Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Läromoment:
|
|
- Nils Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volafle, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgi9er: v2.
2 Föregående lekfon C-syntax Programstruktur, kompilering, länkning BitoperaFoner se övningsuppgi9erna 2
3 Pekare A pointer is essenfally a simple integer variable that holds a memory address of a value (variable or port), instead of holding the actual value itself. 3
4 Varför pekare? Kunna referera Fll ev objekt eller variabel, dvs utan av behöva skapa en kopia char namn1[] = "Elsa"; char namn2[] = "Alice"; char namn3[] = "Maja"; char *längstnamn = namn2; Man kan säga av längstnamn refererar Fll namn2, men vi kallar det inte referens utan pekare. Dvs längstnamn pekar på namn2. 4
5 Varför pekare? #include <stdlib.h> Skriva Fll /Läsa från portar Indexera fortare i arrayer Slippa kopiera inputparametrar Ändra inputparametrarna #include <stdlib.h> void inc(int x, char y) { } x++; y++; void inc(int *x, char *y) { } (*x)++; (*y)++; Argumenten är pass-by value i C. int var1 = 2; char var2 = 7; inc(var1, var2); var1 och var 2 har for]arande värdena 2 resp 7 e9er funkfonsanropet Argumenten är pass-by value i C. int var1 = 2; char var2 = 7; inc(&var1, &var2); var1 och var 2 har nu värdena 3 resp 8 e9er funkfonsanropet 5
6 Pekare Pekarens värde är en adress. Pekarens typ berävar hur man tolkar bitarna som finns på adressen. // array av chars char str[] = abc"; Vi hämtar värdet som ligger på adressen som ligger i p. // p pekare till char char* p = str; // == &str[0] == &(str[0]) *p; // värdet p pekar på är 'a' *p = 'b'; MOV R0, #'b LDR R1, p STRB R0, [R1] - skriv Fll *p LDR R0, =str LDR R1, =p STR r0, [R1] LDR R0, p LDRB R0, [R0] - läs *p 6
7 Pekare Pekarens värde är en adress. Pekarens typ berävar hur man tolkar bitarna som finns på adressen. 'c' 'b' char* p = str; // == 0x x 'a' typ p s värde är en adress... 0x x Ökande adresser 7
8 Dereferera När vi derefererar en pekare så hämtar vi objektet som ligger på adressen. Antalet bytes vi läser beror på typen Tolkningen av bitarna beror på typen signed char 8 bitar unsigned char char är ev 8-bits värde, dvs ev 8-bits tal. EV tal kan motsvara en bokstav via ASCII-tabellen. 8
9 Operatorer på pekare (& *) #include <stdio.h> int main() { char a, b, *p; a = 'v'; b = a; p = &a; DeklaraFon av pekare Adressen av... } printf("b = %c, p = 0x%p (%c) \n", b, p, *p); a = 'k'; printf("b = %c, p = 0x%p (%c) \n", b, p, *p); Dereferering Utski9: b = v, p = 0x0027F7C3 (v) b = v, p = 0x0027F7C3 (k) 9
10 Asterisken (*) betyder I deklarafoner Pekartyp Som operator Dereferens ( av-referera ) char *p; char* p; void foo(int *pi); char a = *p; *p = 'b'; 10
11 Luring Antag *a = 2 Vad ger: int x=1.0/*a;? 11
12 Pekare - översikt Dvs, om a s värde är en adress, så är *a vad adressen innehåller. &a -> Adress till variabel a. Dvs minnesadress som a är lagrat i. a -> variabelns värde (t ex int, float eller en adress om a är pekarvaribel) *a -> Vad variabel a pekar på (här måste a's värde vara en giltig adress och a måste vara av typen pekare). a s värde är en adress till en annan variabel eller port. Vi hämtar värdet för den variabeln/porten. Exempel för pekarvariabel p: Adress för c: 0x2001bff3 118 ('v')... *p är värdet som p pekar på, dvs 'v' char c = 'v'; char* p = &c; *p == c; Adress för p: 0x2001c026 p s värde 0x2001bff3... Ökande adresser 12
13 C vs Assembler C Assembler Betyder v; v:.space 4 skapa adress för v (t ex 4 bytes för integer) &v; LDR R0, =v v s adress (t ex 0x2001c010) v; LDR R0, v v s värde (t ex 5) *v; LDR R0, [v] värdet som ligger på v måste här vara pekare, men finns inte på m4 adressen som ligger i v. t ex int *v; så man får skriva: T ex: v = 0x2001c004 LDR R7, v Ladda v s värde (R7=0x2001c004) LDR R0, [R7] Hämta innehållet på adress 0x2001c004 (4 bytes). 13
14 Pekare - lathund t *p; p får typen pekare Fll typen t p = 0; p blir en tom pekare (pekar ej på något) p = &v; p Flldelas adressen Fll variabeln v *p betyder det som p pekar på p1 = p2; p1 kommer peka på samma som p2 *p1 = *p2; det som p1 pekar på kommer av ändras 14
15 AritmeFk på pekare char *kurs = "Maskinorienterad Programmering"; *kurs; *(kurs+2); kurs++; kurs +=4; // 'M // 's // kurs pekar på 'a // kurs pekar på 'n' Man ökar p med (n * typstorlek) int a[] = {2,3,4,10,8,9}; short int b[] = {2,3,4,10,8,9}; float c[] = {1.5f, 3.4f, 5.4f, 10.2f, 8.3f, 2.9f}; int *p = a; // == &(a[0]) p++; // *p == a[1] short int *p2 = b; float *p3 = &(c[2]); 15
16 [Övningsuppgi9]
17 Absolutadressering Vid portadressering så kan vi ha en absolut adress (t ex 0x ). 17
18 Absolutadressering 0x // ett hexadecimalt tal (unsigned char*) 0x // en unsigned char pekare som pekar på adress 0x *((unsigned char*) 0x ) // dereferens av pekaren // läser från 0x unsigned char value = *((unsigned char*) 0x ); // skriver till 0x *((unsigned char*) 0x ) = value; Men vi måste lägga Fll volafle om vi har på opfmeringsflaggor...! 18
19 Läsbarhet med typedef typedef unsigned char* port8ptr; #define INPORT_ADDR 0x #define INPORT *((port8ptr)inport_addr) 0x (unsigned char*) 0x *((unsigned char*) 0x ) INPORT_ADDR (port8ptr)inport_addr INPORT // läser från 0x value = *((unsigned char*) 0x ); // läser från 0x value = INPORT; typedef förenklar/förkortar uvryck, vilket kan öka läsbarheten. typedef unsigned char* port8ptr; typ alias/typnamn 19
20 VolaFle qualifier char * inport = (char*) 0x ; void foo(){ } while(*inport!= 0) { //... } En kompilator som opfmerar kanske bara läser en gång (eller inte alls om vi aldrig skriver Fll adressen från programmet). 20
21 VolaFle qualifier volatile char * inport = (char*) 0x ; void foo(){ } while(*inport!= 0) { //... } volatile hindrar vissa opfmeringar (vilket är bra och här nödvändigt!), ty anger av kompilatorn måste anta av innehållet på adressen kan ändras uffrån. Vårt Fdigare exempel, nu korrekt med volafle: unsigned char value = *((volatile unsigned char*) 0x ); // läser från 0x *((volatile unsigned char*) 0x ) = value; // skriver till 0x
22 SammanfaVning portar Inport: typedef volatile unsigned char* port8ptr; #define INPORT_ADDR 0x #define INPORT *((port8ptr)inport_addr) Utport: typedef volatile unsigned char* port8ptr; #define UTPORT_ADDR 0x #define UTPORT *((port8ptr)utport_addr) // läser från 0x value = INPORT; // skriver till 0x UTPORT = value; 22
23 Array (Fält) #include <stdio.h> char namn1[] = {'E', 'm', 'i', 'l', '\0'}; char namn2[] = "Emilia"; char namn3[10]; int main() { printf("namn1: %s \n", namn1); printf("namn2: %s \n", namn2); printf("sizeof(namn2): %i \n", sizeof(namn2)); Om ingen storlek anges i [ ] så blir arrayen Fllräckligt stor. OBS. Ini6ering funkar bara vid defini6on. 10 element stor array. } return 0; Utskri9: namn1: Emil namn2: Emilia sizeof(namn2): 7 23
24 Indexering samma för array/pekare #include <stdio.h> char* s1 = "Emilia"; char s2[] = "Emilia"; int main() { // tre ekvivalenta sätt att dereferera en pekare printf("'l' i Emilia (version 1): %c \n", *(s1+3) ); printf("'l' i Emilia (version 2): %c \n", s1[3] ); printf("'l' i Emilia (version 3): %c \n", 3[s1] ); // tre ekvivalenta sätt att indexera en array printf("'l' i Emilia (version 1): %c \n", *(s2+3) ); printf("'l' i Emilia (version 2): %c \n", s2[3] ); printf("'l' i Emilia (version 3): %c \n", 3[s2] ); } return 0; x[y] översävs Fll *(x+y) och är alltså ev säv av dereferera en pekare. Indexering är samma för pekare som för array. 24
25 Array Likhet/olikhet med pekare Har en adress och en typ. char s2[] = "Emilia"; - sizeof(s2) == 7 - Men sizeof(char*) == 4; Indexering har samma resultat. char* s1 = "Emilia"; char s2[] = "Emilia"; s1[0] = E ; s2[0] = E ; *s1 == E ; *s2 == E ; // e9ersom s2 är adress så kan vi dereferera den // precis som för en pekare 25
26 Array Likhet/olikhet med pekare char* s1 = "Emilia"; char s2[] = "Emilia"; s2 Typ: Array Pekarvariabel Adressering: PekararitmeFk: &s2 ej möjligt ty s2 endast symbol s2 = arrayens startadress. s2 = &(s2[0]) s2[0] = *s2 = 'E' s2++ ej möjligt (s2+1)[0] helt OK s1 &s1 = adress för variabeln s1. s1 = strängens startadress. s1 == &(s1[0]) s1[0] = *s1 = 'E' s1++ helt OK (s1+1)[0] helt OK Typstorlek: sizeof(s2) == 7 bytes sizeof(s1) == sizeof(char*) == 4 bytes s2 är endast symbol (ej variabel.) för adress som är känd i compile Fme. E9ersom s2 är adress så kan vi dereferera den precis som för en pekare: *s2 == E 26
27 Indexering fler exempel #include <stdio.h> #include <conio.h> char * s1 = "Emilia"; // s1 är pekare. Variabeln s1 är en variabel som går att ändra, och vid start tilldelas värdet av adressen till 'E : char s2[] = "Emilia"; // s2 är array. Värdet på symbolen s2 är känt vid compile time. Symbolen s2 är konstant, dvs ingen variabel som går att ändra. Är adressen till 'E. int main() { // tre ekvivalenta sätt att dereferera en pekare printf("'l' i Emilia (version 1): %c \n", *(s1+3) ); printf("'l' i Emilia (version 2): %c \n", s1[3] ); printf("'l' i Emilia (version 3): %c \n", 3[s1] ); printf("'l' i Emilia (version 3): %c \n", *(s2+3) ); printf("'l' i Emilia (version 3): %c \n", (s2+3)[0] ); char a[] = "hej"; (a+1)[0] = 'o'; char* p = a; p = "bye"; // funkar. Strängen bye" allokeras i compile time i strängliteralminne. char b[10]; // b blir 10 element stor och får adressvärde // b = "då"; // här försöker vi ändra b's värde och det GÅR inte. printf("%s\n", p); } return 0; 27
28 Arrayer som funkfonsargument blir pekare void foo(int pi[]); void foo(int *pi); [ ] notafonen finns, men betyder pekare! Undviker av hela arrayen kopieras. Längd inte allfd känd i compile Fme. Adressen Fll arrayen läggs på stacken och accessas via stackvariabeln pi. (En struct kopieras och läggs på stacken). 28
29 Antal bytes med sizeof() #include <stdio.h> char* s1 = "Emilia"; char s2[] = "Emilia"; int main() { printf("sizeof(char): %i \n", sizeof(char) ); printf("sizeof(char*): %i \n", sizeof(char*) ); printf("sizeof(s1): %i \n", sizeof(s1) ); printf("sizeof(s2): %i \n", sizeof(s2) ); } return 0; sizeof(char): sizeof(char*): sizeof(s1): sizeof(s2): Sizeof utvärderas i compile-fme. En (av få) undantag där arrayer och pekare är olika. 29
30 Array av pekare #include <stdio.h> char *fleranamn[] = {"Emil", "Emilia", "Droopy"}; int main() { printf("%s, %s, %s\n", fleranamn[2], fleranamn[1], fleranamn[0]); } return 0; Droopy, Emilia, Emil sizeof(fleranamn) = 12; // 3*sizeof(char*) = 3*4 = 12 30
31 Array av arrayer #include <stdio.h> char kortanamn[][4] = {"Tor", "Ulf", "Per"}; int main() { printf("%s, %s, %s\n", kortanamn[2], kortanamn[1], kortanamn[0]); } return 0; Per, Ulf, Tor sizeof(kortanamn) = 31
32 Array av arrayer #include <stdio.h> int arrayofarrays[3][4] = { {1,2,3,4}, {5,6,7,8}, {9,10,11,12} }; int main() { int i,j; for( i=0; i<3; i++) { printf("arrayofarray[%i] = ", i); } for ( j=0; j<4; j++) printf("%i ", arrayofarrays[i][j]); printf("\n"); } return 0; 32
33 Nästa föreläsning: Structs, funkfonspekare
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Programmering av inbyggda system. Pekare och Arrayer. Viktor Kämpe
Pekare och Arrayer Viktor Kämpe Pekare Pekarens värde är en adress. Pekarens typ berättar hur man tolkar bitarna som finns på adressen. unsigned char* pek 0x3026 0x3026 0110 0001 typ värdet är en adress...
Programmering av inbyggda system. Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare Pekarens värde är en adress. Pekarens typ berä>ar hur man tolkar bitarna som finns på adressen. char str[] = "apa"; char* p = &str[0];
Fortsä'ning Pekare. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Fortsä'ning Pekare Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare och Arrayer/VK 2 Pekare och Arrayer/VK 3 Förra föreläsningen Pekare Bll data Arrayer fix storlek och adress Dynamisk minnesallokering
Fortsä'ning Pekare. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Fortsä'ning Pekare Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare och Arrayer/VK 2 Pekare och Arrayer/VK 3 Förra föreläsningen Pekare Bll data Arrayer fix storlek och adress Dynamisk minnesallokering
Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 3. Läromoment: Grundläggande C-programmering del 3
Grundläggande C-programmering del 3 Ulf Assarsson Läromoment: Grundläggande C-programmering del 3 enum, union, byte-adressering med unions, include-guards Pekare och arrayer, 2D-arrayer dubbelpekare Kopplat.ll:
Ulf Assarsson. Grafisk display + seriekommunika3on (USART) Läromoment: USART Grundläggande C-programmering del 2
Grafisk display + seriekommunika3on (USART) Ulf Assarsson Läromoment: USART Grundläggande C-programmering del 2 Pekare portadressering med structs structs med funk.onspekare Kopplat.ll: Arbetsbok avsni5:
Assemblerprogrammering för ARM del 3
Assemblerprogrammering för ARM del 3 Ur innehållet Fält och sammansatta typer (poster) Pekarvariabler och pekarkonstanter Pekararitmetik, operationer på fält Läsanvisningar: Arbetsbok kap 2 Quick-guide,
Repetition C-programmering
Repetition C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. Repetition
Introduktion C-programmering
Introduktion C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. 2 C Standarder
Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare och Arrayer/VK 2 Här jag jag lagt upp eb något större projekt som är programmerat i C, så ab ni kan se eb mer realisgskt exempel på
Föreläsning 10. Pekare (Pointers)
Föreläsning 10 Pekare (Pointers) Dagens kluringar int a=5; int f(int b) a--; b++; return b; int main() int a=3; printf("%d,",f(a)); printf("%d",a); return 0; int f(int a) if(a==1) return a; else return
Övning från förra gången: readword
(9 september 2010 T4.1 ) Övning från förra gången: readword /** readword.c * * int readword(char w[], int n) { * * Läser tecken tills en bokstav påträffas. * Läser och lagrar sedan högst n-1 bokstäver
Att använda pekare i. C-kod
Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära
Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe
Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK
#include <stdio.h> #include <string.h>
#include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner
Grundläggande C-programmering del 1 - För maskinorienterad programmering
Grundläggande C-programmering del 1 - För maskinorienterad programmering Ulf Assarsson Läromoment: Datatyper, arrayer, synlighet Preprocessing, kompilering, länkning IDE,.c- /.h-filer, Läromoment för hemuppgifterna
Grundläggande C-programmering del 1 - För maskinorienterad programmering
Grundläggande C-programmering del 1 - För maskinorienterad programmering Ulf Assarsson Läromoment: Datatyper, arrayer, synlighet Preprocessing, kompilering, länkning IDE,.c- /.h-filer, Läromoment för hemuppgifterna
Structs och funktionspekare
Grundläggande C-programmering del 3 Structs och funktionspekare Ulf Assarsson Läromoment: Structs, pekare till structs (pilnotation), array av structs, Portadressering med structs Funktionspekare, structs
Programmering i C++ EDA623 Typer. EDA623 (Föreläsning 4) HT / 33
Programmering i C++ EDA623 Typer EDA623 (Föreläsning 4) HT 2013 1 / 33 Typer Innehåll Heltalstyper Flyttalstyper Pekare Minnesallokering Funktionspekare Typdeklarationer med typedef Typomvandlingar (casting)
Grundläggande C-programmering del 4 Mer programstruktur samt Dynamisk minnesallokering Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 4 Mer programstruktur samt Dynamisk minnesallokering Ulf Assarsson Läromoment: Synlighet static, #extern, (inline), #if/#ifdef, #include guards, enum, union, little/big
Indexerade variabler
Indexerade variabler Vad har vi lärt oss så här långt Den första sammansatta (compound) datatypen: matris. Att arbeta med 1-dimensionella matriser. Att arbeta med flerdimensionella matriser. Matriser med
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag EDA482 (EDA481) Maskinorienterad programmering D EDA487 (EDA486) Maskinorienterad programmering Z
*Pekarvärden *Pekarvariabler & *
*Pekarvärden *Pekarvariabler & * Motivering Pekare är ett fundamentalt koncept i C (och C++) Multipla returvärden från funktioner. Arrayer hanteras via pekare Dynamiskt minne (kommer i slutet av kursen)
Minnestilldelning (allokering) och frigörande (avallokering) av minne
Pekare i C++ Pekare används mycket i C++. De är bra både för att de tillåter dynamisk minnesallokering och för att de är referenser. En pekarvariabel innehåller en adress till ett element, den pekar på
2 Pekare och dynamiska variabler.
2 Pekare och dynamiska variabler. När man definierar en variabel reserverar man samtidigt minne för variabelns värde. Detta minnesutrymme kommer man sedan åt med hjälp av variabelns namn. Definierar man
En kort text om programmering i C.
En kort text om programmering i C C skapades 1972 av Brian Ritchie och Dennis Kerighan på Bell Labs i USA Det blev det språk som är mest använt genom tiderna Det finns många olika språk Pascal, FORTH,
Det finns många flaggor till g++,
C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se Inge Frick, inge@nada.kth.se Alexander Baltsatsis hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m.
Arrays (indicerade variabler) Föreläsning 6
Arrays (indicerade variabler) Föreläsning 6 Dagens kluring int i; scanf("%d", &i); switch(i) case 1: printf("1"); case 2: printf("2"); case 3: printf("3"); break; case 4: printf("4"); break; case 5: printf("5");
Agenda. Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer. Övningar nu och då
Agenda Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer Övningar nu och då 1 Motivering I de flesta problem ingår att hantera multipla data I de
Pekare och arrayer. Indexering och avreferering
Pekare och arrayer En array är ett sammanhängande minnesområde rymmande ett antal element av en viss typ. Arraynamnet kan ses som adressen till arrayens början, dvs. dess första element. En pekare är en
HI1024, Programmering, grundkurs, 8hp KTH STH TENTAMEN. HI1024:TEN1 - Teoretisk tentamen Tid: Torsdagen den 20 oktober 2011,
KTH STH TENTAMEN HI1024:TEN1 - Teoretisk tentamen Tid: Torsdagen den 20 oktober 2011, 8.15-12.15 Gamla kurskoder: HI1900, 6E2950, etc. Examinator: Johnny Panrike Rättande lärare: Nicklas Brandefelt, Johnny
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 20 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 20 Internminne
Hantering av textsträngar och talsträngar. William Sandqvist
Hantering av textsträngar och talsträngar Strängen Hello world! PIC-processorerna lagrar strängkonstanter med bokstäverna inbakade i en följd av instruktioner (en tabell). Man hämtar en bokstav genom att
Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06. Föreläsning 10
Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06 Föreläsning 10 Dagens föreläsning Repetition Strukturer Programmeringsteknik för ingenjörer, VT06 2 Deklaration: char name1[10]; char *name2; Repetition - Strängar
Johan Karlsson Datavetenskap för teknisk kemi, 10p, moment 1 Datavetenskap Umeå Universitet. Tentamen
Tentamen för teknisk kemi, 10p, moment 1 29 november 1999 Skrivtid 9-15 Hjälpmedel: av följande böcker. - U. Bilting och J. Skansholm: Vägen till C - A. Kelley & I. Pohl: A Book on C Maxpoäng: Gräns för
Arrays (indicerade variabler) Föreläsning 4
Arrays (indicerade variabler) Föreläsning 4 Dagens kluring Hitta felet (ska skriva ut 10,9,8,7,6,5,4,3,2,1): int n; for(n=10;n0;n--) for(m=0;m
4 Sammansatta datatyper
4 Sammansatta datatyper De enkla datatyper som vi hittills använt är otillräckliga när man ska hantera stora datamängder. Vill man exempelvis läsa in 100 reella mätvärden, som man tillfälligt vill spara
Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen. Anrop via pekare
Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen Vid funktionsanrop läggs aktuella argumentvärden och återhoppsadressen på stacken, därefter sker ett hopp till adressen för funktionens första instruktion.
Poster ( structar ) Postdeklarationer
Poster ( structar ) Exempel på en postdeklaration: struct person { int id; char namn[20]; int vikt, skonr; p1, p2; Detta definierar två variabler p1 och p2 som poster med termerna id, namn, vikt och skonr.
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3 Ur innehållet: Fler pekartyper Användning av stacken Lagringsklasser, synlighet - lokala variabler Funktioner - returvärden och parametrar Läsanvisningar: Arbetsbok
Grundläggande C-programmering
Grundläggande C-programmering - För maskinorienterad programmering Ulf Assarsson Läromoment: Datatyper, typedef, #define, struct, arrayer, synlighet Preprocessing, kompilering, länkning IDE,.c- /.h-filer,
Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1. Måndagen den 10 januari 2011,
Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1 Måndagen den 10 januari 2011, 8.15 12.15 Tentamen består av två delar, del A och del B. Del A innehåller 10 kryssfrågor på olika teman
struct egendefinierad typ struct LECTURE_TYPE { char teacher[99]; float lengthinminutes; char type; /* L = lecture, E = exercise */ };
struct egendefinierad typ struct LECTURE_TYPE { char teacher[99]; float lengthinminutes; char type; /* L = lecture, E = exercise */ Vad är problemet? Att kunna lagra data som avser flera olika egenskaper
6.1 Kompilering och lite grundläggande information
6 Förhoppningsvis ska de C-konstruktioner som gås igenom här tillsammans med de exempelprogram som ges här och i andra delar av lab-pm vara tillräckliga för att ni ska kunna klara av laborationerna. Syftet
Lösningar till uppgifterna sätts ut på kurssidan på nätet i dag kl 13.00. Omtentamen i Programmering C, Fri, Kväll, 050108.
1(8) ÖREBRO UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK Lösningar till uppgifterna sätts ut på kurssidan på nätet i dag kl 13.00. Denna tenta kommer att vara färdigrättad Fr 14/1 och kan då hämtas på mitt tjänsterum,
PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION
PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-08-31 Laborant(er): 1 Syfte Laborationen ska ge studenten möjlighet att genom assemblerinlägg
Lathund. Pacific C för MS-DOS
Lathund Pacific C för MS-DOS Revision 2 2003-08-28 Anders Arvidsson Karl-Johan Krantz Synpunkter välkomnas! Innehållsförteckning 1 Introduktion...3 1.1 Assembler kontra C...3 1.2 Kodexempel...3 1.3 PACIFIC
Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek
De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000
Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering
Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer Kompilering och exekvering Ett program måste översättas till datorns språk
Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling
metoder Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332 Array [modifierare] String metodnamn (String parameter) Returtyp (utdata typ) i detta fall String Indata typ i detta fall String 1 De får man
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 31 oktober 2014 Översikt 2/41 Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor Arbeta
6 Lågnivåprogrammering
6 Lågnivåprogrammering När språket C konstruerades hade man som en av målsättningarna att språket skulle kunna hantera programmering på lågnivå. Med lågnivå menas det som man tidigare behövt använda assemblerprogrammering
Föreläsning 12. struct
Föreläsning 12 struct Dagens kluring #include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring
Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar
BMI = (vikt i kg) / (längd i m) 2. Lösningsförslag
HI1024 TEN2 2013-10-28 Betygsgränser: Fx-8, E-9, D-11, C-12, B-14, A-16 (MAX-18) Generella rättningsnormer: Mycket dåliga variabelnamn ger -1p totalt på provet vid andra tillfället Inga eller dåliga kommentarer
Översikt Introduktion DST 1. Nicholas Wickström. IDE, Högskolan i Halmstad. N. Wickström
DST 1 Nicholas Wickström IDE, Högskolan i Halmstad 2009 1 Outline 1 Vad är Hårdvara? (Datorsystemmodell; processor m. periferi, IO, Minne) Typiskt för hårdvarunära programmering (datablad, register, datastrukturer,...)
Dynamiskt minne. Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar
Dynamiskt minne Agenda Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar Minne Datorns primärminne används till olika ändamål De flesta system partitionerar minnet efter användningen: Programkoden
Enkla datatyper minne
Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in
Funktioner och programstruktur. Föreläsning 5
Funktioner och programstruktur Föreläsning 5 Dagens kluring int v[10]=1,2,3,4,5,6,7,8,9,10; int i; for(i=0;i
Indicerade variabler
Indicerade variabler ARRAYER kan vara VEKTORARRAYER eller MATRISARRAYER Deklaration och användning av array (=vektorarray) Array och for-loop Slumptal Arrayer i två dimensioner (= matrisarray, matris)
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng
översiktskurs (5DV031)
Programmeringsteknisk översiktskurs (5DV031) Föreläsning 5 Innehåll Indexerade variabler Arrayer, sortering Läsanvisningar: Kapitel 6.1-6.3 Ett problem Hur sparas data T.ex. när man vill spara resultaten
GU / Chalmers Campus Lindholmen Tentamen Programutveckling LEU 482 / TIG167
GU / Chalmers Campus Lindholmen Tentamen Programutveckling 2016-01-13 LEU 482 / TIG167 Examinator: Henrik Sandklef (0700-909363) Tid för tentamen: 2016-01-13, 08.30 12.30 Ansvarig lärare: Henrik Sandklef,
Innehåll. Pekare Syntax
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ Typer, pekare Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 1 Typer och arrayer Operatorn -> Typer, pekare 2/1 Påminner om referenser i Java, men en pekare är minnesadressen
Föreläsning 9. struct
Föreläsning 9 struct Dagens kluring #include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
Parameteröverföring. Exempel. Exempel. Metodkropp
Exempel atriangle.changesize (100, 50); // OK atriangle.changesize (100); // fel antal atriangle.changesize ( 1, 50); // fel datatyp char c = atriangle.getarea (); // fel datatyp Parameteröverföring I
Assemblerprogrammering för ARM del 2
Assemblerprogrammering för ARM del 2 Ur innehållet Programflöde Subrutiner, parametrar och returvärden Tillfälliga (lokala) variabler Läsanvisningar: Arbetsbok kap 2 Quick-guide, instruktionslistan Assemblerprogrammering
Föreläsningsanteckningar, Introduktion till datavetenskap HT S4 Datastrukturer. Tobias Wrigstad
1 Datatyper Tobias Wrigstad Det finns flera olika typer av (slags) data Olika datatyper har olika egenskaper. T.ex. är ett personnummer inte ett tal. (Den sista siffran skall stämma enligt den s.k. Luhnalgoritmen
Innehåll. Resurshantering. Resource handles. Minnesallokering. Minnesallokering Exempel: allokering på stacken. 6. Resurshantering
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ 6. Resurshantering Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2017 1 Resurshantering Stack-allokering Heap-allokering: new och delete 2 Smarta pekare 3 Klasser, resurshantering
732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner
732G11 Linköpings universitet 2011-01-21 1 2 3 4 5 6 Skapa program Kompilera: Källkod Kompilator bytekod Köra: Bytekod Virtuell maskin Ett riktigt program Hej.java class Hej { public static void main (
LEU240 Mikrodatorsystem
Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 21 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 21 Internminne
TDIU20 - Objektorienterad programmering i c++ - föreläsning 4
TDIU20 - Objektorienterad programmering i c++ - föreläsning 4 Pontus Haglund Department of Computer and information science 1 Vad gjorde vi förra gången? Felhantering Operatorer Typkonvertering 2 Grundläggande
Innehåll. Pekare Exempel
Innehåll EDAF30 Programmering i C++ Avslutning. Sammanfattning och frågor 1 Syntax, förklaringar Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2017 2 Stack-allokering Heap-allokering: new och delete 3 Avslutning.
Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.
Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar
IS1200 Datorteknik. Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1
IS1200 Datorteknik Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1 1 4.1 Little och big endian 2 Nios II? Nios II är Little-endian (men eftersom det är en soft-processor
Pekare. Pekare. Varför använder vi pekare? Vad är en pekare? Pekare. Deklaration/initiering av pekare
Vad är en pekare? Varför använder vi pekare? Hur används pekare? Hur deklarerar vi pekare i C? Hur kommer vi åt pekarvärdet? DAVA07/08 JE,MG,MG,PS 2 DAVA07/08 JE,MG,MG,PS Vad är en pekare? En pekare är
Skriv i mån av plats dina lösningar direkt i tentamen. Skriv ditt kodnummer längst upp på varje blad.
5(16) Tentamen på kurserna Programmeringsteknik med C och Matlab Programmering i C Tid: 2/11-11, kl. 9-13 Lärare: Jonny Pettersson Totalt: 60 poäng Betyg 3: 30 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 5: 48 poäng
Funktioner och programstruktur. Föreläsning 5
Funktioner och programstruktur Föreläsning 5 Dagens kluring int v[10]=1,2,3,4,5,6,7,8,9,10; int i; for(i=0;i
Classes och Interfaces, Objects och References, Initialization
Classes och Interfaces, Objects och References, Initialization Objekt-orienterad programmering och design (DIT953) Niklas Broberg/Johannes Åman Pohjola, 2018 Abstract class En abstract class är en class
Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer
Föreläsning 6 pekare och pekare tillsammans med arrayer Vi ska nu undersöka vad pekare egentligen är och hur de relaterar till arrayer. Det är ett centralt tema i C-programmering. Vi följer boken och går
C++-programmets beståndsdelar
C++-programmets beståndsdelar Ett C++-program är uppdelat i headerfiler (fil.h) och implementationsfiler (fil.cpp) Programmet måste innehålla åtminstone funktionen int main() main() startar programmet
Assemblerprogrammering - fördjupning
Assemblerprogrammering - fördjupning Ur innehållet: Trampoliner tabellerade funktionsadresser Aktiveringspost med ARM Cortex M4 Mer om parameteröverföring Registerspill Kodgenerering - ISA "Kodoptimering"
Programmering i C++ EDA623 Mer om klasser. EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26
Programmering i C++ EDA623 Mer om klasser EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26 Mer om klasser Innehåll Konstanta objekt Statiska medlemmar Pekaren this Vänner (friends) Överlagring av operatorer EDA623
Byggstenar. C++-programmets beståndsdelar. C++-programmets beståndsdelar. Grundläggande datatyper
C++-programmets beståndsdelar Ett C++-program är uppdelat i headerfiler (fil.h) och implementationsfiler (fil.cpp) Programmet måste innehålla åtminstone funktionen int main() main() startar programmet
Om pekare och minneshantering i C, relaterat till operativsystem och särskilt konstruktionen fork() execvp().
Om pekare och minneshantering i C, relaterat till operativsystem och särskilt konstruktionen fork() execvp(). Detta extra material är tänkt att dels fördjupa och förtydliga pekarbegreppet från C och ge
Övning 3 i 2D1324. Strukturering h filer deklaration vs definition Debuggning gdb Preprocessorn #define assert(s) FILE LINE Länkning
Övning 3 i 2D1324 Strukturering h filer deklaration vs definition Debuggning gdb Preprocessorn #define assert(s) FILE LINE Länkning Avancerad c-programering och repetition Typisk h-fil #ifndef special_a
Tentamen med lösningsförslag
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningsförslag LEU500 Maskinorienterad programmering Måndag 16 mars 2015, 14.00-18.00 Examinator Roger Johansson,
Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3
DSV Tentamen *:58/ID100V Sid 1(5) Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3 Denna tentamen består av fyra uppgifter som tillsammans kan de ge maximalt 22 poäng. För godkänt resultat krävs minst
Dagens föreläsning. Diverse Common Lisp. Konstanter, parametrar, globala variabler
21-1-2 1 Dagens föreläsning Hur fungerar ett Lisp system intern struktur av symbolen, tal, listan pekare - delade strukturer - eq minneshantering fri lista - sophämtning/garbage collection stack Diverse
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Data, typ, selektion, iteration
Data, typ, selektion, iteration En programmeringkurs på halvfart IDT, MDH ttp://www.negative-g.com/nolimits/no%20limits%20defunct%20coasters.htm 1 Dagens agenda Talrepresentation Typkonvertering Sekvens
(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning. Kompilering av Java. Historik: Java. enkelt. baserat på C/C++ Allmänt om Java
(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning Allmänt om Java Javas datatyper, arrayer, referenssemantik Klasser Strängar enkelt baserat på C/C++ objekt-orienterat från början dynamiskt utbyggbart
Classes och Interfaces, Objects och References Objekt-orienterad programmering och design (DIT952) Niklas Broberg, 2016
Classes och Interfaces, Objects och References Objekt-orienterad programmering och design (DIT952) Niklas Broberg, 2016 Abstract class En abstract class är en class som inte kan skapa några objekt. Syfte:
C konstruerades i början på sjuttiotalet av Dennis Ritchie vid Bell Laboratories.
C C konstruerades i början på sjuttiotalet av Dennis Ritchie vid Bell Laboratories. För att användas vid implementering av UNIX. Bygger på de tidigare språken BCPL och B. Målsättning: Att få ett högnivåspråks
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program