GUIDE. Så skapar vi energieffektiva förskolor och skolor

Transkript

1 GUIDE Så skapar vi energieffektiva förskolor och skolor 1

2 Många behöver hjälpas åt om ett positivt förändringsarbete kring energieffektivisering ska komma till stånd. Vi på Håll Sverige Rent vill inspirera dig som pedagog, vaktmästare, kökspersonal, skolledare, förskolechef, fastighetsförvaltare och samordnare till ett aktivt arbete med energieffektivisering. Med denna guide vill vi framförallt bidra till att skapa förutsättningar för samverkan. Men hur skapas egentligen dessa förutsättningar? Hur kan samverkan se ut? Vad kan du konkret göra? Vad kan andra aktörer bidra med? Och inte minst, hur skapas ett varaktigt engagemang för energieffektivisering? Det är frågor som vi lyfter i den här guiden. Stiftelsen Håll Sverige Rent

3 Svårt att göra rätt även om viljan finns SID.5 VARFÖR SAMVERKA? RÖSTER OM SAMVERKAN? SID.6 Två lyckade samverkansprojekt - Ta del av tips och lärdomar från Den Hållbara Skolstaden och Energiagenterna SID.14 BERÄTTA! KOMMUNICERA! VEM KAN GÖRA VAD? SID.12 Skapa Möten! Vem kan göra vad? SID.10 ENERGISPARTIPS & LAPP-INSPIRATION SID.19 Skapa engagemang! Vem kan göra vad? Digitala verktyg och pedagogiska material SID.26 Källor och länktips SID.27 OM OSS.. SID.28 3

4 4

5 SVÅRT ATT GÖRA RÄTT ÄVEN OM VILJAN FINNS Elevernas engagemang i energifrågan var stort. Därför har vi gjort ett försök att få till en undersökning av energiåtgången på skolan. Tanken var att jämföra hur mycket energi skolan gör av med på en vanlig dag, jämfört med om alla stänger av så många apparater och maskiner som det bara går. Eftersom vaktmästaren inte har nycklar till proppskåpet fanns ingen möjlighet att enkelt komma åt dessa värden. Efter många telefonsamtal till tekniska kontoret, kom det personligen ut en man som talade om att det var omöjligt att genomföra en sådan undersökning. Detta eftersom fläktarna drog mest energi och dem kunde man inte stänga av. Om vi stängde av datorerna och släckte lamporna så skulle det inte märkas alls. Dessutom var vår skola i vissa elektriska delar ihopkopplad med en annan skola. Eleverna fick i alla fall inblick i svårigheterna att genomföra en forskning/undersökning. F 6-lärare, Danderyds kommun Genom den kontakt Håll Sverige Rent har med Grön Flagg-verksamheter har vi förstått att många skolor och förskolor inte har insyn i eller får återkoppling på energiförbrukningen. Även om det finns vilja och engagemang, är det inte helt enkelt för en skola eller en förskola att arbeta med energieffektivisering. Det kan vara svårt att få förståelse för hur mycket förändrade beteenden och vanor faktiskt kan påverka, när de framsteg som görs inte är synliga. 5

6 VARFÖR SAMVERKA? Det finns stora möjligheter att spara energi i skoloch förskolebyggnader. Husets isolerande förmåga, byggtekniska lösningar, elektriska installationer med mera påverkar självklart fastighetens energianvändning mycket, men användarens vanor och beteenden är också viktiga. För oavsett hur energieffektiva fastigheter som byggs idag eller vilka tekniska förbättringar som görs, är det samtidigt så att de som vistas i lokalerna kan påverka fastighetens energianvändning. Därför finns det all anledning att skapa förutsättningar för att personal, elever och barn som vistas och verkar i fastigheten har kunskap, förståelse och en vilja att förbättra. Det är också viktigt att fastighetsförvaltaren har förståelse för hur fastigheten används och för användarens perspektiv, behov och vardag i stort. På så sätt kan val av lösningar och drift anpassas till verksamheten på ett bättre sätt. Olika energikällors miljöpåverkan är redan ett mycket aktuellt ämne i skolan och många pedagoger jobbar med dessa frågor tillsammans med sina elever. Genom att involvera eleverna i ett konkret förändringsarbete kring energieffektivisering, får de inte bara kunskap om energifrågor utan även positiva upplevelser av att kunna bidra, påverka och förändra. En ökad samverkan och bättre relationer mellan skolverksamheterna och fastighetsförvaltarna skapar alltså bättre förutsättningar för energieffektivisering samtidigt som det signalerar att detta är en viktig fråga som alla behöver involveras i. 6

7 RÖSTER OM SAMVERKAN När vi börjar ett nytt Grön Flagg-projekt, bjuder vi in fastighetsförvaltaren. Vi berättar vad vi jobbar med och begär in uppgifter från förvaltaren så vi får insyn i förbrukning av vatten och el. Vaktmästaren kommer en gång i veckan och gör avläsningar. Då har vi möjlighet att ställa frågor till honom. Samverkan behövs verkligen hela kedjan måste vara med om vi ska få till en förändring. F 3-lärare, Hässleholms kommun För en lyckad energieffektivisering är det viktigt att involvera fastighetsägaren och brukarna i arbetet, att skapa ett hållbart samarbete där dialog är grunden. Fastighetsägaren behöver information om hur byggnaden används av brukarna för att kunna anpassa och energieffektivisera den. Och brukarna information om hur de med sina beteenden påverkar förbrukningen. Fastighetsägaren kan erbjuda hyresreduktion som incitament till att sänka energianvändningen och löpande återkoppla om energianvändningen. Miljösamordnare, Helsingborgs kommun Den kontakt som idag finns mellan skolor och fastighetsägare sker typiskt sker mellan vaktmästare och fastighetsförvaltare. Den kontakten handlar då oftast om att ställa tillrätta och lösa fel eller problem som uppkommit. Vaktmästare, Göteborgs kommun Forum behövs att synas på rätt sätt det ska inte bara vara kommunikation med vaktmästaren och rektorn. Kan vi komma ut i ett pedagogiskt sammanhang och ge pedagogerna stöd i hur de kan närma sig frågor som ligger oss varmt om hjärtat så blir det ju jättebra. Fastighetsförvaltare, Stockholms stad Kunskap och relationer är viktigast. Därför ordnar vi utbildning och inspirationsträffar där vi ger kunskap och tips om hur man sparar energi. Vi åker även ut i verksamheterna och har genomgång för hela kollegiet. När lärarna och pedagogerna vet vilka vi är och hur vi kan hjälpa till, blir det enklare att få till en relation. När vi finns därute får vi också insikt i vad som är viktigt just nu för verksamheterna. Till exempel uppkom ett behov och en önskan om källsortering i en verksamhet och då kunde vi fixa det inte bara för de verksamheter som ropade högst utan även för andra. Vi har förstått att det handlar om att göra det enkelt. Gör så här stäng dörren på rasten och sen visa vad det ger för resultat - att de små sakerna gör stor skillnad. Fastighetsförvaltare, Linköpings kommun 7

8 SKAPA ENGAGEMANG! VEM KAN GÖRA VAD? SKOLAN KAN BIDRA GENOM ATT: Sätta upp mätbara mål för energieffektiviseringsarbetet och ta fram en plan tillsammans med fastighetsförvaltaren för hur målen kan uppnås. Diskutera vad som skulle ge extra engagemang och drivkraft i er verksamhet. Pengar tillbaka till verksamheten? Vinna något? Uppleva något? Begära att få insyn i den faktiska energiförbrukningen eller be att få kontinuerlig återkoppling från fastighetsförvaltaren. Kommunicera kostnader till pedagoger, elever och föräldrar och synliggöra vinsten med en potentiell besparing omvandlad till relevanta saker. Anordna aktiviteter, tävlingar, projektarbeten, temadagar, utflykter och studiebesök för att skapa intresse och engagemang. Bjud in fastighetsförvaltaren att tänka tillsammans med er i detta arbete. Arbeta med tillgänglighet och smarta lösningar som gör det lätt att välja och upprätthålla energieffektiva beteenden. Koppla till exempel apparater som kan stängas av nattetid till grenkontakter med strömbrytare/timer. Planera och genomför en elfri dag för att lyfta frågor om energianvändningens miljöpåverkan och energieffektivisering. Använda visualiseringsverktyget SeeEffect. Läs mer om detta verktyg under rubriken Digitala verktyg och pedagogiska material. Elever och lärare behöver se resultatet av de beteendeförändringar som de gör se att ansträngningarna har gett något. Kommunal energirådgivare, Härryda kommun 8

9 FASTIGHETSFÖRVALTAREN KAN BIDRA GENOM ATT: Ge insyn, alternativt kontinuerliga återkopplingar och data, till verksamheterna om aktuell energianvändning och besparing. Ta reda på vad som skapar engagemang och drivkraft. Detta kan vara olika för olika verksamheter. Ge exempel på vad ett effektiviseringsarbete skulle kunna leda till. Kan besparingen gå tillbaka till verksamheten? Finns det specifika önskemål? Skapa tävlingar och aktiviteter som engagerar och motiverar. Undersöka vad skolorna vill göra, tävla om och mot vem. Klasser mot klasser, skolor mot skolor, eller mot andra kommuner? Vara delaktiga och bidra vid aktiviter som en elfri dag. Om vi kunde tävla mot andra skolor så vore det jätteroligt, tycker jag. Gymnasieelev, Sigtuna kommun Om vi ska få till en energieffektivisering behövs återkoppling men också morötter. Barn älskar morötter. Vår kommun har betalat tillbaka de besparingar vi gjort. Det betyder att vi har kunnat satsa på vår utomhusmiljö. Förskolechef, Härryda kommun 9

10 SKAPA MÖTEN! VEM KAN GÖRA VAD? SKOLAN KAN BIDRA GENOM ATT: Tänka till kring: Vilka kan ingå i ett nätverk som träffas kontinuerligt? Vaktmästare? Köket? Elevråd? Hållbarhetsråd? Miljösamordnare? Andra kommunpersoner? Vad kan nätverket användas till? Vem ska vara ansvarig? Vem har tid? Vad kan olika aktörer bidra med i sammanhanget? Hur kan ni involvera olika aktörer i sådant som redan pågår? Bjuda in fastighetsförvaltare till olika sammanhang på skolan. Vilka sammanhang önskar ni att förvaltaren ska synas i? Till vardags? Pedagogiska forum? ATP? Temadagar? Bygga en långsiktig struktur för hållbarhetsarbetet genom att skapa ett hållbarhetsråd där elever, pedagoger, ledning, fastighetsförvaltare, miljösamordnare, vaktmästare m.fl. ingår. Utse energi- och miljöagenter och formulera deras uppdrag tydligt. Gå med i Grön Flagg-nätverket för att på ett varaktigt och strukturerat sätt rama in hållbarhetsarbetet. Skapa kontinuerliga husmöten mellan vaktmästare, kökspersonal, miljöombud, miljöråd och fastighetsförvaltare m.fl. för att dela kunskap och identifiera förbättringsmöjligheter. Skapa ämnesövergripande lärandesammanhang kring energifrågor som stimulerar nyfikenhet, engagerar, som ger framtidstro och handlingskraft. Kommunicera och sprida hållbarhetsarbetet. Skriva artiklar och insändare till lokaltidningar, sprida information och hållbara tips via nyhetsbrev, bloggar, använda sociala medier, gå med i nätverk och utbyta erfarenheter med andra. Uppmuntra eleverna att använda fastighetsförvaltare, energibolag och kommunala enheter i sina undersökningar och gymnasiearbeten. Ge tid till pedagoger att arbeta med och driva ett hållbarhetsarbete i verksamheten. Använd även förstelärartjänster till detta. Jag vill ordna träffar så jag kan förklara för eleverna och lärarna men jag behöver också finnas synlig och tillgänglig i verksamheten varje dag. Vaktmästare, Södertälje kommun 10

11 Jag skulle vilja ha en dialog med fastighetsförvaltaren. Jag skulle nog gärna se att vi på golvet får vara med och påverka lite mer. Att man tog till sig våra tankar om hur vi skulle vilja effektivisera Lärare F-3, Värmdö kommun FASTIGHETSFÖRVALTARE KAN BIDRA GENOM ATT: Satsa på att förbättra fastighetens energiprestanda, tillsammans med pedagoger, skolledning och elever. Intervjua pedagoger, elever och annan skolpersonal för att förstå och kartlägga behoven. Var är folk? Hur rör de sig? När? Tips! När ni hittar sätt att mötas kan ni även samverka kring annat, som till exempel återvinning och utemiljön. Kommunicera kommande förändringar. Förklara vad som ska genomföras och varför. Inkludera verksamhetens tankar, behov och önskemål genom att ge inflytande t ex vid stora inköp och renoveringar. Skapa förutsättningar för att pedagoger, ledning, elever och annan personal kan ställa frågor. Synliggöra er vilja att finnas i pedagogiska sammanhang för att få bättre insyn in vad som händer på skolan. Vara en självklar deltagare i skolans hållbarhetsråd/elevråd/ husmöten/atp. Ta fram checklistor för fastigheten tillsammans med elever, pedagoger och ledning. Erbjuda prao-platser och studiebesök. Vara tillgänglig på skolan på bestämda tider på kontinuerlig basis. Bjuda in pedagoger till dialog kring hur gemensamma projekt skapas. Vad är möjligt? Relevant? Återvinning, energieffektiviseringar, förbättringar av utemiljön, bekämpning av nerskräpning? Arbeta med tillgänglighet och smarta lösningar som gör det lätt att välja och bibehålla energieffektiva beteenden, till exempel installera tajming för belysningen i samråd med skolpersonalen. Erbjuda återkommande aktiviteter och utbildning. Exempelvis skolföreläsningar eller energivandringar på skolan. Använda sociala medier och nyhetsbrev för att ge information, tips och råd, annonsera tävlingar, utbildningstillfällen och andra aktiviteter. Nätverket som uppkom genom samverkan gjorde att vi kunde genomföra enkla saker t ex solfångare och laddstationer kopplade till dem. Det var bara ett samtal som räckte så löste vi det Gymnasielärare, Helsingborgs kommun 11

12 BERÄTTA! KOMMUNICERA! VEM KAN GÖRA VAD? SKOLAN KAN BIDRA GENOM ATT: Låta eleverna ta fram effektfulla affischer och lappar som kan sättas upp där det behövs. Använd humor och smart retorik. Tack för att du släckte lampan, Omtänksamt av dig att dra ut sladden. Sök sponsring hos fastighetsförvaltaren för att trycka upp affischerna. Om vi jobbar med energi och förstår hur illa det faktiskt är med miljön och varför vi vill spara energi, så tror jag vi elever engagerar oss mer om vi förstår hur viktigt det är. Gymnasieelev, Stockholms kommun Ta fram slogans tillsammans med eleverna, exempelvis Du spelar roll eller Genom dina val gör du skillnad. Slogans skapar sammanhållning samtidigt som de formulerar ett tydligt ställningstagande och en gemensam värdegrund. Kommunicera varför ett energieffektiviseringsarbete behövs och vad beteendeförändringarna bidrar till. Använd SeeEffect till att konkretisera arbetet och visa på konsekvenser av ett förändrat beteende. Läs mer om detta verktyg under rubriken Digitala verktyg och pedagogiska material. Det handlar om att få elever och personal att förstå varför de ska ändra beteenden och vad som händer om de inte gör det. Projektledare på fastighetsbolag, Stockholms kommun Erbjuda fortbildning till all personal. Ta hjälp av energibolag, fastighetsförvaltare och externa experter. Be fastighetsförvaltare komma till verksamheten och utbilda om fastigheten. Skapa toa-info genom att sätta upp lappar med miljötips, faktakunskap och information (se intervju med Per Kléen). Undervisa och för resonemang om energi. Resonera med skolans personal och elever kring vad som krävs för att skapa medvetenhet och förändring. På min skola arbetar vi alltid i projekt. Jag tror att om vi arbetade i projekt om energi och lärde oss mer om energi, så kunde vi nog också komma ihåg att göra rätt mer och spara på energi. Lågstadieelev, Knivsta kommun 12

13 Ju mer kunskap användarna har om huset, desto mer förstår de också hur deras beteenden påverkar fastigheten. Utan beteendet så tjänar det inte så mycket till. Om man fortfarande ställer upp dörren på morgonen för att man tycker det är välkommande för barnen så motarbetar man huset. Fastighetsförvaltare, Stockholms kommun FASTIGHETSFÖRVALTARE KAN BIDRA GENOM ATT: Ta fram fina och effektfulla affischer och lappar som skolorna kan sätta upp där det behövs för att påminna om att välja rätt beteenden. Gör allt med en glimt i ögat och utan pekpinnar. Ge tips, råd, kunskap och information om hur energi kan sparas. Erbjuda att finnas till hands i kunskapsfrågor. Dela med er av kunskap om fastigheten så alla förstår hur de med sina beteenden påverkar fastighetens energianvändning. Förklara tekniska lösningar och förtydliga att tekniska förbättringar måste följas av förändrade beteenden och vanor. Jag tror att det är viktigt att medvetandegöra. Vad energi är för det första. Vad är det för energier vi har? Så man hela tiden funderar kring vad vi har, gör och vad vi skulle kunna göra på något annat sätt. Och att hela tiden ha en dialog med barnen kring det. Utforska saker i vardagen det tror jag på. Vi måste börja i det lilla, där vi befinner oss och se vad vi kan vi göra där. Lärare, Värmdö kommun Vi måste ut och träffa personal och elever. Det är a och o att inte jobba med pekpinnar vi måste på ett ödmjukt sätt förklara vikten av detta med att förändra beteenden och sprida kunskap om att små saker faktiskt förändrar. Fastighetsförvaltare, Södertälje kommun 13

14 TVÅ LYCKADE SAMVERKANSPROJEKT Den Hållbara Skolstaden och Energiagenterna är exempel på samverkansprojekt kring temat energieffektivisering. Håll Sverige Rent har pratat lärdomar och framgångsfaktorer med projektledare Jacob Landin från Energiagenterna och Per Kléen, gymnasielärare på Nicolaiskolan samt projektledare för Den Hållbara Skolstaden, vilket, förutom Nicolaiskolan, involverade Olympiaskolan och Tycho Braheskolan i Helsingborgs kommun. Per Kléen 14

15 Kommunicera på toan, att få känna sig duktig och inga pekpinnar verkar vara viktiga delar av kontentan, när Per Kléen pratar framgångsfaktorer. Per berättar att det fanns ett uttalat miljöengagemang på alla tre skolor även innan projektet, men också ett motstånd från ledningen i Skolstaden. När skolorna plötsligt fick pengar från Energimyndigheten, anställdes en ny rektor som fick huvudansvaret för att samordna projektet. Tillsammans med tio kollegor bildade Per ett hållbarhetsråd som blev som en nav för hela projektet. Då började det hända saker; det eldsjälarna hade slitit för hela tiden fick gehör och vi kunde börja genomföra saker för att det fanns pengar. Det handlade väldigt mycket om att vi skulle ändra värderingar och inställning till det hållbara och skapa förutsättningar för att lyckas, berättar Per. Berätta om något konkret ni gjorde för att väcka intresse och skapa delaktighet och engagemang? Vårt första stora arrangemang var en framtidsjaktstävling för alla elever i Skolstaden. Vi komponerade dikter och musik med hållbarhetstema som framfördes inför en jury. Eleverna skapade slogans, budskap och gjorde filmer. Varje vecka fick eleverna en fråga på mailen som handlade om olika hållbarhetssaker i skolan och i omvärlden. Frågorna handlade om arbetsmiljö, ekologiska fotavtryck, miljösymboler och energibesparing. Eleverna kunde söka pengar genom Ung Företagsamhet för olika hållbarhetsprojekt. Att få med eleverna är viktigare än något annat. Idag är eleverna stressade, speciellt på gymnasiet, så vi som lärare måste ha en stor ödmjukhet inför detta och förstå varför de inte alltid är engagerade. Vår uppgift i hållbarhetsrådet var att göra det möjligt att jobba hållbart. Med vem samverkade ni och vad möjliggjordes genom samverkan? Samverkan har haft en viktig betydelse. Stadsbyggnadskontoret och Helsingborgs Miljöbyrå har varit våra samarbetspartners i projektet. Deras kunskap har lyft våra projekt med större trovärdighet och engagemang. På miljöbyrån finns det kunskap och tid som vi inte har i skolan. Det är ett samarbete som vi inte hade kunnat vara utan. Vi ser dem som en resurs i fortsättningen. Vi samarbetade även med Ung Företagsamhet. Nätverket som uppkom genom samverkan gjorde att vi kunde genomföra enkla saker till exempel solfångare och laddstationer kopplade till dem. Det vara bara ett samtal som räckte så löste vi det. Av rapporten framgår det, att det är viktigt att bygga långsiktiga strukturer för hållbar utveckling hur har tankarna gått? Parallellt med allt vi gjorde ansökte vi om Grön Flagg och Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Genom certifieringarna fick vi en tydlig plan för hur arbetet kunde bedrivas. Allt vi har gjort inom projektets ramar, har vi kunnat göra för att vi har haft tid i våra tjänster. Därför är det viktigt att skolledare förstår att vi behöver tid till detta. Det 15

16 hållbara arbetet skall finnas med oss hela tiden och det ska vara kul att vara duktig i det hållbara arbetet. Det är också viktigt att göra det lätt för lärarna. Alla bra tips som fungerar i klassrummet kan mailas till hållbarhetsrådet som samlar upp dem och gör dem tillgängliga för andra. Sen ska det vara lätt att göra rätt. Att sorteringsbehållare finns i klassrummet, korridorer och i personalrum är en förutsättning för, att man skall kunna fortsätta tänka rätt. Att få chansen att vara lite mer miljövänlig varje dag utan att anstränga sig är ett ganska lätt sätt att delaktiggöra elever och personal. Sen måste alla hjälpa till, inte bara eldsjälar som springer runt och ger andra dåliga samveten, alla måste hjälpa till. Hur tänker du kring kommunikation och spridning av information? Kommunikation är viktigt i allt. Ett sätt som fungerat bra var att vi satte upp ett informationsblad på toaletterna, så kallad toa-info. Där lyfte vi saker som var på gång, saker som hade hänt eller gav konkreta tips. Då kunde eleverna känna sig duktiga efter att ha läst detta och tagit det till sig. Vi skickade också ut ett miljötips i veckan. Jag tror dessutom att man får fler med på tåget om man kan göra det lite roligt. Hur skulle du summera dina tankar om projektet? Vad är viktigt för att få till stånd en hållbar förändring? Att bryta ner det till små saker så elever och pedagoger kan känna sig duktiga hela tiden och att göra det enkelt att göra rätt. Det är också viktigt att tänka hållbarhet i stort. Det hållbara handlar inte bara om att sortera eller spara energi. Och kunskap är viktigt. Har jag kunskap, har jag också förståelse för varför jag ska göra på ett visst sätt. Sen måste vårt fastighetsbolag vara mer med i verksamheten. De får ju egentligen bara klagomål från oss; det är för kallt så är det för varmt, här drar det det är bara sådant de får höra. Om de hade tagit steget närmare oss, hade de också kunnat få höra lite positiva saker. För dem är det bara en knapptryckning som avgör temperaturen. Men när de sänker temperaturen så tas ju de små radiatorerna fram. De skulle också kunna ge oss en massa tips - de har ju kunskapen. Ett kort axplock av lärdomar och framgångsfaktorer från rapporten Den Hållbara Skolstaden Tydliga och ambitiösa projektmål bör sättas upp. En fungerande plattform för samverkan mellan skola, fastighetsägare, energibolag och förvaltning behövs. Skolans parallella uppbyggnad av en långsiktig struktur för hållbar utveckling är betydelsefull. Aktiviteter för att skapa intresse och delaktighet bland personal och elever (personalutveckling, tävlingar, projektarbeten, energivisualisering med mera) behövs. Hemsida, blogg och nyhetsbrev möjliggör intern kommunikation. Hyresvärdens satsning på förbättring av fastigheternas energiprestanda är viktig. I Helsingborg genomfördes projektet Den Hållbara Skolstaden från 2010 fram tills årsskiftet 2013/2014. Projektets huvudsyfte var att skapa förebilder för hur kommuner kan bedriva energieffektivisering i skolor genom energioptimering och genom att involvera personal och elever. Den Hållbara Skolstaden bestod av tre gymnasieskolor; Nicolaiskolan, Olympia- skolan och Tycho Braheskolan. Projektet drevs i samverkan med Kärnfastigheter, Miljöförvaltningen, Öresundskraft, Lunds universitet samt Sustainable Innovation. Men absolut inga pekpinnar. De skulle kunna hitta på roliga grejer, hitta på något som skapar medvetenhet. Det vore väldigt bra. Så vad hände efter projektet? Nicolaiskolan arbetar fortsatt med sitt hållbarhetsarbete som Den Hållbara Nicolai- skolan. Vi har tagit oss vidare efter upp- delningen av Skolstaden och vårt hållbarhetsråd tilldelades nyligen Helsingborgs stads miljöpris för kr att göra fler hållbara saker för! 16

17 Bolaget Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms skolfastigheter. Genom byggnadskonceptet Framtidens förskola bygger SISAB energieffektiva förskolor som går snabbare att bygga, utan att tumma på kvalitet eller bli dyrare. För att förskolorna ska vara så energieffektiva som möjligt så behöver de som verkar i förskolorna agera på ett energieffektivt sätt. Därför genomförde SISAB, under 2013, en förstudie som undersökte hur kunskap om energisparande beteende kan föras över på ett lustfyllt och entusiasmerande sätt till barn och personal i SISAB:s lokaler. Förstudien gick under namnet LUST (Lärande Utveckling av energisparande Teknik). I februari 2014 fick projektet i uppdrag av SISAB:s ledningsgrupp att utveckla ett pilotförsök utifrån förstudiens lärdomar. Pilotprojektet fick namnet Energiagenterna och driftsattes under hösten 2014 på en förskola i Hässelby-Vällingby stadsdelsområde. Pilotförsöket fick goda resultat och utökades under 2015 till ytterligare fem förskolor i Stockholms stad. Kunskap, nyfikenhet, många i gröten och självrannsakan är teman som återkommer när vi träffar Jacob Landin, projektledare på SISAB, och pratar lärdomar, aha-upplevelser och framgångsrecept. Är det något som varit särskilt viktigt för er i framtagandet av Energiagenterna? För oss på SISAB är det viktigt att Energiagenterna är något pedagogerna kan lägga in i sin verksamhet det ska inte vara något som man känner är betungande. Vilken betydelse har det haft för projektet att ni har utvecklat det i nära samverkan med pedagoger och andra specialister? Jag ser absolut pedagogerna som oumbärliga specialister i det här projektet. Vi hade aldrig kommit fram till det vi har kommit fram till utan dem. Det har varit många olika roller inblandade i utvecklingen av projektet. Pedagogerna förstås, men också miljösamordnare, tekniska specialister, konceptualiseringskonsulter och kommunikatörer. Tack vare att vi varit så olika, och att vi har värdesatt alla olika människors olika kompetenser, så har vi kommit fram till, vad som i vår värld är, nya saker. Hur mycket tror du att pedagogernas kunskap om energi spelar roll? I förstudien LUST frågade vi pedagogerna vad vi behövde göra för att engagera dem. Och svaret vi fick var att en hämmande faktor för verksamheten var, att många pedagoger känner sig osäkra på att utforska ämnet energi tillsammans med barnen. Vi tror att kunskap är en förutsättning för att man ska känna sig trygg att utforska. Vi tror också att det är viktigt med kunskap om huset. Ju mer kunskap vi kan förmedla om fastigheten, desto mer förstår de som verkar där också hur deras beteenden påverkar fastigheten. Det är lättare att se sitt agerande i ett sammanhang med kunskapen som grund. Däremot var det väldigt tydligt att vi inte behöver komma med färdiga svar 17

18 Sammanfattande lärdomar från förstudien LUST Kunskap ger mod. Många pedagoger upplever att deras begränsade kunskaper om energi hämmar deras initiativförmåga. Arbetet ska utgå från användarens situation och förutsättningar för att bli framgångsrikt och kan inte enbart ha en teknisk utgångspunkt. Arbetet med energieffektivisering kan kopplas till förskoleplanen. Arbetet ska bygga på att upptäcka, utforska och prova tillsammans. Pedagogerna behöver inte komma med alla svar. Ett lustfyllt lärarande skapas genom att väcka nyfikenhet och en vilja att veta mer. SISAB måste genom sina energioptimeringssystem ge relevant återkoppling till verksamheterna om aktuell energianvändning. utan snarare att ge pedagogerna ett forum där de, tillsammans med barnen, kan hitta svaren de söker. Har du fått några aha-upplevelser? SISAB är ett fastighetsbolag med otroligt mycket teknisk kunskap. Och vi har en tradition att prata utifrån ett tekniskt perspektiv vilket är intressant. Ett exempel är att vi i ett uppdrag i Energiagenterna gör ett studiebesök i förskolans fläktrum. Vår första tanke på SISAB var: vad ska ni in i fläktrummet och göra? Men i verksamheten menar man istället att det där hemliga rummet, dit man aldrig får gå, är det mest spännande i hela huset. En typisk ahaupplevelse som vi aldrig hade kommit på själva. Och självklart de ska in i fläktrummet! En enkel sak för oss blir en stor hallelujagrej för förskolan. Många verksamheter har inte insyn i sin energiförbrukning och ser därför inte eventuella besparingar. Hur har ni tänkt kring incitament? Vad ska motivera pedagoger och barn? Monetära och materiella belöningar är ingenting som vi arbetar mycket med. Vi undersökte detta tidigare och vi vill inte att drivkraften ska vara att få saker. Vi tror på belöningar i form av att göra saker tillsammans på att hurra, hoppa och festa ihop. Barnen får visserligen diplom och en agentmössa så vi är ju ändå där och tassar, men jag tycker man ska vara försiktig. Vi tycker att det handlar mer om att se barnen, uppmärksamma deras insatser och fira det. Och att skapa förståelse för att det man har gjort är viktigt. Hur kommunicerar ni med brukarna när ni gör energieffektiviseringar i fastigheterna? Ofta görs energieffektiviserande förbättringar och tekniska åtgärder i fastigheterna som en del i en större insats och en del av ett helhetsgrepp kring renovering av många delar på fastigheterna, varför det många gånger inte blir att man kommunicerar just energiförbättringsarbetet. Avslutningsvis är det något du vill lyfta fram? LUST och Energiagenterna har verkligen varit en lärorik resa för oss på SISAB. Det har varit nyttigt och spännande att ifrågasätta hur stort ansvar för verksamhetens energibeteende som vi som fastighetsägare ska ta. Och eftersom vi har ett uppdrag att spara energi så ser vi att projekt som Energiagenterna är relevanta för oss, vare sig det sker i egen eller annans regi. Jag vill också verkligen betona vikten av samarbete och hur viktigt det har varit för oss att ha många aktörer inblandade från början. Samarbetet med Hässelby-Vällingby stadsdel har varit helt centralt och pedagogerna på den första pilotförskolan har verkligen bidragit till att projektet blev så bra. Sedan artikeln skrevs har Energiagenterna vunnit Stockholms Stads Förnyelsepris 2015 och utsetts till månadens klimatsmarta exempel i Stockholms Stad i maj

19 SMART ENERGISPARTIPS RETORIK OCH - KLIPP UT LAPP-INSPIRATION OCH SÄTT UPP! Tack för att du sorterar! Tack för att du släckte ljuset efter dig! FANTASTISKT ATT DU HÄNGDE UPP DINA KLÄDER ISTÄLLET FÖR ATT ANVÄNDA TORKSKÅPET! 19

20 Underbart att du såg att din telefon faktiskt var fulladdad! SUPERBRA VAL ATT SPOLA SNÅLT! Härligt att du stängde av kranen direkt! 20

21 Riktiga energijägare går på elbovsjakt och hittar prylar som drar i onödan stänger av elektronisk utrustning som inte används släcker ljuset i tomma rum drar ut laddare när prylar laddats klart laddar inte på natten använder grenkontakter så att många elprylar kan stängas av samtidigt 21

22 En vattenvän stänger av vattnet när det inte används tvättar händerna i kallt vatten duschar kort ställer in en tillbringare i kylen med kallt vatten diskar inte under rinnande vatten byter till snålspolande kranar och duschar 22

23 En skicklig energikock tinar fryst mat i kylen använder plattor som passar till kastrullen lagar mat på eftervärmen använder självklart lock kokar upp i vattenkokare köper klimatsmart mat efter säsong kör bara diskmaskinen när den är full på eko-program och kopplar bort torkfunktionen använder mikrougnen till mycket 23

24 Klimattvättaren tvättar fulla maskiner på eko-program minimerar användandet av torktumlare och torkskåp tvättar i låga temperaturer kollar om kläderna verkligen behöver tvättas 24

25 En energisk husvakt säkrar att ventilation och golvvärme stängs av på natten att fönsterna har bra tätningslister vädrar med korsdrag snabbt och intensivt så att luften byts ut utan att rummet kyls ner drar för gardinerna för att isolera gör klimatzoner (i olika rum kan det vara olika varmt) säkrar att alla vitvaror är klimatsmarta att alla lampor bytts till LED- eller lågenergilampor 25

26 DIGITALA VERKTYG OCH PEDAGOGISKA MATERIAL SEE EFFECT För att pedagoger och elever ska kunna arbeta med energifrågor på ett konkret, verklighetsnära och roligt sätt har Håll Sverige Rent utvecklat ett visualiseringsverktyg tillsammans med ICT (Swedish interactive institute). Med verktyget SeeEffect ser ni effekten av era ändrade vanor. Ni kan tillsammans med era elever, eller som personal på en förskola, se hur mycket el som apparaterna runt omkring er drar. Ni kan jämföra apparater med varandra och se vad ett ändrat beteende har för effekt. Det blir både lättare och roligare att minska er elanvändning! Ge även ett energisparlöfte och låt er verksamhet vara med och visa vägen till ett mer hållbart samhälle. Läs mer om SeeEffect DIDAKTISK VÄGLEDNING OM KLIMAT & ENERGI FRAMTIDSFRÅGOR I KLASSRUMMET KLIMAT ENERGI & En didaktisk vägledning för åk 4 9 I Håll Sverige Rents vägledning om klimat och energi finns didaktiska tips och flera olika lektionsupplägg om energi och klimat för åk 4 9. Hur påverkar maten vårt klimat? Hur ser ert klimatsmarta samhälle ut? Vill ni vara klimathjältar för en dag? Det är några av de frågor som vi lyfter i vägledningen. Materialet innehåller även ett axplock av forskning inom lärande för hållbar utveckling, där några av de viktigaste komponenterna för att lyckas lyfts fram. Här hittar ni vägledningen EXEMPELSAMLING Fler aktiviteter och uppgifter om energi hittar ni i Håll Sverige Rents digitala Exempelsamling. Många av de lektionsupplägg och aktiviteter som finns i Exempelsamlingen kommer från skolor och förskolor i Grön Flagg-nätverket. Ni hittar material för alla åldrar och mer blir det hela tiden! Här hittar ni exempelsamlingen 26

27 KÄLLOR OCH LÄNKTIPS RAPPORTER Veibäck, Ester, Energianvändning i skolor, Statens energimyndighet, 2007, Tillgänglig: (hämtad ) Lindstaf, Lars, Energieffektivitet i skolor och förskolor, Stiftelsen Arkus, 2010, Tillgänglig: (hämtad ) Kristoffersson, Jan, m.fl., Den Hållbara Skolstaden. Sustainable Innovation i Sverige AB, Tillgänglig: (hämtad ) Öström, Stig-Erik m.fl., Lärande Utveckling av energisparande Teknik SLUTRAPPORT LUST en förstudie om minskad energianvändning i SISAB:s förskolebestånd, Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), 2014, Tillgänglig: (hämtad ) LÄNKAR Håll Sverige Rents didaktisk vägledning; Klimat och energi framtidsfrågor i skolan Håll Sverige Rents exempelsamling Håll Sverige Rents material för skola och förskola Visualiseringsverktyget SeeEffect (Håll Sverige Rent och ICT) Energiagenterna Energifallet Energimyndighetens energikunskap KNUT-projektet 27

28 OM OSS OM VI SER EFFEKTEN Inspirationsguiden har tagits fram inom ramen för projektet Vi ser effekten. Projektet har haft två parallella syften, dels att bidra till att förutsättningar för samverkan mellan skolfastigheter och fastighetsägare kan skapas och dels att ge skolor och förskolor verktyg att konkretisera arbetet med beteenderelaterade energieffektiviseringar. Projektet finansierades av Energimyndigheten och avslutades vid årsskiftet 2014/15. OM HÅLL SVERIGE RENT Vår vision är ett skräpfritt Sverige! Vi vill med vår verksamhet medverka till att minskad nedskräpning, främja återvinningen och öka miljömedvetenheten i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Håll Sverige Rent vill ge barn och ungdomar kunskap och handlingskompetens för att kunna verka för ett hållbart samhälle. Det vill vi åstadkomma framförallt genom att uppmuntra och stötta förskolor och skolor att arbeta konstruktivt och handlingsinriktat med hållbar utveckling. OM HÅLL SVERIGE RENTS GRÖN FLAGG Grön Flagg är ett verktyg och en certifiering anpassad för förskola och skola. Verktyget är till för att förenkla arbetet med hållbar utveckling i verksamheten. Ledorden är demokrati och delaktighet där praktisk handling är grunden. Grön Flagg ingår i det internationella nätverket Eco-Schools. Verktyget drivs i Sverige av Håll Sverige Rent. Att arbeta med Grön Flagg bidrar bland annat till att: förstärka handlingskompetensen och framtidstron hos barn, elever och personal i linje med styrdokumenten ge struktur och kontinuitet i hållbarhetsarbetet skapa en tydlig profil till skolan För att läsa mer om hur Grön Flagg fungerar och för att anmäla er, besök Håll Sverige Rents webbplats Kontakta oss gärna om ni behöver stöd eller hjälp i ert arbete. 28

29

30 I den här guiden finns konkreta tips på hur alla aktörer i skola och förskola kan bidra i arbetet med energieffektivisering. För att lyckas gäller det att skapa engagemang, att samverka och lära av varandra. Vad kan fastighetsägaren göra? Vad kan skolledaren/förskolechefen göra? Vad kan pedagogerna göra? Vad kan vaktmästaren göra? Vad kan en samordnare på kommunen göra? LÄS OCH BLI INSPIRERAD Guiden baseras på litteraturstudier, resultat av tidigare samverkansprojekt, rapporter, intervjuer, samtal med olika aktörer, Grön Flagg-rapporter och kontakt med Grön Flagg-verksamheter. HÅLL SVERIGE RENT I SKOLA OCH FÖRSKOLA Håll Sverige Rent arbetar för att motverka nedskräpning, öka återvinning och främja miljömedvetandet hos individer och organisationer. Arbetet bedrivs genom kampanjer och projekt, genom utbildning i skola och förskola och genom miljömärkningar. Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155, Stockholm, Tel: , 30