Utmaningar vid förtätning av städer 9 juni 2015

Transkript

1 Utmaningar vid förtätning av städer 9 juni 2015

2

3

4 Global urbanisering

5 Att bygga tätare i städer och orter Fördelar Många mötesplatser Effektivare infrastruktur va, avfall, energi, gator Klusterbildningar för utbildning och innovation Koncentrerad handel, restaurangverksamhet och kulturliv mm Nackdelar Luft och bullerproblem Stress och trängsel Slitage på grön- och vattenområden mm

6 Vårt gemensamma rum Offentliga platser, vårt vardagsrum, allmänna platser Gator och torg och parker och vattendrag hela skala från vår dörr till Stortorget Det är rum som vi alla ska ha, en demokratisk, tillgång till Ger både möjligheter och skyldigheter i vårt agerande Kommunen har en möjlighet, skyldighet och rådighet över rummet och har verktyg för genomförande

7 Fem utmaningar för kommunerna

8 Att samordna bebyggelse och infrastruktur

9 1. Att samordna bebyggelse- och infrastruktur Trots lång erfarenhet finns det fortfarande många olösta frågor kring hur man samordnar ny bebyggelse med goda trafiklösningar. Kommun, stat och näringsliv är alla inblandade i processen, men har ofta olika finansieringsmöjligheter, tidsperspektiv och lagstiftning att förhålla sig till.

10 Statliga initiativ för samordning Sverigeförhandlingen Stadsmiljöavtal

11 Stadsmiljöavtal 2 Mdr kronor under åren med fokus på hållbara städer

12 Syfte med stadsmiljöavtal Huvudsakligt syfte att skapa förutsättningar för att en större andel av persontransporter i städer ska ske med kollektivtrafik, cykel eller gång och hållbart Medfinansiering av åtgärder Regionala och lokala investering i kapacitetsstark kollektivtrafik Uppföljning Motprestationer Åtgärder och styrmedel Övriga åtgärder Åtgärder i nationell och regional transportplan

13 Aktuellt läge - Slutrapport 18 maj - Förordning om statlig medfinansiering med fokus på hållbara persontransporter i städer Hearing 17 juni

14 Sverigeförhandlingen: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och nya bostäder

15

16 Nyttoberäkningar Värdeskapande förhandlingar där nyttorna är centrala Nyttor som ska värderas: - Bostadsnytta - Resenärsnytta - Miljönytta - Arbetsmarknadsnytta - Näringslivsnytta - Social nytta

17 Planering VS förhandling? Stadsmiljöavtal - Statlig medfinansiering - Hållbara transporter - Kommunala motprestationer - Stadsplanering - Trafikplanering Sverigeförhandlingen - Kommunal medfinansiering - Tillväxt och bostadsbyggande - Kommunala åtaganden - Nyttoberäkningar - Pågående fysisk planering - Kollektivtrafik och cykel Planering Finansiering

18 Att bygga nytt och ta hand om vårt bostadsbestånd

19 2. Att bygga nytt och ta hand om vårt bostadsbestånd Att bygga bostäder är angeläget med dagens bostadsbrist. Viktigt att bygga i attraktiva lägen där människor efterfrågar bostäder. Dessutom bör många ha råd att flytta dit. Tillgängliggöra mark i centrala lägen som tidigare har tagits i anspråk av bl a industrier. Ställer stora krav på att få bort föroreningar ur marken samt att hitta ny mark till företagen. En utmaning att bygga ut samhälls- och kommunalservice i tillräcklig takt.

20 Ökat bostadsbyggande och bostäder för alla! Det behövs betydligt fler nya bostäder än vad som byggts och byggs Det behövs en politik för att bygga nytt, för att öka rörligheten i beståndet och för att kunna erbjuda alla goda bostäder Det behövs en ny social bostadspolitik som omfattar åtgärder både på efterfråge- och utbudssidan Kommunerna har ett grundläggande ansvar att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder

21 Asyl- och flyktingmottagandet Asylsökande Flyktingmottagande inkl anhöriga

22 Bostadsutmaningar Att skapa förutsättningar för de som kan stå på egna ben Att komplettera med stöd till de som behöver Bygga nytt med god kvalitet till rimliga kostnader Bygga om gamla hus med nya kvaliteter t ex energi och tillgänglighet till rimliga kostnader

23 SKL:s strategier för fortsatt arbete 1. Allians, eventuellt kommitté, med andra intresseorganisationer för en agenda och inriktning för en ny social bostadspolitik 2. Egna SKL-initiativ i närtid utifrån ett antal fokusområden 3. Intensifierat stöd till kommunerna för att kunna bedriva en effektiv bostadsplanering och en resultatinriktad genomförandeplanering

24 Fokusområden för dialog och aktion 1. Regionala avtal mellan stat, kommun och byggherrar kring stadsutveckling, bostäder och infrastruktur 2. Bostadsförsörjningsplanering 3. Planering av anläggningsboenden och bostäder för asyl- och flyktingmottagande 4. Markpolitik 5. Hinder för detaljplanering och plangenomförande 6. De kommunala bostadsföretagen som bostadspolitiskt verktyg 7. Reavinstskatten ( flyttskatten ) 8. Den olikformiga beskattningen av olika upplåtelseformer 9. Undantag från EU:s statsstödsregler för att kunna ge stöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse rörande byggande och boende 10. Bostadsbidrag och bostadstillägg 11. Subventionerat bosparande för unga 12. Startlån till unga och nyanlända 13. Hyresgarantier 14. Hyresmarknadens system för hyressättning av nyproduktion och omsättningen på andrahandsmarknaden 15. Främjande av konkurrens och innovationer 16. Bostadsinformation och bostadsförmedlingsverksamhet i samverkan mellan kommuner och fastighetsägare

25 Fråga att diskutera i bikupor Vilka tre frågeställningar ser ni som allra viktigast att driva? Motivera era val!

26 Sammanfattning av diskussionen - De viktigaste frågorna är 4, 6, 10, 11 och Markpolitik, - 6. De kommunala bostadsföretagen som bostadspolitiskt verktyg, Bostadsbidrag och bostadstillägg Subventionerat bostadssparande för unga Startlån till unga - Dessutom kom kompetensbristen i kommunerna upp och hur vi ska klara den och frågor kring konflikten mellan jordbruksmark och bostadsbyggande samt plangenomförande.

27 Att utmana bilnormen

28 3. Att utmana bilnormen Vi har byggt fast oss i en samhällsstruktur som gynnar resor och transporter med bil. Ökad urbanisering och vidgade arbetsmarknadsregioner gör att människor är beredda att pendla längre till arbete. Att möta det ökade transportbehovet på ett effektivt, jämställt och miljövänligt sätt är en utmaning.

29 Varför bryta normen? - 70 % av alla bilresor är kortare än 5 km - Fördelar inom miljö, hälsa, tillgänglighet och hållbarhet - De flesta promenerar varje dag, som enskilt transportsätt eller som del av resa. - Ca. 4 miljoner svenskar cyklar regelbundet och studier visar att de vill cykla mer!

30 Om cyklister och gående ska bli fler - Strategier och politiskt fastslagna mål - Ökad säkerhet - Ökad komfort - Utformning och utförande - Drift och underhåll

31 Rätt standard?

32 Parkering som styrmedel - Flexibla p-tal - Gröna parkeringsköp - Bilpooler - Samarbete mellan kommun, fastighetsägare, arbetsgivare, parkeringsbolag osv.

33 Många goda exempel finns! - Sopsaltning av cykelvägar i Linköping - Cykelparkering i Västerås - Gröna parkeringsköp i Umeå - Malmös gångstråksplan - Jämställd snöröjning i Karlskoga

34 Checklista för ett attraktivt stadsrum - Vad används stadens ytor till? Hur prioriterar vi gaturummet? Vilken plats får cyklister, gångtrafikanter och bilister? - Tillgodoses invånarnas transportbehovet? Behöver normer för bil- och cykelparkering revideras? Strategier, målsättning och uppföljning av färdmedelsfördelning. - Är det tillgängligt, säkert och attraktivt att gå, cykla och resa kollektivt?

35 Inspiration & stöd Trafik- och gatudagarna, Cykelkonferensen, Persontrafikmässan osv.

36 4. Utveckla stadsrummens attraktivitet

37 4. Att utveckla rummen attraktivt i städer och orter Hur skapa ett intresse kring att få fram attraktiva grönområden som också bidrar till bättre luft och minskat buller? Många orter har idag svårt att samordna, vidareutveckla och finansiera utvecklingen av gator och torg i centrum. Utmaningen är att skapa en attraktiv livsmiljö i stadsrummen för att bjuda in och behålla befolkning och företag.

38 Grönstrukturen i den urbana miljön Rekreation, hälsa och välbefinnande Ekologiska strukturer, biologiskt mångfald Motståndskraft mot översvämningar Reglera temperatur vid värmeböljor Renar luft och minskar buller

39 Hur gröna är våra städer? Lidingö den grönaste tätorten I genomsnitt är hälften av landarealen grön Inte all grönstruktur är allmänt tillgänglig Mest hårdgjort mark i Landskrona God tillgång till grönområden inom 300 meter från bostaden /2010A01/MI0805_2010A01 _SM_MI12SM1501.pdf

40 Dålig luft kostar förtidga dödsfall inom EU 6 månader av vårt liv Sverige klarar in EU:s miljökvalitetsnormer för luft 15 kommuner har åtgärdsprogram Dubbdäcksanvändning

41 Påverkan på partikelhalter av trädplanteringar längs gator Träden fångar till viss del upp partiklar i slutna gaturum Partiklarnas egenskaper Trädens egenskaper

42 Buller Mer än var femte storstadsbo i flerfamiljshus störs av trafikbuller Ny bullerförordning innebär att högre bullervärden accepteras vid fasad vid nybyggnation Hur kan man tänka för att kompensera?

43 Gångfartsgator Tyst sida Förskola Grönområde

44 Tydliga mål mot buller för Göteborgs stadsparker Buller är den miljöstörning som drabbar flest Buller från vägar och spår Centrala delarna och utmed de större lederna Mer än är vid sin bostad utsatta för buller som överskrider 55 dba som dygnsmedelvärde

45 Tysta offentliga rum Projekt TOR Tysta Offentliga Rum Plats: Göteborg och London Funktion: Skapa platser med behaglig ljudmiljö i våra städer Projekttid: Projektägare: Innovationsföretaget IMCG. I projektet ingår även: Johanneberg Science Park, Sveriges tekniska Forskningsinstitut (SP), Institutionen för kulturvetenskap inom Göteborgs Universitet och KSE Gruppen AB, Göteborgs Stad, Londons stadsledning och Älvstranden utveckling AB. -

46 Ljud Akustisk design Ska miljöer som samverka med sinnena Mariatorget i Stockholm

47 Örebro Årets Stadskärna 2015 Järntorget i Örebro vid olika årstider

48 Dialog Samverkan Samproduktion

49 Open Art

50 Trender från konst till matutbud

51 Kvällsekonomin i staden Yngre generationer använder staden annorlunda. Förskjuts mot kultur, tjänster och besöksnäring. Globalt, digitalt och lokalt. Tillgänglighet tack! Gärna dygnet runt! Dag möter kväll kväll möter natt!

52 Kvällsekonomi? Platsens totala utbud av tjänster, aktiviteter, upplevelser och service efter kontorstid Ett viktigt komplement till stadens marknadsföring och varumärkesbyggande Ett behov och intresse finns bland svenska städer att utveckla kvällsekonomin på ett mer strategiskt och lönsamt sätt Purple Flag är en symbol/verktyg för en jämställd, trygg, hållbar och attraktiv stad med upplevelser och service kvälls- som nattetid

53 PURPLE FLAG AKADEMIN SVERIGE

54 Att utveckla social sammanhållning

55 5. Att utveckla social sammanhållning Idag möts inte människor med olika bakgrund i vardagen. Den ökade segregationen tar sig uttryck i både mentala och fysiska barriärer mellan olika stadsdelar, förorter och deras befolkning. En utmaning är att stärka stadens förmåga att bygga en social sammanhållning i alla livsmiljöer

56 Kongressuppdrag SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den offentliga sektorn Länk till mötesplats för social hållbarhet

57 Ett arbete för minskade hälsoskillnader är ett arbete för hållbar utveckling! Bidrar till: - kostnadseffektivitet och hushållar med samhällets resurser (ekonomiskt perspektiv) - en bättre miljö och begränsar effekterna av klimatförändringarna (ekologiskt) - en ökad social sammanhållning, trygghet och delaktighet (socialt) människors förmåga och vilja att bidra till samhällets utveckling och välstånd

58 Mötesplatser för integration, folkhälsa och jämställdhet Människor formar samhället och samhället formar människor - god hälsa är en drivkraft för staden, och staden påverkar hälsoläget i befolkningen Ett socialt hållbart samhälle är resilient, men samtidigt förändringsbenäget MÖTESPLATSER Känslan av sammanhang Delaktighet och gemenskap i planeringsprocessen i det offentliga rummet

59 Från skatepark Det började som en förfrågan till skatepark och blev efter enkät, observationer, jämställdhetsarbete och samtal till en aktivitetspark för ungdomar.

60 till aktivitetspark i Mönsterås - Scenyta för musik och dans, utegym, boule, parcour, belyst klättersten - Organisk yta utan staket, sarger, fyrkanter, avgränsade nät eller idrottslinjer - Belysning för trygghet och stämning - Bekväma sittytor både i och en bit ifrån parken - Toaletter - Låg fart på lokalgatan

61 Mikroparker i Örebro - Samtliga planarkitekter utbildning i HBTQ-frågor - Stadsbyggnadskontoret samverkan RFSL, hur ta tillvara HBTQ-perspektivet i samband med anläggandet - Konkreta frågor som trygghet och belysning - Kan parkerna användas för att berätta något specifikt om HBTQfrågor?

62 Kommunen bör. Göra genomarbetade och framtidsinriktade analyser Ta fram en gemensam och väl förankrad målbild Planera för helhetsperspektiv och ta tillvara lokala erfarenheter Samverka som grundläggande arbetssätt, även när olika förvaltningar har ansvar för sina delprocesser, frågor eller beslut Politiker måste vara starka och modiga

63 Staten bör. Statens olika myndigheter måste bättre möta det lokala helhetsansvaret Staten behöver ge kommunerna tillräckliga ekonomiska förutsättningar och stödja dem i arbetet mot att bli mer hållbara Staten behöver undanröja hinder i miljöbalken och plan- och bygglagen

64 Frågor under paneldiskussion Håller du med om utmaningarna vi presenterat? Saknar du några utmaningar? Vad är viktigast att gå vidare med?

65 Sammanfattning av paneldiskussion Ja, det flesta hållermed om de fem utmaningar som presenterats Några saknar de sociala aspekterna och vikten av en strategi för grönstukturfrågor under utmaningen att utveckla stadsrummets attraktivitet Jämställdhetsperspektivet är inte tillräckligt belyst Glöm inte bort godstransporter i den täta hållbara staden!

66 Vad är viktigast att gå vidare med Byggande av bostäder! Se till att vi får funktionsblandade städer och tätorter! Kompetensförsörjning hur ha tillräckligt med yrkeskunskap! Att bygga socialt hållbara städer med hög kvalitet! Samverka! Minska bilberoendet! Rättssäkerheten dialog och att det får ta tid! Beakta barnperspektivet! Jämställdhetsperspektivet gör om!

67 Tack! Eva Hägglund tel: Kerstin Blom Bokliden tel: