Beslutet ska skickas till: Personalenheten. Namnförtydligande och titel. Inga-Lill Lundgren Personalchef Personalenheten

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer Inga-Lill Lundgren Personalchef Personalenheten Förslag till kompetensförsörjningsrapport Personalchefens förslag till beslut 1. KSAU beslutar anta förslaget för kompetensförsörjningsrapport (bil 1) Sammanfattning av ärendet Personalenheten har tagit fram en kompetensförsörjningsrapport för Karlsborgs kommun Kompetensförsörjningsrapporten kartlägger ett nuläge, identifierar och ger en samlad bild av kommunens framtida behov när det gäller kompetensförsörjning samt ökar samverkan mellan förvaltningarna i de här frågorna. Kommunen står inför stora pensionsavgångar vilket innebär att det finns ett stort rekryteringsbehov framöver samtidigt som det är viktigt att utveckla och behålla kompetens. Beslutsunderlag Kompetensförsörjningsrapport Karlsborgs kommun Ansvarig för kompetensförsörjningsrapport är Inga-Lill Lundgren, Personalchef Beslutet ska skickas till: Personalenheten Namnförtydligande och titel Karlsborgs kommun Storgatan 16, Karlsborg , kommun@karlsborg.se

2 KARLSBORGS KOMMUN I<ompetensförsörjningsrapport I<arlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Datum för beslut: Underskrift beslutande: N amnförtydligande: Rapport Personalchef Samtliga nämnder och förvaltningar i Karlsborgs kommun Personalchef ~~~w~ *

3 2 Kompetensförsörjningsrapport Karlsborgs kommun Innehåll Kompetensförsörjningsrapport Karlsborgs kommun... 2 Innehåll... 2 Syfte... 3 Personalförsörjning... 3 Nuläge... 3 Åldersstruktur... 3 Pensionsavgångar... 4 Omvärldsanalys... 5 Kommunövergripande insatser... 9 Kompetensutveckling för medarbetare... 9 Kompetensutveckling för chefer Förvaltningarnas pågående och planerade insatser Övriga aktiviteter Marknadsföring Behålla, utveckla och motivera Referensmaterial... 14

4 3 Syfte Att kartlägga nuläget, identifiera och ge en samlad bild av kommunens framtida behov när det gäller kompetensförsörjning samt öka samverkan mellan förvaltningarna i de här frågorna. Kommunen står inför stora pensionsavgångar samtidigt som kommunen växer i invånarantal vilket innebär att det finns ett stort rekryteringsbehov framöver samtidigt som det är viktigt att utveckla och behålla den kompetens vi har. "Karlsborgs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som stärker och säkrar kvalitet. God kvalitet säkerställs genom att kommunen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål." Personalförsörjning Nuläge De tabeller som redovisas under rubriken Nuläge är baserade på antalet anställda ' Personalstyrkan förändras ständigt till följd av pensionsavgångar, uppsägning av anställningen för arbete hos annan arbetsgivare, byte av anställningsform eller befattning etc. I tabellen nedan redovisas antal anställda per förvaltning 31 mars Tabellen grundar sig på antal tjänster inte antal personer. Det kan till exempel innebära att en person har en tillsvidareanställning på deltid vilken kompletteras med en visstidsanställning och därför räknas med i båda kolumnerna. Förvaltning Tillsvidareanställda VisstidsanstälIda Barn-och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen 64 9 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur och Fritidsförvaltningen 15 4 Socialförvaltningen Totalt Åldersstruktur Åldersstruktur för anställda i Karlsborgs kommun redovisat per förvaltning och i tioårs-intervaller. Den största andelen anställda återfinns i åldersspannet år. Medelåldern för de anställda i kommunen är 47 år för både kvinnor och män. Högst medelålder har Barn- och utbildningsförvaltningen där medelåldern är 48 år och lägst har Kultur- och fritidsförvaltningen med en medelålder på 40 år. 1 Personec P (Visma)

5 4 Åldersstruktur Förvaltning Barn- och utbildnings förvaltningen Kvinnor Män Kommunledningsförvaltningen Kvinnor Män O Samhälls byggnads förvaltningen Kvinnor 4 4 O 6 Män O Kultur och Fritidsförvaltningen Kvinnor O Män Socialförvaltningen Kvinnor Män O O O 31 2 Pensionsavgångar I tabellen nedan redovisas pensionsavgångarna inom en tioårsperiod uppdelat per förvaltning. Här förutsätts en pensionsålder på 65 år men pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år. Pensionsavgångar vid 65 Förvaltning Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen O 3 Samhälls byggnads förvaltningen Kultur och Fritidsförvaltningen O O O O O O 1 O Socialförvaltningen O

6 5 r O> o..- N C"? V LO CC N N N N N N N C"? O O O O O O O O O O C"? N N N N N N N N N N O ~ ~ ~ ~ ~ ~ L... ~ ~ ~ r--. ('O ('O ('O ('O ('O ('O ('O ('O ('O ('O..- O) O) O) O) O) O) O) O) O) O) e e e e e e e e e e e 0('0 0('0 0('0 0('0 0('0 0('0 0('0 0('0 0('0 0('0 ~--:- O) O) O) O) O) O) O) O) O) O) Pensionsavgångar e > > > > > > > > > > >,- I/) ('O ('O ('O ('O ('O ('O ('O ('O ('O ('O per befattningsgrupp e- l/) I/) I/) I/) I/) I/) I/) I/) I/) I/) ::::;s e e e e e e e e e e ('0-,52,52,52 O O O O O O '+-',52 e]) I/) I/) I/) '(ii '(ii '(ii '(ii '(ii '(ii I/)..c e e e e e e e e e e e]) e]) e]) e]) e]) Q) Q) e]) Q) e]) a. a. a. a. a. a. a. a. a. a. ro 'E ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro «'E 'E 'E c c c -e c -e c ««««««««««Barnskötare O O Boendestödjare 29 O O O Ekonomibiträde 12 O O 1 O O O 1 O 1 2 Elevassistent 6 O O O O O 1 O O O 1 Enhetschef C 25 1 O O 1 Fritidspedagog 7 O O O O O O 1 O O 1 Förskollärare O O Kock 12 O O O O O O 1 1 O O Lärare (samtliga) 49 1 O Parkarbetare 5 1 O O O O 1 O O 1 O Personliga assistenter 22 O O 1 O O O 2 O 1 O Sjuksköterskor 23 O O O 1 O O O Socialsekreterare 8 O O O O O O O 1 O O Undersköterskor Vårdbiträden 11 2 O 1 O 2 O 1 O 2 O ~ ('O e Ole]) e"o 0('0 O ro O) 'C > e]) 'E ('O a. ('O ~ E ro e Q) O),52 O - I/) e.8 e e,- > 'c e]) O) ('O::: a.,s: -e o ~~ Q) 19:::,-..c e~ Q) ('O e]) "O ::..0 e ('O ~ «- e]) ~a % 11 38% 5 42% 2 33% 14 56% 2 29% 11 28% 2 17% 14 29% 3 60% 4 18% 4 17% 1 13% 40 29% 8 73% Totalt % Omvärldsanalys Befolkningsprognoser Sveriges befolkning beräknas öka varje år under perioden , I början av 2017 nådde landets folkmängd 10 miljoner. Idag är nästan 1,7 miljoner av Sveriges befolkning född utomlands vilket motsvarar 17 procent, Under de närmaste åren kommer antalet utrikesfödda öka mer än tidigare och förväntas vara nästan 2,5 miljoner om tio år, Det finns dock en viss osäkerhet i prognosen då den baserar sig på ett antagande om framtida invandring vilket kan påverkas både uppåt eller nedåt till följd av politiska beslut och utvecklingen av konflikter på olika håll i världen,' Enligt den prognos som Västra Götalandsregionen tagit fram för åren förväntas regionens befolkning öka till drygt 1,9 miljoner invånare år 2030, Ökningen beräknas vara som högst år och det är invandringen som är största bidraget till befolkningsökningen, Mot slutet av perioden beräknar man dock att födelseöverskottet och flytt nettot kommer vara ungefär lika stora, 2 SCH Sveriges framtida befolkning

7 6 Antalet nyfödda beräknas öka de närmaste åren och nå en topp i början på 2020-talet. Därefter minskar barnkullarna något då de relativt små kullarna som föddes i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet når de mest barnafödande åldrarna. Faktorer som påverkar barnafödandet är deltagande i arbetsliv och utbildning men även yttre samhällsfaktorer som familjepolitik kan påverka. Antalet invånare som är 80 år eller äldre beräknas öka till år 2030, framförallt är det antalet män som är 80 år eller äldre som ökar. Antalet yngre män i befolkningen har historiskt sett överstigit antalet yngre kvinnor eftersom det föds fler pojkar än flickor. Totalt i befolkningen har det ändå funnits fler kvinnor än män då kvinnoöverskottet bland de äldre varit stort. Men i takt med att antalet äldre män nu ökar har överskottet på kvinnor minskat och 2014 var det för första gången fler män än kvinnor i Västra Götaland. Man beräknar att det år 2030 kommer finnas drygt fler män än kvinnor i regionen. När det gäller Skaraborg förväntas befolkningen öka med ca 10 procent eller ca invånare. Skaraborg har tillsammans med Fyrbodai den högsta andelen invånare över 65 år och det beräknas vara likadant år 2030 då man beräknar att ca 25 procent av invånarna är 65 år eller äldre. Det är även i Ska ra borg och Fyrbodai som flyttnettot är betydligt större än födelsenettot och beräknas vara så under hela perioden Invånarantalet i Karlsborg beräknas 2025 uppgå till ca enligt denna prognos vilket innebär en ökning med ca 5 %.3 Utbildning och arbetsmarknad Offentliga sektorn omfattar en tredjedel av alla sysselsatta i åldrarna år vilket motsvarar ca 1,6 miljoner personer där vård och omsorg står för knappt hälften av dessa. Arbetsförmedlingen konstaterar i sina prognoser att det inom vissa yrkesområden i den offentliga sektorn finns en obalans mellan efterfrågan och tillgång. Inom följande yrken väntas bristen på utbildad arbetskraft att öka: Yrken inom hälso- och sjukvård Läraryrken Yrken inom teknik och IT Yrken inom bygg- och anläggningsarbete Kvalificerade yrken inom industrin Några yrken inom tjänster och service En god tillväxt av skatteunderlaget och ökande befolkningsmängd ställer större krav på offentliga sektorn som arbetsgivare. Samtidigt är utflödet av examinerade från utbildningsväsendet för lågt i förhållande till behoven. Inom vissa yrken har därför konkurrensrekryteringarna ökat vilket medför att arbetsgivare tvingas höja lönerna eller erbjuda andra personalförmåner för att tillsätta lediga tjänster. Bristen på utbildade kan dels förklaras med att det behövs fler utbildningsplatser men även att intresset för utbildningarna är lågt. Arbetsförmedlingen ser det dels som ett ansvar inom studie- och yrkesvägledning, att istället för att informera om olika utbildningar som finns mer inrikta sig mot möjligheterna till jobb efter olika utbildningar, dels ett arbetsgivaransvar i att 3 Västra Götalandsregionen, Bejolkningsprognos Västra Götaland

8 7 göra jobben mer attraktiva genom att utveckla organisation, arbetsvillkor och arbetsmiljö. 4 Arbetsförmedlingen konstaterar också i sina prognoser att i och med brist på vissa yrkeskategorier stärks arbetsmarknaden för närliggande yrkeskategorier. Framförallt ger bristen på lärare och vårdpersonal ökade jobbmöjligheter inom andra yrken. Antalet yrken med mycket låga eller inga formella krav på utbildning är mycket begränsat och därför är möjligheterna för dem som ej fullföljt en gymnasieutbildning starkt begränsade. Den största bristen finns inom yrkesområden med eftergymnasiala utbildningar. Men möjligheterna till arbete är även goda eller mycket goda inom flera områden som vanligtvis kräver utbildning på gymnasial nivå. På nästa sida följer en sammanställning på de yrken där det råder störst brist respektive störst överskott på arbetskraft. Sammanställningen är uppdelad efter kvalifikationsnivå. Yrken på högskolenivå där det råder stöi'st brist på arbetskraft (minst konkurrens om jobben) fram till och med första halvåret 2017 Operationssjuksköterskor Civilingenjörer, bygg och anläggning Röntgensjuksköterskor Specialpedagoger Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Socialsekreterare Sjuksköterskor (grundutbildade) Sjuksköterskor inom akutsjukvård Geriatriksjuksköterskor Mjukvaru- och systemutvecklare Distriktssköterskor Förskollärare Läkare IT -arkitekter Barnsjuksköterskor Lärare i grundskolans senare år YVS-ingenjörer Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Biståndsbedömare Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Yrken på högskolenivå där det råder störst ö"crskott på arbetskraft (hårdast konkurrens om jobben) fram till och med f'örsta hah'årct 2017 Fotografer Journalister Fartygsbefål Informatörer Biologer Banktjänstemän Flygledare Personaltjänstemän Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det rådel' störst brist på arbetskraft (minst konlmrrens om jobben) fram till och med första hah' året 2017 Kockar Lastbilsmekaniker Byggnadsplåtslagare Träarbetarejsnickare YVS-montörer Undersköterskor Golvläggare Plattsättare Murare Medicinska sekreterare Lastbilsförare Installationselektriker Betongarbetare Takmontörer Målare Verktygsmakare Anläggningsarbetare Tunnplåtslagare Bilmekaniker St yr- och reglertekniker 4 Arbetsförmedlingen, Var jinnsjobben?

9 8 Yrken inom övriga ut bildningsnivåer där det råder störst överskott på arbetskraft (hårdast konkurrens om jobben) fram till och med törsta halvåret 2017 Vaktmästare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Lagerarbetare Administratörer och sekreterare Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Parkarbetare Köks- och restaurangbiträden Brevbärare Ekonomiassistenter SKL:s rapport "Sveriges viktigaste jobb engagerar" I en organisation betyder medarbetarnas engagemang, hälsa och utveckling mycket. En engagerad medarbetare bidrar mer till verksamheten, gör ett bättre jobb och utvecklar kvaliteten i verksamheten. SKL (Sveriges kommuner och landsting) jämför i sin rapport "Sveriges viktigaste jobb engagerar" hur medarbetare i olika sektorer och branscher upplever innehållet i jobbet, karriärmöjligheter, ledning, styrning och arbetsmiljö. Rapporten visar att medarbetare i kommuner och landsting: anser att de har de mest meningsfulla jobben tydligast ser betydelsen av arbetet de utför är mest motiverade uppger i högre grad än andra att de lär sig nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete upplever att de har sämre möjlighet att bli chef eller byta arbetsuppgifter och roll än medarbetare i privat sektor har en upplevelse av att arbetet är mindre fysiskt tungt än i privat sektor men däremot mer psykiskt påfrestande anser att verksamhetens styrning fungerar bra tycker att arbetsgivarna i högre grad arbetar systematiskt med arbetsmiljö än i privatsektor Sammanfattningsvis innebär detta att jobben i kommun och landsting är meningsfulla och engagerande och att arbetsgivarna är bra på att tillvarata och utveckla medarbetarnas engagemang och arbeta på ett systematiskt sätt med styrning och arbetsmiljö. Utmaningarna finns när det gäller karriärmöjligheter, ledarskap och den psykosociala arbetsmiljön. Vad kan arbetsgivare göra? I rapporten lyfts ett antal punkter fram som arbetsgivarna kan utveckla, bland annat: Ta vara på och förstärk stoltheten många känner över jobbet. Uppmärksamma de goda resultaten, vårda varumärket och lyft fram positiva exempel urverksamheten. Utveckla ledarskapet, ett närvarande och tydligt ledarskap skaparengagemang. Arbetsmiljön- en del av verksamhetsstyrningen. För dialog kring verksamhetsutveckling, kvalitet och arbetsmiljö på arbetsplatsträffarna Skapa tydliga karriärvägar, möjlighet till karriär- och utvecklingstjänster och inför fler och mindre karriärsteg. Underlätta chefskap och introduktion i chefsrollen exempelvis med traineeoch aspirantprogram, mentorskap osv. Jobba långsiktigt med chefsförsörjningen.

10 9 Utveckla chefskapet. Genom närvaro, god kommunikation och medarbetarsamtal uppmuntrar chefen till utveckling, engagemang och arbetsglädje. 5 Kommunövergripande insatser Kompetensutveckling för medarbetare Medarbetarnas kompetens och möjlighet till kompetensutveckling är en viktig framgångsfaktor i en organisation. Kompetensutveckling är ett medvetet och systematiskt arbete för att utveckla individens kompetens för de behov organisationen har på kort och lång sikt. För medarbetaren ska det finnas en tydlig koppling mellan verksamhetens mål och den egna kompetensutvecklingen. Att erbjuda medarbetare möjlighet till kompetensutveckling är ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare och bidrar till att behålla kompetenta medarbetare i organisationen. Aktiviteter Introduktionsdag för nyanställda När: en gång per år Syfte: nya medarbetare ska få kunskap om organisationen på en kommunövergripande nivå. Områdesspecifika utbildningar Utbudet anpassas till de behov som är aktuella i organisationen och kan därför till viss del variera över tid. När: löpande Syfte: säkerställa att medarbetarna har den kunskap och kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Undersköterskeutbildning Ett politiskt beslut är taget att Karlsborgs kommun ska satsa på utbildning för undersköterskor. Detta innebär att 10 utbildningsplatser är köpta av Skövde kommun med start hösten 2017 och omfattar tre terminer på vuxenutbildningen i Skövde. Genom ett statligt finansierat kompetenslyft kommer visstidsanstälida inom äldreomsorg samt hälso- och sjukvård som saknar undersköterskeutbildning ges möjlighet till utbildning på antingen heltid eller deltid. Karlsborg har 7-9 platser att fördela och även denna utbildning sker på vuxenutbildningen i Skövde. Utbildning i Brandskydd, D-HLR samt Arbetsmiljö När: startar våren 2017 och omfattar all tillsvidareanställd personal. Genomförs i rullande treårs cykler. Syfte: "Man kan inte var förberedd på allt - men alla kan vara förberedda på något...!" Överallt där människor samlas kan det hända olyckor, kriser och allvarliga situationer. Det kan hända på arbetet i bostaden, i träningslokalen eller ute på stan. s SKL, Sveriges viktigaste jobb engagerar

11 10 När vi drabbas är det helt avgörande om vi får snabb hjälp. Ibland kan hjälpen vara en hand på axeln och ett plåster på knät - ibland kan hjälpen vara att med HLR och en hjärtstartare öka chansen för att ditt hjärta ska slå igen. Att bidra till en bättre arbetsmiljö kan vara det som ger ett hållbart arbetsliv. Därför ser Karlsborgs kommun det som viktigt att erbjuda dessa utbildningar löpande. Kompetensutveckling för chefer Ett gott ledarskap är av stor vikt för att verksamheterna ska kunna nå sina mål och bedriva verksamhet med god kvalitet och samtidigt ha en god arbetsmiljö. Det är viktigt att chefer ges stöd och utvecklingsmöjligheter i sina uppdrag och att man med utgångspunkt från kommunens ledarpolicy kan finna inspiration och utveckling i sitt uppdrag. Aktiviteter Introduktion till ledarskap När: start vårterminen Syfte: ge medarbetare möjlighet till utveckling och ge insikt om uppdraget som chef och ledare genom ett introduktionsprogram inom ledarskap för att förbereda för eventuella framtida uppdrag som ledare. Ledarutvecklingsprogram nya chefer När: start våren 2017, 3,5 dagar Syfte: att alla chefer ska ha en gemensam grund i ledarskapet och skapa nätverk i organisationen. Kommungemensamma chefsmöten När: 4 gånger per år Syfte: att samlas kring kommungemensamma frågor utifrån olika aktuella teman. Planeringsdagar för förvaltningarnas ledningsgrupper När: 1-2 gånger per år Syfte: Planera strategiskt viktiga frågor med mera. Områdesspecifika utbildningar När: löpande Syfte: cheferna ska ges kunskaper inom arbetsrätt, lönebildning, rehabilitering, arbetsmiljö, rekrytering med mera. Förvaltningarnas pågående och planerade insatser I nämndernas verksamhetsplaner beskrivs de aktiviteter man har för avsikt att genomföra för att uppnå de kommungemensamma målen utifrån förvaltningens ansvarsområde. Här finns även beskrivet planerade utvecklings- och förändringsområden, vilket även omfattar förvaltningsspecifik kompetensförsörjning eller att man i samband med medarbetarsamtalet kan ta fram en individuell utvecklingsplan som har bärighet i det utvecklingsbehov som finns i verksamheten.

12 11 Övriga aktiviteter Feriepraktikplatser erbjuds inom olika områden i de kommunala förvaltningarna När: varje sommar Syfte: ge ungdomar som går i åttonde klass möjlighet att pröva på olika yrken inom kommunens verksamheter. Arbetsmarknadssatsning Extratjänster När: start 2017, gäller 12 månader Syfte: bidra till att etablera personer på den öppna arbetsmarknaden med fokus på förmåga, etablering och inkludering. Stödanställningar När: löpande Syfte: genom olika former av stödanställningar bidrar kommunen till att underlätta för dem som står lite längre från arbetsmarknaden att få arbetslivserfarenhet. Vård och omsorgscollege Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform mellan kommunala och privata arbetsgivare inom vård och omsorg, fackliga representanter och utbildningsanordnare. När: löpande Syfte: ge bra vård och omsorg, möta den ökade efterfrågan på välutbildad personal och erbjuda en kvalitetssäkrad utbildning. Marknadsföring Det har blivit viktigare för kommuner att marknadsföra sig som arbetsgivare då konkurrensen om arbetskraft blivit allt svårare. Det innebär givetvis att synas och marknadsföra sig på olika sätt och i olika relevanta sammanhang men också om att ta till vara på och förstärka den stolthet som många medarbetare i offentlig sektor känner över jobbet. Genom att uppmärksamma de goda resultaten, och lyfta fram positiva exempel ur verksamheten blir medarbetarna goda ambassadörer för organisationen. Kan det skapas möjligheter att prova på jobben exempelvis genom praktik eller feriejobb bidrar man till goda erfarenheter som kan locka fler till välfärdsjobben. 6 Marknadsföring av kommunen som arbetsgivare har flera målgrupper: Blivande medarbetare inom de yrken där kommunen har behov av nyrekryteringar på grund av ordinarie personalomsättning och pensionsavgångar. Bristyrken det vill säga yrkesområden till vilka det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. För att identifiera denna grupp är det viktigt med återkoppling från organisationen. Nuvarande medarbetare, vilka är kommunens viktigaste ambassadörer för att sprida budskapet om Karlsborg som en attraktiv arbetsgivare. Ett samarbete med kommunikationsavdelningen och förvaltningssekreterarna vid marknadsföringsinsatser och annonsering är viktigt för att föra en dialog kring vilka möjliga insatser som finns och lämpliga forum för den förväntade målgruppen. 7 6 SKL, Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden-hur möter vi rekryteringsutmaningen? 7 Karlsborgs kommun, Policy och riktlinjer tör intern och extern kommunikation

13 12 Mångfald är ett viktigt perspektiv i alla insatser inom marknadsföring. På så sätt sprids budskapet både i text och i bild att kommunen är en arbetsgivare med ett aktivt arbete för en ökad mångfald bland medarbetarna. Aktiviteter Examensjobb När: löpande Syfte: att låta studenter skriva examensjobb/c-uppsatser inom vår organisation är ett bra sätt för såväl studenterna som organisationen att knyta kontakter inför en eventuella framtida anställning. Rekryteringsmässor/träffar Vilka mässor/träffar kommunen deltar på eller arrangerar styrs av vilka yrken kommunen ser ett behov av att rekrytera och vilken målgrupp mässorna har men även till viss del det geografiska läget. När: löpande Syfte: marknadsföra Karlsborgs kommun som en attraktiv arbetsgivare för ev. blivande medarbetare. Studie- och yrkesvägledare När: löpande Syfte: kunna sprida information till skolungdomar angående vilka områden/yrken kommunen ser ett framtida rekryteringsbehov inom och samtidigt få en bild av och kunna bemöta ungdomarnas uppfattningar om kommunen som arbetsgivare. Webbplatser och andra mediekanaler. Publicera lämpligt material på ex. karlsborg.se/lediga jobb. När: löpande Syfte: marknadsföra kommunen och attrahera nya medarbetare men även åskådliggöra och marknadsföra kommunens bredd av yrken och verksamheter samt stärka arbetsgivarvarumärket. Sociala medier När: olika aktiviteter läggs ut löpande. Platsannonser kan läggas ut på Facebook som komplement till de ordinarie rekryteringskanalerna då man bedömer att målgruppen finns bland användarna. Syfte: marknadsföra kommunen och attrahera nya medarbetare men även åskådliggöra och marknadsföra kommunens bredd av yrken och verksamheter samt stärka arbetsgiva rya rumärket. Material Broschyrer/flyers och roll-ups e.d. När: används på mässor och andra offentliga sammanhang Syfte: marknadsföra kommunen och attrahera nya medarbetare.

14 13 Behålla, utveckla och motivera Behållandefasen kan även betraktas som passiv marknadsföring genom att ha en arbetsmiljö där de anställda trivs och vill utvecklas inom sitt arbete och för att de anställda också kan kommunicera detta utåt. Arbetsgivare behöver fråga individerna i verksamheten vad som gör en arbetsgivare attraktiv, för att som arbetsgivare få något tillbaka av det. Hur ska vi arbeta för att behålla medarbetare: Medarbetarenkät När: löpande två gånger per år Syfte: Engagemang innebär att medarbetarna i någon mån förverkligar sig själva och upplever personlig utveckling i arbetet, vilket är bra för såväl individen som arbetsgivaren. Likt begreppet medarbetarskap uttrycker medarbetarengagemang också att medarbetarna förstår sin organisations uppdrag väl och hur det egna bidraget passar in i detta uppdrag. Medarbetarenkäten är ett sätt att utvärdera organisationens och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Heltid som norm När: Handlingsplan tas fram till årsskiftet 2017/2018 och sedan startar ett arbete med att implementera Heltid som norm. Syfte: Karlsborgs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och genom att erbjuda heltid som norm ökar det möjligheterna att både attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Med heltid som norm skapas det grundförutsättningar för att få en ökad kontinuitet vilket kan bidra till en bättre kvalitet på den verksamheten som bedrivs för våra kunder och medborgare. Heltid som norm är också en viktig del i kommunens jämställdhetsarbete. Hållbart arbetsliv i Skaraborg När: Socialförvaltningen har tillsammans med tre andra kommuner i Skara borg (Hjo, Lidköping och Götene) ingått ett samarbete med Högskolan i Skövde, Samordningsförbundet Västra Skaraborg och Försäkringskassan för att genomföra projektet Hållbart Arbetsliv Skaraborg med start i mars 2017 och ska pågå under 33 månader. Syfte: Att skapa en långsiktig förändring i hela kommunen bidrar till en önskad effekt om lägre sjukskrivningstal. Jämlik hälsa och hållbar organisering skapar förutsättningar för att möta aktuella kompetensutvecklingsbehov och krav som finns inom området arbetsmiljö, hälsa och jämställdhet. Med ett hälsofrämjande perspektiv genom kompetensutveckling vill projektet öka kunskapen om samband mellan arbete, hälsa och fokusera på det som bibehåller och utvecklar hälsa, det vill säga friskfaktorer, och i lärande miljöer prova metoder som ökar beredskap och kompetens för ett mer hållbart arbetsliv.

15 14 Referensmaterial Pu blikationer Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Prognos för arbetsmarknaden URA 2016:6 Arbetsförmedlingen, Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2017 och en långsiktig utblick URA 2016:7 SCB, Sveriges framtida befolkning SKL, Sveriges viktigaste jobb engagerar 2016 SKL, Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden Hur möter vi rekryteringsutmaningen?2015 Västra Götalandsregionen, Befolkningsprognos Västra Götaland Rapport2016:7 Styrdokument Karlsborgs kommun Karlsborgs kommun, Policy och riktlinjer för intern och extern kommunikation Rapporter ur verksamhetssystem Personec P (Visma)