Skogsbruket SKATTERABATT PÅ 50 % FÖR VIRKESFÖRSÄLJNING STATEN HOPPPAS FÅ UT MERA VIRKE.

Transkript

1

2 Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR ÅRGÅNG SKATTERABATT PÅ 50 % FÖR VIRKESFÖRSÄLJNING STATEN HOPPPAS FÅ UT MERA VIRKE. BEREDSKAPEN FÖR STORMAR GOD SKOGSCENTRALERNA HAR UTNÄMNDA BEREDSKAPSCHEFER. NYTÄNKANDE FÖR TORVMARKSAVVERKNINGAR DÅLIGA VINTRAR MEDFÖRDE METODER FÖR TORVMARKSGALLRINGAR SOMMARTID. ÅLANDS LANDSKAPSREGERING STÖDER SKOGSBRUKET MED STÖRSTA SATSNINGARNA GÖRS I PLANTSKOGAR OCH I UNGSKOGSVÅRDEN. RYSKA TULLAR HOTAR SÄNKA VIRKESPRISERNA HUR SKA DET GÅ FÖR DEN RYSKA SKOGSINDUSTRIN? FÖRSÄKRING GER TRYGGHET VID SKOGSBRAND SKOGSÄGAREN FÅR TA STORT ANSVAR EFTER OLYCKAN. SORKAR HOTAR PLANTSKOGARNA I VINTER SKOGSÄGAREN BORDE GARDERA SIG REDAN NU. JAKT MED FÄLLOR VILTVÅRD SOM GER VÄRDEFULLA PÄLSVERK. FRILUFTSLEDER I SKOGSMARK JA ELLER NEJ? SKOGSÄGAREN HAR EN DEL ATT SÄGA TILL OM. AKTUELLT FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN ÖSTERBOTTEN SKOGSBRUKET BEVAKAR PROCESSEN MED DEN NYA STORFÖRENINGEN. PÅ OMSLAGET: AVVERKNING PÅ TORVMARK. FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 2

3 Skogsbruket ISSN Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax Chefredaktör Klaus Yrjönen tfn Redaktionssekreterare Maria Lindén tfn Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn Medarbetare Bjarne Andersson tfn Helena Forsgård tfn Bertel Widjeskog tfn Christian Hildén tfn Annonser: Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration (11 nummer) 36 i Finland 340 SEK i Sverige 43 övriga länder. Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration (6 nummer) 22 i Finland 210 SEK i Sverige 26 övriga länder. Aktia bank Abp IBAN: FI BIC:HELSFIHH Sampo bank Abp IBAN: FI BIC: DABAFIHH endast i Sverige Swedbank AB IBAN: SE BIC: SWEDSESS Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2008 LEDAREN Ovisst läge på virkesmarknaden FÖRHANDLINGARNA OM DE ryska exporttullarna på virke har inte lett till något positivt resultat från finländsk synpunkt. Rysslands strategi har länge varit konsekvent och nu verkar det klart att tullavgifterna höjs drastiskt vid årsskiftet. Vi är tvungna att öka de inhemska avverkningarna för att trygga tillgången på råvara för vår inhemska skogsindustri. Skogsbolagens resultat har försämrats och de har signalerat att nedskärningar är att vänta. Kommer den minskade importen av virke från Ryssland att ge en anledning för bolagen att minska överkapaciteten genom att lägga ner fabriker? När det gäller nedläggningen av pappersfabriker har bl.a. Kajana, Varkaus och Jyväskylä nämnts i diskussionen. För sågarnas del kunde hotet gälla orter som Kajana, Varkaus, Heinola och Tolkis. Även om tidigare nedläggningar av fabriker har varit dramatiska för en ort, har inte den totala användningen av virke minskat. Virket har istället dirigerats till enheter på annan ort. Vi får hoppas att så sker också den här gången. Regeringen beslöt i början av augusti att stimulera försäljningen av inhemskt virke genom att sänka försäljningsskatten temporärt, med 50 % till slutet av 2009 och med 25 % till slutet av Skattemorötter har traditionellt fungerat bra och de kommer säkert att sätta fart på virkeshandeln. Stödåtgärderna hjälper, men kan inte lösa problem gällande industrins lönsamhet. Det kan också förvirra den enskilda skogsägaren att man pratar om virkesbrist samtidigt som skogsindustrin inte köper allt virke som bjuds ut. Förklaringen är att det för tillfället finns mycket inköpt virke som inte har gått att avverka på grund av de dåliga drivningsförhållandena. Vi ser alla fram emot en bra vinter med köld och frusen mark som får hjulen att rulla bättre än under de två senaste åren. I detta nummer av SKOGSBRUKET ingår broschyren Trä som bransle som ska stöda och befrämja en ökad användning av träbränslen. Broschyren ges ut av Träenergi r.f. 3

4 Unik skattelättnad Skattelättnaden verkställs retroaktivt på virkesköp som gjorts från och med den 1 april Grunden är rotavverknings- och leveranskonska sätta fart på virkeshandeln SKATTEN PÅ INKOMSTER FRÅN FÖRSÄLJNING AV VIRKE HALVERAS. SKATTELÄTTNADEN TRÄDER I KRAFT RETROAK- TIVT FRÅN OCH MED DEN 1 APRIL ÅTGÄRDEN SYFTAR TILL ATT TRYGGA SKOGSINDUSTRINS TILLGÅNG PÅ VIRKE. Skattelättnaden utgör 50 procent till utgången av år År 2010 är skattelättnaden 25 procent. Rätt till skattelättnad har fysiska personer, dödsbon, fastighetssammanslutningar och samfällda skogar. Kontraktsdatum avgör trakt som skogsägare och virkesköpare ingått fr.o.m nämnda datum. För femtio procent skattelättnad krävs det att inkomsterna inflyter före utgången av år För skogsägaren betyder detta konkret att av virkeslikviden betraktas 50 procent som skattefri inkomst och för den andra halvan av virkeslikviden betalar skogsägaren normal kapitalskatt som för närvarande är 28 procent. Om inkomsterna inflyter Skattefriheten för förstagallringar blir kortvarig. först år 2010 betraktas 25 procent av virkeslikviden som skattefri inkomst. Skattefriheten för inkomster av försäljning av virke från förstagallringar tar ett snabbt slut. För att komma i åtnjutande av den skattelättnaden ska virkeskontraktet vara gjort senast den 31 augusti, dvs. om en vecka. Inkomsten ska inflyta före utgången av år Förhandlingar i all tysthet Under sommaren har Finland förhandlat med EU om skattelättnader för inkomster av försäljning av virke. Förhand- Val i skogsvårdsföreningarna oc I HÖST VÄLJER SKOGSVÅRDSFÖRENINGARNA OCH SKOGSREVI- RET NY FULLMÄKTIGE. ALLA MEDLEMMAR I EN SKOGSVÅRDS- FÖRENING ELLER SKOGSREVIRET HAR RÄTT ATT STÄLLA UPP I FULLMÄKTIGEVALET. KANDIDATNOMINERINGEN AVSLUTAS DEN 10 OKTOBER. MÅLET ÄR ATT DET I FULLMÄKTIGE SKA SITTA REPRESENTANTER FÖR OLIKA SKOGSÄGARGRUPPER, BÅDE KVIN- NOR OCH MÄN. Fullmäktigeval hålls vart fjärde år. Två eller flera skogsägare som är medlemmar i skogsvårdsföreningen kan tillsammans nominera en kandidat. Kandidaten måste ge sitt skriftliga samtycke. Vem har rösträtt? Röstberättigade är alla skogsägare som erlagt skogsvårdsavgift till skogsvårdsföreningen eller skogsreviret. Om skogsägaren äger skog på flera föreningars område, så är skogsägaren röstberättigad i alla de föreningar, där hon eller han var medlem Undantag utgör de föreningar i Österbotten som bildar Skogsvårdsföreningen Österbotten vid årsskiftet. Där får en medlem i skogsvårdsföreningen använda sin röst inom endast ett valdistrikt. Medlemmen hör till det valdistrikt på vars område huvudparten av hans eller hennes skogsinnehav finns. På begäran av medlemmen kan valbestyrelsen överföra skogsägaren till rösträttsregistret för det valdistrikt där han eller hon är bosatt eller där ett mindre skogsinnehav är beläget. De skogsägare som är delägare i ett dödsbon eller en fastighetssammanslutning har i valet endast en gemensam röst. Skogsägaren kan kontrollera sin rösträtt i rösträttsregistret. Registret framläggs till påseende vid skogsvårdsföreningens kontor Rättelseyrkanden i rösträttsregistret bör göras till valbestyrelsen senast

5 lingarna har skett i all tysthet. I våras föreslog Pellervo ekonomiska forskningsinstitut att skattelättande för inkomster av virkesförsäljning är det enda sättet att få fart på virkeshandeln. Statsminister Matti Vanhanen förklarade snabbt att det var helt otänkbart. De var säkert ett bra drag att inte yppa något om förhandlingarna med EU om de inte hade gett önskar resultat. Virkeshandeln skulle troligen helt ha stannat upp så snart det läckt ut att skattelättnader kanske kommer. Rekordpriser i repris Med nuvarande skattelättnad stiger virkespriserna nästan till samma nivå som senaste år för timmer, då skogsindustrin betalade rekordhöga priser. Rotpriset på tallmassaved och björkmassaved är redan nu högre än de någonsin var under år Skogsavdraget stiger En skogsägare som köpt skog får göra ett skogsavdrag som hittills har utgjort femtio procent av skogens anskaffningspris. Skogsavdraget stiger nu till sextio procent av anskaffningspriset. Skogsavdragets maximibelopp stiger också. Det får fr.o.m beskattningsåret 2008 utgöra högst sextio procent av den kapitalinkomst av skogsbruk som den skattskyldiga under skatteåret förvärvat från sina skogar. Det är med andra ord inte längre bundet till inkomster från den förvärvade skogen. Lagförslaget ska ännu signeras Regeringen kommer att överlämna en propostion om skattelättnad för inkomst av försäljning av virke och större skogsavdrag i september. Efter det kommer exakta besked om tillämpningen. Enligt vad Skogsbruket erfarit finns det också källor som uppger att skattefriheten kommer att gälla retroaktivt alla virkesinkomster som skogsägare fått fr.o.m. den 1 april, dvs. att den s.k. kassaprincipen skulle tillämpas. Det sammanlagda beloppet av skattelättnaden får enligt EU:s regler om statligt stöd uppgå till högst euro under tre år. I praktiken kommer den övre gränsen för stödbeloppet att överskridas endast i fråga om de största samfällda skogarna, och också för dessa utbetalas stöd till maximalt belopp. Skogar som ägs av aktiebolag kommer inte alls i åtnjutande av skattfriheten. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Skattelättnadens inverkan på nettorotpriset: Sortiment högsta rot-pris 2007*) pris efter kapitalskatt 28 % rotpris augusti 2008*) 50 % skattelättnad Inverkan tallstock 72 51, ,60-0,24 euro granstock 74 53, ,60-1,68 euro tallmassaved 17 12, ,48 +3,24 euro granmassaved 26 18, ,64 +1,92 euro björkmassaved 14 10, ,62 +4,54 euro *) Skogsforskningsinstitutet och Skogsindustrin rf Du kan ge respons per e-post till adressen skogsbruket@tapio.fi eller per post till adressen Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, Helsingfors. Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter finns på sidan 3 i tidningen. h reviret var med och påverka Hur röstar jag? Röstning sker genom poströstning. Valmaterialet postas till de röstberättigade skogsägarna under vecka 43 och till samma adress som skogsvårdsavgiftskvittot, ifall inte skogsägaren gjort rättelseyrkande till rösträttsregistret. I valbrevet finns kandidatlistan, röstningsanvisningar, röstsedel och returkuvert. Röstsedeln måste postas i returkuvertet senast fredagen den 14 november. Valresultatet publiceras Du kan påverka vad skogsvårdsföreningen gör Via fullmäktige bestämmer skogsägarna vilka tjänster skogsvårdsföreningen erbjuder sina medlemmar. Förutom de traditionella tjänsterna som hjälp med skogsvårdsarbeten, bistånd vid virkeshandel och rådgivning har många skogsvårdsföreningar utvidgat serviceutbudet. Kompletta skogsvårdsavtal, anskaffning av energived, byggande av skogsvägar och iståndsättningsdikning blir TEXT: Logga in på en allt vanligare del av skogsvårdsföreningarnas verksamhet. Olika skogsägare har olika önskemål på tjänster och därför är det viktigt att alla skogsägargrupper är representerade i fullmäktige. GERD MATTSSON-TURKU Användarnamn skogsbruket1 och lösenord skogsbruket2 5

6 Finland är förberett för stormar FINLAND HÖJER BEREDSKAPEN FÖR OMFATTANDE STORMSKA- DOR I SKOGARNA. SKOGSCENTRALERNA SPELAR EN CENTRAL ROLL OCH HAR EN PERSON UTSEDD TILL BEREDSKAPSCHEF, SOM SKA BISTÅ RÄDDNINGSMYNDIGHETERNA. Finland har hittills inte drabbats av lika förödande stormar som Sverige och de baltiska länderna. Stormen Gudrun fällde i januari 2005 i Sverige över sjuttio miljoner kubikmeter skog. I januari 2007 tog stormen Per ytterligare tolv miljoner kubikmeter. Risken för att även vi i Finland ska drabbas ökar som en följd av klimatförändringen med hårdare vindar och kortare period med tjäle. När börjar skogen falla? Myndigheterna har insett riskerna och i fjol fick skogscentralerna som en tilläggsuppgift att de på begäran ska ge räddningsmyndigheterna handräckning vid omfattande skogsskador som innefattar bl.a. stormskador och skogsbränder. I Finland når vinden stormstyrka när medelvindhastighet är 21 m/s under en tio minuters period. Då väderleksprognosen förutspår vindhastigheter på över 25 m/s Definition på storm och skador som förorsakas av vind Vindstyrka m/s Benämning Effekter på land och till havs Hård vind Bryter trädens kvistar. Svårt att röra sig utomhus. Vågorna är långa och relativt höga. Skumbildning i täta linjer i vindriktningen Storm Bryter av träd. Skadar svaga byggnader, river upp taktegel och skadar skorstenshattar. Höga vågor. Stänket försämrar sikten något. Havet brusar Fäller träd med rötterna. Förorsakar betydande skador på byggnader. Inträffar sällan i inlandet. Havsytan är vit av skum. Starkt brus. Vågornas stänk försämrar sikten Svår storm Fäller skog. Flyttar byggnader. Inträffar ytterst sällan i inlandet. Fartyg försvinner bakom vågberg. Hela havsytan är vit. Stänket försämrar sikten märkbart. 33 eller mer Orkan Totalförstör byggnader mm. är betydande stormskador i skogen att vänta. Lokalt kan skador uppstå även vid lägre vindhastigheter, eftersom stormskador på skog även beror på bl.a. markens tjälsituation, trädslag, skogens ålder och skötsel. Beredskapschefen är i nyckelställning Skogscentralerna har gjort upp egna regionala beredskapsplaner för att höja beredskapen och handlingskraften ifall det inträffar omfattande stormskador i skogarna. Flest stormskador inom Kustens skogscentrals område har inträffat i Österbotten. År 2001 fällde stormen Pyry m 3 skog i Österbotten. Varje skogscentral har en person utsedd till beredskapschef som fungerar som kontaktperson mellan räddningsverket och övriga skogsorganisationer och företag. Till skogscentralens uppgifter hör också att skapa ett nätverk med ansvarspersoner från olika skogsorganisationer och skogsföretag och att kartlägga skogsskadornas omfattning t.ex. genom att flyga över det stormdrabbade området. Varning om annalkande fara Då ett område hotas av en exceptionell storm, vidareförmedlar det regionala räddningsverket den väderleksvarning som Meteorologiska institutet utfärdat till skogscentralens beredskapschef. Skogscentralen vidareförmedlar varningen till övriga personer i nätverket. Ifall stormen har förorsakat skador endast på skog leds verksamheten av skogscentralen enligt beredskapsplanen. Om stormen förorsakat olyckor och farosituationer som kräver insatser av räddningsverket eller samarbete mellan olika myndigheter, ligger ansvaret hos räddningsverket. Vid omfattande stormskador är informationsbehovet stort. Allmänheten varnas för faror och skogsägare avråds från att upparbeta omkullfallna träd på egen hand. Skadeområden i prioritetsordning Efter att el-, telefon- och vägnät har röjts från träd gäller det för skogsorganisationerna att samordna sin verksamhet för att rädda så mycket som möjligt av virket. Följande principer gäller: barrträd avverkas före lövträd, virke utan rotkontakt tas före virke med rotkontakt, timmerträd avverkas före massavedsträd, talltimmer före grantimmer och träd på torra marktyper före träd på fuktiga marktyper. Stormskador befriar inte en skogsägare från de skyldigheter som skogslagen ålägger honom. Innan han får börja upparbeta de omkullblåsta träden ska han lämna in en anmälan om användning av skog, precis som vid en normal avverkning. Anmälan ska vara inlämnad två veckor innan avverkningen inleds. Skogsägaren kan anhålla om att få börja avverka tidigare, men det undantagstillståndet är avgiftsbelagd. När det är fråga om storm- 6

7 skador har jord- och skogsbruksministeriet beslutat att undantagstillståndet är avgiftsfritt. Motiveringen är att det är viktigt att upparbetningen av den stormskadade skogen snabbt kommer igång och att byråkratin inte får orsaka onödig fördröjning. Skogsägarna känner ofta ett stort behov av att genast upparbeta det stormfällda virket. Erfarenheterna från stormfällningar visar att olycksrisken, särskilt för självverksamma skogsägare är väldigt stor. Skogsägare avråds från att på egen hand upparbeta stormfällda träd och att i stället använda professionell arbetskraft och avverkningsmaskiner. Foto: Sveaskog Stormvarningar kommer regelbundet Skogsbruksingenjör Anders Wikberg på Kustens skogscentrals kontor i Vasa är biträdande beredskapschef. Skogscentralen kopplades in i beredskapsarbetet hösten 2007 och efter det har jag fått ett tiotal meddelanden som varnar om annalkande stormar, säger Anders Wikberg. De kommer regelbundet och per e-post. Av dem har några När vindstyrkan kommer upp till m/s fälls träd mer rötter. Under den tid, ett år, som skogscentralen har varit med i beredskapsarbetet, har tre stormvarningar lett till skogsskador, säger Anders Wikberg på Kustens skogscentral. gällt Kustens skogscentrals område. Jag bedömer om varningen ska skickas vidare till de personer som finns i nätverket. Tre stormvarningar har lett till skogsskador, men lindriga. Alla har varit vid sydkusten. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 7

8 TEKNIK Nyhet torvmarksgallring sommartid AVVERKNINGAR PÅ TORVMARKER HAR TRADITIONELLT KLASSATS SOM ARBETEN SOM GÖRS PÅ VINTERN PÅ FRUSEN MARK. DE SENASTE ÅRENS MILDA VINTRAR TVINGAR FRAM NYA KONCEPT FÖR ATT SKOGAR OCH VIRKE PÅ TORVMARKER SKA BLI ATTRAK- TIVT FÖR VIRKESKÖPARNA. BREDA BAND MED EXTRA BREDA, TÄTTSITTANDE OCH SPECIALUTFORMADE TVÄRBAND KAN BLI RÄDDNINGEN. I östra Nyland gallrar Stora Enso en torvmarksskog mitt i sommaren. Arbetet inleddes sista veckan i juni, då det veckan innan hade fallit närmare femtio millimeter regn. Det här är ett försök tillsammans med en maskinentreprenör, säger Henrik Blomqvist, som är Stora Ensos inköpsförman i området. Jag har en hel del rotskogar på torvmarker som väntar på att bli avverkade och vi kan inte vänta hur länge som helst på att få en ordentlig vinter, om det ens kommer sådana mera. Den här avverkningen är en förstagallring på drygt femtio hektar. Stora Enso skrev kontrakt med skogsägaren hösten Området ingår i ett större dikningsprojekt, så vi var tvungna att få gallringen gjord. Avverkningsmaskinen är inte lika beroende av bärigheten Janne Takanen har länge jobbat åt Stora Enso med tre drivningskedjor. Takanen nappade på Henrik Blomqvists förslag att testa gallring på torvmarker sommartid och nu har Takanen en drivningskedja, en avverkningsmaskin och en skogstraktor, specialutrustad för att klara sig på mjuk, vattensjuk mark. Enligt Takanen har avverkningsmaskinen sällan problem med bärigheten. Den är inte lika tung som en fullastad skogstraktor och hyggesresterna som föraren placerar framför maskinen blir en risbädd som förbättrar bärigheten. Den rör sig där det finns träd och där är det inte lika vattensjukt. Skogstraktorn ska däremot köra många gånger av och an längs samma körstråk, ibland över en trädfattigare del av torvmarken som ofta är blötare. Det finns specialband för våta marker Det är en Logset skogstraktor som kör ut virket. Körsträckans längd till skogsbilvägen varierar från tjugo till femhundra meter och den totala virkesmängden som den ska köra ut är drygt kubikmeter. Takanen har utrustat skogstraktorn med 90 cm breda band för våta marker runt den bakre boggin. Banden skiljer sig från standardband beträffande tvärjärnens bredd, form och avstånd från varandra. Tvärjärnen är nästan 15 cm breda och de sitter tätt. Avståndet mellan dem är knappt fem centimeter. Tvärjärnens form, den s.k. skidspetsen, är skonsam mot underlaget och Band för våta marker har breda och tättsittande tvärband som är trubbiga och uppåtböjda för att skona risbäddar och marken. 8

9 risbädden då den är uppåtböjd och trubbig. Framtill har skogstraktorn 70 cm breda band av ett annat slag som ger bättre grepp. Avverkningsmaskinen har 90 cm breda band runt boggin och 70 cm breda band framtill. Banden baktill har bredare och tätare tvärband. Fyrtio överfarter i stället för fyra Drygt euro har investeringen i specialband kostat, berättar Janne Takanen. Efter drygt en veckas arbete är jag positivt överraskad av hur bra arbetet har löpt. Blomqvist håller med Takanen och visar på spårbildningen längs ett av huvudkörstråken, där skogstraktorn redan gjort fyrtio överfarter med full last. Huvudkörstråket är förstärkt med en risbädd av hyggesrester från de tallar och björkar En risbädd av björk är slitstarkt. Skogstraktorn har kört fyrtio lass, omkring 400 m 3 virke, över den här risbädden utan att den fyllts på med ny grot. Det här försöket med att gallra en torvmark på sommaren ser ut att bli en fullträff, säger Henrik Blomqvist på Stora Enso. Det finns inga djupa spår ens på de ställen som saknat risbädd. som gallras bort. Björk är mycket hållbarare än tall och gran i en risbädd. Med vanliga band skulle risbädden vara sönderkörd efter fyra överfarter, säger Takanen, som har närmare tjugo års erfarenhet av att köra ut virke. Mindre lass är vanligt på torvmarker Bärigheten är alltid bäst närmast diken. Med ökat avstånd från diken blir träden mindre och marken blötare. Enligt Takanen är det inte alls ovanligt att föraren i skogstraktorn bara kan lägga på halva lasset. Full last betyder drygt tio kubikmeter virke på traktorn. Kalle Korpela har rattat skogstraktorn i drygt en vecka när Skogsbruket är på besök. På en torvmark gäller det att vara på sin vakt hela tiden, säger Kalle Korpela. Man ska tänka hundra meter framåt. Marken är täckt med vitmossor, som är ett tecken på att den är vattensjuk. Groten placerar avverkningsmaskinen på körstråken, vilket ger skogen ett städat intryck. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 9

10 Åland betalar mest stöd till plant- och ungskogsvård I ÅRETS BUDGET HAR ÅLANDS LANDSKAPSREGERING EURO ATT BETALA UT I STÖD TILL SKOGSBRUKET. DEN STÖRSTA ENSKILDA POSTEN GÅR TILL PLANT- OCH UNGSKOGSVÅRD. PÅ ÅLAND FÅR SKOGSÄGARE STÖD FÖR MARKBEREDNING, NÅGOT SOM MAN INTE FÅR I ÖVRIGA FINLAND. DÄREMOT GES INTE STÖD FÖR TILLVARATAGANDE AV ENERGIVED EFTER EN GALLRING. Henrik Pettersson är skogsbruksingenjör vid skogbruksbyrån vid Ålands landskapsregering och den som handlägger skogsägarnas ansökningar om stöd. På Åland ges stöd för fem huvudgrupper markberedning, skogsodling, plant- och ungskogsvård, skydds- och iståndsättningsdikning och byggande och grundförbättrande av skogsbilvägar. Stöd ges för redovisade kostnader men inte för den del av kostnaden som utgörs av moms. I landskapets regi För markberedning finns euro i budgeten för Den största delen av markberedningen görs i landskapets regi. Landskapet anlitar en entreprenör som gör jobbet för en fast summa för närvarande 250 euro exkl moms per hektar. Av den summan betalar skogsägaren hälften det vill säga 125 euro per hektar. Den skogsägare som väljer att göra jobbet själv eller att anlita någon annan att utföra det kan få 50 procent av kostnaden i stöd, dock högst 160 euro per hektar. Under senare år har mel- lan 200 och 250 hektar markberetts per år och det är en areal som vår entreprenör kan klara av på egen hand, säger Henrik Pettersson. Markberedningen görs i regel från början av augusti och fram till jul. För skador För en normal plantering efter en avverkning ges inga stöd. Däremot kan man få stöd för komplettering av en plantering som drabbats av skador som inte beror på skogsägarens försummelse. Det kan till exempel handla om angrepp av snytbaggen. Då kan man få plantorna gratis och hälften av arbetskostnaden. Man kan även få stöd om ett bestånd är i underproduktion, till exempel om det växer fel trädslag på fel plats med dålig tillväxt som följd. Om produktionen inte kan bli optimal på ett visst område kan det vara bättre att hugga ner beståndet och börja om på nytt, säger Pettersson. En skogsägare som vill beskoga ett naturbete med ädla lövträd som ek, lönn, alm, ask och lind kan få samma stöd gratis plantor och hälften av arbetskostnaden men beskogning av naturbeten utförs i mycket liten omfattning. På samma sätt kan man få stöd för beskogning av gamla skogsåkrar som tagits ur bruk. På Åland går euro till stöd för plant- och ungskogsvård varje år. Henrik Pettersson vid skogbruksbyrån vid Ålands landskapsregering påminner att det måste finnas en plan som godkänts av landskapsregeringen innan arbetet inleds för att man ska kunna erhålla stöd. För flera röjningar Röjning av plant- och ungskog är enligt Henrik Pettersson en mycket viktig åtgärd inom skogsvården och enligt målsättningen i skogsprogrammet för Åland bör 600 hektar röjas årligen. I fjol nåddes den gränsen med råge då 670 hektar röjdes och euro betalades ut i stöd. Ålands skogsvårdförening handhar och redovisar de röjningar som görs till landskapsregeringen som i sin tur betalar ut 50 procent av arbetskostnaderna. I årets budget har man tagit upp euro för röjning. Man kan röja flera gånger i samma bestånd och få stöd 10

11 för det, där finns inga begränsningar. Man kan även få stöd för en iståndsättningsröjning i ett bestånd där röjningen varit eftersatt och där trädens medeldiameter är högst 16 cm. Däremot ges inte stöd för gallring, säger Pettersson. Stöd kan även betalas för stamkvistning där man kan få 50 procent av arbetskostnaden enligt en bestämd taxa men det handlar om en ytterst marginell utbetalning varje år. Inte för energived Åländska skogsägare får inte stöd för tillvaratagande av energived i samband med en gallring något som diskuterats i många år och som efterlysts från skogsägarhåll. Att Åland inte stöder detta beror enligt landskapsforstmästare Mikael Sandvik på EU:s stats- Om man behöver dränera ett område efter en förnyelseavverkning kan man få stöd för skyddsdikning 50 procent av redovisade kostnader eller högst 170 euro per hektar. Man kan även få samma stöd för iståndsättning av gamla diken om det visar sig behövas. Innan man gräver upp nya diken måste man göra upp en vattenvårdsplan, ett dike får exempelvis inte mynna ut i havet. För dikning finns euro upptaget i landskapets budget. Dåliga skogsbilvägar För grundförbättring av gamla skogbilvägar kan landskapet betala 55 procent av kostnaderna i stöd. En annan möjlighet är att få 60 procent i lån och 40 procent i bidrag men euro för vägbyggen en summa som räcker till några enstaka projekt. I årets tilläggsbudget har ett extra anslag på euro upptagits som får användas för vägbyggen och grundförbättringar samt för iståndsättningsröjningar. Det är således skäl att passa på att göra något åt sina vägar i år, säger Pettersson. Det måste dock finnas en plan som godkänts av landskapsregeringen innan arbetet inleds för att man ska kunna erhålla stöd. För biotopskydd I budgeten finns även euro för biotopskydd. Om till exempel en skyddsvärd rasbrant eller ett skyddsvärt alkärr hindrar skogsägaren att utnyttja sin skog på det aktuella området kan en ersättning betalas ut efter prövning för utebliven inkomst. TEXT OCH FOTO: HELENA FORSGÅRD Ab Mellanå Plant Oy är ett växande ISO 9001 och certi erat skogsplantbolag med Kristinestad som huvudort. Nya dikningar måste ha en vattenvårdsplan, ett dike får exempelvis inte mynna ut i havet. stödsregler där detta stöd ses som ett otillbörligt driftsstöd. I övriga Finland existerade stödet redan vid EU-anslutningen och därför har man kunnat hålla fast vid det men på Åland har det aldrig funnits. I dagsläget finns en politisk vilja att införa stödet även på Åland men för det krävs en ändring av landskapslagen om stöd för skogsbruksåtgärder och ett godkännande av EU-kommissionen. Lagberedningen har fått i uppdrag att titta på lagändringen men vad EU-kommissionen sist och slutligen säger om stödet är osäkert, säger Sandvik. Mot rotröta och för dikning I samband med en kalavverkning kan stöd betalas för stubbehandling mot rotröta om avverkningen sker från 1 april till 30 november. I praktiken får man ersättning för kostnaden för preparatet. det utnyttjas mycket sällan. Också för nya skogsbilvägar finns samma stödmöjligheter men i praktiken byggs få nya skogsbilvägar på Åland det finns helt enkelt för få områden som uppfyller de krav som ställs. För att stöda en ny väg måste skogsbrukets nytta av vägen överstiga 50 procent, det måste finnas 50 hektar växtlig skogsmark per kilometer väg och den minsta längd som kan komma i fråga för en ny väg är 500 meter. Det viktigaste i dag är att grundförbättra befintliga vägar, behovet är ganska stort runt om på Åland. De gamla vägarna byggdes för en helt annan maskinpark. Dessutom skapar det ökade uttaget av grot och energivirke ett stort tryck på skogsbilvägarna även under de delar av året då drivning normalt inte utförs, säger Pettersson. I budgeten finns Vi söker en PRODUKTIONSCHEF för vår skogsplantsodling och utveckling av produktionsprocesser. Vi önskar att du har minst skogs- eller trädgårdsexamen på institutnivå och goda kunskaper i båda inhemska språken. Vår blivande produktionschef är utåtriktad, exibel teamledare med goda IT-kunskaper. Vi uppskattar även intresse för marknadsföring. Om du är den vi söker, erbjuder vi en intressant arbetsplats med motiverade arbetskamrater. Närmare uppgifter ges av vd Rainer Bodman, tel Din ansökan och CV vill vi ha före till: Mellanå Plant Ab Oy, Mellanåvägen 33, Dagsmark eller rainer.bodman@mellanaplant.

12 Gammal skogsbilväg fick stöd för förbättring EN TVÅ KILOMETER LÅNG SKOGSBILVÄG, SOM ANLADES I BÖR- JAN AV 1960-TALET, HAR GRUNDFÖRBÄTTRATS OCH HÖR TILL DEM SOM FÅTT STÖD AV ÅLANDS LANDSKAPSREGERING. Skogsbilvägen går genom två kommuner och sägs vara en av Ålands första skogsbilvägar, kanske rent av den allra första. I dag är Kristoffer Karlsson, som bor i byn Ringsböle i Jomala, en av sysslomännen för vägen och han var med och tog initiativ till grundförbättringen. Det behövdes verkligen. Vägen var gropig och i dåligt skick, speciellt den sista biten. Sedan den byggdes har inga större åtgärder gjorts förutom att man kört ut ett lass grus nu och då. Om det var blött och man körde på vägen med tunga fordon blev det djupa spår, säger han. Vägrenarna och dikena var helt igenväxta av unga träd. Det var ställvis så tätt att grenarna tog i traktorns backspeglar när man körde på vägen. Alla med på noterna Tolv markägare i två kommuner, Finström och Jomala, är delägare i vägen och det var inga problem att få alla med på grundförbättringen. Alla var helt överens om att något måste göras, konstaterar Kristoffer Karlsson. Handläggaren Henrik Pettersson vid landskapsregeringens skogsbruksbyrå kalllade delägarna till ett möte och hade även räknat ut vad var en skulle betala. Det mesta av jobbet gjordes av en inhyrd entreprenör. Man får bra service av landskapet, det blev inte överdrivet mycket jobb för oss delägare, säger Karlsson. Delägarna betalade i regel mellan 500 och euro var för vägförbättringen. Summorna räknades ut i förhållande till den skogsareal man har längs vägen. Kristoffer själv hamnade dock på en andel på euro eftersom han också har en åker längs vägen och därmed anses använda vägen mer. Röjde vägrenarna Vid förbättringen lade man på nytt grus av två olika dimensioner på hela vägen. Ytterligare ett lager av finare grus var planerat men visade sig inte Handläggaren Henrik Pettersson vid landskapsregeringens skogsbruksbyrå får beröm för bra service av delägarna i vägen. Han kallade delägarna till ett möte och hade även färdigt räknat ut vad var en skulle betala. 12

13 behövas. Ytan blev ändå tillräckligt bra för de fordon som ska köra på vägen. Vidare förbättrade man vändplanen så att en lastbil med släp utan problem kan svänga på den. Dessutom lät man hugga ner alla träd på dikesrenen och i dikena det blev en hel del som blev eldningsflis till biovärmekraftverket i Mariehamn. Det fick vi inget betalt för men i gengäld slapp vi betala för jobbet, säger Karlsson. Det mesta av jobbet gjordes av en inhyrd entreprenör men vissa sysslor, som att släta ut grus, gjorde några av delägarna. Uppfyllde kraven Landskapet bidrar med 55 procent av kostnaderna för en Kristoffer Karlsson är nöjd med grundförbättringen av skogsvägen. Här står han i diket där man rensat bort allt sly. Det var helt igenvuxet tidigare. grundförbättring av en skogsbilväg men då måste vissa villkor uppfyllas. Vägen ska bland annat till minst 50 procent tjäna skogsbruket och inte i huvudsak fritidsbostäder längs den. När det gäller ovan nämnda väg är den en renodlad skogsbilväg ingen bebyggelse finns längs den och även övriga krav uppfylldes. Vi är nöjda med förbättringen. Nu ska vi hålla efter vägrenarna bättre och röja med jämna mellanrum, säger Kristoffer Karlsson. TEXT OCH FOTO: HELENA FORSGÅRD Fart på virkeshandeln med stöd för skogsvägar Vid förbättringen av skogsbilvägen i Jomala lade man på nytt grus av två olika dimensioner. Några delägare slätade ut gruset men det mesta av jobbet gjordes av en inhyrd entreprenör. Vägförvaltningen kommer att bevilja stöd för skogsvägar som är viktiga för virkestransporter. Regeringen har lovat tio miljoner euro i öronmärkta resurser per år under åren Stödet som distribueras som en del av de såkallade Kemera stöden ska förbättra flödet av virke från skogarna till industrin. Hittills har vägförvaltningen bara stött befintliga privatvägar som har fast bebyggelse. Understödet kommer att förutsätta att vägen efter förbättringsåtgärderna håller för tunga transporter året om. Stöd kan möjligen också fås för att bygga nya skogsvägar, hur det blir med den saken klarnar under höstens lopp. Källa: Vägförvaltningen 13

14 SKOGEN I VÄRLDEN Exporttullarna på virke har vittgående verkningar RYSSLANDS EXPORTTULLAR PÅ VIRKE SÄTTER SINA SPÅR BÅDE I FINLAND OCH I RYSSLAND. NÄR VIRKESEXPORTEN UPPHÖR ÖKAR VIRKESUTBUDET I RYSSLAND OCH DET SÄNKER VIRKES- PRISERNA I LANDET OCH VIRKESKOSTNADERNA FÖR SPECIELLT SÅGVERK. FASTÄN DET HAR EN POSITIV INVERKAN PÅ SÅGINDU- STRINS TILLVÄXT KOMMER DE MINSKADE AVVERKNINGSMÄNG- DERNA ATT BROMSA UTVECKLINGEN AV DET RYSKA SKOGSBRU- KET. Foto: UPM. Skogssektorn i Ryssland har genomgått många förändringar efter Sovjetunionens fall. Under sovjettiden skulle det vara stora fabrikskomplex som tillverkade standardprodukter för den inhemska marknaden. Nu är skogspolitiken inriktad på ekonomisk tillväxt och investeringar som ska öka förädlingen av inhemskt virke. Låg förädlingsgrad i Ryssland Produkter som den ryska skogssektorn exporterar har en låg förädlingsgrad. Av hela skogssektorns export utgjorde exporten av rundvirke 35 procent, exporten av sågade trävaror 25 procent och exporten av papper och kartong tillsammans under tjugo procent år I Finland, som har satsat mycket på pappersindustrin, är siffrorna helt annorlunda. Exporten av rundvirke utgör mindre än en procent medan exporten av papper och kartong utgör 66 procent. Finland har varit den största importören nu är det Kina och Japan Vid Sovjetunionens sönderfall i början av 1990-talet kollapsade skogsindustrin i Ryssland. Den minskade ef- terfrågan i hemlandet och en friare utrikeshandel gjorde det möjligt att öka virkesexporten. Det här var positivt för ryska virkesanskaffningsföretag som kunde skaffa sig valutainkomster. Speciellt eftertraktade var handelspartner i Västeuropa och Finland blev det viktigaste landet i Västeuropa för den ryska virkesexporten. Omkring sextio procent av den ryska exporten av barrvirke till Europa har kommit till Finland. Andelen för björk har varit ännu större, omkring sjuttio procent. De senaste åren har den ryska virkesexporten vuxit snabbast i Asien och Finlands andel av det ryska exportvirket har minskat till tjugo procent år I dag är Kina den största importören av ryskt virke med närmare sextio procent av den totala mängden. Kapacitet har byggts upp på importvirke Vår skogsindustri i östra Finland drabbas märkbart när virkesimporten från Ryssland upphör, både den mekaniska och den kemiska skogsindustrin. Ökade avverkningarna i våra skogar kan inte helt kompensera verkningarna av att virkesimporten upphör. Både produktionen och arbetstillfällen minskar i östra Finland. Försenade virkesleveranser är ett stort problem för utländska skogsindustriföretag i Ryssland. En del av investeringarna i fabriksanläggningar har utgått ifrån att vi kan importera virke från Ryssland. Avverkningar och virkespriser sjunker i Ryssland Ryssland har varit det land som har exporterat mest virke i hela världen, men Rysslands höga tullar på virke, sätter sannolikt stopp för nästan all export. Myndigheterna i Ryssland har stramat till sina krav för att exporten av oförädlade råvaror och produkter med låg förädlingsgrad ska minska och satt som mål att höja förädlingsgraden. Om investeringarna inte tar fart i den omfattning som man förväntar sig betyder det bl.a. för Karelska republiken att arbetstillfällen starkt minskar och likaså totalproduktionen, när virkesexporten avstannar. Det har gjorts scenarier som visar hur den ryska marknaden för råvirke utvecklas om Ryssland genomför sina virkestullar som planerat så att de stiger till 50 euro/m 3 för alla virkessortiment. avverkningarna sjunker med 35 procent fram till år exporten av rundvirke upphör nästan helt fabrikspriset på lövmassaved sjunker snabbt med omkring 50 procent och börjar småningom sakta stiga för att år 2020 vara på samma nivå som år Även priset på andra sortiment sjunker. Orsaken är det ökade utbudet. Ryskt virke dyrare än inhemskt Det ryska virket har för Finlands del förlorat sin konkurrensför- 14

15 del prismässigt. Rysk massaved är klart dyrare än finsk. Under årets tre första månader var priset på björkmassaved vid gränsen 55,53 euro/m 3. Under samma period var leveranspriset på björkmassaved i östra Finland 33,63 euro/m 3, dvs. den var drygt tjugo euro per kubikmeter billigare. Tallmassaveden var femton euro billigare och granmassaveden sjutton euro billigare. För timrets del är prisskillnaderna också tydliga. Den inhemska björkstocken var under samma period 23 euro billigare, granstocken fem euro billigare och tallstocken drygt två euro billigare. I prisjämförelserna används för det ryska virkets del priset vid gränsövergången och för det finska virkets del det leveranspris som betalts till skogsägare i östra Finland. Således motsvarar priserna inte exakt varandra eftersom det ryska virkespriset innehåller kostnader för t.ex. transporter som saknas i det finska virkespriset. På abstrakt nivå är priserna så jämförbara som det bara är möjligt när endast offentlig, officiell statistik står till buds. Ryssland och Finland konkurrenter på sågvarumarknaden Ryssland har kraftigt ökat sin export av sågade trävaror. Enligt officiell rysk statistik år 2005 gick sjuttio procent av sågvaruproduktionen på export. Det kan jämföras med mitten av 1990-talet då andelen var tjugo procent och /m Leveranspris Pris vid gränsen sovjeterans sista år då andelen var nere i fem procent. Finland exporterar drygt sextio procent av sin sågvaruproduktion. Produktionen av sågade trävaror visar också en uppgång i Ryssland och finska företags etableringar i sågverk i nordvästra Ryssland har bidragit till uppgången. Internationellt sett håller Ryssland på att etablera sig på den plats i handeln med sågade trävaror som landet utgående från sina skogstillgångar borde ha. Ryska företag inom den mekaniska skogsindustrin, bl.a. sågverken, ser mycket ljust på framtiden. I planerna ingår ett vidare utbud och ytterligare satsningar på export. I Ryssland är konsumtionen av skogsindustriprodukter i dag endast procent av konsumtionen i Västeuropa. Ur Finlands synvinkel betyder det att konkurrensen på exportmarknaden hårdnar ytterligare m Prisutvecklingen på finskt och ryskt virke* ) Björkstock Björkmassaved Granmassaved /m Foto: UPM. 15 Investeringar i Ryssland är inte problemfria Finskägda företag har investerat aktivt i Ryssland inom flera branscher. Den finska skogsindustrin har i flera sammanhang klandrats för att vara långsam och alltför försiktig. Det finns dock all orsak att vara försiktig. Orsakerna är bl.a. /m Flis Tallstock Granstock Björkstock Tallmassaved Granmassaved Björkmassaved Annat rundvirke (främst asp) Importen av virke från Ryssland Källa: Skogsforskningsinstitutet, Tullstyrelsen. Över två tredjedelar av den ryska exporten av björk har haft Finland som mottagarland * ) Priset på finskt virke är leveransvirkespriser i östra Finland och priset på ryskt virke är priset vid gränsövergången. Källa: Skogsforskningsinstitutet, Tullstyrelsen. dålig infrastruktur, ställvis saknas vägar helt tillgången på energi osäker bl.a. beroende på statens monopolställning tullförfarandet är på många platser oklart, lokala myndigheter gör upp egna regler brist på arbetskraft som har samma kvalifikationer som västerländsk arbetskraft gällande utbildning, arbetserfarenhet och förmåga att anpassa sig till västerländsk företagskultur beslutsfattandet räcker länge och ska gå genom många instanser. För att etablera ett sågverk krävs det flera hundra ansökningar om tillstånd av olika slag. Om en ansökan är fel ifylld kan det för en tid stoppa upp allt arbete. försenade och osäkra virkesleveranser är ett stort problem för utländska skogsindustriföretag i Ryssland kvalitetstänkandet har inte fått fotfäste i Ryssland. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Källa: Slutrapport från forskningsprojektet Kohti edistyvää metsäsektoria Luoteis-Venäjällä, Skogsforskningsinstitutet, Den kan laddas ner från webben: fi/julkaisut/workingpapers/2007/ mwp062.htm

16 EKONOMI Stormar och brand hotar vår skogsegendom försäkringar lindrar om skadan är framme I SVERIGE UNDERSÖKTE SKOGSSTYRELSEN SKOGSÄGARNAS FÖRSÄKRINGSBENÄGENHET EFTER STORMEN GUDRUN. AV DE STORMDRABBADE SKOGSÄGARNA HADE CA. 40 PROCENT EN SKOGSFÖRSÄKRING. ANDELEN SKOGSFÖRSÄKRADE VAR LÄGRE BLAND ÄGARE AV MINDRE FASTIGHETER (30 PROCENT I STOR- LEKSKLASS 0 20 HEKTAR) OCH STÖRST BLAND STORA ÄGARE (80 PROCENT I STORLEKSKLASS STÖRRE ÄN 400 HEKTAR). RISK- MEDVETENHETEN VAR ALLTSÅ STÖRRE PÅ STÖRRE FASTIGHETER. DET FANNS ENDAST SMÅ SKILLNADER I ANDEL FÖRSÄKRADE BE- ROENDE PÅ HUR STOR DEL AV INKOMSTEN SOM KOMMER FRÅN SKOGEN. Medlemmar i LRF eller en skogsägareförening och skogsägare med högre utbildning (gymnasium eller akademisk utbildning) var försäkrade i högre utsträckning. Också i Finland har skogsägarnas organisationer avtal med olika försäkringsbolag om förmåner för sina medlemmar. Innan stormen Gudrun drabbade Sverige var mindre än 50 procent av skogsägarna medvetna eller mycket medvetna om risken med storm. Skogsstyrelsens undersökning visade också att var tredje skogsägare i Sverige tecknar en försäkring på andra grunder än som en handling för att minska riskerna för ekonomisk förlust vid en storm. Vad ersätter försäkringarna Med en skogsförsäkring kan du försäkra de flesta normala risker som kan förekomma på din skogsmark. En skogsförsäkring omfattar både trädbeståndet och plantbeståndet. Också virke, som avverkats på lägenheten och som finns på avverkningsplatsen eller på en upplagsplats i skogen eller invid en väg, ingår i försäkringen. Försäkringen ersätter allmänt brand-, storm- och snöskada, stöld och uppsåtlig skadegörelse på trädbeståndet, planbeståndet eller virket. Den försäkrade får alltså en ersättning för den inkomst som gått förlorad och dessutom ersätts ofta en eventuell förlust av förväntningsvärdet. Också insekt- eller översvämningsskador på trädbeståndet, skador förorsakade av gnagare, eller svampsjukdomar ersätts allmänt av en heltäckande skogsförsäkring. De viktigaste begränsningarna i försäkringsskyddet är att försäkringen inte alltid ersätter kostnader för skogsodling efter en skada som uppstått på trädbestånd. Kostnader för släckning och efterröjning på brandplatsen ingår inte heller alltid i ersättningen. Skador som beror på förorening av luft, vatten, jordmån eller plötslig oförutsägbar skada ersätts i regel inte. Alla försäkringar har en självrisk och ofta också en minimiareal för skadeområdet som ska överskridas för att ersättning ska betalas. Försäkringspremien är avdragsgill i skogsbrukets beskattning. Branden har förstört förnyelseytan av tall. En skogsbrandförsäkring ersätter kostnaderna för nytt plantmaterial och planteringskostnaderna enligt ett tabellvärde förutsatt att självriskandelen överskrids. 16

17 Blixtnedslag som tänder skogsbränder är inte ovanliga. risk borde också skogsägarna ägna tid på. Försäkringar med olika skyddsnivåer En speciell skogsbrandförsäkring ersätter endast brandskador och skador som uppstått vid släckningsåtgärder. Kombinerad med en mera allmän skogsförsäkring får skogsägaren ett heltäckande skydd för olika skador i skogen. De olika försäkringsbolagen erbjuder olika paket uppbyggda av olika skyddsnivåer. Som skogsägare borde du alltså tillsammans med din rådgivare överväga vilka risker som är viktiga i just din skog och därefter bygga upp en lämplig försäkring. Försäkringar för olika typer av lägenheter Skogsförsäkringens ersättningsbelopp har oftast en minimigräns. För små skogsarealer och tomtskogar erbjuder försäkringsbolagen därför också egna försäkringar. Dessa ersätter även mindre skador. Kombinera försäkringen med andra försäkringar Skogsförsäkringen kan antingen tecknas som en skild försäkring eller anslutas till en annan försäkring till exempel till hemförsäkringen eller företagarens andra försäkringar. Orsaker till att så få skogsägare är försäkrade Skogsstyrelsen analyserade det svenska skogsägarfältets försäkringsbenägenhet och kom till bland annat följande slutsatser: Den aktiva riskhantering i skogsbruket är liten. Skogens långa omloppstider leder till en uppfattning om att saker och ting jämnar ut sig över tiden. Skogsägare litar mycket på sina rådgivare och den rådande skogsbrukskulturen. Här tar man inte tillräckligt upp frågan om riskhantering. Försäkringsmarknaden kanske inte erbjuder en tillräckligt bra försäkringsprodukt åt skogsägarkunderna. Det finns också få tvingande skäl Skogsägaren Gunilla Rehnberg blev utsatt för en skogsbrand i juni. Eftersläckningsarbetet hör till skogsägarens ansvar så hon övernattade med full släckningsutrustning på brandplatsen. för en ny skogsägare att investera i en skogsförsäkring, t.ex. kräver kreditinstitut inte en försäkring för att bevilja lån. Skogsägarna förväntar sig också att staten går in med ekonomiskt stöd när stormskador uppkommer, antar Skogsstyrelsen. Var förberedd En kultur av aktiv riskhantering, medvetenhet och information behövs inom skogsbruksnäringen. Genom att anpassa skötseln av din skog och teckna försäkring minimeras riskerna för skador. Fundera över om det finns möjligheter till alternativt brukande som kan minska riskerna. Bättre skogsbilvägar underlättar både skötseln i förebyggande syfte och behövs också om olyckan är framme. Företagsmässiga övervägande mellan avkastning och Många bolag erbjuder försäkringar Den skog som du äger kan vara försäkrad med en allframtidsförsäkring. En dylik försäkring har bara liten betydelse vid en skadesituation. Det försäkringsbelopp som man en gång i tiden kommit överens om jämförs med skogens nuvarande värde och ersättningen sätts i relation till dessa värden. En skog som är försäkrad med en Allframtidsförsäkring är alltid ordentligt underförsäkrad. Med en modern skogsförsäkring är risken för underförsäkring mindre. De flesta försäkringsbolag erbjuder skogsförsäkringar, bl. a Fennia, If, Lokalförsäkring, Pohjola, Tapiola, Veritas och Ålands ömsesidiga försäkringar. TEXT OCH FOTO: MARIA LINDÉN 17

18 Gardera dig mot sorkskador SORKARNA ÖKAR NU STARKT I ANTAL OCH NÄSTA VINTER KAN SKOGSÄGARE I SÖDRA FINLAND RÄKNA MED OMFATTANDE SORKSKADOR I SINA PLANTSKOGAR. I FAROZONEN ÄR SPECIELLT PLANTOR SOM PLANTERATS I VÅR OCH NU I SOMMAR. Det är både skogssork och åkersork som ökar i antal. Skogssorken äter knoppar och bark på klena kvistar. Knopparna och kvistarna är avbitna med en vass, snedställd snittyta. Ofta ser man spår av de mycket små framtänderna på snittytan. Skador av skogssork leder till kvalitetsfel. Enbart skogssorken sprider sorkfeber. Åkersorkens barkgnag görs på plantornas nedersta delar inom sorkens räckvidd från marken eller under vintern inne i snötäcket. Gnaget leder ofta till ringbarkning av plantan så att den dör. Åkersorken biter också av kvistar, som ibland kan ses ligga på marken intill plantan. Foto: Roger Turku I våras efter snösmältningen uppdagades det i östra Tavastland att sorkar ställvis förstört planteringar nästan fullständigt. Upp till nittio procent av plantorna på en yta kunde ha så omfattande barkgnag att plantorna dör. Ett tydligt tecken på att sorkstammen är stor är att ugglornas häckning har lyckats bra, dvs. att de har många ungar. Åkersorken ringbarkar plantorna Åkersorkens barkgnag har ringbarkat plantan. Även kvistarna är avbitna. Sorkfeber Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via skogssork. Smittade sorkar, som själv inte tycks bli påverkade eller sjuka, utsöndrar virus i saliv, urin och avföring. Smittspridning från skogssork till människa sker framför allt via inandning av damm som förorenats av sorkars urin och avföring eller via direktkontakt med saliv, urin eller avföring. Det är svårt att ge något exakt svar på hur länge viruset överlever efter att det har utsöndrats från sorken eftersom faktorer som till exempel temperatur och luftfuktighet påverkar dess överlevnad. Gjorda studier visar dock att viruset kan vara smittsamt i två veckor, troligen ännu längre. Hundar och katter drabbas inte av sorkfeber. Sjukdomen smittar inte direkt från människa till människa. Inkubationstiden är 2 6 veckor. Sorkfeber yttrar sig med hög feber, muskelvärk, allmän sjukdomskänsla och ofta svåra buk- och ryggsmärtor. Njurarna angrips och nedsatt njurfunktion kan ses under 1 2 veckor. Ibland kan hudblödningar uppträda. Trots att många är rejält sjuka tillfrisknar nästan alla utan kvarstående men. Dödligheten anges vara under en procent. Någon specifik behandling finns inte, eventuell behandling får därför riktas mot patientens symtom. Dialysbehandling kan krävas. Diagnos ställs genom att antikroppar påvisas mot virus i patientens blod. Genomgången infektion anses ge livslång immunitet. Något vaccin finns inte. För att förebygga smittspridning är det viktigt att tänka på att: undvika direktkontakt med gnagare. undvika inandning av damm som kan vara förorenat av sorkens utsöndringar. När du städar bör du inte dammsuga eller torrsopa. Spraya istället med disk- eller desinfektionsmedel och gör sedan rent med en blöt engångstrasa. Använd handskar och tvätta händerna noggrant efteråt med tvål eller desinfektionsmedel. använda handskar vid hantering av avföring, döda sorkar eller föremål där sorkar ofta befinner sig, till exempel ved. klipp eller kratta fjolårsgräs strax efter att det har regnat. Källa: Smittskyddsinstitutet, Sverige 18

19 Vattensorken kan åstadkomma stora skador i skogsplanteringar på nedlagd åkermark. Barkgnaget sker huvudsakligen på rötterna inne i marken. Skadade träd kan helt dödas och falla omkull efter vinterns gnag. Gräsbekämpning, musfällor och illaluktande medel Skogsägaren kan själv göra en hel del för att motverka sorkskador i planteringar. Det viktigaste är gräsbekämpningen. Vintertid lever sorkarna under snön där de gräver gångar. Där är de skyddade mot kylan. Gångarna under snön förstärker de med torrt gräs. När snön smälter syns gångarna som små tunnlar. Vid stubbar, stenar och buskar kan man se hål ned till gångarna. Under barmarksperioden ser man gångar av sorkar och möss i gräset nere vid markytan. Gångarna använder sorkarna för att i skydd av gräset utom synhåll för sina fiender, bl.a. ugglor, förflytta sig från en plats till en annan. Gräsfritt runt plantan betyder att sorken ogärna uppehåller sig intill den av risk för att bli ugglemat. Vanliga musfällor är bra sorkbekämpningsverktyg. Det säger Heikki Henttonen som är sorkexpert på Skogsforskningsinstitutet. Med femtio musfällor laddade med ost, som placeras intill sorkarnas gångar och hål, fastnar största delen av sorkarna i fällorna på ett par dagar. När sorkjakten inleds på senhösten, kommer inga nya sorkar och etablerar sig på planteringsytan. Illaluktande medel, samma medel som sprutas på plantor för att motverka älgbetning, håller också sorkar borta från plantor. Åkersorken är en större skadegörare än skogssorken. Om sorkskadorna är så omfattande att antalet levande och utvecklingsdugliga plantor har sjunkit till under 600 st/hektar, får skogsägaren ersättning från staten. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Foto: Maria Lindén. Musfällor är ett bra sorkbekämpningsverktyg. Husmus och näbbmus I Finland är husmusen så gott som helt bunden till våra hus. När hösten kommer söker den sig in i hus och under sommaren flyttar den gärna ut. Den bor i väggar eller i tak och golv och finner sig till rätta när den hittar bomaterial och har nära till mat. Dess fruktsamhet är enorm. Fortplantning kan i varma bostäder ske året om och efter dygns dräktighet föds 3 12 ungar. Näbbmössen är inte närmare släkt med mössen utan mer med mullvad och igelkott. Näbbmusen påminner i utseende lite om mössen, men har en långt utdragen och spetsig nos. Ofta hittar man döda näbbmöss som fångats av räv, vessla eller katt och sedan lämnats. Troligen har rovdjuren trott att det varit sorkar eller riktiga möss och därför tagit dem. Näbbmössen har stinkkörtlar på sidorna som gör dem oaptitliga för de flesta djur. Ugglorna tycks dock inte bry sig om detta utan äter dem gärna. Foto: Erkki Oksanen. Enligt Skogsforskningsinstitutet ska skogsägarna vara beredda på omfattande skador av åkersork i sina plantskogar under vintern. 19

20 VILTVÅRD Fällor och fällfångst Som vandrare i skog och mark kan man ibland påträffa fällor och fångstredskap trots att de helst bör vara kamouflerade. I en sådan situation kan man se om allt är i sin ordning och är man tveksam kan man prata med en jägare eller jaktvårdsföreningens verksamhetsledare. Att på eget bevåg börja mixtra med fångstanordningen är inte att rekommendera. Enligt jaktlagens 31 paragraf är det nämligen förbjudet att förhindra laglig jakt genom att göra fångstredskap odugliga eller på annat sätt störa fångsten. Predatorkontroll En målsättning med fällfångst är att reducera oönskade predatorer (djur som dödar och äter andra djur) som mårdhund och mink. Bägge arterna är invandrare i vår natur med få naturliga fiender och sprider sig således fritt. Mårdhunden är dessutom en effektiv spridare av skabb då den använder samma gryt som räv och grävling medan minken beskattar sjöfågelbestånden hårt. Naturligtvis önskar fångstmannen också räv och mård i sina fällor men det blir något av bonus om man får dessa byten då de i allmänhet är svårfångade. Får man räv i en fälla är det oftast fråga om ungrävar, däremot är grävlingen lättare att få i fälla. Grävlingen har dock en särställning genom att den är en inhemsk art med daggmask som stapelföda och således inte en så svår marodör i markerna. Den har också ett så lågt reproduktionstal som sju (räv 128), d.v.s. teoretiskt högsta möjliga antal djur som ett par av en art kan ge upphov till under tre års fri förökning. Visserligen måste konstateras att allätare som den är duger också fågelägg och ungar om den råkar hitta sådana. Forskare har dock konstaterat att endast ungefär tio procent av identifierade matrester tillhörde viltarter. Viltvården Samtidigt som man idkar viltvård genom att fånga pälsdjur erhåller man värdefulla pälsverk som kan användas till olika bruksföremål. Däremot är det endast viltvård då man fångar kråkfåglar även om det finns sådana som säger att grillad kråka smakar bra. Predatorerna, om de blir för många, tär hårt på småviltstammarna, skogshöns- och sjöfågelhäckningarna. Jägare har vid flera tillfällen blivit inkallade för att reducera mårdhund och mink i våtmarksområden där häckningarna år efter år slagit slint. Ruskisområdet vid Borgå åmynning är ett sådant område där mårdhund och mink får dödas medan grävlingen släpps fri. Nylands och sydöstra Finlands miljöcentraler var under åren ansvariga för ett lyckat fångstprojekt i våtmarker som finansierades av EU. Medan projektet pågick fångades mårdhundar och 391 minkar. För detta krävdes timmar frivilligt arbete av jägarna. Resultatet har inte heller låtit vänta på sig utan det har skett en märkbar ökning av häckande sjöfågel och vadare. Miljöcentralerna har nu börjat ge direktiv om reducering av de små rovdjuren som en åtgärd vid skötsel av våtmarker. På vissa områden ingår även räven på listan över icke önskvärt vilt. Levande fångst Man talar om två typer av fällor d.v.s. sådana som fångar bytet levande och sådana som dödar bytet direkt. Fällor som fångar byte levande får användas (jaktlagen 11) för fångst av lodjur, bäverarter, bisamråtta, i farm uppfödd fjällräv, rödräv, mårdhund, hermelin, mink, iller, skogsmård, grävling, utter, östersjövikare och gråsäl samt icke fredade djur. Fotsnaror får användas för fångst av rödräv under den tid terrängen är snötäckt. Då man håller på med fångst av detta slag bör man minst en gång per dygn konstatera om ett djur gått i fällan. Om man fått ett lovligt byte så avlivar man det med miniatyrgevär eller en grytpistol. Vid avlivning av djur i fälla får användas konstgjord Här har grävlingarna gått ett hårt öde till mötes då de gjorde misstaget att bosätta sig under ett uthus som de underminerat genom gräva ut massor med jord och sand. Till höger en KaNu fälla uppfunnen av Kalevi Nurmentausta, måtten är 180 cm x 120 cm x 60 cm och till vänster en s.k. mårdhundsfälla med måtten 100 cm x 60 cm x 60 cm. Genom att ställa upp två mårdhundsfällor med öppningarna åt olika håll kan mårdhundarna, som ofta rör sig parvis, bägge fångas samtidigt. 20

21 Den här grävlingen, som gick i fälla i skogsterräng, släpptes fri omgående. En bra minkfälla, trappersax samt skyddslåda. Ingångsöppningen storlek kan regleras beroende av om man är ute efter mink eller mård. Locket till vänster sätts på och fällan kamoufleras. ljuskälla. Har det däremot gått ett villebråd som inte är lovligt eller man inte vill avliva det så är det bara att öppna luckan och låta djuret löpa. Det är inte ovanligt att man har en lo i fällan och den måste naturligtvis släppas fri så fort som möjligt och med små åthävor eftersom den stressas hårt i fångenskap. Grävlingen får också löpa ibland med stämpeln mindre skadlig predator. En sådan grävling kan tycka att fällans bete är lättförvärvad föda och återkomma dag efter dag. En jaktkamrat hade en gång fyra dagar i följd grävling i sin fälla och varje gång fick den sin frihet. En bra fälla för levande fångst av t.ex. mårdhund och grävling är den s.k. KaNu fällan. Fällan kan man själv tillverka, ritningar finns att tillgå, eller köpa t.ex. från Jägarförbundets butik. Det finns också andra bra fällor för levande fångst. Speciella fällor för fångst av tamduvor och kråkfåglar finns också. Tidigare fick man använda levande lockfågel men detta är numera förbjudet. Omedelbart dödande fälla En sax som är avsedd för fångst av vilt skall vara sådan att djuret måste gå igenom saxen. Dess storlek i förhållande till djurets storlek ska vara sådan att den omedelbart dödar ett djur som gått i saxen. Diametern på en sax får vara högst 30 centimeter (jaktlagen 10). Saxar används vanligen för Reducering av de små rovdjuren är en åtgärd vid skötsel av våtmarker. bäver, bisamråtta, hermelin, mink, iller och skogsmård. De vanligaste saxarna är Coniber, Trapper och Ihjäl Fällan. Coniber saxen, finns i olika storlekar och används med fördel vid fångst av bäver och bisamråtta. För fångst av mink och mård sätts saxen, Coniber eller Trapper in i en låda som är invittrad med goda dofter samt har ett bete så att bytet måste utlösa saxen för att nå det. Trapper är en robust sax som kräver vana och skicklighet att spänna upp utan risk för fingrarna men också Coniber nyper ordentligt om man är ovarsam. Att använda handskar då man spänner upp dessa saxar är inte heller helt fel. Jaktetik Fällor som används bör fylla i jaktlagen och jaktförordningen uppställda direktiv. Jakttiderna bör respekteras, våren och försommaren är reproduktionstid och icke fångsttid. Det hör till god jaktsed att fällorna inte är gillrade under denna tid. Genomgångsfällor kan dock med fördel stå öppna så att viltet s.a.s. vänjer sig att besöka dessa. Rödräv, mårdhund, grävling, iller och mink hör till den grupp predatorer som är lovliga året om dock så att hona som åtföljs av årsunge är fredad under tiden De flesta jägare avhåller sig från fångst under reproduktionstiden då dessutom skinnen är värdelösa under våren och sommarhalvåret. Personligen är jag av den åsikten att skinnen av pälsdjuren alltid, då det är möjligt, bör tas tillvara och användas. Icke fredade fåglar som kråka, gråtrut, tamduva och björktrast är fridlysta i kustområdet medan skatans fredningstid är och skogsmårdens Dags för jaktstart Hösten är för övrigt en bra fångsttid då det finns mycket unga individer som lättare går i fällor och om de tas bort lätttar trycket på övrigt vilt under vintern. Fångst med fällor är effektivt då de arbetar dygnet runt och det räcker med att fångstmannen gör en daglig kontroll. Dessutom fångar fällorna tyst så att ex. tamduvor och kråkor kan fångas behändigt t.o.m. inne i tätorter. För den unga jägaren med färskt jaktkort på fickan är det ett bra sätt att inleda jägarbanan som fångstman. För att fånga icke fredade fåglar, kråka, skata, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast behövs inte ens jaktkort, dock jakträttsinnehavarens tillstånd. TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON 21

22 Arter i solexponerade miljöer drar nytta av avverkningar VÄXT- OCH INSEKTARTER SOM SPECIALISERAT SIG PÅ ATT LEVA PÅ SYD- OCH VÄSTVÄNDA ÅSBRANTER HAR ANPASSAT SIG TILL ETT LIV PÅ SOLEXPONERADE TORRA OCH ÖPPNA SLUTTNINGAR. ARTER SOM TIDIGARE FÖREKOM RIKLIGT I DE HÄR SOLIGA MIL- JÖERNA ÄR T.EX. KATTFOT OCH BACKTIMJAN. DE HAR BLIVIT SÄLLSYNTARE EFTER HAND SOM SKOGARNA PÅ ÅSAR VÄXER IGEN. ÅSARNA ÄR OCKSÅ OFTA BEBYGGDA MED VÄGAR EL- LER BOSÄTTNING. ARTERNAS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN KAN ÅTERSTÄLLAS GENOM RÄTT PLANERAD SKÖTSEL OCH AVVERK- NINGAR. I skötselåtgärderna för solexponerade sluttningar omfattande skogs- och miljö- utvecklats inom ramen för ett ingår att man hugger bort projekt som koordineras av träd som skuggar sluttningen. Finlands miljöcentral (SYKE) Det här är till nytta och Skogsbrukets utveck- för sluttningens växt- och insektarter. Arterna skulle också spridas lättare om markytan blottas. Skötselmetoderna för lingscentral Tapio. Skötselåtgärderna på solexponerade sluttningar är frivilliga för skogsägare. solexponerade miljöer har Fakta om solexponerade miljöer (källa Metso-programmet) Solexponerade åsar är trädbevuxna livsmiljöer med stor betydelse för mångfalden. Arter som specialiserat sig på att leva där hotas av att vegetationen sluter sig till följd av uteblivna skogsbränder, gräs som växer upp efter avverkningar och tät plantskog. Kvävenedfallet från luften ökar frodigheten och försämrar de krävande åsarternas levnadsförhållanden. Solexponerade åsskogar kan skötas med samma metoder i skyddsområden och ekonomiskogar. Restaureringen går vanligen ut på att åstadkomma gläntor och söndra markytan. Solexponerade miljöer förekommer typiskt som nätverk på sluttningarna av åsar. Solexponerade miljöer är en av livsmiljöerna i METSOprogrammets urvalskriterier. Också FFCS kriterier för den skogsägarspecifika certifiering tar upp de solexponerade miljöerna i skogsnaturen. I ekonomiskogarna kan de bevaras med hjälp av metoder som utarbetats i METSOs pilotskede. Av Finlands markareal består ca 5 % ( km 2 ) av åsar. Av dem ligger två tredjedelar inom METSOs programområde (södra och mellersta delarna av Finland). Det finns uppskattningsvis ca 160 km 2 soliga sydsluttningar med en lutning som överstiger 5 %. Bland dem finns troligen merparten av de solexponerade sluttningar som är av betydelse för mångfalden. Öppna lägen för gassande solsken och sönderkrafsad markyta är platser där till exempel kattfoten trivs. Inventering pågår Just nu pågår en fältinventering inom Kustens skogscentrals område. Skogsbruksingenjör Mona Bäckman som rör sig i de södra delarna av Kustens skogscentrals verksamhetsområde tar gärna emot tips om lämpliga solexponerade sluttningar som skogsägare skulle vilja återställa eller förbättra genom skötselåtgärder. Ingår i skogscertifikatet I kriterierna för skogscertifikatet FFCS (som privatskogarna är certifierade enligt) nämns också solexponerade sluttningar. På solexponerade sluttningar på åsar växer tack vare det ljusa soliga mikroklimatet och tidigare bränder arter som urskiljer sig från sin omgivning. sägs det i kriterierna för certifikatet. Certifikatets avisningar står just nu i konflikt med de skötselåtgärder som arbetsgruppen rekommenderar för dylika platser. FFCS-kriterier slår nämligen fast: Ett soligt mikroklimat upprätthålls genom att man avlägsnar träd eller genom att man bränner, men markytan på området bereds inte. Enligt Terhi Ajosenpää vid Tapio kan det bli aktuellt att i samband med revideringen av skogscertifikatets kriterier se över den här punkten. Lätt markberedning fläckvis på små områden borde tillåtas enligt Ajosenpää. TEXT OCH FOTO: MARIA LINDÉN 22

23 Tro inte på reklamen. Kom och se för dig själv. På Metko-mässan i Jämsänkoski förevisar vi vårt förnyade maskinprogram: skördare, skördaraggregat och skotare. Pålitlig basteknik, stark och balanserad struktur, modern design och lösningar som underlättar förarens arbete gör de inhemska Logset-maskinerna till effektiva verktyg i de finska skogarna och världen över. Du är välkommen att följa med våra demonstrationer och bekanta dig närmare med maskinerna som känns rätt. Du hittar oss på Metkos avdelning 918! det känns rätt. Hännisvägen 2, Kvevlax, Tel , Fax MASKINFÖRSÄLJNING: Erno Mäntynen Raimo Nieminen

24 Friluftsled på min mark vad kan jag kräva? VANDRINGSLEDER OCH LÄNGRE FRILUFTSLEDER BYGGS ALLT MERA. DE FLESTA LEDER BYGGS PÅ PRIVAT MARK, OFTA I SKOGS- TERRÄNG, DÅ MERPARTEN AV MARKEN I FINLAND ÄGS AV PRI- VATPERSONER. Foto: Skogsindustrin Friluftsleder utgör en viktig del av kommunernas infrastruktur för rekreation och naturturism. Förändringarna i samhället ökar friluftsledernas betydelse. Behovet av handledda friluftsaktiviteter, markerade leder och tjänster i anslutning till naturturism ökar. Markägaren har lokalkännedomen Fritidsleden i sig själv bör vara attraktiv. Ofta besitter markägaren sådan information som Grunder för ersättningar Ersättningar för leder på skogsmark (rekommendation) Rätt att nyttja vinterväg, stigar och körstråk i skogen eller längs åkerkanter enligt markens värde till fullt belopp Rätt att nyttja väg som ägs av en skild fastighet skälig andel av värdet på marken intill vägen, % anses vara skäligt Rätt att nyttja enskild väg med flera delägare i enlighet med lag om enskilda vägar För skador fastställs skild ersättning. Ersättning för trädbestånd som avverkas Ersättningen beräknas enligt lantmäteriverkets normer, som publiceras i Arvot och korvaukset När skogsägaren själv avverkar träden från området och säljer virket i egen regi, får han en separat ersättning för att det är dyrt att avverka enskilda träd och för att priset som betalas för små virkespartier är lägre. Beroende på virkesmängdens storlek får skogsägaren för det här en tilläggsersättning som är procent av det avverkade trädbeståndets avverkningsvärde, alltså en tillägg på virkespriset. I mån av möjlighet ska en friluftsled inte dras på åkermark. Om frilufsleden används endast vintertid som skidspår får markägaren ingen ersättning för att han överlåter nyttjanderätten. Växtligheten på åkern kan drabbas av isbränna på uppkörda skidspår och då får markägaren ersättning för den produktionsförlusten som kan uppstå som följd av isbränna. (Grunderna för ersättning är från publikationen Ulkoreittisopimus och de har godkänts av SLC, MTK och Kommunförbund) En skogsägare har rätt till ersättning för friluftsleder i sin skog, både för marken som nyttjas och för träd som avverkas. underlättar en ändamålsenlig dragning av leden. Markägarna bör tas med redan i planeringsfasen och tillfrågas vad de anser om olika dragningsalternativ och vad de innebär. Planeringen utgår från att man förhandlingsvägen försöker få till stånd en lösning som passar alla parter. Alla markägare bör behandlas likvärdigt. Ja till skidspår, nej till snöskoterleder Joensuu universitet har gjort en undersökning om markägarnas inställning till naturturism och friluftsleder. Enligt markägarna är människor som rör sig i skogen och utnyttjar allemansrätten inte till besvär för markägarna. Inställningen till skidspår är positivast. Negativast är inställningen till leder för snöskotrar och till parkeringsplatser. Markägarna är positivare till friluftsleder som byggs och underhålls av kommunen eller någon lokal organisation än till leder som sköts av privata företagare. En årlig ersättning för nyttjande anser markägarna vara det bästa. Markägarna är däremot betänksamma till att ingå långa avtal bl.a. på grund av svårigheten med att uppskatta eventuella skador såsom risken för skogsbränder och med att uppskatta egna behov och egen markanvändning. 24

25 Avtal räcker när sämjan är bra MTK och SLC rekommenderar skriftliga avtal när markägarna är relativt få och det är bra sammanhållning mellan alla parter. Då är det vanligtvis lätt att komma överens om ersättningar för nyttjanderätten eller att det inte behövs några ersättningar. Avtal bör ingås med samtliga markägare. Avtalen bör vara tidsbundna, och helst minst 30 år. Det är bra om de antecknas i lagfartsoch inteckningsregistret. Friluftsledsförrättning rekommenderas på områden med stort antal markägare. Då löser sig också problem med markägare som motsätter sig en ändamålsenlig dragning av friluftsleden eller problem med ersättningar för nyttjanderätten. Friluftsledsförrättningen genomförs av lantmäteriverket. Lantmäteribyrån fastställer som opartisk ersättningarna för nyttjanderätten och uppgiften om friluftsleden införs i fastighetsregistret under fastigheten. Hittills har friluftslederna främst genomförts genom att muntliga eller skriftliga avtal ingås med markägarna. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Lag om friluftsliv Lag om friluftsliv (1973/606) anger bl.a. följande om friluftsleder: Är det för den allmänna friluftsverksamheten av vikt att färdseln för den som idkar friluftsliv ledes genom en fastighet, och åsamkas icke fastigheten betydande olägenhet av detta, skall från fastigheten upplåtas ett område att användas såsom friluftsled. För anläggande av friluftsled skall plan för friluftsleden uppgöras och fastställas samt friluftsledsförrättning hållas på platsen. Då friluftsledsförrättning vunnit laga kraft och ersättning erlagts till markägaren har upprätthållaren av friluftsleden rätt att tillträda det till friluftsleden hörande området. På tillträtt område får vid behov träd och buskar avlägsnas samt andra naturhinder för friluftsleden borttagas. METSOs nya urvalskriterier I början av juni publicerades de nya naturvetenskapliga urvalskriterierna för METSO-handlingsplanen Vid utarbetandet av de nya urvalskriterierna har man använt sig Trädbevuxna livsmiljöer som är viktiga för mångfalden i METSO Lundar Moskogar med stort inslag av död ved Skogar kring småvatten Trädbevuxen torvmark och skogskantad torvmark Lövsumpskogar och svämskogar Solexponerade åsar Mångfaldsobjekt vid landhöjningskusten Trädbevuxna vårdbiotoper Livsmiljöer med skog på kalkberg och ultrabasisk mark Övriga skogbevuxna berg i dagen, stup och blockfält som är betydande för mångfalden. av preliminära resultat från granskningen av naturtypernas hotkategori (LUTU) som gjordes som en del av den föregående METSO- handlingsplanen. Tryggar mångfalden utan strikta regler Målet för urvalskriterierna är att åtgärderna för att trygga och skydda skogarnas mångfald ska vara så kostnadseffektiva och ändamålsenliga som möjligt. Avsikten är att stödja de beslut som fattas både på skyddsområden och i ekonomiskogar för att trygga mångfalden, men de är inte avsedda att tillämpas som strikta regler, heter det i presentationen av de nya kriterierna. Urvalskriterierna omfattar de livsmiljöer och strukturella drag som är viktigast för skogarnas mångfald. Områdets läge i förhållande till det nuvarande nätverket av skyddsområden är också viktigt. Vid valet av objekt kan man dessutom ta fasta på konsekvenserna Strukturella drag, ekologiska variationsriktningar och andra egenskaper hos livsmiljöerna som har en särskild betydelse för mångfalden i skogarna i METSO Död ved: lågor, döda högstubbar, torrakor, döda stående trädstammar, ihåliga träd, vindfällen Resliga och gamla lövträd: asp, björk, sälg, rönn Ädla lövträd Grov brandskadad ved Karaktär av lund Karaktär av kärr Kälpåverkan Sipperytor Karaktär av sumpskog Karaktär av rikkärr Grundvattenpåverkan Kalkpåverkan Näringsrik berggrund Vattenhushållning i naturtillstånd eller restaurerbart tillstånd Trädbestånd med varierande struktur och öppningar i kronskiktet Om du är intresserad av att erbjuda skog till METSO-programmet lönar det sig att ta kontakt med skogscentralen. Källa: Metso-programmets webbplats för näringslivet, rekreationsoch turismanvändningen samt kulturvärdena. De ansvariga ministerierna har som uppgift att utarbeta verkställighetsprogram som är specifika för respektive livsmiljö. Ytterligare information om urvalskriterierna ger miljöcentralerna och skogscentralerna. 25

26 Rapportering från: ENLIT DE URSPRUNGLIGA PLANERNA SKULLE INTERIMSSTYREL- SEN FÖR SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN ÖSTERBOTTEN, SOM INLE- DER SIN VERKSAMHET VID ÅRSSKIFTET, SAMMANTRÄDA DEN 4 AUGUSTI FÖR ATT BL.A. UTSE VILKA PERSONER SOM FÅR TITELN OMRÅDESANSVARIG. MÖTET ÄR DOCK FRAMFLYTTAT TILL DEN 29 AUGUSTI. DÅ SKA ORGANISATIONSSTRUKTUREN BEHAND- LAS, DE OMRÅDESANSVARIGA UTSES OCH NÅGRA ANDRA VA- KANSER SKA OCKSÅ FASTSTÄLLAS. Enligt Jan Slotte på Skogsägarförbundet Kusten kommer sannolikt några tjänster att lediganslås. Några skogsfackmän går i pension vid årsskiftet och dessutom ska experttjänter inrättas. Den nya föreningen kommer att bl.a. att ha personer som ansvarar för drivning och energivedsanskaffning och personer som ansvara för skogsförbättring. Tjänsterna kommer att lediganslås i oktober eller november bl.a. i tidningen Skogsbruket. förutsätter att verksamhetsledaren ska ha. Men tjänsten lediganslås, det är helt klart. Storsjö berättar att förhoppningen är att den nya verksamhetsledaren ska kunna tillträda vid årsskiftet. Jan Slotte vill inte uttala sig om huruvida han kommer att söka den nyinrättade tjänsten som verksamhetsledare för Skogsvårdsföreningen Österbotten eller om han förtsätter jobba i Skogsägarförbundet. Fullmäktige nedbantas från drygt 250 ledamöter till 38 skogsvårdsföreningars verksamhetsområde. Till fullmäktige väljs 38 ledamöter. De kandidater som får mest röster per valdistrikt blir invalda i Skogsvårdsföreningen Österbottens fullmäktige. Invalda personer per valdistrikt: Norrskog 9, Terjärv 1, Nykarleby 3, Vörå- Maxmo 4, Söderskog 10, Malax 4, Korsnäs 2, Övermark 1, Pörtom 1, Kristinestad 3. Från de två största valdistrikten, Skogsvårdsföreningen Norrskog och Skogsvårdsföreningen Söderskog väljs två suppleanter, från de övriga valdistrikten en. I dagsläget sitter det omkring 250 personer i fullmäktige i de skogsvårdsföreningar som från årsskiftet bildar Skogsvårdsföreningen Österbotten. Antalet ska nerbantas till 38. Enligt skogsvårdsföreningslagen är maximiantalet ledamöter i fullmäktige 39. Enligt Jan Slotte är det mycket viktigt att det till den nya fullmäktige väljs personer som är kunniga och engagerade. Fullmäktige väljer styrelsen som består av sju personer. Styrelsen är föreningens verkställande organ. Verksamhetsledaren och övrig fast anställd personal anställs och avskedas av styrelsen. En medlem i styrelsen får inte ha fyllt 64 år före mandatperiodens början. Styrelsemedlemmarna väljs för en mandatperiod på två kalenderår. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Tjänsten som verksamhetsledare lediganslås I slutet av året, sannolikt i november, kommer tjänsten som verksamhetsledare att lediganslås, säger Bo Storsjö som är ordförande för interimsstyrelsen. I styrelsen har vi inte ännu diskuterat saken och inte heller tagit ställning till vilka kvalifikationer vi I höst väljer skogsvårdsföreningarna ny fullmäktige. I Österbotten betyder det att de fullmäktige som nu väljs kommer att vara fullmäktige i den nya skogsvårdsföreningen. Mandatperioden är fyra år och den inleds vid årsskiftet. Vid höstens fullmäktigeval indelas den nya skogsvårdsföreningens område i valdistrikt enligt nuvarande 26 Logga in på Användarnamn skogsbruket1 och lösenord skogsbruket2

27 VIRKESPRISER Virkeshandeln har tagit fart Skatterabatten på virkesinkomster som är femtio procent till utgången av år 2009 har satt fart på virkeshandeln. Inköpsmängderna har stigit till över 0,5 miljoner kubikmeter per vecka, vilket är ovanligt för den här årstiden. Första veckan i augusti köpte skogsindustrin 0,64 miljoner kubikmeter. År 2007, som var ett rekordår, var inköpsmängderna under motsvarande period en halv miljon kubikmeter per vecka. Priserna har stigit en aning för tallmassaved och björkmassaved. I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något sortiment på ett område vid rotköp är under m 3 och vid leveransköp under 500 m 3, anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3, anges (-) som pris. Förkortningar: ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har hand om avverkningen och skogstransporten LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten Svenska Österbotten hör till ett mycket stort område och det försämrar prisstatistikens användbarhet. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU KESKI- SUOMI LAPPI SAVO-KARJALA KYMI- SAVO 27

28 ÖVERSIKT ÖVER VIRKESMARKNADEN Speciellt bra efterfrågan på massaved SKOGSINDUSTRINS PRODUKTIONSVOLYMER I FINLAND UNDER ÅRETS SEX FÖRSTA MÅNADER HAR MINSKAT I ALLA PRODUKT- GRUPPER I JÄMFÖRELSE MED ÅR PÅ GRUND AV DÅ- LIG SÅGVERKSKONJUNKTUR HAR PRODUKTIONEN AV SÅGADE TRÄVAROR SJUNKIT KRAFTIGT. UNDER PERIODEN JANUARI-JUNI PRODUCERADES NÄSTAN 1,5 MILJONER KUBIKMETER MINDRE SÅGVAROR ÄN ETT ÅR TIDIGARE. DET MOTSVARAR EN MINSK- NING PÅ 21 PROCENT. PRODUKTIONSMÄNGDERNA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN VAR DÄREMOT NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM UNDER MOTSVARANDE PERIOD I FJOL. Den bicentriska utvecklingen i skogsindustrins produktion avspeglas också i avverkningsvolymerna. Avverkningarna av sågtimmer (9,5 milj. m 3 ) minskade med 16 procent under perioden januari maj. Avverkningarna av massaved (14,6 milj. m 3 ) ökade i stället med 6 procent. I slutet av maj hade sammanlagt avverkats cirka 1,0 milj. m 3 (-4 procent) mindre än under motsvarande period i fjol. Privatskogarnas andel av de totala avverkningarna under årets fem första månader var över 82 procent. Resten avverkades från stats- och företagsägda skogar. Import har kompenserat inhemskt virke Den finländska skogsindustrin har kompenserat de minskade avverkningsvolymerna genom att importera ökande virkesvolymer från utlandet. Under årets fem första månader importerades ca 1,5 milj. m 3 mera än år Importmängderna har ökat trots att importpriserna har stigit kraftigt i förhållande till de inhemska virkespriserna. Importstatistiken bekräftar den utveckling som man har sett i skogsindustrins virkesbehov och i de inhemska avverkningarna. Efter maj hade importen av sågtimmer minskat med en tredjedel. Under samma period ökade importen av massaved med över 30 procent. Importen av flis ökade ännu mera till och med 40 procent. Läget för virkesinköp har ändå varit helt olika än läget för avverkningar. Under årets sju första månader (efter vecka 31) köpte skogsindustrin drygt hälften av den mängd virke som köptes under motsvarande period i fjol. Fjolåret var visserligen ett rekordår gällande virkesinköp. Jämfört med år 2006 har virkesinköpen minskat med drygt tiondedel. Prisutvecklingen varierande Erno Järvinen född 1972 agronomie- och forstmagister, AFM från Helsingfors universitet, utexaminerad Huvudämne: Marknadsföring av skogsprodukter. Forskningsdirektor vid MTK s skogsgrupp från september Har tidigare jobbat bl.a. som forskare och skogsekonom vid Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT. Rotpostspriserna för sågtimmer av barr sjönk kraftigt under perioden juli till januari förra året. Därefter har prisutvecklingen varit ganska stabil. I januari-juni 2007 var priset på sågtimmer av tall sju procent lägre än under motsvarande period i fjol. Priset för sågtimmer av gran hade under samma period sjunkit med en tiondedel. Till följd av ett gynnsamt marknadsläge i fanerindustrin har priset på sågtimmer av björk stigit med fem procent. Rotpostspriserna för tall- och björkmassaved har utvecklats på ett positivare sätt. Dessa priser var efter juni sju respektive fem procent högre än i fjol. Priset för granmassaved hade däremot sjunkit med fem procent. Den ökade efterfrågan på massaved har avspeglats speciellt på leveransvirket, vars inköpsmängd och -pris har stigit tydligt. Efter juni var leveranspriset för björk- och tallmassaved en fjärdedel högre än i fjol. Leveranspriset för granmassaved hade under samma period stigit med 15 procent. Enligt skogsindustrin är virkesbehovet stort Det är förståeligt att inköpsaktiviteten har varit så ringa. Under förra årets livliga virkeshandel samlade skogsindustri stora rotpostreserver, som de har avverkat i början av detta år. Enligt skogsindustrins egna meddelanden är virkesbehovet nu ungefär på samma nivå som i fjol. Man väntar att skattelindringen piggar upp både utbudet och framför allt efterfrågan på finskt virke mot slutet av året. Den partiella skattefrihet för inkomster av försäljning av virke som regeringen beslutade att ge, höjer säkert virkesutbudet från skogsägarna om virkespriserna inte börjar sjunka. TEXT: ERNO JÄRVINEN erno.jarvinen@mtk.fi 28

29 Per-Erik Järn testar hur klibbal klarar sig som skogsodlingsträdslag i norra Österbotten. Klibbal provas i Österbotten Per-Erik Järn i Pedersöre är en ung intresserad skogsägare. För en tid sedan köpte han ett skogsskifte i Lepplax. I vintras lät han slutavverka ett avverkningsmoget bestånd på ungefär en hektar. Hyggesresterna togs tillvara för energiproduktion. På en tredjedel av avverkningsytan har Per-Erik planterat klibbal, som är ett mycket ovanligt förnyelseträdslag så långt norrut. Jag vill se hur klibbal lyckas här, säger Per-Erik Järn. Virkesproduktionen kommer i andra hand. Nu lär jag mig hur man sköter klibbalsbestånd, som kanske kan vara något att satsa på i framtiden. Markberedning utfördes på 29 hela ytan, fläckupptagning på de högre delarna som planterades med tall och dikeshögläggning på de lägre delarna som är verkligt bördiga, med snudd på lund fläckvis. Planteringsytan var dikeshöglagd eftersom den var bördig, nästan lund på vissa ställen. Här planterar Hans-Erik Björnvik och Ingvald Boberg. Styckepriset för klibbalsplantorna var lite över femtio cent. Klibbal planteras något glesare än barrotsplantor. Rekommendationen är st/ha. Älgbetning är ett hot mot klibbalsplanteringen. Tidningen Skogsbruket kommer under några år att följa med hur klibbalsbeståndet utvecklas. Det har sitt intresse eftersom vi i dessa trakter småningom rör oss i klibbalens nordligaste utbredning. TEXT OCH FOTO: MÅNS ÅKERBLOM

30 KÖP & SÄLJ På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till skog och skogssektorn. Utbud på tjänster i Österbotten: Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn , Tobias Dahlblom. Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes Korsnäs området, tfn ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn eller Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn Vad får dig att tro att Pelle inte borde ha valt skogsbranschen? Varje gång dataförbindelsen till hans kommunikator bryts får han panik! Utbud på tjänster vid Sydkusten: Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, Helsingfors. Ofullständigt ifyllda annonser beaktas inte. Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. 30

31 404 T 606 Biocombi Nollnionoll Ingen kan skogen bättre än den som lever med och av den. Därför har vi utvecklat vår skördare, Vimek 404 T i nära samarbete med våra kunder. Den är liten, robust, kraftfull, driftsäker, effektiv, beståndsgående och bränslesnål. Perfekt kompletterad av 606 Biocombi, en ny drivare för energiuttag, vår skotare 606 TT och miniskotaren Minimaster 620. Mer info: Försäljning eller Finansiering i samarbete med Caplease. Vimek 606 TT. Skotaren som är det perfekta komplementet till 404:an. Vimek Minimaster 620. Miniskotaren med mängder av tillbehör. Hårdingar med hjärtat i skogen! UTNÄMNINGAR Vid Kustens skogscentral har skogsbruksingenjör Kjell Sundsten utnämnts till skogsförbättringschef från och med Forstmästare Göran Ådjers har valts till planeringschef från och forstmästare Annikka Selander till skogsvårdschef från och med Statsrådet har utnämnt agronomie- och forstdoktor Liisa Saarenmaa till biträdande avdelningschef för skogsavdelningen från den 1 augusti Den biträdande avdelningschefen bistår avdelningschef Aarne Reunala med att leda skogsavdelningen. Skogsbruket har öppnat nya sidor på webben endast för sina prenumeranter. Som prenumerant kan du logga in på skogsbruket.fi och läsa färska uppgifter om virkespriserna. Vi uppdaterar prisuppgifterna i medeltal en gång i veckan. På skogsbruket.fi kan du också läsa ledaren, kolla in ToK:s vitsruta och annonsplatsen Köp & Sälj. Välkommen till Skogsbruket på webben! Ditt användarnamn och lösenord för inloggning är skogsbruket. Du kan ge respons per e-post till adressen skogsbruket@tapio.fi eller per post till adressen Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, Helsingfors. Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter finns på sidan 3 i tidningen. Frankrike vill öka avverkningarna med sextio procent Avverkningsmängden i Frankrike ska öka med sextio procent, det har den franska regeringen bestämt. Mängdmässigt betyder det med 12 milj. m 3 de närmaste fem åren. Med ökade avverkningar vill man minska virkesimporten. Konkret ska skogsbruket stimuleras på olika sätt. Till exempel genom betydande skattelättnader till skogsägarna för röjning och avverkning, men också genom att ge skogsägarna hjälp med att upprätta kontrakt för förvaltning och skötsel av skogsegendomen. Förenklingar utlovas också vid arv och försäljning av skogslägenheter. Ett stort problem i Frankrike är att det finns alldeles för många skogsägare med mycket små, övergivna eller dåligt skötta skogsegendomar. Enligt ett förslag ska det bli möjligt att undvika att stycka skogslägenheter på mindre än tio hektar vid arvsskifte. Källa: Tidningen Skogen 4/2008. Skogsforskningsinstitutet flyttar till Vanda Skogsforskningsinstitutets verksamhet i huvudstadsregionen koncentreras till Ånäs i Vanda. Personalen från verksamhetsstället i Helsingfors och från centralenheten vid Forsthuset flyttade i början av juli till Ånäs i Vanda. Forsthuset (Unionsgatan 40) används i fortsättningen endast av Helsingfors universitet. Skogsforskningsinstitutet har från tidigare ett verksamhetsställe i Ånäs och efter flytten finns hela Metlas verksamhet i huvudstadsregionen på samma ställe. Verksamhetsstället ligger cirka en kilometer från tågstationen i Dickursby, besöksadressen är Ånäsgränden 1, telefonnumren ändras inte. 31

32