Utbildningsinspektion i Halmstads kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:122 Utbildningsinspektion i Halmstads kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Andersbergsskolan F 5 Brearedsskolan F 6 Brunnsåkersskolan 6 9 Bäckagårdsskolan F 5 Eldsbergaskolan F 5 Enslövsskolan F 6 Esperedskolan och Skavbökeskolan F 6 Frösakullsskolan F 5 Furulundsskolan F 9 Fyllingeskolan F 9 Getingeskolan F 9 Gullbrandstorpsskolan F 9 Hallägraskolan 6 9 Haverdals byskola F 5 Jutarumsskolan F 5 Klockargårdsskolan F 5 Kvibille skola F 5 Kyrkskolan F 5 Linehedsskolan F 3 Lyngåkraskolan F 5 Nyhemsskolan F 6 Slottsjordsskolan F 5 Slättåkraskolan F 6 Snöstorpsskolan F 5 Sofiebergsskolan F 5 Steningeskolan F 3 Stentorpsskolan 6 9 och Holms skola F 5 Trönningeskolan F 9 Valhallaskolan F 6 Vallåsskolan F 9 Örjansskolan F 9 och Frennarps byskola F 3 Östergårdsskolan 4 9 Österledsskolan 7 9 Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Komvux Halmstad Särskolan Halmstad

3 Beslut 1 (13) Halmstads kommun Box Halmstad Dnr :3059 Genomförd utbildningsinspektion i Halmstads kommun Skolverket har genomfört inspektion i Halmstads kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 18 januari till den 28 september Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola samt en samlad rapport för kommunens särskoleverksamhet. Detta beslut redovisar övergripande brister i kommunen, brister på skolnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt kommunövergripande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skolnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Postadress: Gasverksgatan 1, Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (13) Dnr :3059 Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 13 mars 2007 skall Halmstads kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund vilka åtgärder som vidtagits mot brister i kommunen samt brister på skolnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att Halmstads kommun i huvudsak genomför förskoleverksamhet samt utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med nationella mål och krav. Kommunen måste dock erbjuda en skolbarnsomsorg som ger alla barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Kommunens kunskapsresultat i form av betyg ligger över riksgenomsnittet både för grundskolan och gymnasieskolan. Uppföljningen av kunskapsutvecklingen i grundskolans tidigare årskurser bör dock förbättras. Kommunens uppföljning av skolplanen bör förbättras medan nämndernas utvärdering och uppföljning av de prioriterade målen är av god kvalitet. Arbetslivsnämnden saknar dock en uppföljning av de nationella målen för utbildningen. Kvalitetsarbetet måste ses över på många av kommunens förskolor, fritidshem och skolor. Detta arbete brister ofta i systematik vad avser utvärdering och uppföljning av verksamheten. Kvalitetsredovisningar saknas på flertalet förskolor och skolbarnsomsorgsenheter och kvalitetsredovisningarna på både nämnds- och skolnivå har brister. Kommunens skolor präglas allmänt av en lugn och trygg studiemiljö där skolornas förebyggande värdegrundsarbete i de flesta fall lägger en bra grund, dock finns det två skolor som avviker från detta mönster. Dessa båda skolor måste snarast säkerställa en lugn och trygg miljö för eleverna. Förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten präglas av stora skillnader i det pedagogiska arbetets kvalitet mellan olika enheter. Kommunen måste säkerställa en god pedagogisk kvalitet i dessa verksamheter. Konsekvensanalyser bör ligga till grund för förändringar i barngruppernas storlek och sammansättning i förskolan. Kommunen bör utreda om skolbarnsomsorgens grupper har lämplig storlek och sammansättning. Kommunen måste erbjuda skolbarnsomsorg även för barn mellan 9 och 12 år. Kommunen bör förbättra barnens och elevernas möjlighet till en kontinuerlig kunskapsutveckling i ett långsiktigt perspektiv som sträcker sig från förskola till gymnasieutbildning. Bland annat bör elevernas kunskap om utbildningsmålen, kopplingen mellan mål och innehåll i utbildningen samt samverkan inom och mellan enheter förbättras inom alla skolformer. Kommunens arbete för en högre grad av likvärdighet i betygssättningen bör också stärkas.

5 Beslut (13) Dnr :3059 Barn och elever i behov av särskilt stöd ges i de flesta fall detta stöd. Kommunens centrala stödresurser i form av Kärnhuset samt skolornas arbete med kartläggning och stödundervisning ger goda förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd. Stöd i form av studiehandledning på modersmålet erbjuds dock inte på flertalet skolor. Kommunens elever ges inte tillräckligt inflytande över utbildningen. Kommunen bör se över elevernas inflytande över innehållet i utbildningen samt verka för att de formella elevinflytandeorganen som klassråd, elevråd och skolkonferens ges möjlighet att arbeta med frågor som är centrala för utbildningen. Kommunens särskoleverksamhet präglas av varierade arbetssätt och en stark betoning på kunskapsuppdraget. Välutbildad personal ger också en bra grund för en god pedagogisk verksamhet. Särvux skall se över kursinnehåll och tidsomfattning för att ge de studerande möjlighet att nå utbildningsmålen. Särskolans elever skall också ges den tillgång till olika utbildningsinslag som föreskrivs i förordningarna. Ledningsorganisationen är i flera skolor och verksamheter otydlig. Det är inte alltid tydligt vem som är rektor för varje enskild elev. Rektorernas ledning av verksamheterna i kommunen visar på en stor spridning i ansvarstagandet för det statliga uppdraget. Många av kommunens rektorer prioriterar inte sitt uppdrag för utveckling av verksamheten genom pedagogisk ledning i tillräcklig omfattning. Inom arbetslivsnämndens ansvarsområde utför rektorn styrelsens uppgifter utan att detta är reglerat i en delegationsordning. Kommunen har generellt goda förutsättningar för den pedagogiska verksamheten i skolorna och en god tillgång till utbildning. Inspektionsbesöken har dock, på flertalet skolor, visat på brister i tillgången när det gäller elevens val, svenska som andraspråk, obligatoriskt valbara kurser i gymnasieskolan och grundläggande vuxenutbildning. Skolverket bedömer att följande övergripande brister måste åtgärdas. - Kommunen erbjuder inte alla barn upp till och med 12 års ålder en skolbarnsomsorg som ger möjlighet till en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Tillsynen och säkerheten för dessa barn är inte tillräcklig (2a kap. 1 och 3 skollagen, jämför även Skolverkets beslut den 23 september 2003 dnr :1442). - Arbetslivsnämnden följer inte upp verksamhetens kvalitet genom utvärdering av de nationella målen. Rektorn utför styrelsens uppgifter utan att detta har reglerats genom en delegationsordning (2 kap. 1 skollagen, 6 kap. 7 och 33 kommunallagen). - Kommunens systematiska kvalitetsarbete har brister på såväl kommunal nivå som på skol- och verksamhetsnivå. Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (2 kap. 1 skollagen jämförd med 6 kap. 7 kommunallagen samt 1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

6 Beslut (13) Dnr :3059 I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande övergripande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen måste säkerställa att grundskolans elever har en lugn och trygg miljö även på det fåtal skolor där det idag förekommer kränkningar. Kommunen bör även verka för att alla skolor har ett förebyggande värdegrundsarbete. - Kommunen bör verka för att de nationella målen i form av läroplaner och kursplaner i högre grad blir styrande för planering, genomförande och utvärdering av utbildningen. - Kommunen bör ge alla barn och elever möjlighet till en kontinuerlig kunskapsutveckling under tiden i förskola och skola samt stärka uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling, särskilt i grundskolans tidigare årskurser. Samverkan inom och mellan verksamheter bör öka i syfte att stärka den kontinuerliga kunskapsutvecklingen för eleverna. Kommunen bör även stärka arbetet för en högre grad av likvärdighet i betygssättningen. - Kommunen bör se till att skolorna ger barn, elever och studerande ett ökat inflytande över utbildningen, särskilt avseende utbildningens innehåll. - Kommunen måste säkerställa att kommunens förskolor tillhandahåller en verksamhet av god pedagogisk kvalitet samt att konsekvensanalyser ligger till grund för beslut om barngruppernas storlek. Kommunen bör också analysera om personalens utbildning och erfarenhet tillgodoser barnens behov av omsorg och pedagogisk verksamhet i förskolan. - Kommunen bör utreda om skolbarnsomsorgens grupper har lämplig storlek och sammansättning. - Kommunen bör vidta åtgärder för att stärka rektorernas ansvar för det statliga rektorsuppdraget. - Kommunen måste ge alla elever och studerande tillgång till de olika utbildningsinslag och de former för stöd som regleras i förordningarna för respektive skolform. Brister finns exempelvis avseende elevens val, svenska som andraspråk, studiehandledning på modersmålet m.m.

7 Beslut (13) Dnr :3059 På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Peter Ekborg Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson, undervisningsråd Cecilia Hanö samt avdelningsjuristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

8 Bilaga 6 (13) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Grundskolor Andersbergsskolan - Stöd genom studiehandledning på modersmålet ges inte till de elever som har behov av detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte alltid när elever har svårigheter i skolarbetet (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut fattas inte om placering i särskild undervisningsgrupp och om anpassad studiegång för elever som har undervisning som avviker från timplanen (5 kap. 4 5 grundskoleförordningen). - Undervisningen i svenska som andraspråk följer inte alltid kursplanen för detta ämne. Undervisning i hem- och konsumentkunskap sker inte alls och undervisningen i naturorienterande ämnen, religionskunskap och teknik är inte tillräcklig för att eleverna skall kunna nå målen (2 kap. 6 grundskoleförordningen och grundskolans kursplaner). Brearedsskolan - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). - Arbetsplan är inte utarbetad i enlighet med grundskoleförordningens krav (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Brunnsåkersskolan - Stöd genom studiehandledning på modersmålet ges inte till de elever som har behov av detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Bäckagårdsskolan - Arbetsplanen är inte utarbetad i enlighet med grundskoleförordningens krav (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan organiserar inte undervisningen så att syftet med elevens val uppfylls (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan tillhandahåller inte sådan undervisning att eleverna får rimliga förutsättningar att uppnå målen i hem- och konsumentkunskap, fysik, kemi och teknik i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen och grundskolans kursplaner). Eldsbergaskolan - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen).

9 Bilaga 7 (13) Enslövsskolan - Skolans kvalitetsredovisning är inte upprättad i enlighet med förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Esperedsskolan / Skavbökeskolan - Det saknas en arbetsplan i verksamheten (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Furulundsskolan - Språkvalet är inte likvärdigt i kommunen (2 kap. 17 grundskoleförordningen). - Av rektorernas ansvarsfördelning framgår det inte tydligt vem som är rektor för den enskilde eleven (2 kap. 2 skollagen). Fyllingeskolan - Alla elever har inte en trygg skolmiljö och tillräckliga insatser görs inte i skolans värdegrundsarbete (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Elevens val erbjuds inte enligt förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte elever som har behov av detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk erbjuds inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Getingeskolan - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte elever som har behov av detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Elevvårdskonferensens sammansättning är inte i enlighet med förordningen (3 kap. 3 5 grundskoleförordningen). - Elever i skolår 6 9 är lediga från skolan och har hemstudier i två dagar varje termin, när det är utvecklingssamtal, vilket leder till att eleverna inte får den stipulerade undervisningstiden om 178 skoldagar (1 kap. 2, 4 kap. 1 grundskoleförordningen). - Av rektorernas ansvarsfördelning framgår det inte tydligt vem som är rektor för den enskilde eleven (2 kap. 2 skollagen). - Elevens val organiseras inte så att varje elev ges valbara möjligheter till breddning och fördjupning (2 kap grundskoleförordningen).

10 Bilaga 8 (13) Gullbrandstorpsskolan - Av rektorernas ansvarsfördelning framgår det inte tydligt vem som är rektor för den enskilde eleven (2 kap. 2 skollagen). - Undervisningen är inte organiserad så att eleverna kan nå målen för årskurs 5 i hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen och grundskolans kursplan för hem- och konsumentkunskap). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Hallägraskolan - Av rektorernas ansvarsfördelning framgår det inte tydligt vem som är rektor för den enskilde eleven (2 kap. 2 skollagen). - Elevens val organiseras inte så att varje elev ges valbara möjligheter till breddning och fördjupning (2 kap grundskoleförordningen). - Svenska som andra språk erbjuds inte som eget ämne (2 kap grundskoleförordningen). Haverdals byskola - Det saknas en arbetsplan för genomförandet av utbildningen (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen lever inte upp till förordningens krav på en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har nåtts och vilka åtgärder skolan ämnar vidta för en högre måluppfyllelse (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Jutarumsskolan - Det saknas en arbetsplan i verksamheten (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Klockargårdsskolan - Skolan har ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen och grundskolans kursplan för hem- och konsumentkunskap). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Kvibilleskolan - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). - Hem- och konsumentkunskap anordnas inte i sådan omfattning och med sådan utrustning att kunskapsmålen för årskurs 5 kan uppnås (2 kap. 6 grundskoleförordningen och grundskolans kursplan för hem- och konsumentkunskap).

11 Bilaga 9 (13) Kyrkskolan - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Hem- och konsumentkunskap anordnas inte i sådan omfattning och med sådan utrustning att kunskapsmålen för årskurs 5 kan uppnås (2 kap. 6 grundskoleförordningen och grundskolans kursplan för hem- och konsumentkunskap). Linehedsskolan - Stöd genom studiehandledning på modersmålet ges inte till de elever som har behov av detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som har svårigheter i skolarbetet (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Lyngåkraskolan - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Teknik och hem- och konsumentkunskap erbjudas inte i sådan omfattning att kunskapsmålen för årskurs 5 kan uppnås (2 kap. 6 grundskoleförordningen och grundskolans kursplaner). Nyhemsskolan - Stöd genom studiehandledning på modersmålet ges inte till de elever som har behov av detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för majoriteten av de elever som har svårigheter i skolarbetet (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Undervisning i hem- och konsumentkunskap och teknik genomförs inte (2 kap. 6 grundskoleförordningen och grundskolans kursplan för hem- och konsumentkunskap). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen saknar beskrivningar av vilka åtgärder som skall vidtas för att förbättra måluppfyllelsen (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Slättåkraskolan - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen).

12 Bilaga 10 (13) Snöstorpsskolan - Undervisningen i hem- och konsumentkunskap genomförs inte så att eleverna kan nå målen för årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen och grundskolans kursplan för hem- och konsumentkunskap). - Eleverna i grundsärskolan följer inte grundsärskolans kursplaner (2 kap. 6 särskoleförordningen och särskolans kursplaner). - Kvalitetsredovisningen saknar bedömningar av måluppfyllelse och åtgärder för att förbättra verksamheten i de fall målen inte nåtts (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Sofiebergsskolan - Skolan har ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen och grundskolans kursplan för hem- och konsumentkunskap). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Trönningeskolan - Omfattningen och arten av diskriminering och annan kränkande behandling i årskurserna 6 9 är mycket otillfredsställande och det saknas ett strukturerat förebyggande värdegrundsarbete på skolan (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Av rektorernas ansvarsfördelning framgår det inte tydligt vem som är rektor för den enskilde eleven (2 kap. 2 skollagen). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). - Undervisningen i svenska som andraspråk följer inte ämnets kursplan och eleverna får inte betyg i detta ämne (2 kap. 6 grundskoleförordningen och kursplanen för svenska som andraspråk samt 7 kap. 3 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte författningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Valhallaskolan - Svenska som andraspråk samt stöd i form av studiehandledning på modersmålet anordnas inte för alla elever som är i behov av detta. Modersmålsundervisning erbjuds inte alla elever som är berättigade till denna (2 kap. 9 och 15 samt 5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen).

13 Bilaga 11 (13) Vallåsskolan - Stöd genom studiehandledning på modersmålet ges inte till de elever som har behov av detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte eleverna undervisning i teknik så att kunskapsmålen för årskurs 5 kan nås (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt kursplanen för teknik). Örjansskolan / Frennarps byskola - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Östergårdsskolan - Östergårdsskolans kvalitetsredovisning beskriver inte vilka åtgärder som man avser vidta för att förbättra måluppfyllelsen (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Av rektorernas ansvarsfördelning framgår det inte tydligt vem som är rektor för den enskilde eleven (2 kap. 2 skollagen). - Eleverna får inte undervisning i hem- och konsumentkunskap så att de ges förutsättningar att nå målen för årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen och grundskolans kursplan för hem- och konsumentkunskap). Österledsskolan - Svenska som andra språk erbjuds inte som eget ämne (2 kap grundskoleförordningen). - Nivågrupperingen i matematik strider mot skollagen (4 kap. 3 skollagen). - Av rektorernas ansvarsfördelning framgår det inte tydligt vem som är rektor för den enskilde eleven (2 kap. 2 skollagen). Gymnasieskolor Kattegattgymnasiet - Alla elever erbjuds inte utvecklingssamtal i föreskriven omfattning (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - De elever som har behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds inte detta (8 kap. 5 gymnasieförordningen). - Vissa valbara kurser som skall finnas på respektive program erbjuds endast inom utrymmet för individuellt val (5 kap. 18 gymnasieförordningen, SKOLFS 2000:1).

14 Bilaga 12 (13) Sannarpsgymnasiet - Utvecklingssamtal genomförs inte med alla elever varje termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - De valbara kurser som skall finnas på respektive program erbjuds endast inom utrymmet för individuellt val (5 kap. 18 gymnasieförordningen, SKOLFS 2000:1). Sturegymnasiet - Vid Sturegymnasiet finns ingen skolkonferens (4 kap. 5 gymnasieförordningen). - Skolan saknar arbetsplan (1 kap. 13 gymnasieförordningen). - De valbara kurser som skall finnas på respektive program erbjuds endast inom utrymmet för individuellt val (5 kap. 18 gymnasieförordningen, SKOLFS 2000:1). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning). - Projektarbetena har inte medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som projektarbetet avser (7 kap. 3 gymnasieförordningen). - De elever som har behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds inte detta (8 kap. 5 gymnasieförordningen). Vuxenutbildning Komvux Halmstad - Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande (2 kap. 13 förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Alla kunskapsområden erbjuds inte inom den grundläggande vuxenutbildningen (2 kap. 15 och 16 förordningen om kommunal vuxenutbildning). Särskolan Halmstad - Återrapportering till styrelsen för skolan sker inte då rektorn på delegation fattat beslut om mottagande i särskolan och om placering träningsskolan respektive grundsärskolan (6 kap. 35 kommunallagen). - Det är inte tydligt vem som är rektor för en enskild elev i obligatoriska särskolan och i de så kallade samverkansklasserna (2 kap. 2 skollagen). - Individintegrerade elever får inte den garanterade undervisningstiden tillgodosedd och erbjuds inte heller ett tionde skolår (6 kap. 3 a skollagen samt bil 1 särskoleförordningen). - Den obligatoriska särskolan har ingen arbetsplan (2 kap. 12 särskoleförordningen).

15 Bilaga 13 (13) - Som individuellt val i gymnasiesärskolan erbjuds inte de kurser som förekommer på ett nationellt program i kommunen (5 kap. 3 gymnasiesärskoleförordningen). - Kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen i gymnasiesärskolan samt kvalitetsredovisningarna i obligatoriska särskolan uppfyller inte förordningens krav (3 4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Behovet av svenska som andraspråk utreds inte inom obligatoriska särskolan och i de så kallade samverkansklasserna (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Elever mottagna i särskolan erbjuds inte alltid gymnasiesärskola när skolplikten upphör (6 kap. 7 skollagen). - Elever inom gymnasiesärskolan erbjuds inte arbetsplatsförlagd utbildning i tillräcklig omfattning (5 kap. 9 gymnasiesärskoleförordningen). - Särvux organiseras inte så att eleverna kan nå utbildningsmålen. Detta gäller både avseende kursernas uppläggning och den tidsomfattning som erbjuds eleverna (12 kap. 1 skollagen). Särskilda undervisningsgrupper - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilda stödinsatser (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Av rektorernas ansvarsfördelning framgår det inte tydligt vem som är rektor för den enskilde eleven (2 kap. 2 skollagen). - Modersmålsundervisning erbjuds inte alla elever som är berättigade till denna (2 kap. 9 grundskoleförordningen).

16 Utbildningsinspektion i Halmstads kommun Utbildningsinspektion i Halmstads kommun Innehåll Dnr :3059 Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...8 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...16 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Halmstads kommun. Skolverket sände den 18 november 2005 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden januari till oktober De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rapporter från skolorna. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Halmstads kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen. Vidare genomfördes intervjuer med ledningen för barn- och ungdomsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och arbetslivsförvaltningen. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor och 1

17 vuxenutbildningen har besökts, men varken förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever, lärare och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskolverksamheten och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Halmstads kommun Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 825 Grundskola Obligatorisk särskola 120 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 78 Kommunal vuxenutbildning, gymnasial nivå 727 Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå 255 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 63 Svenskundervisning för invandrare 309 Halmstads kommun hade år 2005 en folkmängd på invånare. Kommunen har under en lång rad av år ökat i folkmängd, främst beroende på inflyttning. Arbetslivet i Halmstad domineras, enligt Statistiska centralbyrån, av handel och kommunikation, tillverkningsindustri, vård och omsorg samt utbildning och forskning. Utbildningsnivån i kommunen motsvarar nivån i riket, som exempel kan nämnas att 34 procent av invånarna i åldern år har eftergymnasial utbildning. Barn- och ungdomsnämnden har ansvar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, obligatorisk särskola, förskoleklass och grundskola. Utbildningsnämnden har ansvar för gymnasiesärskola, gymnasieskola, grundläggande vuxenutbildning, särvux samt den del av den gymnasiala vuxenutbildningen som omfattar teoretiska kurser. Arbetslivsnämnden har ansvar för svenska för invandrare (sfi) samt den del av den gymnasiala vuxenutbildningen som omfattar yrkesförberedande kurser. Verksamheten inom förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass, obligatorisk särskola och grundskola är indelad i fem skolområden, varje skolområde leds av en områdeschef och ett varierande antal rektorer. Till varje skolområde finns kopplat ett skolkontor för administrativa frågor. Den obligatoriska särskolan är koncentrerad till fyra skolor i kommunen. Det finns också integrerade särskoleelever. 2

18 Grundskolan omfattar 36 grundskolor och ett flertal särskilda undervisningsgrupper som tar emot elever från hela kommunen. Gymnasieskolan omfattar tre gymnasieskolor och vuxenutbildningen bildar en sammanhållen enhet för samtliga skolformer. Halmstads kommuns resurscentrum till personal och föräldrar, som stödjer arbetet med barn/ungdomar mellan 1 och 16 (20) år i behov av särskilt stöd, kallas Kärnhuset. Under Kärnhuset finns samlat resurser i form av hörselpedagog, logoped, psykolog, pedagogisk handledning, specialundervisning i idrott, läs- och skrivteam, resursteam, naturskola, datastudio, läromedelscentral, ansvar för modersmålsundervisningen, studiehandledningen samt en specialförskola. Kärnhuset ansvarar också för de särskilda undervisningsgrupperna; Trolldungens skola, Västra skolan samt de så kallade förberedelseklasserna. Drygt 90 procent av kommunens samtliga barn, i åldern ett till fem år, är inskrivna i förskoleverksamhet i kommunal eller enskild regi. Ett 90-tal kommunala förskolor tar emot huvuddelen och tre procent är placerade i något av kommunens cirka 30 familjedaghem. Omkring 75 procent av barnen i åldern 6 9 år är inskrivna i skolbarnsomsorgen medan endast tre procent av barnen i åldersgruppen år är inskrivna. Sju procent av barnen går i enskilda fritidshem. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen behandlas endast i denna rapport. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Skolverket bedömer att Halmstads kommun i huvudsak genomför förskoleverksamhet samt utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med nationella mål och krav. Kommunen måste dock erbjuda en skolbarnsomsorg som ger alla barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Kommunens kunskapsresultat i form av betyg ligger över riksgenomsnittet både för grundskolan och gymnasieskolan. Uppföljningen av kunskapsutvecklingen i grundskolans tidigare årskurser bör dock förbättras. Kommunens uppföljning av skolplanen bör förbättras medan nämndernas utvärdering och uppföljning av de prioriterade målen är av god kvalitet. Arbetslivsnämnden saknar dock en uppföljning av de nationella målen för utbildningen. Kvalitetsarbetet måste ses över på många av kommunens förskolor, fritidshem och skolor. Detta arbete brister ofta i systematik vad avser utvärdering och uppföljning av verksamheten. Kvalitetsredovisningar saknas på flertalet förskolor och skolbarnsomsorgsenheter och kvalitetsredovisningarna på både nämnds- och skolnivå har brister. Kommunens skolor präglas allmänt av en lugn och trygg studiemiljö där skolornas förebyggande värdegrundsarbete i de flesta fall lägger en bra grund, dock finns det två skolor som avviker från detta mönster. Dessa båda skolor måste snarast säkerställa en lugn och trygg miljö för eleverna. Förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten präglas av stora skillnader i det pedagogiska arbetets kvalitet mellan olika enheter. Kommunen måste säkerställa 3

19 en god pedagogisk kvalitet i dessa verksamheter. Konsekvensanalyser bör ligga till grund för förändringar i barngruppernas storlek och sammansättning i förskolan. Kommunen bör utreda om skolbarnsomsorgens grupper har lämplig storlek och sammansättning. Kommunen måste erbjuda skolbarnsomsorg även för barn mellan 9 och 12 år. Kommunen bör förbättra barnens och elevernas möjlighet till en kontinuerlig kunskapsutveckling i ett långsiktigt perspektiv som sträcker sig från förskola till gymnasieutbildning. Bland annat bör elevernas kunskap om utbildningsmålen, kopplingen mellan mål och innehåll i utbildningen samt samverkan inom och mellan enheter förbättras inom alla skolformer. Kommunens arbete för en högre grad av likvärdighet i betygssättningen bör också stärkas. Barn och elever i behov av särskilt stöd ges i de flesta fall detta stöd. Kommunens centrala stödresurser i form av Kärnhuset samt skolornas arbete med kartläggning och stödundervisning ger goda förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd. Stöd i form av studiehandledning på modersmålet erbjuds dock inte på flertalet skolor. Kommunens elever ges inte tillräckligt inflytande över utbildningen. Kommunen bör se över elevernas inflytande över innehållet i utbildningen samt verka för att de formella elevinflytandeorganen som klassråd, elevråd och skolkonferens ges möjlighet att arbeta med frågor som är centrala för utbildningen. Kommunens särskoleverksamhet präglas av varierade arbetssätt och en stark betoning på kunskapsuppdraget. Välutbildad personal ger också en bra grund för en god pedagogisk verksamhet. Särvux måste se över kursinnehåll och tidsomfattning för att ge de studerande möjlighet att nå utbildningsmålen. Särskolans elever måste också ges den tillgång till olika utbildningsinslag som föreskrivs i förordningarna. Ledningsorganisationen är i flera skolor och verksamheter otydlig. Det är inte alltid tydligt vem som är rektor för varje enskild elev. Rektorernas ledning av verksamheterna i kommunen visar på en stor spridning i ansvarstagandet för det statliga uppdraget. Många av kommunens rektorer prioriterar inte sitt uppdrag för utveckling av verksamheten genom pedagogisk ledning i tillräcklig omfattning. Inom arbetslivsnämndens ansvarsområde utför rektorn styrelsens uppgifter utan att detta är reglerat i en delegationsordning. Kommunen har generellt goda förutsättningar för den pedagogiska verksamheten i skolorna och en god tillgång till utbildning. Inspektionsbesöken har dock, på flertalet skolor, visat på brister i tillgången när det gäller elevens val, svenska som andraspråk, obligatoriskt valbara kurser i gymnasieskolan och grundläggande vuxenutbildning. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat övergripande brister i kommunen, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt kommunövergripande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. 4

20 Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt skollagen är förskoleverksamhetens uppgift att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Av intervjuer med föräldragrupper från förskolorna framkom att föräldrarna i huvudsak är nöjda med resultatet av personalens ansträngningar för att skapa och bibehålla tillitsfulla och utvecklande miljöer men föräldrarnas uttalanden visar på stora kvalitativa variationer. Flertalet föräldrar uttrycker sig dock positivt om personalens medvetna och målinriktade strävan att ge barnen möjlighet att utveckla empati för sina medmänniskor och förmåga att ta ansvar och vara delaktiga i sin omvärld. Såväl verksamhetsledningen som personalen menar att personalens fokusering på ett aktivt och målmedvetet värdegrundsarbete har ökat på senare år, något som medverkat till ett i huvudsak gott resultat. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i Halmstads kommun präglas av läroplanens normer och värden men erbjuder barnen fostran och omvårdnad av varierande kvalitet. Enligt skollagen är skolbarnsomsorgens uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Eftersom det generellt sett i kommunen och på enheterna för skolbarnsomsorg inte görs några utvärderingar av verksamheterna, saknas i stor utsträckning underlag för att bedöma i vilken mån fritidshemsvistelsen gynnar barnens utveckling och lärande. Intervjuerna visar dock att det på fritidshemmen ofta saknas sådana strukturerade och planerade inslag som är en förutsättning för att verksamheten skall kunna bidra till barnens utveckling. Inspektörerna bedömer att fritidshemmen i högre utsträckning måste bidra till att utveckla barnen intellektuellt, socialt och emotionellt (se vidare under bedömning av genomförandet). Grundskola Kunskapsresultaten för eleverna i Halmstads kommun ligger över riksgenomsnittet. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är 95 procent jämfört med riksgenomsnittet 89 procent. Andelen elever som ej uppnått målen för betyget Godkänd i ett eller flera ämnen är 18 procent jämfört med riksgenomsnittet 25 procent. Även meritvärdet 1 ligger över riksgenomsnittet. Det finns dock variationer mellan skolornas kunskapsresultat. Dessa variationer behöver analyseras och, där det behövs, åtgärder vidtas för att öka måluppfyllelsen. Kunskapsresultaten skiljer sig markant mellan pojkar och flickor i kommunen. Flickorna har ett genomsnittligt meritvärde som är 23 poäng högre än pojkarnas vilket är en större skillnad än riksgenomsnittet. Inspektörerna vill påtala vikten av att kommunen analyserar 1 Meritvärdet utgör summan av elevens betygsvärden i de 16 bästa betygen från elevens slutbetyg i grundskolan. 5

21 variationerna mellan skolor och mellan pojkar och flickor i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. En jämförelse över tid visar att nivån på kommunens kunskapsresultat har varit stabil under de senaste fem åren när det gäller andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Det genomsnittliga meritvärdet har däremot ökat stadigt under den senaste femårperioden. Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser (Salsa) 2 visar att kommunens kunskapsresultat ligger över modellberäknat värde både när det gäller genomsnittligt meritvärde och andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Uppföljningen är också en viktig förutsättning för den information som skall ges under utvecklingssamtalet. Inspektörerna har under sina besök i kommunens grundskolor konstaterat att kunskapsuppföljningen fungerar väl i de senare årskurserna där betyg sätts eller där ett ämneslärarsystem tillämpas. Kunskapsuppföljningen i de tidigare årskurserna fungerar väl i svenska, matematik och engelska men har brister i övriga ämnen. Inspektörerna bedömer att kommunens grundskolor generellt bör skapa rutiner för uppföljning av kunskapsutvecklingen i alla ämnen, särskilt i grundskolans tidigare årskurser. Skolornas värdegrundsarbete har generellt gett goda resultat i form av trygghet och trivsel för eleverna. Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling har ofta varit framgångsrikt. Två av kommunens skolor avviker dock från detta mönster. I dessa båda skolor förekommer allvarliga kränkningar ofta och eleverna saknar en trygg skolmiljö. Lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, som trädde i kraft den 1 april 2006, skärper huvudmannens ansvar för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Inspektörerna bedömer att kommunen måste säkerställa att alla skolor erbjuder en lugn och trygg miljö för eleverna. Gymnasieskola och vuxenutbildning I Halmstads kommun är kunskapsresultaten för gymnasieskolan något bättre än riksgenomsnittet. År 2005 var andelen avgångselever med grundläggande behörighet till högskolan 79 procent jämfört med riksgenomsnittet 73 procent. Den genomsnittliga betygspoängen var 14,1 för avgångseleverna år 2005 vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Även andelen elever som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år är över riksgenomsnittet, 80 procent jämfört med 76 procent i riket. En jämförelse över tid visar att kunskapsresultaten har varit stabila under de senaste fem åren. Kunskapsresultaten varierar mellan de tre gymnasieskolorna i kommunen. Denna variation återspeglar i hög utsträckning intagningspoängen på de olika skolorna. Kommunens gymnasieskolor präglas generellt av en lugn och trygg miljö, vilket bekräftas både av kommunens egen enkätundersökning och av inspektörernas 2 Det modellberäknade värdet i Salsa tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommunen. 6

22 besök. Kommunens enkätundersökning och inspektionsbesöken visar dock att många elever, enligt enkätundersökningen cirka 70 procent, upplever att de ofta är stressade i sina studier. Inspektörerna bedömer att gymnasieskolorna bör arbeta aktivt för att motverka elevernas upplevelse av stress i studierna. En analys av vuxenutbildningens resultat visar att 62,7 procent av de studerande inom den grundläggande vuxenutbildningen slutför utbildningen. Huvuddelen av dessa når betyget Godkänd eller bättre. I svenska för invandrare (sfi) är andelen elever som fullföljt någon kurs med betyget Godkänd eller bättre 79,3 procent, huvuddelen av betygen är satta i kurs C och D. Andelen avbrott inom sfi var 39 procent år 2005 vilket är i nivå med genomsnittet i riket. Genomströmningen av elever som läser sfi mäts inte av verksamheten. Inom gymnasial vuxenutbildning syns en stor resultatspridning mellan olika kurser, allt från samtliga godkända till 23 procent med betyget Icke Godkänd (Naturkunskap A och matematikkurser). Andelen redovisade avbrott inom vårdutbildningen är hög, procent. Särskola I obligatoriska särskolans verksamheter är klimatet gott och eleverna trivs. Kunskapsuppdraget är betonat men det saknas en resultatredovisning från särskolan. Inkluderingstanken betonas i verksamheten. Av de tolv elever som avlutade gymnasiesärskolan 2005 gick nio ut med slutbetyg och tre gick ut med samlat betygsdokument/intyg. Intervjuade elever upplever skolmiljön som trygg och menar att de känner sig accepterade på sina skolor. Gymnasiesärskolans elever deltar inte i den attitydundersökning som genomförs varje år på gymnasieskolorna i Halmstad. Därmed saknas verktyg för att ge en övergripande resultatbild avseende normer och värden. Särvux redovisar inga betyg och inga övriga resultatbedömningar (se vidare under bedömning av förutsättningar för utbildningen). Sammanfattning Kommunens förskoleverksamhet präglas av läroplanens normer och värden men erbjuder barnen fostran och omvårdnad av varierande kvalitet. Bristen på strukturerade och planerade inslag i fritidshemsverksamheten medför att verksamheten i alltför liten utsträckning bidrar till barnens utveckling. Inspektörerna bedömer att skolbarnsomsorgen i högre utsträckning måste bidra till att utveckla barnen intellektuellt, socialt och emotionellt. Inspektörerna bedömer att eleverna i Halmstads kommun generellt når kunskapsresultat som ligger över riksgenomsnittet. Verksamheterna präglas generellt av en lugn och trygg miljö. Kommunen måste dock särskilt uppmärksamma de två skolor där eleverna inte har en trygg skolmiljö. Inom flertalet grundskolor behöver man utveckla rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen, särskilt under de tidigare skolåren. Resultatredovisning för obligatorisk särskola och särvux saknas. 7

23 Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen; kvalitetsarbetet; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. Kvalitetsarbetet Staten styr den kommunala utbildningsverksamheten genom skollag, läroplaner, programmål för gymnasieskolan samt kursplaner. I Halmstads kommun har dessa nationella mål konkretiserats i den barn- och ungdomsplan som kommunen upprättade 2002, denna plan fungerar i tillämpliga delar som skolplan. Planen behandlar dock inte vuxenutbildning och kan därför inte fungera som skolplan för kommunens vuxenutbildning. Inspektörerna vill påtala vikten av att kommunens skolplan även omfattar vuxenutbildningen Både barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden har med utgångspunkt från nationella mål samt barn- och ungdomsplanen beslutat om vardera tre prioriterade målområden. Inspektionsbesöken visar att nämndernas prioriterade mål är kända ute i verksamheterna och har en styrande effekt. Kunskap om skolplanens innehåll saknas däremot ute i verksamheterna och denna plan får därmed ingen styrande effekt på verksamheternas arbete. Det delade ansvar för vuxenutbildningen i Halmstad som beskrivs tidigare i texten innebär att komvux Halmstad styrs av två olika nämnder. Den del av verksamheten som utbildningsnämnden ansvarar för styrs genom nämndens prioriterade mål medan den del som arbetslivsnämnden svarar för styrs genom en beställning till verksamheten som anger utbildningsvolymer. Någon styrning av innehåll, effekter eller organisation finns inte. Arbetslivsnämnden saknar en delegationsordning som delegerar styrelsens uppgifter till rektorn vilket i praktiken leder till att rektorn utför en del av styrelsens uppgifter utan någon delegation. Inspektörerna bedömer att arbetslivsnämnden måste tillse att rektorn inte utför styrelsens uppgifter utan att detta har reglerats genom en delegationsordning. Arbetslivsnämnden måste också säkerställa verksamhetens kvalitet genom uppföljning av de nationella målen. De nationella målen tillsammans med kommunens skolplan och nämndernas prioriterade mål skall styra verksamheternas arbete. Både barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden utvärderar sina prioriterade mål samt ett antal nationella målområden på flera olika sätt. Dessa utvärderingar ligger sedan till grund för en analys av måluppfyllelsen och beslut om åtgärder för fortsatt förbättring. Som ett positivt exempel kan nämnas den utvärdering och analys kring de prioriterade målen, kallad hållplats 2006, som är gjord av barn- och ungdomsförvaltningen våren I denna utvärdering har förvaltningen genom besök i ett stort antal verksamheter problematiserat och lyft fram ett antal pedagogiska kärnfrågor med anknytning till nämndens mål, till exempel elevinflytande och utgångspunkter för lärande. Någon samlad utvärdering av måluppfyllelsen utifrån kommunens skolplan eller nationella mål görs dock inte av kommunen. Inspektörerna bedömer att kommunens samlade kvalitetsarbete med utgångspunkt från de nationella målen bör förbättras. Nämndernas kvalitetsarbete med de prioriterade målen bedöms dock fungera väl. 8

24 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg En mål- och resultatstyrning av skolbarnsomsorgen innebär, enligt skollagens förarbeten, att de nationella målen skall styra verksamheten och att utvärderingar skall ge signaler tillbaka till beslutsfattarna om var något behöver förbättras och var resurser skall sättas in. Trots att ledning och personal vittnar om att kvaliteten i skolbarnsomsorgen i många avseenden har försämrats under senare år finns på kommuncentral nivå inga pågående eller planerade utvecklingsinsatser. Endast på några få fritidshem utvärderas verksamheten i förhållande till de nationella målen och kraven. Några fritidshem har mål för sin eftermiddagsverksamhet men på flertalet gäller de kommuncentrala målen eller skolans mål, i den mån de är tillämpliga. Inspektörerna bedömer att mål- och resultatstyrningen inom skolbarnsomsorgen inte fungerar, framförallt eftersom verksamheten inte på någon nivå utvärderas. För att skolbarnsomsorgen skall kunna uppfylla skollagens krav på att ge barnen en meningsfull fritid och stöd i deras utveckling bör verksamheten vara varierad och anpassad efter barnens intressen, behov och erfarenheter. Kvaliteten på den verksamhet som erbjuds inom skolbarnsomsorgen i Halmstad är skiftande. Flertalet intervjuade föräldrar har en positiv uppfattning om fritidshemspersonalens förmåga att ta hand om barnen och uppskattar deras ansträngningar för att nå en daglig nära samverkan med föräldrarna. Det finns fritidshem där barnen erbjuds en stimulerande och varierad verksamhet men det finns också många verksamheter där inslagen är slentrianmässiga och enahanda och där barnen har begränsade möjligheter att välja aktivitet. Även om många av de yngre barnen upplever verksamheten som rolig saknas det ofta strukturerade och planerade inslag som syftar till att stärka barnens intellektuella, emotionella och sociala utveckling. Barnen sköter sig ofta själva och de vuxna har fullt upp med att hålla ordning, ha uppsikt över barnen samt ordna mellanmålet. Att samla barnen till gemensamma samlingar och aktiviteter låter sig inte dagligen göras i många av verksamheterna. Personalen på fritidshemmen uppger att det ofta är svårt att tillgodose barnens önskemål och intressen. På flera håll gör man till exempel ingen skillnad på den erbjudna verksamheten för yngre och äldre barn. Inspektörerna bedömer att kommunen genom aktiva insatser måste erbjuda alla barn i skolbarnsomsorgen en meningsfull fritid och stöd i deras utveckling. Utvärderingar i förhållande till de nationella målen och kraven är på en del förskolor i Halmstad återkommande och självklara, men alltför många förskolor saknar sådana verktyg och rutiner. Personalen och föräldrarna efterlyser ett kontinuerligt kvalitetsarbete där föräldrarna ges tillfälle att uttrycka sina åsikter och som ger en god bild av tillståndet på den egna förskolan men också på områdes- och kommunnivå. Intervjuerna med förskoleverksamhetens ledning, personal och föräldrar ger några goda exempel på en pedagogisk och väl genomtänkt verksamhet där skollagens intentioner och förskolans läroplan genomsyrar verksamheten men visar samtidigt att den pedagogiska kvalitet i förskoleverksamheten är skiftande. De stora barngrupperna nämns ofta som en orsak till försämrad kvalitet. Intervjuerna visar dock att samverkan mellan förskolan och skolan har ökat på senare år. Inspektörerna bedömer att kommunen bör utvärdera kvalitet i förskoleverksamheten mer systematiskt samt utifrån utvärderingsresultaten förbättra denna kvalitet. 9