Utbildningsinspektion i Östersunds kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :3324 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Beslut Kommunrapport Verksamhets- och skolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Den obligatoriska särskolan Skolrapporter Grundskolor Bringåsen och Häggenås Fagervallsskolan Fjällängsskolan Fåker och Ångsta skolor Kastalskolan Körfältsskolan Lillsjöskolan Lugnviksskolan Mimergården Norra Skolan Odenslundsskolan Ope skola Orrvikens skola Parkskolan Storsjöskolan Storvikenskolan och Marieby skola Sörgårdsskolan Tavelbäcksskolan Torvallaskolan Treälvsskolan Vallaskolan Ängsmogården Östbergsskolan Vuxenutbildning

3 Beslut Östersunds kommun Rådhuset ÖSTERSUND (13) Dnr :3324 Genomförd utbildningsinspektion i Östersunds kommun Skolverket har genomfört inspektion i Östersunds kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 10 januari, 2007 till den 19 maj Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar områden som måluppfyllelse samt styrning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 27 december 2007 skall Östersunds kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Nygatan 18-20, Umeå Besöksadress: Nygatan 18-20, 1 tr Telefon: Fax: [email protected]

4 Beslut (13) Dnr :3324 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Som huvudman har kommunen ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med lagar och förordningar. Skolverket bedömer att kommunens ansvarstagande och den egna kontrollen av verksamheten måste förbättras så att eleverna får tillgång till den utbildning de har rätt till och ges möjlighet att nå målen i samtliga ämnen. Flera av skolorna lever inte upp till författningarnas krav inom olika områden och delvis vaga uppfattningar från kommunens sida om förhållanden ute i verksamheterna tyder på svagheter i den interna kommunikationen. Tydligast framträder bristerna när det gäller elevernas garanterade undervisningstid, likabehandlingsplaner, individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram och kvalitetsredovisningar. Kommunen måste förvissa sig om att förordningar och direktiv till verksamheterna uppfattas på ett korrekt sätt och se till att verksamheterna lever upp till författningarnas krav. Inspektionen har dock visat att Östersunds kommun i huvudsak är medveten om de områden som behöver utvecklas. På flera av dessa har också insatser för att förbättra verksamheterna påbörjats. Många skolor i Östersunds kommun når överlag goda resultat och betygsresultaten för eleverna i årskurs 9 ligger något över riksgenomsnittet. Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 9 är klart högre än riksgenomsnittet. Det finns dock stora skillnader mellan olika skolors betygsresultat samt stora variationer på enskilda skolor mellan olika år. Det finns också skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Kommunen bör i högre grad analysera skillnaderna och vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Skolverket bedömer även att kommunens och skolornas arbete med att systematiskt följa upp och utvärdera elevernas kunskaper i samtliga ämnen måste utvecklas. Kommunen måste ta ett större ansvar för att verksamheternas kvalitetsarbete bedrivs på ett sådant sätt att kopplingen till de nationella målen blir tydlig samt att verksamheterna och kommunen varje år gör kvalitetsredovisningar som lever upp till förordningens krav. För att få underlag till en bredare resultatredovisning måste skolorna systematisera dokumentationen av resultaten i samtliga ämnen. Flera skolors kvalitetsredovisningar omfattar en uppföljning av kommunens egna mål samt resultat på nationella prov men behandlar inte i övrigt måluppfyllelse och resultat i någon nämnvärd utsträckning. En analys av resultaten saknas ofta och kopplingen till de nationella målen är svag. Verksamheter som förskola, skolbarnsomsorg och i förekommande fall särskola behandlas endast undantagsvis kvalitetsredovisningar. Ett inkluderande synsätt genomsyrar alltmer kommunens arbete med elever i behov av särskilt stöd och insatserna ger för många elever goda resultat. Kommunen genomför en bred satsning för att höja personalens specialpedagogiska kompetens och alla förskolor och de flesta grundskolor har tillgång till specialpedagoger. Elevhälsoarbetet är överlag väl strukturerat. Elevhälsan och resurscentrum fyller en viktig funktion för elever och utgör i många fall ett värdefullt stöd för personalen. Skolverket bedömer dock att tillgången till specialpedagogisk kompetens bör förbättras inom vuxenutbildningen.

5 Beslut (13) Dnr :3324 Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (1 kap. 12, 2 kap. 8 och 4 kap. 1 skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Kommunen ser inte till att alla verksamheter utarbetar likabehandlingsplaner i enlighet med bestämmelserna (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunens styrning och ledning säkerställer inte att verksamheterna bedrivs i enlighet med bestämmelserna (1 kap. 12 skollagen). - Kommunens kvalitetsredovisning motsvarar inte kraven i förordningen (1 och 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm). - All utbildning är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör analysera orsakerna till variationerna i kunskapsresultaten och förbättra sin uppföljning av verksamheternas arbete med normer och värden. - Arbetet med bedömning och betyg inom grundskolan och vuxenutbildningen bör förbättras. Samverkan mellan skolorna för en likvärdig bedömning och betygssättning bör utvecklas. - Den interna kommunikationen och dialogen bör förbättras i hela organisationen så att beslut uppfattas lika och genomförs på ett likvärdigt sätt. - Kommunen bör se över förutsättningarna för rektorerna att ta ett större ansvar för den pedagogiska utvecklingen. - Det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen bör förbättras och kommunen bör ta ett mer övergripande ansvar för att det kvalitetsarbete som sker på skolorna utgår från de nationella målen. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Sten Svanholm Undervisningsråd

6 Beslut (13) Dnr :3324 I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Ulrika Svedmark och Jonas Hedström, enhetschef Elisabeth Ahlgren samt avdelningsjurist Alf Johansson. Kopia till Enligt fastställd sändlista. Bilaga Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder.

7 Bilaga 5 (13) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg - Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Kommunen och förskolorna medverkar inte till och strävar inte efter att alla barn får utveckla både sitt modersmål och det svenska språket (läroplanen för förskolan). Obligatorisk särskola - Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Den konfirmationsundervisning som bedrivs inom träningsskolan på Mimergården kan inte betecknas som icke-konfessionell (läroplan för det obligatoriska skolväsendet). Vuxenutbildning - En av rektorerna för vuxenutbildningen är inte anställd av kommunen (2 kap. 2 skollagen). - Kommunen rekryterar inte aktivt till grundläggande vuxenutbildning och svenska för invandrare (11 kap. 9 och 13 kap. 4 skollagen). - Kvalitetsredovisningen av vuxenutbildningen uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Bringåsens och Häggenås skolor - Skolorna gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolorna har inte utarbetat övergripande ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Skolornas kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Fagervallsskolan - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8

8 Bilaga 6 (13) i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan genomför inte elevens val enligt förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna erbjuds inte att välja svenska eller engelska inom språkvalet (2 kap. 18 grundskoleförordningen). Fjällängsskolan - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Fåker och Ångsta skolor - Skolorna gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Eleverna ges inte möjlighet att nå målen i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolorna upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna genomför inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Fåker skola har inte en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolornas kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm). Kastalskolan - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan har inte en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen (2 kap. 23 grundskoleförordningen).

9 Bilaga 7 (13) - Skolan genomför inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna erbjuds inte inom språkvalet att välja alternativen svenska eller engelska (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm). - Företrädare för eleverna har inte medverkat vid utarbetandet av skolans ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen ). Körfältsskolan - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan har inte utarbetat övergripande ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte enligt gällande bestämmelser (2 kap grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Lillsjöskolan - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanerna för årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94). - Skolans arbetsplan motsvarar inte förordningens krav (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val innehåller inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap. 20 grundskoleförordningen). - Skolan genomför inte undervisning i teknik och eleverna ges därför inte förutsättningar att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever som får särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Lugnviksskolan - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8

10 Bilaga 8 (13) i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en aktuell arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen. Grundsärskolans verksamhet saknas i kvalitetsredovisningen (1 och 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - De individuella utvecklingsplanerna uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Mimergården - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen (1 och 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan saknar en aktuell arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - De individuella utvecklingsplanerna uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan har inte utarbetat övergripande ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). Norra skolan - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen och redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse (1 och 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan tillgodoser inte elevernas rätt till utbildning avseende elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Odenslundsskolan - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8

11 Bilaga 9 (13) i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Ope skola - Skolan har inte en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan har inte en arbetsplan som är kopplad till de nationella målen för utbildningen och som är styrande för verksamheten (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen). Orrvikens skola - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanerna för årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan saknar individuella utvecklingsplaner för samtliga elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan saknar gemensamt utarbetade ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen). Parkskolan - Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Eleverna har inte individuella utvecklingsplaner (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan saknar ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen) - Särskilt stöd ges som elevens val eller språkval (2 kap grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav och måste i högre utsträckning utgöra ett led i skolans kvalitetsarbete (1 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

12 Bilaga 10 (13) Storsjöskolan - Skolan har inte någon arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Storvikenskolan och Marieby skola - Skolorna gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanerna för årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94). - Marieby skola genomför inte elevens val (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Skolorna genomför inte undervisning i hem - och konsumentkunskap och eleverna ges därför inte förutsättningar att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolorna upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolornas kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Sörgårdsskolan - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning lever inte upp till förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap och teknik (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Eleverna får inte den garanterade undervisningstiden enligt grundskolans timplan (2 kap. 2 grundskoleförordningen och skollagen bilaga 3). Tavelbäcksskolan - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanerna för årskurs 5 i samtliga äm-

13 Bilaga 11 (13) nen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94). - Skolans kvalitetsredovisning lever inte upp till förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Torvallaskolan - Skolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Stödinsatser ges inte alltid i den omfattning som motsvarar elevernas faktiska behov och åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever som är i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen 4 kap. 1 skollagen). - Beslut om anpassad studiegång saknas för några elever (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Elevernas betyg bestäms i vissa avseenden utifrån andra kriterier än de nationella mål och betygskriterier som har fastställts för ämnena (7 kap. 8 grundskoleförordningen). - Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan har inte utarbetat övergripande ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Elevens val genomförs inte på ett sätt som överensstämmer med förordningen (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Eleverna erbjuds inte språkval i enlighet med förordningen (2 kap. 17 och18 grundskoleförordningen). - En fungerande arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Treälvsskolan - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar gemensamma ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevernas individuella utvecklingsplaner uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 2 grundskoleförordningen).

14 Bilaga 12 (13) Vallaskolan - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan har inte en arbetsplan som är kopplad till de nationella målen för utbildningen och som är styrande för verksamheten (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Ängsmogården - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever har inte individuella utvecklingsplaner i enlighet med förordningens krav (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Hem- och konsumentkunskap bedrivs inte förrän i årskurs 8 och 9, vilket inte ger eleverna möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet (2 kap. 6 grundskoleförordningen). Östbergsskolan - Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Det finns elever som får särskilda stödinsatser men som saknar åtgärdsprogram (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte förutsättningar för att nå målen i årskurs fem i alla ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen och

15 Bilaga 13 (13) redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse (1 och 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan tillgodoser inte elevernas rätt till utbildning avseende elevens val (2 kap grundskoleförordningen).

16 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Östersund Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Östersund. Skolverket sände den 15 december 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Styrelsen för utbildningen och den centrala förvaltningen för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 10 januari 2007 till den 19 maj De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. arna av kvaliteten och av hur väl kommunen uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Östersund genomfördes intervjuer med representanter för nämnd och förvaltning. Samtliga grundskolor och vuxenutbildningen har besökts. Inför besöken besvarade ett urval av föräldrar och elever en webbaserad enkät om uppfattningar om skolornas verksamhet. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever och lärare. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen har inte besökts. Inspektionen av de kommunala skolorna, särskolan, förskolverksamheten och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. 1

17 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/ elever/ studerande Förskoleverksamhet 2506 Skolbarnsomsorg 1778 Förskoleklass 370 Grundskola 5204 Obligatorisk särskola 122 Källa: Östersunds kommun Östersund tillhör, i skolverkets statistik, kategorin större städer och har cirka innevånare. Drygt 65 procent av dessa bor i eller i direkt anslutning till centralorten. Närheten till fjällregion med en expansiv turistnäring sätter sin prägel på staden. I kommunen har försvaret tidigare haft en stor verksamhet men de senaste årens nedläggningar av förband har förändrat den bilden. Ett omfattande arbete har bedrivits för att kompensera effekterna av försvarets neddragningar. Östersund kännetecknas idag av framtidstro och kommunen satsar medvetet på att skapa en hög standard inom skola och barnomsorg. Barn- och utbildningsnämndens ansvar omfattar förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass grundskola, och obligatorisk särskola. Kommunens vuxenutbildning lyder direkt under kommunstyrelsen. Ansvaret för kommunens gymnasieutbildning i gymnasieskolan överfördes den 1 juli 2005 till då nystartade Jämtlands Gymnsieförbund (JGY). Gymnasieförbundet utgör en egen huvudman och dess verksamhet inspekteras för sig och redovisas i en egen huvudmannarapport (Dnr :3327) med bilagda skolrapporter. De fyra fristående grundskolorna samt de båda fristående gymnasieskolorna som är belägna i kommunen inspekteras också i särskild ordning. Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef. Kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskoleverksamhet är sedan två år indelad i sex geografiska skolområden. Varje skolområde leds av en områdeschef och områdets skolor leds av en eller flera rektorer. Rektorerna leder en eller flera skolor samt förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten. I Östersund finns 26 kommunala grundskolor och vid skolor för de yngre eleverna finns även fritidshem. Den obligatoriska särskolan finns vid 3 skolor, därutöver är ett fåtal särskoleelever integrerade i grundskolan. Det finns 52 kommunala och 12 enskilda förskolor i kommunen. Därtill finns några familjedaghem. Lärcentrum är den organisation som har ansvar för vuxnas lärande inom kommunen. Kommunen genomför inte någon vuxenutbildning i egen regi utan har valt att uppdra åt andra utförare att anordna vuxenutbildning, svenska för invandrare och särvux. Sedan 2005 pågår i kommunen ett utvecklingsprojekt med uppbyggnad av ett kommunalt Resurscentrum, en enhet med inriktning mot elever i behov av särskilt stöd. Enligt projektplanen har arbetet två huvudinriktningar, dels utveckling av bemötande och förhållningssätt, dels utveckling av stöd för att skapa en inkluderande skola. Personal från resurscentrum arbetar i huvudsak handledande på elevernas skolor. 2

18 3 SKOLVERKET Likt många andra kommuner har Östersunds kommun att hantera ett vikande elevunderlag inom grundskolan som enligt kommunen ger övertalighet bland lärarpersonal och överskott på skollokaler. Andelen elever som väljer fristående skolor har ökat och några kommunala skolor har lagts ner. De senaste åren har mycken kraft ägnats till en omorganisation där verksamheten anpassats till det minskande elevunderlaget. Läget för förskoleverksamheten är det motsatta. Med växande barnkullar och kraftigt ökat behov av platser inom förskolan står ledningen inför utmaningen att skaffa nya lokaler och rekrytera personal med god utbildning. Nämnden har dessutom som ett led i att höja kvaliteten inom förskolan målsättningen att minska barngruppernas storlek från 18 till 16 barn. Sammanfattande bedömning arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser måluppfyllelse, styrning samt kvalitetsarbete. Som huvudman har kommunen ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med lagar och förordningar. Inspektörerna bedömer att kommunens ansvarstagande och den egna kontrollen av verksamheten måste förbättras så att eleverna får tillgång till den utbildning de har rätt till och ges möjlighet att nå målen i samtliga ämnen. Flera av skolorna lever inte upp till författningarnas krav inom olika områden och delvis vaga uppfattningar från kommunens sida om förhållanden ute i verksamheterna tyder på svagheter i den interna kommunikationen. Tydligast framträder bristerna när det gäller elevernas garanterade undervisningstid, likabehandlingsplaner, individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram och kvalitetsredovisningar. Kommunen måste förvissa sig om att förordningar och direktiv till verksamheterna uppfattas på ett korrekt sätt och se till att verksamheterna lever upp till författningarnas krav. Inspektionen har dock visat att Östersunds kommun i huvudsak är medveten om de områden som behöver utvecklas. På flera av dessa har också insatser för att förbättra verksamheterna påbörjats. Många skolor i Östersunds kommun når överlag goda resultat och betygsresultaten för eleverna i årskurs 9 ligger något över riksgenomsnittet. Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 9 är klart högre än riksgenomsnittet. Det finns dock stora skillnader mellan olika skolors betygsresultat samt stora variationer på enskilda skolor mellan olika år. Det finns också skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Kommunen bör i högre grad analysera skillnaderna och vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer även att kommunens och skolornas arbete med att systematiskt följa upp och utvärdera elevernas kunskaper i samtliga ämnen måste utvecklas. Kommunen måste ta ett större ansvar för att verksamheternas kvalitetsarbete bedrivs på ett sådant sätt att kopplingen till de nationella målen blir tydlig samt att verksamheterna och kommunen varje år gör kvalitetsredovisningar som lever upp till författningarnas krav. För att få underlag till en bredare resultatredovisning måste skolorna systematisera dokumentationen av resultaten i samtliga ämnen. Flera skolors kvalitetsredovisningar omfattar en uppföljning av kommunens egna mål samt resultat på nationella prov men behandlar inte i övrigt måluppfyllelse och resultat i någon nämnvärd utsträckning. En analys av resultaten saknas ofta och kopplingen till de nationella målen är svag. Verksamheter som förskola, skolbarnsomsorg och i förekommande fall särskola behandlas endast undantagsvis kvalitetsredovisningar.

19 Ett inkluderande synsätt genomsyrar alltmer kommunens arbete med elever i behov av särskilt stöd och insatserna ger för många elever goda resultat. Kommunen genomför en bred satsning för att höja personalens specialpedagogiska kompetens och alla förskolor och de flesta grundskolor har tillgång till specialpedagoger. Elevhälsoarbetet är överlag väl strukturerat. Elevhälsan och resurscentrum fyller en viktig funktion för elever och utgör i många fall ett värdefullt stöd för personalen. Inspektörerna bedömer dock att tillgången till specialpedagogisk kompetens bör förbättras inom vuxenutbildningen. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten förbättringsområden i kommunen. I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och de nationella kursplanerna. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. en av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Kunskaper, utveckling och lärande De senaste åren har andelen elever i Östersunds kommun som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ökat och är högre i jämförelse med riket. Likaså har andelen elever som når målen i alla grundskolans ämnen ökat och ligger från år 2004 högre än riket, vilket framgår av tabell 1. Tabell 1: Betygsresultaten i Östersunds kommunala grundskolor och riket år Andel elever som nått målen i alla ämnen Andel elever behöriga till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde År Östersunds kommunala grundskolor 83,4 82,9 80,2 89,7 90,4 92,5 202,6 205,8 209,4 Riket 75,9 75,5 76,0 89,6 89,2 89,5 206,9 206,3 206,8 Källa: Skolverkets statistik Östersunds kommun når särskilt goda resultat när det gäller andelen elever som når målen i alla ämnen. Som framgår av tabell 2 visar dock inspektionen att resultaten för vissa skolor varierar kraftigt från år till år. 4

20 Tabell 2: Betygsresultaten i Östersunds kommunala grundskolor år Andel elever som nått målen i alla ämnen Andel elever behöriga till gymnasieskolan SKOLVERKET År Kastalskolan 70,9 70,8 79,6 90,5 92, ,8 195,0 200,6 76,4 90,4 88,2 87,3 96,2 94,1 212,3 226,1 225,0 Parkskolan 81,3 78,3 84,1 90, ,5 215,3 214,3 215,7 80,5 76,3 93,5 85,1 87,5 95,3 195,6 203,1 224,4 59,2 65,3 71,6 84,5 84,7 90,1 197,7 201,4 199,6 91,7 83,0 81,0 95,8 85,1 86,2 204,2 193,3 184,6 Vallaskolan 85,7 73,6 88,1 97,4 81,1 92,5 219,5 189,8 210,8 Genomsnittligt meritvärde Lugnviksskolan Storsjöskolan Torvallaskolan Treälvsskolan Ängsmogården Östbergsskolan 68,3 81,0 72,1 85,4 91,4 90,7 198,5 207,8 193,8 73,7 89,2 82,9 87,7 95,9 92,9 201,5 230,6 216,1 Källa: Skolverkets statistik De skolor som har högst andel elever som når målen i alla ämnen har cirka 20 procentenheter bättre resultat än de skolor som har lägst värden. I kommunens kvalitetsredovisning saknas analyser av de skillnader som finns mellan skolor och elever. 5

21 Tabell 3: Betygsresultat på kommunnivå uppdelat på kön, elever i årskurs 9. (Östersund) Kommunen Riket Meritvärde 202,6 205,8 209,4 206,9 206,3 206,8 - Flickor - Pojkar Andel (i procent) behöriga till nationellt program 211,4 223,7 216,9 218,1 217,3 218,3 194,5 188,2 201,6 196,3 195,8 195,7 89,7 90,4 92,5 89,6 89,2 89,5 - Flickor 91,6 92,6 91,7 91,1 90,7 90,7 - Pojkar 89,5 87,7 94,0 88,2 87,7 88,3 Andel elever som nått målen i alla ämnen. 76,6 77,7 82,9 75,9 75,5 76,0 - Flickor 82,3 87,4 87,8 83,7 83,4 83,9 - Pojkar 81,0 76,1 87,5 78,1 78,0 78,3 Källa: Skolverkets statistik Tabell 3 visar också variationerna mellan pojkar och flickor när det gäller de behörighetsgivande ämnena till gymnasieskolan. Det finns således skillnader i resultat mellan skolor, pojkar och flickor samt mellan olika år. Ett något ovanligt resultat finns år 2006 då drygt två procent fler pojkar än flickor i Östersund var behöriga till nationella program. Inspektörerna konstaterar att kommunen inte gör någon närmare analys av vad som orsakar variationerna i resultat. För att kunna vidta de åtgärder som behövs för att förbättra måluppfyllelsen är det viktigt att orsakerna till variationerna analyseras. Inspektionen visar också att det finns stora variationer i resultat mellan skolorna även i årskurs 5. Enligt kommunens kvalitetsredovisning för 2006 når endast 83 procent av eleverna i årskurs 5 godkänt resultat på de nationella proven i matematik, 88 procent i engelska och 89 procent i svenska. Körfältsskolan visar oacceptabelt låga resultat på de nationella proven år 2006 där endast 28 procent i matematik och 50 procent i svenska klarat proven. Någon redovisning av måluppfyllelsen i övriga ämnen finns inte på någon skola före årskurs 8 då betyg sätts. En viktig förutsättning i arbetet med att höja elevernas måluppfyllelse är att skolan och kommunen har information om elevernas kunskapsresultat på såväl individsom gruppnivå samt för skolor och kommunen som helhet. Med den informationen som utgångspunkt kan orsakerna till kunskapsresultaten analyseras samt undervisningen och andra förutsättningar anpassas. I Östersunds kommun är arbetet med uppföljning och utvärdering tydligast avseende kommunens egna så kallade effektmål samt i ämnena svenska, engelska och matematik. I övriga ämnen är kun- 6

22 7 SKOLVERKET skapsuppföljningen i kommunen och på många skolor bristfällig särskilt avseende de yngre eleverna. Varken skolledning, förvaltning eller nämnd efterfrågar resultaten i dessa ämnen. Inspektörerna bedömer att grundskolornas och särskolans arbete med att systematiskt följa upp elevernas kunskaper i samtliga ämnen måste utvecklas. Bristerna i uppföljning av de samlade resultaten begränsar i nuläget möjligheterna att göra övergripande analyser och vidta nödvändiga åtgärder. Kommunen bör analysera skillnaderna mellan skolorna och variationerna över tid samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Individanpassning och särskilt stöd Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev. Vid utvecklingssamtalet ska lärare i den framåtsyftande individuella utvecklingsplanen skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. I flertalet av kommunens grundskolor har arbetet med att ta fram individuella utvecklingsplaner påbörjats, men vid inspektionstillfället hade flera av skolorna inte ännu hittat väl fungerande former. Det är anmärkningsvärt att alla skolor ännu inte upprättat individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med de individuella utvecklingsplanerna måste intensifieras och förbättras. Ett inkluderande synsätt präglar alltmer verksamheterna och kommunen når i hög grad sin målsättning att alla elever ska få sin undervisning inom ramen för den ordinarie undervisningen. Särskilda undervisningsgrupper på kommunnivå har avvecklats och den personal som tillhör resurscentrum arbetar nu handledande och konsultativt runt eleverna i respektive skola. Det övergripande elevhälsoarbetet i kommunen är överlag väl strukturerat och fyller en viktig funktion för eleverna. Andelen elever som når målen i samtliga ämnen i Östersund är högre än för riket. Inspektionen visar dock på behov av förbättringar på flera skolor när det gäller arbetet med särskilt stöd. På flera skolor är de åtgärdsprogram som utarbetas svåra att följa upp. Målen beskrivs ibland som insatser eller är oprecisa. På flera skolor saknar åtgärdsprogrammen en beskrivning av vilka åtgärder skolan ska bidra med för att ge stöd till eleven. I skolformsförordningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram, som gäller från den 1 juli 2006, tydliggörs rektors ansvar att se till att en utredning inleds om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. En utredning av elevens behov ska alltså ligga till grund för ett eventuellt åtgärdsprogram. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. På några skolor finns elever som får särskilda stödinsatser utan att skolan utarbetat åtgärdsprogram, vilket måste åtgärdas. och betygssättning En viktig förutsättning för en likvärdig bedömning och betygssättning är att kommunen, skolledning och personal diskuterar bedömningar inom och mellan skolor. Inspektionen visar att det varierar mellan skolorna hur långt man har kommit i arbetet med att kvalitetssäkra en likvärdig bedömning och betygssättning. Inspektörerna bedömer att kommunens arbete med betyg och bedömning i grundskolan och vuxenutbildningen bör utvecklas ytterligare. Exempelvis visar resultaten på de nationella proven för årskurs 9 år 2006 i matematik att 14 procent av de elever som genomfört proven inte nått målen. Dessutom har cirka 10 procent av eleverna inte genomfört de obligatoriska proven. Totalt saknas således ett godkänt resultat för 24 procent av eleverna vilket gör att andelen elever som inte når godkänt resultat på de nationella proven sannolikt är högre än 14 procent. Slutbetygen i matematik för samma årsgrupp visar att 4,5 procent av eleverna inte fick godkänt i matematik.

23 Inspektörerna bedömer att den stora differensen mellan andelen elever som ej visat godkänt resultat på de nationella proven i matematik och andelen elever som ej blev godkända i sitt slutbetyg i matematik är en indikation på behov av fortsatt arbete för att nå fram till en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Även inspektionen av vuxenutbildningen visar att kommunen måste förbättra sitt ansvarstagande för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betygssättning för de vuxenstuderande oavsett utbildningsanordnare. Se vidare i särskild rapport för vuxenutbildning. Normer och värden I de statliga styrdokumenten beskrivs skolans demokratiuppdrag och att eleverna ska ha inflytande över skolarbetet. I kommunens skolplan är elevinflytandet ett prioriterat område och ett av de effektmål som varje skola årligen ska mäta och rapportera till kommunen. Inspektionen visar att elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet genom formellt inflytande i olika samverkansorgan, till exempel klassråd och elevråd, finns på de flesta skolor. Det finns dock stora skillnader mellan och inom skolorna om elever upplever att de har något reellt inflytande. På många håll finns rutinerna för det formella elevinflytandet, men intresset och engagemanget i de skolgemensamma frågorna saknas ofta. Treälvsskolan är ett exempel på en skola som lyckats väl med att skapa engagemang bland eleverna för ansvarstagande och demokratifrågor. Elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen och det egna lärandet varierar i hög grad mellan skolorna. Ofta begränsas möjligheten till inflytande och medverkan av att eleverna inte i tillräckligt hög utsträckning känner till målen för utbildningen vilket behöver åtgärdas. Det är inspektörernas bedömning att de enskilda skolorna måste lägga större kraft vid att stimulera elevers vilja till engagemang i skolgemensamma frågor och inflytande över undervisningen. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Såväl skolor som förskolor arbetar aktivt med att förebygga och förhindra förekomsten av trakasserier och andra former av kränkande behandling. Inspektionen visar dock att några skolor misslyckats med att förhindra att elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Gemensamt för flera skolor är att de saknar rutiner för uppföljning av arbetet med normer och värden. Kommunen måste således i högre utsträckning se till att verksamheterna kartlägger förekomsten av trakasserier och andra former av kränkande behandling samt se till att åtgärder vidtas för att komma tillrätta med problematiken. För att främja arbetet mot kränkande behandling ska kommunen bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan för varje verksamhet i kommunen. I planen ska de åtgärder som verksamheten planerar att påbörja eller genomföra konkret beskrivas. Planen ska vara anpassad till den egna verksamheten och årligen följas upp och utvärderas. Det är viktigt att varje verksamhet utformar planen utifrån sina behov för att den ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt. Östersunds barn- och utbildningsförvaltning fick i ett nämndsbeslut daterat den 1 november 2006 i uppdrag att se till att varje arbetsställe i verksamheten upprättar en lokal handlingsplan för likabehandling enligt gällande lag. Beslutet lägger ansvaret på förvaltningen vilken i sin tur hävdar att ansvaret ligger ute i verksamheterna. 8

24 Inspektionen bedömer att kommunen måste se till att alla verksamheter utarbetar och följer upp likabehandlingsplanerna i enlighet med bestämmelserna i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS:2007:7). Inspektionen visar att likabehandlingsplaner saknas för flera verksamheter och att det bland rektorer finns en uppfattning om att likabehandlingsplanerna kan upprättas på skolområdesnivå och därmed omfatta flera skolor. Inspektörerna vill framhålla att likabehandlingsplanen ska utgå från den enskilda skolans behov och förutsättningar och därmed måste upprättas för varje enskild verksamhet. av styrning och kvalitetsarbete Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och kvalitetsarbetet i kommunen. Inspektionen tar här även upp tillgången till likvärdig utbildning samt materiella och personella resurser. en av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Styrning och ledning Kommunen som huvudman ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med lagar och förordningar. Skollagen ger rektorn ett tydligt uppdrag att särskilt arbeta för att utveckla utbildningen. Rektorn har enligt läroplanen det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen. Det är rektorn som leder och organiserar verksamheten men det är kommunen som ska ge rektorn förutsättningar för att kunna fullfölja uppdraget. På flera förbättringsområden som inspektionen identifierat har kommunen påbörjat ett förbättringsarbete. Inrättandet av utvecklingspedagogtjänster, satsningarna på elevhälsan och resurscentrum, specialpedagogisk kompetensutveckling samt beslut om minskade barngrupper inom förskolan är exempel på åtgärder för att utveckla verksamheterna. Kommunens organisation med områdeschefer inrättades bland annat för att stödja rektorerna i deras arbete och frigöra tid till rektorernas pedagogiska ledarskap. Enligt många lärare och i viss utsträckning också rektorer har inte den effekten slagit igenom. Kommunen har inte heller fullt ut lyckats kommunicera vad rektorernas pedagogiska ledarskap ska omfatta, vilket gör att förväntningarna på rektorerna ute i organisationen inte alltid överensstämmer med kommunens syn på pedagogiskt ledarskap. Inspektionen har visat att det finns svagheter i kommunens interna kommunikation vilket bland annat resulterar i olika tolkningar av beslut. Flera rektorer efterlyser dessutom respons och återkoppling från kommunens sida på uppgifter och dokument som begärs in exempelvis på skolornas kvalitetsredovisningar. Det finns således enligt inspektörerna behov av att förbättra den interna kommunikationen och dialogen i hela organisationen. Enligt läroplanen är rektorn pedagogisk ledare och har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar också för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas mot de nationella målen. Rektorerna i Östersund är överlag engagerade i den verksamhet de ansvarar för och driver i varierande utsträckning pedagogisk utveckling. Inspektionen visar dock att många rektorer behöver ta ett större ansvar för den pedagogiska utvecklingen genom att i högre grad aktualisera pedagogiska frågeställningar, stödja utvecklingsarbete samt följa upp och utvärdera skolans resultat. Kommunen bör därför se över förutsättningarna för rektorerna att ta detta ansvar. 9

25 Inspektörerna vill också peka på vikten av att utvecklingsarbete utgår från analys av resultat och behov vid respektive verksamhet. Inspektörerna vill i det sammanhanget uppmärksamma kommunen på att det finns anledning att följa upp rektorernas ansvarstagande för måluppfyllelse, kvaliteten på det pedagogiska arbetet och de utvecklingsbehov som finns. Enligt skollagen ska det även för ledningen av vuxenutbildningen finnas en rektor. Rektorn ska vara anställd av huvudmannen och dennes myndighetsutövning får inte överlåtas till annan. Kommunen får endast överlämna myndighetsutövning som hör till lärares uppgifter. För ledningen av den vuxenutbildning som kommunen uppdragit till Jämtlands gymnasieförbund finns ingen anställd rektor. Utbildningen leds istället av en rektor anställd av Jämtlands gymnasieförbund. Detta är inte förenligt med skollagen och måste åtgärdas. Ovanstående brister i ledningen har orsakat osäkerhet och otydlighet inom vuxenutbildningen om vem som ansvarar för verksamheten och att dess resultat följs upp och utvärderas. Kvalitetsarbete Varje skola ska ha en arbetsplan som anger hur skolan ska arbeta mot de nationella målen. Arbetsplanen ska utvärderas varje år och ligga till grund för kvalitetsredovisningen. På flera av Östersunds skolor är arbetsplanen inaktuell och har liten eller ingen inverkan på verksamheten. Kommunen måste vara tydlig mot skolorna och låta uppföljningar och analys av måluppfyllelsen ligga till grund för förbättringsåtgärder och revideringar av arbetsplanen. Varje kommun, skola, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem ska också årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska också ges möjlighet att delta i arbetet. För närvarande är arbetet med uppföljning och utvärdering i grundskolan tydligast i svenska, engelska och matematik medan övriga ämnen sällan eller aldrig redovisas. De effektmål som Barn- och utbildningsnämndens fastställt berör delar av ämnet svenska, andel behöriga till gymnasieskolan samt utvecklingen av elevernas ansvar och inflytande. Effektmålen beskriver endast mycket avgränsade områden och säger inget om hur verksamheternas samlade resultatutveckling ser ut. Flera skolor redovisar endast resultaten för de kommunala effektmålen och de nationella proven i sina kvalitetsredovisningar vilket medför svårigheter att få en uppfattning om skolans samlade resultat. Kommunen måste också bli tydligare i sitt arbete med att följa upp resultatet av arbetet med normer och värden i grundskolan samt följa upp och utvärdera alla skolformer. Förutom redan angivna brister avseende grundskolan visar inspektionen på brister i uppföljningen av måluppfyllelse och resultat inom övriga skolformer. Många verksamheter saknar kvalitetsredovisningar som motsvarar förordningens krav. Inspektörerna bedömer att kommunen i högre grad måste ta ansvar för att skolornas kvalitetsarbete bedrivs på ett sådant sätt att kopplingen till de nationella och lokala målen blir tydlig samt att skolorna varje år gör kvalitetsredovisningar som lever upp till förordningens krav. Kommunens kvalitetsredovisning behöver förbättras avseende redovisning och analys av måluppfyllelsen för grundskolan, för särskolans olika verksamheter samt för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt vuxenutbildningen. Av kvalitetsredovisningen ska också framgå hur man följer upp resultaten av arbetet med normer och värden samt vilka åtgärder för att höja måluppfyllelsen för samtliga beskrivna delar som ska vidtas. 10

26 11 SKOLVERKET Inspektörerna bedömer sammantaget att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen måste förbättras och att kommunen måste ta ett mer övergripande ansvar för att det kvalitetsarbete som sker på skolorna utgår från de nationella målen. Tillgång till en likvärdig utbildning Inspektionen har visat att samordningen mellan avlämnande och mottagande grundskolor i många fall är bristfällig och att det inte kan säkerställas att eleverna får sin garanterade undervisningstid. Några skolor har valt att inte undervisa i hemoch konsumentkunskap eller teknik före årskurs 6. Kommunens ansvartagande och den egna kontrollen måste därför förbättras så att eleverna får tillgång till den utbildning de har rätt till och ges möjlighet att nå målen i samtliga ämnen i årskurserna 5 och 9. Språkval och elevens val erbjuds inte alltid i enlighet med författningarna (se vidare i skolrapporter). Särskoleelever som är integrerade i grundskolan har rätt till utbildning enligt den garanterade undervisningstiden för särskolan vilket måste tydliggöras på berörda skolor. Det är därför angeläget att kommunen förbättrar sin tillsyn av verksamheten. Inspektionen visar att det finns en brist på tilltro från flera föräldrar och elever mot Treälvsskolans arbets- och organisationsmodell. Enligt inspektörerna är situationen för komplicerad och låst för att skolan själv ska klara av att återskapa förtroendefulla relationer med alla berörda. Problematiken har länge varit känd och påverkar enligt inspektörerna skolans arbetsmiljö. Ledningen på Treälvsskolan behöver enligt inspektörernas bedömning aktivt stöd från kommunen för att komma tillrätta med problematiken. Ett väl fungerande kvalitetsarbete är också viktigt i sammanhanget så att arbetssätt, undervisning och resultat följs upp och analyseras kontinuerligt. Kommunen måste också intensifiera omställningsarbetet avseende organisation av förskoleklass och grundskola (se Skolverksbeslut dnr :2622). Det system som Östersunds kommun tidigare tillämpade, med skolstart för sexåringar och ett generellt erbjudande om ett tionde grundskoleår, påverkar fortfarande skolornas organisation av arbetet och den pedagogiska verksamheten. Här finns tydliga skillnader mellan olika skolor vilket beror på hur den enskilda skolans ledning agerar. Den som börjar grundskolan har oberoende av ålder rätt till en utbildning, som är så utformad att den normalt kan fullföljas på nio år. Elever mottagna i särskolan har rätt till ett frivilligt tionde skolår efter det att de slutfört de nio första skolår vilket måste säkerställas. Det gamla systemet med skolstart för sexåringar innebar att elever mottagna i särskolan, som gick integrerade i grundskolan, ofta använde sitt extra år innan de avslutat årskurs nio vilket inte är i enlighet med skollagen. Utbildningen skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. De enda undantag som medges är enstaka inslag i verksamheten som medför en obetydlig kostnad för eleverna. Vid några grundskolor finns kostnader för att genomföra olika aktiviteter som är en del av elevernas utbildning. Det gäller till exempel i samband med friluftsdagar och skolresor. Kostnaderna kan inte anses som obetydliga. Kommunen måste se över avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning så att de överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning. Resurser Enligt skolverkets statistik från april 2007 finns i Östersunds kommun inom grundskolan 9, 2 lärare på 100 elever vilket kan jämföras med genomsnittet för kommun-

27 gruppen (8,3) och riket (8,4). Andelen lärare med pedagogisk utbildning är dock något lägre än för kommungruppen och riket. Östersund har 85 procent, kommungruppen 88 procent och riket 86 procent lärare med pedagogisk utbildning. Den obligatoriska särskolan i Östersund har 18,1 per 100 elever vilket är lägre än kommungruppen (23,5) och riket (25,6). Enligt Skolverkets statistik har 60 procent av personalen i förskolorna pedagogisk högskoleutbildning jämfört med riksgenomsnittet som är 51 procent. Också i fritidshemmen har en högre andel av personalen högskoleutbildning än i riket, 70 procent jämfört med 58 procent i riket. Vid inspektionen framkommer dock uppgifter om att antalet lärare med inriktning mot grundskolan har ökat i förskoleverksamheten. Likaså finns förskollärare och fritidspedagoger som undervisar inom grundskolans tidigare år. Sammantaget bör detta föranleda kommunen en översyn så att personalen i så hög utsträckning som möjligt har utbildning för den undervisning de bedriver. Datum Ort Umeå Sten Svanholm Ulrika Svedmark Pererik Hagberg AnnaCarin Nilsson Kristian Hansson Solweig Bäckman Lena Ålander Håkan Sandström Agnetha Burström Eva Edlund Calle Åsemar Veronica Bonivart-Säfström Stefan Persson Gunnar Swenson Britta Olsson Ola Dahlgren Pia-Lotta Sahlström Märit Gunneriusson Karlström Elisabeth Ahlgren 12

28 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Förskoleverksamheten Dnr :3324 Utbildningsinspektion av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i Östersunds kommun Inledning Skolverket har granskat förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i Östersunds kommun under våren I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen kommunens ansvar för verksamhetens uppdrag att främja barnens utveckling och lärande, uppdraget att överföra grundläggande värden, samt ledningens och huvudmannens ansvarstagande för verksamhetens målinriktning och myndighetsutövning och hur kommunens uppföljnings och utvärderingssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i verksamheten. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningnen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dokument från förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och kommunen. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Östersunds kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvarig ledning för kommunens förskoleenheter och fritidshem. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens förskolor, fritidshem och föräldrar med barn i verksamheten. arna av förskolverksamheten och skolbarnsomsorgen i Östersund grundar sig på de intervjuer som genomförts samt dokumentationsstudier. 1

29 Förskoleverksamheten Beskrivning av verksamheten Antal barn Förskola i kommunal regi 2506 Förskola i enskild regi 243 Familjedaghem 68 Fritidshem 1690 Östersunds kommun ligger vid Storsjön i Jämtlands län. I Skolverkets statistik tillhör kommunen kategorin medelstora kommuner och har cirka invånare. Förskoleverksamheten i Östersunds är integrerad i 6 skolområden som leds av var sin områdeschef samt rektorer. Det finns 52 kommunala förskolor och 12 enskilda förskolor. Kommunen har ansvar för tillsyn av de enskilda förskolorna. De omfattas inte av Skolverkets utbildningsinspektion. I kommunens regi finns också ett antal familjedaghem. I Östersund finns 28 kommunala grundskolor och vid 22 Skolor finns fritidshem. Efterfrågan på förskoleplatser är stor i Östersunds kommun och utbyggnad pågår. Utveckling och lärande Skolverkets uppdrag när det gäller inspektion av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg innebär att Skolverket granskar kommunens sätt att ta ansvar för verksamheten. arna görs på huvudmannanivå. I kommunens skolplan Plan för lärande är språkutveckling ett prioriterat utvecklingsområde. Andra prioriterade utvecklingsområden är matematik, friluftsliv och dokumentation. Enligt intervjuer med personal inom förskolan arbetar de mycket med språkutveckling och matematik kopplat till barns lek. Ett kommunalt inriktningsmål i Östersunds kommun är att Barn och ungdomar har goda språk-, läs- och skrivkunskaper redan i tidig ålder. Den språkliga medvetenheten hos förskolebarnen ska öka. För att mäta måluppfyllelsen har kommunen satt ett nyckeltal för andelen barn som ska uppnå ett visst resultat på ett fonolektest i förskoleklass eller årskurs 1. I kvalitetsredovisningen talar man om att effektmålet nåtts men att spridningen i resultat mellan olika förskolor är stor. Någon analys av resultatet samt åtgärder för utveckling framgår inte. Hur kommunen kommit fram till sina nyckeltal framgår inte heller. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att läroplanen för förskolan har verksamhetsfokus och att det inom förskolan inte finns mål att uppnå för barnen. Inspektörerna bedömer att kommunen bör analysera resultat som framkommer för att kunna vidta åtgärder för utveckling av verksamheten. Enligt skollagen är förskoleverksamhetens uppgift att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. I intervjuer med rektorer, personal och föräldrar framkommer att läroplanen under de senaste åren fått en alltmer styrande effekt på verksamhetens innehåll och arbetssätt i förskolorna. Skolverkets allmänna råd Kvalitet i förskolan har också fått ett allt större genomslag. I intervjuer framhålls också den satsning på specialpedagoger i samtliga förskolor i kommunen som gjorts de senaste två åren. Intervjuade föräldrarna uppfattar att det i förskolan finns en genomtänkt pedagogik som stimulerar barns utveckling och lärande. Skolbarnsomsorgens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Intervjuer 2

30 visar att det finns en naturlig koppling mellan skolbarnsomsorg och skola genom att fritidshemmens personal i stor utsträckning finns med barnen under hela skoldagen. Inspektionen visar att skola och skolbarnsomsorgen samverkar i stor utsträckning men att det finns stora variationer mellan hur olika skolor organiserar och genomför samverkan samt att samverkan i många skolor till största delen sker på skolans villkor. Fritidshemmens personal deltar i stor utsträckning i skolans verksamhet och är insatta i skolans uppdrag medan skolans personal inte i lika stor utsträckning är insatta i fritidshemmens arbete och uppdrag. I intervjuer uppger personal i fritidshemmen att de i sitt arbete tar hänsyn till barnens behov och att barnen i hög utsträckning kan vara med och påverka verksamheten. I kommunen finns dock inga rutiner för att följa upp och utvärdera fritidshemmens verksamhet och arbete i relation till skollagen och läroplanen. Fritidshemmens verksamhet redovisas heller inte i kommunens kvalitetsredovisning och endast marginellt i skolornas kvalitetsredovisningar. Inspektörerna bedömer att kommunen måste ta ett större ansvar för att utvärdera fritidshemmens kvalitet. Samverkan med föräldrar sker bland annat via föräldraråd, föräldramöten och utvecklingssamtal. Föräldrar till barn i förskolan uppger vid intervjuer att de i huvudsak är nöjda med utvecklingssamtalens innehåll och menar att de synliggör barnens utveckling på ett bra sätt. Kommunen har fattat ett beslut om att alla barn i förskolan ska ha en individuell utvecklingsplan som kommuniceras med föräldrarna vid de utvecklingssamtal som hålls en gång per termin. I flertalet intervjuer framkommer att det fungerar bra med dessa planer och att de ger föräldrarna större möjlighet till delaktighet i förskolan. I intervjuer med personal och rektorer framkommer emellertid också att det finns en del frågetecken och farhågor kring hur de individuella planerna ska utformas trots att förskolorna skrivit sådana planer under ett antal år. Även några representanter för föräldrar uttryckte viss oro över användandet av IUP inom förskolan. Inspektörerna vill i sammanhanget framhålla att förskolans läroplan inte innehåller mål att uppnå för individen utan bygger på mål att sträva mot för verksamheten samt att kravet på individuella utvecklingsplaner inte omfattar förskolan. Enligt läroplanen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska språket som på sitt modersmål. Kultur- och språkstödet är mest effektivt om det ges så tidigt som möjligt i barnens liv och det är därför viktigt att yngre barn i förskolan får modersmålsstöd och att stödet är en integrerad del av förskolans verksamhet. Enligt barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav för 2007 ska barn med annat modersmål erbjudas modersmålsstöd under skolans läsårstider från och med höstterminen det år de fyller fyra år. Representanter från kommunen uppger att modersmålsstödet till barn i förskolan fungerar bra. Inspektörerna bedömer att kommunen tar ansvar för att barn från fyra års ålder med annat modersmål än svenska får utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. För barn under fyra år vidtas inte generellt åtgärder för att stärka barns språkutveckling på sitt modersmål. Att kommunen begränsar förskolornas medverkan och strävan till att endast gälla barn som är fyra år eller äldre är inte förenligt med läroplanens mål och riktlinjer. I kommunen har samtliga förskolor tillgång till specialpedagog som både handleder personal och hjälper till att upprätta handlingsplaner, även kallad åtgärdsprogram, där det behövs. Representanter för specialpedagoger och personal uppger att syftet med åtgärdsprogrammen i förskolan främst är att anpassa miljö och organisation 3

31 för individen med utgångspunkt i målen i läroplanen. Specialpedagoger uppger vid intervju att de genom sitt arbete i allt högre grad ser att fokus i åtgärdsprogrammen förflyttas från individfokus till att allt mer handla om hur verksamheten kan anpassas för att vara så stödjande som möjligt. Vid behov av specialistkompetenser sker samverkan med kommunens centrala elevhälsoteam samt även med barnavårdscentraler. Inspektörerna bedömer att det inom kommunen finns väl utvecklade rutiner för att identifiera och stödja barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Inspektörerna vill även här göra kommunen uppmärksam på att det inte finns krav på åtgärdsprogram i förskolan. Enligt läroplanen ska förskolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. I Östersund finns rutiner för hur samverkan mellan förskola och skola/fritidshem ska gå till inför övergången till förskoleklass. Vid intervjuer framkommer att den samverkan som förekommer varierar men att den i huvudsak är av praktisk karaktär vid barnens övergång från en verksamhet till en annan och mindre inriktat på utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan de olika personalgrupperna. Inspektörerna bedömer att samverkan mellan förskola och skola/fritidshem ytterligare bör utvecklas i syfte att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Normer och värden Kommunen saknar i stor utsträckning uppföljning och utvärdering av förskolornas och fritidshemmens arbete med normer och värden. I intervjuer framgår dock att personalen arbetar för att barnen ska utveckla demokratiska värderingar. Personalen i både förskola och skolbarnsomsorgen uppger att värdegrundsarbetet är prioriterat och genomsyrar verksamheten. Personalen i fritidshemmen uppger dock att det, på vissa avdelningar där det finns många barn inskrivna, är svårt att hinna se och uppmärksamma varje barn. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje förskola och fritidshem. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska följas upp varje år. Kommunen ansvarar för att alla verksamheter upprättar likabehandlingsplaner och att de anpassas utifrån varje verksamhets särskilda behov. Vid inspektionstillfället framkom att förskolorna och fritidshemmen omfattas av likabehandlingsplaner framtagen för varje skolområde. Planerna bör dock anpassas utifrån varje verksamhets specifika situation. Inspektörerna bedömer således att förskolornas och fritidshemmens likabehandlingsplaner inte uppfyller förordningens krav. Ledning och kvalitetsarbete I Östersunds kommun har rektorer det formella ansvaret för förskoleverksamheten. I intervjuer framkommer att rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare och förtrogna med verksamheten varierar. En del rektorer ansvarar för enbart förskoleverksamhet medan de flesta rektorer ansvarar för både grundskola, fritidshem och förskola. I intervjuer uttrycker representanter för personal att det varierar hur mycket rektorerna är delaktiga i och har insikt i förskolornas och fri- 4

32 tidshemmens dagliga verksamhet och utvecklingsarbete. Personal i förskolan uttrycker dock att rektorerna i dag driver utvecklingsarbete i mycket större utsträckning än de tidigare gjort. De specialpedagoger som finns knutna till varje förskola samt utvecklingspedagoger anställda i förvaltningen uppges vara ett stort stöd för rektorerna i utvecklingsarbetet. Inspektörerna bedömer att rektorerna är medvetna om vikten av pedagogiskt ledarskap men att deras förutsättningar att både vara förtrogna med verksamheten och leda det pedagogiska utvecklingsarbetet varierar beroende på bland annat antal verksamheter och antal personal de ansvarar för. Inspektörerna vill i detta sammanhang framhålla att det enligt läroplanen för förskolan föreskrivs att uppdraget i förskoleverksamheten ställer höga krav på ledningen för verksamheten. Varje kommun ska upprätta en kvalitetsredovisning för all kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Varje kommunalt bedriven förskola och fritidshem ska också upprätta en kvalitetsredovisning på verksamhetsnivå. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning för verksamheter inom skolväsendet med mera, ska en skriftlig kvalitetsredovisning årligen upprättas som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder som avses att vidtas för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna på verksamhetsnivå i Östersunds kommun fokuserar i stor utsträckning på nämndens prioriterade områden och redovisningen tenderar att bli en avrapportering till nämnden av dessa prioriterade mål i stället för att fokusera på verksamhetens utvecklingsbehov i förhållande till nationella mål. Fritidshemmen och de förskolor som ingår i ett rektorsområde tillsammans med grundskola tenderar att synas alltför lite i den gemensamma kvalitetsredovisningen. Detta medför sammantaget att kvalitetsredovisningen inte alltid på ett tydligt sätt blir det redskap för utveckling som det är avsett att var och att det inte alltid går att identifiera verksamheten, dess resultat och de åtgärder som avses att vidtas för att öka måluppfyllelsen. Vidare bör kvalitetsredovisningarna tydligare kopplas till de nationella målen. Inspektörerna vill dessutom lyfta fram betydelsen av att informera och ge föräldrar möjlighet till att vara delaktiga kring arbetet med kvalitetsredovisningen och dess innehåll. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen i Östersunds kommun avseende förskola och fritidshem inte uppfyller författningarnas krav. Östersunds kommun erbjuder verksamhet för barn i åldrarna 1 12 år i förskola, familjedaghem och öppen förskola, fritidshem och fritidsklubb. Kommunen erbjuder plats i förskoleverksamheten inom fyra månader. Förskolegrupperna omfattar även den allmänna förskolan för fyra- och femåringar. Barn till föräldralediga och arbetssökande ingår i den ordinarie verksamheten och vistelsetiden kan utökas med kort varsel. Efterfrågan på förskoleplatser är stor men varierar mellan olika delar av kommunen. I mån av plats tillgodoses föräldrars önskemål om förskola. Inspektörerna bedömer att kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål. Skolbarnsomsorgen finns i eller i anslutning till skolorna och erbjuds till och med 12 års ålder. Enligt ett politiskt beslut i kommunen får de barn som behöver omsorg innan skolan startar på morgonen och efter klockan sin omsorg tillgodosedd i förskolan. De flesta barn slutar i skolbarnsomsorgens verksamhet efter årskurs 3. I Östersunds kommun är 4 procent av barnen i åldrarna år in- 5

33 skrivna i skolbarnsomsorg. Motsvarande siffra i riket är 11 procent. Kommunen har inte utvärderat hur verksamhetens innehåll påverkas av kommunens sätt att organisera fritidshemmens verksamhet. De har inte heller utvärderat hur detta påverkar barn i behov av särskilt stöd. I skollagen anges att barngruppernas storlek i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen ska ha lämplig storlek och sammansättning. Vad som är lämpligt ska sättas i relation till förskolans och fritidshemmens uppdrag och hänsyn ska tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns förutsättningar, antal barn med annat modersmål än svenska, antal barn i behov av särskilt stöd och barngruppens storlek. Inspektionen visar att förskolegruppernas storlek varierar mellan 10 och 20 barn. Enligt kommunens egen statistik finns i genomsnitt 17,3 barn per avdelning. Officiell statistik från Skolverket visar att motsvarande siffra i riket är 17 och att personaltätheten är 5,3 barn per årsarbetare (5,1 i riket). I genomsnitt har kommunens fritidshemsavdelningar 29,6 barn (31,7 i riket) och personaltätheten är 23,1 barn per årsarbetare (18,9 i riket). Variationerna i hur fritidshemsgrupperna ser ut avseende storlek och antal personal ser olika ut inom kommunen. Det är respektive rektor som avgör gruppstorlek och personaltäthet utifrån tilldelade resurser. Vid intervjuer framkommer att möjligheterna till att anpassa barngruppernas storlek utifrån gruppernas sammansättning varierar mellan de olika skolområdena beroende på hur stor efterfrågan på barnomsorg och skolbarnsomsorg är i området. Kommunen gör dock få analyser av om barnantalet i de olika förskolegrupperna är lämpliga utifrån uppdraget att följa och stödja varje barns utveckling och lärande. Inspektörerna bedömer att kommunen bör göra konsekvensutredningar inför beslut som påverkar barngruppernas storlek och sammansättning i förskolan. Kommunen bör också utvärdera fritidshemmens barngrupper och överväga om storlek och sammansättning är lämplig. En viktig kvalitetsfaktor för förskola och fritidshem är att det finns personal som har pedagogisk högskoleutbildning med inriktning på barn i förskoleåldrarna. Barnoch utbildningsnämnden strävar efter att ha god tillgång till utbildad personal. Enligt Skolverkets statistik har 60 procent av personalen i förskolorna pedagogisk högskoleutbildning jämfört med riksgenomsnittet som är 51 procent. Också i fritidshemmen har en högre andel av personalen högskoleutbildning än i riket, 70 procent respektive 58 procent. Den övriga personalen har överlag någon form av barnskötarutbildning. Under de senaste åren har andelen personal med grundskollärarutbildning ökat inom förskolan. Kommunledningen uttrycker en oro inför framtiden när det gäller att kunna rekrytera personal till förskolan med högskoleutbildning med inriktning på barn i förskoleåldrarna. Kommunen har ambitionen att de kommande tre åren minska antalet barn i barngrupperna i förskolan från placeringstalet 18 till 17 barn per avdelning. Svårigheter med att rekrytera personal och den stora efterfrågan på förskoleplatser som finns i kommunen antas dock av företrädare för kommunen, försvåra genomförandet av detta mål. Den i kommunen enskilt bedrivna förskoleverksamheten står enligt bestämmelser i skollagen under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. I Östersunds kommun utövar kommunen tillsyn över de enskilda förskolorna enligt tydliga rutiner. Kommunen begär och får in verksamhetsberättelser varje år och träffar representanter för de enskilda förskolorna cirka 2 gånger per år för information och diskussion kring olika teman som exempelvis likabehandling och kvalitet i förskolan med mera. De enskilda förskolorna erbjuds att delta i kommunalt anordnad 6

34 fortbildning samt att ta del av de specialpedagogiska resurser som finns för förskolan. Vid inspektionen framkom att kvaliteten på lokaler varierar i kommunen. Många förskolor har funktionella och fräscha lokaler medan andra är i behov av upprustning då underhållet har varit undermåligt de senaste åren. Vissa skolområden växer kraftigt och utbyggnad sker ibland i provisoriska lokaler. Personal uttrycker oro för att dessa provisorium ska bli permanenta. Kommunens tjänstemän uppger att ett stort arbete lagts ner på att ta fram så kallade checklistor för lärandemiljön som ett led i att säkerställa lokalernas kvalitet. Dessa listor används som underlag för att prioritera renoveringar samt vid nybyggnationer. Inspektörerna bedömer mot bakgrund av ovan framkomna uppgifter att kommunen bör fortsätta att se över förskolornas lokala och miljömässiga förutsättningar för pedagogisk verksamhet. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov - Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Kommunen och förskolorna medverkar inte till och strävar inte efter att alla barn får utveckla både sitt modersmål och det svenska språket (läroplanen för förskolan). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Kommunen bör göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Kommunen bör också utvärdera skolbarnsomsorgens barngrupper och överväga om storlek och sammansättning är lämplig. - Kommunen bör följa upp och utvärdera skolbarnsomsorgens verksamhet. Datum Ort Umeå Ulrika Svedmark Sten Svanholm Jonas Hedström 7

35 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Obligatorisk särskola Dnr : 3324 Utbildningsinspektion av obligatoriska särskoleverksamheten i Östersunds kommun Inledning Skolverket har granskat och besökt den obligatoriska särskolans verksamhet. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. arna av kvaliteten och av hur väl kommunen uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och den obligatoriska särskolans verksamhet från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Östersund genomfördes intervjuer med representanter för elever, föräldrar, personal, rektorer och verksamhetsplaneraren för särskolan. Inspektörerna besökte även lektioner i olika årskurser. Samtliga grundskolor med elever mottagna i särskola har besökts. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Obligatorisk särskola Antal elever Träningsskola (inkl. elever från länets övriga kommuner) 51 Grundsärskola (inkl. elever från länets övriga kommuner) 71 Särskolan i Östersund har Jämtlands län som upptagningsområde och samverkar med samtliga kommuner utifrån upprättade samverkansavtal. I motsats till många andra kommuner har antalet elever mottagna i särskolan minskat de senaste åren. Alltfler av de kommuner som Östersund har avtal med väljer att ge eleverna utbildning i sina egna skolor. Östersunds kommun erbjuder olika former av utbildning för elever mottagna i särskolan. Obligatoriska särskolan är organiserad i särskilda särskoleklasser vid tre av kommunens grundskolor. På Körfältsskolan bedrivs särskoleverksamhet i form av 1

36 träningsskola och grundsärskola. Där finns också en grupp för elever med autism. På Mimergården finns träningsskoleklasser och Lungviksskolan är mottagande skola för grundsärskolans äldre elever. Därutöver finns ett mindre antal elever individuellt integrerade i kommunens grundskolor. Verksamheten i särskoleklasserna är organiserad både i åldersblandade och i åldershomogena grupper och särskolepersonalen bildar egna arbetslag. Till stora delar är särskoleverksamheten lokalmässigt integrerad och graden av samverkan mellan skolformerna varierar. I en av grundskolans klasser vid Mimergården finns dock en mindre grupp integrerade särskoleelever, kallad Lilla blå. De eleverna får merparten av sin undervisning tillsammans med grundskolans elever men har också tillgång till en egen lokal. Av kommunens samtliga 122 elever mottagna i särskolan är 10 elever individintegrerade i Östersunds grundskolor. All verksamhet inom gymnasiesärskolan finns samlad på Palmcrantzskolan vilken ingår i Jämtlands gymnasieförbund. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och vuxenutbildningen tillhör utvecklingsutskottet som ligger direkt under kommunstyrelsen. Dessa verksamheter redovisas i separata rapporter. Helhetsbedömning arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser måluppfyllelse, styrning samt kvalitetsarbete. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda. Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. Inspektionen visar att kunskapsuppdraget och vad elever med utvecklingsstörning bör lära sig tolkas på olika sätt i arbetslag och på skolor. Det framkommer i intervjuer en viss oro för att alla elever inte får tillräckliga utmaningar i sin utbildning. Överlag följer skolorna den enskilde elevens utveckling. Däremot saknas en samlad resultatbild över elevernas kunskaper. Enligt inspektörerna bör kommunen i högre grad följa upp i vilken mån elever mottagna i särskolan når de nationella målen såväl på skol- som kommunnivå. Det är också inspektörernas bedömning att den obligatoriska särskolans styrdokument behöver förankras och bli mera styrande i det praktiska arbetet. Likaså att arbetslag i högre grad behöver samverka såväl inom som mellan enheter för att stödja elevernas långsiktiga lärande. Skolorna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete och stämningen är överlag god. Inspektionen visar att arbetsklimatet i de flesta verksamheter är gott. Det finns en närhet och en positiv stämning mellan elever och personal. Inspektörerna bedömer dock att de likabehandlingsplaner som tagits fram inte motsvarar författningarnas krav då det saknas en specifik redovisning av särskoleverksamheternas aktuella behov. Kvalitetsarbetet inom särskoleverksamheten bör enligt inspektörerna utvecklas. Utvärderingar samt uppföljning och analys av elevernas resultat bör i högre grad ligga till grund för förbättrings- och utvecklingsarbete i verksamheter för elever mottagna i särskolan. Viktigt är också att kommunen skaffar sig en samlad bild av de i grundskoleklasser integrerade elevernas måluppfyllelse. Enligt skolverkets statistik är personaltätheten inom den obligatoriska särskolan i Östersund lägre än för kommungruppen och riket. Ett antal lärare saknar utbild- 2

37 3 SKOLVERKET ning för den undervisning de bedriver. Det saknas också specialpedagogiskt utbildade lärare i vissa särskoleklasser liksom i grundskoleklasser där elever mottagna i särskola är integrerade. Inspektörernas bedömning är att kommunen måste säkerställa att personal som arbetar inom särskolan har adekvat utbildning för den undervisning de bedriver. I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skoloch verksamhetsnivå avseende kvaliteten. av måluppfyllelse Inspektörerna har granskat om eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och de nationella kursplanerna. Kunskaper Undervisningen utgår från läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och obligatoriska särskolans kursplaner. Lärandet sker överlag utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Inspektionen visar dock att skolor och arbetslag tolkar kunskapsuppdraget på olika sätt. I intervjuer framkommer också en viss oro för att alla elever inte får tillräckliga utmaningar i sin utbildning. Inspektörerna bedömer att den obligatoriska särskolans styrdokument bör förankras och bli mera styrande i det praktiska arbetet. Det är också inspektörernas bedömning att arbetslag i högre grad bör samverka såväl inom som mellan enheter för att få bättre kontinuitet och en tydligare progression i elevernas lärande. Individuella utvecklingsplaner upprättas för samtliga elever i samband med utvecklingssamtalen. Individuella mål för elevernas kunskapsutveckling och sociala förmågor utarbetas för varje enskild elev. Planerna ses som levande dokument som kontinuerligt diskuteras, utvärderas och revideras under terminernas gång. Även annan dokumentation och fotografier samlas i elevmappar för att följa elevernas utveckling. Det är inspektörernas bedömning att skolorna överlag följer den enskilde elevens utveckling på ett bra sätt. Däremot saknas en samlad resultatbild över elevernas kunskaper. Enligt inspektörerna bör kommunen följa upp i vilken mån elever mottagna i särskolan når de nationella målen. Angeläget är också att kommunen och skolorna följer upp och analyserar hur sättet att organisera undervisningen påverkar måluppfyllelsen för alla elever mottagna i särskolan. Inspektionen visar att information om rätten att få betyg i grundsärskolan ges och att de flesta elever väljer att få betyg. Det finns elever som är mottagna i särskola och som i några ämnen väljer att läsa efter grundskolans kursplan. Dessa elever får då betyg efter grundskolans kursplan. Normer och värden i skolmiljö och samvaro Skolorna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete och stämningen är överlag god. Inspektionen visar att arbetsklimatet i de flesta verksamheter är gott. Det finns en närhet och en positiv stämning mellan elever och personal. Trots att personalen bedriver ett aktivt värdegrundsarbete finns exempel på att elevernas förhållningssätt gentemot varandra inte alltid präglas av ömsesidig tolerans och respekt. Inspektörerna bedömer att skolorna och kommunen bör utveckla sina rutiner för att följa upp och analysera resultatet av värdegrundsarbetet. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och bland annat se till att det upprättas en likabehandlings-

38 plan i varje skola och förskola. Inspektörerna bedömer att de likabehandlingsplaner som tagits fram inte motsvarar författningarnas krav då det saknas en specifik redovisning av särskoleverksamheternas aktuella behov. Dessa behov ska vara utgångspunkt för vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. De ska också ha en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund. Inspektörerna bedömer att arbetet med att ta fram likabehandlingsplaner som motsvarar författningens krav måste intensifieras. Vidare bör elever och personal göras mera delaktiga i det arbetet. I arbetet bör kommunen också fundera över på vilket sätt planerna behöver anpassas för att elever med olika förutsättningar ska kunna ta del av dem. av styrning och kvalitetsarbete Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. en av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Skolverket tar i inspektionen även upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, resursfördelning samt materiella och personella resurser. Nationella bestämmelser i bl.a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. Ansvarstagande, delegation, beslutsfattande etc. Den obligatoriska särskolans verksamhet lyder under barn- och utbildningsförvaltningen som leds av en förvaltningschef. För särskoleverksamheten finns därutöver på förvaltningsnivå en verksamhetsplanerare. Grundskolerektorerna har ansvar för särskoleelevernas skolgång på den skola där de får sin utbildning. Barn- och utbildningsnämnden har ansvar för mottagande i särskola. En handlingsplan är framtagen där det tydligt framgår vilka utredningar som ska ligga som underlag för beslut. Det är verksamhetsplaneraren för särskoleverksamheten som på delegation från barn- och utbildningsnämnden beslutar om elev har rätt att bli mottagen i särskolan. Beslutet grundar sig på en helhetsbedömning och som underlag genomförs såväl pedagogisk, medicinsk, psykologisk som social utredning. Rektor eller verksamhetsplanerare ansvarar för att ge saklig information till vårdnadshavarna om särskolan och dess möjligheter och begränsningar. Rektor utser också en kontaktperson som samordnar de olika utredningarna och är den som under utredningarnas gång har kontakt med vårdnadshavarna. Inspektörerna konstaterar att kommunen har tydliga rutiner och en tydlig arbetsgång för mottagande av elever till särskolan. När det gäller mottagande och skolgång i särskolan är förhållningssättet till elever med utvecklingsstörning viktigt då det i hög grad handlar om rättssäkerhet och likvärdighet för enskilda elever. Enligt skollagen skall, om ett barn bedöms kunna gå över till grundskolan, styrelsen för särskolan besluta att barnet inte längre ska vara elev i särskolan. Vid intervjuer framkommer att det finns elever i särskolan där personal är tveksamma om eleverna har rätt att vara mottagen i särskolan. Det är främst elever som kommer från andra kommuner i Jämtland. Inspektörerna bedömer att kommunen bör tydliggöra rutiner kring kontinuerlig prövning av elevers rätt att vara mottagna i särskola. På de skolor där det finns särskoleklasser är en rektor ansvarig för särskoleverksamheten. Inspektionen visar att personalen har stort förtroende för sina rektorer och anser att de är förtrogna med verksamheten. Däremot anser inte personalen att rektorerna driver pedagogiskt utvecklingsarbete i tillräcklig omfattning. Det är in- 4

39 spektörernas bedömning att rektorerna bör ta ett tydligare ledningsansvar för målstyrning och pedagogisk utveckling av den obligatoriska särskolans verksamhet. Rektorerna måste också säkerställa att elever mottagna i särskolan får den utbildning som författningarna föreskriver. Verksamhetsplaneraren träffar regelbundet de rektorer som ansvarar för särskoleklasser och diskuterar särskolefrågor. Några sådana träffar förekommer inte bland de rektorer som har individintegrerade elever. Verksamhetsplaneraren gör heller inga besök i de skolor som har individintegrerade elever. Flera av dessa skolors rektorer saknar särskoleerfarenhet. Med utgångspunkt i elevernas rätt till en likvärdig utbildning har kommunen och rektorerna skäl att diskutera hur de individintegrerade eleverna ska omfattas av kommunens kvalitets- och utvecklingsarbete. Systematiskt kvalitetsarbete Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet inom särskoleverksamheten bör utvecklas. Utvärderingar samt uppföljning och analys av elevernas resultat bör i högre grad ligga till grund för förbättrings- och utvecklingsarbete i verksamheter för elever mottagna i särskolan. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet krävs att undervisningsmålen ständigt prövas, att resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever. Varje skola ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats. Redovisningen ska också innehålla en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av personal och elever. I kommunens kvalitetsredovisning redovisas särskolan endast i form av elevstatistik. Någon bedömning av måluppfyllelse redovisas inte. Särskoleverksamheten får även litet utrymme i skolornas kvalitetsredovisning som till stora delar behandlar kommunens och skolornas prioriterade mål. Vanligt är att det saknas en tydlig redogörelse för vilka åtgärder den obligatoriska särskolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Elever och föräldrar ges heller inte möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningarna. Det är inspektörernas bedömning att såväl kommunens som skolornas kvalitetsredovisningar bör ge en tydligare bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för särskolan förverkligats och även en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Inspektörerna vill i sammanhanget också påpeka vikten av att kommunen får en samlad bild av de i grundskoleklasser integrerade elevernas måluppfyllelse. Tillgång till likvärdig utbildning Information om rätten till ett tionde skolår för elever i den obligatoriska särskolan ges och de flesta elever som går i särskoleklasser väljer en tioårig skolgång. Flera elever börjar särskolan redan som sexåringar och får sitt extra tionde eller elfte år någon gång under skoltiden. De elever som är integrerade i grundskoleklasser nyttjar däremot inte rätten till ett tionde skolår i samma utsträckning. Inspektörerna vill i sammanhanget klargöra att det är först när ungdomarna har slutfört årskurs nio i obligatoriska särskolan som de har rätt att få fortsatt utbildning i årskurs tio. Informationen om gymnasiesärskolan ges till elever och vårdnadshavare. De elever mottagna i särskolan som är integrerade i grundskoleklasser får i huvudsak undervisning enligt grundskolans garanterade undervisningstid. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att skillnaderna i antal timmar är stora mellan grundskolans och grundsärskolans garanterade undervisningstid, framför allt i äm- 5

40 nena hem- och konsumentkunskap, bild samt idrott och hälsa. Rektorn har dock rätt att besluta om anpassning av timantalet efter samråd med elevernas vårdnadshavare. Det viktiga är då att anpassningen sker i syfte att säkerställa att eleverna får förutsättningar att nå målen för utbildningen. Enligt läroplanen ska undervisningen i skolan vara icke-konfessionell. I Östersunds kommun finns exempel på att konfirmationsundervisning genomförs i träningsskolan inom den garanterade undervisningstiden. Inspektörerna bedömer att konfirmationsundervisningen inte kan betecknas som icke-konfessionell och därför måste läggas utanför den obligatoriska skolgången. Resurser Enligt skolverkets statistik är personaltätheten inom den obligatoriska särskolan i Östersund lägre än för kommungruppen och riket. Ett antal lärare saknar utbildning för den undervisning de bedriver. Det saknas också specialpedagogiskt utbildade lärare i vissa särskolklasser liksom i de grundskoleklasser där eleverna får sin undervisning. Inspektörerna vill påpeka vikten av att all personal som arbetar med elever mottagna i särskolan är väl förtrogen med särskolan som skolform, dess styrdokument och undervisningsmetoder. Det är också av stor vikt att personalen har kunskap om elevernas funktionshinder och vilka konsekvenser det kan få för lärandet. Inspektörerna bedömer att kommunen måste säkerställa att personalen som arbetar inom särskolan har adekvat utbildning för den undervisning de bedriver. Grundskolor som har elever mottagna i särskolan får utöver grundtilldelningen en extra resurs som skolan själv förfogar över. Vanligt är att summan används som resursförstärkning i klasserna. Kommunen har också en central resurs för särskilt stöd, kallad pedagogisk anordning. Fyra lärare som arbetar i särskoleklasser har 20 procent av sin tjänst avsatt för handledning av individuellt integrerade elever och deras lärare. Dessa lärare ger även stöd, enligt avtal till lärare i Åre och Härjedalens kommuner. Skolorna i Östersund samarbetar också mycket med barn- och ungdomshabiliteringen, ett samarbete som beskrivs fungera väl. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Den konfirmationsundervisning som bedrivs inom träningsskolan på Mimergården kan inte betecknas som icke-konfessionell (läroplan för det obligatoriska skolväsendet). 6

41 Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Kvalitetsarbetet bör förbättras för alla elever mottagna i särskola. - Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling bör förbättras på kommun- och skolnivå för alla elever mottagna i särskola. - Kommunen bör utveckla rutiner för att följa upp och analysera resultatet av värdegrundsarbetet. - Rektorer med ansvar för elever mottagna i särskola bör ta ett tydligare ledningsansvar för målstyrning och pedagogisk utveckling. - Kompetensutveckling riktad till lärare som undervisar elever mottagna i särskola bör ses över. - Samverkan mellan olika arbetslag såväl inom som mellan skolor bör förbättras för att stödja elevernas lärande och underlätta övergångar. - Kommunen bör säkerställa att lärare som undervisar elever mottagna i särskola har utbildning för den undervisning de bedriver. - Kommunen bör säkerställa att alla elever som är mottagna i särskolan får sin garanterade undervisningstid. - Kommunen bör tydliggöra rutiner kring kontinuerlig prövning av elevers rätt att vara mottagna i särskola. Datum Ort Umeå AnnaCarin Nilsson Eva Edlund 7

42 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Bringåsen och Häggenås skolor Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Bringåsen och Häggenås skolor Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Bringåsen och Häggenås skolor den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. I granskningen behandlas även skolans arbete med att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, och att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I skolorna intervjuades rektorn, elever i årskurs 5 och de flesta av personalen. Inspektörerna besökte även lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

43 Beskrivning av skolorna Bringåsen skola Antal elever Skolbarnsomsorg 15 Förskoleklass 0 Grundskola 42 Häggenås skola Antal elever Skolbarnsomsorg 30 Grundskola 68 Bringåsen skola ligger cirka två mil öster om Östersund och avståndet mellan Bringåsen och Häggenås är två och en halv mil. I båda skolorna ingår förskoleklass och årskurserna 1 5. Innevarande läsår är endast någon enstaka elev inskriven i förskoleklassen. I Bringåsen skola är klasserna åldersintegrerade i två grupper, årskurserna 1 3 samt årskurserna 4 5. I Häggenås skola utgör grupperna årskurserna 1 2, 3 4 samt 4 5. Häggenås skola har en profil som är miljö och hälsa, uteundervisning med inriktning på ett ekologiskt miljötänkande och hälsofostran. Profilen för Bringåsen skola är äventyrs- och utomhuspedagogik samt tillgång till en skolskog. Helhetsbedömning Kunskaper Enligt den senaste kvalitetsredovisningen kan eleverna vid Bringåsen och Häggenås skolor läsåret 2005/06 läsa tillfredsställande när årskurs 3 påbörjas. Enligt uppgift visar diagnoserna i läsning att resultaten förbättrats sedan föregående år och att de flesta eleverna kan läsa redan i årskurs 1. Vidare visar resultaten på de nationella proven i årskurs 5 år 2006 att 74 procent (Häggenås skola) respektive 80 procent (Bringåsen skola) av eleverna når målen i nationella provet i svenska. I det nationella provet i engelska uppnår samtliga elever målen vid Bringåsen skola. Det är dock vanskligt att dra några slutsatser om dessa resultat då elevantalet är lågt i årskurs 5 på båda skolorna. Skolorna använder diagnoser i årskurserna 2 och 5, mattecirkeln och läsutvecklingsschema. Tabell 1: Andel elever i årskurs 5 år 2006 som uppnår målen i de nationella proven i svenska, engelska och matematik. Andelen i procent. Bringåsen skola Uppnår målen i årskurs 5 2 Häggenås skola Svenska Engelska Matematik Källa: Skolans kvalitetsredovisning Skolornas dokumentation när det gäller de yngre elevernas kunskapsutveckling bör förbättras. Dokumentationen koncentreras till engelska, matematik och svenska. Skolornas lärare anser sig dock ha god kännedom om elevernas utveckling i övriga ämnen, men dokumentationen är inte systematiserad och skolorna saknar en övergripande utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen.

44 Det är enligt inspektörerna svårt att utläsa grundskolans samtliga ämnen på skolornas scheman. Exempelvis finns inte ämnena musik, teknik, elevens val och hemoch konsumentkunskap utlagda. Vidare används det äldre begreppet orienteringsämnen, som idag är naturorienterande och samhällsorienterande ämnen. Skolorna samarbetar med en tredje skola, Treälvsskolan, som tar emot eleverna från Bringåsen och Häggenås i årskurs 6. Samarbetet har nyligen påbörjats och enligt uppgift finns en gemensam timplan för grundskolans ämnen med fördelning av antalet timmar i de olika årskurserna. Inspektörerna kan dock konstatera att personalen på skolorna inte känner till den gemensamma timplanen. Skolorna måste på ett tydligare sätt garantera att eleverna verkligen får sin garanterade tid i ovan nämnda ämnen. Eleverna har individuella utvecklingsplaner som tas fram i samverkan med vårdnadshavarna vid utvecklingssamtal. Av inspektionen framkommer att dessa planer bör utvecklas. Inspektörerna vill också uppmärksamma skolorna på skillnaden mellan åtgärdsprogram och individuell utvecklingsplan. Den individuella utvecklingsplanen ersätter inte åtgärdsprogrammet och ska upprättas i anslutning till utvecklingssamtalet. Elevens utvecklingsplan ska vara framåtsyftande och bland annat beskriva de insatser som skolan ska göra för att bidra till att eleven når målen i planen. Åtgärdsprogram ska upprättas när en elev behöver särskilt stöd. Inspektionen visar att eleverna i båda skolorna har inflytande över och görs delaktiga i undervisningen genom att bland annat föra planeringsböcker. De är även delaktiga i hur de kan genomföra sina uppgifter i skolarbetet. I skolornas profiler som innefattar miljö, hälsa och skolskogen med utomhuspedagogik stimuleras elevernas delaktighet. Vidare framkommer att föräldrarna är delaktiga i skolans verksamhet och i elevernas utveckling genom att föräldraråd finns på båda skolorna. Planeringsböcker och veckobrev delges också till föräldrarna. Rektorn har kännedom om elevvårdsarbetet och tar ansvar för att stödåtgärder sätts in för berörda elever. Skolorna har rutiner för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Av den senaste kvalitetsredovisningen framgår att åtgärdsprogram upprättats samt att specialpedagogisk hjälp satts in för elever som inte klarat de nationella ämnesproven för årskurs 5. Skolorna uppger att de har en brist på egna datorer där egna programvaror kan läggas in och att tillgängligheten till kommunens skoldatasystem tunna klienter är besvärlig och begränsad vid båda skolorna. Normer och värden Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. 3

45 På skolorna finns elevhälsoplan, handlingsplan mot våld och hot samt handlingsplan mot kränkande behandling och mobbning. Inspektörerna bedömer dock att det inte finns en färdigställd likabehandlingsplan utarbetad i enlighet med författningarna. Inspektörerna bedömer att värdegrundsarbetet är väl förankrat i skolornas arbete. I mentorskapet ingår bland annat att skapa plats för gemensamma tankar och samtal kring värdegrundsfrågor. Dock framkommer att det har förekommit ett hårt språkbruk bland eleverna framför allt i Häggenås skola. Intervjuer bekräftar dock att skolorna arbetar aktivt för att förhindra mobbning och kränkande behandling. Häggenås skola är en så kallad Friends-skola, vilket innebär att skolan arbetar med förebyggande insatser som elever deltar i. Inspektörerna bedömer att elevers språkbruk vid båda skolorna bör förbättras. Skolorna har inga färdigställda övergripande ordningsregler. Detta bedömer inspektörerna som en brist. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på att det från och med den 1 juli 2006 införts förändringar i skolformsförordningarna när det gäller ordningsregler i skolan. Rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Det är viktigt att alla känner sig involverade i arbetet med att utforma dessa ordningsregler, så att alla kan känna sig solidariska med de överenskommelser som görs. Ledning och kvalitetsarbete Inspektionen visar att personalen vid skolorna överlag har utbildning för den verksamhet de bedriver. Det finns dock personal som undervisar i ämnen som de inte har utbildning i. Häggenås skola har vid inspektionstillfället ingen lärare i ämnet musik. Det är därför angeläget att skolan snarast anställer en musiklärare. Personalens kompetensutveckling har i huvudsak ägnats åt värdegrundsarbetet och att höja personalens specialpedagogiska kompetens. Av inspektionen framkommer att rektorn tydligare bör ta det pedagogiska ledningsansvaret. Enligt uppgift har rektorn ett stort geografiskt område och ansvar för cirka 40 anställda. Verksamheterna som rektorn ansvarar för är förskola, skolbarnsomsorg och grundskola. Inspektörerna får en bild av att det är respektive skolas arbetslag som oftast driver frågorna och att skolledningen bör bli bättre på att driva pedagogiska frågor och att fatta beslut. Detta för att stärka rektorn i rollen som pedagogisk ledare. Enligt uppgift pågår ett arbete med att revidera skolornas arbetsplaner. Skolorna har utarbetat en gemensam kvalitetsredovisning för år Inspektörerna bedömer dock att den inte fullt ut motsvarar författningarnas krav. Den bör tydligare innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats och även en redogörelse för vilka åtgärder skolorna avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Redovisningen kan också bli mer tydligt kopplad till skolornas arbetsplaner. 4

46 Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas: - Skolorna gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolorna har inte utarbetat övergripande ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Skolornas kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolorna bör arbeta för en tydligare koppling mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning. - Skolorna bör utveckla de individuella utvecklingsplanerna. - Skolorna bör i högre grad diskutera och samverka kring utvärdering och bedömning, både när det gäller de nationella ämnesproven och tolkningen av kursplaner. - Rektorn bör ta ett tydligare ledningsansvar för den pedagogiska verksamheten. - Skolorna bör se över timplanen så att elevernas garanterade undervisningstid säkerställs i ämnena elevens val, hem- och konsumentkunskap, teknik och musik för de fem första grundskoleåren. - Elevers språkbruk vid båda skolorna bör förbättras. 5

47 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Inom området kunskapsresultat satsar skolorna på tidig läsinlärning och når överlag bra resultat. Däremot är det vanskligt att bedöma elevernas resultat i de nationella ämnesproven i årskurs 5 då elevantalet är lågt. Häggenås skola har sämre resultat än Bringåsen skola när det gäller elevers resultat på de nationella ämnesproven Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Inom området genomförandet av utbildningen strävar skolorna efter att utveckla de demokratiska arbetsformerna. På båda skolorna ges eleverna möjlighet att vara delaktiga i planeringen av arbetet. Skolorna bör förbättra sin samverkan med mottagande skola för eleverna i årskurs 6 när det gäller timplanen. 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolorna lever upp till författningarnas krav när det gäller anpassning av verksamheten och särskilt stöd. 6

48 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Inom kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat bör insatser vidtas avseende: Kunskapsuppföljning Enligt läroplanen ska lärarna utvärdera varje elevs kunskapsutveckling utifrån kursplanernas mål. Kunskapsutvecklingen ska följas upp i samtliga ämnen. Skolan ska också systematiskt följa upp och analysera de samlade kunskapsresultaten. Med stöd av kunskapsuppföljningen ska individanpassning av undervisningen göras. Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. Kommunikation av resultat Elevens individuella utvecklingsplan ska vara framåtsyftande och bland annat beskriva de insatser som skolan ska vidta för att bidra till att eleven når målen i planen. Skolorna bör ytterligare utveckla de individuella utvecklingsplanerna. 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Inom bedömning och betygssättning finns behov av insatser avseende: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Enligt läroplanen ska lärarna göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper och samverka och göra jämförelser såväl inom skolan som med andra skolor. Skolorna bör i högre grad diskutera och samverka kring utvärdering och bedömning, både när det gäller de nationella ämnesproven och tolkningen av kursplaner. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 7

49 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Inom normer och värden i studiemiljö och samvaro måste skolorna vidta åtgärder avseende: Ordningsregler Rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolorna har inga övergripande ordningsregler som är utarbetade av lärare och elever tillsammans. Likabehandlingsplan Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen utser se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. På skolorna finns elevhälsoplan, handlingsplan mot våld och hot samt handlingsplan mot kränkande behandling och mobbning som underlag för arbetet med att ta fram likabehandlingsplaner. Skolornas likabehandlingsplaner är inte färdigställda. Språkbruket Elevers språkbruk vid båda skolorna bör förbättras. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Skolorna har överlag utbildad personal. Det finns ett fåtal bland personalen som undervisar i ämnen de inte har utbildning i. Häggenås skola bör påskynda sitt arbete med att anställa en musiklärare. 8

50 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Skolan lever upp till författningarnas krav. Dock bör insatser vidtas avseende: Rektors förtrogenhet och beslutsfattande I läroplanen anges att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och skollagen anger att det är rektorns ansvar att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn bör ta ett tydligare ledningsansvar, driva pedagogiska frågor och bli mer förtrogen med den dagliga verksamheten i båda skolorna. 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning I följande fall bör skolorna vidta åtgärder: Undervisningstid Utbildningstidens omfattning i grundskolan ska uppgå till sammanlagt timmar. Bringåsen och Häggenås skolor bör samordna sin timplan med mottagande 6 9 skola för att försäkra sig om att eleverna får ut sin garanterade undervisningstid. Skolorna bör se över timplanen så att elevernas garanterade undervisningstid i ämnena elevens val, hem- och konsumentkunskap, teknik och musik säkerställs. 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Inom området måste insatser vidtas avseende: Kvalitetsredovisning Enligt författningarna ska skolans kvalitetsredovisning redovisa verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse. Den ska också innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I Bringåsen och Häggenås skolors kvalitetsredovisning framgår inte detta tydligt och därför måste detta åtgärdas. Skolorna håller på att revidera sina arbetsplaner och bör i högre grad koppla ihop arbetsplanen med skolans kvalitetsarbete ock kvalitetsredovisning. Datum Ort Umeå Pererik Hagberg Sten Svanholm 9

51 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Fagervallsskolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Fagervallsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 6 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Fagervallsskolan den maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( /Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömning åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och annan information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. Vid besöket intervjuades rektorn, undervisande personal och elevhälsoteam samt elever i olika årskurser. Inspektörerna besökte också verksamheter och lektioner i olika årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan och skolområdet utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

52 Beskrivning av skolan Fagervallsskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 98 Förskoleklass 11 Grundskola 194 Fagervallsskolan, som omfattar verksamhet från förskoleklass till årskurs 6, ligger i centrala Östersund och hör till det södra skolområdet. Skolan är från 1950-talet och består av en lång och stor huvudbyggnad i rött tegel med ett antal tillbyggnader. Den asfalterade skolgården är konstnärligt utsmyckad och omgärdas av gräsytor med flera olika lekplatser. Skolan är rymlig men sliten och en renovering är planerad. Inom skolan inryms lokaler för både idrott, slöjd, bild och musik samt fritidsverksamhet. Lokalerna är inte anpassade efter dagens verksamhet, bland annat saknas grupprum. Hem- och konsumentkunskap samt språkvalet ges vid Parkskolan, dit de flesta elever flyttar efter årskurs 6. Från och med läsåret 2007/08 sker flytten redan efter årskurs 5. Skolan leds av en rektor som ingår i ledningsgruppen för skolområdet. Skolans personal och elever är indelade i ett tre spår: Cassiopeja med förskoleklass till årskurs 6, samt Jupiter och Orion med årskurserna 1 6. I spåren finns arbetslag som arbetar i åldersblandade eller i åldershomogena klasser. Cassiopejas och Orions elever är indelade i årskurs 1 2, 3 4 och 5 6. Inom Jupiter är eleverna indelade i åldersblandade handledningsgrupper och där arbetar man efter en annan modell i åldershomogena mindre grupper med ämneslärare i ämnesrum. Skolan har profilerat sig som musikskola och samtliga elever i årskurs 2 spelar antingen cello eller fiol. Elevantalet sjunker dock och skolan står nu inför ytterligare neddragningar och därmed minskat personalantal. Detta medför att en ny omorganisering av klasser, arbetssätt och arbetsformer blivit aktuell. Helhetsbedömning Inspektionen visar att Fagervallsskolan överlag är en trygg och trivsam skola med engagerad och erfaren personal. Både elever och föräldrar framhåller lärarna och den goda stämningen som utmärkande för skolan. Värdegrundsarbetet bedrivs aktivt och målmedvetet och normer och värden vid skolan är väl kända och förankrade. Vid inspektionen framkommer dock att det har förekommit kränkningar och hårt språkbruk, vilket enligt inspektörerna bör föranleda skolan att utveckla sitt värdegrundsarbete ytterligare. Inspektörerna bedömer att elevinflytandet över både gemensamma frågor och det egna lärandet är områden som bör förbättras på skolan. Vid inspektionen framkommer att elevernas inflytande varierar beroende på vilken lärare eleverna har. Även lärarnas klargörande av målen för eleverna varierar, vilket försvårar elevernas delaktighet. Vid inspektionen framkommer vidare att eleverna inte varit med vid framtagandet av ordnings- eller trivselregler och att de inte känner sig delaktiga i besluten. Även klassrådsverksamheten bör utvecklas så att det blir ett verkligt samverkansorgan för demokratisk fostran. Här vill inspektörerna påpeka vikten av att skolan beaktar elevers och föräldrars möjlighet till inflytande och påverkan också i olika frågor som rör arbetsmiljön. 2

53 Skolan brottas med nedskärningar och omorganisering då elevantalet sjunker. Detta innebär enligt både skolledning och personal att det finns ett stort behov av gemensamma diskussioner kring organisering av spår, arbetslag, arbetssätt och arbetsformer. Skolan planerar också enligt uppgift att förändra organisationen inför det kommande läsåret. Från och med höstterminen 2007 blir alla elever indelade i åldershomogena klasser. Både rektorn och personalen i arbetslagen har ägnat mycket tid åt kommande förändringar, vilket i sin tur medfört att diskussion kring samsyn, den röda tråden samt den pedagogiska verksamheten och resultaten inte fått samma utrymme. Av intervjuer framkommer att pedagogiska diskussioner eller gemensamma genomgångar inte förekommer i någon nämnvärd omfattning, vilket inspektörerna bedömer som ett angeläget utvecklingsområde på skolan. Inspektionen visar att eleverna i stort är nöjda och att resultaten överlag är bra. Kunskapsresultaten utifrån de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska i årskurs 5 är relativt goda och har legat stabilt de senaste åren. Resultaten i svenska har dock dalat något sedan år 2004 och ligger fortfarande på en lägre nivå jämfört med matematik och engelska. Det finns dock inte någon samlad bild av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Därmed saknas ett viktigt verktyg för att på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Skolans organisering i spår kan medföra att eleverna har helt olika skolgång med skilda arbetssätt och undervisningsformer, beroende av vilket spår de tillhör. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla sitt arbete med att analysera hur olika arbetssätt, organisation och personalens olika kompetenser påverkar elevernas resultat. Inspektörerna bedömer det som en brist som ska åtgärdas att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. De individuella utvecklingsplanerna bör också förbättras. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av hjälper inte elever och föräldrar i tillräcklig omfattning att förstå elevens utveckling mot de nationella målen. I detta sammanhang vill inspektörerna påpeka vikten av att elevhälsan och den specialpedagogiska resursen organiseras och nyttjas på ett sådant sätt så att skolan erbjuder och ger alla elever som behöver särskilt stöd får det stöd de behöver. Vid inspektionen framkommer att det till stora delar saknas gemensamma rutiner för att tidigt identifiera elever som behöver särskilt stöd. Specialpedagogernas roll och funktion behöver här klargöras. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra sitt arbete med att utveckla åtgärdsprogram med ett helhetsperspektiv på elevens lärande samt tydliggöra utvärdering och uppföljning av gjorda insatser och resultat. Inspektörerna bedömer att ledning och kvalitetsarbetet vid Fagervallsskolan bör förbättras och att det är angeläget att rektorn får de förutsättningar som behövs för att driva ett utvecklings- och förändringsarbetet på skolan. På grund av många rektorsbyten de senaste åren och att den nuvarande rektorn också är ny på skolan sedan hösten 2006, bör ledningsorganisation förtydligas. Rektorns ansvar och förtrogenhet i den dagliga verksamheten bör också stärkas. Även skolans kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning bör enligt inspektörerna utvecklas så att de påverkar skolans arbete i högre utsträckning och även kopplas till kompetensutvecklingsinsatser. De direktiv som skolområdet fastställt för kvalitetsredovisningarna bör enligt inspektörerna skapa möjlighet till en gemensam struktur 3

54 som i sin tur bör underlätta jämförande diskussioner och analyser kopplade till de nationella målen, både inom och mellan skolorna. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan genomför inte elevens val enligt förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna erbjuds inte att välja svenska eller engelska inom språkvalet (2 kap. 18 grundskoleförordningen). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör utveckla sitt värdegrundsarbete ytterligare för att förebygga kränkningar och hårt språkbruk. - Elevernas delaktighet och medverkan i framtagandet av ordningsregler bör öka. - Elevinflytandet över både gemensamma frågor och det egna lärandet bör förbättras. - Skolan bör förbättra sin uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. - Arbetet med skolans individuella utvecklingsplaner bör förbättras och målen tydliggöras för elever och föräldrar. - Skolan bör utveckla sitt arbete med att analysera hur olika arbetssätt, organisation och personalens olika kompetenser påverkar elevernas resultat. - Skolans arbete med åtgärdsprogram bör förbättras med tydligare utvärderingsbara mål och ett helhetsperspektiv på elevens lärande. - Skolan bör uppnå en större pedagogisk samsyn och röd tråd inom och mellan skolans olika spår. - Skolans kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning bör förbättras. - Rektorns ledning och styrning bör tydliggöras och det pedagogiska ledarskapet utvecklas. - Rektorn bör tydliggöra sina rutiner för hur scheman läggs och följs upp så att det säkerställs att den nyligen fastlagda timplanen inom skolområdet följs. - Den kompetensutveckling som erbjuds personalen bör i högre utsträckning utgå från skolans behov och kopplas till utvecklingsarbetet. 4

55 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Kunskapsresultaten enligt de nationella proven i årskurs 5 är överlag goda, men uppföljningen bör ses över avseende: Differenser mellan klasser Inspektörerna bedömer att differensen mellan klasser bör analyseras för att öka jämförbarheten. Könsrelaterade skillnader Inspektörerna bedömer att könsrelaterade skillnader bör analyseras. 5

56 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Kvaliteten i genomförandet av utbildningen är i de flesta avseenden god vid Fagervallsskolan förutom avseende: Elevernas ansvar och inflytande Enligt läroplanen ska skolan arbeta för att ge eleverna inflytande och ta ansvar över det egna lärandet. Elevernas inflytande anpassas efter deras ålder och mognad och ökas successivt. Eleverna får delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan.. För att elever ska kunna vara delaktiga och utöva ett aktivt inflytande över planering, innehåll, arbetssätt och arbetsformer krävs det att eleverna också känner till målen i kursplaner och läroplan. Detta förutsätter i sin tur att personalen är väl förtrogen med styrdokument och mål för att kunna informera eleverna på ett bra sätt. Elevernas reella inflytande bör utvecklas och öka med stigande ålder och mognad. I Fagervallsskolan framkommer att elevernas inflytande varierar beroende på vilken lärare eleverna har. Variation föreligger även när det gäller lärarnas klargörande av målen för eleverna, vilket försvårar elevernas delaktighet. Samverkan Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet Fagervallskolan bör samverka mellan arbetslag och spår samt utveckla den röda tråden för att skapa samsyn så att det inte är olika skolor i skolan. Skolan bör också utveckla samverka med andra skolor, liksom vid överlämning till den mottagande skolan, så att bättre förutsättningar ges för likvärdighet och kontinuitet. 6

57 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolan har fungerande rutiner i arbetet med att anpassa verksamheten till elevers behov och förutsättningar, förutom avseende: Särskilt stöd och åtgärdsprogram Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Gemensamma rutiner för att upptäcka och identifiera elever i behov av särskilt stöd saknas på Fagervallsskolan. Skolans arbete med åtgärdsprogram bör förbättras med tydligare utvärderingsbara mål och ett helhetsperspektiv på elevens lärande. 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat bör utvecklas avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper ska ske inom skolans samtliga ämnen utifrån kursplanernas krav. Vid Fagervallsskolan sker uppföljning i ämnena engelska, matematik och svenska. I övriga av skolans ämnen finns igen samlad bild av elevernas kunskapsutveckling, vilket måste åtgärdas. Skolan bör vidare utveckla sitt arbete med att analysera hur organisation, arbetsformer och arbetssätt påverkar elevernas resultat. Kommunikation av resultat Lärarna ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Vid utvecklingssamtalen ska framåtsyftande individuella utvecklingsplaner upprättas. Skolan bör tillse att de individuella utvecklingsplanerna innehåller bedömningar av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Arbetet på Fagervallskolan med att upprätta individuella utvecklingsplaner bör förbättras och målen tydliggöras för elever och föräldrar. 7

58 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen bör utvecklas avseende: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen Inom skolområdet har personalen på skolorna påbörjat ett samarbete med att rätta och bedöma de nationella proven i årskurs 5 för att öka likvärdigheten. Trots dessa insatser bör Fagervallskolan fördjupa diskussionen och förbättra sitt arbete med att uppnå en kvalitetssäkrad kunskapsbedömning i alla ämnen. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 8

59 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Skolan bedriver i huvudsak ett bra och aktivt värdegrundsarbete. Arbetsmiljön är överlag god. Det finns en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt kring värdegrundsfrågor, men behov av åtgärder finns avseende: Värdegrundsarbetet Skolan ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden. Vid inspektionen framkommer att det har förekommit kränkningar och hårt språkbruk, vilket enligt inspektörerna bör föranleda Fagervallsskolan att utveckla sitt värdegrundsarbete ytterligare. Ordningsregler Enligt grundskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Elever ska vara delaktiga och ordningsregler tas fram och revideras under medverkan av eleverna. Så är inte fallet nu vilket inspektörerna bedömer vara ett angeläget förbättringsområde. Likabehandlingsplan För varje verksamhet, t.ex. förskola, skola fritidshem, ska det finnas en likabehandlingsplan. Fagervallsskolan har en påbörjad likabehandlingsplan, som bland annat beskriver arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Skolan är dock inte färdig med innehåll, delaktighet och förankring av sin likabehandlingsplan, vilket strider mot gällande lagstiftning. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 9

60 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalens utbildning och kompetensutveckling är god, men bör ses över avseende: Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Kommuner ska se till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen. Personalens kännedom om bestämmelser och styrdokument bör enligt inspektörerna förbättras på Fagervallsskolan inom vissa områden, såsom vid elevens val och språkval. Personalens kompetensutveckling Varje kommun ska se till att kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Kommuner ska vinnlägga sig om en planering av personalens kompetensutveckling. Rektor ansvarar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Den kompetensutveckling som erbjuds på Fagervallsskolan bör i högre utsträckning utgå från skolans behov och kopplas till utvecklingsarbetet där. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorn är nyanställd på skolan sedan hösten 2006 och dessförinnan har skolan under de senaste åren haft ett stort antal rektorsbyten. Rektorn arbetar för att uppnå en samsyn kring organisation, ledning och pedagogiska frågor. Behov av insatser finns dock avseende: Rektors förtrogenhet Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorsfunktionen på Fagervallsskolan bör förbättras avseende rektorns ansvar och förtrogenhet i den dagliga verksamheten. Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektor har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn på Fagervallsskolan bör tydliggöra sin ledning och styrning samt utveckla sitt pedagogiska ledarskap. 10

61 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie- och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Skolan uppfyller i huvudsak kraven på tillgång till utbildning, förutom avseende: Valmöjligheter I timplanen anges ett visst antal timmar för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. Som språkval för en elev ska i stället för språk erbjudas följande språk, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det: - Det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i, svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning i svenska som andraspråk, svenska för elever som i övrigt får undervisning i svenska, engelska, eller teckenspråk. Språkvalet på Fagervallsskolan följer inte kraven enligt författningarna då eleverna inte erbjuds att välja andra alternativ än tyska, spanska och franska. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen Eleverna på Fagervallsskolan erbjuds inte reella valmöjligheter som ger bredd och djup inom elevens val. Undervisningstid Rektorn bör tydliggöra sina rutiner för hur scheman läggs och följs upp, så att det säkerställs att den nyligen fastlagda timplanen inom skolområdet följs. 11

62 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbete bör utvecklas avseende: Systematiskt kvalitetsarbete Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället Fagervallskolan bör utveckla sitt kvalitetsarbete så att utvärdering och systematisk analys av verksamheternas resultat genomsyrar arbetet. Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Resultat och analys bör på ett tydligare sätt uttryckas i Fagervallsskolans kvalitetsredovisning. Datum Ort Umeå Lena Ålander Håkan Sandström 12

63 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Fjällängsskolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Fjällängsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Fjällängsskolan den 19 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. I granskningen behandlas även skolans arbete med att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, och att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Fjällängsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Fjällängsskolan intervjuades rektorerna, representanter för undervisande personal, elevhälsoteam inklusive specialpedagog, skolpsykolog, skolkurator och skolsköterska samt ett urval av elever i årskurs 5. Inspektörerna besökte även verksamheten i förskoleklass och lektioner i årskurserna 1 5. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet och skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

64 Beskrivning av skolan Fjällängsskolan Antal barn/elever Förskoleverksamhet 159 Skolbarnsomsorg 103 Förskoleklass 23 Grundskola 172 Obligatorisk särskola 1 Fjällängsskolan ligger ca 5 km söder om Östersund i området Fjällmon. Skolan, som byggdes 1982, ligger mitt i ett bostadsområde. Byggnaden är i ett plan och är anpassad efter den arbetslagsorganisation som råder vid skolan. Eleverna är indelade i tre olika spår. Varje spår har sitt eget hemvist. I varje sådant hemvist arbetar man i två eller tre åldersintegrerade grupper från förskoleklass till årskurs 5. I varje hemvist har de olika grupperna eget klassrum och två grupprum till sitt förfogande. Grupperna delas ibland i nivå- eller åldershomogena grupper, företrädesvis i matematik och engelska men även delvis i svenska. Temaarbete förekommer på olika sätt i respektive grupp eller i hela hemvistet under vissa perioder. I lokalerna bedrivs också skolbarnsomsorg och öppen fritidsverksamhet på eftermiddagarna. Varje hemvist förfogar över sin egen budget. Helhetsbedömning Kunskaper Enligt skolans egen statistik visar resultaten av de nationella ämnesproven i engelska, svenska och matematik att en relativt stor andel av eleverna inte når målen för årskurs 5 i dessa ämnen. Skolan har uppmärksammat detta och har också initierat ett arbete för att analysera och följa upp orsakerna. Inspektörerna bedömer att detta är ett angeläget förbättringsområde för skolan. Dessutom måste skolan även mer systematiskt dokumentera, följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling också i de övriga ämnena. År 2006 kunde skolans alla elever läsa tillfredsställande inför tredje skolåret. I ett av hemvisten läggs också stor vikt vid att utveckla elevers matematiska tänkande i de lägre årskurserna och, enligt personalen, har här också elevernas tilltro till sitt eget tänkande och sin egen förmåga stärkts. Eleverna har i varierande grad kunskap om de mål som styr utbildningen. Situationen är olika beroende på vilket hemvist eleven tillhör och kan också vara beroende av undervisande lärare. Kunskap om målen är en förutsättning för att eleverna ska kunna vara med och utöva inflytande över sin egen utbildning. Därför bedömer inspektörerna att skolan bör arbeta för att eleverna utvecklar sina kunskaper om de mål som styr utbildningen samt även att eleverna görs mer delaktiga i utbildningens innehåll och utformning. Eleverna bör också i högre grad göras delaktiga i utvärderingen av undervisningen. Verksamheten för barn i förskoleklasserna är delvis integrerad med undervisningen för elever i årskurserna 1 och 2. Inspektörernas bedömning är att verksamheten är anpassad efter barnen. Skolans verksamhet och undervisning anpassas överlag till elevernas olika behov, men inspektörerna konstaterar att skolan ännu inte har framåtsyftande individuella utvecklingsplaner för alla elever, vilket bedöms vara en brist. 2

65 Det är också inspektörernas bedömning att skolan har rutiner för att uppmärksamma och ge stöd till elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram utarbetas för dessa elever och elevens vårdnadshavare erbjuds möjlighet att delta i utarbetandet. Skolans specialpedagog är knuten till elevhälsoteamet, där också rektorerna ingår. Fram till december 2006 hade skolan tillgång till en resursgrupp bestående av tre lärare med lång erfarenhet och kompetens inom läsinlärning. Idag finns endast en av dessa kvar, beroende på pensionsavgångar. Personalen befarar att detta kan få konsekvenser för skolans sätt att tillgodose behovet av särskilt stöd. Skolan bör utveckla sitt arbete för att bättre kunna utvärdera och följa upp elevernas lärande framför allt i de högre åldrarna och i detta arbete också involvera eleverna för att utveckla deras förmåga att själva bedöma sina resultat. Även om skolan har avsatt tid för bland annat utvärdering varje vecka i så kallade lärmöten är det inspektörernas bedömning att lärarna i högre grad bör diskutera och samverka kring grunderna för utvärdering och bedömning. Utvecklingssamtal hålls varje termin med elever och deras vårdnadshavare. I övrigt hålls kontakt med hemmen via daglig kontakt, veckobrev, föräldramöten, föräldraråd och vid olika föräldraträffar när elevers arbeten presenteras Normer och värden Skolans arbete med värdegrundsfrågor har resulterat i att eleverna trivs och känner sig trygga på sin skola. Det råder ett positivt arbetsklimat och stämningen mellan elever och mellan elever och vuxna är god. Skolan har tagit fram ordningsregler, som är förankrade hos elever och personal på skolan. Helhetssynen på eleverna betonas vid skolan och därför bedrivs skolverksamheten och skolbarnsomsorgen med samma vuxna och i samma lokaler hela dagen. Skolan har under innevarande läsår och i samarbete med elever och föräldraråd tagit fram en likabehandlingsplan. Inspektörerna kan konstatera att planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter. I planen framgår också datum för uppföljningsmöten och en notering om att planen ska utvärderas och revideras inför varje läsår av skolans likabehandlingsgrupp. Skolans likabehandlingsplan är genomarbetad och väl förankrad, men inspektörernas bedömning är att den också bör kompletteras med en kartläggning av verksamhetens behov som utgångspunkt för planerade åtgärder under det kommande året. Inspektörernas bedömning är att det vid Fjällängsskolan bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete som också visar goda resultat i umgängesklimatet vid skolan. Ledning och kvalitetsarbete I respektive hemvist arbetar personalen i arbetslag i åldersintegrerade grupper. Indelningen av elever i grupper utgår ifrån pedagogernas kunskaper om eleverna. Skolan anstränger sig för att hålla nere antalet elever i varje grupp och i de flesta grupper finns flera vuxna med olika pedagogisk utbildning och kompetens. Personalen har i hög utsträckning utbildning för den verksamhet de bedriver. Skolan har två rektorer. Den ene ansvarar för ett hemvist och två förskolor medan den andra ansvarar för två hemvisten och en förskola. Ansvarsfördelningen bidrar till att rektorn överlag kan följa barnen/eleverna från förskola till årskurs 5. Den ena rektorn har lång erfarenhet som biträdande rektor vid skolan och har genomgått statlig rektorsutbildning. Den andre rektorn har lång erfarenhet som enhetschef över förskoleverksamheten och genomgår nu den statliga rektorsutbildningen. Båda är förtrogna med det dagliga arbetet och har insikter i de lagar och förord- 3

66 ningar som styr verksamheterna. Fördelningen av ansvarsområden mellan rektorerna kan dock innebära en viss otydlighet för föräldrar och allmänhet om vem som ansvarar för vad. Det finns också en tendens vid skolan att organisationen i tre olika hemvisten bidrar till utveckla olika kulturer och kan komma att bilda tre olika skolor inom skolan. Detta i sig bör inte vara av ondo, men det är ändå viktigt att arbeta för att arbetslagen för diskussioner och drar lärdom av varandras goda erfarenheter för att utveckla verksamheten. Inspektionen visar att eleverna inte får förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. Detta på grund av att skolan inte tycker sig kunna tillgodose behovet av lämpliga lokaler. Planer finns på att delvis förlägga undervisningen vid den närliggande 6 9-skolan, men som läget ser ut idag måste inspektörerna bedöma detta som en brist. Skolan bör också i samverkan med mottagande 6 9-skolor samordna sin timplan för att försäkra sig om att eleverna får sin garanterade undervisningstid i alla ämnen. Skolan tar ut avgifter för elevernas deltagande i utflykter och andra aktiviteter under friluftsdagar och dylikt, vilket inte kan anses vara förenligt med lagstiftningen. Skolans arbetsplan bör förtydligas och i högre grad användas som styrande för verksamheten och också tydligare kopplas till de nationella målen. Skolan har en kvalitetsredovisning som utvärderar verksamheten mot egna prioriterade mål och utvecklingsområden, men också mot barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål. Det är dock inspektörernas bedömning att kopplingen till de nationella målen bör framgå tydligare och att de slutsatser som dras i kvalitetsredovisningen också bör leda till leda till en årlig revidering av skolans arbetsplan. Kopplingen mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning bör således vara tydligare. Kvalitetsredovisningen ska utvärdera verksamheten mot de nationella målen, men också fungera framåtsyftande och ligga till grund för verksamhetsplanering och utvecklingsinsatser för det kommande läsåret. Inspektörerna ser att det finns goda ambitioner men bedömer ändå att Fjällängsskolan bör arbeta för att förbättra sitt kvalitetsarbete och se till att kvalitetsredovisningen även kopplas till de nationella målen. Skolan bör också arbeta för att göra kvalitetsredovisningen till ett levande dokument bland skolans intressenter. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolans arbetsplan bör tydliggöras och bli mer styrande för skolans verksamhet. - Elevernas kännedom om målen och deras inflytande över sin utbildning bör öka. 4

67 - Skolan kan i högre utsträckning bidra till att skapa forum för diskussion och samverkan kring utvärdering och bedömning. - Skolans och lärarnas utvärdering av undervisningen tillsammans med eleverna bör utvecklas. - Skolans arbete med likabehandlingsplanen bör förbättras. - Skolan bör i högre grad samordna sin timplan med mottagande 6 9-skolor för att försäkra sig om att eleverna får ut sin garanterade undervisningstid. - Skolans kvalitetsarbete måste utvecklas och tydligare kopplas till de nationella målen. Skolan bör också arbeta för att kvalitetsredovisningen ska bli ett levande dokument i verksamheten. 5

68 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/-skolor Könsrelaterade skillnader Skolan satsar på tidig läsinlärning och utveckling av elevernas matematiska tänkande i de lägre årskurserna. En relativt hög andel av eleverna uppnår dock inte godkända resultat på de nationella ämnesproven i årskurs 5 år Skolan har initierat ett arbete för att analysera och följa upp orsakerna till detta. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Skolan lyckas väl i sitt genomförande av utbildningen, men verksamheten bör ses över avseende: Elevernas ansvar och inflytande Enligt läroplanen ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig omfatta alla elever i skolan. Skolan ska arbeta för att ge eleverna inflytande så att de kan ta ansvar över det egna lärandet samt klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har. Eleverna vid Fjällängsskolan har i varierande grad kunskap om de mål som styr utbildningen. Situationen är olika beroende på vilket hemvist eleven tillhör och kan också vara beroende av undervisande lärare. Kunskap om målen är en förutsättning för att eleverna ska kunna vara med och utöva inflytande över sin egen utbildning. Fjällängsskolan bör arbeta för att eleverna utvecklar sina kunskaper om de mål som styr utbildningen samt även att eleverna görs mer delaktiga i utbildningens innehåll och utformning. 6

69 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolan svarar mot författningarnas krav när det gäller anpassning av verksamheten och särskilt stöd, förutom avseende: Individanpassning av lärandet Enligt grundskoleförordningen ska en framåtsyftande individuell utvecklingsplan utarbetas för varje elev. Där ska framgå vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Fjällängsskolan har inte ännu utarbetat sådana framåtsyftande individuella utvecklingsplaner för alla elever i enlighet med de krav som ställs i grundskoleförordningen. 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Inom området kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat måste insatser göras avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Enligt läroplanen ska lärarna utvärdera varje elevs kunskapsutveckling utifrån kursplanernas mål. Kunskapsutvecklingen ska följas upp i samtliga ämnen. Skolan ska också systematiskt följa upp och analysera de samlade kunskapsresultaten. Med stöd av kunskapsuppföljningen ska individanpassning av undervisningen göras. Fjällängsskolan gör viss uppföljning i svenska, engelska och matematik men måste mer systematiskt dokumentera, analysera och följa upp elevers kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Dessutom bör skolan arbeta för att i högre utsträckning involvera eleverna för att utveckla deras förmåga att själva bedöma sina resultat. 7

70 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Inom området bedömning och betygssättning finns behov av insatser avseende: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Enligt läroplanen ska lärarna göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper samt samverka och göra jämförelser såväl inom skolan som med andra skolor. Fjällängsskolan har avsatt tid för diskussioner varje vecka i så kallade lärmöten, men det är ändå inspektörernas bedömning att lärarna i högre grad bör diskutera och samverka kring grunderna för utvärdering och bedömning. Skolan bör i högre grad arbeta för att skapa forum för diskussion och samverkan kring grunderna för utvärdering och bedömning. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Skolans arbete när det gäller normer och värden fungerar väl. Insatser bör dock vidtas avseende: Likabehandlingsplan Enligt förordningen ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen utser se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Skolan har en utarbetad likabehandlingsplan. Den saknar dock skrivningar kring vissa viktiga aspekter, såsom exempelvis en kartläggning av verksamhetens behov som utgångspunkt för planerade åtgärder under det kommande året. Inspektörerna bedömer att förbättringsinsatser bör vidtas avseende detta. 8

71 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Fjällängsskolan svarar mot författningarnas krav, men inspektörerna bedömer att behov av insatser finns avseende: Personalens kompetensutveckling Rektorn har ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. På Fjällängsskolan bör man i högre grad arbeta för att skapa forum för diskussion och samverkan kring grunderna för utvärdering och bedömning. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Skolan svarar mot författningarnas krav. 9

72 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Skolan svarar mot författningarnas krav, förutom avseende: Tillgång till utbildningsplats Kursplanerna anger mål att uppnå för årskurs 5 i alla ämnen. På Fjällängsskolan tycker man sig inte kunna tillgodose behovet av lämpliga lokaler för undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap. Eleverna ges därför inte möjlighet att nå målen för ämnet hem- och konsumentkunskap för årskurs 5. Inspektionen visar att skolan inte lever upp till kravet att ge eleverna förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. Avgiftsfri utbildning Enligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. Fjällängsskolan tar ut avgifter för deltagande i friluftsdagar och liknande, vilket inte är förenligt med kravet på en avgiftsfri skola. Undervisningstid Utbildningstidens omfattning i grundskolan ska uppgå till sammanlagt timmar. Fjällängsskolan bör samordna sin timplan med mottagande 6 9-skolor för att försäkra sig om att eleverna får ut sin garanterade undervisningstid. 10

73 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Behov av insatser finns avseende: Systematiskt kvalitetsarbete För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det enligt grundskoleförordningen finnas en arbetsplan. Den ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare och den ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. Fjällängsskolans arbetsplan bör förtydligas och i högre grad användas som styrande för verksamheten. Dessutom bör den tydligare kopplas till de nationella målen. Enligt läroplan för grundskolan krävs att undervisningsmålen ständigt prövas, att resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever. Fjällängsskolan bör förbättra sin systematiska uppföljning och analys av de samlade kunskapsresultaten och låta den analysen ligga till grund för förbättringar av verksamheten. Kvalitetsredovisning Varje skola ska varje år upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I denna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildnings måluppfyllelse redovisas. Fjällängsskolan har en kvalitetsredovisning som utvärderar verksamheten mot egna prioriterade mål och utvecklingsområden, men också mot barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål. Skolan måste dock se till att kvalitetsredovisningen tydligare kopplas till de nationella målen samt att de slutsatser som dras i kvalitetsredovisningen får ligga till grund för en årlig revidering av skolans arbetsplan. Skolan bör också arbeta för att kvalitetsredovisningen blir ett levande dokument bland skolans intressenter. Datum Ort Umeå Agnetha Burström Pia-Lotta Sahlström 11

74 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Fåker och Ångsta skolor Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Fåker och Ångsta skolor Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Fåker och Ångsta skolor den 21 och den 22 mars, I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömning åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Fåker och Ångsta skolor, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Fåker och Ångsta skolor intervjuades rektorn, undervisande personal, representanter för elevhälsan samt elever i årskurs 2 och 5. Inspektörerna besökte lektioner och olika verksamheter. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet och skolorna utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

75 Beskrivning av skolorna Fåker skola Antal elever Förskoleklass 9 Grundskola 73 Ångsta skola Antal elever Förskoleklass 14 Grundskola 58 Fåker skola, som omfattar verksamheter från förskoleklass till årskurs 5, utgörs av en låg suterrängbyggnad i vitt mexitegel från 1960-talet. Skolan ligger mitt i byn i en vacker jordbruksbygd cirka 40 km söder om Östersund. Skolan är trång och både om- och tillbygd, men inrymmer grupprum och lokaler för idrott och hälsa samt slöjdsalar och matsal. Intill skolan finns en förskola. Även Ångsta skola omfattar verksamheter från förskoleklass till årskurs 5 och är en traditionell och rymlig tvåvånings skolbyggnad i rött tegel från 1950-talet, cirka 15 km från Fåker och 30 km söder om Östersund. Skolan inrymmer lokaler för fritidsverksamhet, men lokaler för slöjd saknas och eleverna bussas i stället till andra skolor. Intill skolan finns en föräldrakooperativ förskola. Lärarna på de båda skolorna är organiserade på liknande sätt och arbetar i ett och samma arbetslag på respektive skola, men är också uppdelade efter yngre respektive äldre elevgrupper. Eleverna är indelade i åldersblandade klasser med årskurserna 1 2, 2 3 och 4-5. Ibland förekommer också samverkan och integrering av förskoleklassens elever med årskurs 1 2. Både Fåker och Ångsta skolor har förskoleklass och skolbarnsomsorg, men vissa fritidsbarn skjutsas från Fåker och Ångsta till Tandsbyn. Skolorna ingår i Brunflo skolområde och en rektor ansvarar för och leder verksamheterna vid de båda skolorna, förskolan, skolbarnsomsorgen och ett par familjedaghem. En stor andel av eleverna åker skolskjuts och skolornas schema med samlad skoldag har anpassats efter busstiderna. De allra flesta elever fortsätter sin skolgång i årskurs 6 på Kastalskolan som ligger centralt i Brunflo samhälle närmare Östersund. Helhetsbedömning Kunskaper Enligt skolornas egen statistik utifrån de tester som görs i årskurs 2 kan samtliga elever på Fåker och Ångsta skolor läsa i årskurs 2. Resultaten på de nationella proven i årskurs 5 visar också att nästintill alla elever uppnår målen i svenska, matematik och engelska. Skolorna sammanställer dock inte resultaten över tid och analyserar inte resultaten för att se om det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Skolorna följer heller inte upp hur eleverna når målen i övriga ämnen. På Fåker skola känner eleverna till målen i ämnena svenska, matematik och engelska, men inte i övriga ämnen. Elever i Ångsta skola har liten kännedom om målen i olika ämnena. Inspektörerna bedömer att skolorna måste förbättra elevernas kännedom om målen i samtliga ämnen på båda skolorna. 2

76 Inspektionen visar att det är oklart hur timplanen används och hur antalet timmar läggs ut i de olika ämnena. Eleverna i årskurs 5 erbjuds inte hem- och konsumentkunskap vid någon av skolorna. Det är också oklart hur eleverna når kursmålen i ämnet teknik eftersom ämnet inte syns på schemat. Inspektörerna bedömer att skolorna måste tydliggöra undervisningen i teknikämnet. Inspektörerna bedömer att skolorna måste säkerställa att alla elever får sin garanterade undervisningstid i samtliga ämnen, så att eleverna ges möjlighet att nå målen i samtliga ämnen i årskurs 5. I Fåker skola finns elever i behov av modersmålsundervisning i thai, men som inte erbjuds detta på grund av att man inte har hittat lämpliga lärare i kommunen. Skolorna erbjuder inte elevens val. Eleverna på Fåker skola arbetar under en period varje termin med ett tema som avslutas med en musikal eller en marknad. Ångsta skola har temaveckor i utomhuspedagogik. Inspektionen visar dock att varken elever eller personal känner till i vilken omfattning elevens val ska genomföras eller organiseras, så att elevens inflytande och valalternativ sker enligt intentionerna. Skolorna genomför regelbundna utvecklingssamtal och har påbörjat sitt arbete med de individuella utvecklingsplanerna, men de är inte helt och fullt genomförda, vilket måste åtgärdas. För elever i behov av särskilt stöd utarbetas åtgärdsprogram av varierande kvalitet och inspektörerna bedömer att skolorna måste förbättra sitt arbete med att följa upp åtgärdsprogrammen och utvärdera insatserna. Inspektionen visar att arbetet i förskoleklasserna i huvudsak är anpassat till barnens ålder och mognad. Verksamheten i förskoleklass är dock relativt ny i skolorna och mestadels integrerad med årskurs 1 och 2. Inspektörerna vill därför erinra om att förskoleklassen är en egen skolform som ska förbereda barn inför den obligatoriska grundskoleutbildningen och ge mer utrymme för lek och skapande. Undervisningen vid skolorna genomförs mestadels i ämnesvisa och lärarstyrda lektioner. Vid Ångsta skola arbetar man även tematiskt och ämnesövergripande i åldersintegrerade grupper med bland annat bild och estetiska uttrycksformer samt historiska studier. Utsmyckningen med elevernas alster i skolan vittnar om gedigna arbeten. Eleverna vid skolorna är i huvudsak nöjda med sitt lärande, trots att det vid intervjuer framkommer att de endast har ringa möjlighet att utöva inflytande över sin utbildning. Utbildningens innehåll, arbetssätt och arbetsformer bestäms i hög grad av lärarna och utvärdering av undervisningen genomförs sällan tillsammans med eleverna. Någon samverkan med andra skolor eller mellan lärargrupper finns inte för att diskutera kursmål och bedömningar i olika ämnen. Inspektörerna bedömer att detta är ett angeläget utvecklingsområde för skolorna. Normer och värden Inspektionen visar att skolorna har ett aktivt värdegrundsarbete. Fåker skola har ett trygghetsråd bestående av elever från samtliga klasser, rektor och personal. Där har eleverna möjlighet att ta upp förekomsten av mobbing eller andra trakasserier. Personalen bestämmer sedan på vilket sätt man ska arbeta vidare med problemen. Andra insatser som genomförs är fadderverksamhet och tjej- och killsnack, förutom klassrådsdiskussioner och enskilda elevsamtal. 3

77 Ångsta skola har delat in eleverna i tvärgrupper där elever från alla klasser ingår. Gruppernas syfte är att skapa en gemensam känsla för skolan och att förebygga otrygghet och rädsla. Intervjuer bekräftar att de flesta elever och personal trivs på de små skolorna och stämningen är familjär. Skolorna genomför trivselenkäter och resultatet kommuniceras med personal, föräldrar och elever. Skolorna arbetar också med de förbättringsområden som då framkommer. Inspektörerna bedömer att värdegrundsarbetet ändå bör utvecklas ytterligare. Eleverna upplever skolorna som i huvudsak trygga, men det förekommer en del hårda ord och svordomar. Trots det förebyggande arbetet finns det elever vid Fåker skola som upplever sig vara mobbade. Även de yngre barnen vid Ångsta skola kan uppleva otrygghet på raster och vid tillfällen då inga vuxna finns närvarande. Lärandemiljön vid skolorna uppvisar olikheter. Vid Fåker skola förekommer oro och störningar vilket påverkar arbetsklimatet negativt. Inspektörerna menar att lärarna bör analysera orsakerna till oron och aktivt arbetar med att utveckla arbetssätt och arbetsformer för att skapa en lugnare arbetsmiljö. Skolorna saknar likabehandlingsplan, men har påbörjat ett arbete med framtagande och anpassning till den egna verksamheten. Skolornas ordningsregler kallas trivselregler. Inspektörerna vill påpeka att skolorna måste tydliggöra att det handlar om ordningsregler som ska revideras tillsammans med elever och föräldrar. Ledning och kvalitetsarbete Skolorna leds av en rektor som har sin arbetsplats vid Fåker skola. Diskussioner förs om att placera skolområdets rektorer i gemensamma lokaler på en annan skola för att på så sätt underlätta samverkan mellan rektorerna och vara utvecklingsstödjande. Personalen efterfrågar att rektorn gör regelbundna besök och har träffar med personalen i verksamheterna. Inspektörerna bedömer att rektors förtrogenhet med den dagliga verksamheten och förutsättningar för pedagogiskt utvecklingsarbete bör stärkas. Skolorna är organiserade i förskoleklass, årskurserna 1 2, 2 3 samt 4-5. Personalen vid Fåker respektive Ångsta skola utgör var sitt arbetslag. Diskussioner har inletts om en ny organisation med arbetslagsledare som ska ingå i en ledningsgrupp för att underlätta styrning och ledning. Skolans lärare är erfarna och engagerade och har i huvudsak utbildning för den undervisning de bedriver. Skolorna saknar dock utbildade lärare med specialpedagogisk kompetens. Den undervisande personalens kännedom om mål och riktlinjer i de nationella styrdokumenten är vid de bägge skolorna bristfällig. Inspektörerna bedömer att detta är ett angeläget kompetensutvecklingsområde för att tillse att eleverna får en likvärdig utbildning. Ett viktigt styrmedel för skolorna, för att uppnå både de nationella målen och för att utveckla kvaliteten, är arbetsplanen. Fåker skola saknar arbetsplan. Ångsta skola har en arbetsplan, men det framgår inte hur skolan ska arbeta för att nå de nationella målen. Inspektörerna bedömer att skolorna måste utarbeta arbetsplaner som har styrförmåga för skolorna samt koppla det kvalitetsarbete som görs till arbetsplanen. Inspektionen visar att skolorna genomför viss uppföljning och utvärdering, framför allt av effektmålen som satts av kommunen, men det påverkar inte nämnvärt utvecklingen av verksamheten. Skolornas kvalitetsarbete är inte tydligt kopplat till de nationella målen. Skolans kvalitetsredovisning uppvisar brister då resultaten inte 4

78 analyseras och åtgärder för att utveckla verksamheten och förbättra resultaten inte finns formulerade. Inspektörerna bedömer att skolorna måste utarbeta en kvalitetsredovisning i enlighet med författningarna Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolorna gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Eleverna ges inte möjlighet att nå målen i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolorna upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna genomför inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Fåker skola har inte en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolornas kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolorna bör tydliggöra mål och bedömningskriterier för elever och föräldrar. - Elevernas inflytande och delaktighet i undervisningens planering och genomförande bör öka. - Skolorna bör förbättra sitt arbete med dokumentation och resultatuppföljning i samtliga ämnen. - Lärarnas samverkan med andra skolor och mellan lärargrupper för att diskutera kursmål och bedömningar i olika ämnen bör utvecklas. - Skolorna bör förbättra sitt arbete med att följa upp åtgärdsprogrammen och utvärdera insatserna. - Inspektörerna bedömer att skolorna måste utveckla sitt värdegrundsarbete ytterligare. - Fåker skola bör analysera orsakerna till bristande studiero och aktivt arbeta med att utveckla arbetssätt och arbetsformer för att skapa ett lugnare arbetsklimat. - Skolornas trivselregler bör revideras. - Ämnet teknik bör tydliggöras och synas på schemat. - Skolornas kvalitetsarbete bör systematiseras, utvecklas och kopplas till skolornas mål. - Rektorn bör ta ett tydligare ledningsansvar för den pedagogiska utvecklingen av skolorna samt bli mer förtrogen med den dagliga verksamheten. - Skolorna bör säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid. - Den undervisande personalens kännedom om mål och riktlinjer i de nationella styrdokumenten bör förbättras. - Lokaler för en ändamålsenlig undervisning bör öka. 5

79 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Vid Fåker och Ångsta skolor är kunskapsresultaten goda. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Genomförandet av utbildningen bör ses över avseende: Utgångspunkt i uppdraget Undervisningens innehåll ska enligt läroplanen vara allsidigt och utgå från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot Den undervisande personalens kännedom om mål och riktlinjer i de nationella styrdokumenten är vid de båda skolorna bristfällig. Lärarnas kännedom om mål och riktlinjer i de nationella styrdokumenten bör förbättras Inspektörerna bedömer att detta är ett angeläget kompetensutvecklingsområde för att tillse att eleverna får en likvärdig utbildning. Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska, enligt läroplanen, se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Inspektörerna bedömer att elevernas kännedom om målen i samtliga ämnen vid de båda skolorna måste förbättras och att elevernas delaktighet i undervisningens planering och genomförande successivt bör öka med stigande ålder. 6

80 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Anpassning av verksamheten och särskilt stöd genomförs i huvudsak med god kvalitet, förutom avseende: Särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolorna bör förbättra sitt arbete med att följa upp åtgärdsprogrammen och att utvärdera insatserna. 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat bör ses över avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Lärarna ska enligt läroplan och kursplaner följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Vid inspektionen framkommer att så inte sker. Skolorna bör därför förbättra sitt arbete med dokumentation och resultatuppföljning i samtliga ämnen. Kommunikation av resultat Skolorna genomför regelbundna utvecklingssamtal och har påbörjat sitt arbete med de individuella utvecklingsplanerna, men de är inte helt och fullt genomförda, vilket måste åtgärdas. 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning bör ses över avseende: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Inspektionen visar att det är oklart på vilka grunder eleverna bedöms vid de båda skolorna. Lärarnas samverkan med andra skolor och mellan lärargrupper för att diskutera kursmål och bedömningar i olika ämnen bör utvecklas. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 7

81 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Skolorna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, men det bör ses över och åtgärdas avseende: Studiemiljö och arbetsro Vid Fåker skola förekommer störningar och oro på lektionerna vilket påverkar lärmiljön negativt. Inspektörerna bedömer att skolan bör analyserar orsakerna till oron och aktivt arbeta med att utveckla arbetssätt och arbetsformer för att skapa ett lugnare arbetsklimat. Värdegrundsarbetet Det finns elever vid Fåker skola som upplever sig vara mobbade. Vid Ångsta skola kan de yngre eleverna uppleva otrygghet på raster och vid tillfällen då inga vuxna finns närvarande. Inspektörerna bedömer att skolorna måste utveckla sitt värdegrundsarbete ytterligare för att åtgärda detta. Ordningsregler Enligt grundskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Inspektörerna finner att skolornas trivselregler bör revideras tillsammans med elever och föräldrar och benämnas ordningsregler. Likabehandlingsplan För varje verksamhet, t.ex. förskola, skola fritidshem, ska det finnas en likabehandlingsplan. Skolorna saknar likabehandlingsplan men har startat ett arbete med framtagande och anpassning av till den egna verksamheten. Detta måste åtgärdas. 8

82 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Skolornas lärare har i huvudsak utbildning för den undervisning de bedriver, förutom avseende: Personalens utbildning Skolorna saknar utbildade lärare med specialpedagogisk kompetens. Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Kommuner och landsting ska se till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen. Den undervisande personalens kännedom om mål och riktlinjer i de nationella styrdokumenten är vid båda skolorna bristfällig. Inspektörerna bedömer att detta bör förbättras. Personalens kompetensutveckling Inspektörerna bedömer att ökad kännedom om skolans styrdokument och föreskrifter är ett angeläget kompetensutvecklingsområde. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorns ansvar bör utvecklas avseende: Rektors förtrogenhet Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Inspektörerna bedömer att rektorns förtrogenhet med den dagliga verksamheten och förutsättningar för pedagogiskt utvecklingsarbete bör stärkas vid Fåker och Ångsta skolor. 9

83 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Inspektionen visar att det är oklart hur timplanen används och hur antalet timmar läggs ut i de olika ämnena. Behov av åtgärder finns avseende: Undervisningstid Eleverna i årskurs 5 erbjuds inte hem- och konsumentkunskap och kan därmed inte nå målen i ämnet för årskurs 5. Det är också oklart hur eleverna når kursmålen i ämnet teknik, då ämnet inte finns utlagt på schemat. Inspektörerna bedömer att skolorna måste säkerställa att alla elever får sin garanterade undervisningstid i samtliga ämnen. I Fåker skola finns det elever i behov av modersmålsundervisning i thai, men skolan erbjuder inte undervisning då man inte lyckats få någon behörig lärare. Valmöjligheter I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen Skolorna erbjuder inte elevens val enligt läroplanens intentioner, vilket måste åtgärdas. Lokaler och läromedel Grundskolan ska ha ändamålsenliga lokaler. Den ska också ha utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Fåker och Ångsta saknar lokaler för en ändamålsenlig undervisning. 10

84 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Skolornas kvalitetsarbete har behov av insatser avseende: Systematiskt kvalitetsarbete I arbetsplanen, som ska vara framtagen under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare, ska framgå de åtgärder skolan avser vidta för att uppnå de nationella målen. Arbetsplanens innehåll omprövas genom kvalitetsarbetet. Fåker skola saknar arbetsplan, vilket måste åtgärdas. Inspektörerna bedömer att Ångsta skola måste utarbeta en arbetsplan som har styrförmåga på verksamheten. Skolorna genomför viss uppföljning och utvärdering, men den påverkar inte nämnvärt utvecklingen av verksamheten. Skolornas kvalitetsarbete är inte tydligt kopplat till de nationella målen eller till skolans arbetsplan. Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas Skolornas kvalitetsredovisningar uppvisar brister vilka måste åtgärdas. Tydliga kopplingar mellan de nationella målen, resultat, analys och åtgärder för förbättring saknas. Datum Ort Umeå Gunnar Swenson Lena Ålander 11

85 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Kastalskolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Kastalskolan Grundskola årskurs 6 9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Kastalskolan den mars, I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Kastalskolan dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Kastalskolan intervjuades rektorer, lärare, elever och representanter för elevhälsan samt övrig personal. Inspektörerna besökte lektioner och annan verksamhet på skolan. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan och inom skolområdet utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

86 Beskrivning av skolan Kastalskolan Antal elever Grundskola 490 Obligatorisk särskola 1 Kastalskolan, som omfattar årskurserna 6 9, ligger mitt i Brunflo, ett mindre samhälle cirka 15 kilometer utanför Östersund. Skolan byggdes på 1950-talet och består av flera byggnader som har tillkommit i etapper. Fortfarande finns ett renoveringsbehov i några äldre och slitna lokaler. Skolan har en friluftslivsprofil med ett stort utbud av friluftsaktiviteter. Vid skolan finns en nystartad skolidrottsförening som anordnar olika evenemang. Ett nära samarbete finns också med andra organisationer och föreningar i Brunflo. På skolan finns kommundelsbibliotek och idrottshall. Skolgården är utrustad med skateboardramp och basketkorgar. Nära skolan ligger fritidsgården och i direkt anslutning till skolan finns en sportanläggning med både simhall och ishall. Två rektorer leder och ansvarar för verksamheten på skolan. Elever och lärare är indelade i fem vertikala arbetslag och sedan tidigare även i två spår med ett antal ämnesarbetslag. Elevhälsoteamet på skolan består av specialpedagoger, kuratorer, skolsköterska och skolpsykolog. Elevhälsan i skolområdet bistår med specialpedagoger och annan specialkompetens. Studie- och yrkesvalslärare finns på skolan. Upptagningsområdet är vidsträckt och eleverna kommer från fem avlämnande F 5-skolor i Brunflo och intilliggande byar. Nära hälften av eleverna åker skolskjuts, vilket medfört att skoltiderna och elevernas schema anpassats efter busstrafiken. Elevunderlaget är vikande och beräknas sjunka med cirka 40 procent inom de närmaste åren, vilket innebär stora förändringar och nedskärningar. Helhetsbedömning Kunskaper Kastalskolan har under flera år haft sämre resultat jämfört med Östersunds kommun och riket i stort. Vid inspektionen framkommer dock att Kastalskolan år 2006 förbättrat sina kunskapsresultat. Som framgår av tabell 1 nedan är det framför allt flickornas meritvärden som fortfarande är betydligt lägre och även sjunkit jämfört med kommunens och rikets siffror. Någon resultatuppföljning eller analys görs inte på skolan över tid eller i ett könsperspektiv. 2

87 Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 på Kastalskolan år , jämfört med Östersunds kommun och riket Kastalskolan Östersunds kommun Riket Meritvärde 190,8 195,0 200,6 203,0 207,0 208,8 206,9 206,3 206,8 - Flickor - Pojkar Andel (i procent) behöriga till nationellt program 198,9 207,2 200,8 211,4 223,7 216,9 218,1 217,3 218,3 182,4 185,2 200,3 194,5 188,2 201,6 196,3 195,8 195,7 90,5 92,9 92,0 89,9 90,2 92,8 89,6 89,2 89,5 - Flickor 92, ,2 91,6 92,6 91,7 91,1 90,7 90,7 - Pojkar 88,5 93,7 94,8 89,5 87,7 94,0 88,2 87,7 88,3 Andel elever som nått målen i alla ämnen. 70,9 70,8 79,6 76,6 77,7 82,9 75,9 75,5 76,0 Källa: Skolverkets statistik Inspektörerna bedömer att resultatuppföljningar bör göras och kopplas till de olika arbetssätt och arbetsformer som finns på skolan. Skolan bör även analysera skillnader i resultat mellan flickor och pojkar och hitta metoder och åtgärder som leder till förbättrade kunskapsresultat. Inspektörerna bedömer också att resultat och analys bör finnas med i skolans kvalitetsarbete och tydligt framgå i kvalitetsredovisningen. Det pedagogiska arbetet beskrivs av skolledning och personal som traditionellt, även om ett av arbetslagen arbetar tematiskt och ämnesövergripande. Inspektionen visar att många upplever att det finns flera skolor inom skolan, eftersom inget samarbete sker över arbetslagsgränserna och en pedagogisk samsyn saknas. För eleverna medför detta att det är olika villkor som gäller för olika lärare och ämnen. Både elever och föräldrar utrycker att det är oklara regler och rutiner för exempelvis läxläsning, sanktioner, krav och metoder. Eleverna menar också att deras delaktighet och ansvarstagande för sina studier och sitt eget lärande är mycket litet. Inspektörerna bedömer att skolan bör intensifiera sitt arbete med att uppnå en samsyn och en röd tråd i skolan. Av inspektionen framkommer att skolan har väl fungerande rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd och att åtgärdsprogram upprättas tillsammans med elever och deras vårdnadshavare. Inspektörerna finner också att skolan har ambitionen att individanpassa lärandet, men att detta i vissa fall i stället gett upphov till fasta grupperingar av eleverna. Elever med anpassad studiegång undervisas huvudsakligen enskilt eller i en egen mindre grupp i den så kallade Paviljongen av personal utan specialpedagogisk kompetens. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd erhåller det stöd de behöver med utbildad personal. Skolan har påbörjat arbetet med individuella utvecklingsplaner för att följa upp elevernas kunskapsutveckling, men skolan måste intensifiera arbetet så att dessa 3

88 upprättas vid utvecklingssamtalen för samtliga elever. Utvecklingssamtal genomförs, men vid inspektionen framkommer oklarheter om alla elever har regelbundna samtal, vilket skolan därför måste säkerställa. Elevernas kännedom om mål och betygskriterier är bristfällig och eleverna vet inte på vilka grunder lärarna sätter betyg. Skolan bör också förbättra sitt arbete med bedömning och betygssättning. Nu sker endast ett ringa samarbete inom och mellan skolorna med undervisande lärare för respektive ämne. Inspektörerna bedömer därför att detta är ett angeläget utvecklingsområde för skolan samt att också förbättra informationen till både elever och föräldrar. Normer och värden För att utvärdera verksamheten genomför Kastalskolan återkommande attitydundersökningar, men inga sammanställningar eller uppföljningar görs. Vid inspektionen beskrivs skolan av många äldre elever som ganska tråkig och trist, det finns just inget att göra. Det elevdemokratiska arbetet genomförs i form av klassråd och elevråd. Vid intervjuer framkommer dock att en stor del av klassrådstiden ofta används till ren information och att elevernas reella inflytande över skolgemensamma frågor är begränsad. Utifrån elevernas önskemål har en upprustning av inomhusmiljön dock påbörjats, bland annat med ny elevcafeteria och den nymålade entréhallen med bordtennisbord och sittplatser i smågrupper. Skolan satsar också på utemiljön med skateboardramp och en planerad uteterrass för eleverna. Inspektionen visar att värdegrundsarbetet på Kastalskolan har förbättrats över tid och trots vissa problem med bristande studiero är stämningen och trivseln på skolan överlag god, enligt de flesta elever, föräldrar och personal. För att stärka värdegrundsarbetet träffar skolsköterskan numera elever i hälsosamtal. Friends där man utbildar kamratstödjare finns också på skolan. Det förekommer dock hårt språkbruk och det finns elever som känner sig mobbade och utsatta, vilket inte är acceptabelt. Skolan saknar en likabehandlingsplan, vilket strider mot författningarna, men har påbörjat ett arbete med att ta fram en sådan. Inspektörerna vill påpeka att elever och föräldrar ska vara delaktiga i utarbetandet av planen, samt att den ska vara aktuell och revideras varje år. Skolan saknar också ordningsregler som är framtagna under medverkan av eleverna. Inspektörerna bedömer att skolan måste intensifiera sitt värdegrundsarbete och tillsammans med elever, föräldrar och personal ta ett krafttag mot alla former av kränkningar och trakasserier. Ledning och kvalitetsarbete Skolledningen är ny sedan 2005 och består av två rektorer på tillsammans 1,75 procent tjänst. Rektorerna är, enligt inspektörerna, mestadels förtrogna med verksamheten och tar sitt ledningsansvar, men en tydligare ledningsorganisation behövs för att stärka verksamhetens utveckling mot de nationella målen. Rektorernas pedagogiska ledarskap bör stärkas och tydliggöras. Ett förändringsarbete av skolans ledningsorganisation är påbörjat för att få till stånd en ledningsgrupp bestående av rektorer och så kallade lärledare från respektive arbetslag för att på så sätt förankra visioner och pedagogiska utvecklingsdiskussioner i verksamheten. Inspektörerna bedömer att skolans personal överlag har adekvat utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Det finns dock påfallande många obehöriga lärare på skolan. Några är under pågående utbildning, andra är inte behöriga att undervisa i sina ämnen och ytterligare ett antal resurspedagoger finns som inte har adekvat utbildning. Inspektionen visar också att personalens insikter i de föreskrif- 4

89 ter som styr utbildningen bör stärkas och kompetensutveckling erbjudas, vilket är ett angeläget utvecklingsområde för skolan. Inspektionen visar vidare att skolan måste säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid då det är oklart hur timplanen används och hur timmarna läggs ut i de olika ämnena. Elevens val finns inte på schemat och erbjuds inte i enlighet med intentionerna. Språkvalet svenska - engelska används som stödundervisning till elever som behöver särskilt stöd och inte som ett reellt språkval. Skolan saknar arbetsplan. Någon systematisk uppföljning eller utvärdering av verksamheten finns inte. De utvärderingar och trivselenkäter som är genomförda sammanställs och analyseras inte och kopplas inte heller till måluppfyllelse i en någon arbetsplan. Skolans kvalitetsredovisning saknar därför koppling till det viktiga styrdokument som arbetsplanen avser att vara. Inspektörerna bedömer att skolan i sitt utvecklingsarbete bör utforma en arbetsplan som blir ett tydligt och konkret stöd för lärarna vid genomförandet av uppdraget. Det är nödvändigt att skolan ser kvalitetsarbetet som en utgångspunkt för utvecklingsarbetet och som en del i det som formar hur väl skolan lyckas. Inspektörerna bedömer vidare att kvalitetsarbetet måste utvecklas så att en högre grad av systematik kan uppnås och en resultatredovisning som kan utläsas i kvalitetsredovisningen. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan har inte en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan genomför inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna erbjuds inte inom språkvalet att välja alternativen svenska eller engelska (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm). - Företrädare för eleverna har inte medverkat vid utarbetandet av skolans ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen ). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen för eleverna bör utvecklas. - Skolan bör i högre grad anpassa undervisning och arbetsformer till rådande förutsättningar. - Elevers och föräldrars kännedom om målen i samtliga ämnen bör förbättras. - Skolan bör förbättra sina studie- och yrkesorienterande insatser. - Skolan bör förbättra sitt arbete med bedömning och betygssättning. - Skolan bör förbättra sitt arbete med resultat- och kunskapsuppföljning. - Skolans samverkan och samsyn över arbetslagen bör förbättras och en röd tråd bör utvecklas. - Elevinflytande i skolgemensamma frågor samt delaktighet och ansvarstagande över det egna lärandet bör förbättras. - Elevernas arbetsmiljö och bristande studiero bör förbättras. 5

90 - Skolans kvalitetsarbete måste systematiseras och förbättras och i högre grad kopplas till skolans mål. - Skolan måste sträva efter att anställa behöriga lärare. - Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen bör stärkas och det är därför angeläget med kompetensutveckling inom detta område. - Skolans ledning bör tydliggöras och förutsättningarna för rektorerna bör förbättras. - Skolan bör säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid. - Tillgång till ändamålsenliga lokaler bör öka. 6

91 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Genomsnittliga meritvärden Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Kunskapsresultaten är svaga. En stor andel av eleverna når inte tillräckliga kunskaper då de lämnar grundskolan och behov av åtgärder finns avseende: Genomsnittliga meritvärden Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Kastalskolans genomsnittliga meritvärde är relativt lågt, även om det har förbättrats under de senaste åren. Verksamheten bör därför ses över i syfte att intensifiera arbetet med att förbättra resultaten. Könsrelaterade skillnader Alla barn och ungdomar ska, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Stora skillnader finns i meritvärden inom kommunen och flickornas resultat på Kastalskolan har försämrats. Dessa resultat bör analyseras på Kastalskolan. 7

92 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Genomförandet av utbildningen bör åtgärdas avseende: Utgångspunkt i uppdraget och utrymme för olika kunskapsformer Undervisningens innehåll ska enligt läroplanen vara allsidigt och utgå från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Av intervjuer på Kastalskolan framgår att undervisningen i hög grad är inriktad mot skolans mål att uppnå. Undervisningens förankring i kursplanerna bör stärkas för att finna kunskapsformer med varierade kvalitativa inslag som utvecklar elevernas förmåga att argumentera och självständigt formulera ståndpunkter samt reflektera och kritiskt granska fakta. Elevernas ansvar och inflytande Läraren skall, enligt läroplanen, se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Elevernas reella inflytande bör utvecklas och öka med stigande ålder och mognad. Av intervjuer på Kastalskolan framgår att elevernas inflytande varierar beroende på vilken lärare eleverna har. Variation föreligger även när det gäller lärarnas klargörande av målen för eleverna vilket försvårar elevernas delaktighet. Det framkommer vid inspektionen att klassråden ofta används för information och i mindre utsträckning till den demokratiska fostran av eleverna. Inspektörerna finner att Kastalskolan bör förbättra detta samt att säkerställa att eleverna får ett reellt inflytande i skolgemensamma frågor. Inspektörerna bedömer att Kastalskolan bör utveckla elevernas möjlighet till ansvar och inflytande över sin utbildning. 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Anpassning av verksamheten och särskilt stöd genomförs i huvudsak med god kvalitet, förutom utom avseende: Individanpassning av lärandet Skolans undervisning ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Inspektörerna finner att Kastalskolans arbete med att individanpassa lärandet kan ge upphov till fasta grupperingar, vilket enligt förordningarna inte får förekomma. 8

93 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat bör åtgärdas avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Skolan ska erbjuda varje elev och dess vårdnadshavare utvecklingssamtal för att följa upp elevens kunskapsutveckling. Inspektionen visar att alla elever inte erbjuds regelbundna utvecklingssamtal varje termin vilket Kastalskolan måste åtgärda. Kommunikation av resultat Vid utvecklingssamtalen ska framåtsyftande individuella utvecklingsplaner upprättas. Skolan bör tillse att de individuella utvecklingsplanerna innehåller bedömningar av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Inspektionen finner att endast ett fåtal av eleverna har en individuell utvecklingsplan och Kastalskolan måste därför åtgärda detta. Inspektörerna finner också att informationen om mål och betygskriterier bör förbättras eftersom eleverna inte är klara över dessa i de olika ämnena. Kastalskolan måste också förbättra kommunikationen om resultat och kunskapsuppföljning mellan arbetslagen och lärare i respektive ämnen. 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyg sätts enligt författningarna och betygssättning är i behov av åtgärder avseende: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Inspektörerna finner att Kastalskolans arbetslag har mycket liten samverkan vad gäller betyg och bedömning. För att säkerställa att betyg sätts i enlighet med styrdokumentens intentioner, bör skolan ha ett gemensamt forum för betyg och bedömning, i syfte att skapa en samsyn mellan arbetslagen. Även information och diskussion om betyg och bedömning bör förbättras då eleverna är oklara över på vilka grunder betyg sätts. 9

94 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Vid inspektionen framkommer att skolans arbete avseende normer och värden i studiemiljö och samvaro bör åtgärdas avseende: Studiemiljö och arbetsro Inspektionen visar att elever på Kastalskolan uppger vissa problem med bristande studiero i klassrummen och även under lektionsfri tid, vilket bör åtgärdas. Värdegrundsarbetet Det förebyggande arbetet med bland annat Friends har gett bra resultat, men trots det förekommer hårt språkbruk och elever som upplever sig vara mobbade. Skolan måste därför vidta kraftiga åtgärder mot detta. Ordningsregler Enligt grundskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Kastalskolans ordningsregler är ej framtagna i samverkan med elever och vårdnadshavare. Skolan måste utarbeta gemensamma ordningsregler tillsammans med elever och föräldrar. Likabehandlingsplan För varje verksamhet, t.ex. förskola, skola fritidshem, ska det finnas en likabehandlingsplan. Kastalskolan saknar en likabehandlingsplan men har startat ett arbete med att ta fram en sådan. Inspektörerna vill påpeka att elever ska vara delaktiga vid framtagandet och att planen ska revideras varje år för att hållas aktuell. 10

95 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalens utbildning och kompetensutveckling är överlag god, förutom avseende: Personalens utbildning Kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Det finns en stor andel pedagoger och resurspedagoger som inte är behöriga för sina arbetsuppgifter. Exempelvis får elever i särskild studiegrupp sin undervisning i den så kallade Paviljongen av icke behörig personal. Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen och personalens kompetensutveckling. Kommuner och landsting ska se till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen. Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen bör stärkas och det är därför ett angeläget utvecklingsområde med kompetensutveckling inom detta område på Kastalskolan. 11

96 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorerna arbetar för att uppnå en samsyn kring organisation, ledning och pedagogiska frågor. Förbättringar behövs dock avseende: Rektors förtrogenhet och ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektor har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Inspektörerna bedömer att rektorernas förutsättningar att vara förtrogna med den dagliga verksamheten på Kastalskolan bör förbättras. Verksamhetens utveckling mot de nationella målen bör också stärkas genom en tydligare ledningsorganisation samt genom utarbetande av en skolgemensam arbetsplan att arbeta mot. 12

97 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Skolan ger i väsentliga delar tillgång till utbildning enligt författningarna, men behov av insatser finns avseende: Undervisningstid Inspektionen finner att det är oklart hur timplanen används och hur antalet timmar läggs ut i de olika ämnena. I ämnena teknik och musik är det exempelvis oklart om eleverna får sin garanterade undervisningstid. Inspektörerna bedömer att Kastalskolan måste säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid i alla ämnen. Skolan bör också samordna timplanen med de avlämnande F - 5- skolorna i området. Valmöjligheter I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Elevens val finns inte på schemat och genomförs endast i form av ett par temadagar. Kastalskolan erbjuder därmed inte elevens val i enlighet med förordningen. I timplanen anges ett visst antal timmar för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. Som språkval för en elev ska i stället för språk erbjudas följande språk, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det: Det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i, svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning i svenska som andraspråk, svenska för elever som i övrigt får undervisning i svenska, engelska, eller teckenspråk. Språkvalet svenska/engelska används som ett allmänt stödämne i stället för att ge eleverna ett reellt språkval vilket intentionerna är. Kastalskolan måste därför tillse att språkvalet erbjuds enligt förordningen. Studie - och yrkesorientering Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt Vid inspektionen framkommer att elever inte får den information och vägledning eller det stöd de behöver vid PRAO och inför gymnasievalet. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör förbättra sina studie- och yrkesorienterande insatser enligt läroplanens riktlinjer. Lokaler och läromedel Grundskolan ska ha ändamålsenliga lokaler. Den ska också ha utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Kastalskolans lokaler är delvis slitna och inte ändamålsenliga. Tillgång till grupprum och uppehållsutrymmen för eleverna är mycket begränsade. Inspektörerna bedömer därför att skolans lokaler bör förbättras. 13

98 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet bör åtgärdas avseende: Systematiskt kvalitetsarbete Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället I arbetsplanen, som ska vara framtagen under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare, ska framgå de åtgärder skolan avser vidta för att uppnå de nationella målen. Arbetsplanens innehåll omprövas genom kvalitetsarbetet. Kastalskolan har ingen systematisk uppföljning och utvärdering av verksamhetens resultat. Kastalskolan måste förbättra dokumentationen kring elevernas kunskapsresultat och skolans analyser av de samlade kunskapsresultaten bör ligga till grund för förbättringar av verksamheten. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör förbättra sitt kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisning Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kastalskolan saknar en utarbetad arbetsplan. Skolans kvalitetsredovisning saknar därmed koppling till skolans mål angivna i arbetsplanen. Det systematiska kvalitetsarbetet och hur skolan ska arbeta med kunskapsuppdraget blir därmed inte synligt. Elever och föräldrar ges inte möjlighet att vara delaktiga vid upprättandet av kvalitetsredovisningen, vilket de ska vara. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Kastalskolans kvalitetsredovisning uppvisar också brister då resultaten inte analyseras utifrån nationella mål och åtgärder för att utveckla verksamheten och förbättra resultaten inte finns redovisade. 14

99 Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen måste bli tydligare i bedömningen av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats och ange vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Datum Ort Umeå Lena Ålander Gunnar Swenson 15

100 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Körfältsskolan Dnr : 3324 Utbildningsinspektion i Körfältsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Träningsskola årskurs 1 10 Grundsärskola årskurs 3 7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Körfältsskolan den april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömning åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Körfältsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Körfältsskolan intervjuades rektorerna, lärare, övrig personal, elever i grundskolan och grundsärskolan samt föräldrar till elever i träningsskolan och grundsärskolan. Inspektörerna besökte även lektioner i olika årskurser samt verksamhet i förskoleklass. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i Körfältsskolan och rektorsområdet utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

101 Beskrivning av Körfältsskolan Körfältsskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 55 Förskoleklass 8 Grundskola 79 Obligatorisk särskola 47 Körfältsskolan ligger i skolområdet Östersund södra. Utbildningen omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1 5, grundsärskola årskurserna 3 7 samt träningsskola årskurserna Skolbarnsomsorg är lokal- och verksamhetsmässigt integrerad. Mottagande skolor för särskolans elever är Lugnviksskolan och Mimergården. Parkskolan tar emot elever från grundskolan. Skolan som byggdes på 70-talet består av flera byggnader. Förutom en fristående idrottshall används också en tidigare närliggande förskola för undervisning av en grupp elever i särskolan. Överlag är lokalerna rymliga och fungerar väl för den undervisning som bedrivs. Elever i grundskolans årskurs fem får sin undervisning i hem- och konsumentkunskap vid den närliggande Parkskolan. Körfältsskolans profil är Natur och rörelse vilket innebär att utevistelse, friskvård och utepedagogik prioriteras. Utemiljön erbjuder närhet till en liten skog, stora lekytor, fotbollsplan samt lekplats med olika lekredskap. Skolan har också en skolskog på gångavstånd där miljön är iordningställd för uteverksamhet. Vidare bedriver skolan äventyrspedagogik som leds av två lärare utbildade inom området. Skolans personal är organiserad i nio arbetslag, tre för förskoleklass och grundskola och sex för särskolans personal. Verksamheten är organiserad i åldershomogena och åldersblandade klasser. Sammanfattning Kunskaper Tabell 1: Andel elever (i procent) som uppnått målen i de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs fem Svenska Engelska Matematik Källa: Körfältsskolans statistik Skolan genomför nationella prov i årskurs fem. Ovanstående tabell visar att provresultaten för år 2006 sjunkit drastiskt. Mest anmärkningsvärt är provresultaten i matematik där endast 28 procent av eleverna klarat nivån för godkänt. Skolan har uppmärksammat detta och menar att förklaringen kan ligga i att det varit vikarierande lärare som genomfört proven och att bedömningar gjorts på ett annat sätt än tidigare. Skolans rektorer menar att orsaker också kan återfinnas i undervisningens kontinuitet då eleverna haft många olika lärare under de senaste åren. För att få hjälp med att förbättra elevernas kunskapsresultat i matematik har skolan initierat ett arbete med kommunens utvecklingspedagoger. Diskussioner i matematik och svenska har kontinuerligt genomförts under läsåret. Vidare har diagnoser genomförts i samtliga klasser under åren. Det är inspektörernas bedömning att det arbete 2

102 som skolan påbörjat för att åtgärda kunskapsbristerna måste följas upp och diskuteras vidare på såväl individ som grupp och skolnivå. Skillnader i resultat liksom variationer över tid relaterat till det pedagogiska arbetet och särskilda stödinsatser måste också vara föremål för diskussioner i de olika arbetslagen. Uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska bör förbättras. Några rutiner för att systematiskt följa upp och analysera resultaten i samtliga ämnen finns inte. I arbetet med att förbättra elevernas kunskapsresultat behöver läroplan och kursplaner diskuteras och bli mera styrande. Vidare bedömer inspektörerna att samverkan mellan skolans pedagoger bör utvecklas för att öka samsynen på skolans uppdrag. Det är också angeläget att tydliggöra de nationella målen i alla ämnen för eleverna i grundskolan. Kunskap om målen är en förutsättning för att eleverna ska kunna vara med och utöva inflytande över sin utbildning. Vid Körfältsskolan varierar elevernas kunskap om skolans mål. Inspektörerna bedömer därför att elevernas kunskap om de mål som styr utbildningen samt elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt bör förbättras. Det formella elevinflytandet sker via klassråd och elevråd. Elevrådet träffas kontinuerligt och det är en av rektorerna som är ansvarig. Att ingå i elevrådet är populärt och ses av eleverna som ett hedersuppdrag. Inspektörerna vill i sammanhanget betona vikten av att elever och lärare tillsammans utvecklar en gemensam syn på vad elevinflytande innebär. Förskoleklassen är integrerad med årskurs 1 och undervisningen sker i huvudsak gemensamt. Även om leken är central i förskoleklassens verksamhet är den till stora delar styrd av grundskolans arbete. Inspektörerna vill betona att förskoleklassen är en egen skolform som ska förbereda barn inför den obligatoriska grundskoleutbildningen. I förskoleklassen är tanken, att förskolans och grundskolans olika pedagogiska traditioner ska mötas. En pedagogik där lek, omsorg, skapande och barns eget utforskande bör få stort utrymme i verksamheten. Det är enligt inspektörerna viktigt att förskoleklassens roll som egen skolform tydliggörs. Särskilt viktigt blir det mot bakgrund av kommunens tidigare organisation med en tioårig grundskola. Individuella utvecklingsplaner upprättas för samtliga elever i samband med utvecklingssamtalen. Många elever är dock inte medvetna om att de har en plan och än mindre vad den innehåller. Skolan bör således arbeta för att göra eleverna mera delaktiga i upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna. Cirka 25 procent av de yngre eleverna och cirka 50 procent av de äldre eleverna i grundskolan är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som riskerar att inte nå målen. Inspektionen visar emellertid att åtgärdsprogrammen kan vara svepande och innehålla övergripande mål som inte är konkreta och utvärderingsbara. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör förbättra kvaliteten och tydliggöra innehållet i åtgärdsprogrammen. Skolans elevhälsoteam har en stödjande roll gentemot arbetslagen och arbetar både konsultativt och i direkta elevärenden. Teamet som består av rektorn, skolsköterska, kurator och specialpedagog träffar arbetslagen regelbundet. Det är dock inte alltid som dessa träffar resulterar i konkreta åtgärder för eleverna i klassrummet. Personalens uppfattning är att det specialpedagogiska stöd som ges ofta är av utredande och sporadisk karaktär där det saknas struktur, kontinuitet och uppföljning. Inspektörerna bedömer att skolan bör följa upp på vilket sätt stödresurser används och vilka effekter det får för att de på bästa sätt ska komma eleverna till godo. Inspektörerna vill även framhålla att elevhälsoteamets roll och funktion bör tydliggö- 3

103 ras så att elevhälsoteamets legitimitet stärks bland lärarna. Särskilt viktigt blir det mot bakgrund av att så många elever vid skolan inte når målen i flera ämnen. Arbetet i särskolan utgår från obligatoriska särskolans kursplaner. För att ge ytterligare utmaningar till elevers olika förutsättningar används även grundskolans kursplan i grundsärskolan. Uppfattningen om eleverna får tillräckliga utmaningar varierar dock bland lärare och föräldrar. Liksom i grundskolan framtonar bilden av att de olika arbetslagen i grundsärskolan har olika sätt att se på skolans kunskapsuppdrag. Det är inspektörernas bedömning att grundsärskolans arbetslag i högre grad bör samverka för att få kontinuitet och en tydlig progression i elevernas lärande. I särskolan dokumenteras elevernas kunskapsutveckling i individuella utvecklingsplaner. Planerna ses som levande dokument som kontinuerligt diskuteras, utvärderas och revideras under terminernas gång. Även foto och elevmappar används för att följa elevernas utveckling. Normer och värden Körfältsskolans prioriterade mål är att eleverna ska ges möjlighet att utveckla empati och ansvar, känna trygghet att vistas inom skolans närområde samt att stimulera till fysiska aktiviteter genom goda motionsvanor och daglig utevistelse. Mycket tid har lagts ner på värdegrundsarbete. Skolan har också i hög grad varit fokuserad på elevernas sociala utveckling och fostran. Trots att personalen bedriver ett aktivt värdegrundsarbete för att skapa ett gott arbetsklimat för alla elever, framkommer vid intervjuer att det förekommer ett hårt språkbruk och att de äldre elevernas arbetsro bör förbättras. Likaså att det finns elever som blivit retade och kränkta. I det värdegrundsarbete som bedrivs på skolan ger personalen uttryck för att det saknas en tydlig samsyn. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla rutiner för att följa upp och analysera resultatet av värdegrundsarbetet på ett tydligt sätt. Dessutom bör arbetslagen i högre grad samarbeta. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. Körfältsskolan har vid inspektionstillfället en likabehandlingsplan. Inspektörerna bedömer dock att likabehandlingsplanen inte motsvarar författningarnas krav då det saknas en specifik redovisning av Körfältsskolans aktuella behov. Dessa behov ska vara utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. De ska också ha en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund. Inspektörerna bedömer att skolan måste intensifiera sitt arbete med att upprätta en likabehandlingsplan som motsvarar författningens krav. Vidare bör elever och personal göras mera delaktiga i det arbetet. Samtliga intervjuade ser det som en fördel att Körfältsskolan omfattar olika skolformer. Att förbättra samverkan mellan skolformerna är ett av skolans angelägna utvecklingsområden eftersom det finns mycket att lära av varandra. Det är också inspektörernas bedömning att skolan bör ta vara på de möjligheter och förutsättningar som finns för ett samarbete i syfte att förbättra resultatet av värdegrundsarbetet. Rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Vid inspektionstillfället hade Körfältsskolan inga gemensamma övergripande ordningsregler. Inspektörerna bedömer att skolan måste intensifiera arbetet med att ta fram gemensamma ordningsregler. 4

104 Ledning och kvalitetsarbete Personaltätheten på skolan är god och flertalet lärare har högskoleutbildning. Skolan saknar dock lärare med kompetens i de naturorienterande ämnena och textilslöjd. Körfältsskolan är en heldagsskola med skoldag och skolbarnsomsorg från På så sätt vill skolan skapa en större flexibilitet genom att nyttja all personal under hela dagen. Personalen har också ett gemensamt ansvar för att skapa en helhetssyn kring varje elev. Inspektörerna vill i sammanhanget betona vikten av att personalens utbildning ska vara avgörande för det ansvar de har i undervisningen. Med utgångspunkt i det som tidigare nämnts om elevernas försämrade kunskapsresultat får detta ses som särskilt angeläget. Körfältsskolans verksamhet leds av två rektorer. En rektor ansvarar för förskoleklass och grundskolans årskurser 1 5 och en rektor för särskolans samtliga årskurser och skolbarnsomsorgen. Rektorerna uppskattas av sin personal för att de är goda lyssnare och lätta att få kontakt med. Rektorerna har också ett nära samarbete och en tydlig ansvarsfördelning. Intervjuer visar dock att det saknas struktur, ramar och ett gemensamt synsätt i verksamheten. Organisationsförändringar, arbetsmiljöfrågor och många akuta elevärenden i grundskolan, liksom rektorsbyten har medfört att tiden inte räckt till för rektorerna att vara nära i verksamheten. Mot bakgrund av ovanstående och risken för att utvecklingsarbetet inte bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv, är det enligt inspektörernas bedömning, särskilt viktigt att rektorerna tar ett tydligt ledningsansvar i utvecklingsarbetet. Inspektörerna vill i sammanhanget också påminna om det ansvar rektorerna har enligt läroplanen. Arbetslagen utvärderar verksamheten i slutet av varje läsår utifrån frågor som rektorn tillhandahåller. Arbetslagens utvärderingar utgör tillsammans med resultat från elevenkäter underlag för skolans kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen är till stora delar en utvärdering av de kommunala målen, men innehåller även skolans resultat från de nationella proven i årskurs fem. Inspektörerna bedömer att Körfältsskolan bör förbättra sitt kvalitetsarbete och sin kvalitetsredovisning så att kopplingen till de nationella målen blir tydligare. Kvalitetsredovisningen ska också innehålla en beskrivning av i vilken mån förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och särskolan når de nationella målen. Undervisningen i svenska som andraspråk erbjuds i begränsad omfattning och behandlas mera som stödundervisning. Inspektörerna kan konstatera att svenska som andraspråk inte bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser. Skolan måste säkerställa att elever som bör följa kursplanen i svenska som andraspråk ges denna möjlighet. Inspektörerna vill även uppmärksamma skolan på att undervisning i ämnet ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Därutöver kan det anordnas som språkval, elevens val eller inom ramen för skolans val. Informationen om rätten till ett tionde skolår för elever i särskolan ges av rektor och flertalet av eleverna utnyttjar denna rätt. Flera elever börjar särskolan redan som sexåringar och får sitt extra tionde eller elfte år någon gång under skoltiden. Inspektörerna vill i sammanhanget klargöra att det är när ungdomarna har slutfört årskurs nio i obligatoriska särskolan som de har rätt att få fortsatt utbildning i årskurs tio i obligatoriska särskolan. 5

105 Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan har inte utarbetat övergripande ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte enligt gällande bestämmelser (2 kap grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolans kunskapsresultat i matematik, svenska och engelska måste förbättras. - Utvärdering, uppföljning och dokumentation av skolans värdegrundsarbete bör förbättras. - De äldre elevernas arbetsro bör förbättras. - Skolan bör arbeta med att öka samsynen på läroplanens kunskapsuppdrag. - Förskoleklassens roll som egen skolform bör tydliggöras. - Samverkan mellan arbetslag inom grundskolan och inom grundsärskolan bör stärkas liksom samverkan mellan skolformerna. - Information till elever om målen för utbildningen bör förbättras. - Skolan bör arbeta för att ge eleverna större inflytande över det egna lärandet. - Eleverna bör göras mera delaktiga i upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna. - Arbetet med att upprätta åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå målen bör utvecklas. - Skolan bör arbeta för en större kontinuitet och bättre uppföljning i det specialpedagogiska stödet. - Skolan bör utveckla sitt kvalitetsarbete. - Personalen bör bli mera delaktig i upprättande av kvalitetsredovisningen. - Skolan bör sträva efter att använda lärare som har utbildning för den undervisning de bedriver. - Rektorernas pedagogiska ledarskap bör stärkas. 6

106 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Inom området Kunskapsresultat finns behov av åtgärder avseende: Resultat på nationella prov En betydande andel av eleverna når inte godkända resultat i de nationella ämnesproven i årskurs fem. Vårterminen 2006 var det endast 28 procent av eleverna som klarade målen för godkänt i matematik, 50 procent i svenska och 72 procent i engelska. Vid jämförelser över tid har resultaten varierat de senaste tre åren. Resultaten på de nationella proven i årskurs fem bör analyseras och insatser måste vidtas för att öka måluppfyllelsen. 7

107 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Inom området Genomförande av utbildningen finns behov av åtgärder avseende: Utgångspunkt i uppdraget Undervisningens innehåll ska enligt läroplanen vara allsidigt och utgå från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Skolan har till stora delar varit fokuserad på elevernas sociala utveckling och fostran, varför även kunskapsuppdraget bör lyftas fram. Inspektörernas bedömning är att utbildningen i större utsträckning bör utgå från läroplan och kursplaner. Utrymme för olika kunskapsformer Intervjuer visar att det saknas struktur, ramar och ett gemensamt synsätt i verksamheten. Det finns många olika pedagogiska inriktningar på skolan. Inspektörerna bedömer att undervisningsmetoder bör diskuteras i och mellan arbetslagen för att få kontinuitet och en röd tråd i utbildningen. Vidare bör såväl grundskolan som grundsärskolan arbeta med att ge eleverna mera utmaningar. Struktur och ramar bör bli tydligare. Elevernas ansvar och inflytande Enligt läroplanen ska skolan sträva mot att elever successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. En förutsättning för att eleverna ska kunna få ett verkligt inflytande är att de har kunskaper om skolans mål. Vid Körfältsskolan varierar elevernas kunskaper om skolans mål. Inspektörerna bedömer att elevernas kännedom om skolans mål bör förbättras för att de i högre grad ska kunna ta ansvar och ha inflytande över utbildningens innehåll och arbetssätt. Samverkan Personalen ska regelbundet samverka för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Mot bakgrund av att personalen ser olika på skolans uppdrag och att vissa av eleverna går två år i samma årskurs är det inspektörernas bedömning att samverkan mellan arbetslag inom grundskolan och inom grundsärskolan bör stärkas. 8

108 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Inom området Anpassning av verksamheten och särskilt stöd finns behov av förbättringar och åtgärder avseende: Särskilt stöd och åtgärdsprogram Inspektörerna bedömer att skolan bör följa upp på vilket sätt stödresurser används och vilka effekter det får för eleverna. Elevhälsoteamets roll och funktion bör tydliggöras så att elevhälsoteamets legitimitet stärks bland lärarna. Vidare bör skolan förbättra kvaliteten och tydliggöra innehållet i åtgärdsprogrammen. De innehåller inte alltid utvärderingsbara mål. 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Inom området Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat finns behov av förbättringar och åtgärder avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Lärarna ska enligt läroplan och kursplaner följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Skolan bör utveckla sin uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsresultat på såväl individ som grupp och skolnivå. Kommunikation av resultat Individuella utvecklingsplaner upprättas för samtliga elever i samband med utvecklingssamtalen. Många elever är dock inte medvetna om att de har en plan och än mindre vad den innehåller. Skolan bör således arbeta för att göra eleverna mera delaktiga i upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna. 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyg sätts enligt författningarna Inom området och betygssättning finns behov av åtgärder avseende: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Skolan bör utarbeta rutiner för likvärdiga bedömningar i såväl de nationella ämnesproven som i alla ämnen. Likaså bör lärarna i högre grad diskutera grunderna för utvärdering och bedömning. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. 9

109 Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Inom området Normer och värden i studiemiljö och samvaro finns behov av åtgärder avseende: Studiemiljö och arbetsro De äldre elevernas arbetsro bör förbättras. Värdegrundsarbetet Trots att personalen bedriver ett aktivt värdegrundsarbete för att skapa ett gott arbetsklimat för alla elever förekommer ett hårt språkbruk och att elever blir retade och kränkta. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla rutiner för att följa upp och analysera resultatet av värdegrundsarbetet. Dessutom bör arbetslagen i högre grad samarbeta för att få en gemensam syn på arbetet med värdegrunden. Ordningsregler Rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Vid inspektionstillfället hade Körfältsskolan inga gemensamma övergripande ordningsregler. Skolan måste ta fram gemensamma ordningsregler. Såväl elever som lärare ska vara med och utformar reglerna. Likabehandlingsplan Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. Vid inspektionstillfället hade Körfältsskolan en likabehandlingsplan framtagen på skolområdet. Planen är dock inte anpassad utifrån Körfältsskolans specifika situation. Inspektörerna bedömer således att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som förordningen ställer på en sådan plan. Vidare ska planen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. 10

110 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 11

111 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Inom området Personalens utbildning och kompetensutveckling finns behov av åtgärder avseende: Personalens utbildning Skolans personal har överlag utbildning för den undervisning de bedriver. Skolan saknar dock lärare med kompetens i de naturorienterande ämnena och textil-slöjd. Inspektörerna vill i sammanhanget betona vikten av att personalens utbildning ska vara avgörande för det ansvar de har i undervisningen. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över hur olika kompetenser används i undervisningen. Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Inspektörerna bedömer att det finns behov av diskussioner i personalgruppen om läroplanens och kursplanernas mål för att de ska kunna bli mera styrande i undervisningen. Kopplingen till skolans kunskapsuppdrag bör bli tydligare. För att få en samsyn kring skolans uppdrag bör arbetslagen ges möjlighet till gemensamma diskussioner. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Inom området Rektors ansvar finns behov av åtgärder avseende: Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen I läroplanen anges att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och skollagen anger att det är rektorns ansvar att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Organisationsförändringar och många rektorsbyten de senaste åren har medfört svårigheter att få någon kontinuitet i ledarskapet. De förbättringsinsatser som finns inom skolan pekar på att rektorerna bör stärka sitt pedagogiskt ledarskap och ta ett större ledningsansvar för utvecklingsarbetet. 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Inom området Tillgång till utbildning finns behov av åtgärder avseende: Valmöjligheter Undervisningen i svenska som andraspråk erbjuds i begränsad omfattning och behandlas mera som stödundervisning. Inspektörerna bedömer att svenska som andraspråk inte bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser. Undervisning i ämnet ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Därutöver kan det anordnas som språkval, elevens val eller inom ramen för skolans val. 12

112 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Inom området Kvalitetsarbete finns behov av åtgärder avseende: Systematiskt kvalitetsarbete Enligt läroplan för grundskolan krävs att undervisningsmålen ständigt prövas, att resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla sitt kvalitetsarbete. Utvärderingar samt uppföljning och analys av elevernas resultat bör i högre grad ligga till grund för förbättrings- och utvecklingsarbete. Kvalitetsredovisning Varje skola ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Körfältsskolan har en kvalitetsredovisning som till stor del behandlar kommunens prioriterade mål men som endast i liten utsträckning innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen. Den saknar också en tydlig redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Vidare är inte all personal delaktiga. Elever och föräldrar ges heller inte möjlighet att delta i arbetet. Kvalitetsredovisningen bör tydligare innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats och även en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska också innehålla en bedömning av i vilken mån förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och särskolan når de nationella målen. Datum Ort Umeå AnnaCarin Nilsson Eva Edlund 13

113 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Lillsjöskolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Lillsjöskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Lillsjöskolan den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Lillsjöskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I skolan intervjuades rektor, personal i förskoleklass, årskurs 2 och 5 samt fritids. Vidare intervjuades elevhälsopersonal och elever i årskurs 5. Inspektörerna besökte även lektioner i förskoleklass, årskurs 2 och 5. Föräldrar och elever har besvarat en webenkät. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolorna utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

114 Beskrivning av Lillsjöskolan Lillsjöskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 130 Förskoleklass 41 Grundskola 181 Lillsjöskolan ligger i stadsdelen Odensala i Östersund och tillhör Odensalas skolområde. Skolan som är uppförd på 70-talet, består av en byggnad och har närhet till skog och sjö. Skolgården har lekredskap och ytor för lek och spel. Lillsjöskolan har en egen idrottshall. Undervisning i hem- och konsumentkunskap bedrivs i lokaler i Storsjöskolan som ligger i närheten. Utbildningen vid Lillsjöskolan omfattar förskoleklass, årskurserna 1 5. Skolan tillhandahåller anpassning för elever med hörselnedsättning i grundskolan. Skolbarnsomsorg är lokal- och verksamhetsmässigt integrerad. Den pedagogiska personalen är indelad i två spår: Örnen, med verksamhet för elever med hörselnedsättning och Falken. Varje spår omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5. Eleverna är organiserade i årskursvisa klasser. För verksamheterna ansvarar en rektor. Helhetsbedömning Inspektionen visar att Lillsjöskolan har ett tydligt och väl förankrat arbete i värdegrundsfrågor. Personalen har en samsyn i förhållningssätt och är trygg och kunnig i sitt uppdrag. Eleverna blir sedda och upplever arbetsro. Skolan har en hög måluppfyllelse i nationella prov i svenska, engelska och matematik. Någon samlad dokumentation av skolans kunskapsuppföljning och utvärdering i övriga ämnen framkommer inte. Rektorn arbetar för att förbättra skolans dokumentation i vardagsarbetet och att utveckla kvalitetsarbetet. Lillsjöskolan har överlag en bra verksamhet men måste i sitt kvalitetsarbete tydligare följa kunskapsutvecklingen i alla ämnen och utarbeta system för utvärdering av skolans samlade resultat samt utarbeta en arbetsplan. Kunskaper Inspektionen visar att eleverna i Lillsjöskolan de två senaste åren når hög måluppfyllelse i nationella prov som genomförs i svenska, engelska och matematik och elevernas kunskapsutveckling följs tydligt i dessa ämnen. Skolan följer även elevernas språkliga medvetenhet i förskoleklassen och i årskurs 3 sker uppföljning av läsförmågan. Enligt skolans kvalitetsredovisning kan alla elever läsa tillfredsställande när årskurs 3 inleds. Lillsjöskolan har konkretiserat kursplanernas mål samt åskådliggjort en kunskapsklättring i svenska, engelska och matematik i syfte att tydliggöra detta för elever och föräldrar vid utvecklingssamtalen. Föräldrarna ges god information om målen i dessa ämnens kursplaner. Skolan har även tydliggjort ett flertal av läroplanens mål att sträva mot och angivit kännetecken när målen anses vara nådda utifrån elevernas åldersgrupp. Varje elevs utveckling, socialt och kunskapsmässigt dokumenteras i en elevmapp. Utvecklingssamtalen med elever och föräldrar tar främst upp arbetet i svenska och matematik men i årskurs 5 delger lärarna kunskapsresultaten i samtliga ämnen för elever och föräldrar. Någon dokumentation relaterat till målen för skolan som tydliggör dess kunskapsuppföljning och resultat i alla ämnen fram- 2

115 kommer inte. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste förbättra kunskapsuppföljningen i samtliga ämnen. Eleverna ges möjlighet att påverka sitt lärande på olika sätt. Enligt skolans kvalitetsredovisning ökar elevernas motivation för att påverka sitt lärande då de förstår målen i årskurs 5. Eleverna upplever att de kan påverka sitt lärande och har inflytande i vissa frågor, men att det tar lång tid innan förändringar görs. Eleverna deltar i klassråd, elevråd och matråd. Skolan bör arbeta vidare med att tillvarata elevernas engagemang samt utifrån deras ålder och mognad öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. Skolan har upparbetade och fungerande rutiner för samverkan med förskolan och vid elevernas övergång till årskurs 6. I skolområdet har exempelvis samarbete skett kring några ämnen utifrån läroplan och kursplaner. För att nå en helhetssyn i lärandet bör pedagogerna fortsätta att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra i upptagningsområdet. Skolan har rutiner för att identifiera behov av särskilt stöd. Iakttagelser, olika tester och kontinuerliga klasskonferenser utgör exempel på underlag. Utifrån en sammanställning av skolans behov gör elevhälsoteamet en bedömning av lämpliga insatser. Skolan arbetar för att vara flexibel med resurser. Intervjuer bekräftar också att skolan följer upp och utifrån behov omfördelar resurser. I arbetet ingår en strävan efter att hela tiden anpassa lärandemiljön och förändra den. Specialpedagogerna arbetar både direkt med elever och konsultativt för att förbättra elevernas lärandemiljö. Lärarna upprättar åtgärdsprogrammen tillsammans med föräldrar, elev och specialpedagog. Vid inspektionen framkommer en osäkerhet om alla elever som är i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram. Skolan måste därför tillse detta. Vidare kan kvaliteten på åtgärdsprogrammen förbättras. Vissa av målen beskrivs som insatser vilket minskar möjligheten att utvärdera effekterna. I samarbete med fritidspedagogerna genomför lärarna med elever och föräldrar utvecklingssamtal. Individuella utvecklingsplaner med framåtsyftande målsättning för eleverna utarbetas då. Normer och värden Inspektörerna bedömer att skolan har ett tydligt och väl förankrat arbete i värdegrundsfrågor. Personalen har en samsyn i förhållningssätt och är trygg och kunnig i sitt uppdrag. De följer eleverna dagligen i samtal. Eleverna blir sedda och upplever arbetsro. Skolan medvetandegör eleverna om skolans ordningsregler genom kompiskontrakt som eleverna medger att de ska följa. Eleverna uppfattar att en del av reglerna i praktiken efterlevs olika beroende på lärare. Skolan bör därför arbeta för att nå en gemensam efterlevnad av ordningsreglerna. Intervjuer bekräftar att skolan arbetar aktivt för att förebygga kränkande behandling. Arbetet sker dagligen i de olika klasserna, men skolan har haft fall av kränkande behandling och intervjuer bekräftar att när detta uppstår agerar personalen direkt och kontaktar föräldrarna. Inspektionen visar att den likabehandlingsplan som används på Lillsjöskolan är gemensam för skolområdet och eleverna har inte varit delaktiga i framtagandet. Ledning och kvalitetsarbete Inspektionen visar att pedagogerna har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolan har tillgång till utbildade specialpedagoger och fritidspedagoger. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Kompetensutveckling genomförs men medlen är begränsade. 3

116 Rektorn är ny för verksamheten sedan ett år tillbaka. Personalen uppfattar att rektorn är lätt att nå men önskar att rektorn oftare skulle finnas tillgänglig i skolan. Rektorn prioriterar att utveckla dokumentation av elevernas kunskapsutveckling samt kvalitetsarbetet. Inspektörerna bedömer att rektorn är på god väg att nå full förtrogenhet med verksamheten. Inspektionen visar att skolans arbetsplan inte är kopplad till de nationella målen för utbildningen och inte heller styrande för verksamhetens arbete. Inspektörerna konstaterar vidare att kvalitetsredovisningen inte fullt ut motsvarar författningarnas krav. Den ska tydligare innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och även ge en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Skolverket vill också påpeka att i nästa års kvalitetsredovisning ska en uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ingå. Kontinuerliga uppföljningar, dokumentation och analys av skolans samlade resultat bör utvecklas. Av inspektionen framkommer att Lillsjöskolan bör arbeta för att förbättra kvalitetsarbetet och göra kopplingen mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning tydlig samt att dessa dokument blir styrande i arbetet och ett redskap för utveckling. Ämnen som slöjd, musik och idrott är genomgående utlagda i elevernas scheman medan övriga ämnen inte finns tydliggjorda. Lärarna genomför arbetspass och det är oklart hur skolan säkerställer att eleverna får sin garanterade undervisningstid. I Lillsjöskolans timplan ingår inte ämnet teknik och inspektionen visar att ämnet inte bedrivs medvetet, vilket innebär att elever inte kan nå målen i ämnet teknik i årskurs 5. Vidare används beteckningen orienteringsämnen som idag heter naturorienterande och samhällsorienterande ämnen. Samordningen av timplanen inom upptagningsområdet bör också förbättras för att säkerställa elevernas garanterade undervisningstid. Lokalerna är generellt sett anpassade för den pedagogiska verksamhet som bedrivs. Årskurs 5 i Falken har dock i år begränsade utrymmen för sitt pedagogiska arbete. Elever med hörselnedsättning får sin undervisning i Örnen där anpassning av lärandemiljön har genomförts. Skolan och kommunen bör fortsätta att anpassa övriga miljöer i skolan för elever med hörselnedsättning. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas: - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanerna för årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94). - Skolans arbetsplan motsvarar inte förordningens krav (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val innehåller inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap. 20 grundskoleförordningen). - Skolan genomför inte undervisning i teknik och eleverna ges därför inte förutsättningar att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). 4

117 - Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever som får särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör utveckla former för likvärdiga bedömningar i alla ämnen. - Skolan bör ytterligare tydliggöra informationen till föräldrar i förskolan avseende rätten att välja förskola, förskoleklass eller grundskola för blivande sexåringar. - Skolan bör arbeta vidare med att visa på effekter av elevernas inflytande samt utifrån deras ålder och mognad tydliggöra målen för utbildningen. - Skolan bör arbeta för att nå en gemensam efterlevnad av ordningsreglerna. - Skolan bör säkerställa elevernas garanterade undervisningstid. Även samordningen av timplanen inom upptagningsområdet bör förbättras. - Skolans tillgång och användning av datorer för elevernas kunskapssökande bör förbättras. - Kommunen och skolan bör fortsätta att anpassa miljöer inom skolan för elever med hörselnedsättning. - Skolans kvalitetsarbete bör förbättras. - En systematiserad uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat bör utvecklas. - För att nå en helhetssyn i lärandet bör pedagogerna fortsätta att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra i upptagningsområdet. 5

118 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Skolan har hög måluppfyllelse avseende nationella prov i ämnena svenska, engelska och matematik de två senaste åren. Någon samlad dokumentation och utvärdering av skolans övriga ämnen finns inte. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Skolan lyckas väl med genomförandet av utbildningen, men förbättringsinsatser bör vidtas avseende: Elevernas ansvar och inflytande Läraren skall, enligt läroplanen, se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Eleverna upplever att de kan påverka sitt lärande och har inflytande i vissa frågor, men att det tar lång tid innan förändringar görs. Eleverna deltar i klassråd, elevråd och matråd. Skolan bör arbeta vidare med att tillvarata elevernas engagemang samt utifrån deras ålder och mognad öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. Kunskap om målen är en förutsättning för att eleverna ska kunna vara med och utöva inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt. Samverkan För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan, personalen sträva efter samarbete. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Inspektörerna konstaterar att samverkan mellan pedagogerna främst berör elevernas övergångar till förskoleklassen och årskurs 6. Samverkan har också skett i några ämnen mellan skolornas pedagoger. För att nå en helhetssyn i lärandet bör pedagogerna fortsätta att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra i upptagningsområdet för att se elevernas utveckling 6

119 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolans anpassning av verksamheten och särskilt stöd uppfylls i väsentliga delar förutom avseende: Individanpassning av lärandet Lokalerna är generellt sett anpassade för den pedagogiska verksamhet som bedrivs. I arbetet ingår en strävan efter att hela tiden anpassa lärandemiljön och förändra den. Elever med hörselnedsättning får sin undervisning i lokaler inom Örnen. En anpassning av lärandemiljö har genomförts främst inom dessa lokaler. Skolan bör fortsätta att anpassa övriga lokaler för elever med hörselnedsättning. Särskilt stöd och åtgärdsprogram Vid inspektionen framkommer en osäkerhet om alla elever som är i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram. Skolan måste åtgärda detta. 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kraven på kommunikation av resultat och uppföljning av elevers kunskaper uppfylls i stora delar men måste förbättras inom följande område: Uppföljning av elevers kunskaper Uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper ska ske inom skolans samtliga ämnen utifrån kursplanernas krav. Vid Lillsjöskolan sker systematisk uppföljning av ämnena engelska, matematik och svenska. I övriga av skolans ämnen sker uppföljningen på varierade sätt och mer eller mindre systematiskt, vilket måste utvecklas. 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Skolan bör utveckla former för likvärdiga bedömningar. 7

120 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Skolans arbete med normer och värden fungerar väl och är i enlighet med läroplanens intentioner förutom avseende: Ordningsregler Skolan bör arbeta för att nå en gemensam efterlevnad av ordningsreglerna. Likabehandlingsplan Det ska finnas en likabehandlingsplan för varje skola. Eleverna ska vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen och planen ska göras känd bland eleverna. Eleverna ska också delta i den årliga utvärderingen och revideringen av planen. Vid inspektionstillfället hade Lillsjöskolan en likabehandlingsplan framtagen för skolområdet. Planen som används på skolan är inte anpassad utifrån Lillsjöskolans specifika situation. Eleverna har inte varit delaktiga i framtagandet. Inspektörerna bedömer således att Lillsjöskolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som lagen ställer på en sådan plan. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 8

121 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalen har utbildning för den undervisning som de bedriver. Behov av förbättringsinsatser finns avseende: Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalen utgår tydligare från de nationella målen inom värdegrundsarbetet än i arbetet med kunskaper. Inspektörerna bedömer att det finns behov av att förbättra personalens insikter i läroplan och kursplaner avseende kunskapsuppdraget. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektor är på god väg att nå full förtrogenhet med verksamheten. Rektors ansvar för verksamhetens utveckling och beslutsfattande uppfyller författningarnas krav, men behov av förbättringsinsatser finns avseende: Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Skolan genomför en viss uppföljning av kunskapsresultaten. En systematiserad uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat bör utvecklas. 9

122 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Skolan ger i väsentliga delar tillgång till utbildning enligt författningarna men behov av insatser föreligger avseende: Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Skolan bör ytterligare tydliggöra informationen till föräldrar i förskolan avseende rätten att välja förskola, förskoleklass eller grundskola. Undervisningstid Skolan bör säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid i samtliga ämnen. Vidare måste skolan tydliggöra ämnet teknik så att eleverna kan nå målen i ämnet i årskurs 5. Samordningen av timplanen inom upptagningsområdet bör förbättras. Valmöjligheter Eleverna ges möjlighet till fördjupning i ett fåtal skolämnen vilket innebär att de kan prova på företrädesvis idrottsliga aktiviteter under en dag. Skolan måste ge möjlighet till ett allsidigt urval av ämnen för eleverna inom elevens val. Lokaler Skolan bör fortsätta att anpassa alla miljöer i skolan för elever med hörselnedsättning. Läromedel Endast ett fåtal datorer är nätverksanslutna och tillgängligheten till kommunens skoldatasystem tunna klienter är begränsad. Elevernas tillgång och användande av datorer för kunskapssökande bör förbättras vid skolan 10

123 3.4 Kvalitetsarbete Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Skolan bör vidta förbättringsinsatser och åtgärder i följande avseenden: Arbetsplan För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en arbetsplan. Ansvaret för upprättandet och utvärderingen av arbetsplanen har rektorn. Lillsjöskolan har inte en aktuell arbetsplan som motsvarar författningens krav. Inspektörerna bedömer således att skolan måste upprätta en arbetsplan. Systematiskt kvalitetsarbete En systematisk dokumentation och utvärdering av skolans samlade resultat bör utformas och ligga till grund för förbättringsinsatser i verksamheten. Kopplingen mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning bör göras tydlig så att dessa dokument blir styrande i arbetet och ett redskap för utveckling. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Lillsjöskolans kvalitetsredovisning innehåller barn - och utbildningsnämndens och skolans mål, samt resultat, analys och åtgärder för förbättring inom flera delar. Kunskapsresultaten redovisas dock i begränsad omfattning. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen måste utvecklas så att den tydligare innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och ge en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Dessutom måste elever och föräldrar vara delaktiga vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Datum Ort Umeå Solweig Bäckman Märit Gunneriusson Karlström 11

124 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Lugnviksskolan Dnr : 3324 Utbildningsinspektion i Lugnviksskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 9 Grundsärskola årskurs 6 10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Lugnviksskolan den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Lugnviksskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Lugnviksskolan intervjuades rektorerna, lärare, övrig personal och elever i grundskolans årskurser 4 och 9 samt elever från grundsärskolans årskurser Ett urval av föräldrar från grundsärskolan intervjuades också. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser samt verksamheten i förskoleklass. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

125 Beskrivning av skolan Lugnviksskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 75 Förskoleklass 21 Grundskola 313 Obligatorisk särskola 57 Lugnviksskolan är belägen i Lugnviks centrum cirka tre kilometer norr om Östersund. Skolan ingår Östersunds kommuns Norra skolområde. Utbildning vid Lugnviksskolan omfattar förskoleklass, grundskolans årskurser 1 9, grundsärskolans årskurser 6 10 samt skolbarnsomsorg och grundsärskolans klubbverksamhet. Verksamheten för eleverna i grundsärskolan är organiserad i åldersblandade grupper. I förskoleklass och grundskolans årskurser 1 9 bedrivs undervisningen i åldershomogena klasser. Tre heltidsanställda rektorer ansvarar för verksamheten. Grundskolans personal är organiserad i årskursvisa arbetslag som kallas det lilla arbetslaget. Varje litet arbetslag ingår även i ett större arbetslag i årskurs 1-5. Grundsärskolans personal är organiserad i fem arbetslag. Skolbarnsomsorgens personal ingår i de tidigare årskursernas arbetslag. Skolans byggnader är från 1970-talet. Grundsärskolans elever och grundskolans elever i årskurserna 5 9 har sina undervisningslokaler i samma byggnad. I den byggnaden finns också ett stadsdelsbibliotek, en idrottshall och en elevmatsal. Eleverna i förskoleklass och grundskolans årskurser 1 4 har sina lokaler i en angränsande byggnad där även en av förskolorna är placerad. Flertalet elever i grundsärskolan kommer från andra kommuner och bor på elevhem under veckorna. Det finns också elever som har skolskjuts. Helhetsbedömning Inspektionen visar att eleverna i Lugnviksskolan i stor utsträckning når de nationella målen. De äldre eleverna anser sig dock ha ett begränsat inflytande över sin undervisning trots att målen i de olika ämnena presenteras. För elever som riskerar att inte bli godkända i något ämne eller för elever som har behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. Skolan har en engagerad och kompetent personal som tar tag i konfliktsituationer direkt vilket bidrar till den goda stämningen på skolan. Dock saknas en plan för ett mer systematisk förebyggande värdegrundsarbete. Kvalitetsarbetet bör utvecklas och tydligare omfatta de nationella målen. Kunskaper Inspektionen visar att eleverna i förskoleklasserna får goda förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Förskolans pedagogik med skapande, lek och barns eget utforskande genomsyrar verksamheten för sexåringarna. För de yngre eleverna är kunskapsuppföljningen i ämnen svenska, engelska och matematik god. Diagnoser av olika slag genomförs i ovanstående ämnen, men en systematisk dokumenterad uppföljning i övriga ämnen saknas. Därmed saknas ett viktigt verktyg för att på skolnivå styra resurser till de områden där de 2

126 behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Inspektörerna bedömer det som en brist att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. Enligt skolans statistik uppnådde 93 procent av eleverna godkänt i svenska och engelska samt 83 procent i matematik, i de nationella ämnesproven för eleverna i årskurs 5 vårterminen Inspektörerna bedömer att skolan bör följa upp, analysera och förbättra resultaten och då särskilt i matematik. Eleverna i årskurs 9 når goda studieresultat jämfört med kommunen och med riket. Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 Lugnviksskolan Lugnviksskolan Kommunen Riket Meritvärde 212,3 226,1 225,0 202,6 205,8 209,4 206,9 206,3 206,8 - Flickor - Pojkar Andel (i procent) behöriga till nationellt program 216,3 250,3 234,1 211,4 223,7 216,9 218,1 217,3 218,3 208,9 195,4 213,4 194,5 188,2 201,6 196,3 195,8 195,7 87,3 96,2 94,1 89,9 90,2 92,8 89,6 89,2 89,5 - Flickor 92,1 100,0 96,4 91,6 92,6 91,7 91,1 90,7 90,7 - Pojkar 83,3 91,3 91,3 89,5 87,7 94,0 88,3 87,9 88,4 Andel (i procent) som nått målen i alla ämnen Källa: Skolverkets statistik 76,4 90,4 88,2 76,6 77,7 82,9 75,9 75,5 76,0 I Lugnviksskolan uppnådde 88,2 procent av eleverna målen i alla ämnen år Elevernas kunskapsresultat är högre än såväl kommuns som rikets resultat. Dock finns en skillnad mellan flickor och pojkars resultat, något som skolan bör analysera och åtgärda. Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2006 redovisas endast i matematik och engelska. I svenska genomfördes endast två av de tre delproven. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på att de nationella ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska och att samtliga delprov ska genomföras. Inspektionen visar att information om rätten att få betyg i grundsärskolan ges och de flesta elever väljer att få betyg. Det finns elever som är mottagna i särskola och som i några ämnen väljer att läsa efter grundskolans kursplan. Dessa elever får då betyg efter grundskolan kursplanemål. I skolan diskuteras bedömnings- och betygsfrågor internt och utifrån författningarnas krav. Det förekommer dock inga bedömnings- och betygsdiskussioner med andra skolor. Vid intervjuer framkommer att lärare som saknar formell utbildning har haft svårigheter vid betygssättning. Det är angeläget att kommu- 3

127 nen gör sitt yttersta för att anställa lärare med utbildning för den undervisning de bedriver. Skolan måste säkerställa att betygssättningen sker på ett korrekt sätt i alla ämnen. Skolan bör vidare arbeta för att diskussioner om bedömning och betygsättning med andra skolor genomföras. Skriftliga omdömen utfärdas för elever i årskurs 9 som inte når upp till målen i något ämne. Inspektionen visar dock att det saknas en tydlig dokumentation av elevens kunskapsutveckling i ämnet och vilka mål som uppnåtts. I Lugnviksskolan presenteras målen i de olika ämnena för såväl elever som föräldrar vid utvecklingssamtalen. En nulägesbeskrivning av elevens kunskaper ges och en redogörelse för vad eleven förväntas uppnå i de olika ämnena. För de äldre eleverna presenteras även betygskriterierna. Alla elever har någon form av individuell utvecklingsplan som upprättas vid utvecklingssamtalet. Inspektörerna bedömer att planen bör utvecklas, framför allt vad gäller de framåtsyftande målbeskrivningarna och på ett mer utförligt sätt omfatta elevens kunskapsutveckling. De yngre grundskoleeleverna och grundsärskolans elever anser sig ha inflytande över och vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Planeringsböcker, veckobrev och olika former av elevutvärderingar används. Trots att målen presenteras för eleverna vid utvecklingssamtalen anser de äldre eleverna i grundskolan att de har en mer begränsad möjlighet att påverka undervisningen. Inflytandet sker vid enstaka tillfällen i något ämne då eleverna får välja arbetsområde och redovisningsform. Inspektörerna bedömer att de äldre elevernas inflytande över sitt lärande bör öka så att läroplanens intensioner uppfylls. Demokratiska samverkansformerna för elever i form av klass- och elevråd genomförs i vilka eleverna upplever att de ges möjlighet till samverkan. Inspektionen visar att skolans uppdrag att arbeta i demokratiska former genomförs. Samverkan mellan grundskolans klasser och grundsärskolans klasser sker i viss utsträckning som exempelvis när elevens val genomförs. Inspektionen visar att samverkan mellan grundskolans klasser samt mellan grundskola och grundsärskola kan förbättras för att för att stödja elevernas långsiktiga lärande och underlätta övergångar för elever. Skolans policy är att stöd till eleverna i mest möjliga mån ska ges i klassrummet. Specialpedagoger samarbetar med lärarna för att stötta elever. Det finns också möjlighet till stödundervisning i mindre grupp i den så kallad studiegården. Dit kan elever, utifrån behov, komma under kortare perioder. I studiegården arbetar en specialpedagog. Inspektörerna bedömer att skolan har rutiner för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. För elever som riskerar att inte bli godkända i något ämne eller för elever som har behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del är av skiftande kvalitet. Exempelvis är vissa mål inte konkreta och därmed svåra att utvärdera. Även vem som är ansvarig för att åtgärder utförs kan saknas. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att stöd till elever ska ges i skolan och kan därför inte förläggas till hemmet eller annan plats. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra kvaliteten på och tydliggöra innehållet i åtgärdsprogrammen. Elevhälsoteamets roll och funktion är inte helt tydlig för alla på skolan. Intervjuad personal upplever att en stor del av tiden upptas av samtal som inte leder vidare. Ett uttryck som används är att det kan ta lång tid innan stödinsatsen 4

128 påbörjas. Inspektörerna bedömer att skolan bör tydliggöra elevhälsoteamets uppgifter och funktion. På skolan finns elever med anpassade studiegång. Dessa elever har formellt fattade beslut och återrapportering sker till barn- och utbildningsnämnden. Normer och värden Arbetsklimatet på Lugnviksskolan är överlag gott. Det finns en närhet och en positiv stämning mellan elever och personal. Konfliktsituationer reds ut direkt då de uppstår och skolan upplevs som trivsam av de intervjuade. Det förekommer dock dåligt språkbruk och även klotter, skadegörelse och stölder. Inspektionen visar att arbetat med värdegrunden bör förbättras. En plan för ett mer systematisk förebyggande värdegrundsarbete saknas även om lärarna arbetar med värdegrundsfrågor på olika sätt. Aktiviteter som förkommer är sporadiska insatser i form av tjej- och killgrupper, temadagar, kompissamtal och liknande. Inspektionen visar att elevhälsoteamets förebyggande arbete och lärarnas arbete med värdegrundsfrågor på ett tydligare sätt kan kopplas samman och därmed skapa en struktur för ett mer långsiktigt och systematiskt värdegrundsarbete. Skolans likabehandlingsplan och övergripande ordningsregler har rektorerna utarbetat i samverkan med elev- och personalrepresentanter. Föräldrarådet har varit delaktigt i processerna. En temadag har genomförts för att tydliggöra ordningsreglerna. Trots det har inte alla elever kännedom om reglerna och vilka konsekvenser som reglerna innebär. Likabehandlingsplanen är inte heller känd bland alla elever och den bör tydliggöras innehållsmässigt. Inspektörerna bedömer att ordningsreglerna samt likabehandlingsplanen bör göras kända för alla elever. Likabehandlingsplanen uppfyller inte författningarnas krav. Ledning och kvalitetsarbete Skolan har en god personaltäthet och personalen har i huvudsak pedagogisk utbildning. Endast två av skolans lärare saknar utbildning för den undervisning de bedriver. Det är av största vikt att skolan eftersträvar lärare med adekvat utbildning i samtliga ämnen. Inspektionen visar att personalen får enstaka kompetensutvecklande insatser men saknar en långsiktig kompetensutvecklingsplan. Ansvarsfördelningen mellan skolans rektorer är tydlig för både lärare och elever. Inspektionen har visat att det finns förtroende för rektorer men att de ännu inte är helt förtrogna med verksamheten och därmed inte fullt ut klarar att vara de pedagogiska ledarna. Rektorerna upplevs av elever och föräldrar som lätta att kontakta om behov uppstår. En av rektorerna genomgår den statliga rektorsutbildningen. Inspektörerna bedömer att rektorerna bör tydliggöra sitt ansvar för skolans resultatuppföljning och utveckling. Kvalitetsredovisningen för Lugnviksskolan omfattar enhetens prioriterade mål och de kommunala målen. Den omfattar dock inte i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats såväl i grund- som grundsärskolan. I kvalitetsredovisningen finns resultaten av de nationella ämnesproven redovisade samt viss betygsstatistik. Dock saknar inspektörerna en mer utförlig analys av resultaten samt vilka åtgärder som skolan tänker vidta för att förbättra resultaten. Skolan saknar en aktuell arbetsplan. Inspektörerna bedömer att skolan kvalitetsredovisning inte uppfyller författningarnas krav. Drygt två procent av skolans elever har annat modersmål än svenska och får studiehandledning på sitt modersmål. De deltar även i svenska som andra språk. 5

129 Några få av dessa elever har tackat ja till modersmålsundervisning. I Östersunds kommun erbjuds modersmålsundervisning efter skoldagens slut och för vissa elever på en annan skola, vilket kan vara en tänkbar förklaring till det låga deltagandet. Information om rätten till ett tionde skolår för elever i den obligatoriska särskolan ges och de flesta elever väljer en tioårig skolgång. Intervjuer ger en bild av att det finns elever som är mottagna i särskola och bedöms utvecklingsmässigt som väldigt duktiga elever. Det är främst elever som kommer från andra kommuner i Jämtland. Inspektörerna vill göra kommunen och skolan uppmärksam på att det krävs fyra utredningar av medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social karaktär för att säkerställa en elevs mottagande i särskola. Om elev som har tagits emot i särskola senare bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål, ska styrelsen för särskolan besluta att eleven inte längre ska vara elev i särskola. Praoverksamheten för grundsärskolans elever är omfattande och ger eleverna möjligheter att koppla de teoretiska kunskaperna till det praktiska yrkeslivet. Även informationen om gymnasiesärskolan fungerar bra och eleverna ges möjlighet till prova på veckor. Östersunds kommun har i ett enskilt ärende fått kritik för att inte ha uppfyllt författningarnas krav avseende elevs rätt till utbildning i Lugnviksskolan. Ärendet följs upp i särskild ordning. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en aktuell arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen. Grundsärskolans verksamhet saknas i kvalitetsredovisningen (1 och 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - De individuella utvecklingsplanerna uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolans skriftliga omdömen bör förbättras. - Rektorn bör säkerställa att en likvärdig betygssättning sker i alla ämnen i grundskolan utifrån de nationella målen i läroplanen och kursplanerna samt betygskriterierna. Diskussioner om bedömning och betygsättning med andra skolor bör genomföras för att öka likvärdigheten inom kommunen. - Skillnader mellan flickors och pojkars kunskapsresultat bör analyseras och åtgärdas. - Elevinflytandet för de äldre eleverna bör förbättras. 6

130 - Elevhälsoteamets arbete och skolans värdegrundsarbete bör förbättras och struktureras på ett tydligare sätt. - Åtgärdsprogrammens innehåll och kvalitet bör förbättras. - Elevernas kännedom om ordningsreglerna bör öka. - Personalens långsiktiga kompetensutvecklingsbehov bör klargöras. - Rektorerna bör tydliggöra sitt ansvar för skolans resultatuppföljning och utveckling. - Samverkan mellan grundskolans tidigare årskurser och senare årskurser, samt mellan grundskolan och grundsärskolan bör förbättras. 7

131 ar I vänster kolumn anges de delområden som inspektionen granskar. I höger kolumn redovisas bedömningar. KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Inspektionen bedömer här Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Könsrelaterade skillnader Kunskapsresultaten är goda men behov av åtgärder finns avseende: Slutbetyg/betyg i alla ämnen Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av nionde skolåret, ska betyg inte sättas i ämnet. Ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet ska då ges. I Lugnviksskolan finns elever som saknar ett betyg i ämnen. Skolan upprättar i förekommande fall ett skriftligt omdöme om eleven. Dock saknas en tydlig dokumentation av elevens studieutveckling i ämnet och vilka mål som uppnåtts. Skolan bör förbättra de skriftliga omdömena. Resultat på nationella prov I årskurs 5 vårterminen 2006 var 93 procent av eleverna godkända i svenska och engelska samt 83 procent i matematik. En betydande andel av eleverna når inte godkända resultat i matematik i de nationella proven i årskurs 5. Lugnviksskolan bör vidta åtgärder för att förbättra resultaten. Könsrelaterade skillnader Flickors meritvärde år 2006 var cirka 234 och pojkarnas cirka 213. År 2005 var differensen ännu större, flickor cirka 250 och pojkar cirka 195. Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde är stor. Lugnviksskolan bör analysera och åtgärda dessa skillnader. 8

132 1.2 Genomförande av utbildningen Inspektionen bedömer här Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Skolans kvalitet i genomförandet av utbildningen är överlag god men verksamheten bör ses över avseende: Elevernas ansvar och inflytande Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. I Lugnviksskolan är de äldre elevernas inflytande begränsat och sker endast sporadiskt i några ämnen. De äldre elevernas inflytande bör förbättras. Samverkan I läroplanen anges att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Viss samverkan mellan de tidigare årskurserna och förskoleklass samt mellan de senare årskurser i Lugnviksskolans grundskola och grundsärskola sker vid exempelvis genomförande av elevens val och temaarbeten. I övrigt sker ingen planerad samverkan. Skolan består av tre verksamheter. Den röda tråden mellan årskurser och skolformer saknas. Detta märks speciellt vid övergångarna mellan årskurs 5 och 6. Samverkan inom skolan bör förbättras. 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Inspektionen bedömer här Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Anpassning av verksamheten och särskilt stöd till elever i behov av detta är fungerar väl men bör ses över avseende: Åtgärdsprogram Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Lugnviksskolans åtgärdsprogram är av skiftande kvalitet. Exempelvis finns mål som inte är konkreta och därmed svåra att utvärdera, datum för utvärdering saknas samt ansvarig för att de beslutande åtgärder utförs. Åtgärdsprogrammens innehåll och kvalitet bör förbättras. 9

133 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Inspektionen bedömer här Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat är överlag god men bör ses över avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Lugnviksskolan dokumenterar och följer upp elevernas kunskapsutveckling i ämnen svenska, engelska och matematik i de yngre skolåren. Skolan måste förbättra sitt arbete med att följa upp samtliga ämnesmål för de yngre eleverna. Kommunikation av resultat Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Lugnviksskolan har påbörjat ett arbete med att upprätta IUP för alla elever. Dock saknas de framåtsyftande insatserna i flertalet planer. Planerna uppfyller inte författningarnas krav. 1.5 och betygssättning Inspektionen bedömer här Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyg sätts enligt författningarna Skolan har i väsentliga delar rutiner för bedömning och betygssättning förutom avseende: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Vid betygssättning ska läraren utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. I Lugnviksskolan sker betygsättningen utifrån författningarnas krav förutom i enstaka fall när lärare som saknar formell utbildning betygssätter elever. Rektor bör säkerställa att all betygssättning sker utifrån författningarnas krav. 10

134 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Inspektionen bedömer här Personalens förhållningssätt Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Skolans arbete med normer och värden samt likabehandling och likabehandlingsplan fungerar väl förutom avseende: Värdegrundsarbete I Lugnvikssskolan arbetar lärarna i olika stor omfattning med värdegrundsfrågor utifrån de olika klassernas behov. Det saknas dock en mer långsiktig planering och strukturering av hur värdegrundsarbete ska bedrivas. Värdegrundsarbetet bör förbättras. Ordningsregler Rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Lugnviksskolan har ordningsregler som är omarbetade i samverkan med företrädare för vårdnadshavare och elever samt personal. Ordningsreglerna bör dock göras kända för alla elever. Likabehandlingsplan I likabehandlingsplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Elever ska känna till planen och vara förtrogna med det arbete som bedrivs på skolan. Lugnviksskolan har en likabehandlingsplan som inte uppfyller författningarnas krav. Följande delar saknas i planen: en tydlig ansvarsfördelning för alla insatser som genomförs och att den beaktar olika former av kränkande behandling. Vidare ska planen årligen ses över och uppföljning samt utvärdering ska ske i kvalitetsredovisningen. Eleverna i skolan känner inte till likabehandlingsplanen. 11

135 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling Personalens utbildning och kompetensutveckling är överlag god förutom avseende: Personalens kompetensutveckling Personalen i Lugnviksskolan genomför kompetensutveckling i form av sporadiska insatser dock saknas en långsiktig kompetensutvecklingsplan. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektors ansvar uppfyller i väsentliga delar författningarnas krav förutom avseende: Rektors ansvar för verksamheternas utveckling mot de nationella målen Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Lugnviksskolan har under flera års tid haft många ledarbyten och delvis en vakant tjänst. Rektorernas förtrogenhet med verksamheten bör öka och deras roll som pedagogiska ledare bör stärkas. 12

136 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Tillgång till utbildning är god. 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete Arbete med kvalitetsredovisningen ska främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Lugnviksskolan saknar ett systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrar verksamheten. Kvalitetsredovisning Lugnviksskolans kvalitetsredovisning som upprättas av rektorerna utan medverkan av lärare, övrig personal och elever omfattar endast de kommunala målen. Elevernas vårdnadshavare har inte getts möjlighet att delta i arbetet. Skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen. Grundsärskolans verksamhet saknas i kvalitetsredovisningen. Arbetsplan Lugnviksskolan saknar en aktuell arbetsplan. Datum Ort Umeå Eva Edlund Veronica Bonivart-Säfström 13

137 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Mimergården Dnr : 3324 Utbildningsinspektion i Mimergården Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Träningsskola årskurs 1 10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Mimergården den april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Mimergården, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Mimergården intervjuades rektorerna, lärare, övrig personal och elever i grundskolans årskurs 5 samt föräldrar till elever i träningsskolan. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser i grund- och träningsskolan samt verksamheten i förskoleklass. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

138 Beskrivning av skolan Mimergården Antal elever Skolbarnsomsorg 90 Förskoleklass 15 Grundskola 183 Obligatorisk särskola 24 Mimergården ingår i Torvalla skolområde och är belägen cirka åtta kilometer sydost om Östersund. Grundskolans elever från Mimergården fortsätter sin skolgång i Torvallaskolan i årskurs 6. Flertalet av träningsskolans elever fortsätter i gymnasiesärskolan. Utbildningen omfattar förskoleklass, grundskolans årskurser 1 5, träningsskolans årskurser 1 10 samt skolbarnsomsorg. Verksamheten är organiserad i fyra arbetslag som var för sig ansvarar för tre till fyra åldersintegrerade klasser. Träningsskolan är ett av de fyra arbetslag. I ett av grundskolans arbetslag finns en integrerad särskolegrupp. Två rektorer ansvarar för verksamheten som är fördelad i ansvarsområdena, grundskolan och särskolan. Skolan som är byggd 1989 har stora, ljusa och trivsamma lokaler. Ett mindre skolbibliotek finns att tillgå som även nyttjas till utställningar. Skolan saknar matsal. Ett antal elever, främst i träningsskolan, har skolskjuts. Det finns även elever som bor på elevhem. Helhetsbedömning Mimergården är en skola där alla verksamheter och skolformer synliggörs och som präglas av en helhetssyn där eleverna är i fokus. Det är tillåtet att vara annorlunda på Mimergården. Personalen är välutbildad och har en nära individuell samverkan med föräldrarna. Skolan har en varm och välkomnande atmosfär med klassrum som skapar kreativa och positiva lärandemiljöer för eleverna. Den är estetiskt inredd och välbevarad, något som bidrar till att eleverna är rädda om sin skola. I arbetet med att värna om en god inomhusmiljö finns en så kallad reparations- och servicegrupp. Vaktmästaren ansvarar för gruppen bestående av elever från årskurs 5 som under olika veckor utför enklare reparationer och delvis underhåller lokalerna. Skolan har en bra struktur vad gäller värdegrundsarbete och arbetar mycket med förebyggande insatser. Dock bör övergripande ordningsregler utarbetas och likabehandlingsplanen utvecklas. Elevinflytandet fungera bra och tydliggörs bland annat i det ämnesövergripande tematiska arbetet, något som också bidrar till elevernas lust att lära. Kultur som erbjuds i kommunen och naturen i närmiljön används flitigt i undervisningen. Kvalitetsarbetet i skolan bör utvecklas och tydligare omfatta de nationella målen. Kunskaper Inspektionen visar att eleverna i förskoleklassen får goda förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Inspektörerna fick ta 2

139 del av väl planerad och genomförd undervisning som stimulerar till elevernas utveckling och lärande. Grundskolan använder sig av flertalet tester för att mäta elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik. Även den språkliga medvetenheten kartläggs då eleven börjar i årskurs 1. Skolans lärare anser sig ha bra kännedom om elevernas utveckling i alla ämnen, men inspektörerna saknar en övergripande utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i fler ämnen än svenska, engelska och matematik. Därmed saknas ett viktigt verktyg för att på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Inspektörerna bedömer det som en brist att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. Tabell 1: Andel elever (i procent) som uppnått målen i de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs Svenska Engelska Matematik Källa: Skolans statistik Resultaten av nationella ämnesproven i årskurs 5 de senaste åren visar på en sjunkande trend, något som skolan bör uppmärksamma. Inspektionen visar att grundskolan på ett tydligare sätt bör följa upp elevernas resultat. Som ett led i att stärka personalens kompetens och därmed öka elevernas möjlighet till läs- och skrivinlärning deltar skolan i ett projekt kallat Alf och Elsa (Aktuell LäsForskning möter Erfarna Lärares Specifika Arbetsmetoder språkanvändning). Projektet syftar till att ge lärare som undervisar i läs- och skrivinlärning i de lägre årskurserna stöd av erfarna kollegor. Inspektörerna bedömer att detta är en bra kompetensutvecklingsinsats. Eleverna i Mimergården har en individuell utvecklingsplan som upprättas vid utvecklingssamtalen. I grundskolan presenteras främst målen i svenska, engelska och matematik. Inspektionen visar att grundskolan bör förbättra informationen till elever och föräldrar om samtliga kursplanemål. I träningsskolan får föräldrarna vetskap om kursplanens ämnesområden, vilka mål som ska uppnås samt hur barnet bedöms nå målen. Inspektionen visar att planernas kvalitet, framför allt i grundskolan, är av skiftande slag. De framåtsyftande målbeskrivningarna bör utvecklas och på ett mer utförligt sätt omfatta elevens kunskapsutveckling. Eleverna har inflytande över och görs delaktiga i undervisningen främst då det ämnesövergripande tematiska arbetet genomförs men även genom veckobrev, loggböcker, elevutvärderingar och konkreta val (gäller träningsskolan). När temat för terminen startar gör eleverna tankekartor och kan på så sätt påverka sin inlärning. Inom varje temaområde har lärarna gjort så kallad målkort för att säkerställa att kursplanemålen efterlevs. Även demokratiska samverkansformerna för elever i form av klass- och elevråd genomförs. Inspektörerna bedömer att eleverna ges goda förutsättningar till inflytande och att arbeta i demokratiska former. En fjärdedel av skolans elever är i behov av särskilt stöd. För dem upprättas åtgärdsprogram. Stöd till eleven ges efter behov. En del elever arbetar enskilt 3

140 med specialpedagog i vissa ämnen, en del undervisas delvis i mindre grupper och en del har handledning i klassrummet. Behoven är stora och ibland känner sig personalen otillräcklig. Samverkan med elevhälsoteamet fungerar bra. Inspektionen visar att skolan har rutiner för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. I en av grundskolans klasser finns en mindre grupp integrerade särskolelever, kallad Lilla blå. De genomför merparten av sin undervisning i klassrummet men har också tillgång till ett eget rum. Denna form av integrering har funnits under en längre tid och bedöms fungera bra. Föräldrarna upplever att barnen utmanas på ett bra sätt, ges möjligheter att få draghjälp av grundskolans elever och fler kamrater att umgås med. Inspektionen visar på en genomtänkt och strukturerad verksamhet för dessa elever. I läroplanen anges att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Samverkan mellan grundskolans klasser och träningsskolans klasser sker i viss utsträckning som exempelvis när elevens val och temaarbeten genomförs. Inspektionen visar att samverkan kan förbättras bland annat för att underlätta övergångar för elever och för att stödja elevernas långsiktiga lärande. Normer och värden Elever, personal och skolledning anser att klimatet på skolan är bra. Skolan har en varm och välkomnande atmosfär och det råder en positiv stämning mellan elever och personal. Konfliktsituationer reds ut direkt då de uppstår. Skolan har en bra struktur vad gäller värdegrundsarbete och arbetar mycket med förebyggande insatser. Bland annat genomförs en väl planerad och strukturerad rastverksamhet där alla elever och flertalet personal deltar varje dag en timme för lunch. Verksamheten är en del av den samlade skoldagen. Rastverksamheten har resulterat i ett lugnare och trivsammare klimat för eleverna. Inspektörerna bedömer att skolans värdegrundsarbete fungerar bra. Övergripande ordningsregler för skolan saknas, något som skolan måste upprätta i enlighet med författningarna. Skolan har en likabehandlingsplan framtagen inom skolområdet och som delvis anpassats till Mimergårdens förhållanden. Inspektörerna bedömer att ordningsregler måste utarbetas och att likabehandlingsplanen bör utvecklas och göras känd bland eleverna. Ledning och kvalitetsarbete Skolan har en god personaltäthet och alla lärare har adekvat utbildning. Tjänsterna i textil samt trä- och metallslöjd bemannas dock för närvarande av vikarier som saknar formell behörighet. Inspektionen visar att ansvarsfördelningen mellan skolans rektorer är tydlig för både lärare och elever. Rektorerna är förtrogna med verksamheten. Däremot anser inte personalen att rektorerna är de pedagogiska ledarna i verksamheten. En av rektorerna har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Inspektörerna bedömer att rektorerna bör tydliggöra sitt ansvar för skolans resultatuppföljning och utveckling. Kvalitetsredovisningen för Mimergården omfattar enhetens prioriterade mål och de kommunala målen. Den omfattar dock inte i vilken utsträckning de nationella målen för såväl grund- som träningsskolan har förverkligats. I kvalitetsredovisningen finns resultatet av de nationella ämnesproven i årskurs 5 i svenska redovisat. Dock saknar inspektörerna en mer utförlig analys av resultaten 4

141 och även vilka åtgärder som skolan tänker vidta för att förbättra resultaten. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller författningarnas krav. Skolan ska ha en arbetsplan som utvärderas varje år och ligger till grund för kvalitetsredovisningen. Mimergården har lokalt bearbetade kursplaner i varje ämne som benämns arbetsplaner. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att en arbetsplan och lokalt utarbetade kursplaner har olika funktioner. Någon arbetsplan i skollagens mening finns dock inte utarbetad vilket måste åtgärdas. Information om rätten till ett tionde skolår för elever i den obligatoriska särskolan ges och de flesta elever väljer en tioårig skolgång. Även informationen om gymnasiesärskolan fungerar bra och eleverna ges möjlighet till prova på veckor. Enligt läroplanen ska undervisningen i skolan vara icke-konfessionell. I träningsskolan genomförs konfirmationsundervisning inom den garanterade undervisningstiden. Inspektörerna bedömer att konfirmationsundervisningen inte kan betecknas som icke-konfessionell. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen (1 och 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan saknar en aktuell arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - De individuella utvecklingsplanerna uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan har inte utarbetat övergripande ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Informationen till elever och föräldrar om samtliga kursplanemål i grundskolan bör förbättras. - Rektorerna bör tydliggöra sitt ansvar för skolans resultatuppföljning och utveckling. - Pedagogisk samverkan mellan grundskolan och träningsskolan bör förbättras för att underlätta elevernas övergångar och för att stödja elevernas långsiktiga lärande. 5

142 ar I vänster kolumn anges de delområden som inspektionen granskar. I höger kolumn redovisas bedömningar. Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Inspektionen bedömer här Resultat på nationella prov Kunskapsresultaten är goda men behov av åtgärder finns avseende: Resultat på nationella prov Resultaten av nationella ämnesproven i årskurs 5 de senaste åren visar på en sjunkande trend. Vårterminen 2006 var 86 procent av eleverna godkända i svenska, 81 procent engelska och 71 procent i matematik. En betydande andel av eleverna når inte godkända resultat i de nationella ämnesproven i årskurs 5. Skolan bör vidta åtgärder för att förbättra resultaten. 1.2 Genomförande av utbildningen Inspektionen bedömer här Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Skolans kvalitet i genomförandet av utbildningen är överlag god men verksamheten bör ses över avseende: Samverkan I läroplanen anges att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Samverkan såväl mellan grundskolan och träningsskolan bör förbättras för att underlätta elevernas övergångar och för att stödja elevernas långsiktiga lärande. 6

143 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Anpassning av verksamheten och särskilt stöd till elever i behov av detta fungerar väl. Inspektionen bedömer här Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Inspektionen bedömer här Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat är överlag god men bör ses över avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Skolan dokumenterar och följer upp elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Skolan måste förbättra sitt arbete med att följa upp samtliga kursplanemål. I grundskolan presenteras främst målen i svenska, engelska och matematik för elever och föräldrar. Informationen till elever och föräldrar om samtliga kursplanemål i grundskolan bör förbättras. Kommunikation av resultat Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Skolan har påbörjat ett arbete med att upprätta IUP för alla elever. Dock saknas de framåtsyftande insatserna i flertalet planer. Planerna uppfyller inte författningarnas krav och betygssättning Inspektionen bedömer här Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Skolan har rutiner för bedömning bara i svenska, engelska och matematik. Mimergården måste göra en systematisk uppföljning i samtliga ämnen. 7

144 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Inspektionen bedömer här Personalens förhållningssätt Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Skolans arbete med normer och värden samt likabehandling och likabehandlingsplan fungerar väl förutom avseende: Ordningsregler Skolan har inte utarbetat övergripande ordningsregler. Rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Likabehandlingsplan I likabehandlingsplanen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Elever ska känna till planen och vara förtrogna med det arbete som bedrivs på skolan. Skolan har en likabehandlingsplan som inte uppfyller författningarnas kraven. Följande delar saknas i planen: en tydlig ansvarsfördelning för alla insatser som genomförs och att den beaktar olika former av kränkande behandling. Vidare ska planen årligen ses över och uppföljning samt utvärdering ska ske i kvalitetsredovisningen. Eleverna i skolan känner inte till likabehandlingsplanen. 8

145 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning, kompetensutveckling och systemkunskap är god. Inspektionen bedömer här Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling 3.2 Rektors ansvar Inspektionen bedömer här Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektors ansvar uppfyller i väsentliga delar författningarnas krav förutom avseende: Rektors ansvar för verksamheternas utveckling mot de nationella målen Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorerna är förtrogna med verksamheten men däremot inte de pedagogiska ledarna i verksamheten. Rektorerna bör ta ett tydligare ansvar för skolans resultatuppföljning och utveckling. 9

146 3.3 Tillgång till utbildning Inspektionen bedömer här Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Kravet på tillgång till utbildning är god förutom avseende: Valmöjligheter I läroplanen anges att undervisning i skolan ska vara icke-konfessionell. Den konfirmationsundervisning som bedrivs i träningsskolan kan inte betecknas som ickekonfessionell. 3.4 Kvalitetsarbete Inspektionen bedömer här Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete Arbete med kvalitetsredovisningen ska främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Mimergården saknar ett systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrar verksamheten. Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisningen för Mimergården omfattar enhetens prioriterade mål och de kommunala målen. Skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen. Arbetsplan Skolan saknar en aktuell arbetsplan. Datum Ort Umeå Eva Edlund AnnaCarin Nilsson 10

147 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Norra skolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Norra skolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Norra skolan den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Norra skolan intervjuades rektorn, lärare, övrig personal och elever i årskurs 5. Inspektörerna besökte även förskoleklassens verksamhet samt lektioner i årskurserna 1 5. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

148 Beskrivning av skolan Norra skolan Antal elever Skolbarnsomsorg 120 Förskoleklass 26 Grundskola 184 Utbildningen vid Norra skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5 samt skolbarnsomsorg. I skolan finns en heltidsanställd rektor. Den pedagogiska personalen arbetar i tre arbetslag där förskoleklass, skolbarnsomsorg och årskurs 1 5 ingår. Eleverna i förskoleklassen är integrerade med årskurserna 1 2. Årskurserna 2 3 och 4 5 är åldersblandade. Skolan ligger i centrala Östersund och är kommunens äldsta skola. Den byggdes 1883 och består av en stor byggnad. Undervisning i idrott och hälsa bedrivs huvudsakligen i den närliggande Sporthallen. Flertalet av eleverna vid Norra skolan fortsätter sin skolgång i årskurs 6 i Lugnviksskolan. I Norra skolan har cirka 12 procent av eleverna annat modersmål än svenska, jämfört med kommungenomsnittet som är knappt fyra procent. Helhetsbedömning Inspektörerna bedömer att skolan har förutsättningar att nå målen för utbildningen. Eleverna utvecklas och når kunskaper i flertalet av grundskolans ämnen enligt de nationella målen. Emellertid har elever och föräldrar i allmänhet liten kännedom om kunskapsmålen för respektive ämne. Eleverna upplever att de endast delvis har inflytande på sin undervisning. Lärarnas kompetens och engagemang gör att flertalet elever får det stöd de bör. Åtgärdsprogram finns för de elever som är i behov av särskilt stöd men är av varierande kvalitet. Skolans arbete med värdegrunden har bidragit till att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Skolan nyttjar kontinuerligt det kulturella utbudet som finns centrala Östersund i undervisningssyfte. Kunskaper Skolan genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5. Enligt skolans statistik har så gott som alla elever nått målen i svenska, matematik och engelska. Skolan har analyserat tänkbara orsaker till de goda resultaten och menar att de kan bero på att det är tydligt fokus på läsutveckling i de lägre årskurserna. Inspektörerna bedömer att eleverna, efter ålder och mognad, i allmänhet känner till kunskapsmålen i svenska, matematik och engelska. Emellertid har eleverna generellt begränsad kännedom om kunskapsmålen för övriga ämnen. Vidare har föräldrarna i regel liten kännedom om kunskapsmålen för respektive ämne. Enligt inspektörerna kan detta medföra svårigheter för eleverna att utveckla sin förmåga att själva bedöma sina resultat. Föräldrarnas bristande kännedom om kunskapsmålen kan, enligt inspektörerna, innebära att föräldrarna inte lika tydligt kan följa och relatera elevernas kunskapsutveckling till målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra informationen till eleverna och föräldrarna avseende kunskapsmålen. Inspektionen visar att dokumentation av elevernas kunskapsresultat inte sker i samtliga ämnen. Förutom i svenska, matematik och engelska genomför inte skolan 2

149 någon tydlig systematisk utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till kursplanernas krav. Inspektörerna bedömer att skolan måste förbättra arbetet med att dokumentera och utvärdera elevernas kunskapsresultat i alla ämnen. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet med alla elever och med den individuella utvecklingsplanen som grund. Planen bör dock utvecklas, främst avseende de framåtsyftande målbeskrivningarna, samt på ett mer utförligt sätt omfatta elevens kunskapsutveckling. Skolan har generellt en fungerande arbetsgång för att upptäcka och arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Varje läsår genomför lärarna olika kartläggningar och observationer av eleverna för att tidigt upptäcka de behov som finns. Enligt samstämmiga uppgifter har alla elever i behov av särskilt stöd åtgärdsprogram. Inspektörerna bedömer dock att kvaliteten på åtgärdsprogrammen varierar. Åtgärdsprogrammen bör förbättras så att de alltid innehåller konkreta och utvärderingsbara mål. Eleverna har regelbundna klassråd och elevråd. Inspektionen visar att användningen av dessa kopplas till skolans uppdrag att utveckla elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former. Inspektionen visar dock att eleverna endast delvis har inflytande över sitt lärande. Eleverna är i varierande grad med och påverkar val av arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra sitt arbete med elevernas inflytande. Normer och värden Inspektörerna bedömer att Norra skolan arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Elever såväl som föräldrar och personal upplever att det generellt råder en god stämning i skolan. Skolan har överlag en trivsam miljö. Om konflikter uppstår agerar skolan direkt. Skolan har en likabehandlingsplan men den innehåller inte alla definitioner och begrepp som ska finnas med. Planen är inte förankrad bland personal, elever och föräldrar. Inspektörerna bedömer att skolan måste utveckla och förankra planen under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Ledning och kvalitetsarbete Norra skolan har i jämförelse med kommunen och riket en något låg personaltäthet. All personal har pedagogisk utbildning. Det förekommer dock att lärare undervisar i ämnen de inte har utbildning för. Inspektionen visar att rektorn är känd av eleverna och föräldrarna och förtrogen med verksamheten. Emellertid efterfrågar personalen ett tydligare pedagogiskt ledarskap där tydliga utvecklingsområden lyfts fram. Inspektörerna bedömer att rektorn bör bedriva ett ledarskap med tydligare målstyrning. Kvalitetsredovisningen består av skolans beskrivningar och bedömningar av uppställda mål. Utvärderingen görs av rektorn och en personalrepresentant från varje arbetslag. Övrig personal, elever eller föräldrar har inte varit delaktiga i kvalitetsredovisningen. Inspektionen visar att kvalitetsredovisningen inte upplevs som ett levande dokument bland personalen, elever och föräldrar. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen måste förbättras så att den tydligt innehåller en bedömning av i vilken mån skolan har nått de nationella målen för utbildningen. Vidare bör dokumentet förankras hos all personal, elever och föräldrar. 3

150 Skolan saknar en gällande arbetsplan vid inspektionstillfället. Inspektörerna bedömer att skolan måste intensifiera sitt arbete med att upprätta en arbetsplan. Vid inspektionen framkommer att ämnet hem- och konsumentkunskap bedrivs i varierande omfattning vid skolan. Inspektionen visar att det råder stora oklarheter huruvida eleverna ges förutsättningar att nå samtliga mål för ämnet i årskurs 5. Inspektörerna bedömer att skolan bör säkerställa att alla elever ges förutsättningar att nå samtliga mål för ämnet i årskurs 5. Skolan genomför inte undervisning i elevens val. Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen inom ramen för elevens val. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Mot bakgrund av ovanstående vill inspektörerna framhålla vikten av att skolan snarast tillgodoser elevernas rätt till utbildning avseende elevens val. Cirka 12 procent av skolans elever är berättigade till modersmålsundervisning och en knapp femtedel av dessa elever deltar i modersmålsundervisning. I intervjuer framkommer att den främsta anledningen till att så få elever deltar, är att det råder svårigheter att rekrytera modersmålslärare till alla förekommande modersmål. Undervisning i svenska som andra språk genomförs för cirka tre fjärdedelar av eleverna som har ett annat modersmål än svenska. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen och redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse (förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan saknar en arbetsplan ( 2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan tillgodoser inte elevernas rätt till utbildning avseende elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolans information till eleverna och föräldrarna avseende kunskapsmålen i samtliga ämnen bör förbättras. - Skolans arbete med den individuella utvecklingsplanen bör förbättras. - Åtgärdsprogrammens kvalitet bör förbättras. - Skolans arbete med elevinflytande bör förbättras. - Skolans arbete med att förankra likabehandlingsplanen bör förbättras. - Rektorn bör bedriva ett ledarskap med tydligare målstyrning. - All personals, elevers och föräldrars delaktighet i kvalitetsarbetet bör förbättras. - Skolan bör säkerställa att eleverna ges förutsättningar att nå samtliga mål i hemoch konsumentkunskap i årskurs 5. 4

151 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader De uppföljningar som genomförs i ämnena svenska, engelska och matematik visar att kunskapsresultaten är goda i Norra skolan. Systematiska kunskapsuppföljningar i skolans övriga ämnen saknas vilket måste åtgärdas. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Kvaliteten i genomförandet av utbildningen är i väsentliga delar goda förutom i avseende: Elevernas ansvar och inflytande Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Eleverna har endast delvis inflytande över sitt lärande och är i varierande grad med och påverkar val av arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Kravet på anpassning av verksamheten och särskilt stöd till elever i behov av detta är i väsentliga delar goda förutom i avseende: Särskilt stöd och åtgärdsprogram Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses, samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Norra skolans åtgärdsprogram är av skiftande kvalitet och innehåller inte alltid konkreta och utvärderingsbara mål. 5

152 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kraven på kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat fungerar bra i matematik, svenska och engelska men måste förbättras avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Varje enskild elev ska ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Informationen bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Norra skolans arbete med den individuella utvecklingsplanen bör utvecklas, främst avseende de framåtsyftande målbeskrivningarna, samt på ett mer utförligt sätt omfatta elevens kunskapsutveckling. Dokumentation och bedömning av elevernas kunskapsresultat sker inte i samtliga ämnen. Kommunikation av resultat Läraren ska informera elev och föräldrar om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Norra skolans elever och föräldrar har i regel liten kännedom om målen i kursplanerna för respektive ämne. 1.5 av kunskapsresultat Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Norra skolan har rutiner för bedömning i ämnena svenska, engelska och matematik men måste utveckla dessa till att gälla samtliga ämnen. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 6

153 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Skolans arbete med normer och värden i studiemiljö och samvaro är i väsentliga delar i enlighet med styrdokumenten förutom avseende: Likabehandlingsplan Varje skola ska ha en likabehandlingsplan som innehåller alla definitioner och begrepp. Norra skolans likabehandlingsplan måste utvecklas så att den innehåller alla definitioner och begrepp som ska finnas med. Planen är heller inte känd av flertalet personal, elever och föräldrar och bör förankras. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalens utbildning och kompetensutveckling är goda. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektors ansvar uppfyller i väsentliga delar författningarnas krav förutom avseende: Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Som pedagogisk ledare och chef för lärare och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Norra skolans personal efterfrågar ett tydligare pedagogiskt ledarskap med tydliga utvecklingsområden. Inspektörerna bedömer att rektorn bör bedriva ett ledarskap med tydligare målstyrning. 7

154 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Kravet på tillgång till utbildning uppfylls i väsentliga delar förutom avseende: Undervisningstid Föreskrifter finns om utbildningens omfattning i grundskolans timplan. I timplanen anges bland annat antalet timmar för ämnen. Ämnet hem- och konsumentkunskap bedrivs i varierande omfattning vid Norra skolan. Inspektionen visar att det råder stora oklarheter huruvida eleverna ges förutsättningar att nå samtliga mål för ämnet i årskurs 5. Valmöjligheter Eleverna ska erbjudas ett allsidigt urval av ämnen inom ramen för elevens val. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Norra skolan bedriver inte undervisning i elevens val. 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Arbetsplan Skolans kvalitetsarbete uppfyller i huvudsak författningarnas krav förutom avseende: Kvalitetsredovisning Varje skola ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Norra skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen och redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Vidare är inte all personal delaktiga, elever samt föräldrar ges heller inte möjlighet att delta i arbetet. Arbetsplan För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en arbetsplan. Norra skolan saknar en arbetsplan. Datum Ort Umeå Veronica Bonivart Säfström Eva Edlund 8

155 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Odenslundsskolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Odenslundsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1-5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Odenslundsskolan den 9 10 maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och annan information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. Vid besöket intervjuades rektorer, företrädare för skolans arbetslag, elever i olika årskurser och elevhälsoteam. Inspektörerna besökte även verksamheter och lektioner i olika årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

156 Beskrivning av skolan Odenslundsskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 79 Förskoleklass 27 Grundskola 118 Odenslundsskolan ligger inom det södra skolområdet i centrala Östersund. Skolan har gamla anor och uppfördes vid tidigt 1900-tal. Lokalerna är gamla, men miljön är trivsam och de intressanta träbyggnaderna bidrar till detta. En översyn av lokalerna har inletts för att på olika sätt anpassa lokalerna till verksamhetens behov. En del av undervisningen är förlagd till den närliggande Fagervallskolan, där eleverna bland annat har slöjd. Skolan är indelad i två spår, Hugin och Munin, från förskoleklass till årskurs 5. I respektive spår finns tre arbetslag som arbetar åldersintegrerat F 1, 2 3 och 4-5. De flesta elever börjar i årskurs 6 på Parkskolan. Skolan leds sedan drygt ett år av två rektorer som är ansvariga för var sitt spår. Rektorerna ingår i en ledningsgrupp med övriga rektorer inom skolområdet. Helhetsbedömning Odenslundsskolan bedriver ett mycket aktivt värdegrundsarbete som skolan i olika sammanhang belönats och uppmärksammats för. Inspektörerna bedömer att skolans lärandemiljö för det mesta är trygg. Inspektionen har dock visat att såväl personal som elever ibland kan uppleva det svårt att upprätthålla den bild av skolan som all den positiva uppmärksamheten gett. Inspektörerna anser därför att det är viktigt att skolan systematiskt och kritiskt granskar sitt värdegrundsarbete så att effekterna av arbetet ger det tänkta resultatet och inte förväxlas med en yttre bild av skolan. I skolans dokumentation framgår på ett flertal sätt hur skolan arbetar med värdegrundsuppdraget, men inspektörerna konstaterar att kunskapsuppdraget inte framstår lika klart i dokumentationen. Inspektörerna vill betona att det inte finns ett motsatsförhållande mellan ett bra värdegrundsarbete och kunskapsuppdraget. Tvärtom gör inspektörerna bedömningen att skolan kan lyckas i än högre utsträckning även i sitt värdegrundsarbete om kunskapskraven blir tydligare. Måluppfyllelsen i svenska, matematik och engelska är känd bland skolledning och personal. Skolan har däremot inga rutiner för att systematiskt följa upp och analysera resultaten i samtliga ämnen. Varken av arbetsplanen, kvalitetsredovisningen eller i intervjuer med personalen framgår att en analys av elevernas måluppfyllelse sker utifrån ett genusperspektiv eller utifrån kopplingen mellan hur undervisningen bedrivs och resultat. Därmed saknas ett viktigt verktyg för att på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Inspektörerna bedömer det som en brist som ska åtgärdas att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. I skolan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning saknas systematiska jämförelser och det finns nästan inga referenspunkter som beskriver elevernas samlade kunskapsutveckling över tid. Inspektörerna vill dock framhålla som positivt, att skolan tillsammans med extern hjälp gjort analyser av matematikundervisningen som visade på behovet av att förbättra undervisningen i matematik. Slutsatserna kommer att 2

157 ligga till grund för en särskild satsning på matematik. I detta sammanhang vill även inspektörerna betona vikten av att det upparbetas bättre rutiner för hur kunskapsuppföljning ska ske mellan Odenslundsskolan och den mottagande Parkskolan. Skolan bör tydliggöra målen för elever och föräldrar i alla ämnen. Eleverna har kännedom om målen i svenska, matematik och engelska. Eleverna lyckas även bra i nationella prov, framför allt i svenska och engelska. Matematikresultaten är dock något svagare. I övriga ämnen saknar eleverna till stor del kännedom om målen och hur de själva ligger till i relation till målen. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av hjälper inte heller elever och föräldrar i tillräcklig omfattning att förstå elevens utveckling mot de nationella målen. Kännedom om målen är också en viktig förutsättning för att eleverna ska kunna utöva inflytande över sin utbildning och sitt lärande. Skolan har utarbetat olika sätt för att hjälpa elever som behöver särskilt stöd som i de flesta avseenden fungerar väl. Inspektionen har dock visat att det till stora delar saknas gemensamma former för att tidigt identifiera elever som behöver särskilt stöd. Skolan bör även förbättra sitt arbete med att utveckla åtgärdsprogram som är lättare att utvärdera och som har ett helhetsperspektiv på elevens lärande. Skolan har sedan den omorganisation som genomfördes i Östersunds kommun förstärkts med ytterligare en rektorstjänst. Rektorerna arbetar för att uppnå en samsyn i det pedagogiska ledarskapet och för det pedagogiska arbetet. Inspektionen visar att man till viss del lyckats, men att det är viktigt att rektorerna intensifierar sitt arbete för att uppnå en samsyn i ledarskapet och en röd tråd i skolan. Inspektörerna bedömer att det finns en uppriktig vilja hos rektorerna att kritiskt granska sitt förhållningssätt i relation till rektorsuppdraget, men att det pedagogiska ledarskapet bör stärkas och att ansvarsfördelningen mellan skolans två rektorer bör bli tydligare för elever och föräldrar. Skolans rektorer bör även på ett klarare sätt ta ansvar för att skolans kvalitetsarbete utvecklas och att kvalitetsredovisningen blir ett dokument som i realiteten påverkar skolans arbete med att nå de nationella målen. Inspektörerna anser att det bör finnas ett tydligare samband mellan skolans kvalitetsarbete och den kompetensutveckling som utformas. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Arbetet med skolans individuella utvecklingsplaner bör förbättras och målen tydliggöras för elever och föräldrar. - Gemensamma former och rutiner för att tidigt upptäcka elever som behöver särskilt stöd bör utvecklas på ett tydligare sätt. - Åtgärdsprogrammens innehåll och kvalitet bör förbättras. 3

158 - Skolans kvalitetsarbete bör utvecklas så att det påverkar skolans arbete i högre utsträckning och även kopplas till kompetensutvecklingsinsatser. - Rektorerna bör tydliggöra sin ansvarsfördelning samt utveckla sin samsyn och sitt pedagogiska ledarskap. - Rektorerna bör tydliggöra sina rutiner för hur scheman läggs och följs upp så att det säkerställs att den nyligen fastlagda timplanen inom skolområdet följs. - Skolan bör säkerställa att eleverna få den garanterade undervisningstiden i alla ämnen enligt grundskolans timplan. 4

159 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Kunskapsresultaten i svenska, engelska och matematik är överlag goda. Skolan har hög måluppfyllelse på ämnesproven i årskurs Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Kvaliteten i genomförandet av utbildningen är i de flesta avseenden god, förutom avseende: Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska enligt läroplanen se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att deras inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Elevernas kännedom om skolans mål bör förbättras vid Odenslundsskolan, liksom elevernas möjligheter att med stigande ålder successivt kunna utöva ett allt större inflytande över utbildningens innehåll och arbetssätt. 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Odenslundsskolan har i de flesta avseenden fungerande rutiner i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, men insatser behövs avseende: Särskilt stöd och åtgärdsprogram Odenslundsskolan bör utveckla gemensamma och tydligare former för att tidigt identifiera elever som behöver särskilt stöd. Skolans arbete med åtgärdsprogram bör förbättras med tydligare utvärderingsbara mål och ett större helhetsperspektiv på elevens lärande. 5

160 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Odenslundsskolans kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat bör utvecklas avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper ska ske inom skolans samtliga ämnen utifrån kursplanernas krav. Vid Odenslundsskolan sker systematisk uppföljning i ämnena engelska, matematik och svenska. I övriga av skolans ämnen sker uppföljningen på varierande sätt och mer eller mindre systematiskt, vilket måste utvecklas och kopplas till arbetet med individuella utvecklingsplaner. Samverkan med Parkskolan bör också förbättras avseende kunskapsuppföljning. Kommunikation av resultat Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen. Elevernas individuella utvecklingsplaner vid Odenslundsskolan bör utvecklas och tydligare kopplas till framåtsyftande mål som utgår från mål i kursplaner och läroplan. 1.5 av kunskapsresultat Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning av kunskaper fungerar i huvudsak bra, men bör ses över avseende: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Odenslundsskolan uppfyller kraven avseende kunskapsbedömningar i de ämnen som utvärderas, men bör utveckla detta till att gälla samtliga ämnen. Inom skolområdet har personalen påbörjat ett arbete med att analysera hur de nationella proven rättas och bedöms. Lärarna på skolan delar även upp proven emellan sig. Trots dessa insatser bör skolan fördjupa diskussionen och förbättra sitt arbete med att uppnå en kvalitetssäkrad kunskapsbedömning i alla ämnen. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och 6

161 uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Odenslundsskolan bedriver ett bra och aktivt värdegrundsarbete. Studiemiljön är i de flesta avseenden god, förutom avseende: Likabehandlingsplan Odenslundsskolan har sedan tidigare en upprättad trygghetsplan som bland annat beskriver arbetet mot kränkande behandling. Skolan är dock inte färdig med sin likabehandlingsplan, vilket strider mot gällande lagstiftning. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalen utbildning och kompetensutveckling är i väsentliga delar goda, förutom avseende: Personalens utbildning I vissa ämnen som musik och bild saknar undervisande lärare utbildning för ämnet vilket bör uppmärksammas. Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kunskaper om de nationella mål som avser värdegrunden framstår som tydligare än vad gäller de mål som avser kunskapsuppdraget. Personalens kompetensutveckling Det saknas en tydlig koppling mellan kompetensutveckling och skolans kvalitetsarbete. 7

162 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorerna arbetar aktivt och successivt för att uppnå en samsyn kring ledning och pedagogiska frågor. Det finns dock behov av insatser avseende: Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Den omorganisation som Östersundsunds kommun genomförde för cirka ett år sedan innebar att Odenslundsskolan fick två rektorer. Rektorerna bör fortsätta att utveckla det pedagogiska ledarskapet, kvalitetsarbetet och sin samsyn för verksamhetens utveckling mot de nationella målen. Ansvarsfördelningen mellan skolans rektorer bör också tydliggöras för elever och föräldrar. 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Skolan uppfyller i huvudsak kraven inom bedömningsområdet, förutom avseende: Undervisningstid Rektorerna bör tydliggöra sina rutiner för hur scheman läggs och följs upp så att det säkerställs att den nyligen fastlagda timplanen inom skolområdet följs och att eleverna får sin garanterade undervisningstid tillgodosedd. 8

163 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Odenslundsskolan bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete som redovisas i en kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att detta arbete bör utvecklas avseende: Systematiskt kvalitetsarbete Odenslundsskolan bör utveckla sitt kvalitetsarbete genom att systematiskt utvärdera och analysera verksamheten så att resultaten av analysen kan användas för att förbättra måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Odenslundsskolan har en kvalitetsredovisning. Den följer dock inte den struktur som anges i förordningen för kvalitetsredovisning med mål, analys av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling. Kvalitetsredovisningen innehåller endast i liten omfattning en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen. Den saknar också en tydlig redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Vidare är inte all personal delaktiga. Elever och föräldrar ges heller inte möjlighet att delta i arbetet. Inspektörerna bedömer således att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller författningens krav. Datum Ort Umeå Håkan Sandström Lena Ålander 9

164 Utbildningsinspektion i Ope skola Dnr: : 3324 Utbildningsinspektion i Ope skola Förskoleklass Grundskola årskurs 1 6 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Ope skola den april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i sammanfattningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Ope skola, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Ope skola intervjuades skolans rektor, lärare, elever, elevhälsan samt övrig personal. Inspektörerna besökte även lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

165 Beskrivning av Ope skola Ope skola Antal elever Skolbarnsomsorg 26 Förskoleklass 5 Grundskola 51 Ope skola ligger i Ope, som är en gammal by efter gamla vägen mellan Östersund och Brunflo. Den äldsta delen av Skolbyggnaderna är från 1930 talet. Under 50- och 60- talen byggdes skolan ut med fler lokaler. Skolbyggnaderna är dåligt underhållna. Ope skolas rektor samarbetar med rektorerna på Ängsmogårdens skola. Samarbetet innebär bland annat gemensamma arbetsplaner/lärplaner, konferenser och utbildningsdagar. Skolan leds av en rektor som också ansvarar för två förskolor, Ope förskola och Kronan. Ope skola tillhör skolområde Torvalla. Sammanfattning Ope skola är en liten skola belägen i ett stabilt område inom Torvalla skolområde. Rektorn är en uppskattad ledare som enligt personalen även är drivande i de pedagogiska utvecklingsfrågorna. Skolan har under många år levt under nedläggningshot vilket säkert kan vara en förklarning till det föräldraengagemang den goda föräldrakontakt som finns på skolan. Skolan har en omfattande dokumentation som överlag är bra förankrad i verksamheten. Den dokumentation som beskriver verksamheten är väl känd bland personalen som även har varit delaktiga i att ta fram alla dokument. Eleverna beskriver att de är delaktiga i beslut som tas i skolgemensamma frågor men också över sitt eget lärande. Skolans personal är erfaren och har i de flesta fall arbetat länge på skolan. Inspektörernas intryck är att personalen är tydligt utvecklingsinriktade och engagerade i sitt arbete med eleverna. Skolan bedriver ett gediget värdegrundsarbete med en väl genomtänkt struktur och inriktning. Eleverna upplevs som lätta att få kontakt med och duktiga på att formulera sig. De är också väl medvetna om skolans rutiner som är beskrivna i likabehandlingsplanen. Skolans kunskapsresultat är över tid goda men skolan bör förbättra dokumentation och kunskapsuppföljning i andra ämnen än matematik, svenska och engelska. Det finns rutiner för överlämningar till Ängsmogården som är mottagande skola. Men det saknas en tillräckligt utvecklad systematik som kan ligga till grund för gemensamma pedagogiska diskussioner mellan de båda skolorna. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utarbeta bättre samarbetsformer för att följa upp elevernas kunskapsutveckling mellan Ope skola och Ängsmogårdens skola. När det uppstår behov upprättas åtgärdsprogram men inspektörerna menar att kvaliteten överlag på dokumentationen bör förbättras. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av är i många fall inte tillräckligt utvecklade för att kunna utgöra en grund för analys och uppföljning av de åtgärder som är vidtagna. Vid inspektionen framkom att skolan inte upprättar individuella utvecklingsplaner som uppfyller kraven i bestämmelserna. Skolan dokumenterar elevernas utveckling 2

166 i ett dokument som kalls utvecklingshjulet. Av dokumentet framgår dock inte alltid vilka insatser skolan ska vidta för att främja elevens utveckling. I en del fall bör skolan också på ett mer utförligt sätt dokumentera elevernas kunskapsutveckling. För enheten Ope/Ängsmo finns en gemensam kvalitetsredovisning. I skolornas kvalitetsredovisning redovisas barn och utbildningsnämndens prioriterade mål och övergripande mål för enheten. Utifrån kvalitetsredovisningen är det dock svårt att utläsa i vilken mån Ope skola uppnår de nationella målen. Det saknas även dokumentation och resultat som kan ligga till grund för uppföljningar och analyser över tid. Inspektörerna bedömer därför att Ope skola måste upprätta en kvalitetsredovisning som beskriver och tar sin utgångspunkt i skolans verksamhet. Ope skolas arbetsplan utgörs av en förteckning av gällande styrdokument för skolans verksamhet. Ur dessa dokument är det svårt att uttyda de fastställda målen med utbildningen. Det är också tveksamt om arbetsplanen i sin nuvarande utformning är möjlig att kontinuerligt följa upp och utvärdera. Skolan bör därför utarbeta en arbetsplan som är kopplad till de nationella målen för utbildningen och som blir styrande för verksamhetens arbete. Det är viktigt att arbetsplanen är utformad på ett sådant sätt att den kan följas upp och utvärderas och att elever, personal och föräldrar är delaktiga i planens utformning. För Ope skola och Ängsmogårdens skola finns ett gemensamt elevhälsoteam Vid inspektionen framkommer att elevhälsans roll och mandat är otydligt. För Ope skola och Ängsmogårdens skola fanns tidigare en rektor. Efter en omorganisation delades rektorsansvaret upp så att en rektor tillsattes för Ope skola, en rektor för de yngre eleverna på Ängsmogårdens skola och en för de äldre. Enligt uppgifter som framkom vid inspektionen innebar omorganisationen att elevhälsans roll blev otydlig eftersom styrningen lades ut på tre rektorer istället för en. Det finns idag ingen samordning och struktur för elevhälsan att arbeta efter utan rektorerna har olika syn och på elevhälsans roll vilket skapar problem i det konkreta arbetet med eleverna. Inspektörerna bedömer det som viktigt att rektorerna för de respektive enheterna samverkar för en gemensam syn på elevhälsans roll och klargör på vilket sätt och hur resursen ska användas för att den på bästa sätt ska komma eleverna till godo. Eleverna vid Ope skola har i allt väsentligt god tillgång till utbildning med undantag av att eleverna saknar undervisning i hem- och konsumentkunskap. Detta måste skolan rätta till så att eleverna ges möjlighet att nå målen i ämnet. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan har inte en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm). - Skolan har inte en arbetsplan som är kopplad till de nationella målen för utbildningen och som är styrande för verksamheten (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen). 3

167 Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Det förebyggande värdegrundsarbetet bör förbättras. - Elevhälsans roll och mandat bör tydliggöras. - Skolan bör förbättra samverkan och uppföljning med mottagande skolor. - Skolans åtgärdsprogram bör förbättras. 4

168 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Genomsnittliga meritvärden Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Kunskapsresultaten är goda. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Skolans genomförande av utbildningen uppfylls i väsentliga delar förutom i avseende: Samverkan Skolans samverkan med mottagande skola bör förbättras. 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Kraven på anpassning av verksamheten och särskilt stöd till elever i behov av detta är i väsentliga delar goda förutom i avseende av: Särskilt stöd och åtgärdsprogram Av åtgärdsprogrammen ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses, samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skolans åtgärdsprogram är av skiftande kvalitet och innehåller inte alltid konkreta och utvärderingsbara mål. Elevhälsans roll och mandat bör i samarbete med ledningen för Ängsmogårdens skola klargöras. 5

169 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kraven på kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat uppfylls i väsentliga delar förutom i avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Varje enskild elev ska ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska vara framåtsyftande där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Informationen bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Skolans arbete med de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas främst avseende de framåtsyftande målbeskrivningarna. Dokumentation och bedömning av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än matematik, svenska och engelska måste förbättras. Skolan bör utarbeta bättre samarbetsformer med mottagande skola för att följa upp elevernas kunskapsutveckling mellan Ope skola och Ängsmogårdens skola. 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyg sätts enligt författningarna Skolan har fungerande rutiner för en allsidig och kvalitetssäkrad bedömning. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Skolan når goda resultat i sitt arbete med normer och värden i studiemiljö samt samvaro. 6

170 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalens utbildning och möjlighet till kompetensutveckling är god. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorn uppfyller författningarnas krav avseende rektors ansvar. 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Elevernas tillgång till utbildning är god förutom i avseende av: Undervisningstid Inspektionen visar att skolan inte bedriver undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap vilket är en brist. 7

171 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Skolans kvalitetsarbete uppfyller kraven förutom i avseende: Kvalitetsredovisning För enheten Ope/Ängsmo finns en gemensam kvalitetsredovisning. Utifrån kvalitetsredovisningen är det dock inte möjligt att utläsa i vilken mån Ope skola uppnår de nationella målen. Det saknas även dokumentation och resultat som kan ligga till grund för uppföljningar och analyser över tid. Inspektörerna bedömer därför att Ope skola måste upprätta en egen kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetsplan För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en arbetsplan. Skolans arbetsplan utgörs av en förteckning över gällande styrdokument för verksamheten. Ur dessa dokument är det svårt att uttyda de fastställda målen med utbildningen. Skolan bör utarbeta en arbetsplan som är kopplad till de nationella målen för utbildningen och som kan bli styrande för verksamheten. Datum Ort Umeå Kristian Hansson Stefan Persson 8

172 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Orrvikens skola Dnr : 3324 Förskoleklass Grundskola 1 5 Utbildningsinspektion i Orrvikens skola Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Orrvikens skola den 22 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömning åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Orrvikens skola, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Orrvikens skola intervjuades rektorn och utvecklingsledaren samt representanter för personal och elever. Inspektörerna besökte även förskoleklassen och ett par lektioner i grundskolan. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan och rektorsområdet utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

173 Beskrivning av skolan Orrvikens skola Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 28 Förskoleklass 9 Grundskola 65 Obligatorisk särskola 0 Orrvikens skola ligger i byn Orrviken cirka 15 km från Östersunds centrum. Skolan tillhör skolområde Frösön. Till enheten hör förutom förskoleklass, grundskola och fritidshem även en förskola där cirka 40 barn är inskrivna. Förskolans verksamhet omfattas inte i denna rapport. Granskningen av kommunens förskoleverksamhet sker i särskild ordning med inriktning mot huvudmannens ansvar. Rektorn för Orrvikens skola är även ansvarig för delar av Östbergsskolans verksamhet, en F 9 skola i samma skolområde. Det är för övrigt i denna skola som de flesta av Orrvikens elever fortsätter efter årskurs 5. Sedan några år tillbaka har Orrvikens skola valt att arbeta med inriktning mot Natur och rörelse. Helhetsbedömning Kunskaper Orrvikens skola erbjuder barn och elever en i många stycken väl fungerade verksamhet. Barnen i förskoleklassen och eleverna i grundskolan ges goda förutsättningar att utvecklas i riktning mot nationella mål. Skolans uppföljningar avseende nationella prov visar att de allra flesta elever klarar samtliga delprov i engelska, matematik och svenska i årskurs 5. Skolan genomför också ett så kallat fonolektest i förskoleklass för att följa upp den språkliga medvetenheten. Resultaten av dessa tidiga avstämningar används som en indikation på behovet av fortsatt språkträning. Läsinlärning är för övrigt ett prioriterat område i de tidigare årskurserna och uppföljningar sker kontinuerligt. Även i matematik genomförs särskilda satsningar i form av kompetensutveckling för lärare samt ett antal varierande läromedel, metoder och arbetssätt för att möta elevers behov. Vid besök i mottagande skola höjs också elevröster som vittnar om att Orrvikens skola har gett sina elever en god kunskapsgrund att stå på. Personalen har påbörjat ett utvecklingsarbete som innebär en konkretisering av nationella mål uttryckta i läroplan och kursplaner, vilka också ska kommuniceras med eleverna. Vid inspektionsbesöket hade detta bland annat resulterat i att många av de äldre eleverna väl kände till vad som förväntades av dem samt hur de själva låg till i respektive ämne. Skolans yngre elever hade inte samma medvetenhet, vilket indikerar att arbetet ännu inte nått full effekt på elevnivå. I detta sammanhang ska också nämnas att skolans personal har påbörjat utarbetandet av individuella utvecklingsplaner (IUP) under utbildning och handledning av kommunens utvecklingspedagoger. Vid inspektionstillfället hade dock inte alla elever framtagna IUP. Någon systematisk kunskapsuppföljning och dokumentation av skolans samtliga ämnen sker inte i dagsläget men ansvariga lärare säger sig ha god insikt och kontroll avseende sina egna elevers utveckling och lärande, vilket bekräftas av rektorn. 2

174 Skolan har utarbetade rutiner för elevfrågor och för elevhälsoteamets arbete. För utarbetande av åtgärdsprogram ansvarar berörd handledare. Specialpedagogen är behjälplig vid utarbetandet och har en samlad bild av skolans åtgärdsprogram. Det framkommer dock en viss osäkerhet om och på vilket sätt skolan har möjlighet att möta alla elevers behov av individanpassning och stöd. Osäkerheten rör framförallt möjligheten att snabbt sätta in specialpedagogiskt stöd. Elevhälsoteamet har träffar en gång per månad men en fördröjning kan inträffa då endast en eller ett fåtal elever diskuteras vid varje elevhälsoträff. Normer och Värden Även vad gäller värdegrundsfrågor finns en medveten strävan att i både teori och praktik ge eleverna kunskaper och färdigheter. Detta syns inte minst i de demokratiska fora som eleverna medverkar i. Eleverna ger uttryck för att de känner sig delaktiga i skolgemensamma frågor och har möjligheter att påverka, vilket omfattar både klassrådens och elevrådets arbete. Elevrådet har också en aktiv representant i skolrådet. Inspektionen visar att Orrviken erbjuder en trygg och lugn lärandemiljö. Vid inspektionstillfället såg inspektörerna goda exempel på att yngre och äldre elever samarbetade. Skolmiljön andades överlag en tolerans och respekt för varandra. Det finns vidare en beredskap bland personalen att ta itu med situationer som ändå ibland uppstår av kränkande karaktär. Skolan har utarbetat ett program mot mobbning och kränkande behandling men saknar den likabehandlingsplan som sedan ett år tillbaka krävs efter den skärpta lagstiftningen på området. Vid besöket framförde elever frågeställningar om jämställdhet i skolan. De menade att skolans personal bemöter pojkar respektive flickor på olika sätt. Både pojkar och flickor upplevde att personalen överlag visar mer tolerans och förståelse för flickor än för pojkar. Detta hade eleverna själva tagit upp med personalen som väl kände till synpunkterna. Denna insikt som tyder på en god medvetenhet från elevhåll bör kunna leda till fördjupade samtal om genusfrågor i skolan. Ledning och kvalitetsarbete Skolans styrning och ledning är ett område som kan behöva uppmärksammas. Rektorn har sammantaget ansvar för drygt femtio medarbetare vid Orrvikens förskoleverksamhet, fritidshem och skola samt delar av Östbergsskolans verksamhet. Den ordinarie arbetsplatsen är belägen vid Östbergsskolan på Frösön cirka 15 km bort. Ledningsresursen vid Orrvikens skola innehåller förutom rektorn en utvecklingsledare som har 40 procent av en heltid avsatt för ledningsuppgifter. Utvecklingsledaren deltar i ledningsgruppens träffar och svarar gentemot rektorn för skolans löpande frågor. Trots dessa förutsättningar leder rektorn tillsammans med utvecklingsledaren skolans kvalitetsarbete och utveckling på ett i de flesta avseenden väl fungerande sätt men identifierade förbättringsområden avseende skolans planerings- och uppföljningsarbete kan måhända hänföras till förutsättningarna för rektorsfunktionen. All skolans personal arbetar engagerat och utvecklingsinriktat och har med något undantag utbildning för den undervisning som bedrivs. I ämnet idrott och hälsa saknas utbildad lärare vilket skolan har löst genom kompletterande utbildningar för berörda pedagoger. 3

175 Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanerna för årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan saknar individuella utvecklingsplaner för samtliga elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan saknar gemensamt utarbetade ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolans rutiner för att möta elevers behov av särskilt stöd bör förbättras. - Skolans kvalitetsredovisning bör utvecklas. - Elevernas valmöjligheter inom elevens val bör förbättras. 4

176 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader De uppföljningar som genomförs i ämnena engelska, matematik och svenska visar att kunskapsresultaten vid Orrvikens skola är goda. Systematiska kunskapsuppföljningar i skolans övriga ämnen saknas dock. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Kvaliteten i genomförandet av utbildningen är i allt väsentligt god. 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Kravet på anpassning av verksamheten och särskilt stöd uppfylls till stora delar förutom avseende: Särskilt stöd och åtgärdsprogram Om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Skolans rutiner avseende elever i behov av särskilt stöd och upprättande av åtgärdsprogram medför en risk att utredning och insatser dröjer. Detta på grund av att de så kallade EHT-träffarna endast sker en gång per månad och då omfattar enstaka elever. 5

177 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kravet på kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat uppfylls till viss del men behov av förbättring krävs avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper ska ske inom skolans samtliga ämnen utifrån kursplanernas krav. Vid Orrvikens skola sker systematisk uppföljning av ämnena engelska, matematik och svenska. I övriga av skolans ämnen sker uppföljningen på varierade sätt och mer eller mindre systematiskt, vilket måste utvecklas. Kommunikation av resultat Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid Orrvikens skola pågår ett utvecklingsarbete avseende IUP men ännu har inte sådana upprättats för alla elever, vilket måste åtgärdas. 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Skolan uppfyller kraven avseende kunskapsbedömningar i de ämnen som utvärderas men bör utveckla detta till att gälla samtliga ämnen. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 6

178 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Skolans arbete med normer och värden uppfylls väl och är i enlighet med styrdokumentens krav förutom avseende: Ordningsregler Från och med den 1 juli 2006 har det införts krav på ordningsregler i skolan. Rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Vid Orrvikens skola finns ett förväntansdokument som utarbetats tillsammans med barn, elever och föräldrar. I klassrummen finns också anslag om trivselregler och ordningsregler uppsatta. Skolan bör trots dessa utarbeta för skolan gemensamma ordningsregler som ska vara väl kända av alla. Likabehandlingsplan Orrvikens skola har inte upprättat någon likabehandlingsplan. Däremot finns en plan mot mobbning och kränkande behandling, vilken inte uppfyller de krav som sedan den 1 april 2006 ställs på likabehandlingsplaner. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalens utbildning, kompetensutveckling och systemkunskap är av god kvalitet och uppfyller nationella krav. 7

179 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Avseende rektors ansvar uppfyller skolan författningarnas krav. 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Kravet på lika tillgång till utbildning uppfylls i väsentliga delar förutom avseende: Valmöjligheter Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper inom ett eller flera ämnen och utgöra en reell valmöjlighet för eleverna. Vid Orrvikens skola anordnas elevens val genom ett par dagars koncentrerad undervisning per termin från och med årskurs tre. Efter förslag från eleverna anordnas ett begränsat antal ämnen. Det händer att två ämnen slås samman vid genomförandet vilket kan innebära att elevernas reella valmöjlighet begränsas ytterligare. 8

180 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Skolans kvalitetsarbete uppfyller i huvudsak författningarnas krav förutom avseende: Arbetsplan För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en arbetsplan. Orrvikens skola saknar arbetsplan. I kvalitetsredovisningen anges dock vissa prioriterade målområden för kommande period. Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisningen ska enligt författningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska redovisningen utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever medan föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet. Orrvikens kvalitetsredovisning sammanställs av rektorn genom underlag från arbetslagen. Kvalitetsredovisningen innehåller värdefull information om skolans verksamhet och kunskapsresultat. Elevers och föräldrars delaktighet i processen kan utvecklas liksom kvalitetsredovisningens struktur. Se gärna Skolverkets allmänna råd 2006 Kvalitetsredovisning. Datum Ort Umeå Elisabeth Ahlgren Britta Olsson 9

181 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Parkskolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Parkskolan Grundskola årskurs 6 9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Parkskolan den 21 och 22 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i sammanfattningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Parkskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Parkskolan intervjuades rektorerna, representanter för undervisande personal, elevhälsoteamet samt ett urval av elever i årskurserna 6 och 9. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga arbetslag. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen 1

182 Beskrivning av Parkskolan Parkskolan Antal barn/elever Grundskola 385 Obligatorisk särskola 1 Utbildningen vid Parkskolan omfattar grundskolans årskurser 6 9. Eleverna är fördelade på 14 klasser. Personal och elever är organiserade i fyra arbetslag som vart och ett består av tre eller fyra klasser. Varje arbetslag har en arbetslagsledare som också ingår i skolans ledningsgrupp. Ledningsresursen är två rektorer på 1,5 tjänster. Skolan ingår i skolområdet Östersund Södra. Området leds av en skolområdeschef. Skolan har ett elevhälsoteam som utgörs av rektorerna, specialpedagog, skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare. Lokalmässigt är skolan uppdelad på flera byggnader. Alla klasser har så kallade hemklassrum där de bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Helhetsbedömning Kunskaper Skolan har en engagerad personal och utbildningen är av god kvalitet. Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande varierar dock och är beroende av lärare. I intervjuer och samtal med eleverna framkommer även att elevernas kännedom om de nationella målen skiftar. Bildämnet är ett exempel där eleverna känner till både mål och betygskriterier. Ytterligare ett exempel där eleverna har kännedom om målen är de mål som sätts i de olika ämnena i den tematiska undervisningen. Enligt inspektörerna är det viktigt för möjligheten till inflytande att eleverna har kännedom om målen Enligt eleverna fungerar inte klassråden i samtliga klasser vilket gör att elevrådet inte har förutsättningar att bedriva ett gott arbete. Inspektörerna bedömer att elevernas ansvar och inflytande bör förbättras. Parkskolan når goda resultat i jämförelse med kommunens och rikets skolor. 2

183 Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9. Parkskolan Skolan Kommunen Riket Meritvärde 215,3 214,3 215,7 202,6 205,8 209,4 206,9 206,3 206,8 - Flickor - Pojkar Andel (i procent) behöriga till nationellt program 212,8 220,8 222,2 211,4 223,7 216,9 218,1 217,3 218,3 217,6 207,1 205,4 194,5 188,2 201,6 196,3 195,8 195,7 90,2 93,0 95,5 89,9 90,2 92,8 89,6 89,2 89,5 - Flickor 87,3 93,3 92,6 91,6 92,6 91,7 91,1 90,7 90,7 - Pojkar 93,0 92,7 100,0 89,5 87,7 94,0 88,2 87,7 88,3 Andel elever som nått målen i alla ämnen. Källa: Skolverkets statistik 81,3 78,3 84,1 76,6 77,7 82,9 75,9 75,5 76,0 Andelen elever som nått målen i alla ämnen år 2006 är 84,1 procent. Av den andel elever som inte nått målen i ett ämne år 2006 är Parkskolans andel 11,4 procent, vilket kan jämföras med 7,2 procent för samtliga skolor i kommunen och 8,6 procent för riket. Moderna språk är det ämne där andelen elever som inte nått målen är störst, 13,2 procent. Av denna andel är det 23,8 procent av pojkarna som inte nått målen och 8,5 procent av flickorna. Inspektörerna bedömer att måluppfyllelsen i moderna språk bör förbättras. Lärarna genomför utvecklingssamtal en gång per termin där elevernas kunskapsutveckling diskuteras. Lärarna har påbörjat en diskussion kring dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling, men vid inspektionstillfället upprättades inte några individuella utvecklingsplaner, vilket enligt inspektörernas bedömning måste åtgärdas. Skolan har goda rutiner för bedömning och betygsättning där samtliga lärare i arbetslagen är involverade. Parkskolan är den enda så kallade senareskolan i skolområdet Östersund södra och några bedömnings- och betygsdiskussioner med andra skolor förekommer inte. Inspektörerna bedömer att skolan bör utföra diskussioner om bedömning och betygsättning med andra så kallade senareskolor i andra områden i kommunen. Normer och värden Såväl elever som personal och skolledning anser att det råder ett gott klimat på skolan. Trots detta framkommer under inspektionen att kränkande behandling och mobbning har förekommit på skolan Inspektionen visar dock att de flesta eleverna känner sig trygga på skolan. Under innevarande läsår har skolan haft många elevvårdsärenden, vilket gjort att kontinuiteten och det förebyggande arbetet med nor- 3

184 mer och värden åsidosatts. Enligt personal och skolledning bör skolan hitta nya arbetssätt för att arbeta med större framgång, framför allt med det förebyggande arbetet. Gemensamma ordningsregler har ännu inte upprättats och arbetet med att hitta ett gemensamt förhållningssätt för skolan som helhet har helt nyligen påbörjats. Inspektörerna bedömer att det påbörjade arbetet med normer och värden måste intensifieras och att en likabehandlingsplan samt ordningsregler måste upprättas i enlighet med författningarna. Ledning och kvalitetsarbete Inspektionen visar att skolans två rektorer är väl förtrogna med verksamheten och att ansvarsfördelningen mellan rektorerna är tydlig för både lärare och elever. Av inspektionen framgår också att skolans lärare har adekvat utbildning. De kompetensutvecklande åtgärder som vidtagits överensstämmer till viss del med de utvecklingsbehov som skolan har identifierat med utgångspunkt i måluppfyllelsen, t ex bedömning och betygsättning samt tematiskt arbete. I kvalitetsredovisningen redogörs emellertid inte för dessa kompetensutvecklingsinsatser. Enligt skolledning och lärare analyseras kunskapsresultaten kontinuerligt men inte heller detta kvalitetsarbete synliggörs i skolans dokumentation. Skolan har en kvalitetsredovisning som inte motsvarar författningarnas krav. Kopplingen till de nationella målen måste framgå tydligare och en analys av resultaten och de åtgärder som vidtas måste också redovisas i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbete är gott och ska redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Parkskolan har ett väl fungerande elevhälsoteam som främst arbetar för att stödja elevvårdsarbetet i arbetslagen, där det huvudsakliga arbetet sker. Kravet på anpassning av verksamheten och särskilt stöd till elever i behov av detta uppfylls väl men organisationen av elevens val och språkval gör att elever i behov av särskilt stöd inte erbjuds elevens val respektive språkval. Vid de lektionstillfällen då elevens val och språkval erbjuds ges stöd till de elever som är i behov av detta istället för elevens val respektive språkval. Inspektörerna bedömer att detta inte är i enlighet med författningarna varför skolan måste åtgärda detta. Vid inspektionstillfället hade eleverna begränsade möjligheter till att använda skolans datorer. Inspektörerna bedömer att elevernas möjlighet till datoranvändning bör öka. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Eleverna har inte individuella utvecklingsplaner (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan saknar ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen) - Särskilt stöd ges som elevens val eller språkval (2 kap grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav och måste i högre utsträckning utgöra ett led i skolans kvalitetsarbete (1 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). 4

185 Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör förbättra sin uppföljning och analys av andel elever som inte når målen i ett ämne. - Såväl elevernas kännedom om utbildningsmålen som elevernas ansvar och inflytande över sin utbildning bör öka. - Skolan bör skapa forum för diskussioner om bedömning och betygsättning med andra skolor - Skolan bör intensifiera arbetet med normer och värden. - Elevernas möjlighet till datoranvändning bör öka. - Skolans kvalitetsredovisning måste utvecklas och i högre utsträckning utgöra ett led i skolans kvalitetsarbete. (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). 5

186 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Genomsnittliga meritvärden Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Skolan lyckas väl inom området Kunskapsresultat, men behov av förbättringar och åtgärder finns avseende: Slutbetyg/betyg i alla ämnen Skolan bör förbättra sin uppföljning och analys av andel elever som inte når målen i ett ämne. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Skolan lyckas väl i sitt genomförande av utbildningen, men behov av förbättringar och åtgärder finns avseende: Elevernas ansvar och inflytande Enligt läroplanen ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig omfatta alla elever i skolan. Skolan ska arbeta för att ge eleverna inflytande så att de kan ta ansvar över det egna lärandet samt klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har. På Parkskolan är elevernas möjligheter till ansvar och inflytande lärarberoende. Elevernas kännedom om skolans mål varierar. Elevrådet på skolan har inte förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Elevernas kännedom om utbildningsmålen samt elevernas ansvar och inflytande bör förbättras 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Kravet på anpassning av verksamheten och särskilt stöd till elever i behov av detta uppfylls väl. 6

187 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Inom området Kunskapsuppföljning finns behov av förbättringar och åtgärder avseende följande delområde: Uppföljning av elevers kunskaper Enligt läroplanen ska lärarna utvärdera varje elevs kunskapsutveckling utifrån kursplanernas mål. Kunskapsutvecklingen ska följas upp i samtliga ämnen. Skolan ska systematiskt följa upp och analysera de samlade kunskapsresultaten. Enligt grundskoleförordningen ska också en framåtsyftande individuell utvecklingsplan utarbetas för varje elev. Där ska framgå vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. På Parkskolan genomförs utvecklingssamtal men individuella utvecklingsplaner upprättas inte. Individuella utvecklingsplaner måste upprättas 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyg sätts enligt författningarna Inom området och betygsättning finns behov av förbättringar och åtgärder avseende följande delområde: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Enligt läroplanen ska lärarna göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper samt samverka och göra jämförelser såväl inom skolan som med andra skolor. Parkskolan är den enda skolan med årskurserna 6-9 i området och diskussioner om bedömning och betygsättning förs inom skolan, men inte med andra skolor i kommunen. Skolan bör föra bedömning och betygsdiskussioner med andra skolor i kommunen. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 7

188 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Inom området normer och värden i studiemiljö och samvaro finns behov av förbättringar och åtgärder avseende följande delområden: Värdegrundsarbetet Det förebyggande arbetet med normer och värden bör intensifieras. Arbetslagen arbetar på olika sätt och det förebyggande arbetet har till viss del åsidosatts. Värdegrundsarbetet måste intensifieras. Ordningsregler Enligt grundskoleförordningen ska ordningsregler utarbetas för varje skola. På Parkskolan finns gamla ordningsregler, men ordningsregler enligt författningarna har inte upprättats. Ordningsregler måste upprättas. Likabehandlingsplan Enligt förordningen ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen utser, se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Varje skola ska upprätta en likabehandlingsplan. Parkskolan har inte upprättat en likabehandlingsplan. I samband med upprättandet av en likabehandlingsplan bör skolan intensifiera och göra arbetet med likabehandling känt för eleverna. Likabehandlingsplan måste upprättas och arbetet intensifieras. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalens utbildning och systemkunskap samt möjlighet till kompetensutveckling är god. 8

189 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorernas förtrogenhet med verksamheten, ansvar för verksamhetens utveckling och beslutsfattande uppfyller författningarnas krav. 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Inom området tillgång till utbildning finns behov av förbättringar och åtgärder avseende följande delområden: Valmöjligheter Alla elever har rätt till elevens val samt språkval. Alla elever erbjuds inte elevens val och språkval som de har rätt till. Elever i behov av särskilt stöd får stödundervisning istället för elevens val och språkval. Läromedel Möjligheten att använda skolans datorer är begränsad. Elevernas möjlighet till datoranvändning bör öka. 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Parkskolans kvalitetsarbete bör förbättras avseende: Systematiskt kvalitetsarbete Det kvalitetsarbete som pågår bör på ett tydligare sätt redovisas i skolans dokumentation. Kvalitetsredovisningen I förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet fastställs att en skriftlig kvalitetsredovisning årligen ska upprättas som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Den ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Parkskolan har en kvalitetsredovisning, men där kopplingen till nationella mål samt analys och åtgärder saknas. Kvalitetsredovisningen ska förbättras: Datum Ort Umeå Pia-Lotta Sahlström Agnetha Burström 9

190 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Storsjöskolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Storsjöskolan Grundskola årskurs 6 9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Storsjöskolan den 19 och 20 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömning åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Storsjöskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Storsjöskolan intervjuades rektor, personal i årskurserna 6 och 9, elevhälsopersonal samt elever i årskurserna 6 och 9. Inspektörerna besökte även lektioner i årskurserna 6 och 9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

191 Storsjöskolan Beskrivning av Storsjöskolan Antal elever Grundskola 365 Storsjöskolan ligger i stadsdelen Odensala och skolan tillhör Odensalas skolområde. Skolan som är uppförd på 70-talet, består av två byggnader. I huvudbyggnaden finns olika undervisningssalar och en cafeteria, som utgör en naturlig samlingsplats för elever och personal. I cafeterian arbetar fritidspedagoger. Vidare finns i skolans lokaler ett bibliotek. I en angränsande byggnad ligger idrottshall och matsal. Storsjöskolan ligger nära skog och sjö samt idrottshallar och badanläggning. Utbildningen vid Storsjöskolan omfattar årskurserna 6 9 i grundskolan. Skolan har ett särskilt uppdrag i kommunen att bedriva undervisning för elever med hörselnedsättning. Verksamheten är organiserad i 20-grupper men för elever med hörselnedsättning är gruppen vanligtvis mindre. Eleverna är organiserade i årskursvisa klasser och personalen i fem arbetslag. Ett av arbetslagen har särskilt ansvar för elever med hörselnedsättning och personalen vid Studiegården, en verksamhet för elever i behov av stödåtgärder av olika slag, utgör ett eget arbetslag. För verksamheten ansvarar en rektor. Helhetsbedömning Inspektionen visar att Storsjöskolans ledning är tydlig och har stor förtrogenhet med verksamheten. Förtroendet för rektorn är stor bland elever och personal. Skolan har de två senaste åren förbättrat sina kunskapsresultat och resultat avseende med normer och värden. Trots förbättrade resultat bör en tydligare systematiserad uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat utvecklas. Sammantaget har Storsjöskolan en bra verksamhet men skolans kvalitetsarbete bör förbättras och en arbetsplan måste utarbetas. Kunskaper Meritvärdet och andelen elever som är behöriga till nationellt program i gymnasieskolan har förbättrats men skolan visar en betydande skillnad i resultaten mellan flickor och pojkar. Andelen elever som nått målen i alla ämnen ligger över rikssnittet men har varierat de senaste tre åren. En relativt stor andel elever når inte målen i nationella proven i matematik i årskurs 9. Däremot når alla minst slutbetyget godkänt i matematik. Skillnaderna i resultat mellan de nationella proven och slutbetyget bör analyseras. Enligt intervjuer har skolans indelning i 20-grupper haft stor betydelse för förbättrade resultat både avseende kunskaper men också i arbetet med normer och värden. Vidare anser skolan att specialpedagogiska insatser som satts in i Studiegården givit resultat. 2

192 Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 vid Storsjöskolan Skolan Kommunen Riket Meritvärde 195,6 203,1 224,4 202,6 205,8 209,4 206,9 206,3 206,8 - Flickor - Pojkar Andel (i procent) behöriga till nationellt program 214,9 241,9 241,6 211,4 223,7 216,9 218,1 217,3 218,3 179,6 172,3 209,0 194,5 188,2 201,6 196,3 195,8 195,7 85,1 87,5 95,3 89,9 90,0 92,0 89,6 89,2 89,5 - Flickor 87,2 100,0 98,0 91,6 92,6 91,7 91,1 90,7 90,7 - Pojkar 83,3 77,8 92,9 89,5 87,7 94,0 88,2 87,7 88,3 Andel elever som nått målen i alla ämnen. Källa: Skolverkets statistik 80,5 76,3 93,5 76,5 77,3 82,6 75,9 75,5 76,0 En närmare uppföljning och analys av skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar bör genomföras. Skolan bör fortsätta att arbeta med bedömning och betygssättning. sdiskussioner och betygskonferenser genomförs i varierande omfattning på skolan. Lärarna genomför uppföljningar och utvärderingar i sina ämnen. Tydliggörande av målen görs på olika sätt beroende på lärare. Varje elev har en elevmapp som tydliggör elevens utveckling kunskapsmässigt och socialt. Eleverna ges möjlighet att bedöma sig själva inför utvecklingssamtal. Inspektörerna konstaterar dock att skolan ännu inte har upprättat framåtsyftande individuella utvecklingsplaner för alla elever. Skolan har rutiner för att identifiera behov av särskilt stöd. Elevhälsoteamet gör en bedömning av lämpliga insatser och skolan arbetar för att vara flexibel med resurser. Intervjuer bekräftar också att skolan följer upp och vid behov omfördelar resurser. Specialpedagogerna arbetar både direkt med elever men också med stöd till pedagogerna för att förbättra elevernas lärandemiljö. Lärarna upprättar åtgärdsprogrammen med föräldrar, elev, klasslärare och specialpedagog. Olika kompetenser finns inom skolans Studiegård som är till för elever i behov av olika stödåtgärder. Storsjöskolan har ett uppdrag i kommunen att erbjuda en anpassad miljö och kompetens för att ta emot elever med hörselnedsättning. Dessa elever får sin undervisning i klasser med färre elever än 20. En anpassning av klassrummen har genomförts för eleverna med hörselnedsättning. Kommunen och skolan bör fortsätta att anpassa övriga miljöer i skolan för elever dessa elever. Skolan har upparbetade och fungerande rutiner för samverkan vid elevernas övergång till årskurs 6. I skolområdet har exempelvis samarbete skett kring några ämnen utifrån läroplan och kursplaner. För att nå en helhetssyn i lärandet bör pedagogerna fortsätta att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra i upptagningsområdet. 3

193 Eleverna har olika forum för inflytande och rektorn leder exempelvis elevrådet. Klassråden genomförs i varierande grad och engagemanget från elever och personal varierar. Elevernas ansvar och påverkan av sitt eget lärande varierar påtagligt beroende på lärare och ämnen. Eleverna har också i varierande grad kunskap om de mål som styr utbildningen. Kunskap om målen är en viktig förutsättning för att eleverna ska kunna utöva inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör vidareutveckla arbetet med elevinflytande. Normer och värden Inspektionen visar att stämningen är god på skolan. Eleverna har arbetsro för sitt lärande och personalen är elevorienterad i sitt uppdrag. Personalen visar ett engagemang och en samsyn i förhållningssätt och bemötande. Elever och personal bemöter också varandra väl och skolans cafeteria utgör dagligen en naturlig mötesplats för alla. Eleverna anser att kraven är höga och det råder ordning i skolan. Men enligt intervjuer upplever en del elever stress i sitt arbete. Skolan bör analysera och åtgärda elevernas upplevelse av stress. Storsjöskolan har i praktiken fungerande ordningsregler men eleverna har inte varit delaktiga i att ta fram dessa. Skolan arbetar för att tydliggöra nya regler för alla och i det arbetet bör eleverna göras mer delaktiga. Intervjuer bekräftar att personalen arbetar aktivt för att förebygga kränkande behandling, men fall av kränkningar har förekommit. Intervjuer bekräftar att när detta uppstår agerar skolan direkt och kontaktar föräldrar. Inspektionen visar att den likabehandlingsplan som används på Storsjöskolan är gemensam för skolområdet och eleverna har inte varit delaktiga i framtagandet. Skolan måste utarbeta en egen likabehandlingsplan som utgår från skolans förutsättningar och behov. Ledning och kvalitetsarbete Inspektionen visar att pedagogerna har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolan har tillgång till utbildade specialpedagoger och fritidspedagoger. Storsjöskolan genomför kompetensutveckling för verksamheten, arbetslaget och för individuella behov, men medlen är begränsade. Personalens kompetensutveckling har främst ägnats åt arbete med individuella utvecklingsplaner. Rektorn har påbörjat en ledarskaputbildning i kommunen. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen inte fullt ut motsvarar förordningens krav. Den ska tydligare innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och även ge en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Inspektörerna vill också påpeka att i nästa års kvalitetsredovisning ska en uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ingå. Skolan måste också utarbeta en arbetsplan som är kopplad till de nationella målen för utbildningen och som blir styrande för verksamhetens arbete. Kopplingen mellan målen i arbetsplanen och åtgärder i kvalitetsredovisningen som leder till nya mål i arbetsplanen bör göras tydlig. Av inspektionen framkommer att Storsjöskolan bör arbeta för att förbättra kvalitetsarbetet och göra kopplingen mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning tydlig samt att dessa dokument blir styrande i arbetet och ett redskap för utveckling. Storsjöskolan bör samordna sin timplan med de skolor som ingår i upptagningsområdet. En timplan finns för skolområdet men i det praktiska genomförandet ges eleverna vid exempelvis Lillsjöskolan inte alltid den tid som anges i timplanen. Inspektörerna bedömer att elevernas garanterade undervisningstid och möjligheten att nå målen i alla ämnen i kursplanerna bör säkerställas i skolområdet. 4

194 Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas: - Skolan har inte någon arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Analys och åtgärder mot skillnader i studieresultat mellan flickor och pojkar bör förbättras. - Elevernas inflytande i gemensamma frågor och i undervisningen bör förbättras. - En systematiserad uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat bör utvecklas. - Skolans arbete med bedömning och betygssättning bör fortsätta att utvecklas. - Kvaliteten på skolans åtgärdsprogram bör förbättras. - Skolans ordningsregler bör tydliggöras och eleverna göras delaktiga. - Skolan bör minska elevernas upplevelse av stress. - Elevernas tillgång och användning av datorer för kunskapssökande bör förbättras. - Skolan och kommunen bör fortsätta att anpassa övriga miljöer i skolan för elever med hörselnedsättning. - Skolans kvalitetsarbete bör förbättras. - För att nå en helhetssyn i lärandet bör pedagogerna fortsätta att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra i upptagningsområdet. - Skolan bör säkerställa att undervisning ges i endast ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet om eleverna önskar detta. 5

195 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Genomsnittliga meritvärden Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Kunskapsresultaten är i väsentliga delar goda förutom avseende: Resultat på nationella prov Skolan bör genomföra en analys av de stödinsatser som gjorts i matematik och fortsätta arbetet med bedömning och betygssättning. Könsrelaterade skillnader Skolan bör genomföra en analys över tid för att kunna vidta åtgärder för att höja pojkarnas meritvärden. 6

196 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Skolan lyckas väl med genomförandet av utbildningen, men förbättringsinsatser bör vidtas när det gäller: Elevernas ansvar och inflytande Enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Av intervjuer framgår att klassrådens funktion varierar för eleverna och beroende på lärare. Elevernas inflytande varierar också och variation föreligger även när det gäller lärarnas klargörande av målen vilket försvårar elevernas delaktighet. Elevernas möjlighet att påverka och ta ansvar för sitt eget lärande bör öka och bli likvärdigt oberoende av lärare. Samverkan För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan, personalen sträva efter samarbete. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Inspektörerna konstaterar att samverkan mellan pedagogerna främst berör elevernas övergångar till årskurs 6. Samverkan har också skett i några ämnen mellan skolornas pedagoger. För att nå en helhetssyn i lärandet bör pedagogerna fortsätta att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra i upptagningsområdet för att se elevernas utveckling utifrån ett progressionsperspektiv. 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolans anpassning av verksamheten och särskilt stöd genomförs med god kvalitet men behov av insatser finns avseende: Särskilt stöd och åtgärdsprogram Kvaliteten på skolans åtgärdsprogram bör förbättras. Åtgärdsprogrammen innehåller inte alltid utvärderingsbara mål. 7

197 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Skolans kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat är god men behov av insatser finns avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen. Vid inspektionstillfället hade inte alla elever vid Storsjöskolan en individuell utvecklingsplan. Storsjöskolan uppfyller inte författningarnas krav avseende individuella utvecklingsplaner och måste utarbeta dessa för alla elever. 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyg sätts enligt författningarna Skolan har rutiner för betygssättning, men arbetet bör förbättras i följande avseende: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Inspektörernas samlade bedömning är att det med hänsyn till den betydelse bedömning och betyg har för den enskilde eleven, bör ett kontinuerligt arbete med kunskapsbedömningar och betygssättning i förhållande till läroplan och kursplaner ske. sdiskussioner förs men arbetet med bedömning och betygssättning bör stärkas genom att skapa fler tillfällen och även analyser av resultat för skolan bör genomgående göras. Skolan bör ytterligare arbeta för en likvärdig bedömning och betygssättning. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 8

198 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Det har i inspektionen inte framkommit annat än att Storsjöskolans arbete med normer och värden i studiemiljö och samvaro fungerar väl förutom avseende: Ordningsregler Storsjöskolans ordningsregler bör tydliggöras och eleverna göras delaktiga. Arbetet med likabehandling Det ska finnas en likabehandlingsplan för varje skola. Eleverna ska vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen och planen ska göras känd bland eleverna. Eleverna ska också delta i den årliga utvärderingen och revideringen av planen. Vid inspektionstillfället hade Storsjöskolan en likabehandlingsplan framtagen för skolområdet. Planen som används på skolan är inte anpassad till Storsjöskolans verksamhet. Eleverna har inte varit delaktiga i framtagandet. Inspektörerna bedömer således att Storsjöskolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som förordningen ställer på en sådan plan. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalen har utbildning för den undervisning som de bedriver. Behov av förbättringsinsatser finns avseende: Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens insikter i läroplan och kursplaner kan stärkas. 9

199 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorns ansvar fungerar väl och uppfyller författningarnas krav men behov av förbättring finns avseende: Rektors ansvar för utveckling mot de nationella målen Skolan genomför en viss uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten och arbetet med normer och värden. En systematiserad uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat bör utvecklas. 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Storsjöskolan ger i väsentliga delar tillgång till utbildning enligt författningarna men behov av förbättring föreligger avseende: Undervisningstid Storsjöskolans timplan bör samordnas med timplanen för upptagningsområdets skolor så att elevernas garanterade undervisningstid och möjligheten att nå målen i alla ämnen i kursplanerna säkerställs. Valmöjligheter Enligt grundskoleförordningen ska eleven kunna erbjudas svenska eller engelska som alternativ till moderna språk om eleven önskar det. Erbjudandet om svenska eller engelska inom språkvalet uppfyller förordningens krav, men eleven arbetar i praktiken med båda språken. Eleverna har svenska vid ett tillfälle, engelska vid ett annat och läxläsning vid ett tredje tillfälle under skolveckan. Eleverna ska enligt förordningen ges möjlighet att kunna få undervisning i enbart engelska eller svenska under veckans alla språklektioner. Storsjöskolan bör således åtgärda detta. Läromedel Skolans 365 elever har tillgång till 15 nätverksanslutna datorer och intervjuer bekräftar att datorer används i begränsad omfattning. Elevernas tillgång och användande av datorer för kunskapssökande bör förbättras. Lokaler En anpassning av lärandemiljö har genomförts i klassrummen inom hörselspårets lokaler, vilket fungerar väl. Skolan och kommunen bör fortsätta att anpassa övriga miljöer i skolan för elever med hörselnedsättning. 10

200 3.4 Kvalitetsarbete Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Skolan bör utveckla kvalitetsarbetet i följande avseenden: Arbetsplan För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en arbetsplan. Ansvaret för upprättandet och utvärderingen av arbetsplanen har rektorn. Storsjöskolan har inte någon arbetsplan som är styrande för verksamheten. Inspektörerna bedömer således att skolan bör upprätta en arbetsplan. Systematisk kvalitetsarbete En systematisk dokumentation och utvärdering av skolans samlade resultat bör utformas och ligga till grund för förbättringsinsatser i verksamheten. Kopplingen mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning bör göras tydlig så att dessa dokument blir styrande i arbetet och ett redskap för utveckling. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Storsjöskolans kvalitetsredovisning innehåller skolans egna mål, resultat, analys och åtgärder samt barn - och utbildningsnämndens prioriterade mål. En viss analys och bedömning av måluppfyllelse samt områden för åtgärder finns. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen måste utvecklas så att den tydligare innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och ge en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Dessutom måste elever och föräldrar vara delaktiga vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Datum Ort Umeå Solweig Bäckman Kristian Hansson 11

201 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Storvikenskolan och Marieby skola Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Storvikenskolan och Marieby skola Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Storvikenskolan och Marieby skola den 17 och 18 april, I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i sammanfattningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen samt Storviken och Marieby skolor, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I skolorna intervjuades rektor, personal i förskoleklass, årskurs 2 och 5 samt fritids. Vidare intervjuades elevhälsopersonal och elever i årskurs 5. Föräldrar och elever har besvarat en webenkät. Inspektörerna besökte även lektioner i förskoleklass, årskurs 2 och 5. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolorna utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

202 Beskrivning av Storvikenskolan och Marieby skola Marieby skola Antal elever Skolbarnsomsorg 33 Förskoleklass 7 Grundskola 44 Storvikenskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 68 Förskoleklass 15 Grundskola 137 Storvikenskolan ligger i stadsdelen Brunflo i Östersund. Skolan som är uppförd i slutet av 70-talet, består av en byggnad med klassrum som har grupprum samt en paviljong med tre klassrum. I byggnaden finns lokaler för fyra förskoleavdelningar. Skolan har närhet till naturen och betonar friluftsliv och hälsa i sin verksamhet. Skolgården har lekredskap och ytor för lek och spel. Storvikenskolan har en egen idrottshall. Marieby skola ligger cirka 10 km utanför Brunflo. Skolan byggdes på 30-talet och inrymmer fyra klassrum med grupprum. Marieby skola har varit nedläggningshotad i omgångar. Skolan tar emot elever från ett antal byar. Marieby skola har skolskogen som profil och samarbetar även med närsamhället på olika sätt. Skolan genomför andra dagen med olika teman där eleverna arbetar i åldersblandade grupper. Eleverna har slöjdundervisning i Storvikenskolan. Utbildningen vid skolorna omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5. Skolbarnsomsorg är lokal- och verksamhetsmässigt integrerad. Storvikenskolan har arbetslag med indelningen F 2 samt årskurserna 2, 3, 4 och 5. Marieby skola är organiserad i F 1, årskurserna 1 3 samt 4 5. I Storvikenskolan och Marieby skola ingår också fyra förskolor Marieby, Backen, Dungen och Storvikenskolan. I elevhälsoteamet ingår skolpsykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagog, speciallärare och rektor. Helhetsbedömning Inspektionen visar att skolorna har en ledning som är insatt i verksamheternas arbete och som driver utveckling. Ett system för skolans uppföljning av arbetet med normer och värden samt kunskapsuppföljning bör dock utvecklas. Vidare bör personalens kunskaper om läroplanen och kursplanerna ytterligare förbättras. Inspektionen visar också att resultatet av skolornas värdegrundsarbete skiljer sig från varandra. Storvikenskolan har ett väl förankrat värdegrundsarbete som avspeglas i en öppen, trivsam atmosfär med elever som är nyfikna och har arbetsro för sitt lärande. Marieby skola bör förbättra sitt samarbete och stärka den kunskapssyn som läroplanen anger i syfte att utveckla verksamheten och förbättra de äldre elevernas arbetsro och lust att lära. Kunskaper Inspektionen visar att elevernas kunskapsutveckling i svenska, matematik och engelska följs tydligt i Storvikenskolan och Marieby skola. Skolorna följer elevernas 2

203 språkliga medvetenhet i förskoleklassen och genom diagnostiskt material i svenska i årskurs 2 samt genom bedömning av läsförmågan i årskurs 3. Enligt skolans kvalitetsredovisning kan alla elever läsa tillfredsställande när årskurs 3 inleds. Skolorna genomför nationella prov i årskurs 5. Resultaten för Marieby skola år 2006 visar en högre måluppfyllelse än år 2005 och att alla elever nått målen avseende nationella prov i svenska och engelska samt 92 procent i matematik. I Storvikenskolan är måluppfyllelsen avseende nationella prov i svenska och matematik 81 procent och i engelska 86 procent, vilket är lägre resultat än för år I skolornas arbete med analys och åtgärder på individ- och gruppnivå bör även resultaten utgöra underlag för diskussioner på skolnivå om hur undervisningen i ännu högre grad kan kopplas till mål att sträva mot i läroplanen och mål att sträva mot i kursplanerna. Skolorna har utarbetat en lättläst kursplan för elever och föräldrar och som innehåller mål att uppnå i olika ämnen Pedagogerna har överlag god kännedom om elevernas utveckling även i övriga ämnen och dokumentationen på individnivå sker i form av utarbetade elevmappar som ska följa eleverna under deras skolgång. Dokumentationen handlar främst om vad eleven genomfört och i mindre omfattning om elevens lärande utifrån målen. Ett arbete pågår med att utarbeta individuella utvecklingsplaner för alla elever vid skolorna. Inspektörerna bedömer att skolorna måste intensifiera detta arbete. Dokumentationen av övriga ämnen på skolnivå är inte upparbetad. Skolorna bör därför genomföra en systematiserad uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. I förskoleklassen reflekterar eleverna dagligen över sitt lärande, ofta med stöd av sina egenhändigt skapade dockor som de använder i sitt utforskande. Eleverna i grundskolorna utvärderar främst vad de planerat och utfört i läroboken och mindre vad de har lärt utifrån målen för utbildningen. En förutsättning för att eleverna ska kunna vara med och utöva inflytande över arbetssätt och innehåll i undervisningen är att ha kunskap om målen. Eleverna har i varierande grad kunskap om de mål som styr utbildningen och får i olika grad påverka sitt lärande. Inspektörerna bedömer därför att skolorna bör utveckla elevernas kunskaper om de mål som styr utbildningen samt även göra eleverna mer delaktiga i planering av undervisningens innehåll och arbetssätt. Eleverna bör också i högre grad göras delaktiga i utvärderingen av undervisningen Vid skolorna utgör iakttagelser och olika tester underlag för identifiering av särskilt stöd. Kartläggningar och förändringar i lärandemiljön sker generellt i liten omfattning. I Storvikenskolan utgör Kronan en verksamhet som erbjuder en alternativ lärandemiljö för stöd. Verksamheten är främst inriktad på att stärka elevernas självförtroende och självkänsla i form av språk- rörelse- och skaparverkstad. Elevernas individuella behov styr arbetssätt och innehåll samt hur lång tid eleven får stöd i Kronan. Utarbetade rutiner finns för verksamheten. Vid inspektionen framkommer att Kronans verksamhet fungerar väl. Lärarnas samarbete bör dock utvecklas i arbetet med stöd och inspektörerna vill poängtera att lärandemiljön i första hand bör anpassas inom ordinarie undervisning utifrån enskilda elevers behov och förutsättningar. I det sammanhanget bör även elevhälsoteamets roll och funktion tydliggöras så att elevhälsoteamets legitimitet stärks bland lärarna. Inspektörerna konstaterar att annat stöd inom skolorna än vad verksamheten i Kronan erbjuder, bör följas upp och utvärderas så att relevant stöd ges. Vidare bör skolorna förbättra kvaliteten på åtgärdsprogrammen så att det blir lättare att utvärdera 3

204 Normer och värden Inspektionen visar att arbetet med värdegrundsfrågor har givit olika resultat vid skolorna. Eleverna i Storvikenskolan trivs och har arbetsro samt visar lust för lärande. Skolan präglas av öppen och trivsam stämning mellan elever och mellan elever och personal. I Marieby skola har eleverna en positiv utemiljö men de äldre eleverna känner inte entydigt trivsel och arbetsro. Även tilliten till personalen varierar. Inspektörerna bedömer att personalen bör nå ett gemensamt förhållningssätt utifrån läroplanen och kursplaner i syfte att förbättra de äldre elevernas förutsättningar för lärande. I arbetet mot kränkande behandling visar inspektionen att Storvikenskolan och Marieby skola använder den likabehandlingsplan som är gemensam för skolområdet och att eleverna inte har varit delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen. Ledning och kvalitetsarbete Rektorn är väl insatt i skolornas arbete och driver utveckling samt har stort förtroende hos personal och elever. Rektorns strävan är att Storvikenskolan och Marieby skola ska ses som en enhet och att arbetet med dokumentation och analys utvecklas. Inspektionen visar att system för uppföljning av arbetet med normer och värden samt kunskapsuppföljning bör utvecklas vid skolorna. Vidare bör personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen ytterligare förbättras. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen inte fullt ut motsvarar författningarnas krav. Skolornas kvalitetsredovisning måste utvecklas så att den tydligare innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och ge en redogörelse för vilka åtgärder skolorna avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Redovisningen ska även omfatta förskoleklassen och skolbarnsomsorgen. En systematisk dokumentation och utvärdering av skolans samlade resultat bör tydliggöras och ligga till grund för förbättringsinsatser i verksamheterna. Storvikenskolan och Marieby skolan har en arbetsplan som benämns verksamhetsplan. Kopplingen mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning bör göras tydligare så att dessa dokument blir styrande i arbetet och ett redskap för utveckling. Den timplan som är fastställd i skolområdet ska leda till en garanterad undervisningstid på timmar under grundskoletiden. Skolornas lokala timplan för årskurserna 1 5 överensstämmer enligt intervjuer inte i det praktiska genomförandet. Vidare framkommer en osäkerhet om mottagande skolas timplan stämmer med verkliga förhållanden. Inspektörerna konstaterar att i flera ämnen finns det risk att eleverna får mindre undervisningstid än den totala miniminivå som finns för ämnet/ämnena. Detta kan medföra att elevernas möjlighet att nå målen i samtliga ämnen försvåras. Inspektörerna bedömer därför att elevernas garanterade undervisningstid bör åtgärdas och en samordning i skolområdet bör genomföras. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas: - Skolorna gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanerna för årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94). - Marieby skola genomför inte elevens val (2 kap. 19 grundskoleförordningen). 4

205 - Skolorna genomför inte undervisning i hem - och konsumentkunskap och eleverna ges därför inte förutsättningar att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolorna upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolornas kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Elevernas kännedom om målen och deras inflytande över sin utbildning bör förbättras. - Kvaliteten på skolornas åtgärdsprogram bör förbättras. - Skolornas arbete med särskilt stöd bör förbättras. - Marieby skola bör förbättra samverkan inom skolan för att utveckla en helhetssyn i lärandet. - De äldre elevernas förutsättningar för lärande vid Marieby skola bör förbättras. - Rektors ansvarstagande för uppföljning av resultat bör förbättras. - Skolorna bör ytterligare förbättra personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen. - Skolornas behov av utbildad musiklärare och specialpedagog bör tillgodoses. - Kvalitetsarbetet bör utvecklas. - Pedagogerna bör fortsätta att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra i upptagningsområdet för att nå en helhetssyn i lärandet. - Skolorna bör säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid. 5

206 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Skolorna når en relativt hög måluppfyllelse avseende nationella prov i årskurs 5 under de senaste två åren. Någon samlad dokumentation och utvärdering av skolornas övriga ämnen finns inte. 6

207 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Genomförandet av utbildningen bör ses över avseende: Utgångspunkt i uppdraget Undervisningen ska enligt läroplanen utgå från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Undervisningen styrs vid inspektionstillfället istället i varierande grad av tradition och läroböcker Inspektörernas uppfattning är att utbildningen i högre utsträckning bör utgå från kursplaner och läroplanen. Elevernas ansvar och inflytande Läraren skall, enligt läroplanen, se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Eleverna utvärderar främst vad de planerat och utfört i läroboken och mindre vad de har lärt utifrån målen för utbildningen. En förutsättning för att eleverna ska kunna vara med och utöva inflytande över arbetssätt och innehåll i undervisningen är att ha kunskap om målen. Eleverna har i varierande grad kunskap om de mål som styr utbildningen och får i olika grad påverka sitt lärande. Elevernas kännedom om målen för utbildningen bör förbättras och deras möjligheter att med stigande ålder successivt kunna utöva ett allt större inflytande över utbildningens innehåll och arbetssätt. Samverkan För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan, personalen sträva efter samarbete. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Inspektörerna konstaterar att samverkan mellan pedagogerna främst berör elevernas övergångar till förskoleklassen och årskurs 7. Samverkan har exempelvis skett i skolornas prioriterade utvecklingsområde; Friluftsliv och hälsa. För att nå en helhetssyn i lärandet bör pedagogerna fortsätta att utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra och i upptagningsområdet för att se elevernas utveckling. Personalens samverkan inom Marieby skola bör förbättras. 7

208 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd inom Kronans verksamhet fungerar väl, men behov av förbättringsinsatser vid skolorna behövs avseende: Individanpassning av lärandet Skolorna bör också noggrant följa och analysera vad olika insatser leder till för att nå ökad måluppfyllelse. Särskilt stöd och åtgärdsprogram Inspektörerna konstaterar att skolornas samlade behov av särskilt stöd bör följas upp och utvärderas så att relevanta åtgärder sätts in. Vidare bör kvaliteten på åtgärdsprogrammen förbättras så att målen blir lättare att utvärdera. 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kraven på kommunikation av resultat och uppföljning av elevers kunskaper uppfylls i viss mån men behov av insatser finns avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper ska ske inom skolornas samtliga ämnen utifrån kursplanernas krav. Vid Marieby och Storviken skolor sker systematisk uppföljning av ämnena engelska, matematik och svenska. I övriga av skolornas ämnen sker uppföljningen på varierade sätt och mer eller mindre systematiskt, vilket måste utvecklas. Kommunikation av resultat Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument som skriftligt sammanfattar vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanernas mål. Vid inspektionstillfället har inte alla elever vid Marieby och Storviken skolor en individuell utvecklingsplan. Skolorna måste därför intensifiera arbetet med att upprätta framåtsyftande individuella utvecklingsplaner för alla elever. 8

209 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Skolorna har vissa rutiner för bedömningar men bör utveckla former för likvärdiga bedömningar i alla ämnen. Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning En systematiserad dokumentation och analys bör förbättra skolornas bedömningar av elevernas kunskapsutveckling. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Storviken skolas arbete med normer och värden fungerar väl men vid Marieby skola finns behov av förbättringsinsatser avseende: Studiemiljö och arbetsro samt värdegrundsarbete De äldre eleverna vid Marieby skola känner inte entydigt trivsel och arbetsro. Även tilliten till personalen varierar. Inspektörerna bedömer att personalen bör nå ett gemensamt förhållningssätt utifrån läroplanen och kursplaner i syfte att förbättra de äldre elevernas förutsättningar för lärande. Likabehandlingsplan Det ska finnas en likabehandlingsplan för varje skola. Eleverna ska vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen och planen ska göras känd bland eleverna. Eleverna ska också delta i den årliga utvärderingen och revideringen av planen. Vid inspektionstillfället hade Marieby-Storviken en likabehandlingsplan framtagen för skolområdet. Planen som används på skolorna är inte anpassad utifrån Marieby och Storvikens specifika situation. Eleverna har inte varit delaktiga i framtagandet. Inspektörerna bedömer således att Marieby-Storvikens likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som förordningen ställer på en sådan plan. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen 9

210 granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalen har överlag utbildning för den undervisning som de bedriver. Behov av förbättringsinsatser finns avseende: Personalens utbildning Skolornas tillgång till utbildad musiklärare och specialpedagog bör tillgodoses. Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalen utgår tydligare från de nationella målen inom värdegrundsarbetet än i arbetet med kunskaper. Skolorna bör ytterligare förbättra personalens insikter i läroplanens och kursplanernas mål för utbildningen. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorn är förtrogen med verksamheten och driver utvecklingsområden. Rektors resultatansvar av skolornas samlade pedagogiska arbetet bör förbättras. Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Resultat på individnivå finns i viss mån dock inte alltid tydligt dokumenterat. En dokumentation och analys utifrån de nationella målen av skolans samlade resultat bör genomföras. 10

211 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Skolorna ger i väsentliga delar tillgång till utbildning enligt författningarna men behov av insatser föreligger avseende: Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Skolan bör ytterligare tydliggöra informationen till föräldrar i förskolan avseende rätten att välja förskolan, förskoleklassen eller grundskolan. Undervisningstid Inspektörerna bedömer att elevernas garanterade undervisningstid bör åtgärdas och en samordning i skolområdet bör genomföras. Valmöjligheter Elevens val genomförs inte vid Marieby skola. Vid Storvikenskolan är eleverna inte medvetna om att de har elevens val. Marieby och Storviken skolor genomför inte undervisning i hem - och konsumentkunskap och eleverna ges därför inte förutsättningar att nå målen i årskurs 5. 11

212 3.4 Kvalitetsarbete Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Skolorna bör vidta förbättringsinsatser och åtgärder i följande avseenden: Systematiskt kvalitetsarbete En systematisk dokumentation och utvärdering av skolans samlade resultat bör utformas och ligga till grund för förbättringsinsatser. Kopplingen mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning bör göras tydlig så att dessa dokument blir styrande i arbetet och ett redskap för utveckling. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Marieby-Storvikens kvalitetsredovisning innehåller barn- och utbildningsnämndens och skolornas mål, samt resultat, analys och åtgärder för förbättring inom flera delar. Kunskapsresultaten redovisas i begränsad omfattning och belyser främst ämnet svenska. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen måste utvecklas så att den tydligare innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och ge en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Dessutom måste elever och föräldrar vara delaktiga vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Redovisningen bör även omfatta förskoleklass och skolbarnsomsorg. Datum Ort Umeå Solweig Bäckman Ulrika Svedmark 12

213 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Sörgårdsskolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Sörgårdsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Sörgårdsskolan den 18 och 19 april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i sammanfattningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Sörgårdsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Sörgårdsskolan intervjuades rektorer, representanter för personal och elever i årskurs 5. Inspektörerna besökte även lektioner och verksamhet i förskoleklass och årskurserna 2, 3 och 5. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet och skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

214 Beskrivning av Sörgårdsskolan Sörgårdsskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 74 Förskoleklass 24 Grundskola 131 Utbildningen vid Sörgårdsskolan omfattar förskoleklass och grundskolans årskurser 1 5. Skolan ligger i Brunflo cirka 14 kilometer söder om Östersunds centrum. Skolan gränsar till åkermark och skog vilket gör att utemiljön inspirerar till lek. Skolan har en egen skolskog som används flitigt i undervisningen och av de två avdelningar med skolbarnsomsorg som finns i skolan. Det är gångavstånd till badhus, idrottsplats, ishall och bibliotek. Skolan ingår i skolområdet Brunflo. Området leds av en skolområdeschef. Skolan leds av två rektorer och omfattar 1,5 tjänst. Till rektorsområdet hör också två förskolor med två respektive fyra avdelningar, dagbarnvårdare samt en familjecentral. Förskoleverksamheten i Östersunds kommun bedöms i en egen rapport. Elevhälsoarbete bedrivs via elevhälsoteamet som består av rektorer, psykolog, kurator, skolsköterska samt specialpedagog. Skolans personal är organiserad i två arbetslag. Ett för förskoleklass och årskurserna 1 2 samt ett arbetslag för årskurserna 3 5. Eleverna är organiserade i åldershomogena eller åldersblandade grupper. Eleverna får undervisning i slöjd och idrott i den närliggande 6 9 skola där eleverna börjar i årskurs 6. Helhetsbedömning Sörgårdsskolan leds av två rektorer som är mycket väl förtrogna med sitt uppdrag. De driver skolutveckling på ett tydligt och strukturerat sätt och har under de cirka 1,5 år de arbetat som skolledare vid Sörgårdsskolan hittat strukturer för att utveckla skolan. Till att börja med har arbetet handlat mycket om organisation men utvecklingen går mot att allt mer fokusera på innehållsliga frågor med fokus på läroplan och kursplaner. Rektorerna har resultatansvar och behöver hitta en modell för att systematiskt följa upp det pedagogiska arbetet med kunskaper samt normer och värden. Personalen är engagerad och utveckling pågår för att öka samsynen mellan pedagogerna och tydliggöra skolans uppdrag. Skolan präglades vid besöket av en lugn och trygg miljö och inspektörerna fick samstämmiga uppgifter om att stämningen är god på skolan. Kunskaper På Sörgårdsskolan är det den enskilde läraren som ansvarar för utvärdering och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. Personalen vid Sörgårdsskolan arbetar i varierande grad med elevmappar för att dokumentera elevernas utveckling och lärande. I stor utsträckning handlar dock dokumentationen främst om vad eleven gjort och mindre om vad eleven lärt. Det råder en fokusering på ämnet svenska samt i viss mån matematik och engelska. Någon tydlig systematisk utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till kursplanernas krav i övriga ämnen genomförs inte. Både lärare och rektor uttrycker i intervjuer att dokumentation av elevernas 2

215 kunskapsutveckling är ett viktigt utvecklingsområde som blivit än mer angeläget i samband med de pågående diskussionerna om hur de individuella utvecklingsplanerna ska utformas. Inspektörerna bedömer att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling måste utvecklas så att den omfattar samtliga ämnen. Vid inspektionstillfället har skolan inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever. Inspektörerna vill därför framhålla vikten av att skolan snarast upprättar dessa planer för samtliga elever. Inspektörerna vill i detta sammanhang också poängtera vikten av att den information som ges vid utvecklingssamtal på ett tydligt sätt grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i såväl kursplaner som läroplan. Rektorerna uppger att personalen vid skolan har goda kunskaper i läs- och skrivinlärning och enligt diagnoser gjorda i årskurs 2 under föregående läsår bedöms samtliga elever i årskursen kunna läsa. Skolan genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5. Skolans sammanställning av resultaten visar att 97 procent av eleverna når målen för årskurs 5 i svenska. Motsvarande resultat i engelska och matematik är 87 respektive 67 procent. Resultaten i matematik är låga. Skolan har uppmärksammat detta och har också initierat ett arbete för att analysera och följa upp orsakerna. Inspektörerna bedömer att arbetet med att analysera resultaten och vita åtgärder för att nå högre måluppfyllelse är ett angeläget utvecklingsarbete. Vidare är det viktigt att skolans resultat inte enbart används för åtgärder på individ- och gruppnivå, utan också utgör ett underlag för diskussioner på skolnivå om hur undervisningen kan utvecklas. Lärarna behöver också i högre grad diskutera och samverka kring grunderna för utvärdering och bedömning. Sörgårdsskolan har egna lokalt framtagna bearbetningar av kursplanerna. Dessa bearbetningar är dock av varierande kvalitet och framtagna för flera år sedan. Bearbetningarna används mest som en lista med olika arbetsområden som ska gås igenom. Dessa listor saknar tydliga kopplingar till strävansmålen och de mål eleverna förväntas nå i årskurs 5. Inspektörerna bedömer att undervisningen i större utsträckning behöver kopplas till de nationella kursplanernas mål. Enligt läroplanen ska skolan sträva mot att elever successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. En förutsättning för att eleverna ska kunna få ett verkligt inflytande är att de har kunskaper om skolans mål. Vid Sörgårdsskolan varierar elevernas kunskaper om skolans mål. Detta medför enligt inspektörerna att många elever vid skolan saknar verktyg att kunna ha inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt. Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt samt deras kunskaper om skolan mål bör förbättras. Beträffande elevernas formella inflytande över verksamheten finns former för detta och elevrådet bedöms vara viktigt och har hög status i skolan. En anledning till detta kan vara att rektorerna engagerar sig i elevrådets arbete och prioriterar arbetet med demokratifrågor. Inspektörerna har fått ta del av arbeten av mycket god kvalitet som genomförts i elevrådet. Vid skolan finns en handlingsplan för arbetet med behov av särskilt stöd. I den anges riktlinjer för elevhälsoarbetet och för hur ärenden ska hanteras. Elevhälsoteamet har strukturerat organisationen av arbetet. Elevhälsoteamets legitimitet i skolan ökar alltmer liksom personalens acceptans för ett mer inkluderat arbetssätt kring frågor om stöd. Som ett led i det arbetet har rektorerna initierat ett utvecklingsarbete i samarbete med kommunens utvecklingspedagoger kring bland annat kunskapssyn. Inspektörerna bedömer att skolan i sitt fortsatta arbete behöver för- 3

216 djupa diskussionen kring den kunskapssyn som läroplanen präglas av för att ytterligare utveckla verksamheten. Normer och värden Inspektionen visar att Sörgårdsskolan i huvudsak kan erbjuda en trygg arbetsmiljö för elever och personal. Elevrepresentanter uttrycker i intervjuer att de känner sig trygga med att vuxna tar tag i situationer som uppstår. Vid intervjuer framkommer att varje pedagog arbetar med värdegrundsfrågor utifrån behov och intresse i elevgrupperna. Det framkommer dock att det inte finns en tydlig samsyn i personalgruppen kring det värdegrundsarbete som bedrivs i skolan. Inspektörerna bedömer att det finns behov av att föra diskussioner om hur värdegrundsarbetet vid Sörgårdsskolan som helhet bör utformas utifrån synsätt i skolans läroplan. Det är viktigt att se till att skolans synsätt och värdegrundsarbete är väl förankrat hos såväl personal som elever. Skolan behöver också utveckla rutiner för att följa upp resultatet av arbetet med normer och värden på ett tydligt sätt. Vid inspektionstillfället hade skolan en likabehandlingsplan framtagen för skolområdet. Planen behöver dock anpassas utifrån Sörgårdsskolans specifika situation. Inspektörerna bedömer således att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som förordningen ställer på en sådan plan. Styrning och ledning Inspektionen visar att personalen vid Sörgårdsskolan överlag har utbildning för den verksamhet de bedriver. Det finns dock ingen specialpedagog anställd vid skolan och vid inspektionen framkommer ett önskemål från personal och rektorer om att den specialpedagogiska kompetensen vid skolan behöver öka. I läroplanen anges att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och skollagen anger att det är rektorns ansvar att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Intervjuer visar att rektorerna är mycket väl förtrogna med det dagliga arbetet och med vilka utvecklingsbehov som är angelägna för Sörgårdsskolan. De har också goda insikter i de lagar och förordningar som styr verksamheterna. Rektorerna har under de cirka 1,5 år de lett skolan lagt ner stor kraft på att ge organisatoriska förutsättningar för verksamheten. De beskrivs av personalen som starka, tydliga och målinriktade pedagogiska ledare som ställer krav och vill utveckla skolan. Inspektörerna bedömer att rektorerna tar stort ansvar för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Arbetet med att skapa gemensamma rutiner kring bland annat arbetslagarbetet och arbetet med rutiner för elevhälsoarbetet har varit framgångsrikt men inspektörerna bedömer att arbetet med förankring av läroplanen och kursplanerna samt dess styrförmåga på verksamheten behöver fortsätta utvecklas. Vid varje skola ska det finnas en arbetsplan som anger hur skolan ska arbeta mot de nationella målen. Planen ska utvärderas varje år och ligga till grund för kvalitetsredovisningen. Skolan har en arbetsplan som benämns verksamhetsplan. Inspektörerna bedömer att planen i större utsträckning behöver kopplas till de nationella målen för att kunna bli ett tydligare verktyg i skolans utvecklingsarbete. Rektorerna vid Sörgårdsskolan uppger att de är medvetna om att kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning är ett av skolans utvecklingsområden. Sörgårdsskolans kvalitetsredovisning består till större delen av beskrivningar och behöver utvecklas för att kunna utgöra det verktyg för utveckling som är avsett. Skolans kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningen bör tydligare kopplas till nationella mål och innehålla mer utvecklade analyser av resultat samt en redogörelse för vilka åtgärder skolan 4

217 avser att vidta för att öka måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte lever upp till författningarnas krav. Elevernas tillgång till garanterad undervisningstid och möjlighet att nå målen i samtliga ämnen i kursplanerna behöver ses över. Särskilt gällande elevens val, hemoch konsumentkunskap, teknik samt naturorienterande ämnen. Timplanen för de skolor som ingår i upptagningsområdet behöver samordnas på ett bättre sätt för att säkerställa den garanterade undervisningstiden. Inspektörerna bedömer att det är viktigt att rektorerna i sitt fortsatta utvecklingsarbete säkerställer elevernas tillgång till likvärdig utbildning. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning lever inte upp till förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap och teknik (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Eleverna får inte den garanterade undervisningstiden enligt grundskolans timplan (2 kap. 2 grundskoleförordningen och skollagen bilaga 3). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Kunskapsresultaten i matematik bör analyseras ytterligare och åtgärder vidtas för att öka måluppfyllelsen. - Information till föräldrar och elever om målen för utbildningen bör förbättras. Information om elevens kunskapsutveckling vid utvecklingssamtal bör i större utsträckning relatera till mål i kursplaner och läroplan. - Skolan bör se över de lokala kursplanernas innehåll så att dessa står i överensstämmelse med de nationella målen - Elevernas möjligheter till inflytande över sitt lärande bör förbättras. - Värdegrundsarbetet behöver struktureras på ett tydligare sätt. - Skolans arbete för en större samsyn utifrån läroplanens kunskapssyn behöver utvecklas. - Skolans arbetsplan behöver i större utsträckning kopplas till de nationella målen för att kunna vara ett verktyg i skolans kvalitetsarbete. 5

218 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Skolan når goda kunskapsresultat i framför allt svenska. Samtliga elever bedöms kunna läsa när de börjar årskurs 3. Resultat på nationella prov Resultaten på de nationella ämnesproven i matematik bör analyseras ytterligare och åtgärder vidtas för att öka måluppfyllelsen. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Genomförandet av utbildningen är till övervägande del god men behöver ses över avseende Utgångspunkt i uppdraget Undervisningens innehåll ska enligt läroplanen vara allsidig och utgå från läroplanens mål att sträva mot. Vid inspektionstillfället bedömer inspektörerna att läroböcker och tradition styr undervisningen i varierande grad hos olika pedagoger. Inspektörernas uppfattning är att utbildningen i större utsträckning bör utgå från kursplaner och läroplaner. Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska enligt läroplanen se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att deras inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Elevernas kännedom om skolans mål behöver förbättras vid Sörgårdsskolan liksom elevernas möjligheter att med stigande ålder successivt kunna utöva ett allt större inflytande över utbildningens innehåll och arbetssätt. 6

219 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Anpassning av verksamheten och särskilt stöd genomförs i huvudsak med god kvalitet men behöver ses över avseende Särskilt stöd och åtgärdsprogram Inspektörerna finner att de åtgärdsprogram som upprättas vid Sörgårdsskolan skola är av varierande kvalitet. Det är därför viktigt att skolan utvecklar en gemensam kunskap om hur mål och åtgärder kan beskrivas och utvärderas i åtgärdsprogram. 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat behöver ses över avseende Uppföljning av elevers kunskaper Kunskapsuppföljning sker främst i ämnena svenska, engelska och matematik. Skolan behöver utveckla sin uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling så att den i större utsträckning kopplas till kursplanernas mål samt omfattar samtliga skolämnen. Kommunikation av resultat Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen. Vid inspektionstillfället hade inte alla elever vid Sörgårdsskolan en individuell utvecklingsplan. Inspektörerna bedömer att skolan måste ta fram dessa planer för samtliga elever. Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtalen bör förbättras så att de på ett tydligare sätt grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i såväl kursplaner som läroplan. Föräldrar bör också informeras mer om målen i läroplan och kursplaner. 7

220 1.5 av kunskapsresultat Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Inom området bedömer inspektörerna att åtgärder bör vidtas avseende Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning av elevernas kunskapsutveckling gör i främst svenska, engelska och matematik. av elevernas kunskapsutveckling i de ämnen där kunskapsuppföljningen är bristfällig behöver således förbättras. Skolan bör också i högre grad diskutera och samverkan kring utvärdering och bedömning. Både när det gäller de nationella ämnesproven samt tolkning av kursplaner. Skolan behöver se över de lokalt bearbetade kursplanerna så att dessa står i överensstämmelse med de nationella målen. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Normer och värden i studiemiljö och samvaro i skolan fungerar i huvudsak väl men behöver ses över avseende Värdegrundsarbetet Inspektörerna bedömer att det finns behov av att föra diskussioner om hur värdegrundsarbetet vid Sörgårdsskolan som helhet bör utformas utifrån synsätt i skolans läroplan. Likabehandlingsplan Det ska finnas en likabehandlingsplan för varje skola. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Vid inspektionstillfället hade skolan en likabehandlingsplan framtagen på skolområdet. Planen är inte anpassad utifrån Sörgårdsskolans specifika situation. Varken elever eller personal är förtrogna med den likabehandlingsplan som finns för skolområdet. Inspektörerna bedömer således att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som förordningen ställer på en sådan plan. 8

221 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalens utbildning och kompetensutveckling är i huvudsak god. Behov av insatser behövs dock avseende Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Inspektörerna bedömer att det finns behov av att föra diskussioner om hur verksamheten vid Sörgårdsskolan som helhet bör utformas utifrån synsätt i skolans läroplan. Skolan har lokalt bearbetade kursplaner som till stor del består av vilka arbetsområden som ska tas upp istället för mål. Skolans lokalt bearbetade kursplaner bör ses över så att de står i överensstämmelse med de nationella målen. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorernas förtrogenhet, ansvar för utveckling och beslutsfattande uppfyller väl författningarnas krav. 9

222 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Skolan ger i väsentliga delar tillgång till utbildning enligt författningarna men behov av förbättring föreligger avseende Undervisningstid Eleverna vid Sörgårdsskolan får inte undervisning i ämnena hemoch konsumentkunskap och teknik i den omfattning att de har möjlighet att nå målen för årskurs 5. Inspektionen visar också att undervisning i de naturorienterade ämnena i liten utsträckning handlar om kemi och fysik. Det innebär att eleverna torde ha svårigheter att uppnå målen för årskurs 5 i dessa ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan inte tillgodoser elevernas rätt till utbildning avseende hem- och konsumentkunskap och teknik. Inspektörerna har tagit del av skolans timplan och kan konstatera att eleverna inte får sin garanterade undervisningstid i samtliga ämnen. Vilket skolan ska se till. Skolan behöver se över timplanen och samordna timplanen med den mottagande 6 9 skolan i området. Inspektörerna vill tydliggöra att det är målen i kursplanerna som ska styra undervisningen och timplanen som ska styra fördelningen mellan olika ämnen. Detta blir särskilt viktigt mot bakgrund av att skolan saknar systematik i att följa upp elevernas kunskapsresultat. Valmöjligheter Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen inom ramen för elevens val. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen för att öka elevernas motivation för studier. Sörgårdsskolan erbjuder inte elevens val. Inspektörerna bedömer att skolan måste införa elevens val enligt förordning och timplan. 10

223 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Skolan bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete som redovisas i en kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att detta arbete kan förbättras avseende Systematiskt kvalitetsarbete Vid varje skola ska det finnas en arbetsplan som anger hur skolan ska arbeta mot de nationella målen. Planen ska utvärderas varje år och ligga till grund för kvalitetsredovisningen. Skolan har en arbetsplan som benämns verksamhetsplan. Inspektörerna bedömer att planen i större utsträckning behöver kopplas till de nationella målen för att kunna bli ett tydligare verktyg i skolans kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Sörgårdsskolan har en kvalitetsredovisning. Den följer dock inte den struktur som anges i förordningen för kvalitetsredovisning med mål, analys av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling. Kvalitetsredovisningen innehåller endast i liten omfattning en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen. Den saknar också en tydlig redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Vidare är inte all personal delaktiga. Elever och föräldrar ges heller inte möjlighet att delta i arbetet. Inspektörerna bedömer således att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller författningens krav. Datum Ort Umeå Ulrika Svedmark Solweig Bäckman 11

224 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Tavelbäckskolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Tavelbäcksskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Tavelbäcksskolan den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Tavelbäcksskolan intervjuades rektorn, elever i årskurs 5 och de flesta av personalen. Inspektörerna besökte även lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet och skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

225 Beskrivning av Tavelbäcksskolan Tavelbäcksskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 93 Förskoleklass 31 Grundskola 149 Tavelbäcksskolan ligger i Odensala skolområde cirka tre kilometer från Östersunds centrum. Verksamheten i Tavelbäcksskolan omfattar förskoleklass och grundskolans årskurser 1 5. Innevarande läsår är alla sexåringar utom två inskrivna i förskoleklass. Skolan består av fyra byggnader. En gammal träbyggnad från 1922 där årskurs 4 och 5 har sin undervisning samt två tegelbyggnader från 1960-talet för förskoleklass, årskurserna 1 3 och fritidshem. Dessutom finns en idrottshall. Vid skolan ligger också en förskola. Rektorn för Tavelbäcksskolan har dock inte ansvaret för den. Endast elever med funktionshinder åker skolskjuts. Eleverna fortsätter i årskurs 6 i Storsjöskolan. Tavelbäcksskolan har en profil som Uteskola. Målet är att minst 25 procent av den planerade pedagogiska verksamheten ska ske utanför klassrummet. Mottot är ut ur klassrummet och in i samhället. Helhetsbedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten vid Tavelbäcksskolan utgör en trygg arbetsmiljö. Resultatet av värdegrundsarbetet är gott. Skolan uppvisar goda studieresultat och lusten att lära hos eleverna är stor. Det finns en stor vilja och medvetenhet hos personal och ledning om att utveckla verksamheten. Ledningen för skolan fungerar mycket bra. Kvalitetsarbetet behöver dock utvecklas. Kunskaper Enligt kunskapsuppföljning i svenska är elevernas läsförmåga god i årskurs 3. Lärarna bedömer att alla elever kan läsa tillfredsställande när årskurs 3 inleds. Resultatet av nationella prov i årskurs 5 år 2006 visade på ett gott resultat där andelen elever som uppnådde målet för godkänt varierade mellan 91 procent till 96 procent i matematik, svenska och engelska. Resultatet för eleverna i Tavelbäckens skola var bättre än kommunsnittet i alla tre ämnena. År 2005 var resultatet mycket bra i svenska, men något sämre i matematik och engelska. Inspektörerna bedömer att Tavelbäcksskolan når goda kunskapsresultat. Tabell: Andel elever i årskurs 5 år 2006 som uppnår målen i de nationella proven i svenska, engelska och matematik. Andelen i procent. Uppnår målen i årskurs 5 Tavelbäcksskolan Kommunen Svenska Engelska Matematik Inspektionen visar att Tavelbäcksskolan använder sig av fonologtest, diagnoser och nationella prov för att följa elevernas kunskapsutveckling. Elevernas arbeten dokumenteras i en elevmapp som ska följa eleven från förskolan till elevernas senare årskurser i Storsjöskolan. Inspektörerna bedömer dock att arbetet med att följa upp 2

226 och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska behöver utvecklas och tydligare kopplas till kursplanernas mål. Tavelbäcksskolan deltar i ett utvecklingsarbete i skolområdet om bland annat betyg och bedömning. Dessutom har att lärarna som bedömer nationella prov träffats och diskuterat sina bedömningar. Pedagogiska träffar om bedömningsgrunder och bedömning av nationella prov är inplanerade för all pedagogisk personal senare under våren Målen för verksamheten presenteras i viss utsträckning för elever och föräldrar vid bland annat utvecklingssamtalen. När det gäller målen för elevens sociala utveckling, svenska, matematik och engelska har skolan arbetat intensivt med att bearbeta läroplanens och kursplanernas mål. Inspektörerna bedömer att informationen till elever och föräldrar om skolans mål är god i svenska, engelska och matematik, men att informationen om målen i övriga ämnen behöver utvecklas. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per termin. Vid utvecklingssamtalen får elev och föräldrar god vetskap om elevens sociala situation och hur eleven ligger till i de olika ämnena, främst i svenska, engelska och matematik, men även i andra ämnen ges information. Som tidigare nämnts håller Tavelbäcksskolan på att bearbeta kursplanernas mål inför upprättandet av individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna bedömer att Tavelbäcksskolan är på god väg i detta arbete. Vid inspektionstillfället fanns individuella utvecklingsplaner för alla eleverna i Tavelbäcksskolan. Kvaliteten på de individuella planerna varierar och inspektörerna bedömer att vissa individuella planer i för stor utsträckning betonar hemmets insatser. Inspektörerna vill poängtera att det i första hand är skolans insatser som ska beskrivas. Det formella elevinflytandet sker via matråd, klassråd och elevråd. Detta fungerar bra och eleverna är nöjda med sitt inflytande. En vuxen finns med och hjälper eleverna vid elevrådets möten. Frågor som elevrådet behandlat är till exempel utemiljön, maten, personalfrågor och kränkande behandling. Inflytandet över undervisningen sker bland annat genom att eleverna sätter upp egna mål i ämnet, leder idrottslektioner och är med och bestämmer innehållet i temaområden. Eleverna får också ta ansvar för de så kallade fredagsaktiviteterna. Vid inspektionstillfället skulle ett par elever lära övriga elever i klassen en ny lek. I Tavelbäcksskolan finns rutiner för att identifiera behov av särskilt stöd, bland annat görs tester i de tidiga årskurserna. Elevhälsoteamet som består av specialpedagog, skolpsykolog, kurator, skolsköterska och rektor träffar arbetslagen regelbundet för att samtala om behov av särskilt stöd. Åtgärderna som vidtas omfattar såväl organisation som grupp- och individnivå. Tavelbäcksskolan upprättar åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen är ibland behjälplig i upprättandet av åtgärdsprogram. De flesta åtgärdsprogrammen som inspektörerna tagit del av är av god kvalitet och uppfyller skolformförordningens krav, men i några åtgärdsprogram betonas hemmets insatser i stor utsträckning. Föräldrar och hem är en viktig resurs men skolan har ansvaret. Inspektörerna bedömer därför att det är viktigt att i åtgärdsprogrammen förtydliga ansvarsfördelningen mellan individ, hem och skola så att det tydligt framgår vilka åtgärder skolan ska vidta för att eleverna ska nå målen. 3

227 Normer och värden Det är mycket god stämning på skolan både i klassrum och ute på rasterna. Inspektionen visar att eleverna trivs i skolan och att de uppfattar skolan som trygg. Vid lektionsbesök ser inspektörerna exempel på god arbetsro och lust att lära. Inspektörerna bedömer att skolan når goda resultat när det gäller arbetet med normer och värden. Elever och personal arbetar förebyggande och aktivt mot kränkande behandling. Det finns en ambition att skapa en bra miljö i skolan och det genomförs insatser för att förbättra miljön. Det finns bland annat schemalagda kompissamtal samt tjejoch killsnack. Det finns en plan för hur övergången till årskurs 6 i Storsjöskolan ska ske. Någon närmare återkoppling med Storsjöskolan om hur det går för Tavelbäcksskolans elever i Storsjöskolan görs inte. Inspektörerna bedömer att detta är ett område för utveckling. Uppföljning av arbetet med normer och värden sker bland annat genom enkäter, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. Vid inspektionstillfället fanns riktlinjer för likabehandlingsplan för Odensala skolområde. Det fanns även en handlingsplan hur dessa riktlinjer ska implementeras hos elever och föräldrar. Det som saknas, enligt inspektörerna, är bland annat att anpassa planen till de lokala förutsättningar som finns vid Tavelbäckens skola och en dokumentation av de insatser skolan avser att genomföra under Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen inte motsvarar författningarnas krav. Ledning och kvalitetsarbete Inspektionen visar att personalen vid skolan överlag har utbildning för den verksamhet de bedriver. Grunden för personalens fortbildning är det individuella medarbetarsamtal som rektorn håller med personalen. Prioriterade områden har varit individuella utvecklingsplaner och betyg och bedömning. Personalen är nöjd med sin kompetensutveckling. Tavelbäcksskolan ingår i Odensala skolområde och leds av en rektor på heltid. Rektorn, som har mångårig erfarenhet som rektor, har varit anställd vid Tavelbäcksskolan knappt ett och ett halvt år. Till sin hjälp har rektorn administrativ personal. Rektorn har gått den statliga rektorsutbildningen. Inspektörerna bedömer att rektorn är väl förtrogen med verksamheten och är väl känd bland elever och föräldrar. Rektorn upplevs som tydlig och organiserar verksamheten på ett bra sätt. Hon utmanar personalen i pedagogiska diskussioner och är en tydlig pedagogisk ledare för skolan. Som helhet bedömer inspektörerna att ledningen för skolan fungerar mycket bra. Kvalitetsredovisningen för Tavelbäcksskolan innehåller rubrikerna bakgrund, förutsättningar, åtgärder/analys enligt föregående kvalitetsredovisning samt nämndens prioriterade mål. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen bör kopplas mer till nationella mål och innehålla tydligare analyser av resultat samt en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelse. Elever och föräldrar bör också involveras i processen. Inspektörerna bedömer att Tavelbäcksskolans kvalitetsredovisning inte lever upp till författningarnas krav. Tavelbäcksskolan är duktig på att utvärdera sin verksamhet i övrigt. Efter varje vecka gör till exempel elever och personal en utvärdering över hur veckan har varit och hur eleverna lyckats i sitt skolarbete. 4

228 Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanerna för årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94). - Skolans kvalitetsredovisning lever inte upp till förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Tavelbäcksskolans information till elever och föräldrar om kursplanernas mål behöver förbättras i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. - Skolan behöver utveckla kvaliteten i åtgärdsprogrammen. - Tavelbäcksskolan behöver fortsätta utveckla kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna. - Samverkan mellan Tavelbäcksskolan och mottagande Storsjöskolan behöver utvecklas 5

229 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/skolor Könsrelaterade skillnader Kunskapsresultaten är i väsentliga delar goda. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Kvaliteten i genomförandet av utbildningen är i väsentliga delar god förutom avseende:. Elevernas ansvar och inflytande Tavelbäcksskolans information föräldrar om kursplanernas mål behöver förbättras i andra ämnen än svenska, matematik och engelska Skolan bör arbeta för att eleverna utvecklar sina kunskaper om de mål som styr utbildningen så att deras möjligheter att de med stigande ålder successivt kan utöva ett allt större inflytande över utbildningens innehåll och arbetssätt. Samverkan Tavelbäckskolan bör utarbeta bättre samarbetsformer med mottagande skola för att följa upp elevernas kunskapsutveckling mellan Tavelbäcksskolan och Storsjöskolan. 6

230 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Kravet på anpassning av verksamheten och särskilt stöd till elever i behov av detta uppfylls väl förutom avseende: Särskilt stöd och åtgärdsprogram Tavelbäckskolans åtgärdsprogram är av skiftande kvalitet och innehåller inte alltid konkreta och utvärderingsbara mål av insatser som skolan avser att genomföra. I en del åtgärdsprogram betonas hemmets insatser i för stor utsträckning. Inspektörerna menar att det främst är skolans insatser som ska beskrivas i åtgärdsprogrammen. 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Inom området bedömer inspektörerna att förbättringsinsatser bör vidtas när det gäller: Uppföljning av elevernas kunskapsresultat Uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper ska ske inom skolans samtliga ämnen utifrån kursplanernas krav. Vid Tavelbäckensskola skola sker systematisk uppföljning av ämnena engelska, matematik och svenska. I övriga av skolans ämnen sker uppföljningen på varierade sätt och mer eller mindre systematiskt, vilket måste utvecklas. Kommunikation av resultat Varje enskild elev ska ha en individuell utvecklingsplan. Kvaliteten på de individuella planerna varierar dock och inspektörerna bedömer att vissa individuella planer i för stor utsträckning betonar hemmets insatser. Inspektörerna vill poängtera att det i första hand är skolans insatser som ska beskrivas. 1.5 av kunskapsresultat Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Tavelbäckskolan uppfyller kraven avseende kunskapsbedömningar i de ämnen som utvärderas men bör utveckla detta till att gälla samtliga ämnen. 7

231 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Tavelbäckskolan uppfyller väl författningarnas krav förutom avseende: Likabehandlingsplan Det ska finnas en likabehandlingsplan för varje skola. Vid inspektionstillfället hade skolan en likabehandlingsplan framtagen för skolområdet. Planen är inte anpassad utifrån Tavelbäcksskolans specifika situation. Inspektörerna bedömer således att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som förordningen ställer på en sådan plan. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Tavelbäckskolan svarar mot författningarnas krav. 8

232 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Tavelbäckskolan svarar mot författningarnas krav. 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie- och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Tavelbäckskolan svarar mot författningarnas krav. 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning I stort svarar Tavelbäckskolan mot författningarnas krav. Dock bedömer inspektörerna att följande brist måste åtgärdas. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Tavelbäcksskolan har en kvalitetsredovisning Den följer dock inte den struktur som anges i förordningen för kvalitetsredovisning med mål, analys av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling. Kopplingen till de nationella målen behöver utvecklas. Inspektörerna bedömer således att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller författningens krav. Datum Ort Umeå Ola Dahlgren Ulrika Svedmark 9

233 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Torvallaskolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Torvallaskolan Grundskola årskurs 6 9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Torvallaskolan den 21 och 22 mars, I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Torvallaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Torvallaskolan intervjuades rektorn, representanter för personal och elever i årskurserna 6 och 9. Inspektörerna besökte även lektioner i årskurserna 6 9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet och skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

234 Beskrivning av Torvallaskolan Torvallaskolan Antal elever Grundskola 279 Obligatorisk särskola 2 Utbildningen vid Torvallaskolan omfattar grundskolans årskurser 6 9. Skolan ligger cirka 8 kilometer sydost om Östersund i Torvalla centrum. Stadsdelen Torvalla byggdes på 1980-talet och skolan byggdes år I samma lokaler som skolan finns ett kommundelsbibliotek som också används som skolbibliotek samt en fritidsgård. Den pedagogiska personalen är organiserad i arbetslag. Till Torvallaskolan kommer elever i årskurs 6 från Mimergården och Fjällängsskolan. Helhetsbedömning Kunskaper Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9. Torvallaskolan Kommunen Riket Meritvärde 197,7 201,4 199,6 202,6 205,8 209,4 206,9 206,3 206,8 - Flickor - Pojkar Andel (i procent) behöriga till nationellt program 205,8 215,6 192,5 211,4 223,7 216,9 218,1 217,3 218,3 190,6 182,5 208,0 194,5 188,2 201,6 196,3 195,8 195,7 84,5 84,7 90,1 89,9 90,2 92,8 89,6 89,2 89,5 - Flickor 87,5 82,9 84,1 91,6 92,6 91,7 91,1 90,7 90,7 - Pojkar 82,1 87,1 97,3 89,5 87,7 94,0 88,2 87,7 88,3 Andel elever som nått målen i alla ämnen. 59,2 65,3 71,6 76,6 77,7 82,9 75,9 75,5 76,0 Källa: Skolverkets statistik På Torvallaskolan uppgick år 2006 det genomsnittliga meritvärdet i elevernas slutbetyg till 199,6 vilket är lägre än genomsnittet i kommunens samtliga skolor och i riket. Inspektörerna kan konstatera att skolans betygsresultat över tid också visar på låg måluppfyllelse. Enligt rektorn har skolan under de tre senaste åren fokuserat på kunskapsuppdraget vilket också fortsättningsvis är ett prioriterat utvecklingsområde på Torvallaskolan. Andelen elever som var behöriga till nationellt program i gymnasieskolan uppgick år 2006 till 90,1 procent, vilket är en högre andel än snittet i riket. Andelen som inte uppnådde målen i ett eller flera ämnen var samtidigt högre än snittet för både kommunen och riket men visar ändå en starkt positiv trend de senaste tre åren. Enligt 2

235 intervjuer har också de behörighetsgivande ämnena prioriterats på bekostnad av övriga ämnen. Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att eleverna utvecklar ett allt större inflytande över sin utbildning. Inspektionen visar att elever och föräldrar i Torvallaskolan i varierande omfattning informeras om utbildningens mål, vilket medför att kunskapen om målen hos elever och föräldrar också varierar. En förutsättning för att elever ska kunna ha ett verkligt inflytande i undervisningen är att de har kunskaper om skolans mål. Detta medför enligt inspektörerna att många elever vid skolan saknar verktyg för att kunna utöva inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt. På Torvallaskolan förekommer det att elever och lärare diskuterar hur arbetet kan genomföras och där elevers initiativ tas tillvara, men det är mer kopplat till enskilda lärare än som en medveten strategi från skolans sida. Inspektörerna bedömer att elevinflytandet över den egna utbildningen bör utvecklas. Rektorn har enligt läroplanen ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Torvallaskolans analys av kunskapsresultaten bör förbättras. Exempelvis bör man analysera orsaken till att en anmärkningsvärt stor andel flickor inte når målen i idrott och hälsa samt teknik. Andelen elever som inte når målen i naturorienterade ämnen är hög och nästan 30 procent av eleverna når inte målen i alla ämnen. Skillnaden mellan resultaten på de nationella ämnesprov och slutbetyg är stor i matematik liksom skillnaderna mellan elevernas betyg i årskurs 8 och 9 i förhållande till slutbetygen. Inspektörerna bedömer därför att arbete med bedömning och betygssättning bör stärkas genom att skapa fler tillfällen till betygsdiskussioner mellan lärare i syfte att anpassa bedömningar till mål och betygskriterier samt att öka likvärdigheten i betygssättningen. Enligt läroplanen ska nyfikenhet och lust att lära utgöra en grund för undervisningen. Det är därför viktigt att undervisningen anpassas utifrån de enskilda elevernas behov och särskilda förutsättningar samt innehåller utmaningar för alla eleverna och stimulerar elevernas nyfikenhet och lust att lära. Inspektörerna anser att personalen bör analysera sina arbetssätt och arbetsformer som ett led i att arbeta för att elevernas lust att lära bibehålls i samtliga årskurser. Som ett led i det arbetet och för att utveckla verksamheten bör personalen och rektorn föra fördjupade samtal om läroplanens kunskapssyn i syfte att utveckla synen på lärande. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Vid inspektionen framkom att samtalens kvalitet varierar beroende på vilken lärare eleven har. Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtalen bör förbättras så att de på ett tydligare sätt grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i såväl kursplaner som läroplan. Vid inspektionstillfället har skolan inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever vilket måste åtgärdas. I intervjuer med rektor och personal framkom att det finns elever vid skolan som inte alltid får stödinsatser i den omfattning som motsvarar elevernas faktiska behov till följd av bristande resurser och bristande kunskap om vilket stöd eleven behöver. Elever med behov av särskilt stöd får företrädesvis stöd i ämnena svenska, engelska och matematik vilket också, som tidigare nämnts, gett resultat på så sätt att många elever är behöriga att söka nationellt program i gymnasieskolan. Inspektörerna bedömer dock att skolan bör analysera hur det särskilda stödet utformas och bedrivs och se till att stöd ges i en omfattning som motsvarar elevernas faktiska behov. 3

236 Om en elev behöver särskilda stödåtgärder ska ett åtgärdsprogram utarbetas. De program inspektörerna tagit del av vid Torvallaskolan är av varierande kvalitet och aktualitet. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogrammen kan utvecklas genom att innehålla mer konkreta och utvärderingsbara mål och beskrivningar av vad skolan ska göra. Vid inspektionen framkom också att det inte alltid upprättas åtgärdsprogram när det framkommer att en elev riskerar att inte nå målen eller av annan anledning behöver särskilda stödåtgärder. Att åtgärdsprogram saknas för vissa elever som är i behov av särskilt stöd är en brist som snarast ska åtgärdas. Normer och värden För närvarande arbetar inte skolan strukturerat med värdegrundsarbetet. Både personal och rektor anser att arbete med normer och värden är Torvallaskolans viktigaste utvecklingsområde. Beträffande resultaten av skolans arbete med normer och värden anger såväl elever som lärare att det har förekommit kränkande behandling, bråk och ovårdat språk i skolan. I intervjuer framkommer också att det är relativt vanligt med förstörelse av skolans utrustning, klotter samt skolk. Elever uppger också att de elever som satsar på sina studier inte alltid blir bemötta på ett bra sätt av en del kamrater. Detta är inte acceptabelt och skolan måste snarast vidta ytterligare åtgärder för att förhindra och stoppa mobbning och annan kränkande behandling. Det finns ett stort engagemang i personalgruppen för eleverna och verksamheten men vid inspektionstillfället framkom att värdegrundsarbetet spretar och varierar mycket utifrån olika lärares ambition och förmåga, vilket upplevs frustrerande av både personal och elever. Personal uttrycker en önskan om en tydlig styrning från skolledningen för att uppnå en samsyn och samordning av det värdegrundsarbete som bedrivs i skolan. Struktur och tydliga rutiner efterfrågas. Inspektörerna bedömer att det finns behov av att föra fördjupade diskussioner om hur verksamheten vid Torvalla skola som helhet bör utformas utifrån synsätt i skolans styrdokument. Det är också viktigt att se till att skolans synsätt och värdegrundsarbete är väl förankrat hos såväl personal som elever. I intervjuer framkommer att arbetsmiljön i klassrummen många gånger uppfattas som orolig vilket gör det svårt för eleverna att koncentrera sig. Arbetsmiljön i klassrummen bidrar till att både elever och personal upplever att undervisningstiden inte alltid nyttjas på bästa sätt. Vid inspektionstillfället uppfattade inspektörerna miljön i korridorer och skolmatsal som lugn och trivsam och ser vid besök i klassrum exempel på lektioner med motiverade och aktiva elever. Dessa lektioner präglades av en ömsesidig respekt mellan elever och lärare. Inspektörerna såg emellertid även exempel på motsatsen, där det saknades en ömsesidig respekt mellan elever och lärare. Inspektörerna noterar att många klassrumsdörrar är låsta, även där undervisning pågår och att det saknas vuxna ute i korridorerna när eleverna har rast. Inspektörerna bedömer att fortsatta insatser behövs för att förbättra lärandemiljön så att alla elever får tillgång till en lugn arbetsmiljö. Vid inspektionstillfället hade skolan en likabehandlingsplan framtagen för skolområdet. Planen bör dock anpassas utifrån Torvallaskolans specifika situation. Inspektörerna bedömer således att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som lagen ställer på en sådan plan. 4

237 Ledning och kvalitetsarbete Flertalet av personalen vid Torvalla skola har pedagogisk utbildning. Rektorn bör dock analysera och eventuellt vidta åtgärder när det gäller lärarnas kompetens och behörighet i de ämnen och årskurser de undervisar i. I läroplanen anges att en rektor som pedagogisk ledare och chef för lärare och övrig personal har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå nationella mål. Personalen uppfattar rektorn som tillåtande och stöttande. Samtidigt saknar de ett tydligt pedagogiskt ledarskap, vilket leder till den spretighet som tidigare nämnts i rapporten. De behov av förbättringsinsatser som finns inom skolan pekar också på att systematik och struktur bör förbättras när det gäller kvalitetsarbete, kunskapsuppföljning och dokumentation. Samsyn och samverkan bör utvecklas. Skolans styrdokument bör förankras mer i verksamheten och bli mer styrande för skolans utveckling. Rektorn bör också ta ett ökat ansvar för att synliggöra de resultat som uppnås och initiera förbättringsarbete i förhållande till resultaten. Inspektörerna ser vid skolan exempel där bestämmelserna till fullo inte följs. En bidragande orsak kan vara bristfälliga kunskaper om skolans styrdokument hos både lärare och rektorn. Inspektörerna bedömer att det utifrån de förhållanden som framkommit i inspektionen är angeläget att rektorns pedagogiska ledarskap förstärks för att få till stånd förändringar i Torvallaskolan inom de områden som har påtalats i denna rapport. Vid varje skola ska det finnas en arbetsplan som anger hur skolan ska arbeta mot de nationella målen. Planen ska utvärderas varje år och ligga till grund för kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer att skolan saknar en fungerande arbetsplan. Den skriftliga kvalitetsredovisningen ska vara ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande kvalitetsarbetet. Torvallaskolan har en kvalitetsredovisning. Den saknar dock bedömningar av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer att det behövs stora insatser för att kopplingen mellan kvalitetsredovisning, arbetsplan och kvalitetsarbete ska bli tydligt för personalen och kunna utgöra underlag för skolans förbättringsarbete. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Stödinsatser ges inte alltid i den omfattning som motsvarar elevernas faktiska behov och åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever som är i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen 4 kap. 1 skollagen). - Beslut om anpassad studiegång saknas för några elever (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Elevernas betyg bestäms i vissa avseenden utifrån andra kriterier än de nationella mål och betygskriterier som har fastställts för ämnena (7 kap. 8 grundskoleförordningen). - Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). 5

238 - Skolan har inte utarbetat övergripande ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Elevens val genomförs inte på ett sätt som överensstämmer med förordningen (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Eleverna erbjuds inte språkval i enlighet med förordningen (2 kap. 17 och18 grundskoleförordningen). - En fungerande arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör närmare analysera elevernas måluppfyllelse och vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. - Elevernas inflytande och möjlighet att påverka undervisningens innehåll och arbetssätt bör utvecklas liksom möjligheten att påverka verksamheten i stort. Som ett led i detta bör skolan utveckla arbetet med att informera elever och föräldrar om skolans mål och uppdrag för att ge dem större möjligheter att kunna påverka och ta ansvar för skolarbetet. - Åtgärdsprogrammens innehåll och kvalitet bör förbättras. - Utvecklingssamtalen bör förbättras så att information om elevernas kunskapsutveckling blir tydligare. - Diskussioner om skolans mål och betygskriterier utifrån de nationella målen i läroplan och kursplaner bör fördjupas och bli mer styrande i verksamheten. Kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning bör utvecklas. - Skolan bör se över de lokala kursplanernas innehåll så att dessa står i överensstämmelse med de nationella målen. - Studiemiljön och tidsanvändningen bör i vissa grupper förbättras. Skolan bör i det sammanhanget även arbeta vidare med frågor som berör respekt, tolerans och förhållningssätt mellan elever samt mellan lärare och elever. - Ledningen av den pedagogiska verksamheten bör utvecklas liksom kvalitetsarbetet. 6

239 Kunskaper ar Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Genomsnittliga meritvärden Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Kunskapsresultaten bör förbättras. Genomsnittliga meritvärden Det genomsnittliga meritvärdet i elevernas slutbetyg är lägre än genomsnittet i kommunens samtliga skolor och i riket. Skolans betygsresultat över tid visar också på låg måluppfyllelse. Skolan bör analysera måluppfyllelsen i de olika ämnena samt skillnaden i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Slutbetyg/betyg i alla ämnen Andelen elever som saknar ett eller flera betyg vid i slutbetyget är högre än genomsnittet i kommunen och riket och bör minska. Resultat på nationella prov Inspektörerna har uppmärksammat att elevernas resultat på de nationella ämnesproven i matematik år 2006 var betydligt lägre än slutbetygen. 31 procent av eleverna uppnådde inte målen i ämnesprovet. När sedan eleverna fick slutbetyg var det cirka 6 procent som inte fick betyget godkänd. Enligt lärarna beror det på att många elever låg nära gränsen för godkänt på provet och att de kunnat hämta in de kunskaper som saknats under den sista terminen. Inspektörerna bedömer ändå att skolan bör analysera elevernas resultat ytterligare och säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. 7

240 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Genomförandet av utbildningen bör utvecklas i följande avseenden: Utgångspunkt i uppdraget Undervisningens innehåll ska enligt läroplanen vara allsidigt och utgå från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Av intervjuerna framgår att undervisningen i hög grad är inriktad mot skolans mål att uppnå. Undervisningens förankring i kursplanerna bör stärkas för att finna kunskapsformer med varierade kvalitativa inslag som utvecklar elevernas förmåga att argumentera och självständigt formulera ståndpunkter samt reflektera och kritiskt granska fakta. Elevernas ansvar och inflytande Läraren skall, enligt läroplanen, se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. En förutsättning för att elever ska kunna ha ett verkligt inflytande i undervisningen är att de har kunskaper om skolans mål. Av intervjuerna framgår att elevernas inflytande varierar beroende på vilken lärare eleverna har. Variation föreligger även när det gäller lärarnas klargörande av målen för eleverna vilket försvårar elevernas delaktighet. Det framkommer vid inspektionen att klassråden inte upplevs som viktiga och ofta används för information och i mindre utsträckning till den demokratiska fostran av eleverna. Inspektörerna finner att skolan bör förbättra detta samt att säkerställa att eleverna får ett reellt inflytande i skolgemensamma frågor. Skolan behöver också förbättra informationen till elever och föräldrar om målen i läroplan och kursplaner. 8

241 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Anpassning av verksamheten och särskilt stöd genomförs i huvudsak med god kvalitet men behöver ses över avseende Särskilt stöd och åtgärdsprogram Särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid det nionde skolåret. För att stödja elever i behov av särskilt stöd har skolan valt att inrätta vad man kallar en studiegård, där undervisningen bedrivs individuellt eller i mindre grupp av lärare och resurspersoner. Syftet är att studiegården ska utgöra ett komplement till undervisningen i klassrummen för de elever som riskerar att inte nå målen i framför allt de behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik. Inspektionen visar att elever inte alltid får tillräckligt stöd utifrån sina faktiska behov. Inspektionen visar att alla elever som borde ha åtgärdsprogram inte har det. Inspektörerna finner också att de åtgärdsprogram som upprättas är av varierande kvalitet. Det är därför viktigt att skolan utvecklar en gemensam kunskap om hur mål och åtgärder kan beskrivas i åtgärdsprogram. Det är också viktigt att i dessa förtydliga ansvarsfördelningen mellan individ, hem och skola så att det tydligt framgår vilka åtgärder skolan ska vidta för att eleverna ska nå målen. Stöd ges också i form av anpassad studiegång vilket vid tidpunkten för inspektionsbesöket var aktuellt för 7 elever. Beslut om anpassad studiegång ska enligt delegationsordning fattas av rektorn. Det framkommer dock i inspektionen att det för flera elever i Torvallaskolan saknas ett sådant beslut vilket inte är acceptabelt. 9

242 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kunskapsuppföljningen och kommunikation av resultat bör ses över avseende Kommunikation av resultat Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Vid intervjuer framkommer att i utvecklingssamtalen vid Torvallaskolan tas oftast alla ämnen upp men de mål som behandlas är oftast elevens personliga mål. De har närmast karaktären av konkreta delmål som att eleven till exempel ska arbeta mer med en viss form av uppgift eller ett visst moment i ett ämne samt elevens beteende på lektioner. Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtalen bör förbättras så att de på ett tydligare sätt grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i såväl kursplaner som läroplan. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen. Vid inspektionstillfället hade inte alla elever vid Torvallaskolan en individuell utvecklingsplan. Inspektörerna bedömer att skolan måste ta fram dessa planer för samtliga elever. Vid intervjuer av representanter för elever efterfrågas en bättre framförhållning när det gäller information om elevers studiesituation i samband med att de riskerar att inte få betyg i något ämne samt om information i allmänhet om annat som ska hända i skolan. 10

243 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyg sätts enligt författningarna Inom området bedömning och betygssättning bedömer inspektörerna att åtgärder bör vidtas när det gäller: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Inspektörernas samlade bedömning är att det med hänsyn till den betydelse betyg och bedömning har för den enskilde eleven, bör ske en fördjupning av arbetet med kunskapsbedömningar och betygssättning i förhållande till läroplan och kursplaner. Inspektörerna bedömer därför att arbete med bedömning och betygssättning bör stärkas genom att skapa fler tillfällen till betygsdiskussioner mellan lärare i syfte att anpassa bedömningar till mål och betygskriterier samt att öka likvärdigheten i betygssättningen. Skolan har egna konkretiseringar av kursplaner och betygskriterier. De innehåller bearbetningar och konkretiseringar av mål samt beskrivningar av olika arbetsområden som behandlas i undervisningen. Enligt inspektörerna är det många gånger lämpligt att bearbeta de nationella kursplanerna. När läraren och eleverna bestämt vad som ska tas upp i ett ämne, kan betygskriterierna lokalt behöva tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att det klargörs vilka kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett visst betyg. För eleverna är det viktigt att veta vilka förutsättningar som gäller. Kriterierna får dock inte ändras på ett sätt som innebär att eleverna bedöms och får betyg utifrån kriterier som inte är förenliga med de nationella. Inspektionen visar att vissa av skolans betygskriterier inte är förenliga med de nationella betygskriterierna. Betyg sätts enligt författningarna Eftersom lärarna följer de lokala kursplanerna och använder dessa vid betygssättningen leder det till att eleverna på skolan inte alltid kan sägas få en likvärdig bedömning och betygssättning. Exempelvis gäller det betygskriterier i ämnet idrott och hälsa. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över de lokala kursplanerna och betygskriterierna så att de överensstämmer med de nationella. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 11

244 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Normer och värden i studiemiljö och samvaro måste åtgärdas. Studiemiljö och arbetsro I intervjuer framkommer att arbetsron i klassrummen många gånger uppfattas som orolig vilket gör det svårt för eleverna att koncentrera sig. Arbetsmiljön i klassrummen bidrar till att både elever och personal upplever att undervisningstiden inte alltid nyttjas på bästa sätt. Inspektörerna bedömer att fortsatta insatser behövs för att förbättra lärandemiljön så att alla elever får tillgång till en lugn arbetsmiljö. Värdegrundsarbetet Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Torvallaskolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förhindra och förebygga trakasserier och annan kränkande behandling Enskilda lärare bedriver ett bra värdegrundsarbete men arbetet måste samordnas och struktureras för att kunna utgöra ett skolgemensamt värdegrundsarbete. Inspektörerna bedömer att det finns behov av att föra fördjupade diskussioner om hur värdegrundsarbetet vid Torvalla skola som helhet måste utformas utifrån synsätt i skolans styrdokument. Det är också viktigt att se till att skolans synsätt och värdegrundsarbete är väl förankrat hos såväl personal som elever. Ordningsregler Rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Vid inspektionstillfället hade skola inga gemensamma övergripande ordningsregler. Inspektörerna bedömer att skolan måste ta fram gemensamma ordningsregler och vill poängtera att det är viktigt att alla känner sig involverade i arbetet med att utforma dessa ordningsregler, så att alla kan känna sig solidariska med de överenskommelser som görs. Likabehandlingsplan Det ska finnas en likabehandlingsplan för varje skola. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Vid inspektionstillfället hade skolan en likabehandlingsplan framtagen på skolområdet. Planen är inte anpassad utifrån Torvallaskolans specifika situation. Varken elever eller personal är förtrogen med den likabehandlingsplan som finns för skolområdet. Inspektörerna bedömer således att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som förordningen ställer på en sådan plan. 12

245 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalens utbildning och kompetensutveckling är i väsentliga delar god förutom avseende: Personalens utbildning och kompetensutveckling Kommunen är skyldig att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Vid Torvalla skola arbetar relativt många lärare som är utbildade för årskurserna 1 7 också i årskurserna 8 och 9. Ett antal lärare undervisar i andra ämnen än de har utbildning i. Inspektörerna bedömer med anledning av skolans kunskapsresultat att rektorn bör analysera och eventuellt vidta åtgärder när det gäller lärarnas kompetens och behov av kompetensutveckling. Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Inspektörerna ser vid skolan exempel där bestämmelserna till fullo inte följs. En bidragande orsak kan vara bristfälliga kunskaper om skolans styrdokument hos både lärare och rektorn. 13

246 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande I läroplanen anges att en rektor som pedagogisk ledare och chef för lärare och övrig personal har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå nationella mål. Personalen uppfattar rektorn vid Torvallaskolan som tillåtande och stöttande. Samtidigt saknas ett tydligt ledarskap. Det otydliga ledarskapet leder till den spretighet i verksamheten som tidigare nämnts i rapporten. De behov av förbättringsinsatser som finns inom Torvallaskolan pekar på att systematik och struktur bör förbättras när det gäller kvalitetsarbete. Rektorn bör ta ett ökat ansvar för att synliggöra de resultat som uppnås och initiera förbättringsarbete i förhållande till resultaten. Skolans styrdokument bör också förankras mer i verksamheten och bli mer styrande för skolans utveckling. Samsyn och samverkan bör utvecklas. Rektorns roll i det arbetet bör förstärkas. Inspektörerna bedömer att det utifrån de förhållanden som framkommit i inspektionen är angeläget att rektorns pedagogiska ledarskap förstärks. 14

247 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Skolan ger i väsentliga delar tillgång till utbildning enligt uppfyller författningarnas krav utom avseende: Valmöjligheter Elevens val är den del av undervisningen som är avsedd att ge eleverna möjlighet till breddning eller fördjupning i ett eller flera av kursplanernas ämnen. På Torvallaskolan erbjuds ett alternativ i elevens val som kallas föreningsliv. Elever som under sin fritid utövar någon idrott i en förening kan med underskrift av förälder och tränare fullgöra sitt elevens val genom att delta i föreningens träning på fritid. Eleverna har också möjlighet att välja eget arbete, vilket innebär läxläsning eller att göra färdigt sitt ordinarie skolarbete som elevens val. Inspektörerna bedömer att båda dessa alternativ inte är förenligt med grundskoleförordningen och måste åtgärdas. Enligt grundskoleförordningen ska eleven kunna erbjudas svenska eller engelska som alternativ till språk om eleven önskar det Eleverna har som språkval möjlighet att välja spanska, tyska eller franska. Som alternativ finns inte möjlighet att välja övriga alternativ som ska erbjudas enligt 2.kap 18 grundskoleförordningen. Elever som inte vill välja något av de tre erbjudna språken uppmanas att ta kontakt med rektorn för att föra en dialog kring alternativet svenska/engelska. Detta är inte i enlighet med grundskoleförordningen. Undervisningstid Elever i grundskolan har rätt till garanterad undervisningstid. Elever vid skolan uttrycker en oro för att de inte får möjlighet att lära sig det de ska med anledning av att lektioner ofta ställs in när lärare är sjuka eller borta av någon annan anledning Inspektörerna bedömer att skolan bör säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid med tanke på att lektioner ställs in. Det är inspektörernas uppfattning att kunskapen om särskolans kursplaner och timplan bör förbättras. I huvudsak får eleverna undervisning enligt grundskolans timplan. Inspektörerna vill göra rektorn uppmärksam på att skillnaderna i antal timmar är stora mellan grundskolans och grundsärskolans timplaner, framför allt i ämnena hem- och konsumentkunskap, bild samt idrott och hälsa. Rektorn har visserligen rätt att anpassa timantalet efter samråd med elevernas vårdnadshavare. Det viktiga är då att anpassningen sker i syfte att säkerställa att eleverna får förutsättningar för att nå målen för utbildningen. 15

248 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Skolans kvalitetsarbete bör utvecklas avseende: Systematisk uppföljning och utvärdering Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att bedöma resultat och måluppfyllelse samt att vidta lämpliga åtgärder. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla sitt kvalitetsarbete. Torvallaskolan bör förbättra sin systematiska uppföljning och analys av de samlade resultaten samt låta analysen ligga till grund för åtgärder för att öka måluppfyllelsen. För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en arbetsplan. Ansvaret för upprättandet och utvärderingen av arbetsplanen har rektorn. Det rektorn vid Torvallaskolan benämner som arbetsplan för skolan är ett flertal handlingsplaner och måldokument av varierande aktualitet som endast i ringa omfattning handlar om hur skolan ska arbeta för att nå de nationella målen. Inspektörerna bedömer att arbetsplanen inte fungerar som det styrinstrument den är avsedd att vara. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Torvallaskolan har en kvalitetsredovisning. Den följer dock inte den struktur som anges i förordningen för kvalitetsredovisning med mål, analys av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling. Kvalitetsredovisningen innehåller endast i liten omfattning en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen. Den saknar också en tydlig redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Vidare är inte all personal delaktiga. Elever och föräldrar ges heller inte möjlighet att delta i arbetet. Inspektörerna bedömer således att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller författningens krav. Datum Ort Umeå Ulrika Svedmark Ola Dahlgren 16

249 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Treälvsskolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Treälvsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Treälvsskolan den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och annan information som samlats in under besöket. Även information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. På Treälvsskolan intervjuades rektorer, skolans elevhälsoteam, företrädare för arbetslagen samt företrädare för eleverna. Inspektörerna besökte även lektioner i skolan tre olika spår. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

250 Beskrivning av skolan Treälvsskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 45 Förskoleklass 5 Grundskola 343 Källa: Östersunds kommun Treälvsskolan är en F 9 skola i Lid och ligger vackert belägen med utsikt över Indalsälven. Skolbyggnaderna uppfördes ursprungligen på 50-talet och är om- och tillbyggda. Lokalerna är välutrustade och fungerar väl för den verksamhet som bedrivs. I anslutning till skolan finns en biblioteksdel som huvudsakligen sköts i skolans regi men även servar lokalbefolkningen. Till skolan kommer elever från Bringåsens och Häggenås skolor som är två F 5 skolor. Treälvsskolan är indelad i tre vertikala spår från årskurs 1 9. Spåren är vardera delade i två åldersintegrerade arbetslag från årskurs 1 5 samt från 6 9. Arbetslagen är i sin tur delade i fyra mentorsgrupper 1 5 och sex mentorsgrupper 6 9. All undervisning sker åldersintegrerad 1 5 eller 6 9. Man arbetar ofta i schemabrytande teman. Samarbetsinlärning är ett begrepp man försöker introducera men som behöver tydliggöras framförallt för att visa på eventuella vinster och svagheter med metodiken. Det har förkommit starka reaktioner från föräldrahåll mot skolans sätt att organisera och genomföra verksamheten. Detta har bland annat tagit sig uttryck i olika protestskrivelser och att ett antal elever valt att byta till andra kommunala eller fristående skolor. Helhetsbedömning Treälvsskolans sätt att organisera arbetet i olika åldersblandade grupper och tematiska arbetsmodell ställer krav på samsyn mellan skolledning, lärare, elever och föräldrar. Enligt inspektörernas bedömning råder i huvudsak en positiv samsyn mellan skolledning och lärare om skolans organisation och arbetsmetoder. Trots detta har skolan inte lyckats förankra modellen fullt ut bland eleverna och föräldrarna. Det finns en känd misstro och tydligt motstånd mot skolan som bland annat tagit sig uttryck i protestskrivelser och som också uppmärksammats medialt. Ett antal elever har valt att byta till andra kommunala eller fristående skolor. Den rådande brist på tilltro från flera föräldrar mot skolans arbets- och organisationsmodell är enligt inspektörerna en viktig problematik som skolan har att komma tillrätta med. Organisationen av undervisningen ställer stora krav på såväl lärares förmåga att följa, stödja och utmana enskilda elever, som krav på elevernas förmåga att planera och ta ansvar för sitt eget arbete. Den höga andelen eget arbete riskerar att drabba elever som saknar egen motivation. Under inspektionen har framkommit att det är svårt att ge duktiga elever uppgifter som utmanar elevens förmåga. Tidsanvändningen blir också i viss utsträckning ineffektiv. Äldre elever måste vara med om samma genomgångar vid flera tillfällen, de får också ofta hjälpa och förklara för yngre elever. I vissa grupper förekommer ett rätt stort tidsspill bland äldre elever. Flera av eleverna kommer till arbetspass utan att veta vilket material de ska ta med eller vilka arbetsuppgifter de ska arbeta med. De tvingas återvända till sina skåp för att hämta rätt material när frågetecknen har retts ut. I moderna språk finns i samma grupp både nybörjare och elever som läst språket upp till tre år. Möjligheten till taloch konversationsträning i språket är enligt eleverna mycket begränsat. 2

251 Inspektörerna bedömer att arbetsmodellen i stor utsträckning utvecklar elevernas demokratiska förhållningssätt och de flesta elevernas förmåga att ta ansvar för det egna arbetet. Inspektörerna bedömer också att skolan utvecklar elevernas lust att lära men är sämre på att höja elevernas prestationer. Skolan når bra resultat när det gäller att få elever att klara målen att uppnå i kursplanerna men som framgår av tabell 1 har skolan låga och sjunkande meritvärden. Resultatbilden tyder på att skolan lyckas bra med att ge särskilt stöd till elever så att de når målen men tyder samtidigt på att skolan inte lyckas utmana duktiga elever till att höja sina resultat. Arbetsmodellen har också enligt inspektörerna positiva effekter på relationen mellan yngre och äldre elever. Skolmiljön är också i huvudsak trygg. Kunskaper Som framgår av tabellen nedan har skolans meritvärde sjunkit kraftigt de senaste åren och trenden är tydligt negativ. Pojkarna har lägre meritvärden än flickorna. Båda grupperna har lägre värden än kommunen och riket. Frågeställningar som kan prövas i en analys är om någon eller några specifika faktorer i skolans sätt att organisera undervisningen eller metodiska aspekter på undervisningens genomförande orsakat skolans sjunkande resultat samt skillnaderna i pojkars och flickors resultat. Dras meritvärdet ner av att duktiga elever som behöver utmaningar valt att byta till andra skolor? Det är angeläget att orsakerna till resultatutvecklingen analyseras och att åtgärder vidtas för att vända utvecklingen. Vårterminen 2007 visar Treälvsskolan kraftigt förbättrade resultat. Detta enligt uppgifter som skolans rektor skickade till Skolverket den 20 juni

252 Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9. Skolan Kommunen Riket Meritvärde 204,2 193,3 184,6 202,6 205,8 209,4 206,9 206,3 206,8 - Flickor - Pojkar Andel (i procent) behöriga till nationellt program 221,3 206,2 199,6 211,4 223,7 216,9 218,1 217,3 218,3 191,9 182,4 171,2 194,5 188,2 201,6 196,3 195,8 195,7 95,8 85,1 86,2 89,9 90,2 92,8 89,6 89,2 89,5 - Flickor 93,3 90,5 85,7 91,6 92,6 91,7 91,1 90,7 90,7 - Pojkar 97,6 80,8 86,7 89,5 87,7 94,0 88,2 87,7 88,3 Andel elever som nått målen i alla ämnen. Källa: Skolverkets statistik 91,7 83,0 81,0 76,6 77,7 82,9 75,9 75,5 76,0 Inspektörerna bedömer att utbildningen för de flesta elever ger grundkunskaper, avseende såväl fakta och förståelse som användbara färdigheter. Skolan har samtidigt svårigheter med att utmana eleverna och förmå dem att prestera de högre betygsnivåerna. Enligt inspektörernas bedömning kan detta vara en delförklaring till de låga meritvärdena. Resultatprofilen för de nationella ämnesproven åren 2005 och 2006 i årskurs 9 har en tydlig tyngdpunkt på de lägre betygsresultaten. Vad beror den resultatbilden på? Vad kan skolan göra för att förbättra resultaten? I ämnet musik har 96,7 procent av pojkarna och 89,5 procent av flickorna fått nivån godkänd i slutbetyget Inspektörerna konstaterar således att variationen i betygssteg i ämnet musik är extremt liten vilket bör uppmärksammas av skolledningen. Utgångspunkt för betygssättning ska vara de nationella betygskriterierna för ämnet. Resultaten för årskurs 5 på de nationella proven är låga. Av kvalitetsredovisningen för 2005/06 framgår att andelen elever som inte når målen i de nationella proven för årskurs 5 är: 15 procent i svenska, 31 procent i engelska och 27 procent i matematik. Av kvalitetsredovisningen för 2004/05 framgår att 28 procent av eleverna inte når målen i svenska för årskurs 5. För övriga ämnen redovisades det året inga resultat för årskurs 5. Av skolans senaste kvalitetsredovisning framgår att det råder en osäkerhet över jämförbarheten inom kommunen avseende resultaten på de nationella proven. Detta beroende på att eleverna har gått olika många skolår när de nationella proven genomförs. De åldersblandade undervisnings- och mentorsgrupperna medför att det är en stor spridning i elevernas mognad, kunskaper och färdigheter inom varje grupp. Detta minskar enligt inspektörerna möjligheten till sammanhållna lärarledda genomgångar som passar alla elever. Inspektörerna bedömer att det finns ett samband mellan föräldrarnas misstro till skolan och det sätt på vilket skolan organiserar undervis- 4

253 ningen samt de svaga kunskapsresultat som skolan uppvisar. Det tematiska arbetssättet är dock enligt inspektörerna väl genomtänkt och de teman som redovisats för inspektörerna har en tydlig beskrivning över vilka mål att uppnå som ska uppfyllas för olika ämnen. Målen diskuteras tillsammans med eleverna som får god kännedom om dessa. Skolans dokumentation när det gäller de yngre elevernas kunskapsutveckling måste förbättras. Dokumentationen koncentreras till engelska, matematik och svenska. Lärarna anser sig dock ha god kännedom om elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen men dokumentationen är inte systematiserad. Förbättring av dokumentationen är nödvändig för att kunna relatera det pedagogiska arbetet till resultaten samt för att ge skolans ledning förutsättningar att vidta relevanta åtgärder utifrån de resultat som skolan når. En mer systematiserad uppföljning är viktig för att säkerställa att samtliga ämnen har en undervisning av god kvalitet. Treälvsskolan har enligt inspektörernas bedömning både en bred och djup kompetens inom det specialpedagogiska området. Skolans arbete med elever i behov av stöd är genomtänkt och väl strukturerat. Normer och värden Närheten mellan personal och elever är påtaglig och elevernas inflytande över utbildningen är god. Det råder en god stämning mellan elever även om språkbruket ibland kan vara hårt. Den goda stämningen beror enligt personalen på organisationen med åldersblandade grupper. Eleverna blir vana att hjälpa varandra och de yngsta eleverna ses ofta tillsammans med äldre elever. Eleverna skolas tidigt in i demokratiska arbetsformer och lär sig att efter ålder och mognad ta ansvar för sitt eget arbete. Det finns dock en fara för att elever ibland får ta ett ansvar som de inte fullt ut har förmåga att hantera. Treälvsskolans likabehandlingsplan är kort och överskådlig. Inspektörerna bedömer att planen bör förtydligas avseende vem som ansvarar för vad i avsnittet om arbetsgång. Skolan bör också arbeta vidare med att öka föräldrars delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen. Skolan har inte tagit fram och skrivit ner några gemensamma ordningsregler. Ledning och kvalitetsarbete Inspektionen visar att personalen överlag har utbildning för den undervisning de bedriver. Enligt skolans egna beräkningar är cirka två tjänster av 30 tillsatta av obehörig personal. Inom arbetslagen finns dessutom tre till fyra pedagoger som undervisar i ämnen där de saknar utbildning. Inspektörerna bedömer det därför som angeläget att skolledningen ser till att undervisningen i arbetslagen bedrivs av personal som har utbildning för den undervisningen de bedriver. Inriktningen på kompetensutveckling utgår huvudsakligen ifrån de behov som identifieras inom arbetslagen. För närvarande ser man behov av insatser inom exempelvis områdena IUP, samarbetslärande (åldersblandade bordsgrupper där elever förklara för och hjälper varandra) samt bedömning och betygssättning. På skolan finns två rektorer som delat upp ansvaret för verksamheten där var och en ansvarar för sina spår. Inspektionen visar dock att information om vem som ansvarar för vad måste förtydligas för elever och föräldrar. Samtidigt visar inspektionen att rektorerna är väl förtrogna med verksamheten och att personalen känner tillit till deras förmåga att leda och utveckla verksamheten. Inspektionen bekräftar att det finns ett förtroendeproblem som i första hand handlar om föräldrars bris- 5

254 tande tilltro till hur undervisningen organiseras och bedrivs. Inspektörerna bedömer att skolan missbedömt omfattning av föräldrar som inte känner tilltro till skolan. Skolan bör förutsättningslöst söka lösningar för att komma tillrätta med föräldrars bristande tilltro. Skolan har utifrån tidigare utvärderingar enats om att prioritera arbetet med områdena kunskap, trygghet och trivsel i sina arbetsplaner. Respektive arbetslag beskriver i sin arbetsplan mål för områdena, insatser för genomförande samt plan för utvärdering. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsarbete bygger på en genomtänkt struktur av uppföljning och utvärdering på olika nivåer och i olika grupperingar. Skolan har en ambition om att alla elever ska välja ett av språken tyska, fransk eller spanska och språkvalsblanketten innehåller inga andra valalternativ. Inspektörerna bedömer att skolan måste förtydliga informationen om elevernas övriga alternativ till språkval och att dessa framgår av valblanketten. Kvalitetsredovisningen bygger på arbetslagens utvärderingar av kommunens effektmål och skolans egna mål. Inspektörerna bedömer dock att den inte fullt ut motsvarar författningarnas krav. Den bör tydligare innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats och även en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Redovisningen av insatser kan också bli mer tydligt kopplad till skolans arbetsplan. Skolverket vill också påpeka att i nästa års kvalitetsredovisning ska en uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ingå. På schemat finns positioner som benämns ME (mentorstid) Enligt skolans timplan omfattar mentorstiden 284 timmar och ingår i elevens garanterade undervisningstid om timmar. På mentorstiden försiggår olika aktiviteter som exempelvis planering, utvärdering, eget arbete samt lärarledd undervisning. Inspektörerna vill tydliggöra att timplanetid ska vara undervisningstid. Inspektionen har visat att för att säkerställa elevernas garanterade undervisningstid så bör timplanerna för de tre skolor som ingår i upptagningsområdet samordnas på ett bättre sätt. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar gemensamma ordningsregler (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Elevernas individuella utvecklingsplaner uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 2 grundskoleförordningen). 6

255 Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolans samverkan med föräldrarna bör förbättras så att föräldrarnas förtroende för skolan återskapas. - Skolan bör säkerställa att de nationella betygskriterierna används vid all betygssättning. - Treälvsskolans likabehandlingsplan bör förtydligas och föräldrarnas delaktighet i arbetet med planen bör utvecklas. - Samordningen av timplanen inom upptagningsområdet bör förbättras så att elevernas garanterade undervisningstid säkerställs i olika ämnen. - Informationen till elever och föräldrar om rektorernas arbetsdelning bör förtydligas. - Tidsanvändningen i undervisningen bör bli mer effektiv. - Möjligheten till konversationsträning i moderna språk bör öka. - Informationen om språkvalet behöver förbättras. - Elevernas kunskapsresultat bör förbättras och alla elever bör i högre utsträckning erbjudas utmaningar i undervisningen. - Könsrelaterade skillnader avseende elevernas betygsresultat bör analyseras och åtgärder vidtas för att minska skillnaden. - Skolan bör rekrytera lärare och organisera undervisningen så att lärarna största möjliga utsträckning har utbildning för den undervisning de bedriver. - Treälvsskolans arbetsplan bör kompletteras så att den även beskriver arbetet för att nå de nationella målen. 7

256 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Genomsnittliga meritvärden Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Inom området kunskapsresultat finns behov av förbättringar och åtgärder avseende följande delområden: Genomsnittliga meritvärden Orsakerna till de sjuknande meritvärdena bör analyseras och insatserna för att höja elevernas meritvärden öka. Resultaten på de nationella proven Resultaten i årskurs 5 och 9 är svaga vilket bör analyseras så att insatser för att förbättra resultaten kan vidtas. Könsrelaterade skillnader Orsakerna till skillnaderna mellan pojkar och flickor i betyg och meritvärden bör analyseras och insatser för att minska skillnaderna vidtas. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Treälvsskolan lyckas enligt inspektörerna mycket väl avseende demokratiuppdraget. Inom området genomförande av utbildningen finns dock behov av förbättringar och åtgärder avseende följande delområden. Skolans organisation av verksamheten Tidsanvändningen bör effektiviseras, den breda åldersintegreringens påverkan på undervisningen och resultaten bör förutsättningslöst analyseras, utmaningarna för de äldre eleverna i undervisningen bör generellt öka. Samverkan Skolan måste komma tillrätta med föräldrars misstro så att den konstruktiva samverkan med hemmen kan öka. En bättre samverkan med hemmen är också viktig för att förbättra kunskapsresultaten. 8

257 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Arbetet med elever i behov av stöd är av god kvalitet. men behov av förbättring finns avseende: Individanpassning av lärandet Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument som skriftligt sammanfattar vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanernas mål. Elevernas individuella utvecklingsplaner innehåller inget om skolans åtaganden för att stötta eleverna att nå sina utvecklingsmål. 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kunskapsuppföljningen är överlag god bland de äldre eleverna men behov av förbättring finns avseende: Uppföljning av elevers kunskaper. Läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Dokumentationen av de yngre elevernas kunskapsutveckling är inte systematisk och omfattar inte alla ämnen. 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyg sätts enligt författningarna Skolans arbete med bedömning och betygssättning håller överlag god kvalitet men behov av förbättring finns avseende: Betyg sätts enligt författningarna Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Betygsspridningen i musik år 2006 är näst intill obefintlig vilket kan tyda på att de nationella betygskriterierna inte använts vid betygsättningen. 9

258 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Eleverna tränas systematiskt i demokratiska arbetsformer samt i att ta ansvar för sin egen inlärning. De tränas också att hjälpa varandra i inlärningssituationen. På dessa områden når Treälvsskolan goda resultat men behov av förbättring finns avseende: Ordningsregler Enligt grundskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler för varje skola. Treälvsskolan har ej utarbetat gemensamma ordningsregler vilket måste åtgärdas. Likabehandlingsplan För varje verksamhet, t.ex. förskola, skola fritidshem, ska det finnas en likabehandlingsplan. Planen ska bland annat beskriva ansvarsfördelningen mellan rektorn och personal. Treälvsskolans likabehandlingsplan är kort och överskådlig och arbetet inom området är överlag gott. Ett förtydligande av vem som ansvarar för vad i avsnittet om arbetsgång måste skrivas fram. Skolans arbete för att öka föräldrars delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen bör utvecklas. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 10

259 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Treälvsskolans lärare har i huvudsak utbildning för den undervisning de bedriver samt insikter i de föreskrifter som styr utbildningen. Behov av förbättring dock finns avseende: Personalens utbildning. Kommuner är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. I de yngre åldrarna utförs undervisningen till viss del av personal som saknar utbildning i ämnet. Treälvsskolan bör organisera verksamheten så att den andelen av undervisningen minimeras. Rektors ansvarstagande för att rekrytera behöriga lärare bör intensifieras 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorerna är väl förtrogna med verksamheten och leder den pedagogiska utvecklingen men behov av förbättring finns avseende: Rektors beslutsfattande Inspektionen har visat en osäkerhet bland vissa elever och föräldrar över vilken rektor som beslutar om vad för en enskild elev. Ansvarsfördelningen mellan rektorerna bör tydliggöras för elever och föräldrar. 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Inom området tillgång till utbildning finns behov av förbättringar och åtgärder avseende följande delområden: Undervisningstid. Treälvsskolan måste säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid. Samordningen av undervisningstiden inom upptagningsområdet bör förbättras. Valmöjligheter. Språkvalsblanketten bör förbättras så att den omfattar samtliga valalternativ som skolan är skyldig att erbjuda.. 11

260 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Treälvsskolan bedriver på många sätt ett bra kvalitetsarbete. Skolans arbetsplan ger en överskådlig beskrivning över hur man ska arbeta med lokalt prioriterade områden. Inspektörernas bedömning är dock att skolan bör vidta förbättringsinsatser avseende följande: Systematisk uppföljning och utvärdering En systematisk dokumentation och utvärdering av skolans samlade resultat bör utformas och ligga till grund för förbättringsinsatser. Kvalitetsarbetet främjar skolans utveckling Treälvsskolans arbetsplan bör kompletteras så att den även beskriver arbetet för att nå de nationella målen. Kvalitetsredovisning Varje skola ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen ska bland annat innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Treälvsskolans redovisning måste tydligare innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats och även en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Datum Ort Umeå Sten Svanholm Pererik Hagberg 12

261 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Vallaskolan Dnr : 3324 Utbildningsinspektion i Vallaskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Vallaskolan den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Vallaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Vallskolan intervjuades skolans rektorer, lärare, elevhälsan samt övrig personal. Inspektörerna besökte även lektioner i framför allt årskurs 2, 6 och 9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

262 Beskrivning av Vallaskolan Vallaskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 132 Förskoleklass 46 Grundskola 494 Obligatorisk särskola 4 Vallaskolan ligger i stadsdelen Frösön och tillhör Frösöns skolområde. Skolan består av två byggnader och uppfördes i mitten på 70-talet. Lokalerna är i ett plan och dimensionerad för cirka 500 elever. Skolan är vackert belägen med utsikt mot Storsjön. I skolans lokaler finns bibliotek och en cafeteria som utgör en naturlig samlingsplats för elever. I cafeterian arbetar fritidsledare. Skolan är organiserad i två spår, Alfaspåret som innefattar förskoleklass och årskurs 1 9 och Omegaspåret som innefattar förskoleklass och årskurs 1 9. Varje spår består av två arbetslag, Alfa F 5, Alfa 6 9 och Omega F 5 samt Omega 6 9. Specialpedagoger och resurslärare har organiserats i ett eget arbetslag som kallas Epsilon. Vallaskolan har ett kommunövergripande uppdrag att ta emot synskadade elever. Skolan ska vara ett alternativ med särskilda resurser. Eleverna finns integrerade i Alfaspåret i olika klasser från förskoleklassen upp till årskurs 8. För varje spår finns en ansvarig rektor. Den ena av rektorerna ansvarar för Alfaspåret och Epsilon medan den andra rektorn ansvarar för Omegaspåret och övrig personal. Helhetsbedömning Inspektörernas övergripande bedömning är att Vallaskolan är på god väg att bygga upp ett effektivt systematiskt kvalitetsarbete. Skolans ledning är ny men har på kort tid utvecklat skolan i positiv riktning genom att sätta tydlig fokus på skolutvecklingsfrågor. Men i dagsläget är bedömningen att kvalitetsarbetet saknar tillräcklig förankring för att fullt ut fungera som en motor för kvalitativ utveckling av verksamheten. En förutsättning för ett bra systematiskt kvalitetsarbete är en helhetssyn på verksamheten som innefattar medverkan och delaktighet från lärare, elever och föräldrar. Det är därför viktigt att skolan fortsätter och förstärker sitt utvecklingsarbete ytterligare genom att sätta fokus på att förankra Vallaskolans kvalitetsarbete fullt ut i hela verksamheten. Kunskaper Skolans dokumentation av de yngre elevernas kunskapsutveckling bör förbättras. Dokumentationen koncentreras till engelska, matematik och svenska. Lärarna anser sig dock ha god kännedom om elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen men dokumentationen är inte systematiserad och kan därmed inte ligga till grund för analyser inför skolans fortsatta utveckling. Från kvalitetsredovisningen 2005/2006 framgår att 88 procent av eleverna i årskurs 5 når målen i svenska i de nationella proven vilket är förbättring över tid. För övriga ämnen redovisas inga resultat i skolans kvalitetsredovisning för årskurs 5. Från en resultatförsämring mätt i meritvärde under 2005 för årskurs 9 har Vallaskolan förbättrat sitt resultat under Skolledningen pekar i sin analys på flera fak- 2

263 torer som bidragit till resultatförbättringen. Dels har skolledningen, som är nykomponerad, tagit ut en tydlig färdriktning för skolans utvecklingsarbete, dels har skolan inrättat en studiegård för elever som behöver stöd och hjälp. Därutöver menar skolledningen att kompetensutvecklingsinsatser bidragit till resultatförbättringen. Inspektörerna noterar att Vallaskolans resultatförbättring mätt i meritvärde under 2006 är tydligast för pojkarna. Pojkarnas meritvärde ökade från 185, till 215, Flickornas meritvärde ökade från 196,8 till 206,7 under motsvarande period. Sammantaget innebär de respektive förändringarna att pojkarnas resultat under 2006 ligger betydligt över de genomsnittliga resultaten för Östersunds kommun och riket. Trots att resultaten för flickorna förbättrats ligger de under de genomsnittliga resultaten för kommunen och riket. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att det under inspektionen framkom att flickorna i de senare årskurserna kan uppleva stress i skolarbetet. Symptom som migrän, oro och ont i magen beskrivs. Det är ett rimligt antagande att studiemiljöer som genererar stress, vid sidan av andra negativa effekter, också påverkar resultaten på både kort och lång sikt. Inspektörerna bedömer därför att skolan särskilt bör uppmärksamma flickornas studiemiljöer i sitt fortsatta systematiska kvalitetsarbete. Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 Vallaskolan, kommunen och riket Skolan Kommunen Riket Meritvärde 219,5 189,8 210,8 202,6 205,8 209,4 206,9 206,3 206,8 - Flickor - Pojkar Andel (i procent) behöriga till nationellt program 227,2 196,8 206,7 211,4 223,7 216,9 218,1 217,3 218,3 210,7 185,9 215,3 194,5 188,2 201,6 196,3 195,8 195,7 97,4 81,1 92,5 89,9 90,2 92,8 89,6 89,2 89,5 - Flickor 100,0 78,9 88,6 91,6 92,6 91,7 91,1 90,7 90,7 - Pojkar 94,4 82,4 96,9 89,5 87,7 94,0 88,2 87,7 88,3 Andel elever som nått målen i alla ämnen. 85,7 77,6 88,1 76,6 77,7 82,9 75,9 75,5 76,0 Källa: Skolverkets statistik Inspektionen visar att det finns upparbetade rutiner för överlämning av elever mellan tidigare delen (F 5) och senare delen (6 9). Detta innefattar bland annat att en handledare följer med klassen ett till två år i de senare årskurserna. Trots väl utvecklade rutiner framkommer dock att verksamheten för yngre elever och äldre elever framstår som två olika skolor i en. Enligt den intervjuade personalen finns det för få gemensamma tider eller rutiner för pedagogiska diskussioner mellan enheter och arbetslag och det är således svårt att hitta en röd tråd för verksamheten. Inspektörerna bedömer att ett gemensamt forum för utbyte av pedagogiska erfarenheter kring lärande, arbetssätt och arbetsformer skulle främja eleverna utveckling, samt förbättra kvaliteten på verksamheten ytterligare. 3

264 Lärarna efterlyser också fler arenor där diskussioner om bedömning och betygssättning kan föras. Detta gäller inte minst möjlighet till diskussioner mellan de olika spåren. Sådana arenor kan utgöras av interna samverkansformer i och mellan arbetslag, men också i samverkan med andra skolor. Inspektörerna bedömer att skolan bör se till att lärarna ges förutsättningar för sådana gemensamma diskussioner. Skolans ledning menar att alla elever vid skolan har en individuell utvecklingsplan. De individuella planer som inspektörerna tagit del av är emellertid av skiftande kvalitet och saknar i en del fall de åtgärder skolan bör vidta för att stödja eleven i dess utveckling. I samtal med elever framkommer att de inte känner till begreppet individuella utvecklingsplaner. Lärarna uppger också att man behöver mer stöd i hur man skriver och utformar de individuella utvecklingsplanerna. Inspektörerna bedömer att Vallaskolan måste intensifierar arbetet med att upprätta individuella planer i enlighet med författningarna. I skolans elevhälsoteam ingår förutom rektorerna, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog samt två specialpedagoger som arbetar mot yngre elever respektive äldre elever. Det finns en tydlig arbetsplan som anger elevhälsans roll och funktion på skolan med en tydlig ambition att arbeta förebyggande. Specialpedagoger och resurslärare har organiserats i ett eget arbetslag som kallas Epsilon. Specialpedagogerna arbetar med enskilda elever, men framförallt konsultativt och med utveckling av läromiljön. Resurslärarnas arbete är knutet till de integrerade särskoleeleverna och elever med särskilda behov. Normer och värden Elevinflytande är ett prioriterat inriktningsmål för Vallaskolan. På skolan finns elevskyddsombud och elevråd. Elevrådet har regelbundna möten som leds av någon av rektorerna. Vid inspektionen framkommer dock att eleverna inte uppfattar elevrådet som ett forum där de kan driva frågor som de anser angelägna. Elevernas möjlighet att påverka undervisningssituationen skiljer sig åt mellan olika lärare och uppfattas överlag som begränsad. Inspektörerna bedömer att skolan bör sträva efter att alla elever, anpassat till ålder och mognad, tränas i demokratiska former och ges mer inflytande över sitt lärande. En viktig förutsättning för detta är att skolan arbetar mer aktivt för att få eleverna medvetna om målen med undervisningen kopplat till kursplaner. För de äldre eleverna bör skolan också se till att eleverna känner till betygskriterierna. Eleverna uppger i samtal med inspektörerna att de överlag trivs i skolan. Både de äldre och de yngre eleverna menar att stämningen på skolan är ganska bra mellan elever och mellan elever och lärare. De yngre ger dock uttryck för att de inte alltid känner sig trygga på skolan. De äldre eleverna upplevs i ibland som taskiga. Även om de signalerar till vuxna på skolan menar eleverna att de inte kan lita på att någon tar tag i problemet. De yngre elevernas bild bekräftas av äldre elever som gjort samma iakttagelse. Vid samtal med personal och skolledning framkommer att detta inte är känt. Inspektörerna bedömer det som mycket angeläget att skolan i sitt fortsatta värdegrundsarbete vidtar åtgärder som förebygger och hanterar elevers otrygghet i skolan. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. 4

265 Skolan är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan för verksamheten. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Den 15 oktober 2006 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vallaskolan har upprättat en likabehandlingsplan. Inspektionen visar dock att eleverna inte varit delaktiga i att ta fram planen och att de inte heller känner till innehållet i den. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste arbeta för att uppmuntra och ge eleverna verkliga möjligheter att påverka och bli delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Ledning och kvalitetsarbete Vallaskolan leds av två erfarna rektorer som tillsammans är arbetsledare för cirka 70 personer. Rektorerna är som ledningsteam nya och har arbetat tillsammans på skolan i ett år. Rektorerna upplever arbetsbelastningen som hög med arbetsuppgifter som är mångfacetterade men också ibland splittrande. Budgetarbetet, elev- och personalärenden tar mycket tid varför det nära ledarskapet och den pedagogiska ledningen inte alltid hinns med. Inspektionen visar att Vallaskolan har upprättat övergripande rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektorerna beskrivs av personalen som drivande i arbetet med att bygga upp strukturer som syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen. De dokument som arbetats fram är bra riktlinjer att utgå ifrån. Kvalitetsredovisningen behöver dock utvecklas så att den omfattar bedömningar av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Vallaskolans arbetsplan utgörs av en förteckning av gällande styrdokument för skolans verksamhet. Ur dessa dokument är det svårt att uttyda de fastställda målen med utbildningen. Det är också tveksamt om arbetsplanen i sin nuvarande utformning är möjlig att kontinuerligt följa upp och utvärdera. Skolan bör därför utarbeta en arbetsplan som är kopplad till de nationella målen för utbildningen och som blir styrande för verksamhetens arbete. Inspektörerna vill peka på att arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för elever och deras vårdnadshavare. Inspektörernas övergripande bedömning av Vallaskolans systematiska kvalitetsarbete är emellertid att det i dagsläget saknar tillräcklig förankring för att fullt ut fungera som en motor för kvalitativ utveckling av verksamheten. En förutsättning för ett bra systematiskt kvalitetsarbete är en helhetssyn på verksamheten som innefattar medverkan och delaktighet från lärare, elever och föräldrar. Utan medverkan och delaktighet från dem som ingår i verksamheten, förmår kvalitetsarbetet inte att identifiera de väsentliga förutsättningar som är viktiga för arbetet mot de nationella 5

266 målen. De brister och förbättringsområden som framkom vid inspektionen visar att ledningen särskilt bör prioritera att göra personal och elever mer medvetna om och delaktiga i Vallaskolans kvalitetsarbete. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Skolan har inte en arbetsplan som är kopplad till de nationella målen för utbildningen och som är styrande för verksamheten (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör göra elever och personal medvetna om och delaktiga i skolans kvalitetsarbete. - Skolans arbete med normer och värden bör förbättras. - Skolan bör arbeta för att uppmuntra och ge eleverna möjligheter att påverka och bli delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. - Skolan bör se till att lärarna ges möjligheter till samverkansformer som främjar en allsidig och kvalitetssäkrad betygsättning. - Skolan bör sträva efter att alla elever anpassat till mognad och ålder tränas i demokratiska former och ges mer inflytande över sitt lärande. - Skolan bör förbättra sin information till de äldre eleverna om målen för utbildningen och betygskriterier. - Skolan bör ytterligare stärka sitt arbete i samband med överlämning från tidigare delen till senare delen. - Skolan bör analysera och vidta åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten för flickorna i de senare årskurserna. 6

267 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Genomsnittliga meritvärden Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Kunskapsresultaten är i väsentliga delar goda förutom avseende: Genomsnittliga meritvärden Trots att resultaten för flickorna i årskurs 9 förbättrats under 2006 ligger de under de genomsnittliga resultaten för kommunen och riket. Inspektionen visar att flickorna i de senare årskurserna kan uppleva stress i skolarbetet. Vallaskolan bör analysera och vidta åtgärder för att förbättra flickornas resultat. 7

268 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Kvaliteten i genomförande av utbildning är i väsentliga delar goda förutom i avseende: Elevernas ansvar och inflytande Eleverna ska ha inflytande och ansvar över hur deras utbildning utformas. Inflytandet och ansvaret ska öka i takt med ålder och mognad. Eleverna anser att deras inflytande är begränsat och sker sporadiskt beroende på ämnen och lärare. Vallaskolan bör sträva efter att alla elever anpassat till ålder och mognad tränas i demokratiska former och ges mer inflytande över sitt lärande. De äldre elevernas kännedom om mål och betygskriterier är bristfällig. Vallaskolan bör förbättra sin information till eleverna om gällande mål för utbildningen och betygskriterier. Samverkan Trots att Vallaskolan har väl dokumenterade rutiner för överlämningar från tidigaredelen till senaredelen, kan samverkan och erfarenhetsutbyte mellan de respektive arbetslagen förbättras ytterligare. 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Arbetet med individanpassning av lärandet är av god kvalitet. 8

269 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kraven på kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat uppfylls i väsentliga delar förutom i avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Elevernas individuella utvecklingsplaner är av skiftande kvalitet och saknar i en del fall de åtgärder skolan bör vidta för att stödja eleverna i deras utveckling. Elevernas kännedom om den egna utvecklingsplanen är bristfällig. Vallaskolan måste upprätta individuella utvecklingsplaner planer i enlighet med författningarna. Vallaskolan dokumenterar och följer upp elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik i de yngre skolåren. Skolan har däremot inga rutiner för att systematiskt följa upp och analysera resultaten i samtliga ämnen. Därmed saknas ett viktigt verktyg för att på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Inspektörerna bedömer det som en brist som ska åtgärdas att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyg sätts enligt författningarna Kraven bedömning och betygssättning uppfylls i väsentliga delar förutom i avseende: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Vallaskolan bör se till att lärarna ges möjlighet till samverkansformer som främjar en allsidig och kvalitetssäkrad betygssättning. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 9

270 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Resultatet av arbetet med normer och värden i studiemiljö och samvaro är bra förutom i avseende: Värdegrundsarbete Vallaskolan måste utveckla sitt värdegrundsarbete och vidta ytterligare åtgärder som förebygger och hanterar de yngre elevernas otrygghet. Likabehandlingsplan Vallaskolan har upprättat en likabehandlingsplan. Eleverna har dock inte varit delaktiga i arbetet med att fram planen. De känner inte heller till innehållet i den. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalens utbildning och möjlighet till kompetensutveckling är god. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorernas förtrogenhet med verksamheten, ansvar för verksamhetens utveckling och beslutsfattande uppfyller författningarnas krav. 10

271 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Elevernas tillgång till utbildning är god. 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Kraven på systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning uppfylls i allt väsentligt förutom i avseende: Systematiskt kvalitetsarbete Vallaskolan har ett väl systematiserat och dokumenterat kvalitetsarbete. Vallaskolan bör dock se till att göra elever och personal medvetna om och delaktiga i skolans kvalitetsarbete. Vallaskolans arbetsplan utgörs av en förteckning över gällande styrdokument för verksamheten. Ur dessa dokument är det svårt att uttyda de fastställda målen med utbildningen. Vallaskolan bör utarbeta en arbetsplan som är kopplad till de nationella målen för utbildningen och som kan bli styrande för verksamheten. Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisningen behöver utvecklas så att den omfattar bedömningar av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Datum Ort Umeå Kristian Hansson Stefan Persson 11

272 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Ängsmogården Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Ängsmogården Förskoleklass Grundskola årskurs 1 9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Ängsmogården den april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i sammanfattningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Ängsmogården, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Ängsmogården intervjuades skolans rektorer, lärare, elevhälsan, övrig personal och elever. Inspektörerna besökte även lektioner i olika årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

273 Beskrivning av Ängsmogården Ängsmogården Antal elever Skolbarnsomsorg 48 Förskoleklass 10 Grundskola 241 Ängsmogården omfattar förskoleklass och grundskolans årskurser 1 9. Skolan ligger inom området Ängsmon cirka en halv mil utanför Östersunds centrum, och tillhör Torvalla skolområde som leds av en skolområdeschef. Ängsmogården är den senast byggda grundskolan i Östersunds kommun, och invigdes ursprungligen som 1-5 skola höstterminen I närheten finns även Ope skola med F 6 verksamhet. Till Ope/Ängsmon hör också tre förskolor och fritidsverksamhet. Innan den senaste omorganisationen leddes de båda skolorna av en av Ängsmogårdens rektorer samt två biträdande rektorer. Idag leds verksamheten av två rektorer på Ängsmogården och en rektor på Ope skola. Ängsmogårdens rektorer samarbetar nära med rektorn på Ope skola. Samarbetet innebär bland annat gemensamma arbetsplaner/lärplaner, konferenser och utbildningsdagar. Verksamheten på Ängsmogården är indelad i två arbetslag för F 6 samt tre mindre arbetslag indelade årskursvis inom 7 9 delen. Varje arbetslag har en utvecklingsledare. Utvecklingsledaren har en samordnande funktion inom arbetslaget och deltar i Ope/Ängsmons utvecklingsmöten varannan vecka tillsammans med övriga utvecklingsledare och rektorerna. Helhetsbedömning Kunskaper På Ängsmogården har fokus de senaste åren inriktats på att förbättra umgängesklimatet mellan elever samt mellan elever och personal. Inspektörerna bedömer att detta arbete delvis skett på bekostnad av att förbättra skolans kunskapsresultat. Ängsmogården har jämfört med kommunen och riket låga resultat Särskilt gäller detta andel elever som nått målen i alla ämnen. Visserligen varierar resultaten kraftigt över de tre senaste åren, men frånsett 2005 når skolan inte kommunens genomsnittsresultat eller riksgenomsnittet (tabell 1). Särskilt pojkarnas resultat är låga. Oroande är också att flickornas resultat har försämrats under de senaste åren. Betygsresultaten vid Ängsmogården måste analyseras och åtgärder sättas in för att förbättra måluppfyllelsen. Resultaten på de nationella proven i årskurs 5 har förbättrats under de senaste åren. Skolans dokumentation av kunskapsutvecklingen måste göras mer systematisk och omfatta alla ämnen även för de yngre eleverna. Information till elever och föräldrar om målen för undervisningen behöver förbättras för att öka dessa gruppers möjlighet att påverka verksamheten. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per termin. För samverkan med föräldrarna genomförs i allmänhet flera föräldramöten varje termin i klasserna. Skolorna Ängsmon och Ope har dessutom ett gemensamt föräldraråd. 2

274 Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 vid Ängsmogården Ängsmogården Östersunds kommun Riket Genomsnittligt meritvärde - Flickor - Pojkar Andel (i procent) behöriga till nationellt program ,5 207,8 193,8 202,6 205,8 209,4 206,9 206,3 206,8 233,6 224,2 216,8 211,4 223,7 216,9 218,1 217,3 218,3 179,6 189,6 178,8 194,5 188,2 201,6 196,3 195,8 195,7 85,4 91,4 90,7 89,9 90,2 92,8 89,6 89,2 89,5 - Flickor 100,0 90,0 94,1 91,6 92,6 91,7 91,1 90,7 90,7 - Pojkar 77,8 92,9 88,5 89,5 87,7 94,0 88,2 87,7 88,3 Andel elever som nått målen i alla ämnen. Källa: Skolverkets statistik 68,3 81,0 72,1 76,6 77,7 82,9 75,9 75,5 76,0 Normer och värden Inspektörerna konstaterar att Ängsmogården sedan några år varit inriktad på skolutveckling, vilket påverkat skolan i en positiv riktning. Intervjuer med personal och elever visar att en tidigare bråkig miljö, med en i många fall negativ syn på skolan, vänts till positiva förväntningar och en god stämning. Förhållandet mellan elever och personal liksom mellan eleverna präglas numera till största delen av ömsesidig respekt. Eleverna känner sig trygga på Ängsmogården även om kränkningar har förekommit. Inspektörerna bedömer att arbetet med normer och värden som helhet är väl utvecklat på skolan. Skolan samarbetar med föreningen Friends i arbetet mot kränkande behandling. Två kompisstödjare väljs i varje klass, och dessa har sedan gemensamma möten varje månad för att diskutera situationen på skolan. Med anledning av att kränkningar trots allt har förekommit på skolan bör det förebyggande arbetet mot kränkande behandling dock utvecklas ytterligare. Elevinflytandet finns både i undervisningssituationen samt i form av klassråd och elevråd. Det är elevernas uppfattning att inflytandet i undervisningssituationen bör utvecklas ytterligare. De upplever dock att de får mer inflytande med stigande ålder. De frågor som tas upp i klassråd och elevråd är ofta av mindre viktig natur. Intresset från eleverna att delta i elevrådet är också begränsat. Skolan behöver därför intensifiera arbetet med demokratiska arbetsformer. Torvalla skolområde har en gemensam grund för likabehandlingsplanerna men det finns skillnader i planernas innehåll mellan skolorna. Ängsmogården och Ope skolor har dock en gemensam likabehandlingsplan i vilken man inte kan utläsa de en- 3

275 skilda skolornas behov och förutsättningar. Elevernas kännedom om planen varierar och de har endast i begränsad omfattning varit delaktiga i framtagandet. Ängsmogården och Ope skolor har gemensamma ordningsregler som kallas trivselregler. Reglerna är framtagna av elever, föräldrar och personal gemensamt. Eleverna känner till innehållet i reglerna. Ledning och kvalitetsarbete Skolan leds av två rektorer en för förskoleklassen och grundskolans årskurser 1 6 samt en för grundskolans årskurser 7 9. Skolans båda rektorer är erfarna skolledare som är väl förtrogna med verksamheten. Enligt inspektörernas bedömning fungerar dock inte rektorerna i tillräcklig omfattning som pedagogiska ledare. Rektorerna uppger att de strävar efter att fungera som pedagogiska ledare men att det inte finns tid till detta. Båda rektorerna har genomgått den statliga rektorsutbildningen. På skolan har man utarbetat egna lärplaner med ett tydligt F 9 perspektiv. Lärplanerna är lokala styrdokument och ett försök att skapa en röd tråd i lärandet för den samlade undervisningstiden inom olika områden. Lärplaner finns för åtta områden förutom skolans planer för likabehandling, elevhälsa, trivselregler och traditioner. Lärplanerna innehåller för de olika åldrarna mål, syften och genomförande av verksamheterna. Ope/Ängsmogården har tre särskilda utvecklingsområden för verksamheten: Arbetsmiljö, medinflytande och läroplanens mål. Därutöver kan respektive arbetslag tillsammans med eleverna bestämma vilka målsättningar man ska ha under läsåret. Inspektionen visade på en tydlig åtskillnad mellan verksamheterna i F 6 och 7 9. Enligt personalen är kunskapen om hur respektive del arbetar begränsad. Det finns därmed en uppenbar risk för att det bildas två skolor inom skolan. Inspektörerna bedömer därför att samarbetet mellan de olika delarna bör förbättras för att underlätta elevernas övergång till 7 9 verksamheten. Skolans kvalitetsarbete sker i stor utsträckning inom de olika arbetslagen. Arbetet är till stora delar väl utvecklat även om analysen av resultaten och variationer i resultat bör utvecklas ytterligare och kopplas till hur verksamheten bedrivs. Elevenkäter genomförs varje termin som underlag för utvecklingsarbetet. Kvalitetsredovisningen, som är gemensam för Ängsmogården och Ope skola, bör utvecklas så att resultaten för respektive verksamhet tydligare framgår. Utarbetandet av individuella utvecklingsplaner (IUP) pågår, men alla elever hade vid inspektionstillfället inte färdiga utarbetade IUP i enlighet med författningens krav. Skolans arbetsplan har formen av en innehållsdeklaration för vilka dokument som ingår. Eftersom den innehåller många dokument råder en oklarhet hos personalen om vad som egentligen är arbetsplanen. Inspektörerna bedömer därför att arbetsplanens innehåll och funktion bör tydliggöras för att den ska bli det styrdokument för verksamheten som avses. Inspektionen har visat att för att säkerställa elevernas garanterade undervisningstid så bör timplanen för Ängsmogårdens samlade grundskoleutbildning och timplanen för Ope skola samordnas på ett bättre sätt. Inspektionen visar att personalen överlag har utbildning för den undervisning de bedriver. Lokalerna är genomgående fräscha i den relativt nybyggda skolan. Skolan byggdes ursprungligen för F-6 verksamhet vilket gör att lokalerna inte fullt ut är anpassade för undervisning i årskurserna 7-9. Bland annat saknas en lektionssal för undervis- 4

276 ning i bild och tillgången till grupprum är begränsad. Ett annat exempel på detta är lokalerna i hem- och konsumentkunskap som är begränsande för de aktiviteter som kan genomföras. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap bedrivs i årskurserna 8 9 vilket innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet för årskurs 5, vilket snarast måste åtgärdas. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever har inte individuella utvecklingsplaner i enlighet med förordningens krav (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Hem- och konsumentkunskap bedrivs inte förrän i årskurs 8 och 9, vilket inte ger eleverna möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet (2 kap. 6 grundskoleförordningen). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Rektorernas ledning av det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan bör stärkas. - Skolan bör förbättra samverkan mellan F-6 verksamheten och 7-9 verksamheten. - Arbetsplanens omfattning och innehåll bör tydliggöras så att den kan fungera som styrdokument för verksamheten. - Skolans kvalitetsredovisning bör utvecklas så att den tydligare innehåller bedömning av i vilken mån de nationella målen nås samt vilka åtgärder som ska vidtas för att öka måluppfyllelsen. - Informationen om målen för undervisningen i samtliga ämnen till elever och föräldrar bör förbättras. - Arbetet med en likvärdig bedömning och betygsättning bör utvecklas. - Analysen av resultaten och variationer i resultat mellan kön och ämnen bör förbättras i syfte att höja skolans resultatnivå. - Med anledning av de brister som finns när det gäller andel elever som uppnår målen bör skolan se över organisation av det särskilda stödet och hur individualisering av undervisningen genomförs för att förbättra resultaten. - Utformningen av individuella utvecklingsplaner bör förbättras. - Åtgärdsprogrammen för elever med särskilt stöd bör utvecklas. - Elevhälsans mandat och roll bör tydliggöras. - Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling bör utvecklas ytterligare. - Arbetet med demokratiska arbetsformer för eleverna bör utvecklas för att eleverna ska aktivare delta i de organ för elevinflytande som finns på skolan. - Kunskapen om likabehandlingsplanen bör förbättras liksom deltagandet i upprättandet av planen hos eleverna. - Skolan bör säkerställa att språkvalet i svenska/engelska bedrivs i enlighet med författningarnas krav. 5

277 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Genomsnittliga meritvärden Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Ängsmogårdens kunskapsresultat bör förbättras. För att möjliggöra detta bör resultaten analyseras och åtgärder för att höja måluppfyllelsen vidtas. Detta gäller framför allt andelen elever som når målen i alla ämnen. Könsrelaterade skillnader Pojkarnas låga resultat som bör analyseras och åtgärdas. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Skolan lyckas enligt inspektörerna i huvudsak väl med att genomföra uppdraget i enlighet med läroplanens intentioner. Undervisningen bedrivs i stora delar varierat och i olika former. Elevernas ansvar och inflytande Läraren skall, enligt läroplanen, se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Elevernas ansvar och inflytande bör utvecklas. Särskilt bör informationen om målen för undervisningen förbättras för att ge elever och föräldrar bättre förutsättningar att påverka verksamheten. Elevernas intresse för att påverka skolans verksamhet genom klassråd och elevråd är begränsat. Skolans arbete med demokratiska arbetsformer för eleverna bör därför utvecklas för att eleverna aktivare ska delta i de organ för elevinflytande som finns på skolan. Samverkan Inspektörerna bedömer att samarbetet mellan de olika arbetslagen och mellan F 6 och 7 9 verksamheterna är alltför begränsat. Skolan bör därför förbättra samarbetet. 6

278 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Anpassningen av verksamheten och särskilt stöd bör utvecklas så att Ängsmogårdens låga resultat kan förbättras. Individanpassning av lärande Skolans undervisning ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Andelen elever som når målen i alla ämnen är för låg. Ängsmogården bör med anledning av detta se över hur undervisningen kan anpassas till elevernas olika behov för att förbättra resultaten. Särskilt stöd och åtgärdsprogram Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogrammen bör utvecklas, särskilt vad gäller målformuleringarna, så att de blir ett underlag för förändring av undervisningssituationen. Elevhälsans roll upplevs som oklar på skolan. Elevhälsans mandat och roll bör därför tydliggöras. 7

279 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Ängsmogårdens kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat måste förbättras. Uppföljning av elevers kunskaper Läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Med anledning av Ängsmogårdens låga resultat bör skolan i större utsträckning analysera resultaten och relatera dem till det pedagogiska arbetet med syfte att förbättra måluppfyllelsen. Särskilt bör analysen av resultaten och variationer i resultat mellan kön och ämnen förbättras. Dokumentationen av elevernas kunskapsresultat är inte tillräckligt systematisk och omfattar inte alla ämnen. Dokumentationen omfattar i huvudsak ämnena svenska, matematik och engelska. Särskilt gäller detta eleverna i de yngre åldrarna. Kommunikation av resultat Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument som skriftligt sammanfattar vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanernas mål. Skolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever i enlighet med författninens krav. Planerna består dock i stor utsträckning av beskrivning av den aktuella situationen. De delar som behandlar mål och åtgärder bör därför utvecklas. 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyg sätts enligt författningarna Skolans arbete med bedömning och betygssättning håller överlag godtagbar kvalitet. Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Inspektörerna bedömer att diskussioner kring bedömning och betygsättning bör utvecklas ytterligare i syfte att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning. 8

280 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Inspektionen visar att Normer och värden i studiemiljö och samvaro i huvudsak når en god nivå. Studiemiljö och arbetsro Inspektörerna bedömer att arbetsklimatet på skolan i huvudsak är gott. Samvaron mellan eleverna och mellan elever och personal fungerar väl och präglas av ömsesidig respekt. Värdegrundsarbetet Skolan bedriver ett väl organiserat värdegrundsarbete. Arbetet mot kränkande behandling sker i samarbete med föreningen Friends. Kompisstödjare finns i alla klasser i årskurserna 3-9. Trots detta har det förekommit kränkningar på skolan. Med anledning av att kränkningar trots allt förekommer på skolan bör det förebyggande arbetet mot kränkande behandling dock utvecklas ytterligare. Skolans ordningsregler Skolan har utarbetade gemensamma ordningsregler, som på Ängsmogården kallas trivselregler. Reglerna är kända av eleverna. Likabehandlingsplan Ängsmogårdens likabehandlingsplan är väl genomarbetad och överskådlig och arbetet mot kränkande behandling är i huvudsak gott. Likabehandlingsplanen måste tydligare beskriva de enskilda skolornas behov och innehålla en tydlig ansvarsfördelning mellan rektor och övrig personal. Skolan bör också arbeta vidare med att öka föräldrars och elevers delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen och göra planen mer känd bland eleverna. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 9

281 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Personalen har i huvudsak utbildning och ges kompetensutveckling för den undervisning de bedriver. Personalens utbildning och insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Skolan är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Skolans lärare har i huvudsak utbildning för den undervisning de bedriver samt insikter i de föreskrifter som styr utbildningen. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Inspektörerna bedömer att rektors ansvar i huvudsak uppfylls förutom avseende: Rektors förtrogenhet och ansvar för verksamhetens utveckling Rektor har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och att särskilt verka för att utbildningen utvecklas Rektorerna leder inte den pedagogiska utvecklingen i tillräcklig omfattning. 10

282 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Tillgången till utbildning måste förbättras. Undervisningstid Skolan måste säkerställa att eleverna sin garanterade undervisningstid. Samordningen av timplanen inom upptagningsområdet bör därför förbättras. Undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap bedrivs endast i årskurserna 8 och 9 vilket inte ger eleverna möjlighet att nå målen för ämnet i årskurs 5. Valmöjligheter Skolan måste säkerställa att eleverna ges möjlighet att välja svenska och engelska inom språkvalet. Lokaler och läromedel Lokalerna är moderna och fräscha i den relativt nybyggda skolan. Eftersom skolan ursprungligen byggdes för F 6 verksamhet är den inte fullt ut anpassad för 7 9 verksamheten. Läromedel finns i god omfattning och av god kvalitet. Eleverna påtalar dock att tillgången till och kvaliteten på datorer begränsar användandet av dessa i undervisningssituationen. 11

283 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Ängsmogårdens kvalitetsarbete är bra inom många områden men det bör förbättras avseende: Systematisk uppföljning och utvärdering Enligt läroplan för grundskolan krävs att undervisningsmålen ständigt tolkas, att resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever. Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att bedöma resultat och måluppfyllelse samt att vidta lämpliga åtgärder Inspektörernas bedömning är dock att Ängsmogården bör förbättra sin analys av de samlade kunskapsresultaten och resultatens koppling till det pedagogiska arbetet samt låta analysen ligga till grund för förbättringar av verksamheten. Kvalitetsredovisning Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen innehåller i begränsad omfattning bedömningar av i vilken mån de nationella målen nås samt vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå en ökad måluppfyllelse. Skolans kvalitetsredovisning bör därför utvecklas så att den tydligare innehåller dessa områden. Arbetsplan Skolans arbetsplan är egentligen en innehållsförteckning över vilka dokument som ingår i arbetsplanen. Det är därmed inte tydligt vad som är skolans arbetsplan, vilket medför att personalens tolkning av vad som är arbetsplanen varierar. Arbetsplanens innehåll och funktion bör därför tydliggöras. Datum Ort Umeå Stefan Persson Kristian Hansson 12

284 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Östbergsskolan Dnr :3324 Utbildningsinspektion i Östbergsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Östbergsskolan den mars, I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Östbergsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Östbergsskolan intervjuades, elevhälsoteamet och representanter för eleverna och lärarna. Inspektörerna besökte även lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

285 Beskrivning av skolan Östbergsskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 147 Förskoleklass 28 Grundskola 499 Källa: Östbergsskolans uppgifter Östbergsskolan, som är en F 9-skola, är Östersunds största grundskola. Skolan tillhör Frösöns skolområde. Skolan ligger centralt på Frösön men har ändå en bra utemiljö och närhet till uteaktiviteter. Ledningen består av två rektorer och en ledningsgrupp, där utvecklingsledare från skolans sex arbetslag och från Orrvikens skola ingår. Vid skolan finns en så kallad öppen fritidsklubb. Antalet elever som besöker den var vid inspektionen mellan barn. Till skolan kommer elever från Orrvikens skola och från Böleby friskola när de börjar årskurs sex. Då blandas elever från alla skolor och klasser i helt nya grupperingar. Vid skolan finns en förberedelseklass för nyanlända elever i förskoleklass och grundskola. Skolan är en gammal, delvis tillbyggd skola. Lokalerna är trånga och underlättar inte ett flexibelt arbetssätt. Det skolbibliotek som finns används framför allt av de yngre eleverna och då främst för att låna material för upplevelseläsning. Skolan är organiserad i fyra olika spår vilket innebär att personalen har fyra olika arbetsrum och sällan träffas för att tala sig samman. Innevarande år har ett långsiktigt förändrings- och utvecklingsarbete inletts. Arbetet har föregåtts av omfattande planering och kompetensutveckling. Elevinflytande, elevaktiva arbetssätt och ämnessamverkan är hörnstenarna i utvecklingsarbetet, som lett till stora förändringar i bl.a. organisation, tidsanvändning och schemaläggning. Läsåret indelas i fyra perioder under vilka olika ämnesövergripande teman behandlas. Elevernas redovisning sker i form av temaarbeten. I de ämnen som inte berörs av något tema sker undervisning ämnesvis och på ett mer traditionellt sätt. Helhetsbedömning Inspektörerna bedömer att utbildningen vid Östbergsskolan är av varierande kvalitet. Verksamheten för de yngre eleverna kännetecknas av arbetsro, arbetsglädje och omtanke om varandra. De äldre eleverna har ibland svårt att komma igång med arbetet och arbetsron, lärandemiljön i klassrummet är inte alltid den bästa. Trots detta så har eleverna goda resultat både när det gäller nationella prov och slutbetyg. Lärarna är välutbildade. Skolan arbetar aktivt för att öka elevernas delaktighet och inflytande. Organiseringen i spår och skolans lokaler försvårar samarbetet på skolan. Utrustningen framstår som spartansk och antalet fungerande datorer är få. Detta optimerar inte lärandet och samarbetet. 2

286 Kunskaper Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9, Östbergsskolan Skolan Kommunen Riket Meritvärde 201,5 230,6 216,1 202,6 205,8 209,4 206,9 206,3 206,8 - Flickor - Pojkar Andel (i procent) behöriga till nationellt program 202,4 241,8 234,5 211,4 223,7 216,9 218,1 217,3 218,3 200,5 211,1 201,4 194,5 188,2 201,6 196,3 195,8 195,7 87,7 95,9 92,9 89,9 90,2 92,8 89,6 89,2 89,5 - Flickor 86,2 97,9 93,5 91,6 92,6 91,7 91,1 90,7 90,7 - Pojkar 89,3 92,6 92,3 89,5 87,7 94,0 88,2 87,7 88,3 Andel elever som nått målen i alla ämnen. Källa: Skolverkets statistik 73,7 89,2 82,9 76,6 77,7 82,9 75,9 75,5 76,0 För ett antal år sedan hade Östbergsskolan betygsresultat som låg under genomsnittet av resultaten i Östersunds kommun. De två senaste åren har skolans resultat legat en aning över resultaten i både kommunen och i riket. Detta gäller även resultat på de nationella proven i årskurs 9. Inspektörerna vill dock uppmärksamma skolan på de stora skillnader som finns mellan pojkar och flickor när det gäller meritvärden. Elevernas betyg i relation till resultaten på nationella prov i svenska och engelska skiljer sig på så sätt att flickorna, som grupp, ofta har högre betyg än provresultat medan pojkarnas betyg i stället är lägre än deras resultat på proven. Inspektörerna vill framhålla vikten av att bedömning av elevernas lärande och betygsättningen sker på ett likvärdigt sätt i relation till de nationella målen. Dessutom bör skolan analysera skillnader i kunskapsresultat och betyg. Temaarbetena följs upp, utvärderas och bedöms ur många aspekter. Bland annat bedöms elevens arbetsinsats, redovisningens kvalitet och elevernas dokumentation om det egna lärandet. Inspektörerna vill framhålla vikten av att vunna erfarenheter dokumenteras och tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Både elever och lärare uppger att de med detta sätt att arbeta blivit mera intresserade av de nationella målen. Trots detta anser inspektörerna att elevernas kännedom om målen bör förbättras. Inspektörerna menar även att bedömningen av elevernas lärande tydligare måste fokusera på vad eleverna lärt sig utifrån de nationella målen. Östbergsskolan har en noggrann dokumentation av elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Även den grundläggande matematiken följs upp. Dokumentation av elevernas lärande och måluppfyllelse i de andra ämnena saknas. De äldre elevernas lärande dokumenteras framför allt inför betygsättningen. Med något undantag finns inga bearbetningar av kriterierna för terminsbetygen i de olika ämnena. In- 3

287 spektörerna bedömer att skolan kontinuerligt ska dokumentera elevernas lärande och att betygsättningen ska ske mot kriterier som är kända av alla. Lärarnas organisation i olika arbetslag har ersatt tidigare ämneskonferenser. Detta har lett till att lärarna endast i undantagsfall diskuterar bedömning och betygsättning på skolan. Trots att skolan tidigare har genomfört kompetensutveckling i bedömning och betygsättning bedömer inspektörerna att skolan bör säkerställa att betygsättning och kunskapsbedömningar sker på ett sätt som är rättvist och likvärdigt. Vid Östbergsskolan arbetar fem specialpedagoger. Fyra av dessa arbetar i var sitt arbetslag. Den femte tillhör en kommunövergripande enhet (ACÖ) för elever med autismliknande symtom. Lärarna samarbetar med specialpedagoger och anser att elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas på ett bra sätt. Däremot så har skolan inte möjlighet att fullt ut hjälpa elever vars behov inte är så uttalade. Inom ramen för det tematiska arbetet har lärarna och specialpedagogerna en särskild uppsikt över elever som behöver arbeta mera strukturerat där de ser till att eleverna får hjälp med planering av sitt arbete. För de elever som riskerar att inte nå målen ska ett åtgärdsprogram formuleras. Specialpedagogerna är alltid med när åtgärdsprogram tas fram. Däremot är inte föräldrar alltid med. Alla elever i behov av stöd har inte åtgärdsprogram och rutiner saknas när åtgärdsprogram ska skrivas. Utvecklingssamtal genomförs enligt kraven. Det framkommer åsikter om att samtalen ofta kommer alltför sent för att kunna vara ett stöd i elevens utveckling. Skolan försöker utveckla samtalet genom att en del elever själva håller i det egna utvecklingssamtalet. Någon uppföljning av erfarenheterna är inte gjord. Många elever känner inte till om de har någon individuell utvecklingsplan (IUP). Personalen på skolan uttrycker att de behöver bli bättre på att formulera IUP. Skolan arbetar för ett ökat elevinflytande. Detta sker främst inom ämnesövergripande temaarbeten. Detta ställer krav på såväl lärares förmåga att följa, stödja och utmana enskilda elever som krav på elevernas förmåga att planera och ta ansvar för sitt eget arbete. Inspektörerna bedömer att dessa aspekter bör utvecklas. Normer och värden Inspektörerna vill framhålla det vänliga och hjälpsamma bemötandet från alla elever. Relationen mellan elever och vuxna är god. Eleverna har dock ofta svårt att koncentrera sig på arbete i klassrummen då arbetsron ofta är dålig. Inspektörerna bedömer att skolan måste förbättra lärandemiljön i klassrummet. Detta arbete får inte enbart fokusera elevernas beteenden utan måste också beakta insatser som skolan kan vidta avseende ett förändrat arbetssätt och innehåll samt ett stärkt ledarskap i klassrummet. Det finns elever på skolan som inte är trygga och kränkningar förekommer. All personal har deltagit i värdegrundsutbildning. Eleverna deltar i projektet Friends. Rektorerna uppger att värdegrundsarbetet nu är integrerat i det dagliga arbetet. Vid behov ägnas extra uppmärksamhet åt enskilda frågor eller händelser när handledarna träffar sina grupper. På skolan finns bl.a. plan mot mobbning och kränkande behandling, för samlevnad samt för ökad trivsel. Likabehandlingsplan saknas. Emellertid har efter inspektionsbesöket en likabehandlingsplan för skolområde Frösön upprättats. Enligt bestämmelserna i den nya lagen om förbud mot diskriminering m.m. måste dock varje 4

288 verksamhet upprätta en egen plan utifrån verksamhetens specifika förutsättningar. Inspektörerna bedömer att skolan måste arbeta kraftfullt för att komma tillrätta med mobbning och trakasserier samt skyndsamt ta fram en likabehandlingsplan och implementera den. Skolans ordningsregler måste revideras enligt de nya författningskraven. Ledning och kvalitetsarbete Skolans rektorer har god förtrogenhet med verksamheten. De har dock en stor arbetsbörda med över 50 medarbetare vardera. Rektorerna har varit mycket drivande i det utvecklingsarbete som skolan bedriver. Under detta år har de valt att inta en mer stödjande och analyserande roll. Skolans kvalitetsarbete omfattar bland annat nationella och kommunala prov, elevenkäter, samtal med elever och personal, studie- och yrkesvalslärarens enkät samt loggböcker. Den kvalitetsredovisning som upprättats på skolan lever inte upp till kraven i förordningen bl.a. vad gäller vilka som deltagit i framtagandet, måluppfyllelsen avseende nationella mål samt analys och förslag på åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Av skolans lärare har en stor andel adekvat utbildning. Skolan saknar samlad dokumentation om lärarnas utbildningar. Inspektörerna anser att detta försvårar för rektorerna att göra en fördelning av undervisningen på skolan. Kommunen erbjuder kompetensutveckling för grundskollärare i grundläggande läsinlärning. Utbildningen leds av erfarna lågstadielärare vid skolan. Övrig kompetensutveckling handlar främst om elevaktiva arbetssätt och individuella utvecklingsplaner. Tid för elevens val används för de äldre eleverna delvis till fördjupning och förstärkning i slutet av varje temaperiod. Resterande tid används till dagar med elevens val där det främst är praktiska eller estetiska ämnen som erbjuds. De kunskaper som eleverna förvärvar under elevens val dokumenteras inte. Inspektörerna bedömer att detta sätt att organisera elevens val inte överensstämmer med förordningens krav. På skolan finns en lokalt bearbetad timplan. Denna överensstämmer med timplanen från de överlämnande skolorna. Timplanen ger inte eleverna möjligheter att nå målen i alla ämnen i slutet av årskurs 5. Inspektörerna bedömer att skolan måste justera sin timplan så att eleverna erbjuds en utbildning som motsvarar de nationella kraven. Skolan erbjuder modersmålsundervisning men måste försäkra sig om att informationen om rätten till sådan undervisning når alla berörda. Skolans klassrum, skolbibliotek och läromedel och andra hjälpmedel inklusive datorer ger inte fullt ut möjligheter till en tidsenlig undervisning. Särskilt kännbart blir detta med det arbetssätt som skolan utvecklar. Även personalens arbetsutrymmen är trånga och underlättar inte ett sådant samarbete som krävs för att utbildningen för eleverna ska utgöra en helhet. På Östbergsskolan förekommer avgifter för eleverna i samband med idrottsdagar och skolresor som inte överensstämmer med skollagens krav. 5

289 Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (1 kap. 12, 2 kap. 8 och 4 kap. 1 skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Det finns elever som får särskilda stödinsatser men som saknar åtgärdsprogram (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte förutsättningar för att nå målen i årskurs fem i alla ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen och redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse (1 och 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan tillgodoser inte elevernas rätt till utbildning avseende elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör analysera skillnaderna i kunskapsresultat och betyg. - Elevernas kännedom om målen för respektive ämne bör förbättras. - De äldre elevernas ansvarstagande för det egna lärandet bör förbättras. - Samverkan mellan lärarna bör förbättras. - Skolans individuella utvecklingsplaner bör förbättras. - Åtgärdsprogrammens kvalitet bör förbättras och skolan bör bli bättre på att följa upp effekterna av vidtagna stödåtgärder. - Skolan bör försäkra sig om att informationen om rätten till modersmålsundervisning når alla berörda. - Elevernas arbetsro bör förbättras. - Skolan bör se över sitt arbete med betygssättningen i årskurs 8 så att betygssättning sker utifrån kriterier som är kända för alla elever och att samtliga betygssteg används. 6

290 ar Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 7

291 1.1 Kunskapsresultat Genomsnittliga meritvärden Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Kunskapsresultaten är i väsentliga delar goda förutom avseende: Könsrelaterade skillnader Alla barn ska oberoende av kön ha lika tillgång till likvärdig utbildning. Flickorna vid Östbergsskolan når i de flesta avseenden högre betyg än pojkarna. Det skilde ungefär 30 meritpoäng mellan pojkarnas och flickornas betyg 2005 och Dessutom fanns det under samma år en skillnad på gruppnivå mellan flickors och pojkars resultat på nationella prov jämfört med gruppens slutbetyg i engelska och svenska. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att ett syfte med de nationella proven i årskurs 9 är att bidra till likvärdig betygsättning i hela landet. Orsakerna till skillnaderna mellan pojkar och flickor i betyg och meritvärden bör analyseras och insatser för att minska skillnaderna vidtas. 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Kvaliteten i genomförandet av utbildningen är i många avseenden god förutom avseende: Utgångspunkt i uppdraget Eleverna känner till målen för de olika temaarbeten som genomförs på skolan. Däremot har de begränsade kunskaper om läroplanernas och kursplanernas mål. Skolan bör arbeta för att eleverna utvecklar sina kunskaper om de mål som styr utbildningen. Elevernas ansvar och inflytande Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att eleverna tar ansvar och utövar inflytande över sitt arbete. De äldre eleverna tar inte alltid ansvar för det egna lärandet. Skolan bör arbeta för att eleverna görs mer delaktiga i utbildningens innehåll och utformning samt träna deras ansvarstagande. 8

292 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolan uppfyller författningarnas krav till stora delar men uppvisar brister när det gäller Särskilt stöd och åtgärdsprogram Enligt skollagen ska hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. De elever som är tysta eller som inte har tydligt uttalade stödbehov riskerar att inte få den hjälp som de behöver. Insatta stödresurser ges oftast en termin åt gången. En del av de äldre eleverna erbjuds stöd i form av extra hemarbete eller förlängd skoldag för att hinna ikapp, göra omprov eller få hjälp. Effekterna av de insatta stödresurserna följs inte alltid upp. Åtgärdsprogram upprättas oftast tillsammans med elev och förälder. Åtgärderna fokuserar ofta enbart på vad eleven eller hemmet ska göra och inte på skolans insatser. Överenskomna uppföljningar görs inte alltid. Skolan måste tillse att elever som är i behov av stöd även får det stöd de behöver. En strävan bör vara att stödinsatser genomförs inom skoldagens ram. Även skolans åtaganden för att stötta eleverna för att nå kunskapsmålen bör formuleras i åtgärdsprogrammen. Resultaten av insatta resurser och gjorda överenskommelser måste följas upp. 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kunskapsuppföljningen är överlag god men behov av förbättring finns avseende: Uppföljning av elevers kunskaper Skolan har ingen dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i de tidiga årskurserna. Skolan bör systematiskt dokumentera, analysera och följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Kommunikation av resultat Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal). Skolan bör undersöka hur de på bästa sätt kan kommunicera elevernas resultat. Eleverna ska i enlighet med de krav som ställs i grundskoleförordningen ha en individuell utvecklingsplan, vilket alla elever på skolan inte har. Skolan ska utarbeta framåtsyftande individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. 9

293 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyg sätts enligt författningarna Skolan har rutiner för bedömning och betygssättning förutom avseende: Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Lärarna för de äldre eleverna samverkar vid bedömningen av de nationella proven. Något annat samarbete förekommer inte när det gäller bedömning och betygsättning. ar varierar mellan arbetslagen. Skolan bör i högre grad arbeta för att skapa forum för diskussion och samverkan kring grunderna för utvärdering och bedömning. Betyg sätts enligt författningarna Alla betygsstegen används inte vid betygssättning i årskurs åtta. Skolan saknar också bearbetade betygskriterier för terminsbetygen. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 10

294 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Skolans arbete med normer och värden är i huvudsak gott för de yngre eleverna. För de äldre eleverna krävs förbättringar avseende: Studiemiljö och arbetsro Det tar lång tid innan de nya grupper som bildats har hittat sina former. Studiemiljön och arbetsron är inte bra. Skolan bör analysera situationen och vidta åtgärder för att förbättra studiemiljön För hela skolan krävs förbättringar avseende: Värdegrundsarbetet Den som arbetar i skolan ska särskilt aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Trots ett aktivt värdegrundsarbete har skolan inte lyckats förhindra kränkningar och inte heller skapat en trygg skolmiljö för alla elever. Skolan saknar rutiner för uppföljning av arbetet med normer och värden. Skolan bör arbeta kraftfullt för att både förebygga och komma tillrätta med kränkningar och trakasserier. Dessutom bör skolan arbeta fram rutiner för uppföljning av arbetet med normer och värden och då även engagera eleverna. Ordningsregler Rektorn ska ansvara för att ordningsregler utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för elever och deras vårdnadshavare. Ordningsreglerna ska även innehålla konsekvenser om inte reglerna följs. Skolans ordningsregler följer inte förordningen. Rektorerna bör se till att ordningsreglerna revideras enligt förordningens krav. Likabehandlingsplan Varje skola ska ha en likabehandlingsplan. Skolan saknar likabehandlingsplan. Skolan bör färdigställa en likabehandlingsplan och då beakta allas delaktighet i arbetet. 11

295 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Huvuddelen av lärarna har pedagogisk utbildning och kompetensutvecklingen är god. Kännedomen om olika föreskrifter kan bli bättre. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorernas förtrogenhet med verksamheten, ansvar för verksamhetens utveckling och beslutsfattande uppfyller författningarnas krav. 12

296 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Inom området tillgång till utbildning finns behov av förbättringar och åtgärder avseende följande delområden: Undervisningstid Eleverna ska ges möjlighet att nå målen för årskurs 5 i samtliga ämnen. Skolans timplan ger inte eleverna förutsättningar att nå målen i årskurs 5 i alla ämnen. Skolan måste säkerställa att eleverna får undervisning som möjliggör måluppfyllelse i samtliga ämnen. Valmöjligheter Eleverna ska erbjudas elevens val i den omfattning som anges i skollagen. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt urval av ämnen inom ramen för elevens val Skolans sätt att organisera elevens val överensstämmer ej med förordningarna. Skolan måste försäkra sig om att informationen om rätten till modersmålsundervisning når alla berörda. Lokaler och läromedel Eleverna ska ha tillgång till läromedel och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Skolan har ett fåtal fungerande datorer. Läromedelstillgång och skolbibliotek passar inte det elevaktiva arbetssätt som skolan utvecklar. Skolan ska ha läromedel och hjälpmedel som behövs för elevernas utbildning. Avgiftsfri utbildning Enligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. Endast enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad får förekomma. På skolan förekommer avgifter för eleverna i samband med friluftsdagar och skolresor. Skolan ska tillse att utbildningen är avgiftsfri. 13

297 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Skolan bedriver på många sätt ett bra kvalitetsarbete. Inspektörernas bedömning är dock att skolan bör vidta förbättringsinsatser avseende följande: Systematiskt kvalitetsarbete Skolan bör förbättra sin analys av de samlade kunskapsresultaten och låta analysen ligga till grund för förbättringar av verksamheten. Kvalitetsredovisning Varje skola ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen och redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Vidare är inte personal och elever delaktiga och föräldrar ges heller inte möjlighet att delta i arbetet. Kvalitetsredovisningen bör tydligare innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats och även en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Datum Ort Umeå Britta Olsson Carl Åsemar 14

298 Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Vuxenutbildningen Dnr :3324 Utbildningsinspektion av vuxenutbildningen i Östersund Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt vuxenutbildningen under perioden mellan den 18 april och den 9 maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden; nämligen vuxenutbildningens uppdrag att främja de studerandes lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektorns och personalens ansvarstagande för vuxenutbildningens målinriktning och myndighetsutövning och hur verksamhetens uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i sammanfattningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. Inom vuxenutbildningen i Östersund intervjuades enhetschef tillika rektor för den samlade vuxenutbildningen och rektorn för Komvux inom Jämtlands gymnasieförbund, JGY, samt verksamhetsansvariga och platschefer för andra utbildningsanordnare. Vidare intervjuades representanter för de vuxenstuderande, lärare, studieoch yrkesvägledare samt övrig personal. Inspektörerna besökte lektioner och andra verksamheter hos olika utbildningsanordnare. Även andra iakttagelser i utbildningsmiljön och studier av dokument som finns i kommunen och vuxenutbildningen utgör underlag för kvalitetsbedömningen.

299 Vuxenutbildningen Beskrivning av utbildningen Antal studerande Kommunal vuxenutbildning 1112 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 38 Svenskundervisning för invandrare 163 Vuxenutbildningen i Östersund omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare, sfi, samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux. Lärcentrum är den organisation som har ansvar för vuxnas lärande inom kommunen. Lärcentrum beställer och upphandlar utbildning av ett flertal anordnare, bland annat Komvux inom Jämtlands gymnasieförbund, JGY, och andra externa anordnare, såsom Lernia, Eductus, Primrose, NTI och Avans. Lärcentrum inryms i en äldre grundskola nära centrum i Östersund, där även Komvux med grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särvux och delar av sfi har sina verksamheter. Övriga anordnare har sina verksamheter och lokaler i eller strax utanför centrala Östersund. För de studerande inom nätbaserad distansutbildning finns handledarna på andra orter och de studerande kan då nyttja lokalerna på Lärcentrum. Verksamheterna inom vuxenutbildningen leds av en enhetschef på Lärcentrum som tillika är rektor för samtliga utbildningsanordnare, förutom för Komvux inom JGY som har en egen rektor. På Lärcentrum finns tillgång till information, studieoch yrkesvägledning samt bibliotek och studiecentrum för de studerande. Här finns även administration och datortek. Totalt erbjuds uppemot 300 kurser och utbildningar för cirka 1300 vuxenstuderande under vårterminen Dessa är uppdelade mellan de olika anordnarna beräknat på antal genomförda poäng, på följande sätt: Utbildningsanordnare Procent Avans 4 Eductus 6 Komvux (JGY) 40 (inkl. grundl.vux.) Lernia 28 NTI 9 Primrose 9 Lärcentrum 3 Hos vissa anordnare som exempelvis Lernia, läser nästan alla studerande på heltid och hos andra anordnare såsom NTI-skolan, läser de flesta bara en enstaka kurs. Den utbildning som bedrivs vid Lärcentrum avser enstaka studerande där det till största delen handlar om genomförande hos olika gymnasieskolor. Vid inspektionstillfället pågick anbudsförfarande och upphandling för en ny period på minst tre år framåt. 2

300 Helhetsbedömning Inspektionen visar att kommuninnevånarna i Östersunds kommun har mycket god tillgång till vuxenutbildning. Det finns ett stort antal aktörer med ett brett utbud av kurser och utbildningar för vuxna och verksamheterna inom vuxenutbildningen fungerar mestadels väl. De studerandes tidigare erfarenheter och kunskaper tas tillvara i utbildningar och många flexibla lösningar erbjuds. Inspektionen visar dock att det även finns anordnare där så inte sker i tillräckligt stor utsträckning. Inspektörerna bedömer också att vuxenutbildningen i sitt kvalitetsarbete bör ha tydligare uppföljning och utvärdering av de olika verksamheterna samt aktivt rekrytera till de utbildningar man ska erbjuda. Kunskaper Lärcentrum tillhandahåller information och vägledning och fungerar som ingång för studerande till vuxenutbildningen. En kartläggning av varje sökande leder till ansökan hos någon av anordnarna och på Lärcentrum förbereds också mottagandet till respektive anordnare. Studie- och yrkesvägledningen finns samlad på Lärcentrum med lokaler i samma byggnad som Komvux. Lärcentrum ansvarar även för att prövningar och validering genomförs. Vid inspektionen framkommer att Lärcentrums placering ibland leder till uppfattningen att information och vägledning inte är neutral och opartisk då Komvux samtidigt har sin verksamhet i lokalerna med gemensam entré. Inspektörerna bedömer därför att Lärcentrums verksamhet och funktion bör klargöras. En dokumenterad studieplanering ger goda förutsättningar för en bra kvalitet på utbildningen. Individuella studieplaner används inom vuxenutbildningen som ett instrument för att planera och följa den egna kunskapsutvecklingen. Planerna följs upp, utvärderas och revideras vid behov under utbildningen av lärare och studerande tillsammans. Inspektionen visar att de flesta vuxenstuderande är mycket nöjda med lärarnas engagemang och den tid de finns tillgängliga och inspektörerna bedömer att de studerande löpande får god återkoppling på sina studieresultat. Resultaten varierar stort och vid inspektionen framkommer att skillnaderna mellan betygen hos de olika anordnarna är stora. NTI hade exempelvis störst andel IG på alla gymnasiekurser både år 2005 och 2006 med upp till 31 procent IG. Även för kurserna Svenska A och Svenska B visar kommunens statistik på upp till 75 procent IG. För Matematik A och Matematik B hade också Primrose en stor andel IG. Inspektörerna bedömer att måluppfyllelsen bör förbättras hos flera anordnare. Likaså bör andelen avhopp följas upp och analyseras och slutsatserna användas som underlag vid kvalitetsarbetet. Avhoppen varierar kraftigt mellan de olika anordnarna, men de flesta har under 2005 och 2006 skett från Eductus. De studerande har rätt till en likvärdig bedömning och betygssättning oavsett anordnare. De vuxenstuderande i Östersund har i de flesta fall god kännedom om mål och betygskriterier, men de ifrågasätter om betygssättning sker utifrån likvärdiga bedömningar. Flera utbildningsanordnare nämner också konkurrensen på utbildningsmarknaden som en försvårande faktor för att få till stånd ett fungerande samarbete kring bedömning och betygssättning. Detta kan leda till svårigheter att uppnå en likvärdighet. Inspektörerna menar att gemensamma diskussioner och användande av nationella prov skulle öka möjligheten till jämförande bedömningar. Vid inspektionen framkommer att initiativ tagits av Lärcentrum till gemensamma träffar och föreläsningar i syfte att öka likvärdig bedömning och betygsättning. In- 3

301 spektörerna bedömer dock att vuxenutbildningen måste ta ett samlat grepp för att kvalitetssäkra betygen mellan alla anordnare. Vid inspektionen framkommer att de flesta anordnare anpassar utbildningen efter de studerandes individuella behov. Särskilt stöd med hjälp av specialpedagogiska insatser och kompetens ges inte, men om en studerande har svårigheter och behöver stöd omfördelas oftast tid för detta inom resursramen. En specialpedagog finns på Komvux och används framför allt på sfi och särvux. Till viss del används resursen även inom den grundläggande vuxenutbildningen där behoven är stora. Motsvarande resurs finns inte hos de övriga anordnarna. Enligt intervjuer framkommer önskemål från de sfi-studerande om att i större utsträckning kunna läsa blandade kurser. Ett problem är dock att sfi genomförs hos två olika utbildningsanordnare. Personalen samverkar genom träffar och kontakter, men de studerande kan ha svårt att nyttja det utbud av kurser och stöd som erbjuds, på grund av avståndet mellan utbildningsanordnarna. Inspektörerna finner att den läs- och skrivkurs som anordnas på Komvux för alla sfi-studerande som behöver extra hjälp, oavsett anordnare, är ett gott exempel på samverkan kring stöd. Inspektörerna bedömer dock att de vuxenstuderandes tillgång till stöd och specialpedagogisk kompetens bör förbättras. Inspektörerna vill särskilt lyfta fram den individualiserade undervisningen inom särvux som ett bra exempel på en verksamhet med hög kvalitet som utgår från den enskildes behov och förutsättningar i ett socialt sammanhang. Enligt inspektörernas bedömning genomförs verksamheten inom särvux med mycket god kvalitet, vilket ger förutsättningar för en allt högre måluppfyllelse. I intervjuer med de studerande får både lärare och lektioner beröm och de studerande menar att de får lära sig saker som de har stor nytta av i vardagen. Inspektörerna bedömer att de studerande inom vuxenutbildningen i hög grad har inflytande över det egna lärandet och kan delta i planeringen av sina kurser och undervisningen. Inom distansutbildningarna sker planeringen helt individuellt. Uppföljning och utvärdering sker på olika sätt hos anordnarna, men samlas in till Lärcentrum för gemensamma utvärderingar. Årliga enkäter genomförs också centralt med återkoppling till anordnarna. Inspektörerna vill lyfta fram detta som ett exempel på en positiv insats för en samlad vuxenutbildning. Normer och värden Inspektionen visar att de studerande tycker att det är en god trivsel och bra stämning hos respektive anordnare. De studerande upplever också att det är lätt att få kontakt med lärare och ansvariga. Även här finns dock undantag där de studerande uttrycker både bristande kontakt och trivsel. Vid inspektionen framkommer inga tecken på att kränkningar förekommer. Både personal och studerande uppger vid intervjuer att alla i verksamheten visas respekt och hänsyn samt att toleransen mot andra överlag är stor. Inspektörerna bedömer att det inom vuxenutbildningen råder en tillåtande kultur präglad av en inkluderingstanke om allas lika värde. För varje verksamhet och hos alla anordnare ska det finnas likabehandlingsplaner. Inspektionen visar dock att flera verksamheter saknar egna likabehandlingsplaner. I Östersund ansvarar enhetschefen för vuxenutbildningen för att alla anordnare upprättar egna sådana och att planerna utarbetas utifrån lagen om likabehandling. Vid kontinuerliga träffar med anordnarna har ledningen gått igenom hur likabehandlingsplaner ska se ut. Lärcentrum har också tagit fram en handlingsplan som gäller fram till att varje anordnare tagit fram sin egen likabehandlingsplan. Inspektörerna 4

302 bedömer att arbetet med att ta fram likabehandlingsplaner måste intensifieras så att denna brist snarast åtgärdas. De studerande ska enligt skollagen ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Inspektionen visar dock att inflytande och delaktighet över gemensamma frågor för de studerande inom vuxenutbildningen inte är vanligt förekommande. Exempel på former av studerande- eller kursråd förekommer ibland i olika omfattning hos respektive anordnare. Något gemensamt studeranderåd eller liknande som skulle kunna utgöra en part i dialog om kvalitetsfrågor och utvecklingsarbete, jämförande uppföljningar och utvärderingar, finns däremot inte för hela vuxenutbildningen. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör utveckla former för samverkan och förbättra sitt arbeta för att främja de studerandes förmåga och vilja till ansvar och inflytande över verksamheten i stort. Ledning och kvalitetsarbete Inspektörerna bedömer att ansvarsfördelningen bör bli tydligare inom vuxenutbildningen och att styrning och samordning av utbildningen bland de olika anordnarna bör förbättras. För brukarna och de inblandade är ansvarsfördelningen mellan Östersunds kommun och Jämtlands gymnasieförbund, JGY, som båda uppfattas som ansvariga huvudmän, otydlig och det är en bristande information om förutsättningarna. Enligt skollagen ska det för ledningen av vuxenutbildningen finnas en rektor. Rektorn ska vara anställd av huvudmannen och dennes myndighetsutövning får inte överlåtas till annan. Kommunen får endast överlämna myndighetsutövning som hör till lärares uppgifter. För ledningen av den vuxenutbildning som kommunen valt att uppdra till Jämtlands gymnasieförbund, Komvux, finns ingen anställd rektor, utan utbildningen leds av en rektor anställd av Jämtlands gymnasieförbund. Detta är inte förenligt med skollagen och måste åtgärdas. Inspektörerna bedömer att ovanstående brister i ledningen medför en osäkerhet och otydlighet inom vuxenutbildningen om vem som ansvarar för genomförande, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Enhetschefen på Lärcentrum är ansvarig för all vuxenutbildning och tillika rektor för all verksamhet förutom Komvux. Enhetschefen leder verksamheternas övergripande och gemensamma frågor. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningens ledning har god överblick över den samlade vuxenutbildningsverksamheten. Inspektionen visar dock att ledningen bör ta ett gemensamt ansvar för att vuxenutbildningens kvalitetsarbete utvecklas och att kvalitetsredovisningen blir ett samlat dokument där alla verksamheter och anordnare syns och jämförs. Vid inspektionen framkommer att kvalitetsarbetet varierar mellan anordnarna. Det övergripande kvalitetsarbetet fungerar till stora delar bra och det bedrivs ett uppföljningsarbete, bland annat genom statistiska redovisningar av resultat och årliga studerandeenkäter. Kvalitetsredovisningen redovisar emellertid inte någon måluppfyllelse kopplad till de nationella målen. Det är snarare en verksamhetsberättelse där tydligt formulerade mål, resultat, analys och förslag på vidtagna åtgärder inte framstår tillräckligt tydligt. Effektstudier och uppföljningar på kort och lång sikt bör enligt inspektörerna förbättras och ligga till grund för en utvärdering och utveckling av vuxenutbildningen. Vidare bedömer inspektörerna att en djupare analys av resultaten bör göras i jämförande syfte för att granska kvaliteten av utbildningarna hos de olika anordnarna. 5

303 De olika anordnarna erbjuder olika kurser, studieformer, studietakt och möjlighet till olika starter. Det framkommer dock vid inspektionen uppgifter om att inte alla anordnare, i lika stor utsträckning tar hänsyn till de studerandes behov och förutsättningar. Köer förekommer sällan och rekrytering sker mestadels genom samverkan mellan olika myndigheter och organisationer i kommunen. Vid inspektionen framkommer dock inte att någon behovsanalys ligger till grund för det samlade utbudet. Någon aktiv rekrytering och uppsökande verksamhet riktat till målgruppen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning bedrivs därmed inte i tillräckligt stor omfattning, vilket inspektörerna bedömer vara en brist som måste åtgärdas. Enligt ledningen visar en jämförelse mellan de olika anordnarna att personalens pedagogiska kompetens och insikt i styrdokument är likvärdig. Dessa uppgifter grundar sig bland annat på de undersökningar som årligen genomförs inom den samlade vuxenutbildningen. Inspektionen visar att större delen av den undervisande personalen har lärarutbildning eller annan pedagogisk utbildning. I intervjuer framkommer dock en uppfattning om att andelen lärare med adekvat utbildning är betydligt högre inom Komvux jämfört med andra anordnare. Inspektörerna vill framhålla att skollagen ställer krav på att använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning som de i huvudsak ska bedriva. Detta krav gäller även vuxenutbildning som anordnas av andra utbildningsanordnare än kommunen. Kommunen ansvarar för att kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Inspektörerna bedömer att personalens kompetensutveckling bättre bör utgå ifrån och kopplas till de resultat, utvärderingar och analyser som görs i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna bedömer vidare att det för de vuxenstuderande råder stor brist på tillgång till elevhälsopersonal såsom kurator och specialpedagog. Då det gäller specialpedagogresurs finns endast en sådan tjänst på cirka 60 procent som ska räcka till för alla studerande och verksamheter. Nu nyttjas den specialpedagogiska resursen bland annat till mottagande och kartläggning på Lärcentrum, samt till funktionshindrade, särvux och studerande på den grundläggande vuxenutbildningen, vilket inspektörerna ser som positivt. För sfi-verksamheten finns däremot inte tillgång till specialpedagogisk kompetens, vilket inspektörerna bedömer som ett förbättringsområde. Inspektörerna bedömer att även tillgång till kurator, som nu främst finns inom sfi på Lernia, bör öka så att fler studerande får tillgång till denna kompetens. Övriga studerande hänvisas i dag till studie- och yrkesvägledare på Lärcentrum eller till kompetenser utanför skolan. Materiella resurser i form av läromedel, hjälpmedel för funktionshindrade, lokaler, datorer och annan utrustning, är enligt de studerande mestadels god. Inspektörerna bedömer utifrån verksamhetsbesök att de flesta anordnare överlag har trivsamma klassrum och uppehållsutrymmen för de vuxenstuderande. Det framkommer dock vid inspektionen att studiemiljön för självstudier på Lärcentrum kan förbättras. Nu är de inrymda i ett källarplan med dåligt uppkopplade datorer. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas: - En av rektorerna för vuxenutbildningen är inte anställd av kommunen (2 kap. 2 och 11 kap. 6 skollagen). - Kommunen rekryterar inte aktivt till grundläggande vuxenutbildning och svenska för invandrare (11 kap. 9 och 13 kap. 4 skollagen). 6

304 - Kvalitetsredovisningen av vuxenutbildningen uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Ansvarsfördelningen bör bli tydligare som helhet och styrningen och samordningen av den samlade vuxenutbildningen bör förbättras. - Samverkan mellan utbildningsanordnare bör förbättras och erfarenheter tas tillvara inom den samlade vuxenutbildningen. - De studerandes möjligheter att utöva inflytande över gemensamma frågor bör förbättras. - Kvalitetsarbetet för den samlade vuxenutbildningen bör förbättras. - Kvalitetsredovisningarna som finns hos de olika utbildningsanordnarna bör i flera fall förbättras. - Rutinerna för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygssättning bör förbättras. - Resultatuppföljning och analys av skillnader i betyg och antal avhopp mellan olika utbildningsanordnare bör förbättras. - Behovsanalys, uppsökande verksamhet och information till de studerande bör förbättras. - Studielokaler och datorutrustning på Lärcentrum bör ses över. - Arbetet med kompetensutveckling inom vuxenutbildningen bör förbättras och kommunen bör vidta åtgärder så att lärare i högre grad har utbildning för den undervisningen som de bedriver. - Tillgången till elevhälsopersonal och specialpedagogisk resurs bör utökas. Datum Ort Umeå Lena Ålander Marita Björkman 7