Bitidningen. Du kan producera kakhonung. Sommarens bär och frukter Ympning av honung Vildbin och deras bon Invintring och övervintring

Transkript

1 Nr7/8 Juli/Augusti 2011 Bitidningen Du kan producera kakhonung Sommarens bär och frukter Ympning av honung Vildbin och deras bon Invintring och övervintring Bitidningen 7/

2 Biodlarkonferens oktober - konferens om biodling i Kulturhuset, Skövde Lördag Program: Reservation för mindre förändring Registrering, utställningen öppen LUNCH Välkomna och inledning. Anförande av Peter Svensson, Landsbygdsdirektör, om Länsstyrelsens roll för biodling :1 Rationell biodling, Bicykelmetoden, Thomas Dahl 2:2 Naturkosmetik, Bo Pettersson, Örtagården 2:3 Vad är på gång inom biodling, Jackis Lannek, Jordbruksverket FIKA :1 Biodling i England, Brian Riply, Ordförande BBKA 3:2 Pollen, insamling och tillvaratagande, Bengt Karlsson, Alingsås 3:3 Livsmedelshygien, Kristina Kobel, Länsstyrelsen :1 Svensk biavel AB, Krister Linell SBR 4:2 Kvalitet som konsumenten efterfrågar, Jesper Lindström, SIK 4:3 Regler för ekologisk biodling, Jackis Lannek, Jordbruksverket :1 Avläggarproduktion i större skala, Lars Pettersson, yrkesbiodlare och redskapshandlare i Säffle 5:2 Kooperativ honungshandel i Bantin, Reinhard Neuman, yrkesbiodlare i Plauen Mecklenburg 5:3 Ekologisk biodling i praktiken, Bengt Kling, mångårig erfarenhet av KRAV MIDDAG Söndag :1 Biodling i Argentina, Thomas Dahl, 6:2 Pollens nyttighet, en litteraturstudie, Carolina Retz, Food and Health Concept Center 6:3 Honungshandel i butik, Rikard Brax, Lokalproducerat i Väst FIKA :1 Biodling som besöksnäring, Reinhard Neuman, yrkesbiodlare i Plauen, Mecklenburg 7:2 Honungens nyttigheter, Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez, Lunds universitet 7:3 Leaderprojekt, Maria Gustavsson, Verksamhetsledare Leader Norra Skaraborg :1 Produktion av Paketbin, Martin Nehman, Lagan 8:2 Biprodukters användning i Litauen, Sigitas Vasiliauskas, Medicata 8:3 Inspiration för biodlare att utvecklas LUNCH :1 Biodling i Frankrike Henri Clemént, fd. ordförande i Franska biodlarförbundet 9:2 Genetik för biodlare, Bert Trybom, Lidköping 9:3 Företagsstöd för biodlare, Länsstyrelsen Gemensam avslutningsföreläsning, återkoppling till programmet med Johnny Ulvstorp och Mikael Engstad. Moderator Sven Gärdekrans, krönikör och fd. chefredaktör Kostnader: Hela konferensen inkl. luncher 800:- En dag inkl. lunch 500:- Enstaka föreläsningar 125:- Konferensmiddag lördag kväll 500:- Anmälan på Utbudskod senast 18 okt Frågor och information Arne Johansson och från 8 aug Maja-Lena Främling Övernattning bokas av deltagarna, hotell i anslutning är med ca-priser: Scandic Billingen , 1.150:-, 1.150:- Hotell Majoren :-, 950:- Hotell Skövde :-, 895:- Skövde Vandrhem :- delat 250:- Konferensen arrangeras av Biprojekt Västra Götaland, Länsstyrelsen och SBR. Välkommen! 2 Bitidningen 7/8 2011

3 Ledaren I honungens tjänst? Matias Köping Styrelseledamot matias.koping.sbr@biodlarna.org När du läser detta är honungssäsongen i full gång och skörden kan vara möjlig att förutsäga för Biodlandet under försäsongen visar nu resultat, hur vältrimmade samhällena är när det verkligen gäller under det korta nektarfönstret vi har i vår natur. En efterlängtad händelse är ju att få ta del av den nyslungade primören och känna glädje av hela biodlandet. Det liksom koncentreras i denna händelse, mmmmmm. Budkaveln går till släkt och vänner med flera, att nu är den första honungen möjlig att få. Nu börjar så smått de övriga planerna för honungsavsättningen att väckas till liv, för denna uppskattade produkt som är ett resultat av en mångfald av blommor. Jag förundras från tid till annan hur vår hantering av honungspriset ter sig. Många branscher med varor som vi köper brottas med prisökningar på produktionskostnader och råvarukostnader som måste synas och tas ut på prisbilden ut till kund. Honungspriset verkar leva ett annat liv. Jag kan fortfarande konstatera att en lokalproducerad 700 grams honungs burk kostar 49:90 på hyllan i en större livsmedelsbutik i en mellansvensk stad, medan samma burk kan kosta i liknande ort och affär 70 kronor för samma burkstorlek. På blocket kan samma burkstorlekar bjudas ut i kartong för ett underpris varför? Har vi rätt synsätt på prisbilden? Det verkar som att på detta område behövs mer kunskap om hur priset byggs upp och vad som bör påverka och gälla. Givetvis sätter var och en det pris som man vill, men i det breda perspektivet behövs en samsyn. Lönsamheten i biodlingen behöver en kick framåt och honungspriset betyder en hel del för oss. Vi har en god efterfrågan på honung. Vi har en ren produkt. Honungen som finns i burken är ett resultat av binas aktiviteter som gagnar pollinering av bär, buskar, frukt och odlade grödor. Vi kämpar med kvalster och överlevnad av bina. Vi har olika omkostnader som uppkommit på senare år som belastar lönsamheten. Låt oss förstå att dessa kostnader inte täcks om honungsburken ska kosta 49:90 ytterligare 10 år framåt. Vi behöver med samlade krafter låta kunderna förstå vilka värden honungsburken de köper representerar och att pollineringen som bina utför här i vår omgivning inte går att importera. Med önskan om en fin sommar och stunder av honungslycka! Årgång 110 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 31. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby AB Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen 7/ Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: sbr@biodlarna.org Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer JULI/AUGUSTI 2011 Stadsbiodling urban beekeeping 5 I bigården 6 Aktuellt i juni 7 Du kan producera kakhonung 8 Sommarens bär och frukter 10 Ympning av honung 12 Invintring och övervintring 14 Friska vinterbin - bättre övervintring 16 Vildbin och deras bon 18 Geting- och myrtips 20 Drottningen är viktig 21 Bitidningen är min bästa vän 22 Ny förbundssekreterare 24 Svensk Biavel 25 Marknaden 28 Almanackan 30 SBR-kontakt, Annonstaxa 31 Nästa nummer (9-11 september-nr) utkommer i slutet av augusti. MANUSSTOPP: 1 augusti. Numret därpå (10-11) i slutet av sep. Manusstopp: 1 sep. 1 Mät upp 3% av den slungade honungen i ett kärl med lock. Ex. 50Kg, 0,03 x 50 = 1,5 Kg Förvara din nyslungade honung i rumstemperatur tills ympen är klar. 4 Fortsätt att blanda ympen två gånger per dag. Ympen är klar när den känns fast direkt från kylen men blir krämig när du blandar den. Det tar 2-3 dagar, ev någon dag mer beroende på vattenhalten. Ympning av honung Exemplet utgår från 50 Kg nyslungad honung 2 Väg upp och tillsätt kristalliserad honung, Antingen från en köpt burk eller en av dina egna, motsvarande 10% av honungen från punkt 1. Blanda med elvisp och degkrokar i 1 minut. Förvara ympen i kylskåpet. Ex. 0,10 x 1,5 = 0,15 Kg 10 3 Blanda ympen ordentligt två gånger per dag med degkrokar under ca 30 sekunder. Ympen får inte bli varm. 5 6 Låt ympen rinna i en fin stråle Från 50Kg-kärlet häller du medans du blandar. När över så mycket så att ympkärlet nu innehåller den dubbla honungen är helt genomfärgad av ympen är den klar att hällas mängden. Alltså lika delar nyslungat som det finns ymp. Blanda 12 på burk. Förvara gärna burkarna i rumstemperatur i 1 dygn och väl. Nu är ympen flytande och ställ dem sedan svalt och mörkt. kan blandas ner i honungskärlet. Burkarna är oftast genomkristalliserade efter 3 veckor. uffelagerqvist@gmail.com Omslagsbilden: i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes vit i år. Honung i vaxkaka, kakhonung, är den mest opåverkade och innehåller mest smakämnen Foto: Pasaga Ramic 14 4 Bitidningen 7/8 2011

5 Påminnelse: Senast 15 augusti måste ansökningar om bidrag till årets två NP-projekt vara insänt till SBR:s förbundsexpedition. Se artikel i BT april. Mvh Janne Mårtensson, konsulent SBR Stadsbiodling urban beekeeping Stadsbiodling, biodling i stan, är en växande rörelse i hela västvärlden. Det finns flera anledningar till detta. Biodlare har upptäckt att städerna innehåller parker och trädgårdar som ger bra möjligheter för honungsproduktion och undvikande av lantbruksgifter som tidvis går hårt åt bina. Flera har också upptäckt att då binas betydelse uppmärksammas blir det positivt för ett s k varumärke att sammanknippas med att ta hand om bin. Då letar man kanske upp platser där man kan ha bin, som man kanske inte tänkt på förut. Bikuporna på Operans tak är nog lite av en kombination av det ovan nämnda. Så finns det mer idealistiska och kanske realistiska idéer om att det kommer att finnas behov av att odla mat också i städerna, på grönytor och i balkonglådor. Då behövs pollinerare, dvs bin. se är en sådan rörelse. Och de sponsras tydligen av Cocacola, vilken säger en del hur bidodlingens betydelse har trängt in i folks medvetande. Erik Österlund Skärmdump från Operans blogg Bitidningen 7/

6 KRISTINA BÄCKSTRÖM I bigården Juli/Augusti Dags att gräva guld i bigården Kristina Bäckström med 4 bisamhällen. Ordf i Tumbaortens Bf. Journalist på LRF Media. Det tar tid att bli smart. För varje år har jag utarbetat en ny, fiffig genväg för att inte fastna helt i honungskladdet i slutet av sommaren. Jag har inget specialbyggt slungrum. Nej, för resten, nu ljög jag. Det är specialbyggt efter de förutsättnitngar jag har och undertecknad är förskräckligt stolt över resultatet. Halva friggeboden är avdelad för slungning. Här finns hyllor att ställa burkar på, en handvevad slunga, lättskrubbad plastmatta på golvet och min skräddarsydda avtäckningsstation. Avtäckningen Ni skulle skratta på er om ni såg den. Det är en skrapig liten skolbänk på stålben täckt med en plastduk från IKEA. Bredvid står en rejäl plastback med lock och på bordet två tomma glasslådor samt ett diskställ av plastad ståltråd. IKEA-duken och plastbacken har jag köpt, resten fanns redan hemma. Stationen är ett under av high tech. När det är dags att slunga ställer jag det brickliknande locket på bordet, diskstället ovanpå. I den ena glasslådan lägger jag en öppnad fryspåse, i den andra en skvätt vatten. Diskstället blir stöd när ramarna täcks av och honungsdropp hamnar på locket. Täckvaxet skrapas av gaffeln, rätt ner i plastpåsen och avtäckta ramar ställs ner i plastbacken i väntan på slungning. Vattnet finns där för att blaska av fingrarna med om de börjar tjippa ihop. När jobbet är gjort viks diskstället ner i plastbacken tillsammans med plastduk, avtäckningsgaffel och glassburkar. Inget trä som suger åt sig fukt och plastbacken blir inbyggd diskbalja. Bordet kan lätt lyftas ut och skrubbas rent med såpa på en ren bit byggplast på altanen. Honungen Sedan är det själva honungen. Första året rörde jag den men blev trött i armarna. Under senare år har det blivit ympning i stället. En liten burk stelnad honung rörs ner i en bytta med färsk honung. Jag snodde en degkrok från elvispen och drog fast i en rejäl borrmaskin så att det blev lite umpf Det gick som smort nästan. Hade inte borrmaskinen fastnat i läget med slaghammarfunktionen på hade det varit ett mer behagligt arbete. Men, vad sjutton, lite brummelduns i bunken var bättre än att paddla i honungstunna två gånger om dagen i veckor. Efter tre dagar i kylen med daglig omrörning så var det klart att vispa ner i en jättetunna med nyslungat som sedan kan tappas direkt. Honungen blir len som silke, kanske lite för len till och med. Bipratare Jag har en bipratare på jobbet, en dam jag kan prata bin med. Vi brukar stöta på varann i korridorerna och mumla sånt som yngelklot och stödfodring och drönarvax. Vi nickar allvarligt med rynkade pannor men kollegorna har slutat fnissa, ty den som fnissar får ingen honung. Filippa, som hon heter, kom på att hon saknade den rörda honungen ibland, den smakar annorlunda. Själv bubblade jag på om den färska honungens välsignelser och om en idé jag hört om att sälja den på rot. Jag tror att idén först kom från Susanne Hoffman i Kassjö. Sen har den tagit en sväng inåt Lappland och till slut landat här. Man säljer den direkt från hink som tappas vartefter. Det som blir kvar får åka hem igen och bli husets matlagningshonung eller smaksatt och rörd. Så nu vet jag vad jag ska göra. Ännu en smart genväg har fötts i den vilt surrande hjärnan. I år gör jag allt med honungen. Jag rör lite, ympar det mesta, smaksätter en skvätt och drar iväg en hink nyslungat till jobbet på en pirra. Det blir som en honungsbar där man kan testa shaken, stirred, med lemon twist eller bara den rena råvaran direkt. Skål för en lyckad honungssommar! 6 Bitidningen 7/8 2011

7 Under juli och augusti månad blir det lite mer ro och stadga över bigårdarna efter försommarens intensiva utveckling och svärmtidens oro. sommardragstrakter måste man passa I skattlådorna, sätta på nya när de första är fulla med honung och skörda när hela lådor blir heltäckta. Under augusti månad måste man anpassa utrymmet lite. Skördade lådor kanske inte sätts tillbaka. Väderlek och drag får avgöra detta. I sommardragstrakter brukar draget ta slut efter att linden och rallarosen har blommat över.vissa delar av landet har dock ett drag kvar under augusti månad, nämligen ljungen. För dem börjar en hektisk tid. Under perioden juli och augusti månad gäller, att anpassa utrymmet till bimassa och drag. Följande åtgärder/iakttagelser i bigården bör göras: Aktuellt i juli/augusti Honungsskördens tid Skörda heltäckta skattlådor Fortsätt att göra avläggare. Görs avläggare efter den 15 juli måste man tillsätta en parad drottning samt eventuellt förstärka med någon täckt yngelkaka utan bin under augusti månad. Detta för att avläggaren skall få tillräckligt med bin till invintringen. Fortsätt med att byta ut gamla drottningar som inte håller måttet. Fortsätt att odla drottningar, men vid juli månadens slut bör allt arbete med detta vara avslutat. Se till och sköt avläggarna med utrymme och foder. Om drottningen har disponerat två ANDERS BERG lådor för sin äggläggning, bör hon under slutet av juli spärras ner på en låda. Man spar mycket arbete och tid vid invintringen. Detta gäller om man invintrar samhället på en låda. Man behöver inte fundera på, vid invintringen, i vilken låda hon finns. Glöm inte att efter åtta dagar kolla eventuellt uppdragna viceceller ovanför spärrgallret, dessa rivs. Under augusti månad, förena svaga samhällen. Det lönar sig inte att invintra för svaga samhällen. De brukar inte överleva vintern. Tänk på att en av grundstenarna för att lyckas med övervintringen av sina bisamhällen sker i slutet av juli samt i början på augusti månad. Det är då vinterbina skall produceras. Det När ramarna ser ut så här är det dags att skörda. Byt ut drottningar som inte håller måttet. gäller att man har bra drottningar, bra drag samt att kvalstermängden är låg. Vid dåligt drag kan drivfodring bli nödvändigt. Fortsätt att föra anteckningar. Bitidningen 7/

8 Du kan producera kakhonung PASAGA RAMIC När en biodlare skrytsamt vill bjuda en kär gäst på en fullkomligt naturlig biprodukt, bjuder han på honung i vaxkaka, kakhonung. Jag tycker personligen att kakhonung är den enda helt naturliga honungen. A ll bearbetning av honung slungning, silning, uppvärmning och andra behandlingar tar ifrån honungen lite av dess naturlighet. Vissa biodlare skär ut bitar av vaxkakan, lägger den i burkar och tappar slungad honung över den. En sådan produkt är "vaxkaka i honung" och är enligt mitt tycke inte den originala och naturliga varianten. Produktion av honung i vaxkaka kräver bra förhållanden, det vill säga starka bisamhällen, intensiv nektaravsöndring i En hls-ram välfylld med täckt honung. naturen helst från blommor som har mer fruktsocker än druvsocker i sin nektar. Fruktsocker är den sockerart som gör att honungen kristalliserar långsammare, och förblir flytande längre. Akaciablommans nektar (Robinia Pseudoakacija) och även Ljungblommans (Calluna Vulgaris) har dessa egenskaper. Kakhonung måste vara helt täckt med vaxlock, för annars kan den rinna ut, och det är inte önskvärt. För framställning av kakhonung behövs mindre och lägre ramar, eftersom bina fyller upp, och täcker dem bättre. Till kakhonung används mellanväggar, det vill säga vax där bin inte har fötts. Man kan också använda helt tomma ramar där bina helt själva får bygga vaxet och fylla det med honung. Denna sorts honung i vaxkaka är den allra mest naturliga. Det finns dock ett problem. Binas naturliga vaxbyggnad är ofta skev och därför försöker många forma olika slags ramar i mindre utförande av olika mate- Listbitarna som kakhonungsramarna monteras av kapas till 5mm tjocklek. De horisontella bitarna är 25mm breda. De vertikala 11mm. Längden varierar efter ramens dimensioner. Det är bäst att använda gran som byggmaterial, då den behåller sin ljusa färg länge och ser fin ut långt efter att man har tagit ur den ur kupan. Dessa ramar är väldigt enkla att packa i plastfolie, och sedan i kartongförpackningar med utskurna fönster så att man ser delar av vaxet. Man kan även skriva med en innehållsförteckning eller ett kort meddelande till konsumenten, till exempel om honungens ursprung, serveringsförslag, biodlaren som tillverkade honungen och dylikt. 8 Bitidningen 7/8 2011

9 Sätt först i alla lister utom en omgåg 11x5 mm:s-lister. Lägg i mellanväggen och sedan resten av listerna. Listerna klamras fast i varandra och i ramens över- och underlister. När kakbitarna är fyllda och täckta skördas de. Kakhonung med kristalliserad honung är inte så läcker. Konsumera snabbt om den har fel sorts honung. Alternativt stoppa bitarna i frysen tills de ska användas. rial, plast, trä eller något annat material. Jag själv använder i min biodling normalt s k HLS-ramar, som har de yttre måtten 366X145 mm. Jag använder dessa för kakhonungsproduktion. Svenskar har ingen vana att äta kakhonung, så de främsta kunderna för den här produkten är invandrare (bosnier, kurder, syrianer, somalier och andra). I ett försök att etablera mig på den svenska marknaden gjorde jag mindre ramar som innehöll ca 500 gram honung, och som man sedan packade i speciella kartongförpackningar. Jag vill ta det här tillfället i akt och visa upp denna ram, och jag hoppas att den kommer till nytta för våra bosniska biodlare, och för alla andra. Bitidningen 7/

10 Sommarens bär och frukter MARITA DELVERT Skördetid är njutningstid! Marker, trädgårdar och torg dignar av bär och frukter i regnbågens alla färger. Smultron, blåbär, hallon och jordgubbar kröns av ringlad, nyslungad honung en exotisk delikatess. Servera en mandelbotten med somriga bär och honungskesella eller bjud på den isade jordgubbssoppan med mynta, lime och honung en ångande varm sommardag. Syltkitteln och saftkastrullen sprider sommarens dofter och frysen fylls av läckerheter inför den långa vintern. Pröva också pastörisering för hållbarhet och smak. Mandelbotten med bär och honungskesella 150 g mandel 3 msk pressad citron 1 msk honung 1 dl havregryn 1/2 dl kokosflingor 250 g kesella naturell 3 msk honung Kör mandeln i en matberedare och fukta massan med pressad citron och honung. Blanda i havregrynen. Tryck ut degen i en pajform. Strö kokosflingorna ovanpå när du trycker ut degen, det kladdar mindre på fingrarna. Grädda i 175 grader under 10 min och låt svalna. Blanda kesellan med mjuk honung, bred på och garnera med sommarens bär av alla sorter. Isad jordgubbssoppa med mynta och lime Från Magnihills hemsida Receptet är framtaget av Jeff Wehlin. 6oo g frysta Magnihill-jordgubbar 2.5 dl outspädd jordgubbssaft 2 st lime 1 dl honung 2 dl vatten Ca 10 blad färsk mynta Foto: Charlotta Lingwall Riv skalet på limen och pressa ur saften, lägg alla ingredienserna i en blender. Och kör så det ryker! Obs! Håll handen på locket när du mixar, annars riskerar du att sprutlackera hela köket med jordgubbssoppa!! Häll upp i portionsskålar och garnera med strimlad mynta. Servera gärna med en kula vaniljsorbet. (vaniljglass går också bra) 10 Bitidningen 7/8 2011

11 Saft, sylt och drycker med honung Birgitta Augustesen på Stavtorps Bigårdar jobbar mycket med förädling av honung. Hon gör smaksatt honung och använder honung som sötningsmedel i saft, sylt, glögg och nektar mm. Ett bra sätt att ta vara på sommarens bär är att frysa in dem, men det är inte alltid det finns plats i frysen. En relativt enkel metod som dessutom gör att man slipper konserveringsmedel är att pastörisera sina kreationer/blandningar. Att pastörisera betyder att drycken/sylten värms till grader i 10 minuter innan den tappas direkt på flaska/burk och korkas, den blir då mycket hållbar. För att pastörisera korken eller locket vänds burkar upp och ner och flaskor läggs ner. Kom sedan ihåg att vända tillbaka burkarna efter fem minuter så att framförallt inte marmeladen eller sylten blir hängande i locket. Nektar är en riktigt god dryck att tillverka. Att dricka nektar skall vara som att smaka på själva bäret, inte för sött och inte för surt bara perfekt. Nektar kan avnjutas kall eller varm. Nektar går att göra av allt som det går att få ut juice av. Birgittas recept på nektar av hallon Pressa hallon till juice i en råsaftcentrifug eller i en bär/vin press. Ta sedan 25-30% råjuice av hallon och tillsätt ca 10 % honung efter smak och resterande del vatten. När smaken är bra, är det dags att pastörisera i en kastrull. Värm blandningen, observera att den inte skall koka! Häll upp drycken på flaska, sätt på korken direkt och du kan avnjuta en sommardryck när som helst under året. Man får oftast mer juice av bär som är frusna först, men det är inte ett måste. Birgitta har 10 liters kastruller som hon använder. Drycken hälls på vackra brukar och flaskor och även i vinflaskor med nya skruvkorkar. Innehållet i flaskorna håller sig minst ett år i ett svalt utrymme (matkällare) och en vecka i kylen efter att man öppnat flaskan. Sylt gör Birgitta på samma sätt. Blanda bär och honung efter smak och pastörisera. Inga konserveringsmedel behövs. Ett tips är att tappa upp sylten på flera små burkar, då förlängs hållbarheten. Förvaring i kylskåp krävs, men för evig hållbarhet behöver man använda mer än 50 % honung honungen har ju en konserverande verkan. Birgitta fryser in bär, rabarber och frukt allt eftersom de mognar och åker sedan med allt till ett musteri i närheten. Det går ofta att pressa och musta både frukt och bär, liksom också rabarber och vindruvor. Birgitta fryser sedan in juicen i petflaskor och blandar härliga drycker och pastöriserar först på vintern när det finns mer tid för sådana göromål. En honungspress är också utmärkt att använda för att pressa bär och frukt. Råsaftcentrifug eller bärpress kan användas för att få ut saften ur bär, frukt och växter. Bitidningen 7/

12 Ympning av honung ULF LAGERQVIST, Öskögle-Virserum 1 Mät upp 3% av den slungade honungen i ett kärl med lock. Ex. 50Kg, 0,03 x 50 = 1,5 Kg Förvara din nyslungade honung i rumstemperatur tills ympen är klar. Ym Exem Att röra sin honung några minuter ett par gånger per dag är oftast inga problem så länge du endast har ett kärl att ta hand om. Honungskärl på semestern Har du däremot flera kärl kan den sammantagna tidsåtgången göra oönskade avtryck i vardagsrutinerna. Att t ex hinna röra honungen i fem kärl mellan frukost och avfärd till jobbet kan ibland bidra till ett lätt förhöjt blodtryck. Har du dessutom inte möjlighet att förvara dina kärl svalt under omrörningen kan det ta allt mellan 2-3 veckor innan honungen är klar för tappning. Denna variation i tid har bl a resulterat i att honungskärl fått följa med på semestern då ingen frivillig stannat hemma som honungsvakt. Alternativ För att intresset för biodling ska kunna fortsätta växa måste biodlingen passa in i vardagen. Ett litet steg i den riktningen kan vara att överge borrmaskinen eller trästaven till förmån för ympning. Tiden är dock inte den enda vinsten med ympning. Att röra sin honung, oavsett om det är med maskin eller för hand, ger oftast ett bra slutresultat men jag kan tycka att det är lite av en chansning då kristalliseringen sker över relativt lång tid. Det blir vad det blir när det blir färdigt och hur det blir beror till stor del på vattenhalt och temperatur. Det är inte sällan man hör en kund fråga efter den där goda mjuka honungen från förra året. Att själv kunna styra kvaliteten åt det hållet som kunderna efterfrågar är faktiskt inte speciellt svårt. Internet Internet är ett av de viktigaste verktygen vi har för kunskapsförmedling. Då biodlaren sällan kan fråga grannen om råd och då frågor oftast uppstår efter ett besök i den egna bigården kan vi alla hjälpas åt genom att dela med oss på Internet. Momenten i instruktionen här är resultatet av 4 många biodlares kunskapsutbyte över Internet. Jag vill därför rikta ett stort tack till alla ni som tar er tid och delar med er av era erfarenheter. Ni är en viktig del i biodlingens framtid. Instruktionen finns också att ladda ner via Ympning av honung Exemplet utgår från 50 kg honung. 1. Mät upp 3 % av den slungade honungen i ett kärl med lock. Exempel: 0,03 x 50 = 1,5 Kg. Förvara Fortsätt att blanda ympen två gånger per dag. Ympen är klar när den känns fast direkt från kylen men blir krämig när du blandar den. Det tar 2-3 dagar, ev någon dag mer beroende på vattenhalten. din nyslungade honung i rumstemperatur tills ympen är klar. 2. Väg upp och tillsätt kristalliserad honung, antingen från en köpt burk eller en av dina egna från förra året, motsvarande 10 % av honungen från punkt 1. Blanda med elvisp och degkrokar i ca 1 minut. Förvara ympen i kylskåpet. Exempel: 0,10 x 1,5 = 0,15 Kg kristalliserad honung. 3. Blanda ympen ordentligt två gånger per dag med degkrokar under ca 30 sekunder. Ympen får inte bli varm. Ympen är klar när den känns 12 Bitidningen 7/8 2011

13 pning av honung plet utgår från 50 Kg nyslungad honung 2 Väg upp och tillsätt kristalliserad honung, Antingen från en köpt burk eller en av dina egna, motsvarande 10% av honungen från punkt 1. Blanda med elvisp och degkrokar i 1 minut. Förvara ympen i kylskåpet. Ex. 0,10 x 1,5 = 0,15 Kg 3 Blanda ympen ordentligt två gånger per dag med degkrokar under ca 30 sekunder. Ympen får inte bli varm. 5 6 Låt ympen Från 50Kg-kärlet häller du över så mycket så att ympkärlet nu innehåller den dubbla mängden. Alltså lika delar nyslungat som det finns ymp. Blanda väl. Nu är ympen flytande och kan blandas ner i honungskärlet. rinna i en fin stråle medans du blandar. När honungen är helt genomfärgad av ympen är den klar att hällas på burk. Förvara gärna burkarna i rumstemperatur i 1 dygn och ställ dem sedan svalt och mörkt. Burkarna är oftast genomkristalliserade efter 3 veckor. uffelagerqvist@gmail.com fast direkt från kylen men blir krämig när du blandar den. 4. Det tar oftast 2-5 dagar. 5. Från 50 Kg-kärlet häller du över så mycket så att ympkärlet innehåller den dubbla mängden. Alltså lika delar nyslungat som det finns ymp. Blanda väl. Nu är ympen flytande och kan blandas ner i honungskärlet. 6. Låt ympen rinna i en fin stråle medan du blandar. Använd borrmaskin med omrörare. När honungen är helt genomfärgad av ympen är den klar att hällas på burk. Förvara gärna burkarna i rumstemperatur i 1 dygn och ställ dem sedan svalt och mörkt. Burkarna är oftast genomkristalliserade efter 3 veckor. Tips: Tappa lite honung genom kranen på kärlet och rör ner den i honungen igen. Risken är annars att de första burkarna fylls med honung som inte är tillräckligt blandad med ympen. Ulf Lagerqvist Bitidningen 7/

14 Invintring och övervintring ANDERS BERG Det där med att invintra bin kan bjuda på problem. Det gäller ju att skapa hopp om en ordentlig övervintring också, och här vill jag vara tydlig! Bin kan övervintra under de mest olika förhållande. Men, det gäller för biodlaren inte bara att få sina bin att överleva vintern, det gäller att få dem att överleva i sådan kondition, att de kan ge honom/ henne full skörd nästa sommar. Önskvärt är, att bisamhällen, som täcker tio ramar vid invintringen, också täcker tio ramar när vårsäsongen drar igång. Även om vi inte alltid når det, måste detta ändå vara målet vi strävar efter. Låt oss se vad jag kan bidra till, med denna artikel, för att försäkra oss om att våra bisamhällen får bästa möjliga övervintring. En prima drottning En ung drottning som är odlad under gynnsamma betingelser och av god härstamning. En ålder av max två år, för att vara på den säkra sidan. En kontroll i slutet av juli månad är av stor vikt, för att bilda sig en uppfattning om yngelsättningen i bisamhället. Skulle man vilja byta drottningen i samband med höstfodringen så går detta bra. Man ger då bisamhället en fodergiva som det får dra ner, därefter uppsöks den gamla drottningen och avlägsnas. Den nya drottningen tillsätts i en utätningsbur och vinterfodringen fortsätter. Efter en vecka görs en kontroll. Invintra alltid starka bisamhällen! Ibland måste man invintra bina på två lådor. Ungbinas betydelse för övervintring Dessa bin skall starta igång bisamhället nästa år. Det är därför viktigt att god yngelsättning sker i slutet av juli och första halvan av augusti månad. En prima drottning är av stort värde samt att drag råder vid denna tidpunkt. Drivfodring i vissa delar av landet, som saknar sensommardrag, kan bli nödvändigt. Dessutom att låg kvalsternivå finns på sensommaren i bisamhället. Bra värmeisolering tidig vårutveckling Om bina drar sig samman under tidiga våren tyder detta på problem med värmeförsörjningen. En kontroll av omboningen bör göras. En minskning av antalet ramar kan bli nödvändigt, utan att röra yngelklotet. Minska på flusteröppningarnas storlek är en åtgärd för att behålla värmeekonomin i bisamhället. Starka samhällen klarar värmesituationen bättre. Man kan påverka en tidig yngelsättning med drivfodring om den är dålig. Min erfarenhet är att yngelsättning inte drar igång på fullvarv förrän sälgen blommar. Det krävs färskt pollen i mängder för att stimulera yngelsättningen i bisamhället. Förnyelse av binas livsrum Binas invintring skall förberedas redan under våren och försommaren. Man bör då tillämpa yngeluppflyttning och spärra ner drottningen på nya utbyggda ramar. Detta görs dels för att yngeluppflyttning är svärmförhindrande, dels med tanke på att bina skall övervintra på dessa kakor. Dessa kakor är inte ljusa när invintringen sker, men de har aldrig varit i yngelrummet någon vinter och det är det viktigaste. Om biodlaren håller på den principen att varje år förnya vaxet i yngelrummet, så finns det goda förutsättningar att behålla friska bin. I alla fall att hålla nere noseman på en låg nivå. Invintring Invintring av bin måste göras med stor noggrannhet. Alla kakor måste tas upp och granskas. Finns det yngel i alla stadier finns det ingen anledning att leta upp drottningen. Finns det honung i kakorna i mindre mängd kan den få vara kvar. Är det blad- eller ljunghonung bör man avlägsna den. Denna honung innehåller mycket mineraler och kan ge mycket slaggämnen 14 Bitidningen 7/8 2011

15 Bild från den 18 april Bina täcker 14 svearamar. Har bisamhället en bra drottning finns det goda förutsättningar på att bisamhället kommer expandera snabbt under våren. Bilden visar också att bina täcker alla ramar och en utökning av ramar måste ske. Drottningen måste ha tillgång till lediga celler för äggläggning. efter sig i biets tarm under vintern. Detta kan resultera i att bina släpper sin avföring inne i kupan (utsot). Vid undersökning av kakorna bör man hålla en extra koll på ynglet. Skulle man träffa på enstaka täckta celler på i övrigt yngelfria ramar, bör man öppna dem och undersöka innehållet. Är det normalt yngel är allt i sin ordning. Utgörs det av dött, missfärgat yngel bör man ta kontakt med traktens bitillsyningsman/ kvinna. Anpassa vinterrummets storlek till bimassan. Bina skall täcka alla ramar vid invintringen. Höst och vinterkontroller Efter invintringen måste bina komma till vinterro. Inledningsvis räcker det med en tunn filt som vinterpackning. Blir vintern sträng kan man lägga på ytterligare en filt. För mycket packning kan resultera i att bina aldrig kommer till vinterro och yngelsättning pågår under vintern. Detta resultera ofta i att bina dör av svält under senvinter eller får utsot. Några minimikrav under vintern: Bitidningen 7/ Bina måste ha tillgång till frisk luft. Rensa gärna under perioden januari till mars månad ut döda bin vid flusteröppningen. Detta är särskilt viktigt om bibostaden inte har nätbotten. Full flusteröppning under vintern. Råttor och fåglar bör stängas ute effektivt. Håll kupan någorlunda fri från fukt. Vårkontroller Efter rensningsflykten behöver bina värme. Yngelsättningen har börjat och därmed måste kupan vara väl isolerad. I början på april månad görs en snabbkontroll på fodermängden. Ett starkt samhälle bör då ha minst 5 kg foder. Vid foderbrist ges ljummen 50 %-ig sockerlösning. Minska ner flusteröppningarna till 10 cm. En vacker vårdag byts eller rengörs botten i kupan. Eventuella överflödiga/mögliga kakor avlägsnas om inte bina täcker dessa. Glöm ej att uppskatta fodermängden. Svagare samhällen kommer snabbare igång om man tar bort ramar som bina inte täcker. Bina har då lättare att hålla värmen i kupan. CARNICA-ODLARE LÄS VÅR BLOGG! com/ Medlem?? 15

16 PREBEN KRISTIANSEN Bihälsokonsulent Bihälsa Friska vinterbin bättre övervintring Viktiga förutsättningar för att ett bisamhälle ska övervintra är att det är starkt, att det har tillräckligt med foder och att vinterbina är friska. Figur 1. Genom att kolla nedfallet kan man få ett hum om varroaangreppsgraden i samhället. Var dock uppmärksam på att myror och tvestjärtar kan plocka bort kvalster och att antalet som återfinns på skivan således kan var lägre än det antal som trillat ned. Foto: Ingemar Fries. Friska vinterbin I samband med varroaangrepp uppkommer det virusinfektioner som ger skador på bina. Samhällen med många skadade bin riskerar att dö under vintern. Kvalstermängden i bisamhällena får således inte vara för hög under tiden som vinterbina bildas. Därför måste varroabekämpning göras i rätt tid (och på rätt sätt) om samhällena ska överleva. Att döda kvalster i november botar inte skadade vinterbin. Behandling som först genomförs i oktober/november spelar därför ingen större roll för samhällenas överlevnad om bina redan är skadade. Ifall man använder Apistan är det som regel inget problem att genomföra behandling i rätt tid, eftersom behandlingen kan påbörjas strax efter slutskattningen och pågå under den tiden bisamhällena infodras, vilket innebär en effektiv minskning av kvalster under den tiden vinterbina bildas. En förutsättning för att behandling med Apistan ska fungera är dock att kvalstren inte blivit resistens mot fluvalinat (som är den aktiva substansen i preparatet). Med tanke på att resistens mot fluvalinat nu påvisats i Sverige vill jag passa på att upprepa rekommendationen om att hålla koll på angreppsgraden även när man använder Apistan. Om man valt att basera sin varroabekämpning på bortskärning av täckt drönaryngel och behandling med de organiska syrorna är det extra viktigt att kolla angreppsgraden så att behandling kan sättas in i rätt tid. Behandling med oxalsyra räddar inga skadade vinterbin, utan syftar i första hand till att ge en låg startpopulation av kvalster påföljande vår. Kolla angreppsgraden Även om nedfallsundersökning inte ger en exakt uppfattning om hur mycket kvalster som finns i ett samhälle är det ändå ett snabbt och enkelt sätt att få ett hum om angreppsgraden. Att känna till denna är viktigt för att kunna vidta åtgärder i rätt tid. Ju högre angreppsgraden är desto tidigare måste åtgärd vidtas för att få friska vinterbin. Jag rekommenderar därför att inte senare än början av juli genomföra en nedfallsundersökning med hjälp av ett varroainlägg eller en botten med uppsamlingsskiva (se figur 1). Om nedfallet är mindre än 5 kvalster per dag i slutet av juni/början av juli och om det inte finns risk för hög reinvasion (dvs. kvalster som kommer från andra samhällen med bin som flygar fel eller vill röva) under juli/augusti så behöver nästa behandlingsåtgärd inte genomföras förrän i oktober eller eventuellt i november månad. Man kan således innan behandling invintra samhällena och sedan behandla dem (när de är yngelfria) med oxalsyra. Om det däremot är 5 eller fler kvalster per dag i nedfallet så måste behandling göras mycket tidigare och senast i mitten av augusti. Samma sak gäller om invasionstrycket är högt. Behandling med Apistan Apistan har såvitt jag vet i dagsläget ännu inte godkänts av Läkemedelsverket. Ifall det inte hinner bli godkänt innan användning blir aktuell, kan det dock förskrivas av en veterinär efter det att Läkemedelsverket har gett tillstånd till detta. (se De rekommendationer som jag gett på behörighetskurserna för användning av Apistan gäller fortfarande. Använd inte Apistan varje år, utan varva om med andra medel och metoder. Komplettera behandlingen med Apistan med drönaryngelbortskärning och följ för övrigt de anvisningar som gäller för preparatet. Resistens mot fluvalinat Jag har vid flera tillfällen skrivit om risken för utveckling av resistens mot fluvalinat, framförallt genom att enbart använda Apistan, genom att använda preparatet på fel sätt eller genom att använda preparat som inte är avsedda för varroabekämpning, men som innehåller samma eller liknande substanser. Sedan drygt 10 år tillbaka har jag dessutom sett till att det årligen genomförts tester för resistens mot fluvalinat. Några år har enbart få tester gjorts, andra år har tester genemförts i mer än 20 bigårdar och på olika håll i landet. Genom det övervakningsarbete som gjorts har det nu påvisats resistens i ett område i Värmland. Resistens påvisades inte i de övriga prover som togs samtidigt som proverna från Värmland. Men det finns ändå stor risk att resistenta kvalster finns på andra ställen i landet. Därför kommer en större undersökning göras under den här säsongen. Om du misstänker problem med resistens eller för övrigt är intresserad av att delta i undersökningarna, är du välkommen att kontakta mig. 16 Bitidningen 7/8 2011

17 Behandling med myrsyra Behandling med myrsyra är inte oproblematisk. Bland annat kan behandlingen ge skador på såväl bin som yngel och den kan även leda till drottningförluster. Det senare förekommer dock som oftast enbart vid överdosering eller annan felanvändning. Effektiviteten kan också variera rätt mycket mellan såväl samhällen som mellan olika år. Ändå kan myrsyra vara ett värdefullt moment i ett bekämpningskoncept eftersom det är det enda medlet som dödar kvalstren i det täckta ynglet. Genom en behandling med myrsyra kan man snabbt och relativt enkelt reducera kvalstermängden strax efter slutskattningen och således säkra friskare vinterbina. Figur 2 visar hur man kan genomföra en korttidsbehandling med myrsyra. Mer om behandling med myrsyra finns i broschyren Varroabekämpning med ekologiska metoder som kan laddas ned från följande länk Se även Sommarhonungen skall skattas innan behandlingen och det bör inte skördas honung från myrsyrabehandlade samhällen senare under säsongen. Detta är vanligtvis inget problem om man enbart har sommardrag och således kan slutskatta i slutet av juli/början av augusti. Undersökningar har visat att myrsyrahalterna i honung ökar om samhällena behandlas med myrsyra innan ett drag, men resultaten visar också att halterna ligger inom ramarna för vad man kan påträffa naturligt i sensommar- eller ljunghonung. Bisamhällen kan således behandlas med myrsyra (korttid) före ett sent drag om kvalstersituationen gör det absolut nödvändigt. Man skall emellertid vara medveten om risken för förhöjda halter av myrsyra i honungen. Nya metoder för behandling med myrsyra Senaste tillskotten på den långa listan över metoder för behandling med myrsyra som under årens lopp har utvecklats är Mite Away Quick Strips (MAQS) och Nassenheider Verdunster professional. MAQS har utvecklats i ett samarbete mellan den kanadensiska firman NOD Apiary Products (som även utvecklat fler andra metoder för behandling med myrsyra) och BASF. Preparatet har godkänts i ett antal stater i USA och provinser i Kanada. BASF och NOD arbetar på att få MAQS godkänd i Europa och hoppas att Bitidningen 7/ preparatet kan finnas på marknaden här inom ett par år. Nassenheider Verdunster professional började saluföras i Tyskland i maj och kommer förmodligen snart även finnas på den svenska marknaden. I samarbete med Biodlingsföretagarna kommer det att genomföras test med såväl MAQS som Nassenheider Verdunster professional i ett antal svenska bigårdar. Ny bok från IBRA om varroa IBRA har nyligen gett ut boken Varroa Still a problem in the 21st Century?. Den har redigerats av Norman Carreck och är ett resultat av den konferens om varroa som IBRA höll tidigare i år. Syftet med boken (och konferensen) har varit att ge en samlad översikt över forskningsresultat mm från de senaste 15 åren. Jag kan starkt rekommendera boken, som kan beställas genom IBRA:s webbplats: org.uk/articles/bookshop Förlusterna Den enkätundersökning angående övervintringen som pågått under maj månad har i skrivande stund precis avslutats. Det kom in svar från ca 580 biodlare som tillsammans hade samhällen 1 oktober Enligt de preliminära beräkningarna som gjorts dog ca 1700 av dessa under vintern, vilket innebär att förlusterna var ca 14,5 %. Det är något lägre än under vintern då förlusterna hos de som besvarade frågorna i fjolårets enkätundersökning uppgick till ca 24,5 %. Data från undersökningen kommer att bearbetas grundligare och när resultaten är klara kommer de publiceras såväl i Bitidningen som på nätet. Dessutom kommer data här från Sverige att ingå i en artikel om förlusterna i alla de länder som genomfört undersökningen med hjälp av det frågeformulär som tagits fram inom det internationella COLOSS-nätverket. Test för fluvalinatresistens. I burken finns ca 400 bin som tagits från en yngelram. Kvalster som dödas under den tiden remsan med fluvalinat sitter i burken trillar ned i uppsamlingsburken. Efter att remsan avlägsnats räknas kvalstren som trillat ned, sedan undersöks hur många kvalster som är kvar på bina. Remsan som används innehåller enbart 2,5 % fluvalinat, vanliga Apistanremsor innehåller 10 %. Mer om test för resistens mot fluvalinat finns på Foto: Preben Kristiansen. Figur 2. För att säkra friska vinterbin kan det bli nödvändigt med en behandling mot varroa under första hälften av augusti. Behandling kan göras genom att sprida myrsyra på en wettexduk som placerats direkt på ramlisterna. Tillför 2 ml 60-procentig myrsyra per ram, dvs. 20 ml vid behandling av samhällen på en låda och 40 ml vid behandling av samhällen på två lådor. Tillför aldrig mer än 40 ml och genomför inte behandling om det är över 25 C varmt ute. Använd handskar och skyddsglasögon. Foto: Preben Kristiansen. 17

18 Vildbin och deras bon KRISTINA BÄCKSTRÖM Baloo i Djungelboken älskar både bin och deras bon. Han skulle bara veta hur fantastiskt de bor. Vilda bin har sina hus i allt från sandiga hålor till de snirkliga inre gångarna i en utrymd trädgårdssnäcka. Helt plötsligt ser du dem. När du lärt dig hur vilda bin och humlor bor blir de tydliga. De surrar runt och nosar i sanden i hålet du grävt i trädgården, de kikar in i gliporna bakom fönsterfodren och brummar runt i tuvorna bakom komposten. Humlor mest under jord När det gäller humlor är de allra flesta arter sådana som bygger under jord. Fast många av de ovanliga arterna bygger i vegetation över mark, till exempel haghumlan, gräshumlan och backhumlan. De bygger ofta i gamla musgångar i grästuvor som man hittar på gamla slåtterängar och åkerholmar, berättar biologen och bikännaren Erik Sjödin. Snylthumlorna är en helt annan historia. Varje art tar de bon som värdhumlan byggt åt sig, ungefär som en gök. Solitärbin i smala gångar Solitära vildbin bygger sina bon i någon typ av smal gång. De lägger äggen ett och ett från gångens botten och varje ägg får en boll med pollen som proviant för kläckande larven. De flesta lägger ägget ovanpå pollenet men inte citronbiet. Det har inget hår att samla pollen i. I stället äter det upp pollen, kräks upp det i bogången och sätter ägget i taket så att det ska slippa undan kladdet, berättar Erik Sjödin. Ägg och proviant innesluts i en kammare mellan väggar som konstrueras i Trätapetserarbi, Megachile ligniseca med blad från närliggande buske. Inblick i solitärbiets bo - i det här bamburöret syns rödmurarbiets (Osmia bicornis) larver och bifogad proviant i form av gula pollenklumpar. Boceller har avgränsats med murbruk. olika material. Vissa gjuter samman sand med spott, andra tuggar blad, vissa tapetserar med bladstycken och vissa får sin saliv att stelna till en cellofanliknande vägg. Sand och jord De flesta gör sina gångar i sand eller lättgrävd jord. Gången är upp till 50 centimeter lång och sluttar lite så att inte vatten kan komma in. Vildbin fyller på med celler inifrån och olika arter kompletterar gången med sidogångar och kamrar på lite olika sätt. Om cellerna byggs i rad är äggen som läggs längst in vanligen befruktade, dvs honor. Längst ut läggs obefruktade ägg som blir hannar. Man tror att denna strategi kan bero på att det är fördelaktigt att skydda honorna. En parasit som hittar boet kommer ju först till de yttersta cellerna, säger Erik Sjödin. 18 Bitidningen 7/8 2011

19 Död ved På andra plats på vildbinas favoritlista för boplatser ligger skrymslen och gångar i död ved. Här finns vildbin som specialiserat sig på att hitta gnagda hål av precis rätt storlek. Vissa är precis lagom stora för hål av trägnagare medan andra passar in i gnaghål efter långhorning. Många av dem tätar mellan cellerna med sammansvetsad mulm, det fina spån som blir kvar när skalbaggar gnagt klart. Den här typen av miljöer har blivit alltmer sällsynta. Förr fanns skogar med mycket död ved som skapats av stormar och brand eller insekter och där fanns det gott om boplatser för vildbin. Strån och gamla grenar På tredje plats på byggtoppen ligger strån och gamla grenar. I hallonriset från i fjol finns en finfin plats att bygga bo på. Det finns också specialister som gnager sig ett bo i döda grenar från växter som har mjuk märg, till exempel fläder och ros. Inne i rosgrenarna kan man till exempel hitta det mörklila cyanmärgbiets ägg och larver. Gårdscitronbi Hylaeus communis larv inbäddad i sitt bo av cellofan i artificiellt bibo av vass. Vill man kika på humlor och sandbin är ett stenparti som berikats med sand det bästa. Sedan är det bara att sätta sig och vänta på besök. Snäckmurarbiet Skulle du däremot få syn på ett bi som flyger omkring med ett långt grässtrå så är det förmodligen inget du gjort för att förtjäna så fint besök. Möjligtvis kan du skryta med att du inte städat bort gamla skal av trädgårdssnäcka. Det är snäckmurarbiet, det är riktigt coolt att få se ett sånt bo, suckar Erik Sjödin. Snäckmurarboet söker sig en lagom stor, tom snäcka. Hon trillar den varsamt i rätt vinkel och lägger äggen inne i vindlingarna. När hon förseglat med tuggat växtmaterial gömmer hon boet. Hon flyger och hämtar grässtrån vilka släpps och bildar en stack ovanpå snäckan. Då kan du se både henne och boet. När hon väl gömt det är det omöjligt att upptäcka. Gynna vildbina Vill man gynna vildbina och se dem på nära håll är det lätt att härma de här miljöerna. Ett knippe vassrör blir bo åt citronbin, rödmurarbin och bladskärarbin medan en vedstapel blir gömsle åt ullbin som inreder med tistelfjun i springorna. En sälgsandbihona (Andrena vaga) som återvänder till boet med proviant, i det här fallet ljusgult pollen från en videbuske i närheten. Snäckbi, Osmia bicolor, som vårdar sitt bo, ett tomt skal av trädgårdssnäcka, som strax ska gömmas i en stack av grässtrån. Bitidningen 7/

20 Myror i isoleringen Jag är en liten biodlare som haft stora problem med svartmyror som bygger och bor i kupisoleringen. Förra sommaren hittade jag lösningen som är effektiv, men ofarlig för bina. Det är ett medel som heter Myr effekt. Det är en sk myrdosa. Den placeras i isoleringen. Myrorna äter av preparatet och går hem och matar ungarna med det. Prova och ge gärna kommentarer. Percy Getingfälla Förra året var getingplågan svår för bina en tid i slutet av säsongen. Jag investerade i ett antal getingfällor på OK/Q8. En ny modell de sålde. Jag provade också en rund modell inhandlad på annat håll, Den nya modellen var mycket effektivare. Tydligen har flera upptäckt det för i år har det varit mycket större tillgång på dem på mackarna. Och de går åt. Skulle getingarna bli svåra i år också rekommenderar jag minst en i varje bigård. De fylls med lite saft. Mosa gärna lite brödsmulor i också så börjar det jäsa fortare. Då lockar det ännu bättre och vaxmalen lockas också. Det såg jag. Getingar kan om de blir många göra slut på framför allt lite svagare avläggare ganska fort. Man kan behöva minska flustren för att hjälpa bina att försvara sig. Erik Drömstart för Edvin Edwins intressen är fiske, repklättring, snowboard, cykling och nu då biodling sen några år tillbaka. Målet är närmast att köpa en moped för honungspengarna men han har redan pratat om drottningodling och att sälja avläggare i framtiden. Första skörden gav 141 kg på de två samhällena som startades som avläggare på försommaren. En drömstart för Edvin! Det är farfar Lasse som har inspirerat till den nya bigården och löpande förser Edvin med goda råd och hjälp med slungning mm. Det började med ramtillverkning och lite extrajobb hos farfar på höstlovet. Edvin fick jobba ihop till de två första samhällena och sen har han fått köpa kupor och övrig utrustning själv. En viktig del i det här projektet är att lära sig lite om ekonomi och resultatet av goda investeringar, tycker pappa Robert som är egen företagare... Några stick har det också blivit men det är inget som avskräcker Edvin... Robert 20 Bitidningen 7/8 2011