Tidskrift för Skogsakademikerna Årgång 22

Transkript

1 Tidskrift för Skogsakademikerna Årgång 22 Ur innehållet: >> Unga skogsakademiker på spännande jobb >> Snabb jägmästaraktion räddade Blå salongen i Garpenberg >> Skogsakademikernas verksamhet 2008 >> Spännande medlemsaktiviteter 26 mars 2009

2 På SKOGENs hemsida finns allt du behöver veta om skog Hitta skogsjobben eskogen Senaste nyheterna Virkesmarknaden Tips och råd Anmäl dig till SKOGENs kostnadsfria nyhetsbrev, eskogen. Kommer varje torsdag. Där kan du läsa det allra senaste som hänt i skogen. Föreningen SKOGEN och tidningen SKOGEN ger dig nycklarna till framgång i skogsbruket. Som skogsintresserad har du troligen redan besökt hemsidan. Annars är det hög tid! Besök 2

3 Redaktörens ruta Vända blad sidan sex sidan elva sidan arton Innehåll Le d a r e n Vi vandrar vidare 4 Hallå Erik hur är läget inför 2009? 5 Ny chefredaktör med visioner om skogen Intervju med Lars-Erik Liljebäck 6 7 Skogsakademikertidningar Släpp nostalgin och se till resultaten! Intervju med Bo Hansson 8 Vi ska bygga broar mellan generationerna Intervju med James Tersmeden 9 10 Nya medlemmar välkomna! 10 Nu har kalender kommit Skogsmästarskolan om kvinnor och skog 11 Unga jägmästare på spännande jobb Intervjuer med Irina Kero, Patrik Andersson och Daniel Hägglund Kvinnor i skogen dokumenterade 16 Skogsstyrelsen: Organisationen ses över 17 Blå salongen i Garpenberg räddad Världskongress i Umeå om skog och klimat ger underlag till FN 19 Skogsakademikernas verksamhet Skogsakademikernas årsmöte Notiser 23 Man ska gå hem från festen när det är som roligast det var min pappas råd till mig i tonåren. Jag tänker på det nu när det nya förbundet Naturvetarna satsar på en gemensam tidning, Naturvetare, och Skogsakademikern därmed upphör. I den nya tidningen har det skogliga sin givna plats, som det också varit i Naturvetaren med såväl skogligt temanummer som återkommande skogliga artiklar. Till och med Blå salongen i Garpenberg blev omskriven där i början av hösten. I en gemensam tidning förs de skogliga frågorna ut till alla naturvetare. För att återgå till min pappas råd: det handlar inte här om att gå hem utan mer om att gå från en fest till en annan. Så känner jag det, och jag hoppas att ni alla trogna läsare av Skogs akademikern ska tycka likadant. Den nya tekniken (ja, så ny är den inte längre) gör ju också att vi kan komplettera tryckta skrifter med digitala skogliga nyhetsbrev och webb. För tjugo år sedan blev jag redaktör för Jägmästaren från 1997 med det nya namnet Skogsakademikern. Det har varit ett roligt arbete, ibland rent av ett betalt nöje. Alla intressanta personer som jag fått möta och skriva om, alla goda skribenter och fotografer som medverkat! Jag räknar med att fortsätta skriva i det nya förbundet Naturvetarnas olika medier. Men för Skogsakademikerns del: ett oändligt stort tack till er alla som medverkat och på olika sätt gjort arbetet med tidningen så givande. Ett stort tack också till alla tidningens läsare genom åren. Gott Nytt År till er alla och välkomna till 2009 års läsning av Naturvetare, webb och nyhetsbrev. KERSTIN DIAMANT Foto: Thomas Carlgren REDAKTÖR Kerstin Diamant tel , kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se, (från 1 januari: kerstin.diamant@naturvetarna.se) ANSVARIG UTGIVARE Åke Barklund FÖRBUNDSKANSLI Box 760, Nacka tel (vx), fax , webbadress från 1 januari: ORDFÖRANDE DELFÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNA Åke Barklund tel aake.barklund@telia.com REDAKTIONSRÅD Malin von Essen Skogssällskapet, Björn Lyngfelt SCA Forest Products, Lotta Möller Jordbruksdepartementet och Hasse Bengtsson Skogsstyrelsen För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck medges om källan anges. För insänt ej beställt material ansvaras ej. ISSN X Tryckeri Norra Skåne Offset, Hässleholm OMSLAGSBILDEN: Irina och Selina Kero fotograferade vid en rast för picknick i Vindeln. Se artikel s Foto: Tamara Kero Fjällborg 3 Skogsakademikern 3 4/08

4 Ledaren Vi vandrar vidare S veriges Jägmästares och Forstmästares Riksförbund blev 1997 Skogsakademikerna som 2005 blev delförbund i Naturvetareförbundet. En klok vandring som gett de skogligt utbildade akademikerna en successivt mycket bättre facklig service samtidigt som de viktiga kamratfrågorna hållits vid liv. Nu tar vi nästa kliv in i framtiden. Från årsskiftet blir Skogsakademikerna delförbund i Naturvetarna, en sammanläggning av Naturvetareförbundet och Agrifack. På två vis är det extra bra för oss. Dels blir vi på ett bräde runt 600 fler skogsmästare och jägmästare från Agrifack dels blir vi direktkollegor med agronomerna, kompisar i gröna sektorn. Odling innebär påverkan För så här är det. Jord- och skogsbruk målades upp som problemet som övergödde, sprejade och utarmade. Det var delvis en berättigad kritik som vi tog till oss och åtgärdade. Men att lämna noll fotavtryck går självklart inte. Det finns nämligen inget naturligt lantbruk. Odling innebär modifiering av naturen, en medveten koncentration av markens växtkraft till önskade trädslag och sorter. På åkern vars grödor förädlats i hundratals generationer har skördarna ökat från några hundra kilo per hektar till tio ton, genom genetik, gödsel och management. I skogen har vi nära nog fördubblat produktionen men har av allt att döma det mesta framför oss. Visst är det härligt? Svält eller utvecklad odling I matförsörjningens och energikrisens tidevarv är jord- och skogsbruk plötsligt huvudkandidat till lösningen, en härlig utmaning! Vilken är då vägen framåt? Hur skall jordens mark, energi, näring och miljövärden räcka till en ökande världsbefolknings behov av mat, värme och tak? Det finns två vägar: att låta miljarder människor dö, eller att effektivisera kända metoder och vidareutveckla cirkulering av näringsämnen, odlingstekniker, växtvarianter och bekämpningmetoder samtidigt som vi kan tillverka fler och mer produkter ur träd och grödor. Alternativ ett är det förhoppningsvis få som röstar på, och då återstår tvåan där vi skogsfolk och agronomer som forskare och praktiker kommer att kunna spela hjälterollen. Satsa på grön forskning Vi börjar förstå i detalj hur växandet går till med solen som motor. Potentialerna är enorma. Fabriker baserade på träd och andra växter kan redan idag göra allt det som åstadkoms av olja och mer därtill. Men vi måste satsa tydligare och kraftfullare på grön forskning, utveckling och utbildning. Vägen kallas E 5:an med positiva förtecken på etik, ekonomi, ekologi, estetik och empati. Naturvetenskap och humaniora måste kopplas tydligare. Det är nämligen bara trygga människor som blir generösa människor! Vi börjar förstå i detalj hur växandet går till med solen som motor. Potentialerna är enorma. Och därmed tar Skogsakademikernas styrelse ett känslosamt avsked till vår egen tidskrift under 22 år, Skogsakademikern tack, Kerstin och hälsar alla medlemmar välkomna till den nya tidningen Naturvetare. Vi kommer att se till att skogen märks också i nya tidskriften och jobba för beskedet att en effektiv skogsnäring gör skillnad. delförbundet Skogsakademikerna styrelsen Delförbundets styrelse presenteras i verksamhetsberättelsen på s. 20. Skogsakademikern 3 4/08 4

5 Hallå Erik, hur är läget inför 2009? Arbetsmarknaden för skogsakademiker tycks fortfarande vara god, trots ekonomisk kris som redan märks väl i andra branscher där naturvetare arbetar. Hittills i år har det varit all time high vad gäller skogliga platsannonser, berättar Erik Palmqvist. I mitten av november tangerade vi rekordet från 2007 på 186 förmedlade tjänster. Tillgången på arbete för skogsakademiker är god. Kunskap om skogens möjligheter efterfrågas, inte minst i ljuset av klimatförändringarna. Det och pensionsavgångar bäddar det för att det även framöver på sikt kommer att råda brist på skogsakademiker. Ta ut examen! Speciellt om det ändå på kort sikt blir en tuffare arbetsmarknad är avslutade studier viktiga. Jag rekommenderar verkligen alla att ta ut examen, även om man fått arbete, råder Erik. Ombudsmännen på Agrifack och Naturvetareförbundet märker av varsel och uppsägningar, än så länge främst i andra branscher. Men även om den dåliga konjunkturen inte ännu är tydlig inom skogen finns det varnande tecken. För den som drabbas av att förlora jobbet är det viktigt att vara med i förbundet och a-kassan. Vår inkomstförändring, som ingår i medlemsavgiften, fyller upp den låga a-kasse ersättningen till 80 procent av den faktiska inkomsten, påminner Erik. Foto: Katarina Bengtsson Årets löneenkät och föregående Erik ansvarar också för Naturvetareförbundets och Agrifacks löneenkät, som mejlades ut till alla yrkesverksamma medlemmar i slutet av oktober. I 2007 års löneenkät var den genomsnittliga ingångslönen mer än tusen kronor högre än 2006, i snitt, ganska lika för jägmästare och skogsmästare. Löneutvecklingen för skogsakademiker var hela 7,5 procent mellan 2006 och Precis som det tidigare varit inom Skogsakademikerna är det möjligt för skogsakademiker som är medlemmar i Naturvetareförbundet att per telefon i ombudsmannajouren få individuella löneuppgifter. Liksom tidigare gäller att både kollegan och den som frågar ska ha medgett att deras lön får uppges vid lönerådgivning. Saco Lönesök ska vara uppdaterad med 2008 års siffror efter nyår. Nu står Agrifacks och Naturvetareförbundets samgående den 1 januari för dörren. För den skogliga sidan innebär det att alla skogliga akademiker inom Saco samlas i en organisation, säger Erik. Skogligt årsmöte och matrikeln 2009 Erik pekar på det gemensamma styrelsearbetet i Agrifack Skog och Skogsakademikerna sedan flera år, årsmötet i delförbundet Skogsakademikerna den 26 mars 2009 och matrikeln Sveriges Skogsakademiker, som beräknas utkomma efter sommaren. Alla medlemmar i Agrifack Skog går in i delförbundet Skogsakademikerna och kommer med i matrikeln. En enkät för att uppdatera uppgifterna i matrikeln planeras under senvåren. Duktiga studentambassadörer Också inom studentverksamheten har Agrifack och Naturvetareförbundet samarbetat, bland annat med gemensamma kontaktpersoner, studentambassadörer. Det är mycket glädjande att vi i höst fått ett stort antal medlemmar bland studenterna, framförallt på SLU i Umeå, säger Erik och ger stort beröm till jägmästarstudenterna Elin Olofsson och Josefin Lundberg, två studentambassadörer som gjort ett bra värvningsarbetet. Nu är det viktigt att de nya medlemmarna får nytta av sitt medlemskap, avslutar Erik Palmqvist. Kerstin Diamant Erik Palmqvist är förbundssekreterare för Naturvetarna och verksamhetsansvarig för delförbundet Skogsakademikerna. Erik är skogsingenjör med examen från SLU- Skogsmästarskolan år Även om den dåliga konjunkturen inte ännu är tydlig inom skogen finns det varnande tecken. 5 Skogsakademikern 3 4/08

6 Ny chefredaktör med visioner om skogen Tre tidningar blir en när Skogsakademikern, Naturvetaren och Agrifack slår sina påsar ihop. Lars-Erik Liljebäck blir chefredaktör för tidningen Naturvetare. Hans vision är att spegla skogen så att den blir intressant för fler än skogsfolk. En ny tidning för alla naturvetare ser dagens ljus i januari Enligt chefredaktören kommer skogen, liksom andra branscher inom det naturvetenskapliga området, ha en given plats i tidningen. Så det som skogsakademikerna kunde läsa om i sin egen tidning tidigare får nu en större spridning. Tidningen blir ett sätt att marknadsföra skogen gentemot andra naturvetare och branscher. På samma sätt får skogsakademikerna inblick i andra näringar och blir förhoppningsvis inspirerade. Foto: Fabian Liljebäck Tidningen kommer att spegla såväl skogsakademikers som andra delar av natur vetarnas arbetsmarknad, till exempel lantbruk, bioteknik, kemi och geovetenskap. Jag är säker på att Skogsakademikerns läsare kommer att känna igen sig, säger Lars-Erik Liljebäck mer känd som Palle, ett namn som hänger med sedan småskolan. Intressant för alla naturvetare Lars Erik Liljebäcks ambition är att göra tidningen Natur vetare intressant för alla naturvetare. När vi skriver om till exempel biologi, geologi och IT så tar vi upp hur dessa områden har sin tillämpning inom bland annat skogsnäringen. På så sätt får vi en korsbefruktning till nytta för fler. Tidningen ska också vara till nytta för medlemmarna i sin yrkesroll när det gällen löner, karriär, försäkringar och pensioner. Det är frågor som är viktiga att sätta sig in i, och där ska Naturvetare vara en guide. I förbundet Naturvetarna är var femte medlem forskare. Därför och eftersom det är av intresse för alla medlemmar har vetenskap en självklar plats i tidningen. När vi skriver om vetenskap lyfter vi fram forskaren bakom och forskningens tillämpning. Vi går på djupet på ett begripligt sätt. Hjärtat i skogen Skogen och skogsbranschen ligger Lars-Erik Liljebäck varmt om hjärtat. Som mångårig redaktör för tidningen Agrifack har han haft skogssektorn som Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör för Naturvetare, som från januari ersätter tidningarna Agrifack, Natur vetaren och Skog s aka demikern. På så sätt får vi en kors befruktning till nytta för alla. Skogsakademikern 3 4/08 6

7 OM > Lars-Erik, Palle, Liljebäck Utbildning > Jälla skogsbruksskola mitten av 1970-talet, agronomexamen vid SLU Arbete > Redaktör för tidningen Agrifack , redaktör för tidningen Arkitekten , från 1995 tillbaka som redaktör för tidningen Agrifack Familj > Bor med sambo i södra Stockholm, har två barn i tonåren. Fritid > Tävlingsspringer, läser mycket, umgås med vänner. Dold talang > En hejare på att baka matbröd. Trädfällning ( kanske inte så mycket att skryta om här ) ett viktigt bevakningsområde. Lars-Erik är också utbildad på SLU på agronomlinjen. Men siktet var från början inställt på skogen. Han gick skogbruksskola på Jälla på 1970-talet och hade ambitioner att bli jägmästare. Men i början av 1980-talet var det svårt att komma in och han var till slut en plats ifrån att bli antagen. När jag inte kunde bli jägmästare får jag i stället skriva om skogsakademiker och skogsbranschen. Det inspirerar och ger känsla av att cirkeln är på väg att slutas. KERSTIN DIAMANT Skogsakademikertidningar från 1942 till 2008 Under sina 63 år som självständigt fackförbund har Sveriges Jägmästares och Forstmästares Riksförbund, SJFR, som förbundet hette fram till 1997, givit ut flera tidningar. Tidningen Sveriges Jägmästare och Forstmästare kom ut åren , och dess efterföljare Silvanus, uppkallad efter skogsguden i romersk mytologi, utkom åren Efter Silvanus gav förbundet under drygt tio år ut enklare informationsblad utkom första numret av Jägmästaren. Tidningen bytte namn 1997 till Skogsakademikern, till följd av att förbundet under 1997 bytte namn till Skogsakademikerna. När nu Skogsakademikern slutar utkomma innehar den med 22 års utgivning rekordet bland de skogliga fackliga tidningarna inom SJFR och Skogsakademikerna. Kerstin Diamant Källa: Jägmästaren 1/92 (utgiven till SJFRs femtioårsjubileum). Sveriges Jägmästare och Forstmästare kom ut åren , här nummer 1/48. Bredvid avbildas efterföljaren Silvanus allra första utgåva, nr 1/60. Jägmästarens första utgåva, nummer 1/87 samt Skogsakademikern 3/97, första numret med nya namnet. 7 Skogsakademikern 3 4/08

8 Släpp nostalgin och se till resultaten! Drygt 25 år efter att Bo Hansson lämnat över ordförandeklubban gläder han sig att alla skogsakademiker samlas i en facklig organisation, Naturvetarna. Bo Hansson var ordförande för SJFR under åren och har aktivt följt förbundet sedan dess. Bo stödde samgående mellan Skogsakademikerna och Naturvetareförbundet på årsmötena 2004 och Redan på 1970-talet ville jag att vi skulle organisera också skogsmästare i Jägmästarförbundet, men det fanns då ingen respons för detta. Det är nästan som en dröm att hitta en så professionell organisation som Naturvetareförbundet att gå samman med på de goda villkor som vi fick. Jag är verkligen glad åt de senaste årens utveckling, säger Bo Hansson. Facklig trygghet också för chefer Bo Hansson säger att det gäller att inte klamra sig fast vid gamla lösningar. Samhället utvecklas och det behövs starka fackliga organisationer för att göra sin röst hörd. Man måste släppa nostalgin, se vilka resultat man vill ha och anpassa organisationen därefter. Uppgiften för förbundet Naturvetarna är densamma efter fusionen, understryker Bo. Rollen som facklig organisation ändras inte, det handlar om att se till att lönerna ligger på en acceptabel nivå och att man kan känna trygghet. Och detta gäller även chefspersoner. Bo Hansson har själv under sin yrkeskarriär innehaft chefpositioner, samtidigt som han alltid varit fackligt organiserad. Jag är glad åt de senaste årens utveckling. Stöd kamratorganisationerna Redan i diskussionen på Skogsakademikernas årsmöte 2004 nämnde Bo Hansson att Skogsakademikern skulle kunna gå upp i en större tidning. Det är helt rätt att satsa på en gemensam tidning. Men det är viktigt att skogsakademiker känner igen sig och hittar de skogliga frågorna, helst genom ett eget uppslag, säger han. Bo Hansson är mycket tydlig med att Naturvetarna har de fackliga uppgifterna på sitt bord. Han säger att det samtidigt är viktigt att inte tappa bort kamratandan inom skogsakademikerkåren. Där har delförbundet Skogsakademikerna och Kamratfonden en roll. Men framförallt pekar Bo Hansson på Skogsmästareförbundet och Jägmästarnas Förening som organisationer där de skogliga nätverken och kamratfrågorna vårdas. Att vara fackligt organiserad är en självklarhet. Men jag vill uppmana alla skogsakademiker att också vara med i kamratorganisationer som Skogsmästareförbundet och Jägmästarnas Förening. Kerstin Diamant En längre intervju med Bo Hansson i Jägmästarens jubileumsnummer 2/92 kan beställas. OM > Bo Hansson Utbildning > Jägmästarexamen 1950 Arbete > Olika poster inom skogsvårdsorganisationen , bland annat som länsjägmästare i Jämtland och skogsdirektör i Skogsägarnas Riksförbund från 1974 till pensioneringen Fackliga uppdrag > Bo Hansson var under åren ordförande för Sveriges Jägmästares och Forstmästares Riksförbund, SJFR (som 1997 blev Skogsakademikerna). Familj > Bor med hustrun Ingrid i Täby. Fritid > Spelar bridge och golf, deltar i skogligt föreningsliv. Skogsakademikern 3 4/08 8

9 Vi ska bygga broar mellan generationerna Samgåendet i det nya Naturvetarna är en mycket bra utveckling. Det tycker också James Tersmeden, tidigare förbundsdirektör i Skogsakademikerna. När vi talas vid är James inspirerad av ett föredrag av Anders Carlberg (Fryshuset), som han just lyssnat till, om vikten av kontakt mellan generationerna. Jag tar upp det för jag tycker det finns en parallell till Skogsakademikern: genom att skriva om studenter, yngre och äldre yrkesverksamma och pensionärer har tidningen byggt broar mellan generationerna. Det viktigt att fortsätta detta brobygge när det nya förbundet Naturvetare ger ut en ny tidning, och Skogsakademikern och Agrifacktidningen läggs ner. Foto: Gunilla Tersmeden Många vinster med fusion Som förbundsdirektör för Skogsakademikerna var James aktiv i fusionsprocessen från att kansliet flyttade till Naturvetareförbundet i Nacka i augusti 2004 till själva samgåendet i juli 2005 och det första året tillsammans. Han är också kongressombud för Naturvetareförbundet och röstade på extrakongressen 17 oktober för fusion med Agrifack. Fördelarna är många. Sett ur min skogliga synvinkel är det en stor vinst att delförbundet Skogs akademikerna och Agrifack Skog går ihop. Jag tror Skogsakademikernas samgående med Naturvetareförbundet banade vägen. Fackförbund för chefer på alla nivåer James Tersmeden säger att det är viktigt att inte konkurrera inom Sacofamiljen. Den stora konkurrenten för oss är, förutom att naturvetare väljer att vara oorganiserade, fackförbundet Ledarna. Vi måste kunna ta upp kampen om cheferna och det är viktig att nya Naturvetarna är en facklig organisation också för chefer. Chefer finns ju på alla nivåer. Där har även delförbundet Pensionären James Tersmeden kopplar av med bland annat det som avbildas här sparris odling i Skåne. forts. nästa sida OM > James Tersmeden Utbildning > Jägmästarexamen 1968 Arbete > amanuens, byråsekreterare och biträdande jägmästare i Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna i Stockholm och Nyköping; 1974 statistiker och senare ombudsman i Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, sedermera Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet; vikariat på SAF; från 1981 förbundsdirektör för Sveriges Jägmästares och Forsmästares Riksförbund, SJFR, (från 1997 Skogsakademikerna), biträdande förbundsdirektör för Naturvetareförbundet. Familj > Bor med makan Gunilla på Stenkulla, Hedlanda gård, utanför Mariefred. Fritid > Arbetar på sin skogsfastighet, är aktiv i Rotary, kopplar av i fritidshuset på Österlen i Skåne. 9 Skogsakademikern 3 4/08

10 Kolmilan i Skottvång i Sörmland, där James Tersmeden i somras äntligen fick lära sig kola. forts. från föreg. sida >> Skogsakademikerna en uppgift skogsakademikerkåren är chefstät, säger James. James Tersmeden anser att delförbund och sektioner bör ha en stark ställning i det nya förbundet, för att kunna speglas i såväl fackliga som i yrkesfrågor. En utbyggd webbplats kan vara en lösning. Vi kommer in på en hjärtefråga : matrikeln. Matrikeln är mycket viktig för sammanhållningen inom skogsakademikerkåren. Den har blivit mer överskådlig med den nya layouten. Fortsätt med den, uppmanar James. Han lägger till att det är bra att merparten av den fackliga informationen läggs på webben och i gemensamt material för hela förbundet. Rotarypresident och skogsägare Efter pensioneringen hösten 2006 har James Tersmeden många järn i elden. Ett är Rotaryklubben i Nykvarn, där han i år är president, som den ståtliga titeln lyder. Arbetet mot droger bland ungdom är ett mångårigt engagemang från klubbens sida. I övrigt spänner verksamheten från att utse Årets företagare och ge ut stipendier i Nykvarns kommun till att stödja ett biståndsprojekt för föräldralösa ungdomars skolgång i Sydafrika. Stort intresse och mycket arbete ägnar James åt sin runt 60 hektar stora skogsfastighet Kärresta, tre mil från bostaden utanför Mariefred. Där röjer och planterar han och tar sig fram på en fyrhjuling. Och jag har blivit medlem i Mellanskog. Äntligen kolarskola Nyligen har James varit med och kolat vid milan i Skottvång i Sörmland. Han satt vakt under två nätter i juli. Det var verkligen trolskt att vakta milan i sommarnatten. Jag förstår att de som förr vaktade milorna natt efter natt såg älvor och andra väsen i kolmilans rök. James tillhörde den första kursen jägmästarstudenter som inte gick kolarskola, något som tidigare varit obligatoriskt. Jag högg kolved en gång i min ungdom men fick aldrig lära mig kola. Men nu är den bristen i min utbildning äntligen reparerad. Kerstin Diamant Foto: James Tersmeden Nya medlemmar välkomna! Nya medlemmar i Naturvetare förbundet/delförbundet Skogs akademikerna från 8 juli till 17 november Erik Andersson jägmästarstuderande Sebastian Backlund jägmästarstuderande Björn Bergsten jägmästarstuderande Henny Bodén jägmästarstuderande Christian Claesson jägmästare Robin Collin-Karlsson skogsmästarstuderande Oscar Düring jägmästarstuderande Alexander Edholm skogsmästarstuderande Björn Edlund jägmästarstuderande Torbjörn Edman jägmästarstuderande Andreas Frisk skogsmästarstuderande Erik Fälldin jägmästarstuderande Daniel Gräns jägmästare Gustaf Gustafson jägmästarstuderande Anna Hallmén jägmästarstuderande Karin Hildingsson skogsmästarstuderande Anders Hägerström jägmästare Christian Jacobson jägmästarstuderande Joakim Johansson jägmästarstuderande Rikard Jonsson jägmästarstuderande Ulf Lennerthson jägmästare Torbjörn Lestander jägmästare Lisa Lind jägmästarstuderande Jonny Lindgren jägmästarstuderande Frida Lundin jägmästarstuderande Wilhelm Magnusson jägmästarstuderande Daniel Magnusson jägmästarstuderande Oscar Nilsson jägmästarstuderande Markus Olsson jägmästare Henrik Runesson jägmästarstuderande Emma Sandell jägmästarstuderande Megumi Shimizu-Nilsson skogsmästarstuderande Milena Stefanovic jägmästare Sara Svanlund jägmästarstuderande Viktoria Söderlund skogsmästarstuderande Evelina Thiger jägmästarstuderande Anders Törnqvist jägmästare Anders Wittenström jägmästarstuderande Tomas Vuortio jägmästarstuderande Skogsakademikern 3 4/08 10

11 Nu har kalendern kommit Foto: Håkan Olsén SLU i stort har många kvinnliga studenter. Men på skogsmästarprogrammet är andelen kvinnor liten. En seriös och vacker kalender är ett hjälpmedel för att locka fler kvinnor till utbildningen. I kalendern medverkar samtliga tolv kvinnliga studenter på bild, en varje månad. Idén till en kalender väcktes först bland tjejer som går tredje året, en kurs där de är fler än på andra kurser, tolv av 42 studenter. Först var tanken främst att vi skulle marknadsföra oss själv för att få jobb, berättar Anna Berglund, en av initiativtagarna. Men det kostar mycket tid och arbete att göra en seriös och bra kalender. SLU ryckte in och projektets syfte vidgades till att också locka fler kvinnliga studenter till skogsmästaryrket. Kalenderns omslagsbild: Mikaela Sandström tillsammans med en skördarförare i Dalaskogarna. Mikaela går sista året på skogsmästarutbildningen och läser bland annat kursen Skogsgården, som är inriktad på ekonomi för egenföretagare inom skogsbranschen. Jag siktar på jobba med skoglig produktion, ekonomi och transporter, gärna i mina hemtrakter i Jämtland, säger Mikaela Sandström. Vi vill visa att man kan arbeta med rådgivning och miljöfrågor, att man kan sitta på kontor i storstad. Att bli skogsmästare betyder inte att man står med motorsåg mitt i skogen, säger Anna Berglund. I kalendern medverkar samtliga tolv kvinnliga studenter från skogsmästarkursen 06/09 på bild. Kalendern lanserades med en fotoutställning på SLUs skogskonferens i Alnarp november. Kerstin Diamant Mer information från Skogsmästarskolan-SLU. telefon Hela kalendern finns på Skogsmästarskolans webbplats, den kan också beställas. Foto: Anna-Stina Karlsson Fr. v. Katrine Andersson, Mikaela Sandström, Frida Paulsson, Anna Berglund, Cecilia Östby, Jennie Karsson, Sara Lundgren, Kristina Stillberg, Anna Torstensson samt Anna-Karin Hellström (sittande) var med och gjorde kalendern, liksom Lisa Jansson och Matilda Hjelte (ej i bild). Fotografen Håkan Olsén (t.h.) har under hela året arbetat med skogsmästarstudenterna för att hitta passande platser och situationer. 11 Skogsakademikern 3 4/08

12 I förra Skogsakademikern berättade vi om examensceremonin på SLU i april för ett 40-tal jägmästare och skogliga magistrar. Möt två av de examinerade, Irina Kero och Patrik Andersson, som båda också fick Arvid Lindmans pris för bästa examensarbete Bli jägmästare självklart val Med målmedvetet arbete klarade Irina Kero att ta jägmästarexamen vid sidan av arbete och en liten dotter. När jag först söker Irina Kero för en intervju fångar jag henne mitt i älgjakten, där hon tar hand om en nyss nedlagd älg. Någon vecka senare får vi kontakt i kontorsmiljö och intervjun kommer till skott. Irina Kero arbetar på Sveaskog i Tärendö med ajourhållning i GISS (Geografiska Informationssystem i Sveaskog), lite planering och inventering. Hon har varit anställd där sedan mars När jag började jobba var min dotter på väg och jag höll på att avsluta mina studier, men jag arbetade så mycket jag hann vid sidan av studierna, berättar Irina Kero. Efter en kort föräldraledighet var Irina tillbaka på jobbet. Där tar hon emot och sammanställer Att ta ut examen är att visa att man klarar av att slutföra en uppgift i tid. data om plantering och avverkning och uppgifterna läggs in i systemet så att nya kartor, geografisk information, blir resultatet. Både skogen och kontoret Även om det blir mycket tid framför datorn blir det turligt nog en hel del tillfällen för mig att arbeta ute i skogen också, säger Irina. Till och med en och annan älgjakt sker på arbetstid även om det mesta av den varan sker utanför arbetet. Irina trivs utmärkt med sitt jobb. Det enda negativa, och det är inte en liten sak, är att hon ännu inte, när intervjun görs i november, fått fast anställning trots att hon varit snart tre år på företaget. Den tryggheten i arbetet vill jag ha, säger hon. Prisbelönt examensarbete Irina Kero läste skogsvetarprogrammet och byggde sedan på till jägmästarexamen och i maj 2006 tog hon ut sin examen. Hon var med då de runt 40 nya jägmästare fick diplom vid examensceremonin i april i år, och var en av de fem som fick Arvid Lindmans pris för bästa examens arbete vid samma tillfälle. Examensarbetets titel är Utbyte av massaved och biobränsle i några typbestånd av Contorta. Foto: Tamara Kero Fjällborg. Om > Irina Kero Utbildning > Tekniskt basår Umeå universitet, skogsvetarprogrammet , jägmästarutbildning Arbete > Före studierna inom hotell- och restaurang, i sportaffär och som turistguide i fjällen, efter skogliga studierna sedan 2006 på Sveaskog i Tärendö med GISS-system (Geografiska Informationssystem i Sveaskog). Familj > Dottern Selina, två och ett halvt år. Fritid > Umgås med Selina, träna, jaga, baka och laga mat. Skogsakademikern 3 4/08 12

13 Det har inte alls någon anknytning till det jag jobbar med nu. Men jag fick förslaget när jag sommarjobbade på Sveaskog. Och det var ett otroligt aktuellt ämne och väldigt intressant att jobba med. Naturintresse vägledde studieval Irina Keros väg till jägmästarutbildningen gick via ett stort naturintresse. Hon är uppvuxen i Kiruna och har sedan barnsben varit ute, mer på fjället än i skogen. Jag har jobbat som fjälledare med att guida turister, inom hotell- och restaurang, och i sportaffär. Jag har alltid velat bli jägmästare, jag ville ha ett utejobb. Och jag känner att jag valt rätt. Foto: Siv Zethraeus Irina Kero tar emot Arvid Lindmans pris för bästa examens arbete tillsammans med Petter Johansson och Johan Lundgren vid examensceremonin på SLU i Umeå 26 april i år. Se rapport i Skogsakademikern Examen behövs i konkurrensen Irina Kero hade det tufft med jobb, litet barn och att slutföra sina studier. Men att man ska ta ut examen, det är Irinas främsta råd till studenter på väg ut på arbetsmarknaden. Det är så hård konkurrens om jobben, även om det varit lätt under en period. Att ha tagit ut sin examen är att visa att man klarar av att slutföra en uppgift i tid. Irina råder också studenter att jobba inom skogen under somrarna hellre än att kanske gå tillbaka till en annan typ av arbete som de hade tidigare. Och till sist slår Irina Kero fast: Var målinriktad. Det är jag. Har jag bestämt mig för något ja, då gör jag det. Kerstin Diamant Från forskning i Kina till skogsskötsel i Småland Under ett knappt år, från hösten 2007 till och med sommaren 2008 var Patrik Andersson forskare hos Stora Enso i Guangxiprovinsen i södra Kina. Forskningen var underlag för planerade pappersbruk med eucalyptus som råvara. Patrik hade två huvuduppgifter. Dels ett försök kring torkning av virke och ett annat rörande omvandligstal. I båda försöken ville man utröna hur fort eukalyptus torkar efter avverkning. Det fanns två skäl: vi vill ha så låg vikt som möjligt, samtidigt som virket måste innehålla en viss mängd vatten. Vi vill veta hur lång tid det tar tills vi når den kritiska nivån för massatillverkning. Mångsidigt arbete Patrik har både fått leta upp användbara bestånd av eukalyptus, analysera data och utveckla tekniken för att avverka skog i samarbete med kinesiska kolleger. Det har varit väldigt utmanade, speciellt i början när det gällde att hitta träden och en yta för att förvara virket som liknar de framtida förvaringslokalerna. Det var även utmanade att förstå alla de annorlunda regler som gäller här för skogsavverkning och transporter, berättar Patrik. Examensarbete vägen till Kina Efter att försöken etablerat sig fick Patrik mer tid att arbeta med teknikutvecklingen. Vi introducerade avverkningsmetoder enligt svensk modell med skördare och skotare. Vi har även förändrat sättet motormanuella huggare arbetar. Jag har även jobbat fram ett system för prissättning av avverkningstrakter för huggarna: hur ackordet ska vara beroende på terräng, trädslag osv. Det var naturligtvis jättespännande. Det är lång väg från Halland till Kina. Hur hamnade han där? Skogen har alltid varit en naturlig del av min uppväxt. Min far har en skogsfastighet som han lever på. Jag följde tidigt med honom i skogen och fick jobba med plantering och röjning. forts. nästa sida 13 Skogsakademikern 3 4/08

14 Stad och land i Kina. Till vänster: I Beihai, en stad med invånare, bor Stora Ensos utländska medarbetare. Detta är en dag med lite trafik. Till höger: Landskap i södra Guangxi med blandning av jordbruk och skog. forts. från föreg. sida Foto: Patrik Andersson >> Patrik valde naturvetenskapligt program efter grundskolan, och under gymnasietiden blev han alltmer intresserad av skogen. Inom jägmästarutbildningen kan man välja så många inriktningar: biologi, ekonomi och skogsskötsel. I mitt fall var det klart rätt snabbt att det var ekonomi eller skogsskötsel som gällde. Internationell inriktning lockade Jag började läsa till jägmästare 2002 i Umeå. Efter tre år fortsatte jag i Alnarp i Skåne, främst för att utbildningen var inriktad mot södra Sverige och många studenter kom från andra länder runt Östersjön. Att all utbildning var på engelska var ett plus liksom den internationella inriktningen med bland annat studieresor till Polen, Lettland, och Litauen. Patrik gjorde sitt examensarbete, som liksom Irina Keros belönades med Arvid Lindmans pris, för Stora Enso i Guangxi våren Det handlade om hur man kan påverka tillväxten av eukalyptus med hjälp av gödsling och vilket sätt att gödsla som är mest optimalt. Jag trivdes väldigt bra och ville gärna komma hit och arbeta igen. Jobb direkt vid hemkomsten På sista kursen på jägmästarprogrammet ingår företagspraktik. Patrik var hos Södra Skogsägarna och fick en tillfällig tjänst över sommaren 2007, det fanns ju mycket att göra efter stormen. Under tiden höll han kontakten med Stora Enso i Guangxi och blev sedan erbjuden en projektanställning för att göra försöken med eukalyptus. Arbetet som produktionsledare hos Södra i Visse fjärda fick Patrik snart efter att han kommit hem från Kina. Han hade kontakten kvar sedan han arbetade för Södra sommaren innan. I Kina var det rent utvecklingsarbete. Där arbetade jag med system för sådant som skulle fram senare, här ska det fram nu! Patrik kan mycket väl tänka sig utlandstjänst igen men han är inställd på att arbeta i Vissefjärda de två år hans vikariat sträcker sig. Utlandserfarenhet bör värdesätttas Jag har fått rådet av kolleger i Kina att åka hem och skaffa erfarenhet som jag kan använda om jag åter utomlands igen, säger Patrik. Han påpekar att erfarenhet från utlandsarbete borde värdesättas mer och hänvisar till att både SLU och studentkåren arbetar med internationella frågor. Man ska inte vara rädd att arbeta utomlands. Vi går mot en mer globaliserad verksamhet, också inom skogsbranschen, säger Patrik Andersson som planerar att studera spanska vid sidan av kinesiskan. Kerstin Diamant Foto: Shajin Chen OM > Patrik Andersson Utbildning> Skoglig magister, jägmästar programmet Arbete > Assisterande produktions ledare Södra i Ullared, Halland sommaren 2007, forskare på Stora Enso i Guangxi, södra Kina , från augusti 2008 produktionsledare för Södra i Vissefjärda, Småland. Familj > Föräldrar och flickvän. Fritid > Tränar, simmar, träffar vänner och pluggar kinesiska. Skogsakademikern 3 4/08 14

15 Daniel fick praktik på lobbyorganisation i Bryssel Under fem månader, från april till augusti i år, gjorde Daniel Hägglund praktik vid de euro peiska privatskogsbrukens gemensamma organisation, CEPF, i Bryssel. I Bryssel arbetade Daniel Hägglund främst med ett projekt för att kartlägga privata skogsägarorganisationer i Europa. Det var ett nytt område, och jag fick mycket mer eget ansvar än jag hade väntat mig. Arbetet innebar en del resor, bland annat till Berlin och Paris, liksom många möten med delar av EU-kommissionen, andra lobbyorganisationer och representanter från skogsorganisationer runt om i Europa. Internationella kontakter CEPFs kansli är litet och internationellt. Engelska är arbetsspråket. Daniel berättar: Foto: CEPF Jag har verkligen fått många kontakter, både professionellt och privat, inte minst för att jag bodde tillsammans med yngre människor från olika länder, de flesta på praktik- och traineejobb. Daniel Hägglund gjorde praktiken i Bryssel efter sina ordinarie studier. Jag såg en annons på en anslagstavla på SLU drygt ett år innan jag åkte. Då var platsen redan besatt. När jag så blev tillfrågad i början av 2008 blev jag lite ställd, men bestämde mig snabbt. CEPFs kansli, European Forestry House, är litet och ligger vid Place Luxem bourg. Ett stenkast bort, tvärs över torget, ligger EUparlamentet. forts. nästa sida Skogligt paraply inom EU Confédération Européenne des Propriétaires Forestiers, CEPF, är det franska namnet på den lobbyorganisation för europeiskt privatskogsbruk, som Daniel Hägglund praktiserade på. CEPF är en paraplyorganisation, svenska skogsägarföreningar är med via LRF Skogsägarna. Dess ordförande Christer Segerstéen blev nyligen ordförande för CEPF. Läs mer: www-cepf-eu.org. Christer Segerstéen, ordförande för CEPF, på organisationens årsmöte i Rimforsa nära Linköping i maj. Foto: Sven-Eric Petersson 15 Skogsakademikern 3 4/08

16 OM > Daniel Hägglund Utbildning > Jägmästarprogrammet Arbete > Tre somrar hos Holmen Skog under studierna, drivit eget företag i mindre omfattning i tio år med skogliga uppdrag; praktik på CEPF april augusti 2008, nu aspirant på Stab Skogsteknik vid Holmen Skog i Örnsköldsvik. Familj > Föräldrar, syster och flickvän. Fritid > Ägnar sig mest åt friluftsliv och jakt, renovering och underhåll av fritidshuset, matlagning och sport och motion i allehanda former. forts. från föreg. sida >> Daniel framhåller att svenska skogs akademiker bör komma utomlands mer, knyta kontakter och lära sig mer om andra länders skogliga agenda. Sök stipendier! Rapporten är ett specialnummer av Föreningen Skogens skriftserie Skogsliv. Den kan beställas från info@ skogen.se eller telefon Ta chansen Daniel summerar praktiken i Bryssel: Jag fick ta ansvar och jobba på riktigt, jag fick se hur skogsfrågorna behandlas inom EU-systemet och jag fick vänner för livet. Daniel råder alla som får chansen till en liknande praktik: tveka inte. Bara man har intresse löser sig allt annat. Naturligtvis har man stor nytta av flera språk, men Daniel klarade sig med engelska. Jag talar inte franska eller tyska, det hade ju underlättat men det gick bra ändå. Det viktiga är att du vågar, tro inte att du inte klarar av det! Kerstin Diamant Kvinnor i skogen dokumenterade I augusti utkom rapporten från Framtiden i skogsnäringen en fråga för både män och kvinnor som föreningen Spillkråkan tagit fram. Rapporten beskriver på ett enkelt sätt vad som hittills har gjorts för att lyfta fram kvinnor inom skogssektorn. Politiker intresserade Gunilla Törnquist-Hedström, konsult och skogsägare, har sammanställt rapporten och berättar om gensvaret hittills: Det häftigaste var att jag blev inbjuden till delar av miljö- och jordbruksutskottet för att berätta om kvinnorna i skogen. Hos alliansens politiker finns ett stort intresse att stötta oss privata skogsägare som tillsammans äger hälften av Sveriges Daniel Hägglund fick ekonomiskt stöd från SLU, Norrskog och Kamratfonden. Eftersom ersättningen är låg och levnadskostnaderna i Bryssel höga, letade jag verkligen stipendier, berättar han. Information om Kamratfonden finns på webben och i matrikeln, samt på s. 23 i denna tidning. Vill du veta mer och beställa en längre rapport om praktiken, kontakta Daniel Hägglund, daniel.hagglund@holmenskog.com. produktiva skog. Det gäller ju inte bara att stötta kvinnor som äger skog. Generationsskifte och allt fler utbor Gunilla Törnquist-Hedström säger vidare: Vi står också inför ett stort generationsskifte eftersom en tredjedel av de privata skogsägarna är över 65 år. Detta plus att allt fler är utboskogsägare ställer särskilda krav på utbildning, inte bara av nya unga skogsägare utan också av hela skogssektorn. Ett fortsatt privat skogsbruk förutsätter att vi ska kunna lita på dem som jobbar och kör i våra skogar när vi inte själva är med och övervakar. Så det är många tunga frågor som alla hänger ihop. Därför är det roligt att rapporten om kvinnor och skog har spridits så väl och tagits så väl emot. Temat kvinnor och skog kommer också att tas upp på Skogsnäringsveckan nästa år och det är stort! För mer information om projektet, kontakta föreningen Spillkråkan, eller Gunilla Törnquist-Hedström, gunilla.hedstrom@ telia.com eller Skogsakademikern 3 4/08 16

17 Läget på Skogsstyrelsen Organisationen ses över I oktober rapporterade Skogsland att nyckelpersoner lämnat Skogsstyrelsen och att man var 75 färre anställda än vid föregående årsskifte. Hur är läget på Skogsstyrelsen? Vi ställer frågan till Saco Skogsvårds ordförande Kenneth Andersson. Vi har länge från Saco larmat om att kvalificerat folk försvinner. De nyckelpersoner som vi förlorat har arbetat med uppdragsverksamhet. När de får arbete i konsultföretag får de marknadsmässiga löner. Med den lönenivå som finns i Skogsstyrelsen är det inte konstigt att dessa personer går vidare, säger Kenneth Andersson. Det råder anställningsstopp på Skogsstyrelsen. Dispens kan visserligen ges i verksamhet, som finansierar sig själv, till exempel uppdrag. Våra uppgifter har inte minskat i takt med att personalen minskar, så vi blir tvungna att springa fortare, säger Kenneth Andersson. Uppgifter kommer att försvinna, men innan prioritering gjorts slår tappet hårt, speciellt mot vissa enheter och distrikt där många slutat. Kenneth påpekar att mycken verksamhet som Skogsstyrelsen har är uppdrag från regeringen sådant som måste utföras. Det ligger i vårt myndighetsuppdrag. Kenneth Andersson ger exempel på tillfällig lösning från Region Mitt, där omfördelning av personal skett mellan olika distrikt, på frivillig basis. Då gäller det för Skogsstyrelsen att kunna dra till sig och behålla bra folk. Genomlysning av organisationen Alldeles efter sommaren fick generaldirektören Göran Enander sluta sitt uppdrag med motiveringen att ekonomin misskötts. Han ersattes av Lena Häll-Eriksson. Den nya generaldirektören har startat en genomlysning av hela organisationen. Där har vi från fackligt håll fört fram att vi ska få vara med. Och nu är vi med i det arbetet. Det är väldigt bra att vi denna gång inte står inför ett färdigt förslag, säger Kenneth Andersson, som tror att resultatet av genomlysningen kommer att vara på bordet i början av Kerstin Diamant Foto: Kerstin Diamant Kenneth Andersson är ordförande för Saco Skogsvård sedan Han är skogsingenjör och har arbetat på Skogsstyrelsens Mellersta Dalarna-distrikt sedan Han delar sin tid mellan det fackliga uppdraget och att vara sakkunnig och skriva ansökningar för en rad EU-projekt. Låga löner problem Kenneth Andersson återkommer till löneläget. De låga lönerna är definitivt ett problem för att behålla kompetent arbetskraft och locka till oss ny, när vi får anställa. Den goda arbetsmarknaden som rått inom skogen har gjort det lätt att byta till sektorer som betalar bättre. Kenneth Andersson säger att det också är en demografisk fråga, hela skognäringen är ålderstung och pensionsavgångar kommer kräva nyanställningar framöver. OM > Skogsstyrelsen Sedan 1 januari 2006 är de tidigare fristående skogsvårdsstyrelserna och den centrala Skogsstyrelsen en myndighet, Skogsstyrelsen. Den är uppdelad på fem regioner: Nord, Mitt, Svea, Öst och Väst, som i sin tur har sammanlagt 45 distrikt. Skogsstyrelsen har totalt drygt tusen anställda runtom i landet, varav huvuddelen är skogliga tjänstemän. Av dessa tillhör runt 430 Saco Skogsvård, alltså är medlemmar i Naturvetareförbundet, Agrifack eller något annat Sacoförbund. Läs mer: 17 Skogsakademikern 3 4/08

18 Blå salongen på Garpenberg räddad De jägmästare som började studierna med ett Garpenbergsår har en speciell relation till Blå salongen. I våras räddades dess inredning från att säljas på auktion. Foto: Pia Barklund Diplomet som dokumenterar Jägmästarnas Förenings köp av inredningen i Blå salongen. Blå salongen på Garpenbergs herrgård, som öppnades till årlig pingstbal, är magnifik, med blå handmålade Kinatapeter, skräddarsydda möbler och ståtlig ljuskrona. Kurs jubileer och jägmästarfester, som hålls även sedan Skogshögskolan upphörde i Garpenberg, börjar och slutar stilenligt i Blå salongen. Hot om utauktionering av inredningen För sju år sedan köpte Nils och Maj-Lis Aittamma herrgården från SLU, för kurs- och konferensverksamhet. Men säljare och köpare var inte överens om mycket av den värdefulla inredningen, donerad 1952 av Stockholms och Södermanlands läns Skogsägareföreningar, som ingick i köpet. De väggfasta speglarna ganska säkert, men det lösa? Tingsrätten dömde allt löst till SLU. Därefter diskuterades såväl att skänka möblerna till byggnadsminnet Garpenbergs herrgård hembygdsföreningens och länsstyrelsens förslag eller att göra en tilläggsaffär mellan SLU och ägarna till herrgården, men utan resultat. Första dagarna i april togs därför inredningen ner till Uppsala Auktionskammare. Flytten beskrevs av lokalpressen som kulturmord. Nu började telefonen gå varm, upprörda jägmästare inom och utanför SLU ringde och alla hade sin uppfattning klar: Skogsakademikerna måste göra något. SLU lovade att inte avyttra möblerna innan vi kommit med ett förslag. Jägmästarnas Förening trädde in Lördagen den 12 april täffade jag, som representant för Skogsakademikerna i Naturvetareförbundet, SLUs ledning på Auktionskammaren i Uppsala. Nu var det bråttom, antikviteterna skulle fotograferas för kammarens stora kvalitet. Kunde vi köpa loss vissa delar och komplettera senare? Härliga minnen >> Rektor Lisa Sennerby Forsse, SLU, och Åke Barklund, ordförande delförbundet Skogsakademikerna och styrelseledamot Naturvetareförbundet tar i hand för den lyckosamma räddningen av Blå salongen på Garpenbergs herrgård. Skogsakademikern 3 4/08 Foto: Pia Barklund 18

19 Världskongress i Umeå kring skogen och klimatet ger underlag för FN Foto: Rolf Segerstedt, Skogsland I Umeå hölls augusti The 2008 Forest Adaptation Conference, anordnad av SLU, IUFRO (The International Union of Forest Research Organizations) och FAO. Dokumentationen från konferensen kommer att användas i FN-arbetet kring miljö- och klimatfrågorna. K onferensen höll mycket hög klass och gav goda insikter i den globala kärnfrågan hur skogarna och skogsskötseln ska anpassas till klimatförändringarna, berättar Björn Hånell, som var intiativtagare till och till stor del ansvarig för arrangemangen. Nära 400 personer från 60 länder deltog och hade att välja bland 185 muntliga presentationer som gavs i 18 sessioner. Omkring en tiondel av deltagarna bestod av unga forskare från utvecklingsländer som fick samtliga kostnader täckta av konferensen. Det är glädjande att vi kunde finansiera deltagandet av så många som annars mycket sällan har möjlighet komma till de internationella mötena, säger Björn Hånell. Björn berättar att särskilda utgåvor av två vetenskapliga tidskrifter och FAOs tidskrift Unasylva kommer att ges ut så att de finns som beslutsunderlag när UNFCCC (United Nations Framework Björn Hånell öppnar The 2008 Forest Adaptation Conference i augusti. Björn Hånell är professor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel. Han är styrelseledamot i delförbundet Skogsakademikerna. Convention on Climate Change) vid det så kallade COP15-mötet i Köpenhamn 30 november till 11 december 2009 ska börja arbeta fram ett nytt avtal efter Kyoto-protokollet. Kerstin Diamant En sammanfattande Conference Report kan hämtas från Där läggs också nytt material upp. forts. från föreg. sida >> sa dock allt eller inget rektor fick ett bud. Måndagmorgon ringde rekor och justerade priset något. Topp sa jag. SLUs Sune Lindh gjorde därefter en jätteinsats för att ro det hela i hamn. För egen del gällde det att snabbt få klart finansieringen. Mats Sandgren, ordförande för Jägmästarnas Förening, föreslog att föreningen skulle gå in. Årsmötet hölls strax efter och godkände med acklamation köpet. Formellt ägs möblemanget nu av Jägmästarnas Förening, som enligt avtal med Garpenbergs herrgård har deponerat allt löst i Blå salongen. 30 juni återinvigdes så Blå salongen i närvaro av bland andra makarna Aittamma, rektor Lisa Sennerby Forsse, landshövding Maria Norrfalk och Garpenbergs Hembygdsförening. Alla var mycket nöjda med den lösning som nåtts. Maj-Lis och Nils Aittamaa på Garpenberg vittnar så här ett halvår senare om glädjen i trakten. Många läste nämligen i tidningen om möbeldramat och hembygdsföreningen var starkt engagerad för att Blå salongen skulle bli komplett igen. Flera jägmästarjubileer har också i sommar och höst haft nöjet att traditionsenligt njuta Blå salongen. Åke Barklund De sista jägmästarkursen på Garpenberg hölls Skogsakademikern 3 4/08

20 Delförbundet Skogsakademikernas verksamhet 2008 Delförbundet Skogsakademikerna kan nu blicka tillbaka på sitt tredje hela verksamhetsår inom Naturvetareförbundet efter fusionen 1 juli Inget medlemsmöte under 2008 Enligt delförbundets stadgar hålls medlemsmöte vart annat år, udda årtal, samt i förekommande fall extra medlemsmöte. Under 2008 har därför inget medlemsmöte hållits. STYRELSEN Delförbundets styrelse valdes på medlemsmötet den 24 april 2007 för två år, : Or d f ö r a n d e Åke Barklund jm 70 Övriga styrelseledamöter Anna Brockmark sv 01 Karin Hofstedt sv 00 Björn Hånell jm 74 Daniel Johansson skog. mag. 04 Nilla Thomson jm 85 Fredrik Maller st 97 har under året lämnat styrelsearbetet Studentrepresentanter (adjungerade): Martin Jonsson jägmästarkurs 04/09 Björn Öhrström skogsmästarkurs 05/08 fakturering och beställningar av matrikeln, Kerstin Diamant är redaktör för Skogs akademikern och matrikeln. Erik Palmqvist är verksamhetsansvarig för delförbundet, med ansvar för bland annat styrelsens arbete och matrikelenkäten. SKOGLIGA PROFESSIONSFRÅGOR Åke Barklund och Erik Palmqvist träffade den 6 oktober som representanter för Naturvetareförbundet/Skogsakademikerna jordbruksminister Eskil Erlandsson tillsammans med övriga skogliga aktörer. Vid mötet fick var och en framföra sina åsikter om vad som krävs för ett hållbart skogsbruk. SAMVERKAN MED AGRIFACK SKOG Samverkan med Agrifack Skog har fördjupats under året (se avsnittet om styrelsen). I april beslutade Agrifacks fullmäktige att säga ja till samgående med Naturvetareförbundet, ett samgående som bekräftades av Agrifacks extra fullmäktige och Naturvetareförbudets extra kongress den 17 oktober. Samarbete mellan Skogsakademikerna och Agrifack Skog har bedrivits sedan 2006 och har alltmer siktat på att medlemmarna i Agrifack Skog i och med fusionen går in i delförbundet. Tidningen Skogsakademikern har utkommit tre gånger under 2008, varav ett dubbel nummer, 3 4/08. Valberedning Magnus Norrby jm 89 (sammankallande) Mattias Gustafsson sm 95 Kajsa Nilsson sv 01 Ivar Palo jm 83 Karin Öhman jm 99 Förtroendemannarevisorer Ordinarie Suppleant John Arlinger jm 92 Per Nilsson jm 89 Delförbundets styrelse har haft fyra protokollförda möten under Under året har styrelseledamöterna Roland Byfalk, Ola Lassemo och Börje Börjesson från Agrifack Skog adjungerats. SKOGLIGA SAMARBETEN Naturvetareförbundets samarbete med Föreningen Skogen har bland annat resulterat i annonsering i varandras tidningar. Med Skogshistoriska sällskapet sker annonsutbyte i matrikeln respektive sällskapets årsskrift. MEDLEMSANTAL Per den 31 oktober 2008 hade delförbundet (1 926) medlemmar. Av medlemmarna är 164 (181) studenter och 272 (298) pensionärer. (Föregående års siffror inom parentes, de gällde då per den 31 december.) Förkortningar: jm=jägmästare, skog. mag.=skoglig magister, sm= skogsmästare, st=skogstekniker, sv=skogsvetare KANSLIET Förbundet Skogsakademikernas tidigare personal anställdes vid fusionen av Naturvetareförbundet och ingår i Naturvetareförbundets kansli med dess gemensamma arbetsuppgifter. När det gäller uppgifter knutna till skogsakademiker ansvarar Gunilla Gidlund för Skogsakademikertips och distribution, MEDLEMSSERVICE Naturvetareförbundet i stort ansvarar för all medlemsservice som rör löner och arbetsförhållanden med bland annat ombudsmannajour, fackliga kurser och stöd till lokala fackliga ombud. Erik Palmqvist har ansvarat för sammanställ Skogsakademikern 3 4/08 20