Media Smart För årskurs. Lär eleverna att kritiskt granska reklam

Transkript

1 Media Smart Lär eleverna att kritiskt granska reklam För årskurs 1-31

2 Media Smart läromedlet för morgondagens konsumenter Idag möts vi av en mängd information dagligen. Ett ständigt brus från tv, radio, tidningar och inte minst internet strömmar genom våra hjärnor. Detta gäller barn i lika hög utsträckning som vuxna. Det sägs att vi möter lika mycket information varje dag som medeltidsmänniskan utsattes för under en hel livstid. Barn och ungas mediekonsumtion innebär att de dagligen kommer i kontakt med såväl redaktionell information som kommersiella budskap. Reklam spelar en viktig roll i samhället den skapar konkurrens, den informerar, och inte minst, den bidrar till arbete och tillväxt. Reklam upplyser konsumenter om nya tjänster och produkter. Vad vore till exempel en brilliant uppfinning om ingen fick reda på att den existerade? Det är viktigt att barn lär sig urskilja vad som är reklam, samt att tolka och förstå den, för att på ett bra sätt kunna förhålla sig till reklamen. Reklambranschen har ett viktigt uppdrag att lära barn och ungdomar att kritiskt granska olika budskap för att bli morgondagens smartaste konsumenter. Intresseorganisationen Sveriges Annonsörer har alltid förespråkat att reklam- och marknadsföringsbranschen tar sitt ansvar för att den reklam som produceras följer de etiska riktlinjer som finns. När det gäller kommunikation till barn och ungdomar har vi i Sverige förbud och lagar som reglerar vad företag får och inte får göra. Läromedlet Media Smart är ett enkelt, roligt och relevant komplement till de lagar vi har. Med hjälp av Media Smart får eleverna bland annat lära sig: Vad som skiljer reklam från information. Att hantera och sålla i informationsbruset. Att känna till vilka olika kanaler som reklam kan använda. Att kritiskt kunna granska reklambudskap. Att kunna tyda och tolka en avsändare av ett budskap. Anders Ericson, vd Sveriges Annonsörer April

3 Innehåll Inledning...2 Extramaterial...3 Så här använder du Media Smart....4 Barn & Medier samt utdrag läroplan/kursplan Vad är reklam? Kändisar och reklam Killar och tjejer i reklam Loggor och varumärken Ordlista...15 Extramaterial TNS-Sifo I TNS SIFO:s reklammätningar kan man följa den löpande bevakningen av den svenska varumärkesannonseringen. Man kan följa utvecklingen för ett specifikt varumärke eller en annonsör. Det går också att se utvecklingen för en produktgrupp eller en enskild mediekanal. Nedan presenteras Sveriges största köpare av reklam. Det är viktigt att notera att listan inte exakt speglar verkligheten, då några av de ökande medierna inte finns med alls, exempelvis internet och sponsring och event som inte alls ingår i reklammätningen. ORVESTO Junior Orvesto Junior är en undersökning av medie- och konsumtionsvaror och intressen bland barn. Undersökningen genomförs med ett postalt formulär vartannat år. Formuläret skickas till barnens målsmän. Totalt skickas undersökningen till barn och ungdomar i åldern Senast undersökningen genomfördes var 2009 och då besvarades den av strax över personer. I mätningen ingår frågor om läsandet av tidningar, tv-tittande, matvanor och fritidsintressen bland annat. Placering 10-i-topp ICA 6. Procter & Gamble 2. Kooperativa Förbundet 7. L Oréal Sweden 3. Elgiganten 8. Media Markt 4. Telia 9. IKEA Svenska Försäljning 5. Unilever Sverige Läs mer på IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik IRM är ett oberoende institut som gör analyser och prognoser över den svenska marknadskommunikationens utveckling inom olika medieslag baserat på nettoomsättningen för annonsörernas investeringar. Varje år investeras cirka 60 miljarder kronor på reklam och marknadsföring. Läs mer på MMS, Mediamätning i Skandinavien MMS mäter och analyserar konsumtion av tv och rörlig bild. Sedan 1993 har MMS sammanställt statistik och trender kring tv-tittandet. Läs mer på Vad kostar det? Nedan ser du exempel på ungefärliga priser enligt mediernas prislistor. Det ska förtydligas att de flesta annonsörer handlar mycket och till rabatterade priser. Priserna nedan är bruttosiffror. Exempel på annonskostnader TV4 Idol (fredagar) cirka kronor Kanal 5 CSI (måndagar) cirka kronor TV3 Efterlyst (onsdagar) cirka kronor En helsida i Dagens Nyheter sidan 3 (helsida) cirka kronor. En banner på aftonbladet.se, en så kallad panoramabanner (högst upp på sajten), kostar 57 kronor per visningar. Man brukar tala om CPM i Internetsammanhang, som betyder cost per mille, och i detta fall alltså är 57 kr. Priserna ovan är ungefärliga priser, enligt prislista. Priserna för tv är bruttopriset baserade på 30 sekunders reklamfilm. Inga annonsörer betalar exakt detta utan förhandlar sig till rabatter. Men det ger en vink om vad det kostar att göra reklam. 3

4 Så här använder du Media Smart Läromedlet Media Smart för lågstadiet omfattar fyra lektioner som var och en tar upp olika aspekter av det reklam- och informationssamhälle vi lever i. Materialet är uppbyggt för att det ska vara flexibelt och enkelt att använda. Du avgör själv hur många lektioner du vill hålla och vilka som passar just dig och din klass. Ordningen bestämmer du och du kan även plocka delar ur lektionerna och skapa egna övningar. Nästan alla övningar har tillhörande reklamexempel, dessa hittar du på den medföljande DVD-skivan och på vår hemsida Det är en god idé att besöka hemsidan lite då och då för att på så sätt hålla dig uppdaterad. Hemsidan uppdateras kontinuerligt med aktuella reklamexempel så att läromedlet hela tiden är relevant. Det gör att du som lärare alltid har tillgång till aktuella exempel. Om barn och reklam Reklam spelar en stor roll i barns värld och de exponeras dagligen för olika budskap genom reklam och information via tv, internet, spel, utomhusreklam, direktreklam, tidningar, mobiltelefoner, video och DVD etc. Vissa undersökningar visar att barn konsumerar media sex timmar om dagen i snitt. Andra säger att barn och unga lägger upp till sju timmar om dagen på olika medier och eftersom de ofta använder dem parallellt; surfar, chattar, lyssnar på musik och sms:ar medan en film går i bakgrunden, kan den effektiva tiden sägas uppgå till hela 40 timmar om dygnet. Därför är det viktigt att barn tidigt får förmågan att skapa en egen uppfattning om reklam. Reklam och media är med andra ord en stor del av vår vardag och borde därför behandlas så även i skolan. Även om alla budskap inte är riktade direkt till barn så behöver de kunna tolka dem och bilda sig en uppfattning. Media Smarts syfte handlar inte om att förespråka eller om att motverka reklam, utan om att diskutera fenomenet. Detta för att ge eleverna verktyg som gör att de kan ifrågasätta informationskällorna och för att hjälpa dem se hur de påverkas i sina dagliga beslut. Media Smarts upplägg ger eleverna möjlighet att tänka både kritiskt granskande och kreativt. Det ger dem möjlighet att diskutera sig fram till lösningar individuellt, i grupp och i helklass och hjälper dem att kunna förstå och ta ställning till omvärlden. Om Media Smart Media Smart är ett läromedel som ska göra barn i grundskolan mediekritiska. De ska kunna urskilja vad som är reklam och vem som är avsändare. De ska också kunna känna igen olika uttryck som kommersiella budskap använder, oberoende av mediet. Teknikutvecklingen i kombination med de nya former media kan ta, gör det allt svårare att urskilja vad som är reklam, information eller nyheter. Media Smart är från början ett internationellt program som introducerades i Sverige 2006 på initiativ av intresseorganisationen Sveriges Annonsörer. Media Smart interagerar och kompletterar läroplaner och kursplaner på flera sätt, med minimala förberedelser. Det finns element som fungerar både i Svenska, Samhällskunskap, Bild samt Hem- och Konsumentkunskap. Under utvecklingsarbetet med materialet har tester genomförts med hjälp av lärare och elever. Deras synpunkter har varit ovärderliga och vi har ödmjukt lyssnat, lärt och använt oss av deras behov och önskemål. Vi hoppas att du som lärare kommer ha nytta av Media Smart. Hör av dig till oss om du har frågor eller synpunkter. Kontakt Sveriges Annonsörer Klara Östra Kyrkogata 2C Box 1327, Stockholm mediasmart@annons.se 4

5 Barns användning av medier Barn och småbarn konsumerar alltmer medier i olika former dagligen. Nedan presenteras statistik för barn i åldrarna 5 9 år: 69 % uppges se på tv varje dag och nästan 80 % ser på tv minst en timme per dag. 59 % spelar data- eller tv-spel dagligen eller flera gånger i veckan och 30 % spelar dataeller tv-spel minst en timme per dag. 35 % är regelbundet (6% varje dag och 29 % flera ggr/vecka) på internet och nästan 15 % spenderar minst en timme på internet varje dag. Källa: Medierådets rapport Småungar & Medier 2010 Bas, Samtliga, 2 9 år. Kursplaner årskurs 1 3 Del ur Lgr 11: Kursplan i bild Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Teckning, måleri, modellering och konstruktion. Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram. Del ur Lgr 11: Kursplan i samhällsorienterande ämnen Att undersöka verkligheten Metoder för att söka information från olika källor, intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Del ur Lgr 11: Kursplan i svenska Berättande texter och sakprosatexter Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Del ur Lgr 11 Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaperna som utgör den gemensamma referensramen som alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. De mest besökta sajterna av barn: Pojkar Flickor Bolibompa/ Bolibompa (35%) Youtube (26%) Spela.se (23%) Spela.se (23%) SVT/Youtube (15%) SVT/Spelo (14%) Källa: Medierådets rapport Småungar & Medier 2010 Bas, Samtliga, 2 9 år. Barn och nyheter 32 % av barnen tar regelbundet (minst någon gång per vecka), del av tv-nyheter. Ytterligare 38 % av barn i åldern 5 9 år ser på tv-nyheter enstaka gånger. 18 % av barnen läser minst någon gång i veckan nyheter i papperstidningar. Ytterligare 34 % av barnen i denna åldersgrupp gör detta ibland, men inte ofta. Källa: Medierådets rapport Småungar & Medier 2010 Bas, Samtliga, 2 9 år. 5

6 1 Vad är reklam? Tema: En inledning till reklamens värld. Lektionslängd: minuter. Material och förberedelser: Till den här lektionen används DVD klipp 1 3, du hittar även klippen på Media Smarts hemsida, Gå gärna igenom övningen och de olika klippen så att du kan förbereda dig inför diskussionen med eleverna. Om du har möjlighet kan du gärna ta med dig egna aktuella reklamexempel eller nyheter och diskutera dem som inledning eller komplement. Syfte: Övningen syftar till att introducera eleverna till ämnet reklam. Tanken är att låta dem fundera över vad reklam är och i vilka sammanhang man möter den. Målet är att få eleverna att se att det finns olika typer av reklam och vad reklam fyller för funktion i samhället. Arbetssätt: Gruppdiskussion. Tillhörande material: DVD-klipp 1 3. Inledning Den här övningen utgår ifrån två av de grundläggande budskapskategorierna; reklam och nyheter. Kategoriseringen kommer sig av de olika budskapens syften: Reklam har som huvudsyfte att sälja produkter eller tjänster. Nyheter förmedlar aktuella händelser. Det är även viktigt att kunna kontrollera informationens ursprung och syfte, det vill säga när och var informationen skapats, vem som är källan och i vilket syfte informationen tagits fram. Att känna till dessa faktorer är en förutsättning för hur man förhåller sig till innehållet och hur man kan väga det mot annan information, andra källor och de egna erfarenheterna. I medievärlden flyter dessa kategorier ofta samman och ingenting är svart eller vitt. Det som verkar vara en nyhet kan innehålla ett kommersiellt budskap och samtidigt fungera som reklam. Nyhetsvärdet består parallellt med reklamvärdet. Genom att diskutera skillnaderna mellan reklam och nyheter får eleverna en första uppfattning om källkritik. De får fundera kring de olika framställningarnas syften, vilket är ett viktigt första steg för att kunna granska media. 6

7 Genomförande Inled lektionen med att diskutera följande frågor i helklass: Var någonstans ser ni reklam? Berätta om någon reklam som ni minns. Har ni någon favorit reklam? Ser ni på nyheter? Tittar ni på nyheterna via tv eller på internet? Lyssnar ni på nyheter via radio eller läser om vad som händer i någon tidning? Vilken? Varför finns det reklam? Fortsätt med att diskutera de tre frågorna nedan. Du kan gärna skriva upp elevernas favoritreklam på tavlan och diskutera dem. Det kan vara intressant att diskutera om det skiljer sig mellan tjejer och killars favoritreklam, eller om eleverna gillar reklam för några speciella produkter. Vilken är er favoritreklam? Var någonstans har ni sett den? Till exempel på tv, på internet, på stortavlor utomhus eller i en tidning. Varför gör man reklam för olika saker? Hur tror ni att man påverkas av reklam? Titta på de olika klippen (klipp 1 3) på DVD:n eller, om du har tillgång till internet i klassrummet, hämta dem direkt från Media Smarts hemsida. De olika klippen består av en reklamfilm, en annons och en nyhet. Titta på ett klipp i taget och diskutera det med klassen. Klipp 1 (Reklamfilm) Känner ni igen reklamfilmen? Vad tror ni att den vill att man ska tänka eller göra? Var någonstans kan ni se reklamfilmer? Klipp 2 (Annons) Känner ni igen annonsen? Vad gör den reklam för? Vad tror ni att den vill att man ska tänka eller göra? Var någonstans kan ni se annonser? Klipp 3 (Nyhet) Vad är det här för något? Vad är det för skillnad på en nyhet och en reklamfilm? Tittar ni på nyheter på tv varje dag? Eller ser ni på nyheter via internet? Avsluta lektionen med följande frågor: Var någonstans finns det reklam? Vad är skillnaden mellan nyheter och reklam? Varför tror ni att det finns reklam? Vad är det som påverkar er mest när ni ska se en film? Är det kompisar, recensioner, familjen eller något annat? Vad har ni lärt er under lektionen? Är det något av det ni har talat om som ni tycker är extra viktigt att tänka på? 69 % ser på tv varje dag. Bolibompa är det överlägset populäraste programmet bland både killar och tjejer. Källa: Medierådets rapport Småungar & Medier

8 2 Kändisar och reklam Tema: Kändisar och reklam. Lektionslängd: minuter. Material och förberedelser: Till den här lektionen används DVD klipp 1 2, du hittar även klippen på Media Smarts hemsida, Du behöver även cirka 15 dagstidningar eller andra tidningar med annonser och saxar till eleverna. Gå gärna igenom övningen och de olika klippen så att du kan förbereda dig inför diskussionen med eleverna. Syfte: Att få eleverna att fundera kring hur deras favoritkändisar och andra kända människor används för att göra reklam. Lektionen låter även eleverna reflektera över varför företag och organisationer sponsrar olika idrottsstjärnor, tävlingar eller events. Arbetssätt: Gruppdiskussion. Tillhörande material: DVD-klipp 1 2. Tidningar och saxar till eleverna. Inledning Kändisar är betydelsefulla för vårt samhälle. De står för underhållning, nyheter och bidrar till försäljning av olika produkter. De är också viktiga förebilder för barn och ungdomar. Kändisar lockar och fascinerar de flesta av oss. Tidningarna skriver om dem och varje steg de tar blir till nyheter. Media visar upp deras kläder, hem och bilar. Allt de stora kändisarna rör vid blir till guld. Fascinationen för kändisar finns i alla led och i alla åldrar, men tar sig olika uttryck. För barn kan det vara kläder, läsk eller fotbollsskor som marknadsförs av kända personer. De stora namnen har blivit egna varumärken som kan sättas på alla möjliga produkter för att sälja dem. Andra kändisar väljer att göra reklam för andras varor som till exempel L Oréals Because you re worth it kampanj som är full av framgångsrika kvinnor från olika delar av nöjesindustrin. Men att använda kändisar som profiler i reklam kan ibland ställa till problem. Kändisarna är också människor av kött och blod med egna åsikter och tankar. Något som ibland krockar med de värden som olika varumärken vill förmedla. Om en kändis som representerar ett visst varumärke beter sig illa så kan det färga av sig på varumärket också. Det som företagen vill förknippas med är den image som byggts upp kring en känd person. Men imagen styrs i slutändan av en privatperson som ibland krockar med mediebilden av sig själv. Reklam och kändisskap har sedan länge varit intimt sammanflätade. När man tittar på innehållet i dagens nyhetsmedia så märker man hur mycket nyheter som kretsar kring olika kända personers förehavanden. Det handlar oftare om deras privatliv än vad de faktiskt är kända för. Den här övningen handlar om att diskutera kändisar, vad begreppet kändis är och hur det fungerar med kändisar inom reklam och media. Med hjälp av tidningar får eleverna leta efter kändisar och även fundera på vad dessa personer skulle kunna göra reklam för. 8

9 Genomförande Inled lektionen med att diskutera följande frågor: Har ni någon idol eller favoritkändis? Vad är den personen känd för? Är en kändis samma sak som en idol? Om inte vad är skillnaden? Vad gör en kändis egentligen? Måste en kändis vara snäll eller ärlig? Finns det några kändisar ni inte gillar? Varför inte? Dela upp eleverna i par. Låt eleverna hitta och klippa ut två kändisar, kända personer eller idoler ur tidningarna, antingen från en nyhetsplats eller ur en annons. När alla valt sina personer kan du diskutera följande frågor som avslutning: Vet ni vad personerna på bilden heter? Vet ni varför personerna är kända? Varför valde ni just dessa personer? Klippte ni ut en nyhet eller annons? Var det lätt att se om det var en annons eller en nyhetsartikel? Varför tror ni att många företag använder sig av kända personer i sin reklam? Titta på de olika klippen (klipp 1 2) på DVD:n eller, om du har tillgång till dator och internet i klassrummet, hämta dem direkt från Media Smarts hemsida. De olika klippen består av både reklamfilmer och annonser. Titta på ett klipp i taget och diskutera det. Klipp 1 (Annons) Vad är det här för något? Känner ni igen personen i annonsen? Vem är det och vad gör han? Känner ni igen företaget som gör reklamen och vad gör de för något? Vad tycker och känner ni när ni ser annonsen? Klipp 2 (Reklamfilm) Vad är det här för något? Känner ni igen personerna i filmen? Vad gör de för något? Vad får ni för intryck av personerna och vad känner ni när ni ser filmen? Varför tror ni att man använder sig av just dessa personer? Har ni något förslag på någon annan person som skulle kunna medverka i reklamen? Vem? Har ni exempel på andra kända personer som gör reklam för någonting? 9

10 3 Killar och tjejer i reklam Tema: Killar och tjejer i reklam. Lektionslängd: 30 minuter. Material och förberedelser: Till den här lektionen används DVD klipp 1 3, du hittar även klippen på Media Smarts hemsida, Gå gärna igenom övningen och de olika klippen så att du kan förbereda dig inför diskussionen med eleverna. Om du har möjlighet kan du ta med dig egna aktuella reklamexempel eller nyheter och diskutera dem som inledning eller komplement. Syfte: Den här lektionen syftar till att låta eleverna fundera över hur killar och tjejer framställs i reklam samt vad som är tjejigt och killigt. Arbetssätt: Gruppdiskussion. Tillhörande material: DVD-klipp 1 3. Inledning Bilden av vad som är manligt och kvinnligt genomsyrar samhället. Barn och ungdomar tar efter vuxna och försöker leva upp till vad de tror förväntas av dem. Reklam spelar en stor roll i sammanhanget och många hävdar att den fortfarande använder sig av stereotypa könsroller. Dessa mönster går igen i allt från leksakskataloger till tv-reklam för vuxna. Syftet med denna lektion är att få igång en diskussion om vad som anses vara typiskt tjejigt/kvinnligt respektive killigt/manligt utifrån ett antal reklamexempel. Genomförande Inled lektionen med att gemensamt diskutera följande frågor: Vilken var den senaste saken du köpte? Hur fick du reda på att den fanns? (Var det av en kompis, reklam eller har du sett någon som har en likadan?) Vilken är din favoritreklam? Kom med exempel och berätta lite om den! Gillar tjejer och killar samma saker? Gillar tjejer och killar samma typ av reklam? 73 % av pojkarna mellan 5 och 9 år spelar dator-/tv-spel på sin fritid jämfört med 34 % av flickorna. Källa: Medierådets rapport Småungar & Medier

11 Fortsätt med att diskutera följande frågor i helklass: Vad tycker ni är typiska tjejsaker? Vad är typiska killsaker? Är det konstigt om killar leker med, eller använder tjejsaker? Är det konstigt om tjejer leker med, eller använder killsaker? Kommer ni på några exempel på reklam där tjejer framställs som typiskt tjejiga och killar som typiskt killiga? Titta på klippen (klipp 1 3) på DVD:n eller, om du har tillgång till dator och internet i klassrummet, hämta dem direkt från Media Smarts hemsida. Klippen består av exempel på olika produkter och tjänster som vänder sig till både killar och tjejer. Titta på ett klipp i taget och diskutera det. Klipp 1 (Annons) Känner ni igen personen i annonsen? Vem är det och varför har man valt att använda henne? Vad gör annonsen reklam för? Vem tror ni skulle köpa parfymen? Är annonsen för killar eller tjejer? Berätta! Klipp 2 (Reklamfilm) Vad handlar filmen om? Vad gör filmen reklam för? Hur tycker ni att tjejen som är med i filmen är? Är hon till exempel cool, rolig, töntig, smart, killig eller tjejig? Skulle en kille kunna vara med i filmen? Är reklamen för killar eller tjejer (kanske både och)? Berätta! Klipp 3 (Reklamfilm) Vad handlar filmen om? Vad gör filmen reklam för? Hur tycker ni att killarna som är med i filmen är? Är de till exempel coola, roliga, töntiga, smarta, killiga eller tjejiga? Vad gör de i filmen? Är reklamen för killar eller tjejer (kanske både och)? Berätta! Avsluta lektionen med följande frågor: Varför tror ni att reklam för tjej- respektive killsaker ofta ser olika ut? Varför tror ni att tjejer och killar framställs olika i reklam? På vilket sätt tycker ni att reklam ska göras för att få er intresserade? Är det olika vad tjejer och killar gillar? Lärarmaterial Genus är det sociala könet, och genusforskning undersöker de förväntningar och föreställningar som individ och samhälle har på hur man bör vara och uppträda utifrån sitt biologiska kön. Det kan till exempel handla om gester, kläder, språk och vad vi gör och inte gör. Föreställningar och förväntningar som är kulturellt betingade och verkar på alla samhällets nivåer påverkar oss alla. I sammanhanget är teorin om könsmyter, åskådningen som ser könen som varandras motsatser, också intressant. Ett motsatsförhållande som bland annat fungerar exkluderande eftersom den slår fast att olikheterna könen emellan har biologiskt och genetiskt ursprung och därför är ofrånkomliga och eviga. 11

12 4 Loggor och varumärken Tema: Loggor och varumärken. Lektionslängd: minuter, inklusive en kort hemuppgift. Material och förberedelser: Till den här lektionen används DVD klipp 1 3, du hittar även klippen på Media Smarts hemsida, Gå gärna igenom övningen och de olika klippen så att du kan förbereda dig inför diskussionen med eleverna. Om du har möjlighet kan du ta med dig egna aktuella reklamexempel eller nyheter och diskutera dem som inledning eller komplement. Övningen innehåller en hemuppgift där eleverna ska diskutera några korta frågor med sina föräldrar. Hemuppgiften ska inte kännas som en läxa, utan snarare en rolig extraövning. Syfte: Lektionen syftar till att låta eleverna fundera över och diskutera hur starka vissa varumärkens logotyper är. Arbetssätt: Gruppdiskussion. Hemuppgift Tillhörande material: DVD-klipp 1 3. Övningsbilaga. Inledning En logotyp eller logga som den ofta kallas är den symbol eller grafiska bild som symboliserar ett företag, en organisation eller representerar ett varumärke. Den består oftast av en symbol kombinerad med företagsnamnet i en specifik stil och färg. Ibland är den endast en stiliserad version av företagsnamnet. Loggan kan tryckas på papper, visas som reklamfilm och användas på internet för att visa vilken organisation som står bakom en webbplats. Loggan är den bärande delen i ett företags eller organisations grafiska profil, där färgkoder, regler och rättigheter för användande och placering (på exempelvis brevpapper, visitkort, i annonser och reklam) anges. Lektionen syftar till att diskutera hur vi känner igen eller kopplar ihop olika företags loggor med produkter och tjänster. 12

13 Genomförande Inled lektionen med att be eleverna att fundera över hur många och vilka reklambudskap de sett under dagen. Be sedan eleverna titta runt i klassrummet efter olika former av reklam. Fortsätt med att dela ut övningsbilagan. Gå igenom den tillsammans med eleverna och se till så att de förstår hemuppgiften. Om det blir för avancerat kan du låta eleverna arbeta i grupper eller i par med övningsbilagan. Vad har eleverna på sig? Är det någon/några som har några synliga klädmärken loggor på sig? Är det reklam? På vilka olika platser runt skolan finns det reklam? Titta på de två klippen (klipp 1 3) på DVD:n eller, om du har tillgång till dator och internet i klassrummet, hämta dem direkt från Media Smarts hemsida. Klippen består av exempel på olika produkter eller tjänster som använder sig av loggor. Titta på ett klipp i taget och diskutera det. Avsluta och sammanfatta lektionen med att diskutera elevernas hemuppgift och följande frågor: Kommer ni på någon logga som ni känner igen eller som ni ofta ser? Varför tror ni att många företag arbetar så mycket för att ni ska känna igen deras logga? Har ni en logga för er skola? För er kommun? Gå gärna in på hemsidan för er skola eller kommun om ni har tid. Klipp 1 (Reklamfilm) I filmen visas en logotyp eller logga. Vad är det för något? Känner ni igen den? Vet ni vilket företag som använder loggan? Vad gör de för något? Klipp 2 (Annons) Känner ni igen loggan? Vad tänker ni när ni ser den? Varför tror ni att många företag försöker att få oss att komma ihåg deras logga? Klipp 3 (Reklamfilm) Känner ni igen märket? Vad gör företaget för något? Känner ni igen loggan? Vad tänker ni när ni ser den? Tror ni att vi köper saker för att vi känner igen loggan och märket? 2010 investerade svenska företag över 5 miljarder kronor i sponsring. Källa: IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik 13

14 4. Logotyper och varumärken Övningsbilaga Hemuppgift för föräldrar och elev Den här övningen syftar till att eleverna ska reflektera kring vad en logga eller ett varumärke är och varför företag och organisationer arbetar med loggor i sin reklam och marknadsföring. Man kan till exempel resonera kring ett antal kända loggor och vad man känner när man ser dem. Ta till exempel Nikes swosch -logga eller Marabou-M:et eller Audis ringar. Vad tänker eller känner vi när vi ser dem? Kan man bara genom att se en logga, veta vilket företag som står bakom, och vad företaget gör för någonting? Vad är det som gör att man gillar, eller inte gillar en viss logga? Varför gillar man ett visst varumärke? Från vilken mjölktillverkare köper man sin mjölk och varför just den? Är det för att just den är bättre än de andra? Billigare? Eller är det av gammal vana? Hur uppstod den vanan i så fall? Hur mycket påverkas vi av kompisar, kändisar, familjen eller reklam när det gäller de varumärken vi gillar? Resonera kring produkter som exempelvis mat, spel, kläder eller sportprylar vad är det som gäller och varför? Gör övningarna nedan tillsammans och diskutera svaren. Skriv ner vilka dina två favoritvarumärken är och varför du gillar just dessa Skriv ner vilka dina två favoritlogotyper är och varför du gillar just dessa Rita eller klistra en eller flera loggor som du gillar och berätta varför du gillar dem. 14

15 Ordlista Varje bransch har sin egen vokabulär, termer och jargong som beskriver den egna delen av verkligheten. I vilken utsträckning orden sprider sig utanför yrkeskåren har mycket att göra med vilket inflytande verksamheten har över sin samtid. Just nu är kommunikation vårt ledord och som en konsekvens av det duggar reklambranschens nomenklatur tätt och vi kände att det var på sin plats att försöka sortera ut begreppen. Analoga medier Exempelvis tv, radio och papperstidning. Se även digitala medier. Applikation/widget Ett program som laddas ner lokalt till en mobiltelefon eller läsplatta. Avsändare Företaget eller organisationen som ligger bakom en viss reklamkampanj. Banner En annons på internet som fungerar som en länk som styr besökaren in till en annan webbsida. Blogg Bloggen är en populär digital kanal att uttrycka sina åsikter i. Bloggar har de senaste åren blivit mycket populära och fenomenet har vuxit lavinartat. Till följd av sina höga besökstal har vissa ledande bloggar fått stor betydelse i marknadsföringssammanhang. I Sverige kan vissa bloggar locka uppemot besökare per dag. Det gäller främst bloggar vars målgrupp är kvinnor år, och varorna är främst kläder och kosmetika. Att bloggarna har så många läsare leder till att bloggarna blir väldigt mäktiga och de erbjuds ofta pengar för att uttrycka åsikter, vilket är väldigt omtvistat i bloggvärlden. Bloggosfär Samlingsnamn för alla bloggar och de som skriver på bloggarna. Budskap Det som avsändaren vill förmedla med sin reklam. Community Ett socialt nätverk på internet. Exempel på communities är Facebook och Bilddagboken. Digitala medier Elektroniska medier på internet. DM-nämnden DM-nämnden ska följa direktmarknadsföringens utveckling, påtala oacceptabla former och bidra till normbildning för framtida marknadsåtgärder. DM-nämnden prövar ärenden som rör tillämpningen av god etik inom direktreklam och samverkar med myndigheter och andra organisationer. Till DM-nämnden kan du som konsument anmäla företag som du anser inte följt branschens goda sed gällande direktmarknadsföring. DR, Direktreklam Reklam som delas ut i brevlådan. ODR = Oadresserad Direkt Reklam, ADR = Adresserad Direkt Reklam. Gerillamarknadsföring Okonventionella reklamaktiviteter, ofta genomförda på oväntade platser. Ordet gerilla kommer från tanken att små enheter kan segra över stora styrkor genom okonventionella strategiska och taktiska metoder. I marknadsföringssammanhang kan det till exempel vara klistermärken på stan och events. I gerillamarknadsföring använder man sig ofta av en kombination av flera olika metoder för att på så sätt öka genomslagskraften. ICC Internationella Handelskammarens nationella kommitté ICC behandlar marknadsföringsfrågor av mer principiell och övergripande karaktär. ICC är näringslivets världsorganisation och representerar företag av alla storlekar och ur alla branscher. ICC:s huvudsyften är bland annat att arbeta med självreglering genom uppförandekoder som sätter och upprätthåller etiska standardnivåer. MFL, Marknadsföringslagen Den lag i Sverige som bestämmer hur reklam får utformas. MSN Messenger Ett chattprogram. Kommunikationen sker i realtid via textmeddelanden, mikrofon och webbkamera och präglas av förkortningar och symboler. Målgrupp/mottagare Den grupp individer/personer som man vill nå med sin reklamkampanj. En målgrupp kan vara Kvinnor över 50 år som bor i en storstad eller Män under 25 år, som studerar och har hund. Produktplacering En produkt eller ett märke som exponeras (visas) i en naturlig miljö i ett tv-program. Exempelvis kan en skådespelare ha på sig kläder av ett visst märke, äta mat på en viss restaurang eller använda en speciell mobiltelefon som då visas upp i en målgrupp som företaget vill nå ut till. Oftast handlar det om bilar och andra statushöjande produkter. Public Service Program i radio och tv som produceras på uppdrag av staten. Utbudet ska vara rikstäckande och politiskt och kommersiellt oberoende. Public Service finansieras främst genom licensavgifter som alla hushåll (familjer som har en eller flera tv-apparater) måste betala. Reklamombudsmannen, RO Branschens eget självsaneringsorgan. Till RO kan du som konsument anmäla reklam som du inte anser håller en god etisk nivå och som du tycker är diskriminerande. RO granskar, bedömer och friar eller fäller reklam i enlighet med svensk lag. Räckvidd Det antal personer du kan nå med en kampanj. Det kan vara antal tittare av ett visst tv-program eller antal läsare av en tidning till exempel. Status/statusrad/statusuppdatering Den rad eller fält på ens profil på sociala nätverkssajter eller i chattprogram där man kan skriva ett kort meddelande för att beskriva sin status, t.ex. vad man gör eller funderar på, eller meddela att man inte är tillgänglig för kommunikation. Sociala medier Sajter där användarna själva kan bidra med innehåll, s.k. användargenererat material och umgås med varandra samtidigt som de tar del av information. Exempel på sociala medier är sociala nätverkssajter, bloggar, videosajter, wikier. Motsats, gammelmedier som bygger på envägskommunikation, t.ex. papperstidningar, tv, radio. Sociala nätverk/communities Webbsajter där man kan umgås och nätverka. Exempel på sociala nätverk är Facebook, MySpace och Bilddagboken. Man skapar sin profil och kan sedan koppla ihop den med sina vänners profiler för att kunna kommunicera genom exempelvis e-post, chatt, bilder, blogg, samt i forum och genom grupper. Spin-off En form av uppföljare eller ett sidospår. Spinoffer är vanliga kring tv-serier och filmer. Exempel på en spinoff är Håkan-Bråkan, efter böckerna om Sune av Anders Jacobsson och Sören Olsson. Spot Reklaminslag i tv eller radio. Twitter En mikroblogg där användaren twittrar, det vill säga skriver korta inlägg, så kallade tweets på max 140 tecken, ofta om pågående aktiviteter och som andra kan läsa på internet, på datorn eller i sin mobil. Viral reklam/annonsering Bygger på att människor sprider länkar, spel eller filmklipp till exempel som de gillar till vänner, som i sin tur sprider det vidare till sina vänner. Ordet viral kommer ursprungligen från engelskans ord för virus. Youtube En webbplats med videoklipp som är uppladdade av sajtens användare. 15

16 Media Smart läromedlet för morgondagens smartaste konsumenter! Unga människor möts idag av en mängd information. Och långt ifrån alla budskap kommer från reklam. Även för ett tränat öga är skillnaden mellan redaktionell text och köpt medieutrymme ibland svår att upptäcka. Reklambranschen har ett ansvar för att lära barn och ungdomar att kritiskt granska och förhålla sig till olika budskap. Media Smart är ett läromedel i tre delar, för låg-, mellan- och högstadiet, som tillsammans täcker in hela grundskolan och är ett sätt för reklamvärlden att omsätta detta ansvar i praktiken. Undersökning efter undersökning visar att svenskarna är ett folk med hög mediemognad vilket är utmärkt. Vi på Sveriges Annonsörer hoppas att Media Smart kommer att höja nivån ett snäpp till och hjälpa till att skapa morgondagens smartaste konsumenter. Med hjälp av Media Smart får eleverna bland annat lära sig: Vad som skiljer reklam från information. Att hantera och sålla i informationsbruset. Att känna till vilka olika kanaler som reklam kan använda. Att kritiskt granska reklambudskap. Att tyda och tolka en avsändare av ett budskap. Följande företag stödjer Media Smart: AMF, Coop Marknad, Ferrero Scandinavia, ICA, Mars Sverige, Max Hamburgerrestauranger, McDonalds, MEC, Procter & Gamble, Svenska Spel, Unilever, Vattenfall 16 Sveriges Annonsörer Klara Östra Kyrkogata 2C Box 1327, Stockholm mediasmart@annons.se