INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 ORGANISATION...2 STYRGRUPPENS FÖRSLAG...3

Transkript

1 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 ORGANISATION...2 STYRGRUPPENS FÖRSLAG...3 Visioner... 3 Riktlinjer för bebyggelse- och gatuutfor mning... 3 Allmänt... 3 Bebyggelse... 4 Gator m.m Planteringar... 6 NÅGRA INSPIRATIONSBILDER...7 HISTORIK...9 Vad är gamla stan?... 9 Gamla stans historiska läge... 9 Hur såg trästaden en gång ut?... 9 Gamla stan aktuell på nytt Intet är nytt under solen Förslag till iordningställande Fastighetskommittén beslutar Stadsarkitekten Bevarandeplanen Inventeringar Bevarandemå lsättningar ARBETSGÅNG...14 FORTSATT ARBETE...14 DE KOMMUNALA FASTIGHETERNA...15 Bilaga SAMRÅDSOMGÅNG SYNPUNKTER...18 Den framtida markanvändningen Bebyggelseutformningen Aristo Övrigt Bilaga SAMRÅDSOMGÅNG SAMRÅDSREDOGÖRELSE...19 Socialdemokraterna i Falköping ( ) Agnetha och Mattias Renström, Repslagaregatan 11 ( ) I Lindén ( ) Tekniska nämnden ( , 31) Miljönämnden ( , 45) Kultur- och fritidsnämnden ( ) Hanna Zachrisson o. Johan Zackrisson, Repslagaregatan 25 o Rune o Kajsa Alexandersson, Rödestensgatan 10 samt Majken Rudenvall o Margaret Myers, Rödestensgatan 8, ( ) Socialförvaltningen ( ) Gamla Stans Intresseförening ( ) ORGANISATION Den politiska styrgruppen har representerats av: Ulf Eriksson ordf. (KS), Sture Karsåker (BN), Conny Runesson (KoF), Elisabeth Carlsson (KoF), Erik Kyrkander (MN), Gunnar Jonson (TN) Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från de berörda förvaltningarna med stadsarkitekten som projektledare. 2

3 STYRGRUPPENS FÖRSLAG Visioner Diskussionerna i styrgruppen har lett fram till följande övergripande målsättningar: tillkommande bebyggelse skall medverka till att skapa en "levande stadsdel" och ge ett kommersiellt och socialt stöd åt centrum området skall i första hand kompletteras med bostäder; bebyggelsen skall bestå av småskaliga en- och tvåbostadshus; stor omsorg skall läggas vid utformning och variation; Riktlinjer för bebyggelse- och gatuutformning Området, beläget i Falköpings stads södra del omedelbart sydsydväst om centrum befintliga äldre hus skall kunna flyttas dit; verksamheter i form av hantverk skall kunna inrymmas; stor hänsyn skall tas till den befintliga bebyggelsen och gaturummen; bebyggelsen på fastigheten Målaren 8 f.d. Aristo skall bevaras och kunna användas för museum och annan likvärdig verksamhet Allmänt Falköpings stads historiska och i stora drag bibehållna karaktär som en trädgårdsstad med sitt småskaliga bebyggelsemönster måste vara den självklara utgångspunkten för den fortsatta planeringen. Den gamla stadsplanen visar ett gatumönster med ursprung från medeltiden och som därefter har utvecklats mot den klassiska rutnätsstaden Samma grunder bör vara den andra viktiga planeringsaspekten för områdets utformning. Såväl bebyggelsen som gaturummen måste utformas med stor omsorg för att anpassas till den befintliga miljön i området. Inom området finns bebyggelse som visar karaktärsdrag från kanske 100 år bakåt i tiden till relativt modern arkitektur varför anpassningen till den befintliga bebyggelsen kommer att skifta inom olika delar av området. Att skapa överensstämmelse med såväl den äldre som den nyare bebyggelses karaktärsdrag kräver speciella studier i detaljplaneskedet liksom ett modernt utförande av gaturummet och de allmänna platserna. 3

4 Markanvändningen skall i huvudsak vara för boende. Upplåtelseformerna bör däremot kunna variera inom olika dela av kvarteret med möjlighet till såväl äganderätter, bostadsrätter som hyresrätter. Den stora variationsrikedomen i den befintliga bebyggelsens utformning skall vara en viktig utgångspunkt för den fortsatta planeringen och områdets exploatering. Vid utformningen av utemiljön bör tas tillvara eller återskapas några för Falköpings stad kända landmärken. Bl.a. kan kanske en portalverkan åstadkommas på en för området lämplig plats genom en nyuppförd Väster- eller Östertullport. Ett utnyttjande av Falköpingsstängslet som avgränsade staden från la n- det, omtalat av Linné på sin resa genom landet (Se nedan utdrag ur Linnés Västgötaresa år 1746). Bebyggelse Utformning och placering Småskaliga huvudbyggnader i 1-2½ - våningar, fristående eller sammanbyggda två och två med huvudsaklig placering i tomtgräns mot allmän gata, gränd, park el. likn. Komplementbyggnader i 1 (2) våning föreslås med huvudsaklig placering i tomtgräns mot grannfastighet eller andra gemensamma kommunikationsytor på kvartersmark. Andra sådana attribut är en brunnspump och den bevarade portomfattningen till gamla rådhuset. Utseende Fasader av trä eller puts med sammanhållen färgsättning och kulörer som i övrigt är anpassade till omgivningen. Tak utformas huvudsakligen som sadeloch mansardtak med eller utan valmning och med beklädnad av rött tegel eller falsad slätplåt. Komplementbyggnader i tomtgräns kan även utföras med pulpettak och med beklädnad av takpapp. 4

5 Artefakter Detaljer på och vid byggnader, avgränsningar av tomter med t.ex. plank och staket är naturliga komplement som det är viktigt att ge väl anpassade material, former och färger. Övrigt Pittoreska eller stadsbildsförhöjande inslag är ett plank med port eller en huvudbyggnad med portlider in till den privata trädgården eller allmänt tillgängliga hantverksgården Gator m.m. Sektion Befintliga gators sektion bibehålls men ombyggnad föreslås dels med avseende trafiksäkerhet och dess utnyttjande som (woonerf/gårdsgata) och dels för att erhålla en anpassad utformning till områdets framtida karaktär. Med dessa förutsättningar utformas även nya kommunikationstråk m.m. Nya allmänna gator torde inte erfordras. I största allmänhet bör inte högre krav än ministandard för framkomlighet ställas på körvägar, gränder eller andra nya gemensamma kommunikationsstråk på kvartersmark. Detta för att ge området en känsla av närhet genom trånga och intima passager i ett annars varierat offentligt gaturum. Material Smågatsten och storsten, kullersten, kalkstenhällar m.fl. skall vara de naturliga inslagen i golvets markbehandling. Möblering med pållare av sten och metall, sittbänkar, träd och planteringar i gaturummet ger en god och robust miljö. Användning Huvudbyggnad skall i huvudsak utnyttjas för boende. Icke omgivningsstörande verksamhet kan tillåtas som komplement till boendet t.ex. mindre butik eller kafé i bottenplanet på ett tvåvåningshus. I gårds-/komplementbyggnader kan tillåtas även annan icke omgivningsstörande verksamhet som t.ex. mindre hantverk eller verkstad. 5

6 Planteringar Parker, grönområden, mötesplatser I varje kvarter anläggs en mindre grönyta (eller en s.k. fickpark ) för lek och samvaro. En vegetationsridå förutsätts som avskärmning mot Hwassgatan som utgör den södra delen i trafikringen runt centrum. I övrigt förutsätts olika vegetationsbestånd med bl.a. solitära träd eller träd i grupper komplettera befintlig vegetation som i görligaste mån bör bevaras. En portalverkan eller entré kan t.ex. även åstadkommas av träd som på bilden nedan vid parkeringstillfarten från Repslagaregatan. Övrigt Hantering av dagvatten kommer om möjligt att ske enl. LOD-principen (lokalt omhändertagande av dagvatten) vilket bl.a. innebär infiltration och fördröjning av dagvatten inom egen fastighet. Vid en ev. fördröjning av dagvattnet kan en mindre vattenspegel/damm skapas på lämplig plats och bli ett attraktivt tillskott för området. För spillvattenhanteringen diskuteras urinseparering för tillkommande bebyggelse. På sikt kan det även bli aktuellt att befintlig bebyggelse ges samma förutsättningar. Andra dokumentationer som kan ge stöd för bebyggelseutformning i Gamla stan: Från gårdstun till piazza (Examensarbete vid Chalmers av Börje Falemo m.fl.) Gamla stan i Falköping Ett åtgärdsprogram (Examensarbete vid Chalmers av Ulf Johansson o. Rolf Mann) Värt att värna (Stadsarkitektkontorets skrift; Projektarbete av Jenny Ryding 6

7 NÅGRA INSPIRATIONSBILDER 7

8 Ortofoto över Gamla stan, ovan Nybebyggels e i Gamla stan?, enkel strukturstudie, nedan 8

9 HISTORIK Vad är gamla stan? Gamla stan, eller gamlestan som äldre Falköpingsbor säger, är inte något klart avgränsat område utan har i olika sammanhang definierats olika. Det är därför inte förvånande att när man frågar olika personer var ligger gamla stan? så blir svaren skiftande. Om man med Gamla stan menar de allra äldsta byggnaderna så är det Falköpings kyrka och Lövingagården på Storgatan som avses. Dessa byggnader låg emellertid utanför den gamla stadsgränsen. Gamla stans historiska läge Den uråldriga infarten till vår stad gick med en sträckning från Boaplan rakt över Ambjörnstomten och fram till stadsbrunnen vid Köttorget. Rödestenslet var själva stadsporten som låg strax söder om Repslagaregatan 17. Alla som kom söderifrån passerade denna punkt. En repslagarbana fanns vid Repslagaregatan och hampa odlades strax norr om gatan vid nuvarande parkeringsplatsen. På 1600-talskartan finns i stadens mitt Stora torget och i norr går gränsen vid Trädgårdsgatan, Hwassgatan i söder och Ållebergsvägen i öster. Här har vi den äldre staden, men går vi ännu längre tillbaks så finner vi den gamla marknadsplatsen vid Fåhrtorget, sydost om nuvarande Köttorget. Småhusbebyggelsen i kvarteren kring Repslagaregatan är till största delen uppbyggda under senare delen av 1800-talet, den period då järnvägen anlades och Falköping blev en viktig järnvägsknut mellan västra och södra stambanan vilket gjorde att stadens befolkning växte stort. Hur såg trästaden en gång ut? 1979 genomförde Ulf Johansson och Rolf Mann som examensarbete i Arkitektur vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg en åtgärdsplan för Gamla stan i Falköping. Följande är utdrag ur åtgärdsplanen: Falköping har en stadskärna där man fortfarande kan skönja spår av en medeltida stadsplan. Rutnätsplanen är förhärskande, där gatorna är strecken som skiljer kvarteren, rutorna, åt. Bebyggelsen var låg, aldrig mer än två våningar. Byggnadsmaterialet var trä. Husen byggdes tätt och skiljdes ofta från varandra enbart av en brandmur. Brandmurarna kom fram som ett krav efter de svåra bränder som drabbade trästäderna och så även Falköping. Husen lades ofta i tomtgräns och ut mot gatan. En del hus så nära gatan att trappan slutade en bit in på den. Bakom husen låg oftast en liten gård. Där byggdes gårdshus och i vissa fall hade man sin dagliga gärning där. Slakterier, bryggerier och bleckslagarverkstäder växte upp inne på dessa gårdar. De som enbart använde tomten för bostadsändamål anlade en fin liten trädgård med äppleträd, hallon och en härligt grön gräsmatta. Vad blev då konsekvenserna av detta byggande? Jo, man fick väldigt homogena och fina gaturum och torgrum. Bebyggelsen låg samlad utefter de stråk där man vistades och småskaligheten gjorde att man inte kände sig främmande. Inne på gårdarna var ett härligt liv. Bleckslagarens hammarljud blandades med ljudet från grisarna på gården bredvid och barnen skrattade högt när de fick smaka på bryggarens senaste drycker. Dofter, ljud och färger bildade en härlig kakofoni. Staden levde. 9

10 Naturligtvis var allt inte lika idylliskt som det ovan beskrivs. Den täta bebyggelsen i kombination med en ofta dålig hygien innebar naturligtvis problem. Farsoter härjade med jämna mellanrum och kunde om det ville sig illa slå ut halva stadens befolkning. Det var väl kanske si och så med privatlivet också ibland. Någon form av styrd planering fanns inte i egentlig mening. Man byggde enligt traditionen och resultatet blev en homogen bebyggelse. Varje husägare satte naturligtvis sin prägel på sitt eget hus, men i stort följde man samma mönster. I en del städer, och Falköping var en sådan, hade man en stark man som satte sin prägel på planeringen och byggandet av staden. I Falköping samlades bebyggelsen kring tre torg, Köttorget, Trätorget och Stora torget. Precis utanför den östra tullen låg Hästbacken. Dessa fyra platser utgjorde centrum för handel och kommers. Vad man handlade med på de olika torgen är väl inte särskilt svårt att gissa sig till. Vid stora Torget låg rådhuset och där samlades stadens styresmän för att dryfta frågor om handel, byggande och annat. En av de tänkbara åtgärderna är att åter föra in liv och människor i de gamla stadsdelarna, att återge de gamla miljöerna något av det liv de en gång hade. Då var andelen verksamheter större än i dag. Ja nästan varje hus var en kombination av arbetsplats och bostad. Här fanns allt från mälteri och mössfabrik till tanter som bakade bullar eller sålde sockerdricka. Vi ser det som oerhört viktigt att avtrappningen av andelen verksamheter stannas upp och utvecklingen vänds i positiv riktning. Härigenom tror vi också att Gamla stan ges en större chans att överleva. Gamla stan aktuell på nytt Kvarteren söder om Stora torget har varit aktuella många gånger i Falköpings 1900-talshistoria. I mer än 50 år har det funnits personer och föreningar som starkt ivrat för att bebyggelsen runt framför allt Repslagaregatan ska få vara kvar och att miljön ska bevaras. Det har därför genomförts inventeringar och dokumentationer vid flera tillfällen. Intet är nytt under solen Följande är ett utdrag ur Falköpings stadsfullmäktiges handlingar från den 17 dec Nr 94 Motion angående bevarande av den äldre bebyggelsen i staden.. Fastighetskommittén uppdrog åt stadsarkitekt Molin att utreda och inkomma med förslag. Stadsarkitekten redovisade med kartor och ritningar av vad som bör bibehållas för framtiden och inlämnade en skrivelse som förslag till frågans lösning, så lydande: Förslag till iordningställande Nordiska Museet har tidigare framhållit att bebyggelsen runt Rödestensoch Repslagaregatorna bibehålls. Förutsättningarna anser Museet vara, att staden förvärvar de aktuella fastigheterna, sätter dem i stånd och finner lämplig användning för dem. Om detta skall genomföras kommer det att dra med sig kostnader för staden. De hus staden redan äger skulle i så fall moderniseras, förses med WC, badrum o.s.v. och hyras ut till bostäder åt lämpliga familjer t.ex. pensionärer. Ovanstående projekt torde få genomföras under en relativt lång tidsperiod, dels för att inköpa och modernisera de aktuella husen. Fastighetskommittén beslutar att: överlämna bilagda förslag som svar på motionen... 10

11 Stadsarkitekten har i ärendet upprättat följande, den 19 aug dagtecknade förslag: Rödestensgatan mellan Nygatan och Repslagaregatan samt Repslagaregatan mellan Ambjörnsgatan och Gärdesgatan belägges med kullersten av mindre storlek (5-6 cm diameter) och förses med trottoar av kalkstenhällar (äldre). Som elbelysning å gatorna föreslås lyktor av äldre typ fastsatta direkt på husväggarna. Samtliga inom gatuområdet belägna och av staden ägda hus moderniseras i enlighet med vad som skett med huset Rödestensgatan 8. Huset Repslagaregatan 18 torde stå närmast i tur för modernisering. Ritningar för denna har upprättats å stadsarkitektkontoret. Staden bör efterhand som fastigheter inom området utbjudes till försäljning förvärva dessa. Repslagaregatan 23 och 22 äro enligt uppgift i dagarna utbjudna till försäljning. För att komplettera stadsbilden med äldre bebyggelse bör i första hand delen mot Repslagaregatan av tomt nr 6 i kvarteret Plåtslagaren förvärvas och huset Landbogatan 10, alternativt Ållebergsvägen 2 inköpas och placeras å denna plats. Inom kvarteren Plåtslagaren och Tunnbindaren finnes dessutom ett antal relativt väl bibehållna äldre hus som inte ingår i här föreslagen utbyggnad. Exempelvis Nygatan 13, 5 B och 3, Gärdesgatan 8, Repslagaregatan 40. Dessa fastigheter eller hus bör inköpas och husen flyttas till Rödestensgatan och Repslagaregatan på lämpliga obebyggda eller nu med icke tidsenliga hus bebyggda tomter." Drätselkammaren har i ärendet avgivit följande yttrande (dk:s prot. 300/63): Stadsfullmäktige har år 1959 i princip uttalat sig för att viss del av den äldre bebyggelsen i staden skall bibehållas för framtiden. Drätselkammaren anser, att i största möjliga utsträckning 11 ifrågavarande bebyggelse bör bibehållas, därvid såväl kulturhistoriska som ekonomiska faktorer måste beaktas. Det var 1959 och 1963 men förfallet gick i många fall för långt så det var kanske därför som den ovan citerade åtgärdsplanen (1979) och därefter en bevarandeplan togs fram Bevarandeplanen Följande är utdrag ur bevarandeplanen från 1982: Stadsplanen - Falköpings äldsta delar, Gamla stan, innehåller flera kronologiskt åtskilda bebyggelseskikt. Det äldsta härrör sannolikt från talet och utgörs av S:t Olofs kyrka. Placeringen av kyrkobyggnaden på den svagt markerade höjden intill den plana yta där Gamla stan ligger, har troligen haft en avgörande betydelse för stadens utveckling. Den medeltida planen är inte känd, men mycket talar för att en vägsträckning i nord- sydlig riktning präglade bebyggelsens utformning och att det ursprungliga torget var beläget sydväst om nuvarande Stora Torget. Tomterna söder och öster om S:t Olofs kyrka, Landbogatan, Lilla Kyrkogatan och Rödestensgatan kan också ha medeltida ursprung. Två genomgripande regleringar präglar idag stadsplanen i denna del av staden; 1620-talets, då ungefär halva stadens yta fick ett reguljärt gatunät (Storgatan, Stora Torget och angränsande tomter), samt 1830-talets, då resterande delar anpassades till den omkring tvåhundra år tidigare genomförda regleringen (Nygatan, Repslagaregatan och angränsande tomter). Falköpings äldsta stadsplan i egentlig mening härstammar från 1850-talet. Arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd skapade efter förebild från finska stadsplaner en idealstadsplan för den nya järnvägsknuten Falköping.

12 Bebyggelsen - Falköpings första bebyggelse etablerades runt torget eller marknadsplatsen, där många av medeltidens västsvenska handelsvägar stötte samman. Omkring torget låg hus och tomter för köpmän med bodar och marknadsstånd. Detta medeltida torg och den nästan ett tusen år yngre järnvägsstationen (Falköpings central) har gett stadens bebyggelse dess nuvarande utseende. Vägar och torg - Under medeltiden och fram till 1800-talets början kom resande till Falköping in i staden genom de två tullarna, Väster tullport och Öster tullport. Dessa låg i var sin ände av Stora Gatan (Storgatan). Mycket tyder på att landsvägarna som ledde in till tullarna var belägna där nuvarande Gamla Göteborgsvägen och Ållebergsvägen Östertullsgatan går fram. I stadens merkantila liv utgjorde länge det medeltida Fåhrtorget (söder om Nygatan) och Stora Torget centrum. Såväl Trätorget som Köttorget är något yngre företeelser och kan antas ha uppkommit ur utvidgningen av gator. Hästtorget (Hästbacken) fungerade ända i vårt sekel som marknadsplats. Äldre stadskartor - Den äldsta bevarade kartan ur vilken man kan utläsa en stadsplan (i bemärkelsen planlösning) daterar sig till Kartan upprättades av Sven Broddesson i skala 1:2000. Planen karaktäriseras av; - det centralt belägna Stora torget på den genomgående Storgatan från Väster till Östertull, - Fåhrtorget och de mot Rödestensledet sammanstrålande gatorna, - den yttre kransen av kåhlgårdar. Citat ur Förslag till Bevarandeplan Falköping Hösten 1982 Broddessons stadsplan från

13 Inventeringar Den första inventeringen av bebyggelsen i Falköping gjordes i samband med framtagande av en generalplan för staden. Fornminnesföreningen med Einar Magnusson i spetsen drar 1951 igång en räddningsaktion för att få stadsplanen ändrad så att de gamla husen vid Repslagaregatan ska bevaras. Husen bör inredas så att de kan bebos utan sanitära olägenheter men att man inte bör ändra dem mer än nödvändigt. Initiativet resulterade i att Nordiska Museet 1957 gör, på uppdrag av konst- och skönhetsnämnden och föreningen, en omfattande inventering av äldre hus i Falköping med beskrivningar, uppmätningar och fotografier, som idag finns i Falbygdens museums arkiv. Det handlade om en selektiv inventering av bebyggelsen främst i Gamla stan genomfördes den inventering som ligger till grund för bevarandeplanen Inventeringen lägger stor vikt vid den samlade bebyggelsen i kv. Tunnbindaren, Plåtslagaren, Kopparslagaren och Kemisten kompletterades den med en översiktlig inventering av värdefull tätortsmiljö. I samband med framtagande av bevarandeplanen genomfördes 1981 en sammanställning och komplettering av tidigare inventeringar. bevarandet av dessa miljöer bör syfta till ett bibehållande av den för miljöerna typiska bebyggelseoch miljökaraktären, bevarande av enskilda miljöer bör bygga på ett fortsatt användande och bruk av de miljöerna ingående byggnaderna, samt de utvalda miljöernas värden och förtjänster dokumenteras. Detta som ett led i att förankra dessa värden i fastighetsägarnas och allmänhetens medvetande genom information för att bättre kunna motivera underhåll och upprustning av miljöerna. Bevarandemålsättningar Övergripande bevarandemålsättning enligt 1982 års bevarandeplan Falköping har en rik historia med rötter i tidig medeltid. Under 1800-talet, inleddes en expansiv period som pågått in i våra dagar. Det bör vara en målsättning att de miljöer som på ett tydligt sätt speglar viktiga perioder i Falköpings historia utifrån social, merkantil, byggnadsteknisk eller kulturell synpunkt bör bevaras, 13

14 ARBETSGÅNG Kommunfullmäktige beslutade att tillsätta en nämndsövergripande projektorganisation (politisk lednings-/styrgrupp och arbetsgrupp) för framtagande av en UTVECKLINGSPLAN FÖR GAMLA STAN. Arbetet i denna organisation har pågått sedan våren En vacker kväll i mitten av maj 2003 inbjöds allmänheten till en guidad rundvandring i Gamla stan. Ett 25-tal intresserade fick under Ulla Nordmarks ledning en fin inblick i kvarterens historia. Efteråt genomfördes gruppvisa diskussioner där deltagarna bl.a. diskuterade vad de obebyggda tomterna skulle kunna användas till. Ett stort antal idéer framkom som sedan utvärderats av styrgruppen och låg till grund för det idéutkast som senare presenterades. Idéutkastet har sedan presenterats för allmänheten som sedan haft möjlighet att framföra synpunkter och idéer bl.a. via Internet. Politiska partier och andra organisationer har skriftligen ombetts lämna synpunkter. (samrådsomgång 1) Redogörelser i sammanfattad form från de båda samråden finns redovisade som bilagor i denna rapport. FORTSATT ARBETE 1. Samråd och information till allmänheten 2. Politisk behandling 3. Samråd 4. Politisk behandling med uppdrag till byggnadsnämnden att upprätta detaljplan Förslaget har justerats och reviderats med anledning av vad som framförts under diskussioner, samråds- och informationsmöten eller inkomna synpunkter under remiss- och samrådshantering samt politiska beslut. Efter beslut i styrgruppen skickades rapporten ut på förnyat samråd under tiden till berörda fastighetsägare, politiska partier, förvaltningar, sakägare m.fl. (samrådsomgång 2). Rapporten har även varit tillgänglig för allmänheten på kommunens hemsida. Under samrådstiden har ett allmänt informations- och diskussionsmöte ägt rum

15 DE KOMMUNALA FASTIGHETERNA Nygatan Gärdesg. 13 Repslagareg. 27, 29 Ambjörnsg. 5 Gärdesg. 11 Nygatan 21 och 23 (Plåtslagaren 16 och 17) är två trevåningsbyggnader inrymmande hyreslägenheter och vad gäller Nygatan 21 även affärslokaler. På gården vid Nygatan 23 finns ett f.d. bryggeri (delvis rivet) numera inrymmande garagelänga, I samband med utredningen för Gamla stan diskuteras framtiden för ovan angivna fastigheter. Olika lösningar måste penetreras. Nygatan 21 är exteriört i mycket bra skick. Nygatan 23 måste fasader och till en viss del tak renoveras, till en beräknad kostnad av kr. Rivningslov är beviljat för garagelängan på Nygatan 23, men rivningen har inte verkställts på grund av bristande ekonomiska resurser och i avvaktan på Utvecklingsplanen för Gamla stan. Skulle frågan om rivning av dessa fastigheter aktualiseras, vilket knappast är möjligt efter fasadupprustningen på Nygatan 21, får man räkna med en kostnad i storleksordningen kr. 15

16 Nygatan 25 (Plåtslagaren 18) är ett mindre enplans enbostadshus, som ger ett pittoreskt inslag i stadsbilden genom sitt stilbrott i förhållande till Nygatan 21 och 23. Gårdsbyggnaderna innehöll tidigare plåtslageriverkstad och garage. Skulle emellertid en rivning av denna fastighet bli aktuell måste också garagelängan och plåtslageriverkstaden rivas. Rivningskostnaden för dessa byggnader torde uppgå till ca kr. Gärdesgatan 12 och Repslagaregatan 29 (Kopparslagaren 1 och 9) en gång i tiden inköpta av kommunen/staden för bevarande av den unika miljön i Gamla stan. Fastigheterna är uthyrda som bostäder till privatpersoner. Byggnaderna är i relativt gott skick och kräver inga större underhållsinsatser de närmaste åren. Driftskostnaderna är beräknade till ca kr per fastighet under en treårsperiod. Fortsatt drift i kommunal regi måste diskuteras. Repslagaregatan 27 (Kopparslagaren 8) Nilssonska bageriet ägs av Falbygdens Hembygds- och Fornminnesförening. För fastigheten är behovet av ekonomiska insatser beräknat till ca kr under en treårsperiod. 16

17 Gärdesgatan 11 (Målaren 8) f.d. Aristo används för närvarande som förråd för museets behov resp. förråd för tekniska kontoret. Aristobyggnaden är en stor och komplicerad fastighet vars framtida användning måste specialstuderas. I detta sammanhang belyses endast underhålls- och rivningskostnader. Den äldsta delen av byggnaden är om den skall bevaras i behov av takoch fasadreparationer för ca kr. Den nyare lagerbyggnaden är i relativt gott skick och inte i omedelbart behov av underhållsinsatser. Tidigare har möjligheterna att flytta byggnaden studerats, varvid konstaterats att kostnaderna uppgår till ca 3,5 miljoner kr och vinsten jämfört med nybyggnad är marginell, eller i storleksordningen 10-20% jämfört med nybyggnation. I lagerbyggnadens källare finns skyddsrum anordnat vilket måste beaktas vid en eventuell flyttning alternativt rivning. Om en rivning av byggnaden blir aktuell beräknas kostnaden till ca kr för respektive del eller tillsammans kr. Frågorna om byggnaderna skall bibehållas, dess fortsatta användning och hur den framtida driften skall organiseras och finansieras måste diskuteras på ett övergripande plan. 17

18 Bilaga 1 SAMRÅDSOMGÅNG SYNPUNKTER Under samrådet har det i första hand varit tre större frågeställningar som flera berört i sina svar. Den framtida markanvändningen Flera av svaren (bl.a. Svensk Handel i Falköping) har uttryckt att man ser positivt på en nybyggnation i området, gärna småskalig bostadsbebyggelse med modern utformning. Andra har betonat att bostadsbebyggelsen måste anpassas i skala och utformning till den befintliga bebyggelsen, variation och småskalighet. Av synpunkterna framgår också att en annan viktig del i samband med exploateringen måste vara att ge möjlighet till småskalig verksamhet som t.ex. damfrisörer, skomakare, krukmakare, konstateljéer men egentligen ingen handel. Kultur- o fritidsnämnden: "Gamla stan och centrum är en 1000 år gammal handelsplats och för att området också i fortsättningen ska vara en handelsplats bör därför centrum stärkas med mer handel t.ex. i form av en saluhall för lokalt producerade produkter, med hantverkslokaler m.m." "I vissa delar av området bör boendemiljöer skapas anpassade till befintlig bebyggelse i Gamla stan. Det vore förödande för miljön med nybyggnation av serietillverkade småhus." Fastighetsägarna: "Distriktsstyrelsen förordar att området används till framtida markreserv, och att det anpassas till utpräglad, varierad småstadsbebyggelse med möjlighet att bedriva småskalig handel och hantverk. Fram till att området planlagts görs mindre arbete för att skapa en enkel med attraktiv parkliknande miljö." Bebyggelseutformningen Nästan samtliga som tagit upp bostäder har också tryckt på att byggelsen och det offentliga rummet måste ges en småskalig karaktär och anpassas till den äldre befintliga bebyggelsen. "Flytta dit äldre trähus och återskapa en gammaldags karaktär. Kullersten på gatorna och gammaldags gatlyktor. Låt sedan hantverkare ha verksamhet där, ex keramik, smide, textil och varför inte vår lokala matkultur." Aristo Flera har framfört att den äldre delen av Aristobyggnaden inte skall rivas utan användas för museets samlingar kulturhus, konstutställningar m.m. Kultur- o fritidsnämnden: "Området med Aristobyggnaden och Ambjörnsgårdstomten ska inte detaljplaneras förrän en utredning genomförts beträffande framtida möjligheter att behålla Aristobyggnaden för kultur- och turiständamål, hantverkslokaler, saluhall och/eller andra ändamål." Övrigt Gamla Stans Intresseförening: "avvaktar med att lämna synpunkter tills styrgruppen för Gamla stan lämnat förslag på en helhetslösning (inte bara gällande Ambjörnstomten) för kvarteren Målaren, Skomakaren, Snickaren, Kopparslagaren, Tunnbindaren och Plåtslagaren." 18

19 Bilaga 2 SAMRÅDSOMGÅNG SAMRÅDSREDOGÖRELSE Nedan redovisas inkomna synpunkter med arbetsgruppens förslag till bemötanden. Socialdemokraterna i Falköping ( ) Gamla stan måste bli en stolthet och tillgång för alla invånare i Falköping. Planen måste ha som huvudsyfte att ett närmande av nuvarande centrum och Gamla stan blir resultatet samt att det skapas förutsättningar för infrastrukturella satsningar för att stärka centrumhandeln. En del av exploateringsytorna ska säkerställas till lokalt entreprenörskap, privata och socialekonomiska innovationer. Att gaturummet förändras på så sätt att hastigheten för biltrafik ej kan överstiga 30 km Att luftiga friytor som ger känslan av öppenhet skapas Enköpings stadsparker kan ses som förebild Nygatan måste öppnas upp via parkeringen utanför butiken Tian Ett välkomnande till Gamla stan via skyltning från Nygatan Byggnaderna på Nygatan försäljs i sin helhet för att kunna utveckla ytterligare affärsverksamhet (försäljningen bör villkoras kring utformning av byggnadernas exteriörer). Aristofastigheten ska bevaras i sin helhet. Arbgrp: Idéerna i utvecklingsplanen motverkar inte framförda synpunkter på lösningar för centrumintegrering, trafikframkomlighet/-säkerhet, fastighetsägande eller markanvändning. Fastigheten Målaren 8 (Aristo) föreslås enl. kommunfullmäktiges beslut i samband med fastighetsförvärvet att under en övergångstid kunna utnyttjas för annan tillfällig verksamhet. I utvecklingsplanen föreslås att högdelen bevaras och övriga byggnader kan vara kvar till Agnetha och Mattias Renström, Repslagaregatan 11 ( ) Att bygga småskaliga hus i gammal stil på Ambjörnsgården är en god idé men innan man går in i nya projekt skall de tidigare avslutas. För ett antal år sedan utlovades att så fort det fanns pengar skulle Repslagaregatans övre del stensättas och smalnas av genom att på ena sidan plantera en rad med träd. Det är vårt önskemål att detta genomförs först, finansiering borde nu bli möjlig när tomter säljs ut på Ambjörnsgården. Ang utformningen på ny bebyggelse på Ambjörnsgården är det av största vikt att det blir i gammal stil och inget nytt Vilhelmsroområde med stora moderna hus. Det finns personer som besitter kunskap om hur en gammal stadsstil ser ut och detta bör naturligtvis nyttjas. Att anlägga ett litet torg som kan fungera som en samlingsplats är också en mycket god idé liksom att bevara de träd och den syrenberså som idag finns på tomten 19

20 I förslaget framgår det att den äldre höghusdelen av Aristo bör bevaras. Som närmaste grannar till Aristos äldre del vill vi absolut ha denna kvar men om man vill värna byggnaden måste man också underhålla den! Det känns som slöseri med resurser att riva den moderna delen av Aristo som idag fungerar som en förvaringsplats åt museets samlingar. Varför inte låta museet ha kvar sin verksamhet nu när de äntligen har fått en plats för detta? Arbgrp: Utvecklingsplanens syfte är att beskriva/ange kriterierna för utformningen av tillkommande bebyggelse där bl.a. småskalighet är en av de primära riktlinjerna. Utformning och utförande av gemensamma liksom allmänna gator, parker och torg är andra viktiga riktlinjer som anges. Vegetationsridåer, träd m.m. kommer så långt som möjligt att bevaras och ingå som en förutsättning i den fortsatta planeringen. Betr. Fastigheten Målaren 8 (Aristo); se under Socialdemokraterna I Lindén ( ) Har lämnat förslag över Lindbloms- och Ambjörnstomterna med kafé i Lindbloms blomstergård och grönområde, fotboll o lek, boulebanor och parkering i Ambjörnstomten. Arbgrp: Utvecklingsplanen föreslår i likhet med förslagsställaren att en eller flera parker med plats för olika aktiviteter och kaféer bör ingå i området. Bl.a. anges i utvecklingsplanen att parkyta skall finnas i varje kvarter. Parkering kan tillgodoses på tomt- och/eller gatumark beroende på markanvändningen vilket får klarläggas den fortsatta planeringen av området. Förslaget att inte utnyttja Abjörnsgårdstomten för byggnation överensstämmer inte med det framlagda förslaget. Tekniska nämnden ( , 31) Den nya Aristobyggnaden bör rivas på sikt för att få en bra helhetsbild Avgränsningen mot Hwassgatan är viktig så att övergången från hyreshusen mot gammal bebyggelse blir bra Förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) måste utredas i ett tidigt skede Hus med källare kan inte tillåtas med hänsyn till LOD och ledningshöjder Är det möjligt att urinseparera/utreda? Föreslagen gatuutformning är trevlig men handikappanpassning och skötselaspekter (såsom snöupplag) måste beaktas Vändplaner för skötselfordon m. fl. erfordras Vem ansvarar för gatornas skötsel om inga nya allmänna gator anläggs? Hur tillgodoses behovet av parkering för boende och besökande (små tomter)? Arbgrp: Betr. Aristo se under Socialdemokraterna. LOD-hantering i sig, som förutsätts i utvecklingsplanen, förutsätter källarlösa hus. Denna metod liksom möjligheten till urinseparation kommer att utredas vidare och regleras i det vidare planarbetet. 20

21 I utvecklingsplanen anges att inga nya allmänna gator kommer att anläggas. På kvartersmark föreslås kommunikationsytor m.m. att utgöra gemensamhetsytor, (egen) privatägd fastighet el. likn. utan några kommunala skyldigheter eller andra allmänna tillgänglighetskrav. Betr. Parkering, se under I Lindén. Miljönämnden ( , 45) Vid detaljplanering av en god bebyggd miljö i Gamla stan bör system för kretsloppsanpassning av dagvatten- och avloppsvatten utarbetas. Bostäderna bör också utformas så att inträngning av radongas inte sker. Arbgrp: Betr. LOD-hantering och urinseparation, se under tekniska kontoret. Prövning av varje bygglov förutsätts ske enl. BVL (Byggverkslagen). Kultur- och fritidsnämnden ( ) Nämnden beslutade och överlämnade inriktningsmål till styrgruppen för Gamla stan. Inriktningsmålen var följande: 1. Den tidsplan som föreligger ska upphävas. I stället ska arbetet med en utvecklingsplan få ta den tid som krävs för att alla förslag ska hinna genomlysas och värderas, vilket bör vara direktiv till arbetsgruppen. 2. Området med Aristobyggnaden och Ambjörnsgårdstomten ska inte detaljplaneras förrän en utredning genomförts beträffande framtida möjligheter att behålla Aristobyggnaden för kultur- och turiständamål, hantverkslokaler, saluhall och/eller andra ändamål. 3. Spontanytor för lek och idrott samt grönytor för park och trädgård ska avsättas i området. 4. En del av området ska sparas för att gamla hus ska kunna flyttas dit. Punkterna 3 o 4 kan sägas vara tillgodosedda. Punkterna 1 o 2 har däremot inte hörsammats. Kultur- och fritidsnämnden har tillsatt en arbetsgrupp som skall utarbeta ett förslag för den framtida användningen av Aristobyggnaden. Tidsplanen försköts enligt kultur- och fritidsnämndens önskemål men inte tillräckligt för att utredningen skulle hinna bli klar. Arbetet pågår och kan tidigast vara klart i augusti. I styrgruppens förslag till målsättningar sägs att: den äldre höghusdelen av Aristo bör bevaras samt övriga Aristobyggnader skall som längst vara kvar till år De tre delarna i Aristo-fastigheten speglar industrihistorien under 1900-talet på ett unikt sätt. Enligt de bevarandemålsättningar som beslutades enligt 1982 års bevarandeplan bör De miljöer som på ett tydligt sätt speglar viktiga perioder i Falköpings historia utifrån social, merkantil, byggnadsteknisk eller kulturell synpunkt bevaras samt att Bevarandet av dessa miljöer bör syfta till ett bibehållande av den för miljöerna typiska bebyggelse- och miljökaraktären. 21

22 I den av Stiftelsen Forsviks Industriminnen utförda Inventering och dokumentation av industrihistoriska byggnader och miljöer i Falköpings kommun, Del 1, Falköpings tätort, 2003 beskrivs Aristo som ett bra exempel på en välbevarad fabriksanläggning i stadsmiljö som även utgör ett viktigt historiskt dokument över den period när industriella verksamheter och boende var integrerade i stadskärnorna. Byggnaderna har även ett högt symbolvärde då AB Aristo är Sveriges största tillverkare av pizzakartonger och kartonger till bagerinäringen. Aristos byggnader visar på en utveckling från starten 1915 till den senaste utbyggnaden Tidigare har det legat en gård på platsen för dagens byggnader och ladugården är idag ombyggd och finns kvar som en del av Aristo. Byggnaderna utstrålar en arkitektonisk enkelhet och har ett enhetligt uttryck i fasadutformningen trots ett antal om- och tillbyggnader under årens lopp. Den västra delen av fastigheten ingår i bevarandeprogrammet antaget av Falköpings kommun De två sista punkterna av målsättningar i Utvecklingsplan för Gamla stan bör därför ändras till Samtliga Aristobyggnader bör bevaras. Kultur- och fritidsnämndens Aristo-utredning får ge förslag till hur lokalerna kan användas och medel för underhåll och uppvärmning budgeteras. Arbgrp: Betr. Aristo se under Socialdemokraterna. Hanna Zachrisson o. Johan Zackrisson, Repslagaregatan 25 o. 23. Den ena anledningen handlar om Gamla stan som område, hur viktigt det är att vi inte utplånar det historiska och kulturella värdet och gör det till ett vanligt villaområde. Det finns redan så många andra sådana områden här i stan, medan detta är unikt och vi hoppas att resten av Gamla stan också kommer att bli unik och levande, så att den kan locka till sig människor av alla de slag. Det vore fruktansvärt sorgligt att ta död på den finaste delen av staden, nu när vi har chansen att verkligen göra något bra av den. Den andra anledningen är att det rent personligt vore urtråkigt att bo i ett sådant vanligt villaområde. Till den anledningen hör också alla de funderingar om hur just våra tomter kommer att försämras resp. förbättras. Vi flyttade hit för fyra resp. fem år sedan och ingen av oss hade någon aning om att det snart skulle börja byggas precis utanför våra staket. Vi trivs bra som det är nu och ska det bli förändringar så vill vi givetvis att det ska bli förbättringar och inte försämringar. Därför har vi gjort en liten lista på våra synpunkter och funderingar om vad som sades på mötet och vad som står i utvecklingsplanen: Behåll även den nya delen av Aristo! Uppenbarligen behövs den eftersom så många vill bevara den. Låt den vara Gamla stans fulaste byggnad då om det är det som stör, det är ju en bra byggnad som fyller en funktion och den finns redan. Om museet körs ut därifrån måste ny lokal skaffas fram. Det kostar pengar! Mycket onödigt tycker vi som skattebetalare i kommunen. Behåll byggnaden, vad som än kan tänkas vara innanför de väggarna, saluhall eller café skapar liv och rörelse i stadsdelen och förhindrar att den dör. Tyvärr verkar det som det redan är bestämt att byggnaden skall rivas vad folk än tycker. Det ni åtminstone kan göra är att vänta med beslutet och även spara den del av Kommarslagaren som behovs om museet skulle få hålla till där. Det finns så mycket att 22

23 planera och bygga innan, att den delen gott kan vänta lite. Var inte för ivriga! Detta är så viktigt för Falköping som stad och sådan enorm bostadsbrist är det inte att allt hänger på hur många hus man kan klämma in i kvarteret Målaren. Att de nya husen ska byggas små i storlek med stor variation och byggda i gammal stil anser vi vara bra och vi hoppas verkligen att det blir så, för annars går det väl knappast skapa en illusion av en gammal stad. Vi vill inte bli grannar med några serietillverkade hus med en stil som skär sig mot den som redan finns här i Gamla stan. Här ser att hus olika ut och det hoppas vi de nya också kommer att göra. Ett samarbete mellan arkitekt och sakkunnig i ämnet gamla svenska stadsdelar eller liknande ser vi som en självklarhet. Varför inte ta hjälp av kommuner som redan har en större medeltida stadsdel, t ex Visby. Vill inte ha för stora hus som grannar, två och en halv-plans hus är för stort. Det är nog med insyn som det är i våra låga hus. Dessutom kan det vara trevligt med någon solglimt i trädgården istället för bara en jätteskugga. Bygg inga återvändsgränder! Det måste vara inbjudande och enkelt att gå genom Gamla stan, därför måste alla gator också fungera som passage. Och det blir ännu med inbjudande att promenera omkring där om det finns någon naturlig samlingsplats som ett litet torg med fontän eller ett grönområde. En tillfällig park som anläggs nu är en väldigt bra idé! Ett bra förslag att först göra klart det som skulle vara klart för flera år sedan, som att lägga kullersten och plantera träd med parkeringsfickor emellan på den övre delen av Repslagaregatan. En idé att skapa en smal gata med parkeringsfickor skulle vi också gärna vilja överföra till södra sidan av våra fastigheter. Där har vi och flera andra på gatan parkerat våra bilar så länge vi har bott här och det vill vi fortsätta att göra. Det skulle vara en klar försämring att mista den möjligheten, så vi hoppas att ni löser det på något sätt åt oss. En gångväg genom våra trädgårdar accepterar vi inte. Arbgrp: Betr. utformningsfrågor se under A o. M Rehnström. Betr. Aristo se under Socialdemokraterna. Redovisad illustration i utvecklingsplanen får ses som en idé. Slutlig utformning av kommunikationsytor, gångpassager etc. kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Rune o Kajsa Alexandersson, Rödestensgatan 10 samt Majken Rudenvall o Margaret Myers, Rödestensgatan 8, ( ) har följande önskemål och kommentarer: att ingen bebyggelse överskrider två våningar att bebyggelsen utförs i en stil som är enhetlig med nuvarande att träfasad används av samma skäl som ovan att utrymme ges åt träd och växtlighet och att framförallt befintliga träd bevaras att all genomfartstrafik förhindras eftersom Rödestensgatan då skulle överbelastas. Det är redan nu problem eftersom enkelriktning, hastighetsbegränsning och parkeringsförbud sällan respekteras. bura in alla fula soptunnor i Gamla stan (kan gälla hela staden). 23

24 I övrigt ser vi det som mycket väsentligt att bevarandeplanens (1982) anda och målsättning avspeglas även i en ny bebyggelse. Där slås det fast att det bör vara en målsättning att de miljöer som på ett tydligt sätt speglar viktiga perioder i Falköpings historia utifrån social, merkantil, byggnadsteknik eller kulturell synpunkt bör bevaras. Arbgrp: Betr. utformningsfrågor se under A o. M Rehnström. Betr. Aristo se under Socialdemokraterna. Trafikförhållanden på berörda allmänna gator och ev. reglering i nuläget eller efter förändringar föranledda av utvecklingsplanen prövas av trafiknämnden. Redovisad illustration i utvecklingsplanen får ses som en idé. Slutlig utformning av kommunikationsytor, gångpassager etc. kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbetet Socialförvaltningen ( ) Då målet är att skapa en levande stadsdel med i första hand bostadshus men även verksamheter i form av hantverk och småföretag och offentliga lokaler för kultur- och turiständamål är det inte tillräckligt med en minimal nivå av tillgänglighet på kommunikationsytor och till bostäder och lokaler för besökande allmänhet och samtidigt bibehålla den typiska bebyggelse- och miljökaraktären. Enligt planen för den framtida äldreomsorgen behöver det tillskapas äldreboende alternativt demensboende med central placering i Falköpings stad. Det pågår inom socialförvaltningen ett planeringsarbete med olika alternativa förslag. En möjlig placering av ett äldreboende kan vara Gamla stan. Ett nytt äldreboende alternativt demensboende bör minst ha ca 40 platser. Det är därför av vikt att det i utvecklingsplanen tas hänsyn till möjligheten att bygga ett äldreboende på lämplig plats inom planområdet. Arbgrp: Betr. utformningsfrågor se under A o. M Rehnström. Betr. Aristo se under Socialdemokraterna. Områdets tillgänglighet förutsätts bli tillgodosedd. Trafikförhållanden på berörda allmänna gator och ev. reglering i nuläget eller efter förändringar föranledda av utvecklingsplanen prövas av trafiknämnden. Redovisad illustration i utvecklingsplanen får ses som en idé. Slutlig utformning av kommunikationsytor, gångpassager etc. kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbetet Gamla Stans Intresseförening ( ) Aristo ska vara kvar, både den gamla och den nya delen och inte enbart till Träden som finns på Ambjörnstomten ska bevaras, både det uppväxta körsbärsträdet, fruktträden, björkarna och syrenbersån. Detta kommer att ge prägel åt den nybyggnation som planeras och då förslaget även innehåller en s.k. LOD-damm vore det lämpligt att förlägga denna i sydvästlig riktning vid körsbärsträdet och där även anlägga ett litet torg som en naturlig samlingsplats. Kanske med utrymme även för rådhusklockan? Mångfalden är viktig och 2½-plans hus bör endast i undantagsfall förekomma. Dessa torde bli alldeles för höga för att smälta in på ett naturligt sätt med omgivande byggnation. För att få så stor variation som möjligt bör flera byggherrar få 24

25 chans att komma med förslag till byggnation i svensk gammal, traditionell husbyggarstil. Önskvärt vore att utrymme gavs för handel av allehanda slag då detta främjar hela stadsdelen och även centrum. Gamla stan har en lång tradition med småskalig hantverksverksamhet. Förr i tiden kunde man försörja sig på den här typen av verksamhet, men vi tror att det är nödvändigt att knyta ev. handel, tillverkning och övrig företagsamhet till ett gemensamt forum. Aristolokalerna bedöms som synnerligen lämpliga för att uppfylla dessa ändamål. De gångstigar som ritats in på förslaget bör inte förverkligas då de enligt berörda markägare drastiskt försämrar deras tomtmark. Ingen av de berörda markägarna är villiga att upplåta tomtmark för detta ändamål och tillträdet till området bör gå att lösa på frivillig väg och annat sätt. Hur detta skall lösas rent praktiskt förefaller dock svårt att se då man i nuläget inte tagit ställning till hur samtliga kvarter skall planeras. De kommunalt ägda fastigheter som behandlas i förslaget bör säljas efterhand hyresgästerna flyttar eller önskar köpa fastigheterna. Eftersom underhållet belastar kommunala medel är det föga troligt att reparationer eller annat högprioriterat varför byggnaderna på sikt löper hög risk att gå förlorade. Detta vore katastrofalt för miljön och då flera byggnader tyvärr redan gått detta öde till mötes bör frågan lösas snarast. Det nybyggda området skall beläggas med gatsten enligt förslaget men dessutom anser föreningen att kommunen då även bör förverkliga det beslut som togs redan 1993 och som innebar att gatstensbelägga övre delen av Repslagaregatan, Gärdesgatan och Rödestensgatan. I nuläget är endast den smalare delen av Repslagaregatan belagd med gatsten och den övre delen skulle göras smalare för att integrera bättre med den nedre. Förslag på hur detta kan lösas finns framtaget. Arbgrp: Betr. utformningsfrågor se under A o. M Rehnström. Betr. Aristo se under Socialdemokraterna. I övrigt vad som framförts om vegetation, gatuutformning, gångpassager etc. se tidigare. Förslag till beslut: Med anledning av ovanstående föreslår arbetsgruppen följande beslut: Styrgruppen ansluter sig till arbetsgruppen bemötande av inkomna yttranden. Styrgruppen antar förslaget till utvecklingsplan och att den som ett pla n- program skall ligga grund för utarbetandet av kommande detaljplan-/er. 25