Regeringens proposition 2012/13:1

Transkript

1 Regeringens proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 Förslag till statens budget för 2013, finansplan och skattefrågor

2

3 Regeringens proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 regeringsformen budgetpropositionen för Stockholm den 13 september 2012 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens budget för 2013 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen och reformutrymmet samt förslag till hur utgifterna ska fördelas på utgiftsområden. En prognos för statens budget för 2012 redovisas. Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet. I bilaga 1 redovisas en specifikation av budgetens utgifter och inkomster för 2013.

4 Förslag till statens budget för 2013 Utgifter Tusental kronor Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Summa utgiftsområden Minskning av anslagsbehållningar Summa utgifter Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Summa

5 Inkomster Tusental kronor Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU Inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Inkomsttyp 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0 Summa inkomster Beräknat lånebehov Summa

6

7 Innehållsförteckning 1 Finansplan Politiska utgångspunkter och sammanfattning Investera för framtiden Åtgärder i budgetpropositionen för Utsikter för svensk ekonomi Skuldkrisen dämpar svensk ekonomi Riskerna för en svagare utveckling dominerar Offentliga finanser, reformutrymme och utgiftstak Tillfälligt underskott i de offentliga finanserna Reformutrymmet Utgiftstaket för Fortsatt arbete med att utveckla det finanspolitiska ramverket Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft Infrastrukturinvesteringar för ett växande Sverige Forskning och innovation för framtiden Ett bättre fungerande utbildningsystem Bättre förutsättningar för företagande och entreprenörskap Ökad tillgång på bostäder Fler i arbete Ökade möjligheter för unga Ökade möjligheter till integration Ökade möjligheter för långtidsarbetslösa Ökade möjligheter för personer med funktionsnedsättning En stärkt arbetslinje och tydligare krav Önskvärt med fler partsöverenskommelser Ett stabilt finansiellt system och stärkt konsumentskydd Skärpta kapitaltäckningsregler Starkare konsumenter Välfärd för alla och jämnare fördelning Mer tillgänglig och trygg vård och omsorg Ökad valfrihet och trygghet för föräldrar Stärkt rättsväsende för en tryggare vardag Stöd till ekonomiskt utsatta Sänkt skatt för pensionärer En effektiv energi-, klimat- och miljöpolitik Övrigt Ett framtida stridsflygssystem Gymnasiereformen Inkomstskatteregler för den ideella sektorn Effekter av regeringens politik Regeringens politik bidrar till en högre sysselsättning

8 Fördelningseffekter av regeringens politik Effekter av regeringens politik för den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män Förslag till riksdagsbeslut Lagförslag Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1469) om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1472) om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1496) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Uppföljning av de budgetpolitiska målen samt bedömning av reformutrymme och utgiftstak Kriterier för en väl avvägd finanspolitik Uppföljning av överskottsmålet Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen Framåtblickande analys av måluppfyllelsen Bedömning av reformutrymmet Finanspolitikens effekter på efterfrågan Uppföljning av utgiftstaket för staten Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten samt bedömning av utgiftstaket för staten för Tekniska justeringar av utgiftstaket Bedömning av utgiftstaket för staten Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det kommunala balanskravet Vidareutveckling av det finanspolitiska ramverket Den makroekonomiska utvecklingen Internationell och finansiell ekonomi Dämpad internationell konjunktur Mycket svag tillväxt i euroområdet 2012 och Utdragen återhämtning i USA Fortsatt oro på de finansiella marknaderna Svensk efterfrågan Svensk ekonomi visar god motståndskraft Hög konsumtionstillväxt

9 5.2.3 Investeringsnivån stiger från en låg nivå Långsam lageruppbyggnad bidrar negativt till BNP-tillväxten Svag ökning av offentlig konsumtion Trög återhämtning i omvärlden pressar varuexporten Dämpad import 2012 och Produktion och produktivitet i näringslivet Industriproduktionen tillbakapressad Resursutnyttjandet i företagen blir tillfälligt ansträngt Arbetsmarknaden Svag utveckling på arbetsmarknaden 2012 och Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden stiger snabbt Allt fler jobbar i tjänstebranscherna Medelarbetstiden stiger 2013 och Långsammare ökning av antalet personer i arbetskraften Arbetslösheten minskar betydligt Löner Stigande löneökningstakt med förbättrat konjunkturläge Inflation och reporänta Lågt inflationstryck En expansiv penningpolitik de närmaste åren Risker och alternativscenarier Risken för en sämre utveckling fortsätter att dominera Alternativscenario 1: En tillfällig förstärkning av kronan Alternativscenario 2: Fortsatt stark motståndskraft mot eurokrisen och en starkare inhemsk efterfrågan Huvudsakliga revideringar jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition Skattefrågor Riktlinjer för skattepolitiken Skatt på arbetsinkomster förvärvsinkomstbeskattning Sänkt skatt för pensionärer Ärendet och dess beredning Bakgrund Grundavdrag Det förhöjda grundavdraget för pensionärer Överväganden och förslag Konsekvensanalys Höjd värdegräns för skattefrihet för minnesgåvor Ärendet och dess beredning Överväganden och förslag Konsekvensanalys Skattereduktionen för hushållsarbete kompletteras med läxhjälp Skatt på arbetsinkomster socialavgifter m.m Förändrade nivåer för socialavgifter Förenklade regler vid nedsättning av egenavgifter Ärendet och dess beredning Överväganden och förslag Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

10 6.6.4 Konsekvensanalys Vissa internationella socialavgiftsfrågor Nystartszoner Skatt på kapitalanvändning kapital- och egendomsskatter Sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter Ärendet och dess beredning Bakgrund Överväganden och förslag Konsekvensanalys Utökad nedsättning av fastighetsavgiften vid nybyggnation Ärendet och dess beredning Bakgrund Överväganden och förslag Konsekvensanalys Höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder Ärendet och dess beredning Bakgrund Innebörden av vissa begrepp vid inkomstbeskattningen Bestämmelser om beskattning vid andrahandsuthyrning m.m Överväganden och förslag Konsekvensanalys Investeraravdrag Bostadstaxeringsutredningen Ideell sektor Skatt på kapitalanvändning företagsskatter Sänkt bolagsskatt Ärendet och dess beredning Bakgrund Överväganden och förslag Konsekvensanalys Sänkt expansionsfondsskatt Ärendet och dess beredning Bakgrund Överväganden och förslag Konsekvensanalys Effektivare ränteavdragsbegränsningar Ärendet och dess beredning Bakgrund Gällande rätt Allmänt om avdrag för ränteutgifter Intressegemenskap Huvudregler Kompletteringsregler Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden Skatteverkets kartläggning års uppdrag års uppdrag års uppdrag års delrapport angående välfärdssektorn

11 års delrapport avseende svenska juridiska personer som i praktiken inte beskattas för ränteinkomster Företagsskattekommitténs uppdrag när det gäller ränteavdrag Interna lån och affärsmässighet ur ett ekonomiskt perspektiv Skattemässiga regler om ränteinkomster och ränteutgifter i några länder Allmänt Nederländerna Danmark Frankrike Tyskland Förenade kungariket Finland Spanien Behovet av att motverka skatteplanering med ränteavdrag Val av metod för att motverka skatteplanering med ränteavdrag Definition av intressegemenskap En kompletterande regel till den s.k. tioprocentsregeln införs för bl.a. företag som är skattskyldiga till avkastningsskatt Den s.k. tioprocentsregeln ändras Ventilen för affärsmässigt motiverade förhållanden Back-to-back-lån Vissa EU-rättsliga aspekter Ränte- och royaltydirektivet Ikraftträdande Uppföljning av de föreslagna reglerna Konsekvensanalys Offentligfinansiella effekter Konsekvenser för företagen Utredning om förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare Frågan om tonnageskatt och andra stöd till sjöfarten bör utredas Beskattningen vid generationsskiften i fåmansföretag bör ses över Skatt på konsumtion m.m. energi- och miljöskatter Fortsatt arbete med effektivare skatter på klimat- och energiområdet Framtida hantering av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel Ärendet och dess beredning Bakgrund Dagens EU-rättsliga och svenska regler m.m Mål på klimat- och energiområdet Överväganden och förslag Konsekvensanalys Slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter Ärendet och dess beredning Bakgrund Handel med utsläppsrätter och svensk koldioxidbeskattning Värmeproduktion inom handelssystemet Överväganden och förslag

12 Konsekvensanalys Befrielse från fordonsskatt för nya bilar med bättre miljöegenskaper Ärendet och dess beredning Bakgrund Ändrade krav för befrielse från fordonsskatt Konsekvensanalys Övriga ändringar i fordonsbeskattningen Ärendet och dess beredning Bakgrund Överväganden och förslag Höjning av fordonsskatten för flertalet bilar i det koldioxidbaserade systemet Ändring av fordonsskatten för dieseldrivna bilar i det koldioxidbaserade systemet Höjning av fordonsskatten i det viktbaserade systemet Konsekvensanalys Omräkning av energiskatten på el efter prisutveckling (indexering) Utredning om nettodebitering av el och skattskyldigheten för energiskatt på el Skatt på konsumtion m.m. övriga punktskatter Reklamskatt Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering) Skatt på konsumtion mervärdesskatt Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller Ärendet och dess beredning Bakgrund Skrotbranschen Skatteverkets utredning Gällande rätt EU-rätt Svensk rätt Överväganden och förslag Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller Återbetalning av ingående mervärdesskatt Konsekvensanalys Mervärdesskatt och den ideella sektorn Mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster Reglerna om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid lokaluthyrning ses över Övriga skattefrågor Skatteförfarandet m.m Utredning om stärkt rättssäkerhet i skatteförfarandet Utredning om förhandsbesked Uppdrag till Skatteverket Utredning om specialisering Åtgärder för att stävja skattefusk Folkbokföringen i framtiden

13 6.36 Offentligfinansiella effekter en sammanfattning Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1469) om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1472) om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1496) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Inkomster Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion och insatsvaror Skattekvoten Inkomster i statens budget Skatteinkomster Övriga inkomster Ändrad redovisning av inkomsttitlar Jämförelse med prognosen i 2012 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statens budget för 2011 och Jämförelse med prognosen i 2012 års ekonomiska vårproposition Uppföljning av statens budget för 2011 och Utgifter Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter Utgiftsramar för Utgifter Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition Nya föreslagna och aviserade reformer för Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition Pris- och löneomräkning Uppföljning av utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter Utgiftsprognos

14 9 Det ekonomiska läget i kommunsektorn Kommunsektorns inkomster Kommunsektorns skatteintäkter Statsbidrag Kommunsektorns utgifter Kommunal konsumtion i löpande priser Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat i kommunsektorn Kommunalt finansierad produktion av varor och tjänster Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser Kommunalt finansierad sysselsättning Produktivitet i kommunsektorn Demografi och kostnader i skola och omsorg Kommunsektorns finanser i jämförelse med ekonomiska vårpropositionen för Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik Den offentliga sektorns finansiella sparande Staten Ålderspensionssystemet Kommuner och landsting Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen Jämförelse med 2012 års ekonomiska vårproposition Den offentliga sektorns finanser Statens budgetsaldo Offentliga sektorns finansiella sparande och skuld i EU, Japan och USA Lån, garantier och beställningsbemyndiganden Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital Låneramar för Räntekontokrediter för Statlig utlåning Övriga kreditramar Statliga garantier Beställningsbemyndiganden Bemyndigande att överskrida anslag Granskning och ekonomisk styrning Den europeiska terminen och EU:s rekommendationer till Sverige Finanspolitiska rådets bedömningar Riksrevisionens granskning av Årsredovisningen för staten Utvecklingen av den ekonomiska styrningen Resultatstyrningen Den finansiella styrningen Intern styrning och kontroll samt internrevision

15 Fördjupningsrutor Bilagor Bolagsskattens betydelse för investeringar och tillväxt Tillväxtens beståndsdelar Ungdomsarbetslöshetens orsaker Lärlingsutbildningar och ungas inträde på arbetsmarknaden Det finansiella systemets påverkan på den reala ekonomin Bestämning av potentiell BNP Realekonomiska effekter av en starkare växelkurs Resultatutjämningsreserver införs för kommuner och landsting Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2013 Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 4 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män Bilaga 5 Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2013 Bilaga 6 Effektivare ränteavdragsbegränsningar Bilaga 7 Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller Bilaga 8 Sänkt skatt för pensionärer Bilaga 9 Minnesgåvor Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 september

16 Tabellförteckning Utgifter... 4 Inkomster Sammanfattningstabell Reformer i budgetpropositionen för 2013, effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Utgiftstak Satsningar inom utbildningsområdet Översikt av olika länders lärlingssytem Skattesänkning genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer som är 65 år eller äldre vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer Effekter av regeringens politik på lång sikt Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Indikatorer för impuls till efterfrågan Ursprungligt och faktiskt utgiftstak Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten Utgiftstak för staten Nyckeltalstabell Internationell och finansiell ekonomi Ett scenario för utvecklingen på de finansiella marknaderna, avvikelse från prognosen i denna proposition Simulering av effekter på svensk realekonomi av en kraftig störning på de finansiella marknaderna, avvikelse från prognosen i denna proposition BNP Näringslivets produktion Arbetsmarknad Sysselsättning i ekonomins olika sektorer Löner och inflation Svenska räntor och växelkurs Alternativscenario 1: Starkare växelkurs Alternativscenario 2: Starkare inhemsk efterfrågan Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2013 och 2012 års ekonomiska vårproposition Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år Nytt särskilt belopp för personer över 65 år Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år Skattesänkning i kronor per år genom förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer

17 6.6 Total skattesänkning i kronor per år till följd av det förhöjda grundavdraget (steg 1 3) och förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag (steg 4) för olika inkomstnivåer vid genomsnittlig kommunalskatt (31,60 %) Arbetsgivaravgifter 2012 och 2013 enligt regeringens förslag Egenavgifter 2012 och 2013 enligt regeringens förslag Förändringar av bolagsskattesatser i EU:s medlemsländer mellan åren Branscher där bolag som tillhör en koncern med en intern nettoskuldsättning på mer än 1 miljard kronor, är vanligt förekommande Exempel på fordonsskatteändringar, kronor per år Beslutade ändringar av skattesatserna på vissa bränslen för 2013 jämfört med 2012, inklusive mervärdesskatt Ändringar av skattesatserna på el för 2013 jämfört med 2012, inklusive mervärdesskatt Ändringar av skattesatserna på tobak för 2013 jämfört med 2012, inklusive mervärdesskatt Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt 2013, periodiserad nettoeffekt år samt varaktig effekt Totala skatteintäkter jämfört med prognosen i vårpropositionen för Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler Skatt på arbete Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag Skattereduktioner Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift Skatt på konsumtion och insatsvaror Skattekvot Antaganden och förändringar jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition Aktuell prognos jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition samt statens budget för 2011 och Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens budget för Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter Utgiftsramar Utgifter per utgiftsområde Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år Utgiftsförändringar i förhållande till föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder och finansieringar Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem Volymer inom olika transfereringssystem Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i 2012 års ekonomiska vårproposition Förändring av utgiftsramar jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

18 8.11 Volymer inom olika transfereringssystem Pris- och löneomräkning för Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m Utgifter Beräknad förändring av anslagsbehållningar Skatter och statsbidrag Löner, arbetade timmar och lönesumma Årlig förändring av samtliga statsbidrag enligt nationalräkenskaperna, exklusive kompensation för mervärdesskatt Totala utgifter för kommuner och landsting Kommunsektorns finanser Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser Kommunfinansierad sysselsättning Antal arbetade kommunfinansierade timmar Kommunsektorns finanser. Förändringar i förhållande till 2012 års ekonomiska vårproposition Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar , effekt på offentliga sektorns finansiella sparande Utgifts- och inkomstförändringar i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Skatter och avgifter Den offentliga sektorns utgifter Statens inkomster och utgifter Statens finansiella sparande och budgetsaldo Statens budgetsaldo Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter Inkomstindex, balanstal och balansindex Kommunsektorns finanser Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet Statsskuldens förändring Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till förändringen Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition Offentliga sektorns finansiella ställning Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition Förändring av statens budgetsaldo jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition Låneram för Investeringslån och låneramar Räntekontokreditram för Statlig utlåning Övriga kreditramar Garantiramar och utfärdade garantier Anslag vars ändamål 2013 omfattar garantiverksamhet

19 Diagramförteckning 1.1 Nominella bolagsskattesatser i Sverige, OECD och EU, Illustration av olika vägar till högre tillväxt Ungdomsarbetslösheten Banktillgångar i förhållande till BNP i respektive land Hushållens skuldkvot och räntekvot Fördelningseffekter av regeringens politik samt regeringens förslag i denna propostion Fördelningseffekter av regeringens förslag i denna proposition Effekter för vuxna kvinnor och män (20+ år) av regeringens politik samt regeringens förslag i budgetpropositionen för Effekter för vuxna kvinnor och män (20+ år) av regeringens förslag i budgetpropositionen för Utgiftstak Kommunsektorns resultat och finansiella sparande Andel kommuner och landsting som redovisat nollresultat eller överskott Resultat före extraordinära poster i kommuner och landsting Skillnad i 10-åriga statsobligationsräntor mot Tyskland BNP i omvärlden Växelkurser och TCW-index Finansiellt stressindex Svensk BNP Hushållens konfidensindikator Hushållens konsumtion, disponibel inkomst och sparkvot Byggindikator Fasta bruttoinvesteringar som andel av BNP Lagerinvesteringar Exportorderingång Näringslivets produktion Bidrag till tillväxten i potentiella timmar Bidrag till tillväxten i potentiell BNP Ett urval av sysselsättningsindikatorer BNP, arbetade timmar och sysselsättning Faktisk och potentiell sysselsättning med och utan politik BNP-, sysselsättnings- och timgap Sysselsättningsgrad Andel sysselsatta i näringslivet, varu- respektive tjänsteproducenter, samt i offentliga myndigheter Medelarbetstid Arbetskraft och sysselsatta Arbetslöshet Långtidsarbetslösa

20 5.25 Centrala avtal och löneökningar Real och nominell lön Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner KPI och KPIF TCW-index BNP-tillväxt Arbetslöshet Grundavdrag i kronor per år för personer över 65 år enligt gällande regler, enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag samt grundavdrag för personer under 65 år Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2013 för personer över 65 år efter decilindelad inkomst Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2013 för personer över 65 år efter kön och åldersgrupp Räntenetto för direktinvesteringslån Fördelning av bilar i olika bränsleslag år Totala skatteintäkter Arbetade timmar, timlön och lönesumma Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete Antal personer som betalar statlig inkomstskatt Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser Skatt på företagsvinster Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från mervärdesskatt Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska program samt antalet helårsekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska program Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning Skillnad mellan utgiftsprognos för 2012 och ursprungligt anvisade medel på statens budget för 2012 för vissa utgiftsområden Skatteintäkter och statsbidrag Andel av kommunal konsumtion i löpande priser som bedrivs av privata aktörer och finansieras av kommunal verksamhet Konsumtion i löpande priser Utvecklingen av det ekonomiska resultatet före extraordinära poster i kommuner och landsting Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser Kommunalt finansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn Kommunfinansierad sysselsättning som andel av totala sysselsättningen i ekonomin Antalet kommunalt finansierade arbetade timmar Produktivitet i kommunsektorn Kostnadsandelar Styckkostnader i förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg Antalet barn och kostnader i förskolan Elevantal och kostnader i grundskolan Elevantal och kostnader i gymnasieskolan Antalet äldre och kostnader i äldreomsorgen Den offentliga sektorns finansiella sparande

21 10.2 Inkomster och utgifter Statens budgetsaldo Utvecklingen av inkomstindex och balansindex Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella sparande Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet Statsskuldens utveckling Den konsoliderade bruttoskulden Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och USA Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld 2007 och 2011 i EU Myndigheternas investeringslån

22

23 1 Finansplan

24

25 1 Finansplan 1.1 Politiska utgångspunkter och sammanfattning Investera för framtiden Utvecklingen i omvärlden påverkar Sverige Osäkerheten kring den globala ekonomin är fortsatt stor, framför allt till följd av avsaknaden av långsiktigt hållbara lösningar på skuldkrisen i euroområdet. Detta kommer att ha en dämpande inverkan på den ekonomiska utvecklingen i Sverige de kommande åren. Tillväxten 2012 blir därför låg. Som en följd av detta utvecklas också arbetsmarknaden svagt. Under 2013 bedöms tillväxten succesivt ta fart och ekonomin växer i god takt åren därefter. Tabell 1.1 Sammanfattningstabell Procentuell förändring om annat ej anges Utfall 2011, prognos BNP 3,9 1,6 2,7 3,7 3,5 3,0 Sysselsatta 1 2,1 0,4 0,4 1,3 1,7 0,8 Arbetslöshet 2 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2 Arbetslöshet, äldre def. 3 5,3 5,5 5,5 4,5 3,5 3,5 BNP-gap 4-0,9-1,4-1,7-0,4-0,1 0,0 Finansiellt sparande 5 0,1-0,3-0,6 0,3 1,7 2,5 Bruttoskuld 5 38,4 37,7 36,9 34,7 31,2 27, år. 2 Andel av arbetskraften år. 3 Antal arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av arbetskraften, s.k. öppen arbetslöshet. Här avses år, ursprungligen avsågs åldersgruppen år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är marginell när det gäller arbetslöshetstalet. 4 Procent av potentiell BNP. 5 Konsoliderad offentlig sektor. Procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Sveriges ekonomi har visat god motståndskraft Regeringen bedriver en ansvarsfull finanspolitik, som värnar uthålliga offentliga finanser, med trygga säkerhetsmarginaler för att kunna hantera en fördjupad och mer långvarig kris. Samtidigt har satsningar på jobb och välfärd kunnat genomföras. Den förda politiken har bidragit till att den svenska tillväxten och sysselsättningen har utvecklats bättre än i de flesta andra EU-länder. Svensk ekonomi har hittills visat prov på stor motståndskraft. De offentliga finanserna är bland de starkaste i EU med ett sparande nära balans och en sjunkande skuld, vilket få andra länder kan visa upp. De historiskt låga räntepremierna på svenska statspapper visar på ett starkt förtroende för svenska staten. Sverige har lyckats både försvara och förstärka sin starka ställning. Den ansvarsfulla politiken har medfört att det ekonomisk-politiska handlingsutrymmet har värnats genom krisen. Sveriges starka position ger förutsättningar att fortsatt motverka finans- och skuldkrisens effekter på jobb och välfärd, samtidigt som Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga kan fortsätta att stärkas och fler kan komma i arbete. Därmed kan ytterligare steg tas för att nå regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken full sysselsättning. Grunden i regeringens politik är sunda offentliga finanser. Kombinationen av bräckliga banksystem och sköra statsfinanser i flera euroländer gör att risken för en ännu sämre utveckling dominerar i förhållande till huvudscenariot. Det finns ett fortsatt behov av säkerhetsmarginaler framför allt för att kunna föra en mer expansiv finanspolitik vid en fördjupad kris i euroområdet. Mot bakgrund av 25

26 utvecklingen av de offentliga finanserna, konjunkturen och behovet av säkerhetsmarginaler bedöms sammantaget ett reformutrymme på ca 23 miljarder kronor vara välavvägt för Detta reformutrymme är förenligt med utgiftstaken och att det finansiella sparandet ska återvända till överskott på omkring 1 procent av BNP när resursläget normaliseras de kommande åren. Inriktningen på politiken De långvarigt dämpade tillväxtutsikterna i Europa medför att Sveriges exportutsikter till denna region kommer att utvecklas svagt. Den positiva utvecklingen på tillväxtmarknaderna i andra delar av världen innebär stora potentiella marknader för svenska företag, men även stenhård konkurrens allt högre upp i värdekedjan. För att rusta Sverige för att klara en allt tuffare internationell konkurrens är det nödvändigt att investera för framtiden, för fler i arbete och för att förstärka Sveriges starka position ytterligare. Svenska företag ska konkurrera på världsmarknaden genom kunskap och kvalitet, inte genom låga löner och dåliga villkor. Viktiga investeringar inom infrastruktur och forskning samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt föreslås för att stärka tillväxtförutsättningarna så att fler jobb skapas i växande företag. Arbetet med att öka sysselsättningen och minska utanförskapet fortsätter. Med ett eget arbete kommer trygghet och gemenskap samt frihet för individen att forma sin egen vardag. En svag förankring på arbetsmarknaden är huvudskälet till ekonomisk utsatthet. Politiken måste därför fortsätta att verka för ett minskat utanförskap och för att skapa fler vägar till jobb för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det svenska samhället ska hålla ihop Åtgärder i budgetpropositionen för 2013 Regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2013 förslag till satsningar som stärker tillväxtmöjligheterna och motverkar att arbetslösheten biter sig fast. Regeringen prioriterar reformer för: - bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft genom ökade investeringar i infrastruktur, forskning och innovation samt lägre bolagsskatt och införandet av ett investeraravdrag, - att få fler i arbete med fokus på unga och utrikes födda, - ett stabilt finansiellt system och stärkt konsumentskydd, - välfärd för alla och jämnare fördelning, samt - en effektiv energi-, klimat- och miljöpolitik. Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft Infrastrukturinvesteringar för ett växande Sverige Infrastrukturen knyter ihop landet och är en central förutsättning för en växande ekonomi. Med en förbättrad infrastruktur blir det enklare att resa mellan hem och arbete och arbetssökande får tillgång till fler lediga jobb. Samtidigt blir det lättare för företagen att få tillgång till insatsvaror och leverera sina produkter. Den ökning av trafiken som pågått under en längre tid har lett till att kapacitetsutnyttjandet i delar av transportsystemet är mycket högt. Det är särskilt tydligt i storstadsregionerna, på de högtrafikerade järnvägsspåren och längs de större transportstråken. Under senare år har problemen i järnvägssystemet varit påtagliga. Trots att underhållet har ökat med 75 procent sedan 2006 är behoven av ytterligare insatser stora. Till det kan läggas att det finns en rad pågående och planerade investeringar i näringslivet runt om i landet som kommer att kräva en ökad transportkapacitet. Under hösten 2012 lämnar regeringen en infrastrukturproposition för att möta framtidens behov av transporter. Regeringens förslag svarar på ett kraftfullt sätt upp mot problemen i järnvägssystemet och mot medborgarnas och näringslivets behov. De markant höjda ekonomiska ramarna för infrastruktur som regeringen föreslår för ger utrymme för både omfattande nyinvesteringar och den största ökningen av järnvägsunderhållet någonsin. Detta skapar förutsättningar för ett robust och modernt transportsystem som kan bidra till att skapa tillväxt och jobb i hela landet. En viktig del i satsningen är att byggandet av en ny stambana för snabbtåg inleds genom den s.k. Ostlänken mellan Stockholm/Järna och Linköping samt genom en utbyggnad av dubbelspår på första delen av sträckan 26

27 Göteborg Borås. Detta möjliggör för fler, snabbare och mer punktliga transporter av både passagerare och gods på järnväg. För att förbättra trafiksituationen i Stockholmsregionen avser regeringen att utse förhandlare för att tillsammans med ansvariga i Stockholms län förhandla om genomförandet av en utbyggnad av tunnelbanan till Nacka och eventuella anslutande åtgärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen. Därutöver föreslås satsningar som är angelägna för gruvnäringen. Forsknings- och innovationssatsning för framtiden Sverige ska fortsätta att vara en ledande forskningsnation med kunskapsintensiva företag. Sverige hävdar sig väl som forskningsnation och starka forskningsmiljöer har vuxit fram i samverkan mellan högskoleväsendet och kunskapsintensiva företag. För att Sverige i framtiden ska kunna behålla och ytterligare förbättra sin position som framstående forskningsnation föreslår regeringen en kraftfull satsning på forskning och innovation inom ramen för den forsknings- och innovationsproposition som kommer att lämnas under hösten Stora satsningar på bl.a. universitet och högskolor samt forskningsfinansiärerna föreslås. Vidare prioriteras riktade satsningar på bl.a. forskning inom livsvetenskap och på att förbättra samarbetet mellan forskning och näringsliv, bl.a. genom inrättandet av strategiska innovationsområden. Med syfte att ytterligare främja kvaliteten i forskningen initieras ett program för rekrytering av internationellt framstående forskare. I propositionen om energiforskning som också presenteras under hösten 2012 föreslår regeringen ytterligare satsningar. Förutsättningarna för företagande och entreprenörskap stärks Företagens skattemässiga villkor har stor betydelse för investeringar och tillväxt i Sverige. Sverige ska ha en konkurrenskraftig bolagsskatt som ger goda förutsättningar för jobb och investeringar. Regeringen föreslår därför en sänkning av bolagsskattesatsen till 22 procent, vilket innebär att den hamnar strax under genomsnittet i EU. En sänkning av bolagsskattesatsen ger starka incitament för näringslivet att öka sina investeringar, vilket leder till ökad produktivitet, högre reallöner och en högre sysselsättning. För att bolagsskatten ska betalas på lika villkor och skattebasen värnas föreslår regeringen att de befintliga reglerna för begränsning av ränteavdrag utvidgas. För att stimulera tillgången på kapital i nystartade och växande företag aviseras införande av ett investeraravdrag. Det aviseras också åtgärder för att förstärka rättssäkerheten i skattefrågor. Öka tillgången på bostäder Tillgången på bostäder påverkar människors valfrihet i livet och möjligheterna att flytta för studier eller arbete. De flesta nya arbetstillfällen uppstår i tillväxtregionerna. För att öka utbudet av bostäder behöver utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet förbättras och nybyggnationen öka. Regeringen lämnar i denna proposition konkreta förslag inom de områden som aviserades i 2012 års ekonomiska vårproposition, bl.a. en sänkning av fastighetsavgiften för hyres- och bostadsrätter, samt åtgärder för att stimulera uthyrning av privatbostäder. Fler i arbete För att få fler i arbete föreslår regeringen permanenta och temporära åtgärder som främst syftar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, men också till att möta den svaga konjunkturutvecklingen. Ökade möjligheter för unga Ungdomsarbetslösheten har vuxit under årtionden och har sedan 1990-talskrisen legat på höga nivåer. Det behövs därför åtgärder för att säkra ett utbildningssystem av hög kvalitet och skapa en smidig övergång från skola till arbetsliv. Därtill behöver både efterfrågan på unga på arbetsmarknaden och antalet unga som är redo att ta ett arbete öka. För att långsiktigt minska den höga ungdomsarbetslösheten föreslås utbildningsinsatser med fokus på att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarna. Erfarenheterna av lärlingsutbildningar är mycket goda i flera andra länder och det finns skäl för Sverige att lära av dessa erfarenheter. Regeringen gör därför en satsning för att långsiktigt etablera lärlingsutbildningen genom en permanent förlängning av anordnarbidragen för lärlingar och en höjning av den del av anordnarbidraget som går till arbetsgivaren. 27

28 För att möta konjunkturförsvagningen görs satsningar på en tillfällig ökning av utbildningsplatserna inom yrkes- och lärlingsvux, yrkeshögskolan, folkhögskolor samt på universiteten och högskolorna. En stor del av dessa insatser kommer att komma ungdomar till del. Inom arbetsmarknadspolitiken föreslås bl.a. en förstärkning av nystartsjobben, ökat förmedlarstöd och studiemotiverande insatser. Regeringen vill stödja ytterligare ungdomssatsningar i samverkan med fack och arbetsgivare inom ramen för en jobbpakt. I en sådan jobbpakt skulle parterna ansvara för att betydligt fler unga anställs genom yrkesintroduktionsavtal, medan staten skulle kunna bidra till att stödja anställningar inom ramen för dessa avtal. Samtalen med arbetsmarknadens parter fortsätter under hösten Ökade möjligheter till integration Situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda är generellt sett sämre än för personer födda i Sverige. Inom integrationsområdet föreslås därför en förstärkning av etableringsreformen, bl.a. genom åtgärder för att stimulera ett snabbt kommunmottagande och ökade möjligheter till arbetsplatsförlagda insatser. Fler nyanlända kommer också omfattas av etableringsreformen. En förändring i föräldrapenningen föreslås för att motverka försenad etablering på arbetsmarknaden för nyanlända utrikes födda kvinnor. Regeringen föreslår också en tillfällig satsning med syfte att stimulera kommunernas arbete för att minska utanförskapet i vissa stadsdelar. Även utbildningsåtgärder riktade till utrikes födda föreslås. Ökade möjligheter för långtidsarbetslösa Det fortsatt svaga ekonomiska läget medför ett stort behov av tidiga insatser för personer med hög risk för långtidsarbetslöshet. Regeringen föreslår därför att medel tillförs för att skapa fler platser inom de arbetsmarknadspolitiska programmen. Vidare föreslås fortsatta förstärkningar av det särskilda anställningsstödet och att möjligheten till t.ex. arbetsmarknadsutbildning i sysselsättningsfasen av jobb- och aktivitetsgarantin förlängs. Ökade möjligheter för personer med funktionsnedsättning Flera insatser föreslås för att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att få ett arbete. Exempelvis föreslås att möjligheten till individuellt stöd på en ny arbetsplats förbättras. Stärkt arbetslinje och tydligare krav Arbetslinjen innebär att krav på den enskilde att försöka hitta en egen försörjning kombineras med stöd och drivkrafter till arbete. Regeringen föreslår åtgärder för att förtydliga de krav som gäller för alla som uppbär arbetsmarknadsrelaterade ersättningar eller försörjningsstöd från det offentliga. För att öka drivkrafterna för personer med ekonomiskt bistånd att börja arbeta eller arbeta mer avser regeringen föreslå att beräkningen av försörjningsstödet ska ändras så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätten till bistånd. Ett stabilt finansiellt system och stärkt konsumentskydd Finansiell stabilitet är en förutsättning för en fungerande samhällsekonomi. Eftersom Sverige har ett stort banksystem i förhållande till BNP riskerar en finansiell kris att bli mycket kostsam. För att minska risken för att skattebetalarna ska behöva betala för oansvarigt risktagande hos bankerna, avser regeringen fortsätta att vidta åtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten. För att förstärka konsumentperspektivet avser regeringen att vidta åtgärder för att öka transparensen om hur bankerna finansierar sina bolån. Vidare avser regeringen att återkomma med lagförslag i syfte att skapa en enklare och rättvisare modell för beräkning av den s.k. ränteskillnadsersättningen vid förtidsinlösen av bundna bolån. Välfärd för alla och jämnare fördelning Mer tillgänglig samt tryggare sjukvård och omsorg Sjukvården och omsorgen ska präglas av hög kvalitet och god tillgänglighet. Patienters och brukares behov ska styra utformningen av välfärden. Egenmakt och valfrihet är tillsammans med stärkt tillsyn och uppföljning nödvändiga verktyg för att nå detta. För att främja en bättre kvalitet inom sjukvården och omsorgen föreslår regeringen en förstärkning av den statliga tillsynen. Regeringens avsikt är därutöver att under hösten 28