OBS! Notera att mötet är på Bohus Malmön. Färjetider är kl och 17.10

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 13 juni 2013 kl Plats Folkets Hus Bohus Malmön Ordförande Ragnhild Selstam OBS! Notera att mötet är på Bohus Malmön. Färjetider är kl och Ärende 1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justering Dnr 2 Allmänhetens frågestund 3 Revidering av lokala hälsoskyddsföreskrifter KA 2013/297 4 Samordningsförbundet Norra Bohusläns årsredovisning 2012 KA 2012/235 5 Motion - om jämställd och hållbar utveckling i Sotenäs kommun KA 2012/714 6 Motion - Ändring av mötestider för KF till dagtid KA 2013/143 7 Medborgarförslag - Angående knottstensgator KA 2013/94 8 Budgetskrivelse för Miljönämnden i mellersta Bohuslän KA 2013/295 9 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven KA 2013/ Avsättning till resultatutjämningsreserven KA 2013/ Budget 2014 KA 2013/ Flerårsplan Samverkansavtal - Familjerådgivning KA 2013/ Inkomna motioner och medborgarförslag - Motion om subventionerat busskort till kommuninvånare 65 + och äldre - Motion om översyn av den politiska organisationen i Sotenäs - Motion Handikappbad på Malmön - Motion Vägar på Malmön - Medborgarförslag Sjöbodsplatser - Medborgarförslag Återställande av väderkvarn 15 Inkomna interpellationer och frågor 16 Valärenden - Avsägelse från Servicenämnden (Kit Strömberg) - Avsägelse från alla politiska uppdrag (Göran Fahlgren) - Avsägelse från div uppdrag (Peter Hemlin) O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\2013\kf_2013\utskick\utskick KF pkt 1-3\001 KF kallelse doc Sida: 1(2)

2 Kallelse Ärende 17 Kommunkansliets redovisning av ärenden under beredning till KF 18 Meddelanden - Delårsbokslut januari-mars Kvartalsrapport från omsorgsförvaltningen till Socialstyrelsen Dnr 19 Avtal om samverkan med Lyseil om gymnasienämnd KA 2013/334 Samtliga handlingar finns i det digitala utskicket. Handlingar i pappersformat finns hos kommunalrådet, oppositionsrådet och på kommunkansliet. O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\2013\kf_2013\utskick\utskick KF pkt 1-3\001 KF kallelse doc Sida: 2(2)

3

4

5

6

7

8

9

10

11 Lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter för Sotenäs kommun ÄVJA KISTERÖD ANNERÖD BÖDELSBACKEN ÄVJA FÅLBENGSRÖD ANNERÖD BRYGGE BRYGGE TOSSENE-ANNERÖD SÄM RÖD SPARÖD ÄVJA BRYGGE BRYGGE TOSSENE-ANNERÖD KODERÖD BERG KODERÖD SÄMSKÄLLE TOSSENE-BACKA TOSSENE-BACKA SÄM SÄM SÄMSÄM SÄM SÄM SPARÖD SÄM RÅGHULT HOGSÄM SÄM GERREBO BRÅDAL SÄM GERREBO STUBBERÖD SKÄLLE GISTAD HOMMEDAL ULEGRÄN ULEGRÄN SÄM KLEV RÅGHULT KÄRR RÅGHULT FINNTORPSÄM ÖVERBY HOMMEDAL KLEV RÖRBY ÖVERBY RÖRBY RÖRBY KLEV VALLA ÖVERBY ULEBERG RÖRBY TORP KLEV KLEVELLENE RÖRBY EBBILSLÄTT BÖGEBACKA BÖGEBACKA VARÅSKLEV ELLENE ELLENEBÖGEB. KLEV VIK VIK SVENS. BÖGEB. ULEBERG ELLENE ULEBERG KÄRR BJÄLLANE STOCKEBO KÄRR MÖHÄLLERN STOCKEBO BJÄLLANE MÖHÄLLERN BJÄLLANE BJÄLLANE BJÄLLANE MÖHÄLLERN TOFTESTAD ± SVENS. BÖGEBACKA SÖ-ÖN RÖRBY BÖGEBACKA ± RAMSVIK ÅBY TOSSENE KLEV PRÄSTGÄRDE RÖRBY ELLENE RÖRBY RÖRBY RÖRBY RAMSVIK KNUTSDAL HUNNEBO MÖHÄLLERN TORP KLEV BRATTEBY RAMSVIK ÅBY KÄRR ÅBY RÖD ELLENE RUNDSBACKEN RUNDSBACKEN ÅBY KÄRR HÄLLER VALLA VIK ELLENE RUNDEN ÄVJA BRÅDAL RÅGHULT ULEBERG BRÅDAL GISTAD SKÄLLE FINNTORP ULEBERG HOGEN SKÄLLE SKÄLLE SKÄLLE RÅGHULT HOGEN ARSLÄTT HELJERÖD ÖNNA STÄMMEN LYCKE HÄLLER STÄMMEN d ASSLERÖD KLEV HÄLLER ASKUM VIK ELLENE KLEVMÖHÄLLERN GADDERÖD VALLA TORP KÄRR BRATTEBY ÖDSTOFT VIK PRÄSTBACKA BACKA ÖDBY ASKUMSRÖRBY RÖD ASKUM ASKUM HÅLA LYCKE ASKUMS SN GIDDERÖD ASKUM SOTESKÄR RÖD LYCKANLEGENE KÄRR STÅLERÖD ÖDBY SVÄLTE ÖDBY ASKUM DJUPEDAL ASSLERÖD ASKUMS-BACKA LYCKE LYCKE DJUPEDAL LÅNGELAND RÅN RÅN DJUPEDAL RÅN SVENNEBY RÅN TODDERÖD TODDERÖD ÖDBY ASKUMS-BACKA ASKUMS-BACKA HABY DALE BJÖRNERÖD VÄSTRA-RÖRVIK LÅNGELAND SVENNEBY ÖDBY ÖDBY ASKUMS-BACKA DALE HOVENÄS ASKUMS-BACKA ÖDBYASKUMS-BACKA SKOGEN HOVENÄS SKOGEN ± LYCKAN LERBÄCKLERBÄCK RISHED RISDAL LÅNGELAND VATTERSRÖD RÖD SANNERÖD RÖD RÖD ANNESLÄTT RÖD KÄRRSHÅLA DALE LÅNGEVIK STENSJÖ LÅNGÖN RÅN RISHED ANNESLÄTT AMBORSRÖD DALE STENSJÖ LERBÄCK STENSJÖ SANNERÖD VÄSTRA RÖRVIK TRYGGÖ LYCKAN LÅNGÖN BJÖRNERÖD SVÄLTE LERBÄCK LÅNGÖN LÅNGÖN ÖDBY KÄRRSHÅLA AMHULT SKINDELSRÖD RISDAL AMHULT LÅNGEVIK GERMUNNERÖD LINDDAL ± KNUTSVIK KNUTSVIK KNUTSVIK HOVENÄS ± VÄGGA VÄGGA ± VÄGGA HOVENÄS VÄJERN VÄGGA SANDÖN ± AMHULT KNUTSVIKSOLDATTORPET KNUTSVIK VÄJERN GRINDHOLMEN AMHULT BUA KNUTSVIK KNUTSVIK ÖSTRA RÖRVIK s LINDDAL HÅLE KNUTSVIK BUA BUA BUA HASSELÖN BUA BUA HÅLE RÖRVIK ± SMÖGENÖN VÄGGA SKÄRGÅRD s HÅLE BUA VÄGGA GRAVARNE KLEVEN MALMÖN ± Campingplatser MALMÖN VÄGGA SKÄRGÅRD Anmälningsplinkt BDT VÄGGA SKÄRGÅRD Anmälan för grundvattentäkt Campingförbud Året runt Campingförbud 15 juni - 15 aug. MALMÖN Aktuella platser kan även omfattas av t.ex. tältningsförbud enligt reservatsbestämmelser.

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55 Motion - Ändring av mötestider för KF till dagtid KA 2013/142 Jan Ulvemark (S) har i en motion föreslagit att det ska göras en utredning för att finna den mest optimala sammanträdestiden för kommunfullmäktige. Frågan är om möten på kvällstid är den optimala mötestiden. När dagordningen vid vissa tillfällen varit "diger" kan det upplevas att tiden blir knapp för en djup och seriös debatt i alla frågor. Tiden bör inte få styra ledamöternas engagemang. En utredning visar att de ekonomiska konsekvenserna av en flytt av sammanträden till dagtid beräknas kosta upp till kronor. Kostnaden ska vägas mot om kommunfullmäktige kan förväntas ta bättre beslut om möten förläggs på dagtid. Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att göra en enkätundersökning för att utreda ledamöternas önskemål om sammanträdestid. Vi vill därför att du rangordnar alternativen nedan med 1 - mest önskvärt 2 - mindre önskvärt 3 - minst önskvärt Nuvarande tid behålls kl Mötet flyttas fram en timma till Mötet flyttas till dagtid Svaret är inlämnat av Namn Svar lämnas senast den 13 maj i kommunens brevlåda, eller maila in till anna-lena.hoglund@sotenas.se

56 Enkätsvar Kommunfullmäktige Namn Ordinarie Par Dag Namn Ersättare tid ti Par ti Dag tid 1 Ragnhild Selstam, ordf M Ulla Christensson M Jan Ulvemark, 1:e v ordf S Ljunglide Nils Olof Bengtson M Kristina Holmdahl, 2:e v ordf FP Susanne Bergholtz M Mats Abrahamsson M 4 Claes Brügge M 5 Jeanette Loy M Kajsa Åkesson M 6 Ronald Hagbert M 6 Gunnar Jakobsson M 7 Susanne Aronsson DeKinnaird M Rune Johansson C 8 Peter Hemlin M Kerstin Johansson C 9 Göran Fahlgren M Kenny Thärnström FP 10 Eva Abrahamsson M 10 Sven-Olof Oresten FP Kristina Frigert M 11 Stina Espenkrona KD Lasse Andersson M Berit Karlsson-Ljungqvist KD Christina Höij M Kent Östergren S Mikael Gripsvik M 14 Petra Sundbladh S 15 Olof Börjesson C Mats Nilsson S Mikael Sternemar FP Kerstin Kjellberg S Åsa af Klinteberg FP Stellan Welin S 2 18 Johan Lindahl KD 18 Eva Gutjahr V 19 Kenneth Pehrsson KD 19 Gerhard Gutjahr V 20 Britt Wall S Yngve Johansson MP 21 Birgitta Albertsson S Eli Niklaus MP 22 João Escuderiro S 22 Gunnar Larsson NSP 23 Vivianne Gustafsson S 23 Nils R Olsson NSP 24 Jan-Olof Larsson S Måndagar fr kl Linda Arvidsson S Elving Claesson S Annica Erlandsson S Hilbert Eliasson S Mona Moslehi V Lena Linke MP Verena Rodin NSP antal 1:or 17:30 12 antal 3:or 17:30 2 antal 1:or 16:30 9 antal 3:or 16:30 9 antal 1:or dagtid antal 3:or dagtid antal 2:or 17:30 17 antal 2:or 16:30 13 antal 2:or dagtid 1 31

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78 Kommunstyrelsens förvaltning Controller ekonomiavdelningen Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2013/XX Sida 1(2) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Sammanfattning Från och med 1/ gäller nya regler i kommunallagens 8 kapitel avseende kommunens ekonomiska förvaltning. Det nya i lagen är att kommunen skall fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommunen i balanskravsutredningen reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR skall användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning omfatta hanteringen av en sådan reserv. Ekonomiavdelningen har tagit fram ett förslag på riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. Beskrivning av ärendet Från och med januari 2013 finns nyheter i kommunallagen 8 kap, att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och att riktlinjerna skall ta sin utgångspunkt från det ekonomiska läget och ska ha ett långsiktigt perspektiv. Riktlinjerna bör även innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för kommunen och hur de mer konkret kan uppnås. Riktlinjerna bör behandlas som ett separat beslutsärende eller samordnas med budgetbeslutet men då bör riktlinjerna framgå på ett tydligt sätt. Om vissa angivna förutsättningar är uppfyllda får kommunen reservera och disponera medel till/från en RUR (resultatutjämningsreserv). Om RUR används måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta regler för hanteringen av en sådan reserv. Från och med 2013 blir det möjligt att reservera till eller disponera medel från en resultatutjämningsreserv. Om kommunen vill tillämpa denna möjlighet skall det fattas beslut om hur hanteringen av denna reserv ska gå till. Denna hantering ska framgå av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Möjlighet finns att göra reserveringar av överskott för Riktlinjerna bör reglera när medel ska reserveras, hur medlen får användas och villkoren för användningen. Storleken på avsättningen bör baseras på en analys av hur mycket en konjunkturnedgång bedöms få på den enskilda kommunen. Detta förutsätter att fullmäktige under 2013 fattar ett sådant beslut, i samband med budgeten samt om hur hanteringen av denna reserv ska gå till. Reserverade medel kan disponeras redan under Eventuell reservering till RUR från åren (inkl riktlinjer) ska vara beslutad senast samtidigt som beslut fattas om budget 2014, om kommunen avser att disponera medel från RUR. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

79 Kommunstyrelsens förvaltning Controller ekonomiavdelningen Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2013/XX Sida 2(2) Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven" enligt bilaga. Bilaga/Bilagor Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven. Skickas till Ekonomiavdelningen Mats Ove Svensson Kommunchef Bertil Andersson Controller Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

80 Datum: RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige Ekonomiavdelningen Dnr KA 2013/xxxxxx Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

81 Datum: BAKGRUND Från och med 1/ gäller nya regler i kommunallagens 8 kapitel avseende kommunens ekonomiska förvaltning. Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Så uttrycks denna grundläggande princip i 8 kap 1. I samma paragraf anges att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. SYFTE Det främsta syftet med lagändringarna är att kommuner i balanskravutredningen ska få möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. OMFATTNING Det nya i lagen är att kommunen skall fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommunen i en balanskravsutredning reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR skall användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning omfatta hanteringen av en sådan reserv. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen skall ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Utifrån principen att varje generation själv skall bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är de finansiella målen för mandatperioden följande: Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 Mkr (1,2 % av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2% ca 8,5 Mkr. Investeringsvolymen skall under mandatperioden högst uppgå till 200 Mkr för den skattefinansierade verksamheten. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

82 Datum: God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att driva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Föra att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Med utgångspunkt från vision och inriktningsmål utgörs mål för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv dels av 9 kommungemensamma mål dels av mål som kommunfullmäktige anger för kommunens olika verksamhetsområden och som återfinns i budgeten under respektive nämnds redovisning. Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Demokrati och samhälle Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamhet. Personal Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete. Energi Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 % i förhållande till Fastigheter och anläggningar Kvalitén i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv. Samarbete Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

83 Datum: BALANSKRAV OCH BALANSKRAVSUTREDNING I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska en balanskravsutredning upprättas. Av denna utredning ska det framgå vilka justeringar av årets resultat som gjorts för att räkna fram dels Årets resultat efter balanskravsjusteringar, dels Årets balanskravsresultat. Av denna utredning eller av förvaltningsberättelsen bör en analys av både Årets balanskravsresultat och Balanskravsresultat att reglera göras. Om en kommun eller ett landsting i sin årsredovisning konstaterar ett balanskravsunderskott för året stadgar regelverket att underskottet ska regleras senast efter tre år. Balanskravsresultatet räknas fram i en till resultaträkningen sidoordnad balanskravsutredning. Där görs justeringar av ett antal angivna kostnader och intäkter (vissa realisationsvinster och -förluster, orealiserade förluster i värdepapper, återföring av orealiserade förluster i värdepapper). I förekommande fall ska även RUR hanteras i denna utredning. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV (RUR) Syftet med lagstiftningen är att ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, det vill säga inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen Allmänna riktlinjer för reservering/avsättning till RUR Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusiveansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för näravsättningen får ske i stället uppgå till två procent av summan av de ovan nämnda posterna. Enligt propositionen bör riktlinjerna också ange hur stor reserven högst får vara. Ett sådant tak kan exempelvis formuleras som en andel av skatteintäkter och generella bidrag. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

84 Datum: Lokala riktlinjer för reservering/avsättning till RUR För Sotenäs kommun, som har ett positivt eget kapital och i övrigt en relativt andra kommuner god finansiell ställning, gäller att en avsättning får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Mot bakgrund av att Sotenäs kommun, trots egen god finansiell ställning, i kommunkoncernen har en relativt hög skuldsättning får resultatutjämningsreserven maximalt uppgå till 20 Mkr. Allmänna riktlinjer för disponering av RUR Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Någon närmare precisering än så görs inte i lagen. Däremot anger förarbetena att de närmare kriterierna bör beslutas på lokal nivå. Här blir det aktuellt att beskriva när kommunen kan tillåta sig att disponera tidigare reserverade medel. I praktiken är det svårt att definiera hur en konjunkturcykel ser ut (både på förhand och i efterhand), hur omfattande den är och att slå fast hur en utjämning av konjunkturen ska gå till. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Lokala riktlinjer för disponering av RUR För Sotenäs kommun tillämpas modellen att en prognos av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, används som riktvärde för när uttag ska få göras ur RUR. Om prognosen understiger genomsnittet får reserven användas. En disponering av RUR får budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet. För Sotenäs kommun gäller vidare att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Två kriterier ska alltså vara uppfyllda: 1) förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga 2) balanskravsresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

85

86

87 Kommunstyrelsens förvaltning Controller ekonomiavdelningen Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2013/XX Sida 1(1) Avsättning till resultatutjämningsreserv för 2013 Beskrivning av ärendet Från och med 1/ gäller nya regler i kommunallagens 8 kapitel avseende kommunens ekonomiska förvaltning. Det nya i lagen är att kommunen skall fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommunen i balanskravsutredningen reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Ekonomiavdelningen har tagit fram ett förslag på avsättning till RUR för 2013 enligt det nya regelverket och kommunens riktlinjer. Beräkning för Sotenäs kommun Baserat på boksluten för åren kan en sammantagen avsättningsmöjlighet till resultatutjämningsreserv 2013 beräknas enligt följande: tkr Summa Årets resultat Avgår vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Avgår 1% av skatter och utjämningsbidrag Möjlig avsättning till resultatutjämningsreserv Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avsätta tkr i resultatutjämningsreserv för Skickas till Ekonomiavdelningen Mats Ove Svensson Kommunchef Bertil Andersson Controller Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

88

89

90

91

92

93

94 Kommunstyrelsens förslag till BUDGET 2014 samt flerårsplan Innehåll: Nämnd- och förvaltningsorganisation 2 Vision och inriktningsmål 3 Utvecklingsområden 3 God ekonomisk hushållning 4 Omvärldsbeskrivning 5 Personal 7 Ekonomisk utveckling 8 Kommunala jämförelser 9 Benchmarking i norra Bohuslän 9 Strukturkostnadsindex 10 Budgetförutsättningar Övergripande förutsättningar för arbetet med 2014 års budget 11 Resursberäkningar 12 Budget Resultatbudget 13 Kassaflödesbudget 13 Balansbudget 14 Investeringsbudget i sammandrag 14 Ekonomisk analys 15 Driftbudget 16 Specifikation av kommunbidrag (budgetramar) 16 Investeringsbudget, detalj 17 Nämndsredovisning 19 Kommunfullmäktige, partistöd, revision, valnämnd och överförmyndare 19 Kommunstyrelsen 21 Allmän och teknisk verksamhet 21 Omsorgsverksamhet 23 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 25 Utbildningsnämnden 27 Byggnadsnämnden 29 Miljönämnden i mellersta Bohuslän 31 Flerårsplanen

95 NÄMND- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION Kommunfullmäktige är kommunens beslutande församling. Kommunstyrelsen har, med hjälp av kommunledningsförvaltningen, ansvaret för ledning och utveckling, strategi- och policyfrågor avseende ekonomi, personal och organisation, översiktlig planering, information, beredskapsplanering, räddningstjänst och totalförsvar, turism, näringslivsfrågor, konsumentrådgivning, kollektivtrafik, markförsörjning, teknisk försörjning inkl. renhållning, central fastighetsförvaltning, fritidsanläggningar, hygienvårdsanläggningar, småbåtshamnar, handelshamnar, byggande och exploatering samt den samordnade kost- och städorganisationen. Kommunstyrelsen har, med hjälp av omsorgsförvaltningen, ansvaret för individ- och familjeomsorg, arbetsmarknadsfrågor, äldre- och handikappomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade samt färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag. Sotenäs och Lysekils kommuner har en gemensam gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd med ansvar för gymnasieutbildning samt vuxen- och uppdragsutbildning. Utbildningsnämnden har, med hjälp av utbildningsförvaltningen, ansvaret för barnomsorg, förskoleklasser och fritidshem, grundskola, särskola, musikskola, bibliotek och övrig kulturverksamhet, fritidsgårds- och övrig fritidsverksamhet. Byggnadsnämnden har ansvaret för planering, rådgivning, tillsyn och myndighetsutövning enligt bygglagstiftningen samt trafik- och trafiksäkerhetsfrågor. Miljönämnden i mellersta Bohuslän har ansvaret för planering, rådgivning, tillsyn och myndighetsutövning enligt miljölagstiftningen i de tre kommunerna Lysekil, Munkedal och Sotenäs. Kommunfullmäktige Valnämnd Valberedning Revision Överförmyndare Kommunstyrelsen Utbildningsnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Lysekil / Sotenäs Byggnadsnämnd Miljönämnden i mellersta Bohuslän Omsorgs- och socialutskott 2

96 VISION OCH MÅL Vision 2020 Det goda kustnära livet som förenar tradition med förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål Kommunfullmäktige har antagit ett antal inriktningsmål. Inriktningsmål: Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande En attraktiv besökskommun Alla finner sitt önskade boende Ett rikt fritids- och kulturutbud Ett livslångt lärande Programförklaring för mandatperioden Kommunfullmäktige har antagit en programförklaring för mandatperioden Kommunstyrelsen och nämnderna har fått i uppdrag att med utgångspunkt i programförklaringen ge förslag på inriktningsmål, mål för god ekonomisk hushållning och nämndernas styrande verksamhetsmål (prioritering, verksamhetsinriktning, verksamhetsuppdrag, indikatorer och nyckeltal) vilka ska redovisas i samband med budget 2014 och flerårsplan Utvecklingsområden Alternativa driftsformer För att nå målen om bemötande, service och tillgänglighet skall alternativa driftformer prövas i ökad omfattning. Nämnder och styrelser ges i uppdrag att aktivt pröva denna möjlighet genom olika entreprenadlösningar inom sina respektive verksamhetsområden. Övergripande miljöarbete Samtliga förvaltningar ges i uppdrag att ta fram mål och metoder för att kommunens miljöarbete skall bli övergripande för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter. Kvalitetsarbete Ett fortsatt betonade av kvalitetsarbetet när det gäller förtydligande av mål och implementering av dessa för samtliga förvaltningar. Hållbar ekonomi För att långsiktigt säkerställa en hållbar ekonomi samt en verksamhet som svarar mot medborgarens behov är det viktigt att utveckla ledning och styrning av den skattefinansierade verksamheten. 3

97 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen skall det för den kommunala verksamheten finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bl a att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen skall ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att driva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Föra att åstadkomma detta samband krävs bl a en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning Utifrån principen att varje generation själv skall bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är de finansiella målen för mandatperioden följande: Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 Mkr (1,2 % av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2% ca 8,5 Mkr. Investeringsvolymen skall under mandatperioden högst uppgå till 200 Mkr för den skattefinansierade verksamheten. Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Med utgångspunkt från vision och inriktningsmål utgörs mål för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv dels av 9 kommungemensamma mål dels av mål som kommunfullmäktige anger för kommunens olika verksamhetsområden och som återfinns i budgeten under respektive nämnds redovisning. Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Demokrati och samhälle Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Personal. Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete. Energi Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 % i förhållande till Fastigheter och anläggningar Kvalitén i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv. Samarbete Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. 4

98 OMVÄRLDSBESKRIVNING Internationell ekonomi Efter turbulensen på de finansiella marknaderna under 2011 och det förstahalvåret 2012 har ett tilltagande lugn infunnit sig. Världens börser har stigit påtagligt samtidigt som räntorna i de krisdrabbade länderna i Sydeuropa har fallit kraftigt. Ett ytterligare tecken på stabilisering var stigande räntor i länder som Tyskland, Sverige med flera. Parallellt med stabiliseringen på de finansiella marknaderna kunde under hösten och vintern även noteras att ledande konjunkturindikatorer stabiliserades och började stiga i Europa och USA De senaste månaderna har emellertid tvivlen åter ökat om hållbarheten och kraften i den globala konjunkturuppgången. De ledande indikatorerna har slutat att stiga och i delar av Europa till och med börjat att falla tillbaka mot höstens bottennivåer. Allt pekar på att ekonomin i Eurozonen har fortsatt att backa under början av 2013 och just nu tyder ingenting på en snabb vändning till det bättre. De grundläggande problemen för Eurozonen är långt ifrån över. Även i USA har uppgången i ledande indikatorer brutits, åtminstone tillfälligt. Den samlade effekten av de senaste månadernas ekonomiska nyheter har varit att den globala ränteuppgången vänts till nedgång samtidigt som konjunkturkänsliga råvarupriser fallit ordentligt. Den sista tiden finns även tecken på att den starka börsutvecklingen från början av året börjat tappa lite kraft. Sammantaget finner SKL ingen anledning att dramatiskt ändra sin syn på den globala konjunkturen jämfört med tidigare prognos. En kraftig penningpolitisk stimulans världen över bådar för en gradvis men svag återhämtning trots de mycket stora underliggande problemen som kvarstår i kölvattnet av finanskrisen. Svensk ekonomi Efter en vinter med mycket svag tillväxt förväntas nu tillväxten öka i svensk ekonomi. Det blir dock inte tal om några högre tillväxttal utan svensk ekonomi hålls även fortsättningsvis tillbaka av en dyster utveckling i omvärlden. I år beräknas BNP växa med 1,5 procent och nästa år med 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka prisoch löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Kommunsektorn Ett överskott med 14 miljarder kronor 2012 innebar ett rekordresultat för kommunerna. Resultatnivån beror till stor del på tillfälliga intäkter från återbetalade AFA-premier och ger inte en rättvisande bild av det ekonomiska läget som råder i de flesta kommuner. Kommunerna står de kommande åren inför utmaningar som ökade investeringar och kraftigt ökade behov från befolkningsförändringar och ambitionshöjningar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. Intäkterna från skatteunderlagets tillväxt räcker inte till. Enligt SKL:s bedömning kommer det att behövas ökade statsbidrag och skattehöjningar för att finansiera kommunernas verksamheter framöver. Åren 2015 och 2016 beräknas skatteunderlaget realt sett växa med över 1,5 procent. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med över 1 procent. Tillväxten i svensk ekonomi är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Den fortsatt relativt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. 5

99 Under 2012 skedde en ganska stark tillväxt av skatteunderlaget, främst tack vare ökat antal arbetade timmar samt stigande löner och pensionsinkomster. Sysselsättningsläget fortsätter att förbättras men ökningen av arbetade timmar blir ändå blygsam både 2013 och Detta bromsar skatteunderlagstillväxten i år och trots att utvecklingen av arbetade timmar beräknas bli något bättre nästa år avtar skatteunderlagets ökningstakt då ytterligare. När sysselsättningen därefter tar bättre fart tilltar också löneökningstakten. Den snabbare ökningen av lönesumman är huvudorsaken till att skatteunderlaget beräknas öka Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Befolkning Invånarantalet i Sotenäs har under perioden minskat med 355 personer, från till Det är invånarantalet den 1 november som ligger till grund för skatteintäkterna påföljande år. Kommunen har kontinuerligt ett födelseunderskott och är därför helt beroende av inflyttning för att inte befolkningen skall minska. Inflyttning sker framför allt i åldersgruppen 45 år och uppåt och befolkningen karaktäriseras av att andelen personer 55 år och äldre är bland de högsta i riket. Däremot är åldersgrupperna år kraftigt underrepresenterade vid en jämförelse med genomsnittet i riket. Näringsliv och arbetsmarknad Sotenäs är starkt beroende av att basnäringarna har en trygg tillgång på arbetskraft, råvaror och kommunikationer. I kommunen finns ca arbetsställen, de flesta knutna till orterna Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand och Bovallstrand. Näringslivet präglas av en dominerande bransch, livsmedelsindustrin. De flesta arbetstillfällen återfinns inom tillverkningsindustrin, 28 %, vilket är dubbelt så stor andel som genomsnittet i riket. Därefter kommer handel 14 % samt vård och omsorg med 12 %. Sotenäs kommun är en utpendlingskommun. Nettot mellan in- och utpendling minskade mellan åren 2006 till 2009 för att därefter öka något. Nettoutpendlingen 2011 uppgick till 123 personer jämfört med 110, 65 och 121 personer för respektive 2008, 2009 och Arbetsmarknaden i Sotenäs kommun har haft en stabil karaktär över tiden. Andelen arbetslösa har den senaste femårsperioden genomsnittligt legat lägre än både länet och riket. I mars 2013 (mars 2012) var andelen arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i ålder år 4,7% (4,8%), jämfört med 6,6% (6,4%) i länet och 6,9%(6,5%) i riket. Källor: SCB och Arbetsförmedlingen. B efo lkningsutveckling Invånare Bostadsmarknad Under senare delen av 1990-talet präglades bostadsmarknaden i norra Bohuslän och Sotenäs av låg efterfrågan och flera tomma lägenheter. I början av 2000-talet ökade efterfrågan på lägenheter men nyproduktionen har legat på en låg nivå och under åren tillkom endast ett 25-tal nya lägenheter i flerbostadshus. Efterfrågan på villatomter har ökat kraftigt under talet och under perioden färdigställdes ca 110 nya småhus. Under nuvarande mandatperiod planeras för ca 400 nya bostäder i form av hyresrätter, bostadsrätter och egna hem. Källa: SCB. 6

100 PERSONAL Sotenäs kommun har en samordnad personaladministration. Syftet är att kunna genomföra en gemensam personalpolitik i hela organisationen. Verksamheten ska även vara stöd till chefer i personalfrågor. Personalstrategi En av de viktigaste utmaningarna för Sotenäs kommun är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Dessa utmaningar ställer stora krav på det personalstrategiska arbetet. För att vara en attraktiv arbetsgivare fokuserar Sotenäs kommun på ledarskap och medarbetarskap, hälsa, kompetensförsörjning samt jämställdhet. Ledarskap och medarbetarskap För att främja ledarskapet samverkar kommunen med Tanums kommun i chefsutbildning. Så gott som samtliga chefer har genomgått denna utbildning. Nyrekryterade chefer ska genomgå den. Kommunen har infört verksamhetsutvecklande lönesättning. Lönen ska vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Löneinstrumentet blir på detta sätt ett ledningsverktyg. Orsaken är att de centrala löneavtalen ställer krav på chefernas färdighet att genomföra lönesamtal, utarbetande av mål för verksamheten och lönekriterier samt metodik för genomförandet av samtalet. Utbildning sker kontinuerligt för nya chefer. Ett sätt att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet är samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Denna dialog förs via arbetsplatsträffar och centrala samverkansgrupper. Kommunen följer, genom en vart tredje år återkommande medarbetarenkät, aktivt upp hur medarbetare och chefer upplever sin arbetssituation och utveckling i arbetet. Arbetsmiljö Kommunen har fastställt en arbetsmiljöpolicy. Denna policy medför att respektive chef årligen ska sammanställa vilka arbetsmiljöåtgärder som genomförts samt en handlingsplan för långsiktiga åtgärder. Resultat och utvärdering följs upp i respektive förvaltnings samverkansgrupp för att sedan rapporteras till respektive nämnd. Fastställda rutiner vad gäller skyddsronder har arbetats fram. Kompetensförsörjning (rekrytera, utveckla och behålla) Riktlinjer för rekrytering har tagits fram i syfte att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. Dessa riktlinjer är väl förankrade i organisationen. Rekrytering av chefer har under det senaste året har varit förvaltningschef, enhetschefer och rektorer. Jämställdhet Mot bakgrund av att arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva åtgärder för att jämställdhet i arbetslivet ska uppnås har kommunen genomfört en systematisk lönekartläggning. Denna kartläggning genomförs kontinuerligt enligt gällande lag. Syftet med kartläggningen är att identifiera, utjämna och förhindra eventuella osakliga skillnader i löner mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Ständiga förbättringar Kommunen har tillsammans med Munkedals kommun sökt och erhållit medel från ESF för att kompetenshöja chefer och medarbetare i ständiga förbättringar. Projektet sträcker sig fram till augusti Resultatet av detta projekt innebär att förvaltningarna kommer arbeta med ständiga förbättringar och coachande ledarskap. Projektanställda lean-coacher har under 2012 haft utbildning i metoder för samtliga chefer i Sotenäs och Munkedals kommuner. Dessutom har coachen varit utlånad till Lysekils kommun för att genomföra ett antal processkartor. PA- och lönesystem Under 2012 har Sotenäs kommun övergått till ett nytt PA- och lönesystem. Anledningen till denna övergång är att tidigare leverantör upphörde med underhåll av systemet. Upphandling har skett tillsammans med Munkedals och Lysekils kommuner. 7

101 EKONOMISK UTVECKLING Resultat Kommunens resultat för 2012 uppgick till 8,5 Mkr för den skattefinansierade verksamheten. I resultatet ingår vinster från försäljning av anläggningstillgångar med 1,8 Mkr varför den egentliga verksamheten visar ett lägre resultat. Belopp i Mkr Årets resultat 3,5 9,6 10,7 17,5 15,3 Årets resultat skattefinansierad verksamhet -2,9 4,3 6,9 17,3 8,5 Årets resultat enligt balanskravet 3,3 7,0 6,3 3,7 13,5 Verksamhetens nettokostnader Den del av kommunens verksamheter, som finansieras med skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag kallas nettokostnader. Nettokostnaderna kan inte i ett längre perspektiv tillåtas öka mer än de angivna intäkterna. Mellan 2008 och 2012 ökade nettokostnaderna med 2,8 % medan skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade 6,2 %. Nettokostnadernas förhållande till skatte- och utjämningsbidrag bör ligga betydligt under 100% så att det utrymme som då finns kvar kan användas för ev. amortering av lån, investeringar och/eller sparande. N etto ko stnadsandel av skatte- o ch bidragsintäkter Budgetföljsamhet Efter stora negativa budgetavvikelser i början av 2000-talet har de senaste tre boksluten visat överskott. Nämndernas resultat har försämrats under en följd av år vilket tidigare kompenserats av positiva avvikelser för gemensamma kostnader samt av skatte- och bidragsintäkter. Avvikelse i Mkr prog Nämndsverksamhet -5,4-7,9-2,9-2,7-4,1 Affärsdrivande vht 1,1 4,0 0,2 6,8 1,2 Gemensamma intäkter o kostnader 18,6 13,3 14,2 7,6 3,1 Skatte- och bidragsintäkter -2,5 4,3 6,8 0,2 0,2 Övrigt -4,8-3,5-1,3-1,8-0,9 Totalt 7,0 10,2 17,0 10,1-0,5 Investeringar Investeringsvolymen har legat på en hög nivå under hela 2000-talet. Tack vare en från början stark likviditet och intäkter från fastighetsförsäljning har kommunen ända fram till 2011 kunnat finansiera den höga investeringsvolymen utan upplåning. M kr B rutto investeringar 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94% 93% Låneskuld Kommunens låneskuld till kreditinstitut uppgår till 150,8 Mkr. Övrig låneskuld avser strukturstöd från EU i form av avskrivningslån. Dessa lån skrivs av årligen och löper utan ränta. Soliditet Kommunens soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden har under perioden 2008 till 2012 försämrats från 29 % till 26 %. Större delen av den försämrade soliditeten beror på den ökade låneskulden. 8

102 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER Jämförelse (benchmarking) norra Bohuslän Kommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Strömstad har under en rad av år visat en stabil ökning av antalet invånare och är nu näst största kommunen i norra Bohuslän. Övriga kommuner i jämförelsen visar sjunkande befolkningstal. Antal invånare 31/ Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Finansiella jämförelser Kommunalskatt Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög kommunalskatt om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Kommunalskatt (%) Sotenäs 21,74 21,31 21,31 Lysekil 22,49 22,06 22,06 Munkedal 22,76 22,33 22,83 Strömstad 22,34 21,91 21,91 Tanum 21,99 21,56 21,56 Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen i Sotenäs till 1,6% medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 2,1%. 8% Nettokostnadsförändring Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital. Sotenäs och Strömstad tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. Resultat Samtliga kommuner har 2012 erhållit återbetalning av premier från AFA Försäkring vilket förstärkt resultaten. Om man bortser från dessa återbetalningar redovisar samtliga kommuner utom Tanum ett sämre resultat 2012 än % Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum -20 Mkr Resultat Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum

103 Strukturkostnadsindex Källa: SCB:s skrift Vad kostar verksamheten i Din kommun. Att jämföra en kommuns kostnader med en annan utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. En annan metod är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Systemet utjämnar för kostnader i kommunen som beror på den egna strukturen, som t ex befolkningens sammansättning. Indextalen tas fram av SCB och presenteras i den årliga skriften Vad kostar verksamheten i Din kommun. Jämförelserna omfattar verksamhetsområdena barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. Indextalen ger en indikation på om kommunen har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen enligt kostnadsutjämningssystemet. Ett positivt värde innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, ett negativt värde visar det omvända. Avvikelsen kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Barnomsorg Sotenäs har under flera år legat under riksgenomsnittet vad gäller resursförbrukning och då dessutom kvaliteten är hög inom förskolan tyder detta på en effektiv organisation. Från 2010 har trenden vänt ligger Sotenäs kommuns kostnader 4,9 % över riksgenomsnittet vilket motsvarar 1,6 Mkr. Strukturkostnadsindex % Barnomsorg Sotenäs -3,7 1,8 4,9 Lysekil 5,5 10,3 5,4 Munkedal 22,1 20,9 26,8 Strömstad 22,9 16,2 11,8 Tanum 23,5 26,7 32,3 Grundskola Samtliga kommuner har högre kostnader för grundskola än vad som är motiverat utifrån kommunens befolkningsstruktur. Sotenäs har under ett antal år haft en hög ambitionsnivå inom grundskolan med bl a en hög lärartäthet. För 2011 ligger Sotenäs kostnader 16,3 % över riksgenomsnittet, vilket motsvarar 13,7 Mkr Strukturkostnadsindex % Grundskola Sotenäs 14,5 12,9 16,3 Lysekil 2,9 5,5 3,4 Munkedal 13,0 12,2 10,8 Strömstad 16,7 19,0 15,9 Tanum 10,9 9,6 11,7 Gymnasieskola Lysekil och Strömstad har egna gymnasieskolor medan Sotenäs och Munkedal köper i princip samtliga gymnasieplatser från andra kommuner. Tanum köper merparten av sina gymnasieplatser men har en mindre gymnasieskola med ca 120 platser. Strömstad har väsentligt högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Strukturkostnadsindex % Gymnasieskola Sotenäs 0,7 3,3 3,9 Lysekil 1,9-1,7-14,3 Munkedal -1,5 4,5 2,5 Strömstad 32,0 32,9 33,6 Tanum 6,6 7,2 9,6 Äldreomsorg Samtliga kommuner har under en lång följd av år haft högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Sotenäs kommun har under 2010 och 2011, relativt övriga kommuner, sänkt sina kostnader betydligt. Strukturkostnadsindex % Äldreomsorg Sotenäs 11,4 3,2-1,5 Lysekil 6,5 10,3 13,0 Munkedal 17,2 17,5 20,2 Strömstad 8,7 10,6-2,8 Tanum 7,3 7,9 11,5 Individ- och familjeomsorg Samtliga kommuner utom Strömstad har kostnader som ligger betydligt högre än vad som är motiverat utifrån strukturella förutsättningar. Strukturkostnadsindex % Individ- o familjeomsorg Sotenäs 27,1 34,4 30,7 Lysekil 25,7 34,1 50,6 Munkedal 29,5 45,2 52,8 Strömstad 13,1 12,4-9,6 Tanum 34,5 35,1 26,9 10