Tvångssyndrom i skolan. OCD in school

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tvångssyndrom i skolan. OCD in school"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Tvångssyndrom i skolan Hur kan man arbeta med elever med ett tvångssyndrom i skolan? OCD in school How can one work with students with OCD in school? Emily Nilsson Dragana Radovanovic Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Religionsvetenskap och lärande Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Torsten Janson Datum för slutseminarium

2 Sammanfattning Nilsson, Emily & Radovanovic, Dragana (2009). Tvångssyndrom i skolan en diskursiv studie om hur kan man arbeta med elever i skolan som har ett tvångssyndrom Lärarutbildningen, Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. I arbetet undersöks lärarrollens yrkesroll inom skolans värld hur man arbetar med elever som drabbats av OCD. OCD står för obsessive compulsive disorder och det innebär människor som lider av ett tvångssyndrom och tvångstankar. Frågor som arbetet ämnar besvara är: Hur märker man om ett barn lider av OCD? Vilka är de utmärkande symptomen? Finns det någon koppling kring OCD och andra psykiska sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det någon specifik handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjälpmedel finns? Hur kan man anpassa undervisningen efter behov? Arbetet består i att ta reda på vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lärare jobbar för att gynna elevernas utveckling och lärande samt hur man kan känna sig om man lider av syndromet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod när vi har intervjuat människor som vi anser har haft en stor relevans för undersökningen. Vår slutsats har varit att vi har fått reda på vad man ska ha i åtanke när man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohälsa samt vad det innebär att lida av syndromet. Nyckelord: bemötande, yrkesetik, psykisk sjukdom, skola, tvångstankar. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Litteraturöversikt Teoretisk bakgrund Historisk bakgrund Ångest, Social fobi, depression OCD-tvångssyndrom Hur vet man att man lider av OCD? Behandlingssätt Hur arbetar skolan? Metod Urval Genomförande Intervjupersoner Etiska övervägande Resultat Intervju med kvinna, Intervju med lärare Intervju med psykolog på BUP Analys av resultat Slutdiskussion Slutord Referenser.37 3

4 1. Inledning Vi har valt att undersöka hur vi som pedagoger kan arbeta med barn som lider av tvångssyndromet OCD vilket innebär att man har tvångstankar. Vi vill undersöka vilka eventuella hinder som står i vägen för dem. Tvångstankar och ångest har oftast förkortningen OCD som man har hämtat från engelskan och det står för Obsessive Compulsive Disorder. Tvångsbeteende kan vara av två olika slag; tvångstankar och tvångshandlingar. En tvångstanke är ofta en startsignal eller orsak till tvångshandlingar eller till andra tvångstankar. I de allra flesta fall uppträder också undvikanden i samband med tvånget. Tvångstankar kan vara upprepande idéer, tankar, bilder eller föreställningar som är påträngande. (Wadström Olle, Tvång 1998) För att kunna ge en helhetsbeskrivning av sjukdomen så kommer vi även att titta närmre på andra barndoms psykoser och deras teoretiska bakgrund. Anledningen till detta valda ämne beror på till största del av egna erfarenheter det vill säga en närstående familjemedlem lidit av denna sjukdom. Svenska OCD-förbundet Ananke är en rikstäckande ideell förening som grundades 1989 med uppgift att stödja människor med tvångssyndrom. (Riksföreningen Ananke) Som blivande pedagoger vill vi kunna bemöta våra elever väl och främja deras skolgång genom att fördjupa oss i frågor och få en kunskap kring ämnet. En av oss har upplevt att en person i närheten har lidit av OCD och det har väckt ett större intresse för detta ämne. Hon kände sig orättvist behandlad i skolan eftersom läraren inte ville skilja på henne och de andra i klassen. Hon har därför upplevt sin skoltid som komplicerad och har haft svårt för att känna någon trygghet hos sin lärare. Vi vill ta reda på hur en pedagog bör förhålla sig och vilka metoder som är de bästa. Det kan vara värt att veta att % av barnen med OCD har förälder/syskon som ofta har tics eller tourette syndrom och liksom att vissa patienter ofta har depression i släkten. OCD gör debut vanligen i puberteten när det gäller flickor och strax före puberteten när det gäller pojkar. ( ) 4

5 I boken Ungdomar, stress och psykisk ohälsa begreppet psykisk ohälsa. Det finns olika problem som uppfattas vara psykiska, allt från trötthet, oro till förvirring. Uppfattningen om var gränsen går mellan det normala och det abnorma påverkas av hur olika situationer tolkas. Hur (Statens offentliga utredningar 2006 Edita Sverige AB Stockholm). Det finns olika och flera teorier om orsaken till att människor lider av OCD. Det senaste årtiondet har hjärnans signalsubstans serotonin väckt stort intresse. Troligtvis handlar inte detta bara om ett överskott eller brist på serotonin i hjärnan utan det kan rör sig om störningar i ett besvärligt samspel mellan olika nervbanor där serotonin är en av de viktiga faktorerna. ( ) Utveckling av barns och ungas lärande är förskolans och skolans huvudgift. Den ökade psykiska ohälsan bland unga visar att förskolans och skolans insatser för att utveckla lärande inte fullt ut motsvarat de ökade krav som finns i dagens individualiserade samhälle. Det sociala livet i familjen är en av de främsta orsakerna till ohälsa. Det finns en social skillnad bland barn och dessa kan visas redan vid fyra års ålder. Skolan försöker arbeta emot dessa tendenser genom att föreslå en hög och jämn kvalitet för alla elever. (Statens offentliga utredningar 2006) I läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet står det att: Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas.(lpo 94). Lärarna ska ta hänsyn till dessa elevers förutsättningar och kunna planera undervisningen och skapa goda utvecklingsstrategier som gynnar alla elever. Det är en skola för alla och utifrån det borde man lägga upp sin strategi. För att kunna få svar på våra frågor ska vi använda oss utav intervjuer med lärare som har mött elever med syndromet, psykolog på BUP samt en kvinna som lidit av syndromet. Vi ska också använda oss av relevant litteratur och internetsidor för att kunna besvara våra frågeställningar samt uppnå vårt syfte med undersökningen. 5

6 Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället och det är viktigt med ökad kunskap. Psykisk sjukdom är ett tydligt begrepp som innefattar såväl svåra väl definierade sjukdomstillstånd, t.ex. psykoser såsom depressioner och ångesttillstånd. Att ha en psykisk sjukdom betyder att en person har en psykologisk eller en beteendemässig omställning och fungerar sämre rent socialt. Psykisk ohälsa kan vara ett besvärligt begrepp eftersom definitionen varierar i olika studier och sammanhang vilket gör jämförelser svåra. ( %20unga.pdf ) 1.1 Syfte & frågeställning Syftet med denna undersökningen är att få kunskap om hur man kan hantera problem som innefattar psykisk ohälsa med fokus på OCD. Vi är båda intresserade av barn med särskilda behov och är nyfikna på vad psykisk ohälsa kan bero på men även hur man bemöter dessa elever. Elever som lider av psykiska sjukdomar behöver lärare som har en förståelse och som förstår elevens tankar. Lärare som möter elever som lider av någon typ av psykisk ohälsa har en stor ansvarighet för att hela klassen ska fungera som grupp. Vi vill veta hur man i framtiden ska kunna ta emot elever med OCD och veta hur man kan ge stöd till dessa elever Hur märker man om ett barn lider av OCD? Vilka är de utmärkande symptomen? Vad finns det för kopplingar kring OCD och andra psykiska sjukdomar? Hur skall skolan och lärare bemöta elever som lider av OCD enligt våra informanter? 6

7 1.2 Litteraturöversikt För att få svar på våra frågeställningar så har vi valt relevant litteratur som vi anser vara viktiga för vårt huvudämne. Den första boken som heter Tvångssyndrom/OCD nycklar på bordet (2002) är skriven av Susanne Bejerot (leg. Psykoterapeut) som är överläkare och specialist i psykiatri. Hon har arbetat med att försöka bota barn och ungdomar som lider av tvångssyndromet. Boken beskriver vad tvångstankar (OCD) innebär och varför människor drabbas av det. Även hur människors beteende kan se ut. Boken ger läsaren en förförståelse för sjukdomen och är avsedd för alla. Arne Öhman är professor i psykologi vid Karolinska Institutet. Öhman beskriver olika symptom och dess påverkan av människors liv i boken Rädsla, ångest och fobi (1994). Han lyfter fram olika varianter av rädslor och i vilka situationer de förekommer. Per Hove Thomsen är barnpsykiater och har i många år arbetat med forskning och behandlingar av barn och ungdomar med tvångstillstånd. Hove Thomsen beskriver olika behandlingsmetoder och olika symtom hos bl.a. barn och tonåringar. Boken som heter När tankar blir till tvång (1994) är skriven till föräldrar, sjuksköterskor, lärare och andra anhöriga som är intresserade av tvångssymtom. Danuta Wasserman är professor i psykiatri och presenterar olika orsaker till depressioner och vad som är utmärkande för depression hos barn och vuxna. Hennes bok heter Depression en vanlig sjukdom (1998). 7

8 2. Teoretisk bakgrund Följande avsnitt kommer att bestå utav grundlig fakta om psykisk ohälsa och en beskrivning kring den historiska bakgrunden. Vi kommer sedan att göra en utförlig beskrivning om sjukdomen OCD och där kommer vi att beskriva hur sjukdomen framträder, vad den innebär och framför allt berätta hur skolorna bör arbeta med sjukdomen. Vi kommer att titta närmre på de tre stora psykiska besvären; depression, social fobi och ångest och dra paralleller till OCD. 2.1 Historisk bakgrund Runt om i världen så finns det barn som väntar på att få en diagnos. Någon i deras närhet har upptäckt att beteendet inte är som andras. Det kan vara en förskollärare, en lärare, en släkting eller kanske en familjemedlem som börjat misstänka att något inte står rätt till? Vad psykisk ohälsa råder det skilda meningar om. Förr i tiden så trodde man att barn som led av psykisk störning bottnade i en olämplig uppfostran men idag vet man bättre (Riksföreningen Ananke). Vi tänker här presentera de olika psykiska symptomen som förknippas och kopplas till OCD. Om vi tar en snabb genomgång på de vanligaste symptomen som framför allt unga kan lida av så finns det exempelvis: Ångest Social fobi Depression ( ) 8

9 2.2 Ångest Ångestkänslor hos människan är medfött och har alltid funnits i syfte att skärpa våra olika sinnen. Om man tänker sig urtidsmänniskan och de faror som hotade så är det lättare att förstå kroppens reagens. Att fysiskt reagera vid hot handlar därför ursprungligen om liv och död. Många människor som drabbas av ångest har ofta höga krav på sig själva. Att reagera med ångest och panik inför olika former av känslomässig stress är lika överensstämmande som att reagera med panik inför ett vilddjur. Att få ångest kan bero på olika anledningar. Det finns de som kan ha upplevt något traumatiskt i sitt liv såsom separationer eller dödsfall respektive befinner sig en person möjligtvis i en stressig miljö som gör att situationen inte längre blir hållbar och då utlöses ångest attacker. ( ) Människor som lider av ångest och får ångestattacker brukar oftast undvika ställen där de lättast kan få ångest. Därför hittar de också oftast på ursäkter till de närstående så att de slipper utsätta sig själva för det obehagliga som kan uppstå. Enligt Arne Öhman som är professor i psykologi vid Karolinska Institutet beskriver i sin bok Rädsla ångest fobi (1994) att ångest kan jämföras med en ständig oro för att saker och ting ska hända. Enligt vissa studier så har det visat sig att patienter som lider av ångest ältar samma sak om och om igen. Risken att det som de fruktar verkligen kan hända är minimal. Ångest kan bero på allt från att man inte hinner betala tillbaka det där lånet till att känna stress över sitt jobb eller privata liv enligt Öhman (1994). Vanliga tecken på ångest är svettningar i händer, hjärtat dunkar snabbare och man kan få svårt för att andas. Christer L. Nordlund är fil.dr och legitimerad psykolog och beskriver i boken Ångest (2004) att det finns olika uppfattningar om vad ångest är och vad som förorsakar ångest. Det finns de som ser ångesten som en sjukdom, som beror på kemiska förändringar i hjärnan medan det finns andra som ser ångest som en effekt av något som har hänt mycket tidigt i vårt liv. Det innebär att det ligger som ett tryck som sedan blossas upp senare i livet och det är då vi upplever ångest. Med detta synsätt anser man därför att ångesten finns där hela tiden oavsett om vi känner av den eller inte. 9

10 Enligt Olle Wadström som är legitimerad psykolog med beteendeterapeutisk inriktning skriver i sin bok Tvång (1998)att personer som drabbas av ångest kan försöka bli av med ångesten genom tvångstankar och tvångshandlingar. Vanliga tecken på reaktioner i kroppen hos människor som lider av ångest kan få svettningar i händer, hjärtat dunkar snabbare, kan få svårt för att andas och blodtrycket kan öka. Kraftig ångest kan variera och upplevas olika och kan exempelvis vara darrningar, hjärtklappningar, andnöd och koncentrationssvårigheter i enlighet med Wadström (1998). En tvångsepisod kan förorsakas av obehag gällande någon händelse som ger ångest och behöver inte ha något med tvånget att göra. Det är däremot inte bara ångeststörningar som ger upphov till tvångshandlingar men är i hög grad kopplade till tvångssyndromet. Social fobi Att ha social fobi innebär att en person kan få ångest när han/hon befinner sig i centrum bland andra människor och då fokusen och uppmärksamheten läggs på dem. De är då rädda för att göra bort sig och att risken finns att osäkerheten ökar. Man kan misstänka att personer som lider av social fobi är blyga, men så är inte fallet och det måste man ha i åtanke när man hör social fobi. ( ) Social fobi visar sig ofta i samband med skolstarten eller i puberteten då kraven på att vara duktig ökar. Redan på förskolan är vissa barn mer än vanligt blyga inför främmande personer. Forskning visar att vissa personer har anlag för den här typen av ångest och att den kan utlösas av påfrestningar. Känslan av att inte kunna kontrollera och styra sin ångest i situationer som andra finner vardagliga påverkar den drabbades själsliv. För dessa människor blir det ett stort störmoment i tillvaron och de tycker exempelvis att det är komplicerat att ringa upp en okänd person eller behöva utsätta sig för att prata med okända människor. ( ) Varför drabbas vissa av social fobi? Social fobi uppstår vanligtvis vid års ålder. Ofta ses ångestreaktioner som något som har lärts in genom associationer. De negativa erfarenheterna leder oftast till dåligt självförtroende och dålig självkänsla. Man litar inte på 10

11 sin egen duglighet att man ska hantera en viss situation på ett bra sätt och man överdriver riskerna att något ska gå på tok. Grundkänslan som människor har när de lider av social fobi utgörs av rädsla eller ångest. De drabbade menar också att man inte kan leva livet fullt ut och tappar livsglädjen. (Andersson, Carlbring, Furmark, Holmström, Sparthan, Social fobi 2006) Om man ska dra en parallell till OCD och social fobi så finns det en liten koppling och den kopplingen heter selektiv mutism. Det innebär att barn slutar att prata i vissa situationer trots att de kan prata i övrigt. De flesta barn pratar hemma men så fort de vistas utanför hemmet så sluta de. Detta påverkar naturligtvis inlärningen i skolan och även den sociala utvecklingen. Barn som har selektiv mutism är extremt blyga och skygga inför människor och en del av dem tvångsformat beteende dvs. att vissa saker måste göras på ett visst sätt och att vanor och rutiner ska följas. Hos vissa av barnen så finns en uttalad tvångsmässighet att kriterierna för diagnos på tvångssyndrom med tvångstankar är uppfylld. Med andra ord så visar detta att de barn som lider av selektiv mutism har en diagnos som anses vara i likhet med de som lider av OCD som Per Hove Thomsen förklarar i sin bok När tankar blir tvång (1997). Depression Depression har många upplevt någon gång i livet. Per Hove Thomsen (1997) som är barnpsykiater och har arbetat i många år med behandlingar av tvångstillstånd hos barn och ungdomar skriver i sin bok När tankar blir till tvång att Depression är vanligt att det förekommer i samband med tvångstankar. Ett kännetecken för depression är att känna ångest över något och vara pessimistiskt men inte veta varför. Hos de yngre barnen är detta inte vanligt enligt Danuta Wasserman som är professor i psykiatri där hon förklarar sjukdomen i sin bok Depression -en vanlig sjukdom (1998). Hon nämner även att depressionen är lika vanlig hos pojkar som hos flickor innan puberteten då 0,2 % - 2 % unga utvecklar en sorts depression. Efter puberteten är depressionen vanligare hos flickor då 3 % - 4 % lider av depressionen i Sverige. Man undrar varför detta är vanligare hos flickor än hos pojkar, detta kan nämligen bero på att flickors självkänsla minskar som är kopplad till kroppen. Flickor försöker ofta efterbilda deras skönhetsideal, möjligtvis från media, vilket gör att de kan känna sig otillräckliga och kan känna osäkerhet som sedan leder till depression. Flickor grubblar även mer än pojkar över sina motgångar och kan känna en förtvivlan mycket lättare. Pojkars depressioner upptäcks heller inte lika ofta då pojkar inte uppvisar sina symtom lika tydligt. Depressionerna börjar upptäckas först när de tappar intresset för vanliga aktiviteter. 11

12 Wasserman (1998) förklarar att fickors deprimerande inte brukar störa omgivningen utan de är mer tystlåtna och blyga. Hos pojkar däremot kan depression framvisas genom deras bråkiga beteende och de presterar sämre i skolan. Som vuxen lägger man mer igenkänningstecken till pojkar då man ofta måste gripa in i situationer och ägna mera tid åt deras beteendestörningar och skolprestationer. Som lärare har man här enligt Wasserman (1998) en viktig uppgift att tillföra dessa elever. Vi ska vara ett stöd till dessa elever eftersom lärare har en annan relation till barnen än vad föräldrarna har och på så sätt kan lärare lättare uppmärksamma förändringar kring barnens prestationer och beteende. Vuxna som möter ungdomar som är besvärliga eller ledsna förstår inte alltid att det är en depression som ligger bakom. Wasserman (1998) beskriver i sin bok att barn och ungdomar som lider av en depression har även koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetsstörningar som är vanliga symtom. Irritabilitet och nedstämdhet är ett vanligt symtom hos barn och unga när de drabbas av en depression skriver Wasserman (1998). Symtomen kan pågå i veckor och kan variera ifrån dag till dag. Barn som befinner sig i en depression kan exempelvis förlora glädje och inte känna nöje i de vanliga aktiviteterna. Ungdomar kan däremot sitta på sitt rum som Wasserman (1998) beskriver och de kan hålla igång samma syssla länge utan att känna engagemang. Ungdomarna kan även isolera sig från sin omgivning och inte vela vara tillsammans med någon människa utan trivs främst när de är själva. Barn och unga som hamnar i en depression kan även bli slöa och senfärdiga. Hos ungdomar är det vanligt att de känner sig deprimerade pga. att de har låg självkänsla och detta drabbar mest unga flickor då de känner dåligt självförtroende. Det kan även vara svårt att skilja mellan depression och tvångssyndrom när det inträffar under ungdomsåren som Hove Thomsen (1997) klargör. Han belyser att depressiva symptom har ökat i barndomen då han menar att det finns odiagnostiserade deprimerade barn som borde erbjudas stöd och få behandling. I en depression kan ungdomar känna en skyldighet till att vissa händelser inträffar. Barnen kan anklaga sig själv att de inte förhindrade att vissa olyckor sker och de kan inte få ut hemska tankar ur huvudet som Hove Thomsen (1997) förklarar. Enligt Hove Thomsen (1997) kan deprimerade tonåringar få självmordstankar och självmordsrisken är högre än ungdomar som lider av tvångssyndrom. Wasserman (1998) talar om att självmordstankar är mycket vanligt hos barn och ungdomar och att 60 % -70 % som är drabbade av depression har självmordstankar någon gång under depressionens period. Självmordsförsök är dock inte lika vaniga som självmordstankar. Wasserman (1998) nämner även orsakerna till depressionen är en multifaktoriell sjukdom och risken kan vara högre att 12

13 ett barn eller en ungdom drabbas av depression ifall en förälder har haft sjukdomen. Barn och ungdomar kan även utvecklas till lyhörda personer och bli starka individer senare i livet. En annan orsak till depression kan även vara förluster av personer i ens närhet, desillusioner eller traumatiska livshändelser. Ungdomar kan även bli deprimerade ifall föräldrarna har för höga krav på de och de kan få en dålig självkänsla. Som vuxen eller som lärare är i enlighet med Wasserman (1998) viktigt att man stöttar barnen eller ungdomen som lider av en depression. Man ska tydligt visa att man bryr sig om de och försöka uppmuntra dessa barn, de ska samt ha förtroende för sina lärare för att kunna öppna sig. Gällande behandlingen av depressionen ska barn behandlas av barn- och ungdomspsykiater. Men de flesta som är drabbade kan bli friska genom samtalsbehandlingar enligt Wasserman (1998). De vanliga behandlingsformerna kan även vara kognitiva psykoterapier och interpersonell psykoterapi men trots allt kan det ta tid att deprimerande personer förändrar sitt beteende. När det gäller skolan är det viktigt att skolan samarbetar med barnets föräldrar för att kunna lägga upp en behandling som främjar barnet. Behandlar man inte barnets depressioner kan depressionen återkomma och blir kroniskt deprimerat som Wasserman (1998) förklarar. 2.3 OCD tvångssyndrom Utifrån våra frågeställningar har vi valt att fördjupa oss om OCD. Tvångssyndromet är indelat i två olika kategorier tvångstankar och tvångshandlingar. Vi kommer att beskriva mer djupgående om vad OCD innebär och vad som är utmärkande för syndromet. OCD är förkortningen på engelskan obsessive compulsive disorder. Frågor som man kan ställa till en person som misstänker att denne lider av OCD är bland annat; tvättar du dig om och om igen fastän att du vet att du är ren?, kollar du så att du har stängt av spisen upprepande gånger eller måste du göra vissa saker ett visst antal gånger?. Får man ett jakande svar på dessa frågor så kan det tyda på att man lider av sjukdomen OCD. Susanne Bejerot jobbar som överläkare och är specialist inom psykiatrin och har behandlat både vuxna och barn som har sjukdomen. Hon har skrivit boken Tvångssyndrom/OCD Nycklar på bordet (2002) där hon berättar att man kan känna sig otrygg trots att förnuftet säger att situationen är ofarlig. Bejerot (2002) menar att tvångssyndrom inte är en ny diagnos utan de olika symptomen har funnits sen årtionden. Man kan dra paralleller till Lady Macbeth som tvättade sina händer 13

14 överdrivit många gånger för att försöka få bort blodet från sina händer. Det betyder att de iakttagelser Shakespeare har gjort och fört vidare i sin pjäs, fanns redan för 400 år sedan. Var går gränsen mellan ett normalt beteende och tvångstankar? Vi tvättar exempelvis alltid händerna innan vi äter mat fastän vi vet att vi kanske är rena. De flesta människorna kontrollerar också att man stängt av spisen eller strykjärnet en extra gång fastän vi vet att vi gjort det. Bejerot (2002) menar att detta är säkerhetshandlingar och att man gör detta för att det känns tryggt men i sin förlängning så är det tvångstankar. Bejerot (2002) fortsätter och berättar att 90 % av alla människor har upplevt någon gång under sin livstid, obehagliga tankar som de helst skulle vilja slippa. Det är viktigt att kunna se skillnad på OCD och de vanliga rutinerna man följer. Barn är ett bra exempel på detta. De har en förmåga att vilja följa ett visst schema och ritualer och det är bara nyttigt för barn att ha rutiner. Det kallas vanliga rutiner och behöver inte alls vara OCD betingat. Med vanliga rutiner menar Bejerot (2002) att barn exempelvis endast vill gå på de vita strecken när de passerar ett övergångsställen till att ha kvällsrutiner; borsta tänderna, kamma håret, be en bön, läsa en saga och sedan släcka lampan vid läggdags. (Bejerot 2002). Bejerot (2002) drar också jämförelser med kulturbetingade fenomen. Det finns människor som är skrockfulla och har sina olika rutiner för att undvika olycka. Att exempelvis lägga nycklarna på bordet är ett sådant fenomen och även siffran 13 har hängt med oss sedan århundraden. Det finns många hotell som inte har siffran 13 för att det bringar otur men även där försöker Bejerot (2002) betona att detta inte alls behöver ha med OCD att göra. Man måste se skillnaden mellan ett kulturellt arv och ett tvångsmässigt beteende enligt Bejerot (2002). Man trodde förr att depression och tvångssyndrom var samma sak, alltså att människor som hade tvångstankar automatiskt led av depression. Det dröjde ända till början av 1900-talet då man slutade jämföra dessa två enligt Bejerot (2002). 14

15 2.4 Hur vet man att man lider av OCD? Bejerot (2002) berättar att det finns människor som är extra försiktiga och gör saker med noggrannhet men sedan finns det människor som inte fungerar i vardagen och att dessa tankar förstör det sociala livet det är den sistnämnda gruppen som lider av syndromet OCD. Man ska uppleva tankarna som påträngande och att man spenderar en stor del av tiden av att tänka på alla de saker man bör göra för att ha sjukdomen. Man fungerar inte normalt på sitt jobb och man kan inte heller umgås med sina vänner utan att bli störd av dessa tankar. Bejerot (2002) berättar också att det finns de som lider av OCD som är medvetna om sina tvångstankar men inte tror att det de tänker ska bli verklighet, men sen finns det alltså de som är i sämre skick rent psykiskt som tror att det de tänker ska bli verklighet. Därför måste de göra tvångshandlingarna för att undvika faran. (Bejerot 2002). De vanligaste tvångstankarna: Du är rädd att du ska tappa ditt spädbarn i golvet. Du är rädd för att vara oaktsam och utföra en katastrof. Du har en rädsla för smuts eller bakterier. Du är rädd för att bli sjuk och tvättar händerna så ofta du kan. Du undviker att stå på en bro eller uppe på ett tak för att du kan trilla ner eller få impulsen att hoppa. (Bejerot 2002). OCD innebär alltså att du upprepar saker som du gör. Varför människor gör vissa ritualer som betraktas som tvångstankar kan helt enkelt bero på att man vill minska ångesten eller obehagskänslorna. Människor som måste göra sin kontrolleringsrunda i hemmet kan vara säker till en början men utsätts för en s.k. frestelse där hon tvunget måste gå en runda till för att verkligen försäkra sig om att allt är avstängt och säkert. (Bejerot 2002). Hjärnan har en inlärning i autonoma nervsystemet som vi inte kan behärska över och beteende bestäms av det autonoma nervsystemet enligt Wadström (1998). Under århundrade har olika beteckningar kopplats ihop med det som vi idag kallar för tvångssyndrom enligt författaren Hove Thomsen (1997). Sjukdomen har haft olika beteckningar såsom skrupulösitet, folie de 15

16 doute (tvivlandegalenskap), psykasteni (ett svagt psyke) och slutligen tvångsneuros men trots detta har tillståndet inte ändrats. Hove Thomsen (1997) skriver att man har funnit historisk litteratur ur 1500-talet av tvångssundrom där beskrivningarna är de samma. Författaren tar även upp Freuds beskrivningar av tvångssyndrom som Freud beskriver att tvångssyndromet är bortträngda eller aggressiva impulser som kan ge rubbningar exempelvis Om jag inte gör så eller så kommer någon att straffa mig och då får jag göra detta och detta. Enligt Freud betyder detta att patienten är kapabel till att med sina tvångstankar kunna döda någon eller ta till skada. De senaste årtiondena har många hyst tvivel och ifrågasatt den psykoanalytiska teorins förklaringar till psykiatriska tillstånd. Tvångssyndromet har även varit omöjligt att behandla med psykoanalys men under den senaste tiden enligt Hove Thomsen (1997) har man koncentrerat sig på biologiska orsaksfaktorer. Vi kommer att återgå till de olika behandlingar som finns och som utförs av psykologer och läkare. Tvångssyndromet kan komma till uttryck hos olika barn och ungdomar. 40% är tvångstankar som handlar om rädslan för orenlighet och smitta och det förekommer hos både pojkar och flickor. Hove Thomsen (1997) påpekar att de flesta unga som lider av tvångssyndrom har både tvångstankar och tvångshandlingar men det finns individuella fall där barn eller ungdomar lider bara av tvångstankar men utan tvångshandlingar. Enligt Wadström (1998) skriver i sin bok Tvång är en tvångstanke en startsignal till tvångshandlingar. Tvångstankar är när idéer, tankebilder och impulser som dyker upp i huvudet regelbundet. Tvångstankar upplevs ofta skrämmande då personer som lider av tvångstankar är rädda att skada andra eller fruktar att döda sitt barn eller någon i sin närhet. Människor som är drabbade av tvångstankar kan tvinga sig själv att tänka bort obehagliga tankar. Enligt Wadström (1998) kommer detta då de vill neutralisera sin ångest genom att tänka bort hemska föreställningar och det kan ses som en skyddande funktion. Tvångshandlingar är en sorts reaktion på obehagliga tvångstankar som dyker upp som Wadström (1998) beskriver. Tvångshandlingar kan ses som ett beteende som personer som lider av tvångssyndrom måste utföras enligt vissa regler och exempel på detta kan vara tvättningsritualen där tvålningen måste göras ett antal gånger osv. För att kunna neutralisera känslorna av ångesten och obehag använder tvångspersonerna sitt tvångsbeteende. På Riksförbundet Attention hemsida ger de olika tips och råd för de anhöriga till personer med OCD som man kan ta del av och som kan finnas som hjälp: 16

17 Skaffa kunskap om sjukdomen och lär dig känna igen symtomen. Ställ inte för stora krav på den sjuke under dåliga dagar. Den som ätit eller sovit dåligt har svårare att stå emot sitt tvång. Ge stöd och beröm framstegen. Att motstå tvånget är en oerhörd prestation. Använd humor som ett hjälpmedel att skaffa distans till påfrestningarna. Var rak och ge klara budskap samtidigt som du förmedlar medkänsla och omtanke. ( ) 2.5 Behandlingssätt Det finns en skala, som en del specialister använder sig av för att mäta graden av OCD. Genom detta test så kan en terapeut utgå från patientens sinnesställning Den har benämningen BOCS =Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (se bilaga 4) Denna skala som är nämnd ovan, används runt om i landet och OCD-teamet på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Varberg, använder sig bland annat av Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale, vid diagnosticering av OCD. Det finns även andra skalor som mottagningar kan använda sig av och här nedan kommer några exempel: Screening för andra psykiska problem (CBCL,YSR, KSADS) Depressionskala (ex DSRS, CDI) Begåvning (WISC III) Dessutom så skall man titta närmare på ärftlighet, hur äktenskapet fungerar samt föräldrarnas sätt att hantera OCD-symptomet. ( %C3%A5ngssyndrom.pdf ) Människor som lider av OCD ska behandlas med kognitiv beteendeterapi. Det kan förkortas med KBT. Med kognitiv beteendeterapi innebär att man utgår från hur individen ser på sig själv och sin omgivning och det kallas därför ett kognitivt perspektiv. Terapin går ut på att man skall försöka förändra negativa uppfattningar och beteenden. Man skall göra personen medveten om sina problem och prata mycket om de mål som man sätter upp för att bli bättre. Man kommer även överens med sin terapeut om ett behandlingsprogram. 17

18 KBT är också effektiv vid ångestsyndrom, depressioner, ätstörning och missbruk för att dra några exempel. Den viktigaste punkten vid en KBT behandling ligger på samspelet mellan patient och omgivning. Även vilka bekymmer och olika erfarenheter patienten har. Terapeuten försöker finna lösningar och försöker hjälpa patienten genom insikt, kunskap och träning och den drabbade kan då förändra sina tankar och beteende. Terapeuten försöker hitta andra sätt hur man kan handskas med problemen i vardagen. ( Genom att förstå sitt beteende så kan man lättare ändra på sitt beteende och uppleva saker annorlunda. Man ska förstå sina tankar, känslor, sitt agerande för att nå det mål som man sätter upp tillsammans med sin terapeut. Den mest framgångsrika behandlingsmetoden har visat sig vara kognitiv beteendeterapi. Den kan bota eller lindra många olika tillstånd. Det är också vanligt att man kombinerar KBT med medicinering. ( Det finns dock ingen garanti att patienten blir av med sina symptom helt och hållet oftast blir de mycket bättre och kan uppleva att livet kan fortsätta på ett normalt sätt. ( Bejerot (2002) beskriver att kognitiv terapi är ett lysande exempel på metod eftersom den grundar sig i att patienten är medveten om sina problem, och med det menar Bejerot (2002) att människor med tvångstankar oftast är insiktsfulla. Bejerot (2002) förklarar att det bästa sättet att bli kvitt sin sjukdom är att man ska i samband med KBT också använda sig utav medicinering. Hon menar att hon har uppfattat en snabb effekt och tycker att man ska använda medicinen i minst ett år. De mediciner som visat sig effektiva vid OCD är SSRI eller Klomipramin och det är de som påverkar systemet som ställer in seretoninhalterna i våra hjärnor. Den kan också användas i behandling av depression. Beteendeterapi går ut på att patienten ska trotsa tvånget och utsätta sig för de rad olika situationer som kan kännas skrämmande. Patienten ska även trotsa tvånget och avstå från sina ritualer. ( Hur arbetar skolan? 18

19 En skola för alla är en skola där man har förmåga att tillfredsställda elevernas grundläggande behov och erbjuda dem utvecklingsmöjligheter i form av aktiviteter, roller och relationer (Andersson Inga, Samverkan för barn som behöver 1999: 69) I skolan kan vissa elever upplevas som problem och då sätts olika hjälpinsatser till. En förklaringsmodell sätts in som åtgärd för dessa elevers problem och man vill skapa en förståelse. Förklaringsmodellen går ut på att avslöja olika värderingar hur man ser på samspelet mellan individ och miljö. Enligt fil. Dr Inga Andersson som har skrivit boken Samverkan för barn (1999) beskriver att eftersom en elev ingår i ett skolsystem samt klasssystem tillsammans med lärare och kamrater måste man först och främst komma tillrätta med problemen som eleven lider av för att kunna förändra elevens situation. Om ett barn har fått diagnosen att det finns aspekter i barnets upplevelser, det vill säga i barndomen så problem är något som händer i en relation i ett samspel mellan miljö och individ. Enligt Sven Bremberg som skriver boken Elevhälsa teori och praktik (2004) anser att det finns tydliga anknytningar mellan elevens psykiska hälsa och lärandet. Det är vanligt att lärare betraktar att frågor om psykisk ohälsa i skolan är en uppgift som ligger utanför skolans ramar. Har man en sådan uppfattning så blir det svårt för elevhälsovården att kunna göra några insatser för att främja psykisk ohälsa. Tittar vi på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 står det att: En likvärdig utbildning Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Lpo94:.4 Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Lpo94:4 Nilsson, Lena som har skrivit boken Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik (2003) ställer sig frågan om psykisk ohälsan beror på att man inte klarar skolans krav eller motsatsen 19

20 dvs. att man misslyckas i skolan vilket leder till att man utvecklar en psykisk ohälsa. Hon tror även att psykisk ohälsa är förknippat med de problem som kan uppstå i skolan. I alla skeden kan man uppleva en viss svårighet hos elever som har psykiska problem eller som kommer från andra kulturer samt har andra sociala värderingar än i skolan. Det är olika förhållanden hos elever och i deras hemmiljö som i enlighet med lärarna kan inverka på eleverna integration i skolan enligt Andersson (1999). För att en elev enligt Bremberg (2004) ska utveckla sina kompetenser förutsätter det att skolbarnet ska bli positiv inställd till skolan och lärande. Om en elev och skolan inte har samma inställningar kan det förekomma konflikter vilket kan leda till destruktiva påföljder på elevens utveckling av kompetenser. Detta kan senare leder till negativ inverkan på elevens psykiska hälsa. Enligt författaren Bremberg (2004) kan hälsan befrämjas på olika sätt. I skolans arbete gör man värderingar av det som är önskevärt för att kunna hjälpa eleven. Vi ska klarlägga vilka värderingar som är viktiga för att kunna främja skolans arbete. Insatserna ska vara bra och inte skada till någon, vilket betyder att man ska utgå från att alla människor har lika värde. 20

21 3. Metod Vi har valt att använda oss av intervju istället för enkät eftersom vi anser att vi får ett mer utförligare svar och det blir på ett mer personligt plan. Det blir lättare att ställa följdfrågor och därför har vi också valt att använda oss av kvalitativa metoder. När man använder sig av enkäter så finns det enligt oss en risk att svaren inte blir ärliga eller personliga, detta är också en av de främsta anledningarna till att vi inte har valt denna metod. Enligt Holme & Solvang (1997) beskriver de att skillnaden mellan den kvalitativa och den kvantitativa metoden är att den kvantitativa metoden omvandlar informationen till data och statistik. 3.1 Urval Vi skall genomföra intervjuer med en lärare, en psykolog på BUP och även en kvinna som lidit av OCD. Vi ville göra en intervju med en lärare på grund av att det är vårt yrke och vi ansåg att det var relevant för vår uppsats. Det var dessutom viktigt att få med en psykolog från BUP som kunde ge oss en bakgrundsfakta om sjukdomen samt det viktigaste av allt, en person som haft sjukdomen och kunde ge oss en bild på hur hon kände sig. Vårt syfte med den kvalitativa metoden är att genom vår analys kunna få en tillförlitlig framställning av de strukturer och undersökningar som vi har funnit hos deltagarna som vi har används oss av som även Holme & Solvang som har skrivit boken Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa metoder (1997) beskriver. Med det menar vi att vi ville ha en trovärdig och äkta intervjumetod och med hjälp av den kvalitativa metoden så uppnådde vi de krav som vi satte för oss själva. Vi valde att göra en intervju med någon som lidit av sjukdomen. Nu råkade det vara så att en av oss författare hade en närstående som drabbats. Vi valde därför att låte den av oss som inte hade en relation med henne, genomföra intervjun. 21

22 I den kvalitativa metoden är det forskaren som uppfattar och tolkar informationen av referensramar. Genom den kvalitativa undersökningen kan vi få en djupare förståelse kring sjukdomen och utöka vår egen kunskap för att kunna bemöta de elever med detta syndrom. Kvalitativ metod är en av utrustningarna vi kan ha till hjälp för att vi ska ta itu med vårt problemområde enligt Holme & Solvang (1997). Vi använder oss av relevant litteratur som hjälper oss även med det väsentliga kring sjukdomen. Intervjupersonerna kommer att förbli anonyma och de kommer att få fiktiva namn. Staffan Stukat som skrivit boken Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (2005) beskriver hur man lägger metoden i examensarbetet. Han skriver att man ska förklara hur tillvägagångssättet har gått till och hur man kan presentera frågeställningarna. Han skriver också att man ska klargöra specifikt varför man valt just de frågor som man har valt. 3.2 Genomförande Genom att ha läst våra litteraturböcker och fått en bredare kunskap om ämnet tog vi kontakt med en kvinna som levt med sjukdomen. Vi ansåg att det blev mer intressant och personligt om vi använde oss utav en person som har haft sjukdomen. Det kompletterar resterande intervjupersoner som vi har valt det vill säga en psykolog från BUP och en lärare. Vi kontaktade BUP och bad om ett möte. Vi fick snabb respons via mail från en psykolog som var insatt och hade bred kunskap kring sjukdomen. Hon hade en positiv inställning och tog mer än gärna emot oss på sin mottagning. Mötet skulle ske tre veckor innan intervjun skulle äga rum. Kvinnan med sin historia av OCD bestämde vi en träff med på ett café för att skapa en avslappnad atmosfär. Som vi skrivit ovan så var en av oss en närstående till kvinnan och den av oss som genomförde intervjun hade aldrig träffat henne förut. Innan intervjun sattes igång så bekantade de sig med varandra för att hon skulle känna en pålitlig och trygg inställning. Med hjälp av en diktafon placerat på bordet, kom frågorna att ställas så småningom. Hon svarade med en avslappnad ton och verkade inte vilja försköna sin före detta sjukdom. Intervjun fortlöpte med en smidighet och vi fick de svar som vi hade hoppats på. Intervjutiden tog ca 60 minuter. 22

23 Läraren fick vi kontakt via mail. Vi mailade olika skolor och fick respons efter en vecka. Hon hade erfarenhet av en elev med OCD och kunde därför berätta om situationen och det ställningstagande hon fick stå inför. Vi bokade tid med läraren som var en kvinna på 55 år. Vi kom till hennes arbetsplats och satte oss i avskilt rum. Denna gång använde vi oss inte utav en diktafon då hon ansåg sig bli nervös av det. Vi skrev därför ner svaren i ett anteckningsblock som fungerade lika smidigt. Vi kände att vi fick den responsen som vi var ute efter och behövde för att kunna fullfölja vår uppsats. Intervjutiden tog ca 40 minuter. 3.3 Intervjupersoner De frågor som vi tog upp med läraren var framförallt hur hon planerar undervisningen för de som har OCD, hur man kan bemöta de eleverna samt hur klassen påverkas som grupp. Läraren var 55 år och hade jobbat som lärare i över 30 år. Hon älskade sitt arbete och kunde inte tänka sig att jobba med något annat. De frågor vi tog upp med psykologen på BUP var hur behandlingen ser ut, vilka aspekter som är viktigast när man märker att man har ett barn som lider av sjukdomen samt sjukdomens symptom. Psykologen var 50 år och hade jobbat på BUP i 11 år. Hon hade varit med och startat olika projekt och teman i Malmö kommun och kände en stark arbetsvilja. De frågor som vi tog upp med kvinnan som haft sjukdomen var hur hon upplevt sin skolgång med OCD, hur hon blivit bemött samt allmänna råd om hur man tar sig ur sjukdomen. Hon berättade även hur OCD har påverkat henne som vuxen. Kvinnan var 23 år och arbetssökande. Hon hade en dotter på 2 år och levde ensam i en liten tvåa. 3.4 Etiska övervägande De frågor som vi hade valt att ta upp med kvinna, 23 anser vi inte var provocerande men däremot så fanns det en viss misstänksamhet om att kvinnan kunde bli känslomässigt berörd eftersom detta handlade om hennes liv med den besvärliga sjukdomen. Vi lade märke till att kvinnan skruvade på sig emellanåt och fick tänka till en extra gång för att minnas tiden i skolan. Hon beskrev själv intervjun som upprivande men nyttig och nödvändig för att gå vidare i livet. 23

24 4. Resultat 4.1 Intervju med kvinna, 23 De frågor som vi tyckte var väsentliga för vår uppsats har vi valt att redovisa här i resultatdelen. När vi satte oss ner med kvinnan som vi har valt att kalla Anna och samtalade allmänt för att få en avslappnad stämning, inledde vi intervjun genom att fråga hur hon upptäckte att hon hade tvångstankar. Hon berättade för oss hur allt började. Anna gick i fjärde klass då hennes föräldrar upptäckte att hon betedde sig underligt. Hennes mamma undersökte om sjukdomen och tog kontakt med en arbetskollega. Det var då hon började mer och mer inse att dottern led av tvångstankar. Hon visste hela tiden att det var något som var fel på henne. Anna berättade för oss att hon alltid varit väldigt ängslig och var rädd för mycket. Det var siffran 3 som blev det nummer som hon fruktade mest för. Hon försökte undvika den siffran så mycket det gick. Vi frågade henne om vad som skulle kunna hända ifall hon råkade göra någonting tre gånger, att hon råkade räkna fel. Råkade det bli att jag räknade fel så tänkte jag att någon av de som jag älskade mest, min ena syster och min pappa, skulle dö. Jag älskar så klart hela min familj men de som var närmst var jag mest orolig för, sa Anna och skakade på huvudet. Hon fortsatte: Det var inte bara att jag var rädd för att de skulle dö utan också att det då skulle vara mitt fel. Vad gällde hennes skolgång så berättade Anna att hon hade gott om vänner och skötte sig men att tvångstankarna gjorde att hon inte alltid passade tiderna och att hon ibland ville vara för sig själv för att kunna uträtta sina rutiner. Det gjorde inte heller saken bättre att Annas klassföreståndare låste dörren varje morgon trots att han kände till hennes sjukdom och att hennes mamma bedja till honom att låta henne komma in ändå. Det ska vara lika för alla, jag kan inte se skillnad på eleverna, berättade Anna att läraren sagt. Anna berättar att ingen lade märke till hennes beteende. Det var ingen som visste att jag hade det. Jag gjorde oftast inte rutinerna i skolan men det fanns säkert de som tyckte att jag var konstig. Hade jag en dålig dag så kunde jag mycket väl börja göra mina små rutiner. Hon 24

25 fortsätter och berättar om hur lidandet blev värre. Man skämdes ju inför sina kompisar och då sa man bara att man hade en dålig dag men det var ju bara jag som blev utelåst och ska jag bli straffad för att jag har tvångstankar?, säger hon. Anna berättar att hon utöver undvikandet av siffran tre, även hade tvångstankar om knark. Hon vågade inte ta i vita saker för då fick hon för sig att det var knark. Rädslan för knark gjorde också att hon fick gå omvägar till skolan för att slippa behöva hoppa runt som en tosse eftersom det låg en massa tuggummi på marken som hon trodde kunde innehålla knark. På grund av rädslan för knark började också Anna tvätta sina händer frenetiskt. Till en sån hög grad att hon blev torr och sårig om händerna. Hon berättar: Rädslan för skit kom också så då började jag tvätta mina händer överdrivet mycket. Jag ville tvätta bort möjliga knarkgrejor som jag kanske fått på mig under dagen. Vi bad Anna berätta om behandlingen som hon fick och även hur hon tyckte att de hjälpte henne på mottagningen. Jag fick gå och prata någon gång i veckan och sedan fick jag även en medicin som jag tog. Mina föräldrar var också med mig då och då. Det kändes ibland som om de tog över och jag bara satt och lyssnade så det var inte alltid så bra. Det var mest de som pratade med läkarna så hade jag fått göra om det idag så hade jag velat prata mer med dem själv, säger hon. Anna skakar på huvudet när vi frågar henne om hon tyckte att BUP var till någon hjälp. Det som hjälpte mig mest var nog att min yngsta syster blev äldre och då avtog oron för henne. Då kunde jag förklara för henne om mina tankar och då förstod hon också eftersom hon blev äldre. Sen tyckte jag inte att BUP hjälpte mig så mycket. Jag fick olika läkare hela tiden och fick börja om från ruta ett och berätta om mina tvångstankar och det blev drygt även om en del av behandlingen. Vi ville veta hur Anna kunde tipsa andra blivande lärare om hur man skulle kunna underlätta det för de barn som lider av psykisk ohälsa. Man ska absolut inte ignorera det. Även om den personen som mår dåligt inte visar det, så kan den faktiskt må dåligt. Man märkte kanske inte så mycket på mig att jag mådde dåligt men det gjorde jag. När de väl fick veta så var det precis som om de hade svårt att acceptera det. Det är viktigt för dem att förstå att man inte är mycket mer annorlunda än de andra även om man har en sjukdom, förklarar hon. Han såg mig för den jag var och var väldigt hjälpsam. Han var själv rätt så speciell och väldigt sprallig person så han kanske kände en gemenskap med mig! Vi frågade henne hur hon trots sin sjukdom kunde ta sig igenom sin skolgång. Jag vet inte om det har med sjukdomen att göra men folk tyckte ofta att jag var unik på något sätt. Även 25

26 om jag alltid hade kompisar i perioder och var kompis med alla i klassen så var jag ändå mycket ensam och gick mycket och pratade med mig själv. Idag kan de säga att de trodde att jag ville vara ensam att jag inte ville vara med dem för att jag tyckte att de var mesiga. 4.2 Intervju med lärare, 55 Vi har valt att kalla lärare, 55 för Eva. Hon har jobbat inom skolomsorgen i över 30 år och har erfarenhet av barn med OCD. Första gången hon upptäckte att en elev led av OCD började hon misstänka att något inte stod rätt till då denna elev ofta kom försent till lektionerna. När jag frågade henne vad som gjorde att hon alltid kom försent så svarade hon med att hon var tvungen att göra en massa innan hon kunde komma. Det var då hon berättade om sina rutiner och det var i det ögonblicket som jag förstod att hon led av tvångstankar eftersom hon blev tvungen att utgöra tvångshandlingarna, berättar Eva. Eva fortsätter att förklara att det inte blev någon som helst belastning för henne utan hon såg det mer som en utmaning att försöka förstå sjukdomen. Hon började därför leta fakta på internet och hon kontaktade även föräldrarna när hon misstänkte att flickan led av OCD. När vi frågade Eva hur hon tycker skolan bemöter elever med OCD så berättar hon att hon tror att det skiljer sig från skola till skola. Hon tycker att man ska slå larm så fort man misstänker, att man inte ska dra ut på tiden. Det finns ingen direkt handlingsplan för dessa elever att utgå ifrån utan man får anpassa skolmiljön efter elevens behov som det även står i styrdokumenten om, svarar hon på frågan huruvida det finns en handlingsplan för elever med OCD. Eva fortsätter berätta när vi frågar hur skolan ska bemöta elever med OCD: Skolan ska bemöta dem med en förståelse. Det man kan göra är att ta upp det på föräldramöte så att de andra föräldrarna får veta och på så sätt kan de gå hem och prata med sina barn om det. Vi frågar henne om hon någon gång stött på lärare som inte velat göra ett samarbete med BUP. Jodå, det finns även de som har svårt för att ta in och inte vill skilja på eleverna. Man måste i den situationen som exempelvis jag hamnade i för några år sedan då en flicka led av OCD, kunna skilja elever och elever. Alla är olika och har olika behov. De lärare som oftast har svårt för att se och förstå det, borde upplysas mera och ändra sin inställning. Jag hade till och med ett föräldrapar som erbjöd sig att komma med psykolog från BUP för att ge information till klassföreståndaren, men han vägrade tyvärr och påstod att han inte var intresserad av sånt där, berättar hon och skakar på huvudet. Anna menar att det är det är 26

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Anhörigutbildning. OCD-mottagningarna i Lerum och Uddevalla

Anhörigutbildning. OCD-mottagningarna i Lerum och Uddevalla Anhörigutbildning OCD-mottagningarna i Lerum och Uddevalla Agenda Introduktion om mottagningen Upplägget 45 min presentation 30 min frågestund Sekretess Vad är tvångssyndrom? Tvångstankar - Påträngande

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Dimensional Obsessive-Compulsive Scale

Dimensional Obsessive-Compulsive Scale Dimensional Obsessive-Compulsive Scale Det här frågeformuläret frågar dig om 4 olika typer av oro som du kanske eller kanske inte upplever. För varje typ finns en beskrivning av vilka sorters tankar (ibland

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

EGENVÅRD AV TVÅNGSSYNDROM ÖVNING: MINA SYMTOMKEDJOR. Utlösande faktor. Befarad följd Att befinna sig i ett offentligt utrymme. Tvångstanke.

EGENVÅRD AV TVÅNGSSYNDROM ÖVNING: MINA SYMTOMKEDJOR. Utlösande faktor. Befarad följd Att befinna sig i ett offentligt utrymme. Tvångstanke. ÖVNING: MINA SYMTOMKEDJOR Den här övningen består av två delar. I den första delen analyserar du dina symtomkedjor. I den andra delen sammanför du dessa kedjor till större symtomgrupper. Samtidigt väljer

Läs mer

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Tvångshandlingar Ritualer Tics OCD-Obsessive Compulsive Disorder Tvångssyndrom Tvångsmässighet-generellt oflexibelt beteende Tvångsmässiga personlighetsdrag t

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Resultaten från Ananke-enkät "Kunskap avgörande för OCD-drabbade"

Resultaten från Ananke-enkät Kunskap avgörande för OCD-drabbade Del 1 Resultaten från Ananke-enkät "Kunskap avgörande för OCD-drabbade" Kunskap och insikt om sjukdomen har mycket stor betydelse för människor som är drabbade av OCD (tvångssyndrom). Kunskapen ger ökat

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA LIKABEHANLDINGSPLAN 2014 NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Förskolans värdegrund och uppdrag: Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Tvångssyndrom (OCD) Tycker du själv att du tvättar dig ovanligt mycket? Kontrollerar du dörrar, kranar, lås etc. för mycket?

Tvångssyndrom (OCD) Tycker du själv att du tvättar dig ovanligt mycket? Kontrollerar du dörrar, kranar, lås etc. för mycket? Tvångssyndrom (OCD) Tycker du själv att du tvättar dig ovanligt mycket? Kontrollerar du dörrar, kranar, lås etc. för mycket? Upplever du så mycket osäkerhet, tvivel och oro? Har du påträngande tankar som

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Diskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig

Diskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig Diskutera Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metoden för att åstadkomma en rejäl urladdning? 6 Några olämpliga tillvägagångssätt När patienten uppfattas

Läs mer

Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling

Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling FÖRÄLDRABROSCHYR Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling BLOMBACKASKOLAN BROLUNDASKOLAN 2007-12-03 ae 2007-12-03 ae INLEDNING Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer