Energiberäkning Brf Lingonet

Transkript

1 Uppdrag Brf Lingonet Uppdragsnummer Handläggare Anton Clarholm, M.Sc Energiberäkning Brf Lingonet Per Levin, Docent Granskad av Per Levin Datum På uppdrag av Brf Lingonet har en digital energiberäkningsmodell byggts i IDA ICE Energibesparingsåtgärder har sedan simulerats i syfte att utvärdeta potentiell besparing som underlag för investeringsbeslut. Users\antoclar\Desktop\Lingonet beräkning\energiberäkning Lingonet.docx ll skriven av: Klas Eckerberg Datum: Projektengagemang Energi & Klimatanalys AB 1 (29)

2 Sammanfattning På uppdrag av bostadsrättsföreningen Lingonet har en modell upprättats av en flerbostadsbyggnad i programmet IDA ICE 4.6.1, som fortsättning på tidigare utförd förstudie av bostadsrättsföreningens nuvarande energiläge samt möjlighet till energibesparingsåtgärder. 14 st. energibesparingsåtgärder och kombinationer har beräknats och utvärderats. Lönsamhetskalkyler har utförts där de olika åtgärderna jämförts dels med nuvärdesberäkning med hjälpmedlet ED-kalkyl samt BELOK totalverktyg. Innan eventuella energibesparingsåtgärder utförs behöver byggnadens ventilationssystem ställas iordning. Fattas beslut om installation av FTX görs dock ventilationssystemet om, vilket är undantaget denna förutsättning. Installation av frånluftsvärmepump ger störst energibesparing som enskild åtgärd. Kombineras denna med injustering av värmesystemet, tilläggsisolering av tak och yttervägg i samband med renovering, komplettering av fönster med isolerruta blir besparingen som störst. Installation av FTX-aggregat ger som enskild åtgärd en relativt liten besparing. Denna lösning förutsätter dessutom att byggnadens klimatskärm tätas, vilket bör göras tillsammans med byte av fönster och tilläggsisolering av ytterväggen i samband med den planerade omputsningen av fasaden. Kombinationen FTX, utbyte av fönster och injustering av värmesystemet ger en mindre besparing och är mindre lönsamt än kombinationen med frånluftsvärmepump. Installationen av FTX ger dock en innemiljöförbättring (särskilt för lägenheterna mot Hornsgatan) i form av minskat buller, ökad termisk komfort och mindre antal partiklar. Detta kan i sin tur ge en betydande värdeökning för lägenheterna. Denna värdeökning har ej medräknats i lönsamhetskalkylen. Tilläggsisolering av vindsbjälklaget är en relativt billig åtgärd som ger god lönsamhet. Energibesparingen totalt för byggnaden är dock marginell i förhållande till installation av frånluftsvärmepump. Installation av spillvattenvärmeåtervinning ger en liten energibesparing men med en relativt god lönsamhet. Solceller och solfångare kan installeras vid ambitionen att nå mycket låg energianvändning. Dessa åtgärder är dock mindre lönsamma. Byggnadens beräknade specifika energianvändning per åtgärd/åtgärdspaket redovisas i figur 1 nedan. 2 (29)

3 140,0 120,0 Beräknad specifik energianvändning (kwh/m2,år) 14,9 14,3 14,9 14,9 14,9 14,9 14,9 14,9 22,2 14,9 14,9 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 14,9 113,2113,2112,4111,0109,9106,8103,6103,2 95,2 99,5 98,1 86,9 22,2 29,3 27, ,5 62,5 53,7 44 Värme+VV+VVC Fast-el Figur 1. Beräknad specifik energianvändning per åtgärd/åtgärdspaket. 3 (29)

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod 5 2 Byggnaden Indata 7 3 Beräkning av grundfallet Stora förluster via klimatskärmen 9 4 Beräkning av åtgärder Komplettering av fönster Nya fönster Tilläggsisolering av yttervägg Tilläggsisolering av yttertak Injustering av värmesystemet och sänkning av innetemperaturen Installation av frånluftsvärmepump Kombination fönster och injustering av värmesystemet Installation av värmeåtervinnande FTX Kombination fönster, tilläggsisolering av YV och tak samt FTX Kombination av fönster U-värde 1,3, injustering och FVP Kombination av fönster U-värde 1,3, injustering, FVP, YV och tak Värmeåtervinning från spillvatten Solceller för elgenerering Solfångare för värmegenerering Övrigt Sammanställning av energibesparingsberäkningar 18 5 Lönsamhetskalkyler Nuvärdesberäkning BELOK totalverktyg 23 Bilaga 1, indata 28 4 (29)

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Brf Lingonet, bela gen pa So dermalm i Stockholm, utreder i dagsla get mo jliga energibesparingsa tga rder. En fo rstudie har tidigare gjorts med ekonomiskt sto d av BeBo, vilken beskriver bostadsra ttsfo reningens energianva ndning i dagsla get samt potentiella a tga rder, och om det Binns potential att spara 50 % av fastighetens nuvarande energianva ndning. Detta a r en fortsa ttning pa den tidigare fo rstudien. 1.2 Syfte Fo r att kunna go ra en mer noggrann utredning av besparingspotentialen fo r olika energibesparingsa tga rder har ha r uppra ttats en digital modell av byggnaden med syfte att pa ett bra sa tt kunna utva rdera olika alternativ. Na gra olika a tga rder har a ven bera knats fo r att utreda mo jlig besparing samt kostnadsbedo mning. Modellen kan a ven anva ndas fo r att utreda andra besparingsalternativ fo r Brf Lingonet, i de fall da dessa blir aktuella i ett senare skede och a ven a r la mpliga att utva rderas i IDA ICE. 1.3 Metod Bera kningsmodellen har byggts i programmet IDA ICE 4.6.1, da r byggnadens geometri, installationstekniska och brukarrelaterade aspekter fo rts in. Denna har sedan justerats in fo r att sa na ra som mo jligt efterlikna verkligheten. Besparingsa tga rder har sedan utva rderats genom att a ndra indata i modellen i enlighet med den ta nkta a tga rden. AFtga rder som bera knats, samt kombinationspaket av dessa a r enl. fo ljande: 1. Komplettering av bebintliga 2-glasfo nster med energiglas. 2. Utbyte av fo nster till 3-glas. 3. Utva ndig tilla ggsisolering av ytterva gg. 4. Tilla ggsisolering av vindsbja lklag. 5. Injustering av va rmesystemet/sa nkning av inomhustemperaturen. 6. Installation av fra nluftsva rmepump (FVP). 7. Kombination av fo nsterkomplettering och injustering av va rmesystemet. 8. Installation av FTX aggregat med 60 % temperaturverkningsgrad. 9. Kombination av FTX, utbyte av fo nster samt tilla ggsisolering av ytterva gg och tak. 10. Kombination av fo nsterkomplettering, FVP samt injustering av va rmesystemet. 5 (29)

6 11. Kombination av fo nsterkomplettering, FVP, injustering av va rmesystemet samt tilla ggsisolering av ytterva gg och vindsbja lklag. 12. Va rmea tervinning fra n spillvattnet. 13. Solceller fo r elgenerering. 14. Solfa ngare 2 Byggnaden Figur 2. Den rödmarkerade byggnaden är Lingonet. Bilden är urklippt från google maps. Brf Lingonet a r ett Blerbostadshus med 116 la genheter placerad pa So dermalm i Stockholm (se Bigur 1). Byggnaden a r ett skivhus med totalt 10 plan da r det fo rutom bosta der inryms butiker, kontor och daghem. Den so dra gaveln av byggnaden a r sammanbyggd med ett hus som tillho r Svenska Bosta der. Byggnaden a r fra n sent 60- tal. 6 (29)

7 2.1 Indata Geometri Byggnadens geometriska form är baserad på arkitektritningar. Byggnadens ytor har delats upp i zoner för lägenheter och lokaler. För att beräkningstiden ska bli rimlig har vissa lägenheter slagits ihop till större zoner. Trappuppgångar, allmänna ytor och kontor har även tilldelats egna zoner. Byggnadens A temp har beräknats utifrån arkitektritningsunderlaget till m 2. Areor redovisas i indatatabellen i bilaga 1. Figur 3. Zonuppdelning för ett av våningsplanen Byggnadsteknik Ytterva ggskonstruktionen besta r av 150 mm betong, 150 mm la ttbetong och puts enligt teknisk byggnadsbeskrivning samt konstruktionsritningar. Vindsbja lklaget a r, till skillnad fra n Draken 12 hus B, ej tilla ggsisolerat, vilket inneba r ett ho gre U-va rde. Fo nster ra knas som 2-glasfo nster enl. den tidigare fo rstudien. Grundmurar av betong 200 mm enl. konstruktionsritningar. Markmodell enl. ISO U-va rden och ko ldbryggor redovisas i indatatabellen i bilaga Installationer och luftläckning Byggnaden har OVK-besiktats under 2012, men ej fa tt godka nt. Bland annat a r luftblo dena la gre a n fo rordade va rden. Ventilationen a r idag fra nluft da r uteluft i huvudsak tas in via springventiler vid fo nsterna. Daghem samt na gra av lokalerna har utrustats med FTX-aggregat. 7 (29)

8 Eftersom luftblo dena a r la gre a n normenligt inneba r detta att en mindre luftvolym beho ver va rmas av radiatorerna vilket i sin tur go r att Bja rrva rmeanva ndningen a r la gre a n den skulle varit om Blo dena legat normenligt. Fo r bera kningarna inneba r detta att en modell fo rst har kalibrerats in fo r nuvarande Blo den. Sedan har a tga rderna bera knats utifra n normenliga Blo den. Tekniska indata fo r bera kningen redovisas i indatatabellen i bilaga 1. Byggnadens uppva rmning och tappvarmvatten fo rso rjs av Bja rrva rme. Den normala rskorrigerade Bja rrva rmeanva ndningen har bera knats utifra n den betalda Bja rrva rmen 2013 till 1392 MWh, eller 97,2 kwh/m 2,a r. Bo rva rde fo r innetemperaturen har sta llts in som 21 grader fo r la genheter och lokaler samt 17 grader fo r o vriga utrymmen. Luftla ckning har bera knats som vinddriven med tryckkoefbicienter enl. IDAs fo rval fo r byggnader med medelexponering, Semi-exposed. Ta thet fo r klimatska rmen vid 50 Pa tryckskillnad har satts till 0,8 l/sm 2 vilket a r normalt fo r byggnadstypen Brukarindata I denna byggnad pa verkar brukarna energianva ndningen genom personva rme, anva ndning av va rmegenererande elapparatur och belysning, va dringsvanor mm. Brukarbeteende a r generellt sett sva rt att uppskatta. Brukarparametrar sa som personna rvaro, husha lls- och verksamhetsel samt va dringsvanor a r satta enligt Sveby, som a r en standard fo r bera kning och veribiering av energianva ndning i byggnader ( Tappvarmvattenanva ndningen har uppskattats genom extrapolering av Bja rrva rmeanva ndningen med 5/12-metoden. Totalt har denna bera knats till 470 MWh, eller 32,8 kwh/m 2,a r inklusive VVC-fo rluster. Detaljerade brukarparametrar redovisas i indatatabellen i bilaga 1. 3 Beräkning av grundfallet Den modell som justerats in för att utgöra utgångspunkten för byggnadens energianvändning i dagsläget erhöll resultat enl. tabell 1. Denna representerar byggnaden efter det att ventilationen åtgärdats så att byggnaden erhåller luftflöden som är enligt förordade värden. Totalluftflöden för byggnaden där dessa är uppskattade enligt det senaste OVK-protokollet är 5,40 m 3 /s. Efter åtgärd, dvs med luftflöden enl. förordade värden, beräknas detta flöde hamna på ca 8,60 m 3 /s. Förändringen av flödena påverkar dels driftelen och dels värmebehovet då detta ökar pga. ett ökat intag av kalluft via springventiler. Övrig fastighetsel såsom hissar och belysning i allmänna utrymmen är antagna enligt Sveby brukarindata för bostäder. 8 (29)

9 Exklusive vädringspåslaget hamnar modellens värmebehov på MWh. Det uppmätta värdet för byggnadens värmebehov är MWh baserat på köpt fjärrvärme under En energiberäkningsmodell av detta slag är alltid en förenkling av verkligheten. Vädringspåslaget är enl. Sveby, och läggs ovanpå beräkningsresultatet, vilket innebär att denna post ej påverkas av övriga indataändringar i beräkningen. Denna kan ses som ett säkerhetspåslag på prognosticerad energianvändning, Tabell 1. Beräkningsresultat för den kalibrerade modellen, efter korrigering av luftflöden. Levererad energi kwh kwh/m 2 Elutrustning & belysning fastighet ,8 Fläktar, pumpar, m.m ,1 Totalt, fastighetsel ,9 Uppvärmning fjärrvärme ,4 Tappvarmvatten inkl. VVC ,8 Vädringspåslag ,0 Totalt, fastighet, fjärrvärme/kyla ,2 Totalt ,0 Hyresgästel ,1 Totalt ,2 3.1 Stora förluster via klimatskärmen Byggnaden har relativt höga värmeförluster pga. bristande isolerförmåga i klimatskärmen. Studeras transmissionsförlusterna (se tabell 2 samt figur 3) ser vi att fönsterförluster och väggar utgör en stor del av byggnadens totala förluster. Vindsbjälklaget består av betong samt vindsisolering. Denna är gammal och nedtrampad vilket påverkar dess isolerförmåga. Beräkningsresultatet visar dock att de totala värmeförlusterna i denna del är relativt liten pga byggandens form (liten andel tak av totala klimatskärmen), även om den är större än för Brf Draken 12, hus B. Andelen köldbryggor är något högre för Lingonet än för Draken 12. Detta är pga. loftgångarna. 9 (29)

10 Tabell 2. Beräknade transmissionsförluster via klimatskärmen. Månad Väggar Yttertak Golv Fönster Köldbryggor Totalt Under värmning Under kylning Resten av tiden Figur 4. Transmissionsförluster via klimatskärmen. Fönster och ytterväggar står för den största delen. 10 (29)

11 4 Beräkning av åtgärder Bera kningarna fo r de olika a tga rderna samt kombinationer av dessa har utfo rts fo r att se energibesparingspotentialen fo r resp. a tga rd/kombination. AFtga rdsbera kningarna utfo rs genom att simulera energianva ndningen efter att a tga rden inmatats. Kostnadsuppskattningar fo r de olika investeringarna baseras pa erfarenhetsva rden. Dessa anva nds sedan i lo nsamhetskalkylerna i kapitel Komplettering av fönster I enlighet med åtgärdsförslaget i den tidigare utförda förstudien utförs en beräkning där fönster byts ut från nuvarande 2-glasfönster till ett fönster med kompletterande isolerruta vilket uppskattas sänka U-värdet från ca 2,5 till 1,3 W/m 2 K. Beräknad besparing av värmebehovet: 138 MWh/år Uppskattad investeringskostnad: kkr. 4.2 Nya fönster Erfarenheter har visat att det ofta a r ba ttre att investera i helt nya fo nster a n att komplettera bebintliga. Fo rutom att denna lo sning a r ba ttre ur energibesparingssynpunkt a r lo sningen ofta mer estetiskt tilltalande (nya fo nster kan anpassas till fasadlivet vid tilla ggsisolering och ka nns fra schare ). En bera kning har utfo rts da r fo nster byts ut mot energieffektiva 3-glasfo nster med U-va rde inkl. karm pa 0,8 W/m 2 K. Bera knad besparing av va rmebehovet: 196 MWh/a r Uppskattad investeringskostnad: kkr. 4.3 Tilläggsisolering av yttervägg Fasaden skall enligt underhållsplanen totalrenoveras senast I samband med detta kan tilläggsisolering utföras med 50 mm mineralullsskiva eller tjockare. En IDA-beräkning av värmebehovet då U-värdet för ytterväggskonstruktionen sänks från nuvarande 0,66 till 0,34 W/m 2 K (motsvarar tillägg med 50 mm mineralull) har utförts för att se hur mycket en teoretisk besparing skulle kunna bli. Beräknad besparing av värmebehovet: 142 MWh/år Uppskattad investeringskostnad (exklusive omputsning): kkr 4.4 Tilläggsisolering av yttertak Yttertaket a r idag isolerat med en relativt tunn mineralullsmatta som delvis blivit nedtrampad. Att isolera yttertaket genom att byta ut denna eller la gga en ny 11 (29)

12 va rmeisolering ovanpa a r en relativt enkel a tga rd, som a ven diskuteras i den tidigare fo rstudien. En bera kning har utfo rts da r yttertakets U-va rde sa nkts fra n 0,33 till 0,14 W/m 2 K. Bera knad besparing av va rmebehovet: 31 MWh Uppskattad investeringskostnad: 431 kkr. 4.5 Injustering av värmesystemet och sänkning av innetemperaturen Denna a tga rd diskuteras i den tidigare utfo rda fo rstudien. I denna na mns a ven att gamla stamventiler i ka llarkorridoren beho ver bytas ut. Injustering av va rmesystemet kan spara energi da va rmen fo rdelas mer ja mt i huset. En bera kning har utfo rts da r bo rva rdestemperaturen i la genheterna sa nks med en grad. Besparingen av temperatursa nkning motsvarar ungefa r den besparing som kan uppna s vid injustering av va rmesystemet. En sa nkning av inomhustemperaturen med en grad kan pa verka komforten hos de boende. Temperatursa nkning kan da rfo r vara problematiskt fo r de boende som fo redrar en ho gre inomhustemperatur. Kombineras temperatursa nkning med komplettering av energiglasruta kan temperaturen sa nkas utan att pa verka boendekomforten lika mycket som enbart temperatursa nkningen. Detta da stra lningsutbytet blir la gre mellan person och fo nster. Bera knad besparing av va rmebehovet: 90 MWh Uppskattad investeringskostnad: 58 kkr. 4.6 Installation av frånluftsvärmepump En fra nluftsva rmepump anva nder va rmeenergin ur fra nluften och o verfo r denna via brinelo sning som sedan utnyttjas fo r uppva rmning av tappvarmvatten och/eller va rmesystemet. Lo sningen diskuteras i den tidigare fo rstudien. Fra nluftsva rmepump kommer att minska byggnadens uppva rmningsbehov, men o ka dess behov av fastighets-el, da denna drivs av elektricitet. Mo jlig energibesparing till fo ljd av installation av fra nluftsva rmepump har bera knats genom att ta bera kningsresultatet i IDA och tilla mpa i en excelkalkyl. Energibesparingen a r bera knad utifra n COP 3,5, fra nluftstemperatur 20 grader samt totalluftblo de pa 4,6 m 3 /s. Bera knad besparing av va rmebehovet: 725 MWh Bera knad o kning av elbehov: 207 MWh Uppskattad investeringskostnad: kkr. 12 (29)

13 4.7 Kombination fönster och injustering av värmesystemet Eftersom effekten av 2 st. a tga rder ej a r densamma som om man summerar besparingen fo r de ba da sa utfo rs a ven en bera kning da r ba de fo nster kompletterats med isolerruta samt att temperaturen sa nks med en grad. Denna kombinationsa tga rd har fo rordats i den tidigare fo rstudien, da la gemissionsskiktet pa fo nsterrutan minskar stra lningsutbytet och da rmed mo jliggo r temperatursa nkning utan att komfortniva n pa verkas lika negativt som om enbart temperatursa nkningen utfo rdes. Bera knad besparing av va rmebehovet: 216 MWh Uppskattad investeringskostnad: kkr. 4.8 Installation av värmeåtervinnande FTX FTX innebär fläktstyrd från- och tilluft med värmeåtervinning. Denna lösning är beprövad och flitigt tillämpad vid renovering. Uteluft tas idag in genom springventiler. FTX-aggregat förutsätter att lägenheterna förses med tilluft som värms av frånluften via värmeväxlare. Kanaldragning för tilluft behövs. Antingen utnyttjas utrymmet i sopnedkastet, eller så utförs håltagning för kanaler genom garderobsutrymmen. Även eftervärmning av tilluften behövs. I Svenska Bostäders grannfastigheter, där byggnaderna är lika Draken och Lingonet, har FTX installerats. Där sker kanaldragning via klädkammare (se figur 5 till 7). Figur 5. Kanaldragning för FTX-aggregat vertikalt i klädkammare i hallen. 13 (29)

14 Figur 6. Tilluftsdon, FläktWoods STQA. Placeras i lägenhetens rum. Figur 7. För att göra plats för kanaldragning sänks innertaket i hallen max 20 cm. Takhöjden sjunker från 2,5 till 2,3 m. Installation av FTX innebär att luftintaget via springventilerna måste permanent stängas igen (detta har boende redan delvis gjort för att undvika buller och dålig luft). En beräkning har utförts där FTX-aggregat har lagts in i modellen med värmeåtervinningsgrad 0,6, SFP-tal 2,1 kw/(m3/s) samt tilluftstemperatur på 18 C. Beräknad besparing av värmebehov: 257 MWh Beräknad ökning av elbehov: 106 MWh 14 (29)

15 Uppskattad investeringskostnad: kkr. Om det skulle gå att få upp verkningsgraden på FTX-aggregatet till 80 % skulle den beräknade besparingen bli 351 MWh. Detta skulle kunna uppnås vid installation av individuella aggregat för varje lägenhet med till och frånluft via fasaden. Fördelen är korta kanallängder med låga tryckfall. Detta skulle kunna samordnas med fasadrenovering. 4.9 Kombination av nya fönster, tilläggsisolering av yttervägg och tak samt installation av FTX En bera kning har utfo rts da r FTX samt nya fo nster la ggs in samt tilla ggsisolering av fasad och vindsbja lklag. Denna kombination la mpar sig va l da det dels ger en god besparing eftersom ta tning av fo nster och springventiler, som beho vs vid installation av FTX, kan utfo ras i samband med fo nsterarbetet. Bera knad besparing av va rmebehov: 597 MWh/a r Bera knad o kning av elbehov: 106 MWh/a r Uppskattad investeringskostnad: kkr Kombination av fönster med U-värde 1,3, injustering av värmesystemet och frånluftsvärmepump En bera kning har utfo rts fo r en kombination av komplettering av fo nster med isolerruta, injustering av va rmesystemet samt installation av fra nluftsva rmepump. Eftersom a tga rderna pa verkar varandra sa ger inte den totala besparingen densamma som att summera de olika besparingarna var fo r sig. Beräknad besparing av värmebehovet: 852 MWh/år Beräknad ökning av elbehov: 182 MWh/år Uppskattad investeringskostnad: kkr Kombination av fönster med U-värde 1,3, injustering av värmesystemet, frånluftsvärmepump, tilläggsisolering av ytterväggen samt vindsbjälklag Detta paket a r det sto rsta som bera knats. Det a r a ven det som ger sto rst energibesparing. Beräknad besparing av värmebehovet: 987 MWh/år Beräknad ökning i elbehov: 174 MWh/år Uppskattad investeringskostnad: kkr. 15 (29)

16 4.12 Värmeåtervinning från spillvatten Va rmea tervinning via va rmeva xlare pa spillvattnet fo resla s i den tidigare fo rstudien som en ta nkbar a tga rd. Att ra kna pa besparing av spillvatten a r generellt sva rt. Kallvattentemperaturen varierar o ver a ret och beror pa varifra n vattnet ha mtas. Stockholm vattens temperatur varierar mellan ca 4 och 16 grader, beroende pa a rstid. I IDA Binns idag inte sto d fo r bera kning av spillvattenva rmea tervinning, varpa en enkel besparingskalkyl gjorts genom att anta en temperaturho jning pa inkommande vatten genom a tervinning av spillvattenenergin till 9 C. Antas tappvarmvattenanva ndningen till 112 l/lgh,dygn enl. tidigare fo rstudie ger detta totalt en energibesparing pa 1,167*9*112*116*365/1000=49806 kwh/a r Ra knat i A temp blir detta ca 3,5 kwh/m 2,a r. Beräknad besparing av värmebehovet: 49,8 MWh/år Uppskattad investeringskostnad: 441 kkr Solceller för elgenerering Lo sningen togs upp i den tidigare fo rstudien. Byggnaden har en relativt stor takyta vilket skulle kunna la mpa sig fo r utplacering av solceller. Detta a r dock inte helt oproblematiskt (se fo rstudie). Alternativet a r kan dock bli aktuellt inom en snar framtid. Lingonet har en takgeometri som la mpar sig va l fo r placering av solceller. IDA-modellen a r fo rberedd fo r att kunna bera knas med solceller. I det fall da val av utformning av solceller besta ms sa kan produktionen enkelt bera knas genom att fo ra in dessa i modellen. En bera kning da r 1 m 2 solcell placeras liggande pa taket har utfo rts fo r att bera kna potentiell infa ngad el. Bera knad total besparing bera knas pa ett o verslagsva rde av 100 m 2 liggande solceller pa tak. Resultatet visar en total elproduktion med 8,8 MWh/a r. Om solcellen lutas 45 grader kan produktionen o kas till ca 12,5 MWh/a r. Detta alternativ go r dock dels att maximala antalet mo jliga solceller minskar samt att det go r ett sto rre utseendema ssigt intryck, vilket kan vara oo nskat. Da solcellsalternativet blir mer aktuellt beho vs en mer noggrann bedo mning optimal placering av solceller utfo ras. Placering av solceller kra ver bygglov. Beräknad besparing av elbehovet: 8,8 MWh/år Uppskattad investeringskostnad: 490 kkr. 16 (29)

17 Producerad el månadsvis (kwh/solcell,år) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 8. Genererad solel för 1 m 2 liggande solpanel månadsvis Solfångare för värmegenerering Lösningen diskuteras i den tidigare förstudien. En beräkning har utförts med samma metodik som för solcellsberäkningen där potentiell besparing för 100 m 2 beräknats. Beräknad besparing av värmebehovet: 11,1 MWh/år Uppskattad investeringskostnad: 500 kkr Övrigt Tappvarmvattenanva ndningen a r na got ho gre a n genomsnittet fo r denna byggnad. Denna energipost inra knas till byggnadens energianva ndning. En a tga rd som kan fo rba ttra energianva ndningen fo r tappvarmvatten a r installation av sna lspolande armaturer. Det a r dock oklart hur stor del av tappvarmvattenanva ndningen som kan ha rledas till armaturer och hur stor del som a r beteenderelaterad (se tidigare fo rstudie). 17 (29)

18 4.16 Sammanställning av energibesparingsberäkningar De olika a tga rderna/a tga rdspaketen har sammansta llts i Bigurerna nedan. Va rden fo r va rme inkluderar ej varmvatten, VVC eller va dringspa slag Beräknad energianvändning (kwh/år) Värme (kwh) Fast-el (kwh) Tot (kwh) Figur 9. Beräknad energianvändning per beräkningsfall. 18 (29)

19 Tabell 3. Beräknad energianvändning per beräkningsfall. Värme Fast-el Tot. (kwh) (kwh) (kwh) Grundfall Fönsterkomplettering Tilläggsisolering YV Injustering FVP FTX 60 % Spillvatten Solcell*100m Solfångare Nya fönster Vindsbjälklagsisolering Injustering+F1, Injustering+F1,3+FVP FTX+F0,8+Vind+TI F1,3+TI+Vind+injustering FVP+F1,3+TI+tVind+injustering ,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Beräknad specifik energianvändning (kwh/m2,år) 14,9 14,3 14,9 14,9 14,9 14,9 14,9 14,9 22,2 14,9 14,9 14,9 22,2 29,3 27, ,2113,2112,4111,0109,9106,8103,6103,2 95,2 99,5 98,1 86,9 71,5 62,5 53,7 44 Värme+VV+VVC Fast-el Figur 10. Beräknad specifik energianvändning för de olika beräkningsfallen. 19 (29)

20 Tabell 4. Beräknad specifik energianvändning per beräkningsfall. V+VV+VP Fast-el Tot (kwh/m2år) (kwh/m2år) (kwh/m2år) Grundfall 113,2 14,9 128,0 Fönsterkomplettering 103,6 14,9 118,4 Tilläggsisolering YV 103,2 14,9 118,1 Injustering 106,8 14,9 121,7 FVP 62,5 29,3 91,9 FTX 60 % 95,2 22,2 117,4 Spillvatten 109,7 14,9 124,6 Solcell*100m2 113,2 14,3 127,4 Solfångare 112,4 14,9 127,3 Nya fönster 99,5 14,9 114,3 Vindsbjälklagsisolering 111,0 14,9 125,9 Injustering+F1,3 98,1 14,9 112,9 Injustering+F1,3+FVP 53,7 27,6 81,3 FTX+F0,8+vind+TI 71,5 22,2 93,7 F1,3+TI+vind+injustering 86,9 14,9 101,8 FVP+F1,3+TI+vind+injustering 44,3 27,1 71,3 Beräknad energibesparing (kwh/år) Värme 0 Fast-el Tot Figur 11. Beräknad energibesparing (kwh/år). 20 (29)

21 Tabell 5. Beräknad energibesparing per åtgärd (kwh/år). Negativa värden innebär kostnadsökning. Värme Fast-el Fönsterkomplettering Tilläggsisolering YV Injustering FVP FTX 60 % Spillvatten Solcell*100m Solfångare Nya fönster Takisolering Injustering+F1, Injustering+F1,3+FVP FTX+F0,8+tak+TI F1,3+TI+tak+injustering FVP+F1,3+TI+tak+injustering (29)

22 5 Lönsamhetskalkyler Fo r samtliga a tga rder har lo nsamhetskalkyler utfo rts. Indata fo r lo nsamhetskalkylerna har baserats pa erfarenhetsva rden och a r relativt osa kra, men ger en Bingervisning om omfattningen av investeringen samt vilka a tga rder som a r mer eller mindre lo nsamma. 5.1 Nuvärdesberäkning Nuva rdena fo r samtliga a tga rder har bera knats med ED-kalkyl. Enbart rent energirelaterade besparingar medra knas i kalkylen. Bera kningsfo rutsa ttningar a r enligt tabellen nedan. Tabell 6. Beräkningsförutsättningar för nuvärdesberäkningar. Enhet Va rde nuva rdeskalkyl Livsla ngd installationstekniska a tga rder a r 15 Livsla ngd byggnadstekniska a tga rder a r 40 Elpris kr/kwh 1,0 Nominell elpriso kning %/a r 4,0 Fja rrva rmepris kr/kwh 0,73 Nominell Bja rrva rmepriso kning %/a r 2,0 Bera knade nuva rden samt lo nsamhet redovisas i tabellen nedan. Byggtekniska åtgärder (40 år) Differens Kostnad bärs av energibesparing? (JA/NEJ) Före åtgärd kr Fönsterkomplettering kr kr NEJ Fönster ny kr kr NEJ Yttervägg kr kr JA Vindsbjälklag kr kr JA Installationstekniska åtgärder (15 år) Före åtgärd kr Injustering kr kr JA FVP kr kr JA FTX kr kr NEJ Spillvatten kr kr NEJ Solcell kr kr NEJ Solfångare kr kr NEJ 22 (29)

23 5.2 BELOK totalverktyg Fo r samtliga a tga rder har o versiktliga kostnadsanalyser utfo rts da r de olika a tga rdspaketen ja mfo rs mot varandra. Fo r bera kningarna har BELOK totalverktyg anva nts. Solceller och solfa ngare a r va ldigt lika investeringskalkylsma ssigt. Solfa ngarna ger mer besparing/krona (se ). Denna besparing hamnar dock pa va rmen. Eftersom elenergin a r na got dyrare sa ja mnar skillnaderna ut sig. Resultatet visar, som va ntat, att alternativet med fra nluftsva rmepump ger ba ttre internra nta a n alternativet med FTX. Av de byggandstekniska a tga rderna a r tilla ggsisolering av tak och ytterva gg de som ger ba st lo nsamhet. 23 (29)

24 5.2.1 Åtgärdspaket enl samt spillvattenåtervinning och solceller 24 (29)

25 5.2.2 Åtgärdspaket enl. 4.9 samt spillvatten och solceller 25 (29)

26 5.2.3 Frånluftsvärmepump, spillvärme och solcell 26 (29)

27 5.2.4 Tilläggsisolering tak och yttervägg samt fönsterkomplettering 27 (29)

28 Bilaga 1, indata Byggnad Lingonet A temp A om U-värden (W/m 2 K) Ytterva gg 0,61 Yttertak 0,33 Grund inkl. markmodell 0,14 Fo nster 2,5 Area (m 2 ) Va ggar ovan mark Va ggar under mark Yttertak Grund Fo nster Byggnadsvolym m Luftläckning, q 50 (l/sm 2 ) 0,8 Köldbryggor (% av tot. transmission) 18,53 Installationer Luftbehandling SFP FTX (kwh/(m3/s)) 2,1 Uppvärmning Simuleras med idealvärmare Brukarindata SFP F (kwh/(m3/s)) 1,0 AFtervinningsgrad η 0,6 Tilluftstemp vid don 18 LuftBlo de lokaler l/sm 2 3,5 LuftBlo de bosta der l/sm 2 COP va rme 1 COP varmvatten 1 0,35 Personvärme Antal/m 2 0,05 Schema lokaler Schema bosta der 8-17 Vardagar (Sveby) (Sveby) 28 (29)

29 Verksamhets-el lokaler enl. Sveby 50 kwh/m 2 a r Utrustning (W/m 2 ) 9,2 Belysning (W/m 2 ) 6,2 Schema Vard. 8-17, 0,15 övr. Hushållsel Belysning (W/m 2 ) 1,1 Utrustning (W/m 2 ) 3,0 Schema 33 % 0-06, 50% 6-18, 100 % Tappvarmvatten Anv. inkl. VVC (kwh/m 2 a r) 32,8 29 (29)