Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement
|
|
- Max Ström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Hjalmar Thorsteinsson, Verksamhetschef/VD Capio Movement
2
3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 3 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 5 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 7 HUR PATIENTSÄKERHETSARBETE HAR BEDRIVITS SAMT VILKA ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET 8 UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL 9 SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR 10 RISKANALYS 11 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET SAMT PERSONALENS KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KVALITETEN 12 HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER FRÅN ANDRA ÄN PERSONAL 13 SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE 14 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS 15 RESULTAT 15 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR SAMT UTFALL FÖR
4 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 2
5 Sammanfattning Capio Movement driver ett kontinuerligt arbete med patientsäkerhet. Arbetssättet grundas i företagets vision, principer och värderingar. Vår vision - Bästa möjliga livskvalitet för varje patient- et för allt sjukvårdsarbete är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för varje enskild patient. Många blir helt friska, andra får möjlighet att leva ett mer normalt liv. Vi gör detta för att säkra ett bättre liv i rörelse. Våra principer - Patientens bästa kommer alltid först - I alla avseenden kommer patientens bästa alltid först. Vi strävar efter att höja värdet för patienten i vårt förbättringsarbete. Våra värderingar Kvalitet Vår första prioritering är medicinsk kvalitet här finns det inget utrymme för kompromisser. Vi ska komma ihåg att det som är rutin för sjukvården ofta är en unik upplevelse för patienten. Därför är högsta medicinska kvalitet inte tillräckligt. Medkänsla Idag sker många av framstegen inom medicinen genom tekniskt avancerade metoder. Detta är viktigt för det medicinska resultatet men den mänskliga aspekten i sjukvården kan aldrig ersättas av läkemedel eller apparater. Därför är medkänsla och förståelse för patientens rädsla och utsatthet lika viktig för hur våra patienter upplever vården. Omsorg Vår förståelse för patientens situation gör att vi visar omsorg om både stort och smått. Omsorg om patienterna förstås. Men också omsorg om att göra vårt dagliga arbete bra i relation till arbetskamrater och till Capio. Vi vet att var och en av oss gör skillnad och att var och en av oss behövs i teamet för att det skall fungera. Vårt arbetssätt Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vi använder beprövade metoder i vårt arbete och inför snabbt medicinsk utveckling på systematiskt sätt. Vi strävar efter medicinsk excellens Säker hälso- och sjukvård Vi minimerar vårdrelaterade skador med användning av avvikelsesystemet som verktyg i vårt ständiga förbättringsarbete. Alla har ansvar för säker vård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vi ser alltid till patientens bästa först och bemöter patienten på samma sätt som vi vill bli bemötta Effektiv hälso- och sjukvård Vi gör rätt saker på rätt sätt. Vi använder flödesprincipen till att optimera våra processer Mindre miljöbelastande hälso- och sjukvård Vi gör i varje situation vår miljöpåverkan så liten som möjlig Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 1
6 Att ständigt utvecklas och bli bättre är en förutsättning för att kunna leva upp till våra ledord och värderingar. Vårt processbaserade ledningssystem, vars syfte är ständiga förbättringar, utgår från metodiken PDSA: planera, göra, studera och agera. Som en led i denna utveckling hade företaget utvecklingsdag under september månad med fokus på förbättringsarbete och teamarbete. Ett bra exempel på lyckat arbetssätt över lång tid är kvalitetssäkring av processer i omhändertagande av patienter som behandlas med höft- och knäproteser. Verksamheten har varit del av nationella projektet PRISS (Protes Infektioner Ska Stoppas) och tillämpat rekommenderade principer i vår verksamhet. Detta har påverkat patientsäkerheten på ett positivt sätt med rangordning som klinik nummer 6 i Sverige med minst risk för omoperation av knäprotes inom 10 år av 84 kliniker i Sverige. Samtidigt som detta resultat har uppnåtts har vårdtiden för höft- och knäproteser minskat i genomsnitt till 2,54 dygn utan negativ påverkan på patientens nöjdhet med vården. För utfall av målen för 2013 se avsnittet Övergripande mål och strategier för kommande samt utfall 2013 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 2
7 Inledning Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Capio Movement har ett integrerat ledningssystem för kvalitet och miljö som omfattar hela verksamheten. Ledningssystemet uppfyller kraven i SOSFS 2011:9 och är certifierat av extern part enligt kraven i ISO 9001 och ISO Ledningssystemet är verktyget för att styra och utveckla verksamhetens patientsäkerhet och kvalitet samt att minska verksamhetens miljöpåverkan. I Movements ledningssystem, som omfattar hela verksamheten, finns de dokument som styr och stöder vår verksamhet. Det är riktlinjer, rutiner, policys, handböcker, mallar och blanketter som gäller för verksamheten. Ledningssystemet är ett levande system som uppdateras kontinuerligt utifrån förändringar i verksamheten och gällande lagstiftning. Ledord och värderingar Capio Movements mål är att med högkvalitativ vård ge dig som patient ett bättre liv i rörelse. För att nå dit arbetar vi enligt våra ledord och värderingar. För oss är Kvalitet, Medkänsla och Omsorg viktiga ord. De värderingarna är fundamentet i Capios verksamhet för att skapa förutsättningar för bästa möjliga livskvalitet för varje enskild patient. Vår första prioritering är medicinsk kvalitet här finns det inget utrymme för kompromisser. Vi ska komma ihåg att det som är rutin för sjukvården ofta är en unik upplevelse för patienten. Därför är högsta medicinska kvalitet inte tillräckligt. Vi behöver även visa medkänsla och omsorg, våra två andra kärnvärderingar. Ledningssystemets uppbyggnad - Principer för kvalitetsledning Att ständigt utvecklas och bli bättre är en förutsättning för att kunna leva upp till våra ledord och värderingar. Vårt process baserade ledningssystem, vars syfte är ständiga förbättringar, utgår från metodiken PDSA: planera, göra, studera och agera. Se figur 1 för illustration. PDSA Agera Implementera det nya arbetssättet som standard om förbättring uppnåtts (om ej - justera eller förkasta) Övervaka resultat löpande Inled ny PDSA-cykel vid behov Study/ Studera Studera Analysera data Utvärdera om genomförda förbättringsförslag gett förväntat resultat Sammanställ lärdomar A S Act/ Agera Do/ Göra P D Plan/ Planera Planera Ta fram en plan för att nå lösning på identifierat förbättringsområde Samla in data och analysera för att fastställa utgångsläget Definiera mål Göra Genomför förbättringsförslag utifrån plan Samla data för uppföljning av åstadkomna resultat Figur 1. Modell av vårt processbaserade ledningssystem för kvalitet Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 3
8 Processer och rutiner Capio Movement har ett processorienterat ledningssystem som beskriver de processer som är kritiska för att säkra verksamhetens kvalitet. De kvalitetskritiska processerna har identifierats, dokumenterats och beslutats. Varje process beskriver de ingående aktiviteterna i inbördes ordning. I de fall där det finns ett behov har rutiner och PM kopplats till aktiviteten. Capio Movements huvudprocess kallas Patientomhändertagande. Huvudprocessens styrning består av flera delar, bla kundkrav från beställare och utfall från måluppföljning. För att huvudprocessen ska fungera finns ett antal stödprocesser så som t.ex. Inköp. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 4
9 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 områden Övergripande och detaljerade mål samt handlingsplaner På Capio Movement driver vi utvecklingen av sjukvårdens arbetssätt och förbättrar förutsättningarna för våra patienter, både före, under och efter sjukhusvistelsen. Vårt mål är att ge en högkvalitativ, patientsäker och effektiv sjukvård genom medarbetarnas kontinuerliga förbättringsarbete och patienternas delaktighet. Vi förenar vård, kvalitet, patientsäkerhet och effektiva flöden/processer enligt lean principer. Våra identifierade målområden i enlighet med god vård är att ha vård som är kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik samt att vården ges i rimlig tid och att den är mindre miljöbelastande. Inom samtliga målområden har övergripande och detaljerade mål på tre års sikt tagits fram vilket leder till att målområdena därmed blir nedbrutna och konkretiserade. Till varje mål har handlingsplaner med aktiviteter, ansvariga och tidplan tagits fram. Genom handlingsplanerna och de resurser som tillsätts ser man därmed till att verksamheten styrs och leds i riktning mot de fastställda målen. För utdrag ur Capio Movements målområden med tillhörande övergripande och detaljerade mål samt nyckeltal för de kommande åren hänvisas till sista avsnittet i detta dokument. Nyckeltal Capio Movement har etablerade rutiner för hur man väljer och mäter nyckeltal. Man gör årligen och vid behov en översyn av samtliga nyckeltal och mål utifrån ändringar i lagar, riktlinjer från nationella myndigheter och organisationer samt direktiv från beställare. Idag mäter vi nyckeltal med motsvarande mål inom bland annat patientbemötande, säker och effektiv vård. I samband med sjukhusets årliga kvalitetsredovisning rapporterar man ett flertal parametrar från nationella och regionala kvalitetsregister. Kvalitetsregistren och Öppna jämförelser fungerar också som underlag för oss när vi ska identifiera områden för förbättring och därmed även definiera nyckeltal. På regional nivå samarbetar vi med Region Halland. Vi följer de nationella och regionala punktprevalensmätningarna där vi använder vårt patientadministrativa system som underlag för den informationen vi behöver. På samma sätt som med kvalitetsregistren är jämförelserna med våra grannsjukhus ett underlag för att identifiera nyckeltal. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 5
10 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 et med vår organisation för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet är att alla medarbetare i verksamheten lätt ska få tillgång till stöd i både det långsiktiga och det dagliga förbättringsarbetet. Alla medarbetare är ansvariga för patientsäkerhetsarbetet samt att rapportera avvikelser. Sjukhusets ledning i form av ledningsgruppen, som består av VD/verksamhetschef, avdelningschefer, ekonomichef och kvalitets- och miljöchef har i egenskap av vårdgivare det övergripande ansvaret för kvalitet och patientsäkerhet. Sjukhusets ledning fastställer de övergripande och detaljerade målen för kvalitet och patientsäkerhet samt nyckeltal. De följer löpande upp och utvärderar dessa. Ledningen följer även kontinuerligt inrapporterade avvikelser. Avdelningschefer hanterar avvikelser inom egen avdelning och avvikelser som överskrider avdelningsgränser går vidare till verksamhetschef/vd. VD ger tydliga uppdragsbeskrivningar och funktionsbeskrivningar till verksamhetschefen med anvisningar för att säkerställa att mål, organisation, rutiner, metoder är utformade så att vårdprocesserna fungerar verksamhetsöverskridande. I uppdraget ligger att ta fram, fastställa, vidareutveckla, avveckla och dokumentera rutiner och metoder. Verksamhetschefen är direkt ansvarig för kvalitet och patientsäkerhet för de processer som ingår i dennes ansvarsområde. Verksamhetschefen tar fram, fastställer och dokumenterar rutiner samt ansvarar för vidareutveckling av rutiner och metoder för den egna verksamheten. Verksamhetschefen ger tydliga uppdragsbeskrivningar och funktionsbeskrivningar till avdelningscheferna. Ansvar och hantering av avvikelser samt arbete för förbättring av patientsäkerhet beskrivs i detalj i verksamhetens ledningssystem som är kvalitetscertifierat. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 6
11 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Capio Movements mål ska styra mot mätbara förbättringar för våra patienter. Det är viktigt att följa upp dem för att kontinuerligt se hur väl vi möter våra mål. På ledningsgruppens möte 1 gång/månad följs både målen, handlingsplanerna och nyckeltalen samt inkomna avvikelser upp. Utifrån de resultat som uppföljningen visar agerar ledningen genom att identifiera ev. avvikelser som ger underlag till ständiga förbättringar. Det kan t.ex. gälla att ta beslut om ett nytt arbetssätt och därefter implementera det för att styra och leda mot den riktning som målen för verksamheten visar. Återrapportering till medarbetarna sker via månatliga APT. Till stöd för denna uppföljning/egenkontroll används journalsystem och stödsystem där vi beräknar och sammanställer våra nyckeltal via kontinuerliga mätningar på ett överskådligt sätt. Vi utvärderar vårt resultat genom att använda nationella och regionala kvalitetsregister, Öppna jämförelser och tidigare resultat för den egna verksamheten. Vi inhämtar synpunkter från såväl patienter, vårdgrannar och andra intressenter för att få deras perspektiv på vår utveckling och våra förbättringsområden. Dessa erfarenheter återför vi systematiskt till verksamheten som underlag till förbättringsarbetet. På vår websida visas patientsäkerhetsberättelsen och kvalitetsredovisningar för allmänheten. Redovisningen utgår ifrån SOSFS 2011:9, kapitel 7, och upprättas årligen. För utfall av målen för 2013 se avsnittet Övergripande mål och strategier för kommande samt utfall 2013 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 7
12 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Capio Movement har under 2013 arbetat strategiskt med höjning av kompetens inom patientsäkerhetsarbete. Avdelningschefer för operation, vård och rehab samt mottagning och röntgen har genomgått i år Riskanalysutbildning samt Patientsäkerhetskurs. Arbete med minskning av protesinfektioner har fortsätt från 2011 enligt nationellt program (PRISS). Som steg i utökning av kompetens hos samtliga medarbetare hade verksamheten utvecklingsdag under hösten 2012 med föreläsare från Hvidovre Universitetssjukhus Köpenhamn gällande vård och behandling av patienter som behandlas med proteser i höft- eller knäled. Utvecklingsdagen inspirerade till ändrat arbetssätt med borttagning av smärtkateter vid knäproteser. Detta har lett till minskning av sårläckage samt minskning av antal förbandsbyten. Vår förhoppning är att det leder till mindre risk för sårinfektioner. Under våren 2013 märkte vi tendens till ökning av sårläckage efter protesoperationer. Efter utredning gjordes koppling till ändrad rutin vid läkemedelsbehandling mot blodproppar i samband med operation. Under sen hösten 2012 ändrade verksamheten till per oral behandling med Xarelto i stället för injektioner med låg molekylärt heparin (Innohep). Efter allvarligare incidens med post operativ blödning som rapporterades till läkemedelsverket beslutade att omgående falla tillbaks till tidigare rutin. Återvändning till tidigare rutin med Innohep har visat minskning igen på sårläckage. Rutin infördes för månadsvis genomgång av avvikelser i verksamheten samt återrapportering av analyser vid APT. Under hösten 2013 hade verksamheten utvecklingsdag för samtliga medarbetare i kontinuerligt förbättringsarbete samt teamarbete som led i att fånga avvikelser i verksamheten och förebygga systemfel som kan påverka patientsäkerhet på negativt sätt. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 8
13 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Capio Movement följer kontinuerligt verksamhetens resultat i relevanta kvalitetsregister som igenom årsrapporter ger återkoppling till verksamheten, samma gäller öppna jämförelser. Egenkontroll av kvalitetsregister/öppna jämförelser visar att verksamheten levererar bra och säker vård till patienter som upplever verksamheten som säker, professionell och med ett bra bemötande. För utfall av målen avseende resultat i relevanta kvalitetsregister för 2013 se avsnittet Övergripande mål och strategier för kommande samt utfall 2013 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 9
14 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Det viktiga för patienten är att verksamheten i det flöde/process som han eller hon befinner sig i fungerar smidigt och säkert och ger bästa möjliga medicinska och upplevda kvalitet. Patientens väg genom sjukhuset beskrivs i processerna där gränssnitten mellan de olika processerna har säkerställts för att kvalitetssäkra samverkan inom den egna verksamheten. Förbättringsarbetet är kopplat till processerna för att säkerställa att patientens flöde/väg genom sjukhuset skapar värde för honom eller henne och arbetet förutsätter därför ett välfungerande samarbete mellan de enheter som är involverade i det specifika flödet. Även de tillfällen där samverkan med externa parter är aktuellt för att säkra vårdkvalitén är identifierade och omhändertagna i Capio Movements ledningssystem. Genom processinriktat arbetssätt och deltagande i systematisk samverkan med övriga aktörer om gemensamma processer och vårdprogram kan variansen i vården inom regionen minskas och säkerhet och effektivitet ökas. Genom välfungerande vårdkedjor över organisatoriska gränser skapas effektiv vård. Ett exempel är patienter som har lång resväg till sitt mottagningsbesök får tid för MR undersökning vid samma tillfälle. I förekommande fall görs mindre ingrepp vid samma tillfälle som mottagningsbesöket är. På så sätt får patienten högsta tänkbara service, ett extra läkarbesök undviks och avdelningar samverkar över de organisatoriska gränserna med patientens perspektiv i fokus. Vi kommer att utveckla samverkan lokalt för en ännu mer effektiv vård. Information samt ansvarsfördelning mellan vårdgivare säkras på olika sätt. Ett sätt är att vår sjukgymnast tar kontakt med sjukgymnast på hemorten för samtliga inneliggande patienter i samband med utskrivning. Samtliga dokument skannas direkt in i verksamhetens journalsystem för att förkorta ledtider och säkra information. Samtliga remisser bedöms inom en dag. Samverkan finns i relevanta frågor med Försäkringskassan, Patientnämnden samt andra vårdinstanser. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 10
15 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys används kontinuerligt som det förebyggande verktyg att identifiera, analysera och bedöma risker. Vi har identifierat ett antal riskområden: 1. Vårdrelaterade infektioner 2. Hjärtstillestånd 3. KAD på protespatienter. 4. Förbandsbyten för att förebygga infektioner postoperativt 5. Sårläckage registreras och skall minskas för att minska infektioner 6. Kontinuerligt arbete för att reducera strålningen vid olika undersökningar 7. Patientsekretess och IT-säkerhet Åtgärder för att minimera riskerna har genomförts inom samtliga områden t ex så utbildas all personal i HLR årligen och Capio Movement är väl försörjt med moderna defibrillatorer. Vid analyser används vid behov extern expertis vid bedömning av händelser samt förebyggande åtgärder. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 11
16 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet samt personalens klagomål och synpunkter på kvaliteten SFS 2010:659, 6 kap. 4 SOSFS 2011:9, kap 7,2, p 5 Medarbetarna i verksamheten, som arbetar närmast patienterna, är motorn i det kontinuerliga förbättringsarbetet. På så sätt medverkar alla till arbetet med ständiga förbättringar genom att rapportera avvikelser och förbättringsförslag i det elektroniska avvikelsehanteringssystemet. Capio Movement har en väl fungerande avvikelsehantering där avvikelser som klassificeras som allvarliga/bestående analyseras med stöd av modellen i Riskanalys & Händelseanalys- handbok för patientsäkerhetsarbete (Socialstyrelsen/SKL/LÖF/LIÖ/SLL) och kartläggs med hjälp av vårt elektroniska avvikelsesystem. Man identifierar de bakomliggande orsakerna, vidtar och följer upp att de haft önskad effekt. Avvikelsehantering, orsaksanalyser och förbättringsarbete i sig medför en ständigt pågående utveckling mot en allt säkrare vård. Verksamhetschefen är ansvarig för att resultaten från avvikelser, händelse- och riskanalyser samt från förbättringsarbetet återförs till våra medarbetare, patienter och närstående. Tidplan, ansvarig för förbättringsförslag och rutiner dokumenteras i mall och följs upp av verksamhetschefen som är ansvarig för att genomförda förbättringsåtgärder dokumenteras. För händelseanalyser finns en mall där löpande dokumentation sker om status i utredningen. Alla medarbetare får återföring av rutiner och händelse- och riskanalys av avdelningschef på exempelvis arbetsplatsträffar och avdelningsmöten. Under 2013 registrerades 32 avvikelser inom verksamheten. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 12
17 Hantering av klagomål och synpunkter från andra än personal SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap. 2 p 6 För att identifiera förbättringsområden inom hela organisationen är vi noggranna med att utnyttja den information vi får genom vår uppföljning, journalgranskningar, externa och interna avvikelser samt risk- och händelseanalyser. Vi tillhandahåller även en bra tillgänglighet via e-post, telefon och hemsida. Verksamheten uppmanar patienter att höra av sig vid utfall som ej uppfyller patientens förväntningar. På samma sätt tar vi till vara på information från anmälningsärenden till Patientnämnden, Socialstyrelsen och Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 13
18 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Medarbetarna på Movement uppmuntrar patienter och närstående att dela med sig av sina förbättringsförslag, en insats som avdelningschefen är ansvarig för. Genom att ha en rutin för att alla medarbetare arbetar aktivt med frågan får vi högre patientinvolvering. Vid eventuell vårdskada informeras patienten i samtliga fall. Patienten/närstående får från verksamheten information om möjligheten att få stöd från Patientnämnden, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag samt sin rätt att anmäla händelsen till Socialstyrelsen. Verksamhetschef/VD har samtal med enskilda patienter/närstående i ärenden där kvarstående oro eller missnöje föreligger med handläggning/vård. Detta för att säkra relevant information till patienten/närstående. Verksamheten letar efter synpunkter från patienterna med hjälp av regelbundna enkäter för att få översyn över trender i bemötande och upplevelse av vården. Under 2013 förbättrades verktyget att kontinuerligt utvärdera kundernas synpunkter för att få översyn över trender i bemötande och upplevelse av vården, numera mäts NKI (nöjd kund index). För utfall av målen med avseende på NKI för 2013 se avsnittet Övergripande mål och strategier för kommande samt utfall 2013 målområde Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 14
19 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, kap. 6 Två gånger per år görs sammanfattning och analys av samtliga relevanta rapporter, klagomål samt kvalitetsregister vid revision av kvalitetscertifiering av ledningssystem. Sammanställning görs årligen i samband med patientsäkerhetsbokslut/berättelse. Under 2013 meddelades verksamheten beslut i 38 ärenden från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag där 14 patienter fick besked om ersättning för vård skador/komplikationer i samband med behandling och 17 patienter som inte fick någon ersättning. Under 2013 har verksamheten mottagit begäran om utlåtande i 6 ärenden från IVO. Ett av dessa ärenden är redan avslutad utan disciplinåtgärd eller erinran. Beslut efter Lex Mariaanmälan från 2012 har inte kommit från IVO. Utlåtande från verksamhetschef med extern händelseanalys samt verkställd plan för att förebygga liknande händelser är inlämnad och åtgärder verkställda. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 För utfall av målen för 2013 se avsnittet Övergripande mål och strategier för kommande samt utfall 2013 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 15
20 Övergripande mål och strategier för kommande år samt utfall för 2013 och nyckeltal område: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vi har idag goda medicinska resultat i de kvalitetsregister vi deltar i. sättningen under den kommande perioden är att vi ska tillhöra den fjärdedel som har högst resultat. För att säkerställa detta satsar vi på kompetensutveckling samt har utarbetat evidensbaserade vårdprogram i linje med regionala och nationella riktlinjer. Uppföljning sker genom kvalitetsregister. Utgångspunkt och målsättning för kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Verksamheten skall kontinuerligt utvecklas över tiden för att ständigt erbjuda en vård enligt best practise och aktuella riktlinjer inom området. Capio Movement deltar i ett flertal kvalitetsregister såsom Svenska höftprotesregistret, Svenska knäprotesregistret, Svenska axelartroplastikregistret och X-base. I de flesta register påvisar Movement goda resultat klart över rikets genomsnitt. Exempelvis ligger Movement på 6:e plats nationellt när det gäller relativ risk för revision vid knäprotesoperationer av de 84 kliniker i Sverige som genomför dessa operationer. Utdrag ur övergripande/detaljerade mål samt nyckeltal under kommande 3 års period: Utfall område Enhet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Övergripande Resultat i relevanta kvalitetsregister Rang Topp 25% Detaljerade Topp 10% (enbart ett kvalitets register gör rang ordning) Topp 20% Täckningsgrad i relevanta % kvalitetsregister Resultat i knäprotesregistret Rang Topp 15% Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 16
21 område: Säker hälso- och sjukvård Vårdskador skall inte inträffa. Kvalitet och säkerhet är alla medarbetares ansvar. Vi arbetar aktivt riskförebyggande med tydliga rutiner för riskanalys och avvikelsehantering och uppföljning av dessa. Sedan många år tillbaka har vi ett aktivt avvikelsearbete baserat på systemsyn där bakomliggande systemfel identifieras och åtgärdas där alla medarbetare ser fördelarna av och deltar i förbättringsarbetet. Utgångspunkt och målsättning för säker hälso- och sjukvård Vi har en säker vård och jobbar aktivt med att upprätthålla den. Capio Movements kontinuerliga mätning av infektionsfrekvens sedan starten 2001 har legat till grund för arbetet om en säker vård. Vi har under åren haft genomgående bra resultat. För att ytterligare utveckla säker vård har även Capio Movement deltagit i SKL:s punktprevalensmätningar och även där visat bra resultat. Utdrag ur övergripande/detaljerade mål samt nyckeltal under kommande 3 års period, se även bifogad resultat från Strålskyddsårsrapport: område Enhet Säker hälso- och sjukvård. Övergripande Vårdrelaterade skador ska minska Detaljerade Andel patienter där förband bytts mer än 3 gånger 2013 Utfall % Andel patienter med blåsor av förbandet % , Postoperativ infektionsfrekvens, djup sårinfektion % 0,2 0,26 (första 6 mån) 0,175 0,15 Nyckeltal 1 Andel pat som läcker vid utskrivningen 2 Andel där förbandet byts mer än 3 ggr 3 Andel med blåsor av förbandet 4 Andel med vårdvistelse mer än 3 dygn 5 Postoperativ sårfrekvens, djup infektion 6 Antal Lex Maria-ärenden Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 17
22 område: Patientfokuserad hälso- och sjukvård Våra patienter är idag mycket nöjda med både bemötande och tillgänglighet. För att säkerställa måluppfyllelse har vi definierat handlingsplaner för att säkerställa respektfullt bemötande, delaktighet, kontinuitet och lyhördhet. Uppföljning av utfall jämfört med mål sker primärt genom den nationella patientenkäten. Utgångspunkt och målsättning för patientfokuserad hälso- och sjukvård Vi skall visa samma respekt och lyhördhet för alla individers specifika behov och förväntningar. Vi går mot en allt mer individanpassad vård där vi gör patienten delaktig i vården och besluten. Vi menar att viktiga hörnstenar i detta är: Respektfullt bemötande Kontinuitet Lyhördhet Capio Movement gör regelbundna kundnöjdhetsmätningar, där NKI (Nöjdkundindex) mäts. Man tar därmed tillvara kundernas synpunkter som blir en input till arbetet med ständiga förbättringar. Med anledning av ny metod med att mäta NKI (Nöjd Kund Index) har målsättning varit försiktig. Resultat har överträffat målen kraftigt. Utdrag ur övergripande/detaljerade mål samt nyckeltal under kommande 3 års period: område Enhet Patientfokuserad hälso- och sjukvård Övergripande NKI (Nöjd Kund Index) * Ej aktuellt, första gången som det mäts blir Utfall Index Detaljerade Mottagningen NKI Dagkirurgi NKI Vårdavdelning NKI Röntgen & MR NKI Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 18
23 område: Effektiv Hälso- och sjukvård Vi bedriver idag en effektiv vård vi har visat på goda medicinska resultat, en säker vård med hög tillgänglighet, patientnöjdhet och jämlikhet samtidigt som vi tillhandahåller vården kostnadseffektivt. Vi har i tidigare avsnitt visat konkreta målsättningar för dessa områden. Vi har även vissa målsättningar för produktiviteten som exempelvis rör strykningar och medelvårdtid. Utgångspunkt och målsättning för effektiv hälso- och sjukvård Vi strävar efter att effektivitet ska bli en naturlig del av alla medarbetares tankesätt och att så mycket spill som möjligt ska minimeras. Vår målsättning är att öka kvaliteten samtidigt som kostnaden för vår verksamhet ska minska. Detta har vi lyckats att uppnå genom att vi under vår expansion vuxit organiskt med bibehållen kontroll på olika flöden. Utdrag ur övergripande/detaljerade mål samt nyckeltal under kommande 3 års period: område Enhet Effektiv hälso- och sjukvård Övergripande 2013 Utfall Detaljerade Medelvårdtid (höft- och knäprotes) Dag/patient 2,5 2,54 2,5 2,5 Nyckeltal 1 Andel outnyttjade läkarbesök område: Jämlik hälso- och sjukvård Vi strävar efter att uppnå en fullständigt jämlik hälso- och sjukvård. Vi arbetar utifrån rutiner och policys, fysisk tillgänglighet samt kompetenshöjande aktiviteter för våra medarbetare för att öka jämlikheten. Uppföljning görs genom interna undersökningar. Baserat på utfall kommer förbättringsmöjligheter att identifieras och realiseras. Utgångspunkt och målsättning för jämlik hälso- och sjukvård Vi strävar efter att erbjuda en fullständigt jämlik hälso- och sjukvård, såväl gällande bemötande, behandling som resurstilldelning. Alla patienter skall bemötas med respekt och omtanke, oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vi har rutiner för en jämlik vård Vi använder tolk när så är relevant för att säkerställa god kommunikation med våra patienter. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 19
24 Vi har hög fysisk tillgänglighet Lokalerna på Bergsgatan är lättillgängliga såväl med allmänna kommunikationer, egen bil som för färdtjänst, ambulans och varutransporter. område: Mindre miljöbelastande hälso- och sjukvård Vi bedriver idag en miljöeffektiv vård vi har genomfört en rad miljöförbättrande åtgärder såsom energibesparingar men vi har fortfarande en del att förbättra. Bl.a. koldioxidutsläppen från tjänsteresorna och minskad resursförbrukning i form av papper. Utgångspunkt och målsättning för mindre miljöbelastande hälso- och sjukvård Vi strävar efter att minska utsläppen från tjänsteresorna och minska pappersförbrukningen som är de betydande miljöaspekterna. Miljöfrågan ska bli en naturlig del av alla medarbetares tankesätt och att så mycket spill (t.ex. papper, avfall mm) som möjligt ska minimeras. Utdrag ur övergripande/detaljerade mål samt nyckeltal under kommande 3 års period: område Enhet Mindre miljöbelastande hälso- och sjukvård Nyckeltal Övergripande Minska miljöbelastning från den administrativa delen av verksamheten Detaljerade Minska förbrukning av papper och kuvert med minst 15 % med utgångspunkt från nivå efter mätning av 2012 års förbrukning. Förbrukningen ställs i relation till omhändertagna patienter under 2012 CO2-utsläppen från tjänsteresorna ska halveras 2013 Utfall % % Kg CO2 ekv/patient ,16 0,158 0, Patientresorna (CO2-utsläpp per patient) CO2-utsläpp per patient totalt Energiförbrukningen (Energiförbrukning per patient/vårdtillfälle) Patientsäkerhetsberättelse 2013 Capio Movement 20
Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement
Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement År 2014 Datum och ansvarig för innehållet ---------------------------------- 2015-02-27 Hjalmar Thorsteinsson, Verksamhetschef/VD Capio Movement Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Läs merDenna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Läs merPatientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012
Patientsäkerhet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Thomas Brezicka, Regionläkare Patientsäkerhetsenheten/Västra Götalandsregionen 1 Hälso- och sjukvård Medicinska
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merPatiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merLedningssystem enligt SOSFS 2011:9
Dokumentkategori: Plan Dokumenttyp: Styrande Enhet: Capio St Görans Sjukhus Dokumentägare: Måns Belfrage, Chefläkare Capio S:t Görans Sjukhus Dokumentförfattare: Måns Belfrage Giltigt från: 2011-11-29
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för 2016
1 (4) Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Kostnadsställenummer I enlighet med 3 kap 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) och SOSFS 2011:9 7 kap 2 och 3 redovisar verksamhet... sitt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende
2019-02-22 1 (5) Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-02-22 Elisabet Stark Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-03-01 Helen Curry 1 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Stockholm 2017-03-28 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.
Läs merFÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Läs merLedningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merPatientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning
Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Läs merOm SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12
Om SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OH-version februari 2006 Kvalitet, patientsäkerhet och ledningssystem Introduktion
Läs merPatiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA HULL LAINE
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM 2017-01-26 ANNIKA HULL LAINE Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2015 Stockholm 2016-03-15 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merUNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 140219 Helena Sjöberg verksamhetschef Annica Ringmyr skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Lennhammar skolsköterska 2(5) 1 Verksamhetens
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-12 Annika Hull Laine, centrumchef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merAtt styra och leda för ökad patientsäkerhet
Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad
1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Läs merInformation om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9
Förvaltning Välfärdsförvaltningen Avdelning Alla Godkänd av Humanistiska nämnden 2018-11-13 Omsorgsnämnden 2018-11-14 Processområde Utveckla tjänster Process Bedriva systematiskt kvalitetsarbete Dokumenttyp
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016
Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018
Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Läs mer2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv
2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-22 Bodil Fager Kvalitetsavdelningen 2017-01-10 Mallen är anpassad av
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merSystematiskt patientsäkerhetsarbete inklusive klagomålshantering, anpassning för Kompetenscentrum Rehabilitering
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (7) Systematiskt patientsäkerhetsarbete inklusive klagomålshantering, anpassning för Kompetenscentrum Rehabilitering Berörda enheter Avdelning 41, Garnis Rehabcenter,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,
Läs merRUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.
Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning
Läs merPatientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum. År / Steinarr Björnsson
Patientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum År 2017 2018-02-20 / Steinarr Björnsson 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merSYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum
Läs merNationellt ramverk för patientsäkerhet
Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket
Läs merHur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON
Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne mats.molt@skane.se IRENE AXMAN ANDERSSON irene.axmanandersson@skane.se Patientsäkerhet är centralt tema i Strategi för förbättringsarbete
Läs merLedningssystem för kvalitet i Socialtjänst
Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care
Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care Qualimax är Carema Cares ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Carema Cares ledning fastställer kvalitets- miljö
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs mer