HALLANDS KONSTMUSEUM Verksamhetsberättelse 2013

Transkript

1 HALLANDS KONSTMUSEUM Verksamhetsberättelse 2013

2 Omslagsbild: Ur utställningen Sigrid Holmwood

3 Hallands Konstmuseum hade ett framgångsrikt år 2013 med uppskattade utställningar och programverksamheter, en väl använd pedagogisk verksamhet och omfattande närvaro i flera olika projekt ute i Hallands kommuner. Mer än människor tog del av vår verksamhet och mer än personer deltog i en visning, ett program, en stadsvandring eller en workshop. Lokalfrågan tar nu raska steg framåt genom engagemang från alla inblandade parter. Under året beslutade såväl Region Halland som Halmstads kommun att satsa pengar på en kommande om- och tillbyggnad av Hallands Konstmuseum. Frågan om överförande av Bærtlingstiftelsens samlingar till Hallands Konstmuseum tog också flera steg framåt och ett slutligt avtal ska träffas under Olle Bærtling och hans konst är starkt förknippade med den Steningebaserade fotografen Lennart Olson som gick bort för några år sedan. Hela Lennart Olsons fotografiska kvarlåtenskap har nu kunnat knytas till museet genom att Svea Larsons donationsfond förvärvat denna till glädje både för museet och Lennarts familj. Tillsammans med Bærtlings konstnärskap har detta möjlighet att, rätt utnyttjat, lyfta hela museets verksamhet. Museet genomgick under 2013 en intern omorganisation. Med två avdelningschefer som driver det dagliga arbetet blir vår verksamhet effektivare och tydligare både mot omvärlden och mot våra egna anställda. Sven Lundström museichef

4 Inledning Mål och resultat Hallands Konstmuseum arbetar efter mål på olika nivåer. Vision Hallands Konstmuseum främjar, visar och sprider kunskap om konst. Mission Hallands Konstmuseum: står för kunskap om konst och dess villkor är en aktiv resurs i den regionala utvecklingen har ett gränsöverskridande och reflekterande arbetssätt har fokus på samtid och framtid Strategiska mål Hallands Konstmuseum ska: i samverkan med Region Halland förankra Konst i Halland som regionens bas för regional utveckling inom konstområdet etablera en fungerande arbetsmodell med samtliga kommuner i Halland efter vars och ens förutsättningar skapa en överenskommelse med Bærtlingstiftelsen om form och villkor för övertagande av ansvaret för stiftelsens samlingar bli en aktiv part i flera transregionala och internationella samarbeten förankra ett av huvudmännen accepterat utbyggnadsprogram för Hallands Konstmuseum utveckla inköpspolicyn gällande Svea Larsons donationsfond succesivt höja besökstalen med 5%/år Verksamhetsmål 2013 implementera ett nytt databassystem för 1 samlingarna som fler medarbetare kan använda i det dagliga arbetet och presentera nya tjänster och sökmöjligheter på nätet genomföra överföringen av Bærtlingstiftelsens samlingar till Halland anpassa organisationen så att den passar vår uppgift och roll öppna en ny fast utställning där vår folkkonst exponeras höja besökstalen på museet med minst 5% i samverkan med Halmstads kommun och Region Halland ta fram ett hållbart förnyelseprogram för museets lokalbehov Vad klarade vi av? Primus heter museets nya databassystem för samlingshantering. Under året avslutades överföringen av över bilder och databasposter till det nya systemet.. Materialet är sökbart på men kommer under första halvåret 2014 att återfinnas också på arbetet med Bærtlingstiftelsens samling fortsatte och hela samlingen inventerades och konditionsbedömdes under hösten av museets personal tillsammans med konservatorer. Därefter har överflyttningen av samlingen påbörjats och de slutliga avtalsförhandlingarna inletts organisationen har setts över och två avdelningschefer har utsetts som skall leda det dagliga arbetet i verksamheten den planerade folkkonstutställningen invigdes i maj 2013 och fick namnet Stjärnor, rosor och prickar folkkonstens hemliga språk besökstalen i museets verksamhet ökade med 25% en utredning om museets framtida utbyggnad avslutades under våren varefter huvudmännen fattade beslut om investeringar i en om- och nybyggnad, men även att utredningen skall fortsätta för att se bland annat på ev samordningsvinster med Halmstad kommuns konstverksamheter.

5 Verksamhet utställningar I ett rikt utställningsutbud som omfattar allt från Japan till Kulturskola är det trots allt två större händelser vi gärna lyfter fram. Den ena är den nya folkkonstutställningen Stjärnor, rosor och prickar - folkkonstens hemliga språk där vi öser ur museets folkliga skattkistor innehållande färg, form och folktro. Det är otroligt med vilken glädje dessa folkkonstnärer skapade med sina begränsade resurser av färger, stoffer och andra material. Men måla kunde de, och fantasi var det inte brist på! Den andra är Sigrid Holmwoods separatutställning. Hon utnyttjar också den folkliga traditionen och samma metoder för att tillverka färg och penslar som dåtidens bonadsmålare. Men hon har en helt annan bakgrund med en synnerligen gedigen utbildning inom den akademiska konstvärlden. Hennes måleri blir en slags forskning, inte bara i tekniker utan även i den äldre mentaliteten och det mentala klimat och förhållningssätt som resulterade i det folkliga måleriet. Detta återges i en omfångsrik katalog vi producerade i samband med utställningen tillsammans med Holmwoods gallerist i London. Hallands Konstförenings vårsalong Traditionsenligt genomfördes Hallands Konstförenings jurybedömda vårsalong på museet. Totalt var det 199 konstnärer som lämnat in ca 800 verk för bedömning. Slutligen visades 142 verk av 41 konstnärer. I utställningen visades även verk av inbjudna tidigare stipendiater: Mia Lundqvist och Mikael Ericsson. Att samverka med det föreningsliv som finns kring konsten i Halland är en viktig verksamhet. Att erbjuda service och lokaler är en av våra uppgifter för att stärka regionens konstliv. Sigrid Holmwood Sigrid Holmwood vistades i Halland sommaren 2012 som den första inbjudna konstnärern i Konst i Hallands Artist in residenceprogram. Under sin vistelse samlade konstnären material, tankar och ideer för att 2013 återkomma med en färdig utställning som byggde på intrycken från föregående sommar. Utställningen utgick från de halländska rötter man finner i den myllrande bildvärld som återspeglas i våra bonader och det folkliga måleriet. Sigrid Holmwood nyttjar inte bara bilden som inspiration, hon tillverkar färgpigment och penslar på samma sätt som förr. Det är en slags forskning i måleriet som kopplar samman forntid och samtid. Sigrid skriver själv: När jag först såg bonadsmålningarna på Hallands Konstmuseum med mina egna ögon, insåg jag plötsligt, i vilken annorlunda värld dessa målare bodde. Det är en värld full av magi, där mening och makt är inskrivna i alla material, kroppar och upplevelser, där djurriket, växtriket, människovärlden och det övernaturliga kosmos är sammankopplade. Som målare i vårt postindustriella, globaliserade samhälle med mängder av digitalt producerade bilder och perfekt blanka maskingjorda ytor, är det min utmaning att upptäcka hur målarkonsten kan tala till oss nu. Ändå anser jag att målningarnas styrka ligger i att det är ett manuellt utfört arbete, i en värld där det mänskliga hantverket tycks försvinna Sigrid Holmwood tillverkar eget färgpigment på traditionellt vis Utställningar på temat Japan Höstens utställningstema skulle kunna kopplas samman med Sven Jerrings berömda referat av en fotbollsmatch där Sverige överraskande förlorade mot Japan. - Japaner, japaner, överallt japaner. Sven Jerring var, kan man förmoda en smula uppgiven. Vi var istället starkt tillfredsställda av att kunna överösas av den japanska kulturchock som ledde till många samtal och möten om konst och konstens uttryck. 2

6 Under hösten visades två omgångar på tema Japan där tre konstnärer åt gången visade sina verk: Hiroshi Koyama - Black Hole Hiroshi Koyama bor i Sverige sedan 25 år tillbaka, hitlockad av den svarta diabasen i stenbrotten i Brobytrakten i norra Skåne. Hans arbete med den stenhårda diabasen resulterar i meditativa block med ömsom spegelblanka ytor kombinerade med svarta hål som kan bottna i en ljusskimrande vattenspegel. Meditativt och vackert. Sonia Hedstrand - Ama-san! I videoverket Ama-san! har Sonia Hedstrand följt tre kvinnliga dykare i Japan. Ett yrke som funnits i över 1000 år, men som idag håller på att dö ut. Det är en ömsint skildring av relationen mellan människa och natur, och en inblick i en vardag som är långt ifrån den moderna storstadens stress. Emelie Asplund - Singel i Tokyo Genom en serie fotografier fick vi följa ett antal unga kvinnor i Tokyo och ta del av deras drömmar, planer och tankar om framtiden. Det som visades upp var en vardag där strävan efter karriär och självständighet ställs emot traditionellt familjeliv. Takahito Kimura Komerobi Takahito Kimura har visat sina installationer över hela världen och som ett värdigt crescendo på museets Japansatsning visades installationen Komerobi. Program i anslutning till utställningar 20/1 Att forma sin image; vi betraktar Bror Hjorth Helen Fuchs, lektor i konstvetenskap vid Högskolan i Halmstad, talar om hur Bror Hjorth formade bilden av sig själv och hur han därmed också utsatte sig för betraktarens blick. 27/1 Sjung med Pettson Musikföreställning för hela familjen med Sven Hedman. Samarr. Kultur i Halland/Musik 3/2 Bilder av Bror - Bror Hjorth och hans liv i konsten Mattias Enström, utställningskommissarie, berättar om Bror Hjorth, hans konst och utställningen Bilder av Bror. 14/4 Konst i april Hallands Konstförenings inbjudna stipendiater presenterar sina verk i Vårsalongen. Musikunderhållning i caféet och textilworkshop inspirerad av Pettson och Findus med vänner. Samarr. Hallands Konstförening 16/6, 6/7 och 21/8 Performance på Grimeton Radiostation Konstnären Agneta Göthesson genomför tre performances i anslutning till konstprojektet På plats - konstnedslag i kulturarvet. 20/7 Gör dina egna pigment Sigrid Holmwood lär ut tillverkning av pigment från växter och örter. Samarr. Konst i Halland 10/9 Läsecirkel på tema Japan har höstens första träff. Samarr. Stadsbiblioteket i Halmstad 11/9 Yllebroderi - broderad folkkonst från Norden Föredrag där Annhelén Olsson, verksamhetsledare för hemslöjdskonsulenterna i Skåne, tar oss med på en resa i yllebroderiernas värld; vi passerar Skåne, Danmark, Norge och Jämtland och fördjupar oss i de halländska dynorna. Samarr. Halmstads Hemslöjdsgille och Kultur i Halland/Slöjd Takahito Kimura, ur Komorebi 3

7 Komerobi kan liknas vid en lek med ljuset som redskap. Verket bestod bland annat av en artificiell skog uppbyggd av tunna slöjor samt ljus som sköljde genom slöjorna, ackompanjerat av den riktiga japanska skogens ljud från bl a fåglar. En påtaglig förändring av ens sinnesstämning märktes när man passerade gränsen in i skogen och man kunde vandra mellan slöjorna och uppleva den japanska skogens mysterier. I omgång två i Japansatningen visades också Hirochi Hamayas och Aia Judes utställningar. Mer om dem står att läsa under Fotoutställningar. Halmstads ljusfest Samtidigt som Komorebi öppnade på museet invigde Halmstads kommun Halmstad ljusfest där olika platser längs stråket från museet till Picassoparken illuminerades och iscensattes med oljusinstallationer. Hallands Konstmuseum bidrog med kr till genomförandet, inom ramen för det Särskilda uppdrag museet erhållit från Halmstad Kulturnämnd. Fotoutställningar Vi har fortsatt den uppskattade satsningen på fotoutställningar och under året har tre fotografer ställts ut, varav två - Hiroshi Hamaya och Aia Jüdes - har ingått i temat Japan. Georg Oddner Georg Oddner ( ) hör till en av våra mest betydande fotografer. Som dokumentär- och modefotograf gjorde han sig bland annat känd för ett antal inträngande porträtt av Ingemar Bergman och de stora stjärnorna på Malmö Stadsteater under 1950-talet. I utställningen visades hans porträtt av Monica Zetterlund, Max von Sydow, Bo Widerberg, Naima Wifstrand med flera. Utställningen var producerad av Malmö Museer Hiroshi Hamaya Hiroshi Hamaya som tilldelades Hasselbladspriset 1987 skildrar i sina fotografier Japans landsbygd och dess invånare. Utställningen var producerad av Hasselbladsstiftelsen. Aia Jüdes - Tokyo Transience I Tokyo Transience bjöd Aia Jüdes på en poetisk skildring av kontrasternas stad där det moderna och det traditionella vistas sida vid sida. 21/9 Högtryck i grafikverkstaden Prova på grafik i Varbergs konstnärsförenings grafikverkstad, högst upp i Hamnmagasinet. Kursledare; konstnären Tommy Bolander. Inled gärna med en guidad visning i utställningen Torsten Billman - sjömannen som blev konstnär. 29/9 Torsten Billman - sjömannen som blev konstnär Föredrag på Konsthallen/Hamnmagasinet i Varberg av Dan Lennervald, redaktör och medförfattare till den hyllade boken Torsten Billman Bildmakaren. 6/10 Slöjd och hantverk - igår, idag och imorgon Föreläsning med Ann-Katrin Witt, fil dr i sociologi som forskat kring och skrivit avhandling om konsthantverk och konsthantverkare. 7/10 Prova på Pennan glöder Pennan glöder är en skrivargrupp för dig som är år. Den här gången träffas vi på museet där vi ser spännande japansk konst och skriver haikudikter. Arr. Biblioteken i Halmstad och ABF Sydhalland 12/10 Japan i ord och ton I drygt tjugo år bodde FD Gunnar Jinmei Linder i Japan. Kom och hör honom berätta om sina möten med och erfarenheter av den japanska kulturen. Han är också en av de mest erkända icke-japanska shakuhachi-musikerna i världen. Föredraget följs av en kortare spelning med detta traditionella instrument, en flöjt av bambu. 23/10 Prova på Bokbullen Bokbullen är en läsklubb för dig som är år. Den här gången träffas vi på museet där vi ser spännande japansk konst och skriver haikudikter. Arr. Biblioteken i Halmstad 10/11 Avsluta - börja - prova på Välkommen till en eftermiddag i slöjdens tecken. Inspireras, få hjälp och testa nya material och tekniker. Samarr. Halmstads Hemslöjdsgille 4

8 Konstnärer verksamma i Halland 22 m 2 I den återkommande utställningsserien 22 m 2 visar vi idag verksamma konstnärer i Halland. Under året har Robert Hais, Halmstad, visat verk i utställningen 365. Utställningen bestod av numrerade plåtstycken försedda med texter och fraser. Under titeln Heritage and structure visade den Kungsbackabaserade konstnären Terese William Waenerlund glasarbeten i en egen utvecklad teknik som hon kallar Burn-Out. Stipendiater Konst i Hallands Vistelsestipendium 2013 tillföll de halländska konstnärerna Kim Johansson, Frida Franker och Mandi Gavois som ställde ut på museet. Olle Agnell I en separatutställning med Olle Agnell kunde vi följa konstnären på hans resor genom livet. Från konstskolor och länder runt Medelhavet till människans allra sista färd. Ur samlingarna Stjärnor, rosor och prickar - folkkonstens hemliga språk I juni öppnade vår nya basutställning Stjärnor, rosor och prickar - folkkonstens hemliga språk. Den sydsvenska folkkonsten är ett av Hallands Konstmuseums allra starkaste samlingsområden. Här hittar man målade möbler, prydda vardagsföremål, oändligt omsorgsfullt tillverkade fästmansgåvor, bonadsmåleri på papper och på väv, skulpturer och en rad andra yttringar av vår tidlösa vilja att smycka och att omge oss med bilder och vackra ting. Som ett modernt konstmuseum är vi tämligen unika med att ha tillgång till en folkkonstskatt som även står sig i ett nationellt perspektiv. Att ge utrymme åt folkkonsten bredvid den skolade konsten ger onekligen perspektiv som är värda att uppmärksamma. I utställningen hittar man de sydsvenska bonadsmålningarna som med sitt speciella bildspråk berättar om högtider, traditioner och dramatiska händelser. Bonadsmålarnas metoder och knep i valet av färg, material och motiv har gett var och en sin speciella stil. Vad kan vi idag förstå och veta om de som målat, och om dem de målats för? I utställningen visas också föremål med omsorgsfullt snidade, vävda eller skurna detaljer som berättar om livets dramatik, vad som var viktigt inför ett bröllop, hur man såg på åldrandet, vad som var snyggt och hur det kunde se ut i främmande länder. Stig in i folkkonstens värld och tyd dess hemliga språk! Utvalda verk - konst ur samlingen I vår andra basutställning Utvalda verk - konst ur samlingen finns ett utrymme avsett för olika teman. Under året lyfte vi här fram verk som på olika sätt skildrar landskap, såväl yttre som inre. På annan ort På plats - konstnedslag i kulturarvet Eu-projektet In Site, ett samarbete mellan nio konstoch kulturarvsinstitutioner i området Öresund- Kattegatt-Skagerak kring samtidskonst och kulturarvsplatser, fortgick under året. Medverkande parter är Bornholm Kunstmuseum, Ystads konstmuseum, Region Halland/Hallands Konstmuseum, Vitlycke museum & Tanums Världsarv, Västra Götalandsregionen/Västarvet (Lead partner), Lysekils kommun, Strömstads kommun, Östfold fylkeskommune, Fredrikstads museum och Punkt Ö, Moss. Som en regional satsning inom ramen för In Site genomfördes under sommaren konstprojektet På plats konstnedslag i kulturarvet. Konstnären Agneta Göthesson medverkade med videoverk och tre performances på Radiostationen Grimeton, Ingrid Book och Carina Hedén med en fotoserie i Storstugan vid Tjolöholms slott och Karolina Erlingsson med ett ljudverk tillgängligt såväl på Hallands Konstmuseum som på museets hemsida som nedladdningsbar fil. Binge, ur Stjärnor, rosor och prickar - folkkonstens hemliga språk På Tjolöholms slott visades också projektet As if Silence(s) med lärare och elever från Akademin Valand. Till utställningen producerades en katalog. 5

9 I samband vernissagen arrangerades en bussresa för allmänheten till de olika utställningsplatserna. Halmstad stad och på annan ort i regionen. Mot skolan riktas en betydande del av insatserna. Under året har elever besökt museet, av dessa har 612 genomfört sitt besök med hjälp av den resesubvention som Region Halland fördelar. Villkoret för att man ska kunna använda denna är att man besöker ett kulturresmål utanför den egna kommunen. Tillsammans med andra aktörer, såväl regionala som kommunala, ingår museet i olika nätverk som driver gemensamma frågor kring barnkulturutbud, inspirationsdagar, marknadsföringskanaler etc. Under året har museet ingått i arbetsgruppen kring den fältstudie om resesubventionen och scenkonstsubventionen som tagits fram på uppdrag av Kultur i Halland. Fältstudien bygger på intervjuer med kommunala kultursamordnare, kulturombud samt rektorer och är ett led i arbetet med att se över det regionala subventionssystemet. Ett av Agneta Göthessons verk visades i skyddsrummet vid Radiostationen i Grimeton Torsten Billman - sjömannen som blev konstnär Med anledning av museets arbete med och förvärv av Torsten Billmans arkiv visades teckningar, skisser och grafiska blad ur museets samling i utställningen Torsten Billman sjömannen som blev konstnär på Konsthallen/Hamnmagasinet i Varberg. Dan Lennervald, redaktör till boken Billman Bildmakaren (utg 2010) har på vårt uppdrag arbetat igenom arkivet under året. Mu-avtalet och ersättning till konstnärer Genom Mu-avtalet regleras nu levande konstnärers rätt till ersättning när de ställer ut på bland annat museer som erhåller statsbidrag. Hallands Konstmuseum omfattas av detta avtal och vi ersätter således alla professionella konstnärer som ställer ut hos oss. Ersättningen är ett principiellt viktigt ställningstagande att erkänna konstnärers rätt till ersättning för sitt arbete. Det sammanfaller väl med vår uppgift att stärka konstens och därmed också konstnärernas roll i samhället. Totalt uppgick 2013 års ersättningar till ca kr. Lärande och kunskapsbildning/ Pedagogik och program Hallands Konstmuseums pedagogik och program vänder sig till olika målgrupper och riktas till både barn, unga och vuxna. Årligen erbjuds guidade turer, kursverksamhet, pedagogiska program, föreläsningar och stadsvandringar på våra olika arenor; Tollsgatan och Friluftsmuseet Hallandsgården men också i Årligen erbjuder museet ett pedagogiskt basutbud riktat till förskola/skola men också tillfälliga satsningar av olika karaktär ofta kopplade till aktuella utställningar. Basutbudet 2013 bestod av bildjakt i konstsamlingen, konstlådor, stadsvandringar samt flera program på Friluftsmuseet Hallandsgården. Det tillfälliga utbudet bestod av fyra program, därutöver har ett nytt program tagits fram som tillfogats basutbudet: Pettson och Findus med vänner Sven Nordqvist originalillustrationer Två olika program erbjöds i samband med utställningen. Bland mucklor och pryttlar vände sig till de yngre barnen. Utifrån föremål letade vi oss in i Nordqvists fantasifulla berättelser och tillverkade sedan egna tovade mucklor. För de äldre barnen erbjöds Kackel och kluriga lösningar. Efter en tur i utställningen valde grupperna mellan återvinningsoch berättarworkshop. I återvinningsworkshopen knöt vi an till gubben Pettsons uppfinningsrikedom och i berättarworkshopen skapade vi egna berättelser utifrån detaljer i illustrationerna. Uppslutningen från skolornas sida var mycket god, 63 grupper deltog i de olika programmen. Målgrupp: 4-5 år samt åk F-3. I samband med utställningen gjordes också en omfattande programsatsning som involverade flera konstformer; slöjd, bild, drama, berättande, litteratur. Sven Nordqvist tillgänglighet för särskola och fortbildning beviljades projektmedel från Region Halland och genomfördes i samarbete med Kultur i Halland/ Regionbiblioteket, Kultur i Halland/Slöjd samt Kultur i Halland/Kultur för barn och unga. En del i satsningen riktades mot grundsärskolan i Halmstads kommun. Till projektet knöts dramapedagoger. 6

10 Barnen fick ta del av en dramatiserad visning i utställningen och fick sedan besök av en dramapedagog även i skolan. Målet att nå hälften av alla klasser inom grundsärskolan uppnåddes, totalt 11 stycken. Projektet dokumenterades på film. Inom ramen för projektet togs också studiematerialet Pettsons Glada Påse fram. Det innehöll alltifrån material för eget skapande i skolan till boktips och berättarövningar. Samtliga grupper som deltog i pedagogiska program fick med sig materialet. Grupperna bjöds också in att ställa ut på museet under två veckor för att presentera resultatet av efterarbetet. Lärarhandledning ur Pettsons Glada Påse Vidare arrangerades fyra fortbildningstillfällen samt en kvällsföreläsning. Dessa riktade sig till pedagogisk personal i skolor, bibliotekspersonal, samt allmänhet. Skapa berättelser med nya metoder! heldags fortbildning. Maria Johansson, skolbibliotekarie vid Örnaskolan och Viktor Sarge, Kultur i Halland/Regionbiblioteket presenterade ett pågående projekt kring digitala berättelser i Hylte kommun. Veronica Grönte, grundskollärare och kursledare höll i en berättar- och skrivarworkshop. Därutöver guidad visning i Sven Nordqvists utställning. En fanfar för bilderboken - halvdagsfortbildning. Föreläsare var illustratören och bilderboksskaparen Gunna Grähs och forskaren och kritik ern Ulla Rhedin. Tillsammans med ett antal nordiska bilderboksförfattare, kritiker och förmedlare deltar de i ett projekt på Nordiska Akvarellmuseet som går ut på att skriva en poetik för den moderna nordiska bilderboken. Därutöver guidad visning i Sven Nordqvists utställning. Nordqvist och Grähs naturidyll och mångkultur - kvällsföreläsning för allmänheten. Gunna Grähs och Ulla Rhedin diskuterade trender och tendenser i den moderna bilderboken. Polhem möter Pettson en fortbildningshelg med slöjdare Per Helldorff som ägde rum på KomTek i Halmstad och inleddes med föreläsning för allmänheten. Därutöver guidad visning i Sven Nordqvists utställning på Hallands Konstmuseum. Fortbildningskväll med Ulrika Mickels Nord, dramapedagog på Norrängsskolans GYsärskola i Hässleholm. Den bästa teatergruppen finns på Norrängsskolans Estetprogram och har Hässleholms Kulturhus som sin hemmascen. Teatergruppen producerade sommaren 2012 Det Susar i säven på Hovdala slott. Drömmar och framtidsplaner Höstens Japanutställningar med verk av Sonia Hedstrand och Emelie Asplund var utgångspunkten för ett program kring identitet, yrkesval och framtid. I fokus stod visning, diskussioner och värderingsövningar. Studiematerial för efterarbete fanns att tillgå via museets hemsida. Målgrupp: åk 7-9 och gymnasiet. Mellan himmel och jord Utifrån museets konstsamlingar, lokalhistoriska platser och teckningsövningar lyftes frågeställningar kring hur sorg kan gestaltas. Under ledning av konstnären Agneta Göthesson. Målgrupp: åk 7-9 och gymnasiet. Koll på konst Basutbudet har under året utökats med ett program som syftar till att träna elevers bildseende och språkliga förmågor. Utgångspunkten är samtal i utställningen Utvalda verk. Därefter väljer gruppen berättarworkshop eller praktisk workshop. Målgrupp: F-åk 3. Konstsagor Projektet Konstsagor fortlöpte under våren 2013 då barn från förskolor i Halmstads kommun; Dragonen, Guldfisken och Sandrosen i Åled fortsatte en andra termin. Hösten 2013 deltog Dragonen med nya femåringar. Museet och konstsamlingen har använts som en kreativ lärmiljö för att väcka nyfikenhet för konst och bildkommunikation. Förskolorna har besökt museet kontinuerligt under en åtta veckors period. Konstsamtal har varvats med workshops. Terminerna har avslutats med utställning och vernissage till vilka föräldrar, m fl inbjudits. Sammanlagt har ca 30 barn i åldrarna 3-5 år tagit del av projektet, en målgrupp vi annars har svårt att nå. Museiklubben Museiklubben är en fritidsbaserad pedagogisk verksamhet som vänder sig till barn mellan 6-12 år. Museiklubben med 50 medlemmar har under året haft 7 klubbträffar, med program som knutit an till aktuell verksamhet på museet. Vid besök på museet, Hallandsgården, magasinet och på arkeologisk utgrävning i Söndrum har teori och praktik varvats. 7

11 Det har handlat om alltifrån luffarslöjd och reliefer till ljusfenomen. Klubbtidningen Magasinet med reportage, intervjuer med museets personal samt frågespalt kom ut med två nummer under året. Museiklubben besökte en arkeologisk utgrävning i Söndrum Hörsalsutställningar I museets hörsal finns möjlighet för skolor/föreningsliv att presentera utställningar. Genom denna utställningsplattform vill vi avdramatisera museibesöket och tillgängliggöra museimiljön för nya målgrupper. Under året visades sex elevutställningar från Sturegymnasiet, Kattegattgymnasiet, Fria Målarskolan, Stenstorpsskolan, Ljud- och bildskolan i Halmstad samt Halmstads kulturskola. Lovaktiviteter I samband med sport- och höstlov, arrangerades barnaktiviteter kopplade till pågående utställningar. Under sportlovet stod Sven Nordqvists bildvärld i fokus. I samarbete med KomTek Halmstad och Kultur i Halland/slöjd erbjöds teknik- och träslöjdsworkshop under ledning av KomTeks pedagoger och trähantverkare Johannes Kabell. Det fanns också möjlighet att delta i berättarworkshop under ledning av museets pedagoger. Temat för hösten var Japan och höstlovsaktiviteterna gick under rubriken Att vika papper är väl ingen konst?! Under ledning av museets pedagoger hölls workshops i origami. Programsamverkan med Stadsbiblioteket i Halmstad ledde fram till flera parallella lovaktiviteter på temat Japan, bl a en workshop i mangateckning på Stadsbiblioteket. Högskoleutbildning konstpedagogik och estetiska lärprocesser Under året genomfördes i samarbete med Högskolan i Halmstad två 7,5-poängs kurser i konstpedagogik där all undervisning förlades till museets lokaler och bedrevs utifrån aktuella utställningar. Museets personal fanns också med i vissa kursmoment som resurspersoner. Vidare har museet medverkat i lärarprogrammet inom ramen för kursmoment i estetiska lärprocesser. Kurs- och cirkelverksamhet I samarbete med Fria Målarskolan erbjöds kurser i kroki som vände sig både till nybörjare och till mer erfarna tecknare. Kurserna var förlagda till Fria Målarskolans ateljéer. Under sommaren höll konstnären Sigrid Holmwood kurser i tillverkning av pigment från växter och örter. Kurserna förlades till Fria Målarskolan och till Bonadsmuseet i Unnaryd. I samband med museets utställning Torsten Billman sjömannen som blev konstnär på Konsthallen/ Hamnmagasinet anordnades en grafikkurs i Varbergs konstnärsförenings grafikverkstad. Under hösten arrangerades också en läsecirkel på tema Japan i samarbete med Stadsbiblioteket i Halmstad. Program och tillgänglighet Hallands Konstmuseum har i samarbete med flera aktörer erbjudit ett omfångsrikt och varierat programutbud Tillgänglighet, kvalitet och mervärde har genomsyrat utbudet. Några exempel är vetenskapscaféer i samarbete med nätverket Vetenskap och kultur/hallands Bildningsförbund, föredrag och prova-på verksamhet i samverkan med Halmstad Hemslöjdsgille, sägenvandringar på Galgberget tillsammans med Halmstads Kvartersteater och samverkan med Internationella gatuteaterfestivalen i Halmstad. Hallands Konstmuseum var också medarrangör när Halmstads kommun i december bjöd in till stor ljusfest med ljusinstallationer, längs ett stråk vid Nissan mellan Picassoparken och museet, samt en mängd programaktiviteter. Inför sommarens utställning med Sigrid Holmwood producerades en ny audioguide där konstnären själv berättade om sina verk i syfte att ge en fördjupad kunskap. Målgruppen var i detta fall den enskilda museibesökaren. 8

12 konst i halland - ett regionalt resurscentrum för konst Konst i Halland är ett regionalt resurscentrum för konst som drivs i samarbete mellan Hallands Konstmuseum och Region Halland. Konst i Halland har nu genomfört sitt tredje verksamhetsår. Verksamheten utgår från de arbetsområden som slogs fast genom Kultursamverkansmodellen i Hallands Kulturplan : Stöd och samverkan Projektutveckling och projektverksamhet Kompetensutveckling Vidgade vyer Nya regionala rum för konst Att tydligt ange inom vilka områden Konst i Halland ska fokusera sina insatser har varit avgörande för att uppnå resultat. Önskemålen är många, men med hjälp av de utpekade arbetsområdena blir valen enklare, tydligare och mer förståeliga. Organisation Konst i Hallands styrka är den täta samverkan som utvecklats mellan Hallands Konstmuseums och Region Hallands medarbetare. Det leder till att gemensamma resurser nyttjas optimalt. Region Hallands konstutvecklare och avdelningschef är verksamhetsledare för Konst i Halland medan mycket av det dagliga arbetet leds av den regionala konstsamordnaren vid Hallands Konstmuseum. Information och administration sköts via Hallands Konstmuseum. Service och nätverk Konst i Halland arbetar med informationsspridning på flera sätt. Hemsidan är en portal för information kring konstlivet i Halland. Sidan vänder sig såväl till yrkesverksamma konstnärer som till en konstintresserad allmänhet. Sidan har haft besök under Ca 6 gånger om året utkommer också nyhetsbrev från Konst i Halland. Utställarnätverket som består av representanter från kommunala utställningsarrangörer träffas regelbundet. I samverkan med BUS (Bildkonst och Upphovsrätt i Sverige) genomfördes under året ett seminarium kring bildupphovsrättsliga frågor riktat till kommunala och regionala tjänstemän. I februari arrangerades ljuskonstsymposiet Bländverk i Broby, Skåne. Ett samarbete mellan Östra Göinge kommun, Region Skåne/Kultur Skåne, Kultur i Halland, Konst i Halland, Hallands Konstmuseum, Wanås Konst och Kristianstad Konsthall. Programmet vände sig till konstnärer, tjänstemän inom kultur- och teknisk förvaltning, företagare m fl. På programmet stod föredrag av flera konstnärer som på olika sätt arbetar med ljus; den japanske konstnären Takahito Kimura samt konstnärerna Christian Sandell och David Svensson. Monica Säter konstnär, ljuddesigner och teknologie doktor i belysningsvetenskap föreläste under rubriken Leva och måla med ljus och Charlotta Gibrand, energi- och klimatrådgivare redogjorde kring grönt ljus och ny ledteknik. Programmet avslutades med valbara utflykter till Kristianstad Konsthall eller till Wanås skulpturpark för ljusworkshop med Takahito Kimura. Konstresor Under 2013 har Konst i Halland arbetat med konstresepaket inom regionen. Resorna kommer att erbjudas i anslutning till Konstrundan Samtal har förts med Destination Halmstad kring paket för privatpersoner, samt med Konstliv Halland. Tillsammans med föreningen planeras två bussresor till samlingsutställningarna på Tjolöholms Slott samt Mjellby Konstmuseum. Open Space Som ett led i kultursamverkansmodellen arrangerar Konst i Halland årligen ett Open Space. Konstnärer, utställningsarrangörer, politiker, tjänstemän och andra intressenter inom bild- och formkonstområdet bjuds in till en dag för information, diskussion och samvaro stod utvecklingsfrågor kring konsthantverk, slöjd och design i fokus. Programmet genomfördes i samarbete med Kultur i Halland slöjd och Falkenbergs museum som var värd för dagen. Gruppdiskussion vid Open Space på Falkenbergs museum Såväl kommunala som regionala förtroendevalda, tjänstemän från kommuner och region men framförallt konsthantverkare och slöjdare deltog under dagen. De 50 platser som fanns att tillgå blev snabbt 9

13 fullbokade. På programmet stod flera intressanta föredrag av bland andra designduon Glimpt som berättade om designprojekt i Sydafrika, Vietnam och Peru. Tillsammans med lokala hantverkare har man arbetat med designprocesser för att skapa utveckling och arbetstillfällen lokalt. Niclas Flink, utvecklare hemslöjd i Jönköpings län, berättade om hemslöjd, hantverkskunnande och nya sociala rörelser på nätet. Patric Gustafsson från Falkenbergsföretaget Akustikmiljö berättade om hur samarbeten med formgivare kan förbättra ett varumärke. Åsa Berndtsson, ordförande i BUS - Bildkonst och Upphovsrätt i Sverige, redogjorde översiktligt för bildkonstens och konsthantverkets intresseorganisationer. Lovisa Jacobsson presenterade CRED (Creative Destination Halland) och Marita Jönsson, utvecklare slöjd och konsthantverk, berättade om pågående projekt inom Kultur i Halland Slöjd. Open Space är också gruppdiskussioner och samtal om vad intressenterna vill att Konst i Halland ska satsa på framöver. Under dagen redogjorde Anne Lang, verksamhetsledare för Konst i Halland, om senaste verksamhetsåret samtidigt som kommande verksamhet presenterades parallellt med att nya förslag och inspel från publiken togs emot. Dagen dokumenterades av journalist Björn Gunnarsson, materialet finns att tillgå via Artist in Residence Ett av de tydligare önskemålen från yrkesverksamma konstnärer i regionen är att möjligheter för utbyten och möten skapas. Under våren utlystes två vistelsestipendier till KultturiKauppila, Ii, Finland och Bamboo Curtain Studio i Taipei, Taiwan. En jury med Jonas Nilsson, intendent på Kulturhuset Borgen, Gislaved som utomstående expert tilldelade Charlotte Boman vistelsestipendiet till Finland och Christin Wahlström Eriksson till Taiwan. Konstnärerna kommer under 2014 att presenteras på Hallands Konstmuseum. Genom ett mobilt residence-program arbetar Konst i Halland med inbjudna konstnärer och skräddarsyr vistelseprogram utifrån platsen och konstnärens inriktning. Under hösten var Konsthallen/Hamnmagasinet i Varberg för första gången värd för ett Artist in residence-program då Ángel Ramírez, en av Kubas mest framstående samtidskonstnärer, fanns på plats under en månads tid. En del av utställningslokalen fungerade som öppen ateljé och i en del visades utställningen Allt guld köpes! / Cualquier pedacito de Oro! Ángel Ramírez är målare, grafiker och skulptör. Under vistelsen arbetade han med en träskulptur som han lämnat kvar i Varberg när Artist in residence-veckorna var över. Under Residenceperioden besökte konstnären också flera konstinstitutioner i regionen. Vidare hölls ett publikt konstnärssamtal mellan Ángel Ramírez och Nina Bondeson. Varbergs konstnärsförening medverkade genom att bl a arrangera workshops under Kultur dag och natt samt höstlovet. Via Konst i Halland gavs en regional konstnär i uppdrag att under två månader planera och genomföra vistelsen. Ángel Ramírez arbetar i öppen ateljé i Konsthallen/Hamnmagasinet Residence-programmet i Varberg genomfördes i samarbete med Kultur i Halland/Region Halland, Kultur & Fritid, Varbergs kommun, Varbergs konstnärsförening och Hotell Havanna. Satsningen ingick som en del i Kultur i Hallands kulturresidens. Under året inledde Konst i Halland också ett samarbetsprojekt med Västra Götalandsregionen kring pedagogiska och curatoriella residens. Konstexpressen Konstexpressen är Konst i Hallands mobila konstpedagogiska resurs som ska främja samverkan mellan barn/unga och professionell kulturverksamhet. Målet är att inspirera och uppmuntra kreativa och kvalitativa konstprojekt. Under året har Konstexpressen medverkat i två större projekt i Varbergs kommun. På Lindbergs skola deltog ca 40 elever i årskurs F-2 i ett projekt under ledning av konstnären Jonatan Knut kallat Vinklar och vrår en tecknarworkshop utifrån ett samtids- och omvärldsperspektiv. Under hösten genomfördes animationsprojektet Berättelser från rastlösa bilder tillsammans med konstnären Kim Johansson på Almers skola och Buaskolan. Ca 90 elever i årskurs 4 träffade konstnären vid tre tillfällen; två workshopstillfällen och en filmvisning. Övrigt I övrigt har Konst i Halland varit rådgivande i flera fria aktörers programutveckling för skolan en diskussionspart gällande upplägg, avtal, förmedling, ekonomi etc. 10

14 För att sprida kännedom om Konstexpressen har flera insatser gjorts under året, bl a har kontakt tagits med samtliga Skapande Skola-samordnare i regionen. Vi har föreläst om Konstexpressen vid en utbildningsdag för fria aktörer på Katrinebergs folkhögskola samt vid Högskolan i Halmstads kurs i konstpedagogik. kulturarv halmstad Under rubriken Kulturarv Halmstad samlar vi de verksamheter inom Hallands Konstmuseum som sysslar med kulturhistoria. Hallands Konstmuseum har ju fortfarande en ansenlig samling kulturhistoriska föremål, fotografier och byggnader att förvalta, samtidigt som det i vårt uppdrag också ingår att bedriva verksamhet vid Friluftsmuseet Hallandsgården samt ha ett visst ansvar för att lokalhistorien i Halmstad tas om hand, bevaras och förmedlas till allmänheten. Bildstationen Bildstationen är vår digitaliseringsenhet som vi driver ihop med Arbetsförmedlingen och Halmstads kommuns arbetsmarknadsenhet vid Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen. På Bildstationen sysselsätts 8-9 medarbetare med digitalisering av konstoch kulturhistoriskt material i en databas, Primus- Nett. Man arbetar med museets eget material, men man registrera också bilder från hembygdsföreningar eller t ex Gamla Halmstad. Materialet i databasen visas idag på Under 2014 skall en sida finnas på vår egen hemsida där sökning kan ske i databasen. Stadsvandringar Stadsvandringen använder staden och dess omgivningar som utställning. Museet genomför under året en mängd varianter vandringar, uppdelat i tre huvudspår: Skolstadsvandringar, Stadsvandringsserien samt beställningar från allmänheten. Skolorna väljer mellan Stadens Historia, Fästningen och Konst. Allmänheten kan ta del av samma utbud, samt därutöver Slottet (via Länsstyrelsen) och möjlighet till bussguidningar. Stadsvandringsserien bjuder intresserade på föredrag i det fria. Sedan 1970-talet arrangeras välbesökta och avgiftsfria torsdagsvandringar med aktuellt och varierande innehåll och med specialister som ciceroner. Sommaren 2013 fanns förutom historia, konst och arkitektur också vandringar med teatertema; samarbeten med Teater Halland, Halmstads Internationella Gatuteaterfestival och Halmstads Kvartersteater gav besökarna nya och oväntade inblickar i Halmstad med kulturens hjälp. Också naturen, fågelliv samt parker betjänades med egna stadsvandringar. Under sommarsäsongen erbjöds också intresserad allmänhet att gå med på avgiftsbelagda stadsvandringar via Halmstads Turistbyrå på tema Stadens historia eller Halmstads fästning. Via Turistbyrån arrangerades också en öppet hus-dag på Halmstad Slott. Halmstads Historia och stadspedagogik Sedan de historiska och arkeologiska utställningarna på museet packades ner har uppdraget att tillhandahålla god pedagogisk verksamhet på temat Halmstads historia, främst riktat till skolor men också för allmänheten, tagit ett något annat uttryck. Under 2013 fortsatte det tidigare påbörjade arbetet med att ta fram ett webbaserat material där gestalter ur historien själva berättar om sin vardag, rikt illustrerat av teckningar och foton, med fakta och länkar som tillsammans ger ett unikt lokalhistoriskt läromedel. Museets bilddatabas står som viktig stödjande grund för fördjupningar och inspiration vid sidan av fakta om kläder, sägner och mat; allt kopplat till skolans läroplan. Hemsidan är konstruerad för att löpande justeras och uppdateras, och att nyheter och hotspots kan tillkomma och göra sidan intressant även för återvändare. Vid sidan av webbmaterialet samt de befintliga programmen på Hallandsgården och stadsvandringarna erbjuds visning av museets konstutställningar utifrån historisk blick; Industrialismen, mångfald, manligt och kvinnligt och 2:a världskriget är exempel på teman som fungerar utmärkt att diskutera med konsten som fond. Skolor kan också beställa en pedagog som håller lektioner på teman som arkeologi och traditioner. Även allmänheten och föreningar kan beställa föredrag med museets specialister till sina sammankomster. Projektet har dessutom tagit fram en stadshistorisk skrift, mycket för att ersätta det föråldrade men fortfarande spridda och använda Gröna Häftet (ursprung 1972 och reviderad 83 samt 93). Skriften blev klar våren 2013 och har sålts via museet och Halmstad Turistbyrå. En reviderad produktion riktad mot skolorna har också förberetts. Friluftsmuseet Hallandsgården Friluftsmuseet Hallandsgården - det självklara navet i museets kulturhistoriska verksamhet - besöks årligen av skolklasser och vuxengrupper, spontanbesökare, föreningar och fikagäster. Här samsas dans och musik, 11

15 hantverk och teater, föredrag och kulturväxter, byggnadskonst och våfflor. Under 2013 erbjöds de besökande skolorna visningar på teman kopplade till friluftsmuseets byggnader där livet förr i Halland presenterades. Gården och självhushåll, skolväsendet och familjen stod i fokus och kunde kompletteras med enkla workshops med tovning, lek och spel samt trähantverk. Under hösten genomfördes åter sägenvandringarna på Galgberget i samproduktion med Halmstads Kvartersteater; en spännande och kreativ mix av kulturhistoria och teater. Lilla Hallandsgården I samband med öppnandet den 6 juni invigdes friluftsmuseets nya lekplats Lilla Hallandsgården; en helt ny lekmiljö utrustad med gungor, gungbräde, hoppstubbar och specialtillverkade lantdjur som snabbt blev en publiksuccé för de yngre besökarna med föräldrar. Satsningen samfinansierades med bidrag från Onämnd Givares Galgbergsfond i Halmstad och blev samtidigt begåvad med en separat gärdesgård i barnstorlek som vintern 2012 sattes upp i samband med den gärdesgård som producerades utmed fårhagen. Arbetet med lekmiljöns utveckling fortsätter 2014 med lekredskap, växtplantering och lekvänlig rekvisita i den närbelägna redskapsboden. Museets guider håller bland annat i olika workshops Under sommarsäsongen höll friluftsmuseet öppet med bemanning i husen från 6 juni till 18 augusti med dagliga visningar riktade mot såväl vuxna som barngrupper. Gratis workshops och tvätt på gammalt vis, sagostunder samt specialvisning med en tidsresa tillbaka till den gamla skolan genomfördes också med museets egen personal. Under sommaren anordnades tre utställningar där fotografier ur samlingarna, bildgestaltningar på Halmstadprofiler samt moderna bonadsmålningar presenterades. Konstmuseets sommarutställning med Sigrid Holmwood fick också en filial på Hallandgården i form av ett videoverk i brygghuset. Tillsammans med externa samarbetspartners skapades ett rikt utbud av evenemang på Hallandsgården, där allsångskvällar, vårtal, nationaldagsfirande samt midsommarfest som bjöd en stor mängd besökare på ett rikt utbud av kultur. Det här året bjöds publiken också på en uppskattad och välbesökt byggnadsvårdsdag, en spännande kurs i svensk säckpipa och en marknadshelg med folkmusikfest som avslutning. På folkmusikfesten framträdde internationella gäster från Canada, Senegal, Danmark och Palestina i samklang med musiker från Sverige. Hallandsgårdens folkmusikfest är ett uppskattat och progressivt inslag i musiksverige i och med årets spelning. En ko är ett av djuren på lekplatsen Lilla Hallandsgården Samlingar och magasin Museets olika magasinsutrymme för samlingarna har idag renoveringsbehov. Arbetet med att förbättra klimat och säkerhet med de resurser som finns pågår hela tiden. I början av 2013 utreddes en eventuell flytt till nya magasin i Örjansskolans gamla lokaler i samband med utbyggnation av museet. Detta kommer dock inte att kunna genomföras av kostnadsskäl. Istället har en del omflyttningar i och mellan befintliga magasin genomförts. Till exempel har en del konstverk flyttats från konstmagasinet i museibyggnaden till externmagasinen för att frigöra utrymme i ett överfullt konstmagasin. För att kunna ta emot skulpturerna som ingår i Bærtlingsamlingen införskaffades en del nya ställ och keramiksamlingen flyttades till andra hyllor. 12

16 Under året har också arbetet med att ta fram en förvaltningsplan för samlingarna påbörjats tillsammans med Hallands kulturhistoriska museum samt Kulturmiljö Halland. Rutiner och arbetsdokument ses över. Accedering (inskrivningen av föremål) till samlingarna under 2013 har framför allt berört föremål som förvärvats under tidigare år. Ett mindre antal föremål har skänkts eller köpts in till den kulturhistoriska samlingen under året och dessutom har samlingen utökats med ett antal konstverk som skänkts till konstsamlingen. De konstverk som köpts in för medel ur Svea Larsons donationsfond redovisas nedan. Barnhemsgatan, Halmstad från Lisbeth Pettersson har skänkt en etsning av Ockie Nidsjö från 1977, med motiv travhäst. Den numera inaktiva föreningen Halmstad konstklubb har skänkt sin ordförandeklubba i silver skapad av Walter Bengtsson. I den arkeologiska samlingen har vi haft en projektanställd medarbetare på halvtid under året för att inventera samlingen och komplettera uppgifterna i den arkeologiska databasen. Tillsammans med konservator Jasper Cato har också en del av metallföremålen i den arkeologiska samlingen inventerats och flyttats till det klimatstyrda skåpet. Denna separering är dock inte fullt genomförd vad gäller det grävda materialet. I samband med denna inventering plockades också ett antal fynd ut för konservering. Ett av insamlingsområdena som varit betydelsefullt för museets verksamhet är den kyrkliga konsten. Flera av dessa föremål var sådana som den förste museichefen Erik Salvén räddade från kyrkvindar runt om i länet där de blivit undanställda. Idag har församlingarna en helt annan möjlighet och intresse av att visa dessa äldre föremål igen. Flera av dessa depositioner har de senaste åren begärts tillbaka. Under 2013 konserverades altaruppsatsen HMD 9838 av målerikonservator Lars Ivar Nilsson och sattes tillbaka i Asige kyrka. Susedalens församling har sedan tidigare tagit tillbaka ett krucifix som hängt i kapellet på museet. Konservatorn i arbete Museet erbjöds en målad kista från en privatperson troligen målad strax norr om Varberg, Den visade sig vara mycket ovanlig då den var signerad av målaren. Den köptes in och visas nu i den nya folkkonstutställning som öppnades under året. En sunnerbomålning på väv köptes in av en privatperson i Gullbrandstorp. Den var målad i två register med Jakobs bröder i det övre och scenen med Jesus som bad i Örtagården och Jeftas dotter i det nedre. Målaren okänd, daterad Konstnären och illustratören Kristina Digman har skänkt en skulptur från tiden vid konsthögskolan, Byobu, i samband med ett köp av en tillhörande teckning. Konstnären Gunnar Christensons son har skänkt ett konstverk med motiv från barndomshemmet Lennart Olsons fotografiska kvarlåtenskap Under året har förvärvet av fotografen Lennart Olsons fotografiska kvarlåtenskap fullföljts. Negativ, fotografier, filmer, korrespondens och arkiv är nu i Hallands Konstmuseums ägo, även upphovsrättsmässigt. Förvärvet har genomförts med medel från Svea Larsons donationsfond. Lennart Olson ( ) växte upp i Fritsla, fadern var fotograf. Som frilansfotograf hade han diverse uppdrag samt resor i Europa och Asien. Han var medlem i fotografkollektivet Tio fotografer sedan Lennart Olson blev känd som konstfotograf med bilder av bland annat broar samt en rad berömda konstnärporträtt. Bland annat är det Lennart Olson som tagit de flesta av alla klassiska bilder på Olle Bærtling gjorde han sina första TV-filmer i samband med en reportageresa till Svarta havet. Sedan följde ett femtiotal filmer för Sveriges Televison. I början på åttiotalet började han åter arbeta som konstnärlig fotograf. Olsons brobilder har bland annat avbildats på frimärken samt sålts som reproduktioner på Ikea. 13

17 Fotografier har under hösten/vintern lånats ut till Kristinehamns konstmuseums utställning Olle Bærtling Début, där Lennart Olsons fotografier på konstnären var med. I en ny katalog om Öyvind Fahlström har fotografier av Lennart Olson ingått. Arbetet med att inventera, ordna upp samlingen och tillgängliggöra i etapper pågår. I detta arbete ingår förstås även att utveckla materialet och tänka i framtida utställningar och samarbeten. Tillsammans med Olle Bærtlings samling finns stora möjligheter för oss att i utställningsväg, i kontakter och i utbyten att utveckla materialet och museet. Svea Larsons donationsfond Svea Larsons donationsfond hade en disponibel avkastning för inköp på ca 3,3 miljoner för Av dessa har 2,1 miljoner nyttjats för nedanstående förvärv. Inköpen sköts av en inköpskommitté bestående av donationsfondens ordförande, Gunnel Bengtsson, museichef Sven Lundström samt intendenterna Anneli Adamsson, Anna Holmström och Evelina Lindblom. Årets inköp Foto: Lennart Olson Hallands Konstmuseum Nils Kreuger (1858) utan titel, teckning, blandteknik, sign N Kreuger 1894 Halland vid Varberg. Frida Johansson (f. 1987) fyra fotografier ur serien ÅTERVÄNDE en topofili Sigrid Holmwood (f. 1978) fem verk Olle Ängkvist ( ) kompletterande verk, två målningar Bonadsmålning på duk, troligen av Clemet Håkansson, Skapelseberättelsen, 1700-tal Lennart Olsons fotografiska kvarlåtenskap Torsten Billmans arkiv och boksamling Kristina Digman (f. 1959) teckning och skulptur Ragnar Sandberg ( ) diktskissbok Olle Agnell (f. 1923) två målningar Elin Bengtsson (f. 1981) två akvareller Ninnan Santesson ( ) porträtthuvud i keramik föreställande skådespelaren Benkt-Åke Benktsson Karolina Erlingsson (f. 1980) Kringelikrokar, ljudkonstverk Marta Runemark (f. 1969) Elefant, papiermaché, tyg och andra material Lena Permér (f. 1940) Damen med enhörningen från 2004 och i större format Paradis från 2000, broderi på ylle. Thea Ekström ( ) teckning Skulpturer i halländska kommuner Ett projekt som genomförs med medel från Svea Larsons donationsfond är utplaceringen av skulpturer beskostade av donationsfonden i alla halländska kommuner. Hittills har ett verk av Pål Svensson placerats i Getinge där Svea Larson en gång föddes. Ett verk av Carl Magnus har placerats i Kungsbacka. Samtal pågår med Falkenbergs kommun kring ett verk som förmodligen skall placeras i Ullared. I Laholms kommun pågår arbete med att placera ett verk i Knäred. Avsikten är att alla kommuner i Halland skall ha en offentlig utsmyckning bekostad av donationsfonden och påminnande om Svea Larsons gärning för konsten. 14

18 Olle Bærtling och Hallands Konstmuseum År 2011 tecknade Hallands Konstmuseum och Kulturnämnden i Halmstad avtal om att museet skulle ta över ansvaret för slutförandet av det utsmyckningsarbete som pågick på Högskoleområdet. Samtidigt kom man överens om att museet svarar för de fortsatta kontakterna med Bærtlingstiftelsen för kommunens räkning. Utsmyckningarna på högskoleområdet För ett tiotal år sedan inleddes samarbetet mellan Halmstads kommun, Högskolan i Halmstad och Bærtlingstiftelsen med avsikten att nyttja Baertlings konst som utsmyckning på Högskoleområdet. Totalt omfattar utsmyckningen sex nytillverkade kopior av skulpturer placerade på granitsockel, sju grupper om tre flaggstänger med flaggor med Bærtlingmotiv, två originalmålningar hängande i foajén till Trade Center, elva grafiska blad i Malcussalen,Visionen, tre blad i högskolebiblioteket och sex nytillverkade textilier i foajen till Q-huset. Framför Högskolans entre finns ASAMK, den stora skulptur som Bærtling ville smycka Sergels Torg i Stockholm med. Den tilltänkta höjden var 89 meter! Deposition av Bærtlingstiftelsens samling Samtalen med Bærtlingstiftelsen rörande den framtida depostionen av stiftelsens hela samling vid Hallands Konstmuseum pågick under året. Under hösten gjordes en omfattande inventering av samlingen i Stockholm där samtliga ca 200 oljemålningar gicks igenom av konservator och fick en tillståndsbedömning. Arbetet utfördes av museets personal tillsammans med Ullenius Konservatorsfirma i Sunne. De 40 originalskulpturer som ingår i depositionen är överflyttade till Halmstad medan oljemålningarna fortsättningsvis förvaras i sitt gamla magasin i Stockholm till dess det finns ett säkert alternativ i Halmstad. Från 2014 har Hallands Konstmuseum ansvaret för försäkring och magasinshyra. Avtal rörande depositionen kommer att slutföras under Särskilt uppdrag Enligt avtal med Halmstads kommuns kulturnämnd erhåller Hallands Konstmuseum kr/år efter övernskommelse om hur medlen skall nyttjas under det kommande året. I september kom den sista av Bærtlings skulpturer på plats, Kereb från 1956 Kommunen finansierade, Bærtlingstiftelsen lånade ut och Högskolan gjorde det mesta av arbetet. Ansvarig inom kommunen var Industristaden AB under vars ansvar den första etappen genomfördes. Ansvaret överfördes senare på Kulturnämnden i Halmstad som 2011 avtalade med Hallands Konstmuseum om att slutförandet skulle administreras av museet då det sammanföll med de påbörjade diskussionerna om en deposition av stiftelsens samling till museet. Under har arbetet slutförts och uppdraget är utför enligt de planer som ursprungligen fanns. För 2013 beslutade kulturnämnden att kr skulle användes för att utveckla stadspedagogiken medan kr skulle användas i ett gemensamt konstprojekt med kulturförvaltningen. Under året har utvecklingen av stadspedagogiken fortsatt och beskrivs under kapitlet Kulturarv Halmstad. Vad avser det gemsamma konstprojektet genomfördes Halmstad ljusfest i dec 2013 till vilken Hallands Konstmuseum bidrog med kr samt utställningen Komerobi av Takahito Kimura. 15

19 Information, kommunikation och marknadsföring Med hjälp av annonser, kalendarier, trycksaker, press, webb och sociala media arbetar vi med att föra ut vår verksamhet. Under året har vi också medverkat i sammanhang där vi aktivt spridit information, men också fått direktkontakt med en intresserad allmänhet. Informationsträffar på Alla Hjärtans Hus och 60-plus mässan på Halmstad Arena är två exempel, TUR-mässan ett annat och inte minst nationaldags- och midsommarfirandet på Hallandsgården. Årets samarbeten med t ex Regionbiblioteket och KomTek samt att externa aktörer förlägger evenemang till museet bidrar ytterligare till att fler tar del av vårt utbud. Samarbetet med Destination Halmstad och Kulturförvaltningen i Halmstad i form av samannonsering och gemensamma insatser under TUR-mässan har fortsatt. Under året har vi också ställt samman och gjort gemensamma utskick till bussresearrangörer och föreningar. Tillgänglighet Att öka tillgängligheten till verksamheten för människor med funktionsnedsättning arbetar vi med kontinuerligt. Under året har museet deltagit i fortbildning kring visningsverksamhet för besökare med demensdiagnos. Fortbildningen ingick i den nationella satsningen Möten med minnen som tagits fram av Alzheimerfonden i samarbete med bl a Nationalmuseum. Museet har även deltagit i fortbildning avseende syntolkade visningar. Framöver planerar museet att erbjuda visningsverksamhet riktad till denna målgrupp. En uppdatering av vår handlingsplan för tillgänglighet gjordes under hösten och antogs av styrelsen vid sammanträdet i december. 16

20 Organisation ekonomi och besök Organisation och Personal Ett omfattande internt förankringsarbete har föregått den förändring av organisationen som genomfördes under Verksamheten delas efter detta i två avdelningar: Publik och regional närvaro Här under hanteras mötet med publiken i program och pedagogik tillsammans med arbetet ute i regionen inom bland annat Konst i Halland Utställningar och samlingar Här under hanteras utställningsfrågor samt samlingar och magasin, bland annat inköpen till Svea Larsons donationsfond. Personalen vid museet är inte specifikt knuten till någon av avdelningarna utan genomför gemensamt de sysslor som finns. De båda avdelningscheferna samordnar hur personalen skall användas på effektivast möjliga sätt. Teknikerna är organiserade i en enhet och Bildstationens personal är organiserade i en enhet. Varje enhet har sin egen arbetsledare. Även i fortsättningen finns en ledningsgrupp där avdelningscheferna, ekonom och kommunikatör ingår tillsammans med museichefen. I anslutning till dessa förändringar har också styrdokument och arbetsordning samt arbetsbeskrivningar setts över. 17