Från konkurrens till kvalitet
|
|
- Per-Erik Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från konkurrens till kvalitet En studiehandledning om boken Sverige har under de senaste decennierna genomgått en smärre revolution. Vi har gått från att ha en stor offentlig sektor driven i offentlig regi till att ha en av världens mest liberala välfärdsmarknader. Inom alla delar av välfärden har det införts olika typer av marknadsmodeller och vinstdrivande företag har släpps in. Denna utveckling motiverades med att reformerna skulle ge valfrihet, högra kvalitet och högre effektivitet alltså mer välfärd för pengarna. Blev det så? Nja, i boken Konkurrensens konsekvenser, utgiven på SNS förlag, visade ett antal forskare att några förbättrade resultat inte kunde uppmätas. Från konkurrens till kvalitet är en utvärdering av de marknadsreformer som genomförts. I tio fristående bidrag ger elva forskare, utredare och debattörer sin syn på utvecklingen inom välfärden och hur den offentliga sektorn kan reformeras för att öka jämlikheten och samtidigt behålla valfriheten. Boken är den tredje boken i Tiden magasins serie med pamfletter kallad Tiden Debatt. Boken kan beställas på Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en studiehandledning som hjälper er att genomföra en studiecirkel om Från konkurrens till kvalitet. Syftet är att diskutera frågor om marknadisering och konkurrensutsättning av välfärden. Vi ska lära oss mer om hur de reformer som genomförts faktiskt sett ut och vilka konsekvenser det får på olika områden av välfärden. Vi ska också fördjupa oss och diskutera hur välfärden kan reformeras för att nå målet om jämlikhet och bra kvalitet för alla. Med studiecirkelns hjälp kan vi fördjupa oss i frågorna, föra inspirerande och kunskapsgivande diskussioner och stärkas i vårt engagemang för samhällsförändring. Studiematerial Från konkurrens till kvalitet är en antologi där elva debattörer diskuterar och skriver om marknadsutsättning och konkurrens i välfärden. Det uttalade syftet är att granska de reformer som genomförts. Boken är uppdelad i en historisk del, en del som diskuterar offentliga upphandlingar och marknadssystem, en del som diskuterar effekter och reformer inom fyra välfärdsområden och en sista del som diskuterar vinstens roll i välfärden. Författarna pekar på att konkurrensutsättning av verksamheter som inte har marknadskaraktär - inte är väl definierade varor - kan bli svårt och ofta ineffektivt. Fördelning och resultat blir inte som det var tänkt. Förslag till upplägg
2 Arbetsplanen utgår ifrån en studiecirkel på fem träffar. Men ni kan också träffas fler gånger, och ni kan bestämma er för att utöka cirkeln under resans gång om ni känner att ni behöver mer tid. Det är upp till cirkeln att gemensamt diskutera och besluta om upplägget. Sist i denna arbetsplan finns tips på material att diskutera utifrån om ni vill utöka cirkeln med fler träffar. Vad är en studiecirkel? I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. Det ideala ur ett pedagogiskt perspektiv brukar vara 7-12 deltagare inklusive ledaren, men man kan vara mellan 3 och 20 deltagare i en cirkel. Oftast träffas man en gång i veckan under en eller ett par månader, minst tre gånger. Att vara med i en studiecirkel skiljer sig från att gå i skolan. Man deltar man fritt och frivilligt, det finns ingen färdig kursplan, och alla deltagare är med och påverkar innehållet och upplägget. I en studiecirkel utgår man från deltagarnas behov och tar vara på allas erfarenheter. Studiecirkeln är en demokratisk studie- och diskussionsform som bygger på allas aktiva deltagande. Respekt för varandra är viktigt. Ingen person får dominera diskussionerna idealet är att alla får komma till tals ungefär lika mycket, och att beslut fattas i öppen och demokratisk anda. Istället för en lärare finns det en cirkelledare. Hen fungerar som en guide och inspiratör, och leder gruppens arbete framåt. Cirkelledaren kan sitt ämne, men det är i samspelet mellan cirkelledaren, deltagarna och studiematerialet som ny kunskap växer fram. Det finns några formella krav för att studiecirkeln ska få ekonomiskt stöd från ABF för materialkostnader eller annat. Cirkeln måste bestå av minst nio studietimmar (en studietimme = 45 minuter) uppdelat på minst tre sammankomster. Tre deltagare inklusive ledaren är minimum. Kom ihåg att rapportera studiecirkeln till ABF! En bra studiecirkel Ger alla deltagare ungefär lika stort utrymme Tar vara på allas erfarenheter Kombinerar kunskapssökande med dialog och problemlösning Anpassar ambitionsnivån till deltagarna Låter olika perspektiv komma fram i diskussionen Cirkelledarens roll Cirkelledaren har ansvar för att samordna arbetet i cirkeln, förbereda träffarna, skaffa fram studiematerialet och hålla kontakten med ABF. I en del cirklar är cirkelledaren given på förhand, men ibland måste gruppen utse en av deltagarna. Cirkelledaren är en i gruppen, ingen lärare som måste sitta inne med alla ämneskunskaper. Hen får gärna vara en inspiratör och dela med sig av dina kunskaper, men får inte fastna i föreläsarrollen. Cirkelledarskapet handlar mycket om att skapa bra stämning i gruppen, få igång samtal och diskussion, göra all delaktiga, tydliggöra vägval, hantera eventuella problem, reda ut oenighet i
3 gruppen, och leda cirkeln mot ett gemensamt mål. Nyckelordet är dialog, och ofta handlar cirkelledarskapet mer om att ställa frågor än om att ge svar. Tips för en bra cirkel Som cirkelledare kan du bidra till att alla blir delaktiga, att ingen tar över, att dialogen blir konstruktiv. Här är några tips som kan vara till hjälp: Gå en runda. Då får alla chansen att säga något och alla får ungefär lika stort utrymme. Använd en talarboll/pinne som ger rätt att prata. Den som talat färdigt kastar vidare. Är ni fler än 8 personer? Då kan det vara bra att dela in cirkeln i mindre grupper om två eller tre ibland, med återkoppling i storgrupp. Det gör att alla vågar delta. Ställ riktade frågor av typen Anna vad tycker du? Vissa måste tilldelas ordet för att säga något. Samtidigt har man förstås rätt att passa. Ställ en följdfråga för att locka fram mer ur en deltagare som svarat kort. Agera jokern i leken. För in tankar och idéer som inte annars finns i gruppen. Försök styra in diskussionen på ämnet om det svävat iväg. Ställ en uppföljningsfråga. För stödanteckningar så att du kan sammanfatta diskussionen kring varje fråga. Så kan ni arbeta i cirkeln Låt gärna någon eller några av deltagarna kort återberätta vad de har läst och vilka intryck de fått i början av varje träff. Det bästa är om alla har läst innan träffen. Det viktigaste momentet är diskussion. Utgå från de föreslagna diskussionsfrågorna eller formulera egna. Det är alltid bra om du som cirkelledare sammanfattar kort vad ni pratat om och kommit fram till (även om alla diskussioner inte leder till en slutsats). En variant på detta är att diskutera frågorna i grupper om två eller tre, och sedan rapportera i storgrupp. Använd er av andra typer av aktiviteter för att skapa variation och för att göra cirkeln spännande. Man kan också föreslå fördjupningsuppgifter. Detta gör alla delaktiga i kunskapsbygget. I studiehandledningen finns förslag till aktiviteter och fördjupningsuppgifter. Det är också möjligt att bjuda in en expert, organisationsföreträdare, journalist eller politiker som svara på deltagarnas frågor och delta i diskussionen. Eller varför inte se en film och samtala utifrån den?
4 Första träffen Privatiseringarnas historia Inför denna träff: Läs igenom sidorna Dessa sidor utgörs dels av förordet där bokens redaktörer beskriver syftet med boken och sammanfattar problematiken. Sedan beskriver Anne-Marie Lindgren privatiseringarnas historia och vad som ledde fram till att man gjorde som man gjorde. Fundera över hur privatiseringarna ser ut i samhället, hur ser er personliga erfarenhet av mötet med offentlig sektor ut? Fundera sedan på anledningarna till att reformerna genomfördes, vilka argument kan du se för att göra som man gjorde? För att komma igång: Börja med att gå en snabb runda där alla får säga sitt namn. Ta sedan upp vad studiecirkeln ska handla om och hur dagens upplägg ser ut. Prata igenom och bestäm praktiska saker: när ni ska ses i fortsättningen, hur deltagarna ska meddela frånvaro, fika till träffarna etc. Prata om vad en studiecirkel är och hur cirkeln kan bli konstruktiv och deltagande. Kom överens om hur ni ska bemöta varandra och arbeta tillsammans. Om deltagarna inte känner varandra bra innan cirkelns början: Låt deltagarna intervjua varandra två och två (i ca fem minuter var) och presentera varandra för resten av gruppen. Några saker att ta reda på i intervjuerna är: namn, bostadsort, sysselsättning, fritidsintresse, politiskt engagemang, och sist men inte minst förväntningar på studiecirkeln. Samla ihop deltagarnas förväntningar och samtala en stund om dessa hur kan de uppfyllas? Utifrån förväntningarna kan ni formulera mål för studiecirkeln. Gå igenom studiematerialet så att alla får en överblick (om några av deltagarna inte hunnit läsa foldern i förväg ge alla en liten stund att titta igenom den). Bestäm upplägget för resten av cirkeln. Att samtala om: Vad är syftet med skriften? Låt någon av deltagarna sammanfatta bokens syfte, gärna kort. Är det ett rimligt syfte? Behöver de reformer som har genomförts inom välfärden granskas och diskuteras? Varför behöver de i så fall granskas? I inledningen listas fyra gemensamma ansatser för bokens författare. Vilka är dessa och kan ni från er vardag hitta exempel på de saker författarna skriver om? På sida skriver författarna om hur konkurrensen inom offentlig sektor ser ut och pekar på att välfärdsmarknaden inte fungerar som en marknad utan snarare kan klassas som en kvasimarknad. Vad menar dem med det? Vad innebär det att välfärden inte fungerar som en marknad? Hur skulle det gå till att göra välfärden till en renodlad marknad? Går det? I första kapitlet tas ett antal målkonflikter som uppstår när offentlig sektor privatiseras. Vilka är dessa målkonflikter? Gå ett varv och låt varje deltagare ta upp en målkonflikt var. I andra kapitlet tecknar Anne-Marie Lindgren historien bakom privatiseringarna och försöker peka på vilka tankar som låg bakom reformerna. Hon menar att bakgrunden är sammansatt men att det finns ett antal faktorer som låg bakom reformerna. Vilka var dessa? Under 1980-talet började Socialdemokraterna att diskutera valfrihet och en uppluckring av styrningsformerna av välfärden. Varför startade denna debatt? Tror ni att man utifrån dessa
5 tankar hade kunnat reformera offentlig sektor på något annat sätt? Författaren pekar på att det fanns rationella orsaker bakom den förändrade styrningen, vilka är dessa? Skulle det gå att tolka dessa realiteter på ett annat sätt än vad man gjorde? Författaren avslutar kapitlet med att ställa sig frågan om vi nu har gått varvet runt, vad menar hon med det? Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet: Om man är intresserad av välfärden utifrån den ekonomiska forskningens horisont kan man läsa Peter Gerlachs kapitel om informationsasymmetrier i boken Nationalekonomi för vänstern. Inför nästa träff: Läs sidorna 61-96, på dessa sidor skriver Stefan Jönsson och Magnus Ljungkvist om hur regelverket för offentliga upphandlingar ser ut och fungerar och Simon Vinge diskuterar vilka effekter de förändrade styrningsformerna får och vilka konsekvenser detta får för politiker rollen. Fundera över hur regelverket för upphandlingar ser ut, det är ett tämligen krångligt regelverk. Rita gärna upp eller skriv ner en struktur för hur dessa upphandlingar sker. Fundera också på vilka konsekvenser systemet med offentliga upphandlingar får för politikerna och för offentlig sektors funktionssätt. Håll utkik i omgivningen i samtal, i politiken och i medierna efter sådant som hänger samman med de frågor ni diskuterar i cirkeln. Ta gärna med tidningsurklipp eller illustrationer till nästa träff. Andra träffen Offentlig upphandling och valfrihetssystem För att komma igång: Be någon att kort sammanfatta vad som står i materialet. Att samtala om: Börja med att låta alla berätta om det var något som slog dem när det läste om offentliga upphandlingar. Någon speciell insikt eller något de ser på ett nytt sätt? Reglerna kring offentliga upphandlingar är tämligen krångliga och är bland annat reglerade av EU. Författarna pekar på några fundamentala skillnader mellan offentliga upphandlingar och hur man handlar i exempelvis en butik. Vilka är dessa skillnader? Försök att tillsammans reda ut reglerna kring offentlig upphandling. Dela in processen i steg: vad måste en myndighet börja med när en upphandling skall genomföras? Vilka är de påföljande stegen? Många upphandlingar överklagas, varför? Vad tror ni att detta får för konsekvens för effektiviteten i offentlig sektor? Enligt författarna kan lagen om offentlig upphandling vara för stel i många situationer. Detta har man försökt lösa genom Lagen om valfrihetssystem (LOV). LOV fungerar på så sätt att alla organisationer som uppfyller vissa krav kan få gå in och driva verksamhet. Detta får
6 konsekvenser både för landstingets egna inrättningar och för välfärdssystemet. Vilka är dessa konsekvenser och vad tror ni om LOV - är det en bra lagstiftning? I kapitlet Att styra genom val? diskuterar författaren vilka skillnader som uppstår för politiker i offentlig sektor när de går från att styra verksamheterna direkt till att styra dem genom olika typer av upphandlingssystem. Vilka är dessa skillnader skulle ni säga? Författaren menar att styrsystemen kan bli trubbiga, vad menar han med det? Författaren pekar på ett antal problem som uppstår när man inför valfrihetssystem. Vilka är dessa problem? Tips - titta på sidorna Varför uppstår dessa problem och har ni några förslag på vad man kan göra åt dem? Avslutningsvis pekar författaren på att valfrihetssystem får konsekvenser för politikerrollen och frågar sig om denna nya roll verkligen är den vi vill att våra politiker skall ha. Vad säger ni om det? Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet: Ni kan läsa Peter Norman och Anna-Karin Kindbergs debatt-artikel om varför LOV inte skall bli obligatoriskt. Varför svänger moderaterna i denna fråga? Artikeln kan hittas på Inför nästa träff: Läs sidorna där Ulrika Lorentzi skriver om utvecklingen inom barnomsorgen och hur denna utveckling skall kunna vändas och Erik Nilsson skriver om valfrihet och marknad inom skolan och vilka konsekvenser detta får. Fundera över vilka konsekvenser marknadssystem och valfrihet får för barnomsorgen respektive skolan. Kan ni plocka fram konkreta exempel på effekter inom skolans organisationssätt? Har ni några egna erfarenheter från dessa sektorer? Håll utkik i omgivningen i samtal, i politiken och i medierna efter sådant som hänger samman med de frågor ni diskuterar i cirkeln. Ta gärna med tidningsurklipp eller illustrationer till nästa träff. Tredje träffen Barnomsorgen och skolan För att komma igång: Be någon att kort sammanfatta vad som står i materialet. Att samtala om: Författaren skriver i kapitlet Barnomsorg om vilka mål förskolan har. Sammanfatta dessa och ger er syn på förskolans mål. Den svenska förskolan har byggts ut kraftigt sedan 1970-talet. Ett antal principer har väglett denna utbyggnad. Vilka är dessa principer, och tycker ni att förskolan lever upp till dem? Författaren pekar på ett antal effekter som de nya styrformerna av förskolan för med sig. Börja med att sammanfatta vilka de nya styrformerna är och red sedan ut vilka effekter de får. Varför tror ni att dessa effekter uppstår? Bryter dessa effekter mot förskolans syfte?
7 I slutet av kapitlet presenterar författaren ett antal reformförslag. Vilka är dessa? Diskutera huruvida ni tycker att dessa är bra och om ni tror att de kommer råda bot på det problem ni identifierat tidigare. Kan ni komma på några egna reformförslag? Enligt den svenska läroplanen ska alla elever erbjudas lika chanser och en av skolan främsta uppgifter är att skola samhällsmedborgare. Dock sjunker resultaten i svensk skola. Författaren pekar ut ett antal problem i den svenska skolan och relaterar dessa till hur den styrs. Vilka är problemen och vad är anledningarna till att de uppstått? På skolans område har olika valfrihetsreformer funnits länge. Hur ser dess valfrihetsreformer ut. Författaren menar att pengasystemet innebär problem för skolans styrning - vad för typ av problem? Han pekar också på att få föräldrar gör övervägda val. Vad menar han med det? Trots problemen med valfrihet menar författaren att det inte gå att ta bort valfriheten från skolan. Varför? Håller du med? Kan vi tänka oss att föräldrar skulle gå med på en skola utan valfrihet? Slutligen presenterar författaren ett antal reformer för att förbättra svensk skola, vilka är dessa reformer och vilka problem försöker det möta? Vad tycker ni om reformerna, diskutera och fundera om ni kan tänka er fler möjliga skolreformer. Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet: Amerikanska forskare har uppmärksammat den svenska skolmarknaden. Lyssna på detta Sveriges Radio-inslag och diskutera: Inför nästa träff: Läs sidorna På dessa sidor skriver Göran Dahlgren om vilka effekter LOV och vinstdriften får inom sjukvården och Anna Hedborg skriver om hur äldreomsorgen kan reformeras. Fundera över hur vården fungerar. Varför kan man tänka sig att vinstintresse och fri etableringsrätt skulle inverka negativt på vårdens funktionssätt? Tänk också på hur äldreomsorgen fungerar, vilka är möjligheterna att göra rationella val av exempelvis äldreboende? Hur skulle ni vilja att er ålderdom såg ut? Fundera också över vilka skillnader och likheter som finns mellan problemen i sjukvården och äldreomsorgen respektive skolan och barnomsorgen. Håll utkik i omgivningen i samtal, i politiken och i medierna efter sådant som hänger samman med de frågor ni diskuterar i cirkeln. Ta gärna med tidningsurklipp eller illustrationer till nästa träff.
8 Fjärde träffen Sjukvården och äldreomsorgen För att komma igång: Be någon att kort sammanfatta vad som står i materialet. Att samtala om: I kapitlet "Sjukvården" pekar författaren på ett antal i hans mening negativa konsekvenser som den marknadsorienterade vården för med sig. Bland annat menar författaren att tillgången på vård blir mer ojämlik och att vissa typer av sjukdomar blir olönsamma att behandla. Hur förklarar författaren att dessa effekter uppkommer? Är hans argumentation rimlig? Försök att sammanfatta de konsekvenser som en marknadsorienterad vård får. Var systematiska, gå igenom de effekter som författaren pekar ut och försök förklara varför dessa effekter uppstår. Kan det finnas andra förklaringar? Varför är intresset för att driva företag inom vården så stort, finns det några speciella strukturer som driver fram en marknadsanpassning inom detta område? Vad är det största problemet: finansieringssättet eller valfriheten? I slutet av kapitlet presenteras ett antal förslag på hur man skall komma till rätta med problemen inom sjukvården. Diskutera dessa, är det bra reformförslag? Kan ni komma på några flera? I kapitlet om äldreomsorgen försöker författaren motivera varför vi överhuvudtaget bör ha en välfärdsstat. Be någon sammanfatta detta resonemang och diskutera sedan. Finns det andra möjliga anledningar till varför vi gemensamt finansierar vissa typer av åtaganden? Bör vi göra det? På grund av den demografiska utvecklingen kommer Sverige de närmaste åren att få en betydligt äldre befolkning. Författaren pekar på att detta innebär att färre kommer behöva försörja fler och att detta kommer innebära ansträngningar på välfärden. På vilket sätt innebär det ansträngningar på välfärden och tror ni att hon har rätt i sitt resonemang? För att lösa denna välfärdskris föreslår Hedborg en äldreförsäkring som innebär att man under sitt liv betalar in till en försäkring som sedan kommunen får del av när man behöver omvårdnad dygnet runt. Hur motiverar författaren reformen och vad tror ni, är det en bra reform? Försök att hitta både för- och motargument. Vilka negativa respektive positiva effekter kan en sådan reform få? Författaren föreslår också ett reformerat RUT-avdrag riktat till äldre. Hur tänker hon sig att detta skall se ut? Diskutera för- och nackdelar. Avslutningsvis visar författaren på ett antal problem med val inom äldreomsorgen. Vilka är dessa problem? Diskutera avslutningsvis vilka skillnader och likheter som finns mellan skolan och barnomsorgen respektive sjukvården och äldreomsorgen. På vilka sätt ser problemen lika ut och på vilka sätt ser de olika ut? Kan man tänka sig att det behövs olika typer av reformer i respektive sektor?
9 Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet: Journalisten Marciej Zaremba har skrivit om vilka effekter New Public Management har fått i den svenska vården. Läs hela eller delar av reportaget och diskutera: Inför nästa träff: Läs på dessa sidor skriver Bo Göransson om välfärden som marknad och diskuterar ett antal påståenden som ofta förs fram i debatten. I det avslutande kapitlet skriver Anne-Marie Lindgren om vilka konsekvenser vinstintresset får för välfärden. Fundera över vinstintresset i vården. Kan ni komma på exempel på situationer där ni märkt att vinstintresse i välfärden fått effekt på kvaliteten eller bemötandet. Hur ser ni själva på möjligheten att göra vinst på skattepengar. Försök att komma på mot- och för argument. Håll utkik i omgivningen i samtal, i politiken och i medierna efter sådant som hänger samman med de frågor ni diskuterar i cirkeln. Ta gärna med tidningsurklipp eller illustrationer till nästa träff. Femte träffen Vinster i välfärden För att komma igång: Be någon att kort sammanfatta det ni läst. Att samtala om: I kapitlet "Välfärd och marknad" pekar författaren på ett antal mål man ville uppnå med reformerna i välfärden. Vilka var dessa och vad tycker ni har dessa mål uppfyllts? Författaren tar upp åtta påståenden om välfärden som han sedan diskuterar. Gå en runda där alla får ta upp ett sådant påstående och sammanfatta vad författaren menar. Diskutera också din egen syn på detta påstående. Sedan diskuterar författaren marknadsbegreppet i relation till välfärden. Han menar att det är både svårt och problematiskt att se välfärden som en marknad. Hur ser hans resonemang ut? Gör ett litet rollspel: Dela in er i två grupper där den ena ska kritisera marknadsmekanismerna i välfärden medan de andra ska argumentera för. Avslutningsvis för författaren fram ett antal förslag om hur välfärden skall styras. Vilka är förslagen? Diskutera hur ni ser på dessa förslag. Författaren diskuterar också vinstintresset vara och inte vara i välfärden, hur ser ni på detta? I antologins avslutande kapitel diskuteras vilka styrmekanismer som ett vinstintresse i välfärden får. Författaren ställer sig frågan: vad är problemet? Vad blir hennes svar på denna fråga? Gå runt i gruppen och försök själva att besvara denna fråga. Författaren pekar på ett antal positiva och negativa styreffekter som ett vinstintresse kan få. Sammanfatta tillsammans vilka dessa är, varför det kan tänkas uppstå sådana styreffekter och om ni tror att detta bli konsekvenserna. Författaren pekar på att på välfärdsmarknaden som den ser ut just nu så är det inte företagen som är kostnadsreglerare utan kommunerna. Vad innebär detta? Vilka konsekvenser tror ni att det får?
10 Avslutningsvis diskuteras huruvida vinstuttag skall försvåras eller förbjudas. Vad tycker ni. Börja med att tillsammans ta fram för- och motargument mot båda ståndpunkterna. Diskutera sedan vad ni själva tycker. Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet: LO har tagit fram ett förslag på hur vinster i välfärden skall begränsas. Läs sammanfattning och diskutera vad ni tycker om förslaget: /Underlagsrapport_valfard_webb.pdf Utvärdera Ägna minst 15 minuter åt att utvärdera cirkeln, gå gärna en runda. Vad tyckte deltagarna? Vad fungerade bra? Vad kunde ha gjorts bättre? Vad tar ni med er från cirkeln? Sikta framåt Hur kommer var och en att engagera sig i dessa frågor framöver? Vilka perspektiv och argument kommer ni ta med er från cirkelns diskussioner? Vill ni träffas fler gånger? Här är några tips på övningar och frågor att diskutera om ni vill borra djupare i materialet och öka er förståelse kring frågorna. Läs igenom de studier och rapporter som gjorts kring de frågor ni diskuterar. Dela upp ansvaret mellan er i gruppen att läsa igenom, och presentera dem för varandra på nästkommande träff. Vilka slutsatser dras i rapporterna, och vad säger de er om vilka politiska åtgärder som måste genomföras? Finns det skönlitteratur, film och andra kulturella uttryck som handlar om de frågor ni pratar om i cirkeln? Diskutera! Välj ut en bok, film, låt, dikt, teaterpjäs eller liknande och ta del av det tillsammans i gruppen. Diskutera gemensamt hur de frågor ni diskuterar i cirkeln skildras och vad politiken hade kunnat göra för att förbättra situationen för karaktärerna. Tips på litteratur Laura Hartman m. fl., Konkurrensens konsekvenser (SNS gav ut en forskningsantologi med utvärderingar av valfrihetsreformer som blev mycket uppmärksammad) Tiden magasin, nr 1/2012 De asociala ingenjörerna (Om marknadsreformer och hur borgerligheten försöker göra oss mindre sociala) Daniel Ankarloo, Välfärdsmyter (Om finansieringsgapet och om varför detta är en myt enligt författaren) Tvärdrag, 2/2011 Några påstår att vi inte har råd med välfärden, men det är inte sant. (Om finansieringen av offentlig sektor. På a-smedjan.se finns flera rapporter om välfärden. Både vilka konsekvenser som nuvarande regleringar får och hur välfärden skall organiseras i framtiden.
11 LO har skrivit en utredning om vinster i välfärden där man också för fram flera förslag på regleringar: /Underlagsrapport_valfard_webb.pdf Tankesmedjan Katalys har i en opinionsundersökning undersökt hur svenskarna ser på vinster i välfärden. De har också skrivit en rapport om välfärden: Denna studiehandledning är framtagen av Tiden och Arbetarnas Bildningsförbund i mars Skribent: Felix Antman Debels Redaktör: Peter Gustavsson Har du synpunkter eller frågor kring studiehandledningen? Hör av dig till Felix Antman Debels, , felix.antman@tidenmagasin.se
Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom
Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka
Läs merBarnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Läs merStudiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård
Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs merVägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige
Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel
Läs merJu mörkare natten, desto ljusare är stjärnorna
Ju mörkare natten, desto ljusare är stjärnorna STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel
Läs meren hjälpande hand studiehandledning
en hjälpande hand studiehandledning Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel består av 3-15 personer. Det
Läs merDiskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva
Läs merFRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT
Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.
Läs merDiskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem
Läs merStudiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande
Läs merAtt göra en studieplan
1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som
Läs merStudiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER
Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken
Läs merHandledning för studiecirkel
Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett
Läs merVem bryr sig? en bok om Sverige
Studiehandledning Vem bryr sig? en bok om Sverige Det här är en studiehandledning för dig som vill leda en studiecirkel kring boken Vem bryr sig? av Anna Sjödin och Thomas Hartman. Studiehandledningen
Läs mer➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda
➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra
Läs merIntroduktionsutbildning för cirkelledare
Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet
Läs merStudiecirkelhandledning för Nationalekonomi för vänstern
Studiecirkelhandledning för Nationalekonomi för vänstern Om boken Vad är nationalekonomi? Vilken nationalekonomi skulle vänstern kunna använda sig av? Vilken nationalekonomi borde vänstern lämna till högern?
Läs merANTIRASISM STUDIEPLAN
POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser
Läs merVärldsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig
Metoder gör en annan värld möjlig Hur planerar man en studiecirkel? En studiecirkel är en demokratisk och bra form för att lära sig saker tillsammans med andra. Här finns inga lärare och elever, alla bidrar
Läs merSVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte
SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att
Läs merFyra till sex träffar
Fyra till sex träffar Välkommen till förlagets studieplan till Inflytandeguiden. Den här studieplanen ger förslag på hur ni kan lägga upp en studiecirkel med fyra träffar. Det går förstås bra att ändra
Läs merKreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog
Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.
Läs mer[Titel på arbetsplan]
[Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,
Läs merAtt minnas migrationen
Att minnas migrationen EN STUDIEHANDLEDNING FÖR CIRKELLEDARE www.abf.se 2 Att minnas migrationen_om studiematerialet Att minnas migrationen Denna studiehandledning vänder sig till dig som ska hålla en
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merSTUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok
STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,
Läs merStudieplan till Föreningsguide 1
Studieplan till Föreningsguide 1 Föreningsguide 1 är ett material från SISU Idrottsböcker som ger grundläggande och nödvändiga kunskaper om hur en idrottsförening fungerar. I häftet tas några av de saker
Läs merSTUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH
STUDIEPLAN FÖR Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET 2019 STUDIECIRKEL SOM ARBETSFORM Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade
Läs merAtt starta en lärgrupp
1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar
Läs mermålinriktat -ledarskap och organisationsarbete
Studieplan målinriktat -ledarskap och organisationsarbete av Annika Grälls och Tomas Ekman Svensk damfotboll befinner sig i en spännande tid. Klubbarna satsar, vi har våra första yrkesspelare. Mer tid
Läs merHANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merSTUDIEMATERIAL. Lönesänkarna GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
STUDIEMATERIAL Lönesänkarna GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Innehåll 2 Innehållsförteckning 3 Introduktion 4 Att arbeta i cirkel 5 Samtal om Lönesänkarna 6 Värderingsövningar 7 Grupparbete och avslutande diskussion
Läs merOmvärldsanalys i praktiken
Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen
Läs merRättvisa i konflikt. Att leva i konflikt
Rättvisa i konflikt Att leva i konflikt Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för
Läs merPolitik i praktiken. Ett studiematerial från Liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan
Politik i praktiken Ett studiematerial från Liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan 1 Liberalerna, nytryck och omarbetning 2017 Texter: Ulf Schyldt, Johan Liljeqvist, Christina
Läs merPraktisk föreningsekonomi
Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merMall för studiecirkelns arbetsplan
1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de
Läs merSTUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel
STUDIEHANDLEDNING TILL Må bra med eller utan läkemedel Allmänt om studiecirkeln En studiecirkel består av deltagare som bestämt sig för att ge sin tid till att fördjupa sina kunskaper och dela med sig
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merLandsbygd 2.0. Vad är det?
Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden
Läs merBehåll, utveckla, avveckla, övrigt
Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och
Läs merNarkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1
N A L P E I D U T S Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH 12.1 HÄLSOFARLIGA VAROR En studieplan av Helena Wannberg Layout Johanna Nyström Grafisk Form Utgiven av NBV copyright NBV 2015 www.nbv.se 2 Studieplan till
Läs merBetydelsefulla entreprenörer Lektionsmaterial för årskurs 7-9
Betydelsefulla entreprenörer Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamhetenen.se Betydelsefulla entreprenörer Ekonomisk utveckling handlar i grunden främst om människor som utbildar
Läs merRättvisa i konflikt. Folkrätten
Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar
Läs merÄr det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:
Allmänna pedagogiska tips För dig som ska leda en grupp och söker inspiration eller variation följer här några tips som kan vara användbara för att börja ett möte eller utbildningstillfälle, värma upp
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merStudiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig
Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man
Läs mer1. Så här fungerar en kommun
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever
Läs merMänniskan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen
Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat
Läs merINGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL
STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det
Läs merSverige ser inte ut som du tror
Studieplan till Helena Jonssons bok Sverige ser inte ut som du tror Innehåll Om studiecirkeln 3 Till cirkelledaren 4 Träff 1 Om hållbarhet, lantisar och jordbrukspolitik 5 Träff 2 Om landsbygdens möjligheter,
Läs merstudiematerial om svenska modellen STUDIE- MATERIAL STUDIEHANDLEDNING GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
studiematerial om svenska modellen STUDIE- MATERIAL 1 STUDIEHANDLEDNING GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas Studiehandledning för studiecirkel i Svenska modellen
Läs merVälkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Läs merOffensivt styrelsearbete
Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.
Läs merEn modern klassiker. Vem handlar boken om? Vad tas upp i boken? Mästerdetektiven Blomkvist. Författare: Astrid Lindgren
sidan 1 Författare: Astrid Lindgren En modern klassiker Astrid Lindgren var och är en av våra mest älskade barnboksförfattare. Hennes berättelser har lästs av barn och vuxna från 1940-talet fram till våra
Läs merFundera på, samtala Fundera på, samtala
2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag
Läs merVälkommen till studiecirkeln!
l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är
Läs merFörslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri
Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri Förslaget bygger på fyra träffar men materialet Frisk och fri är flexibelt så det går också att träffas färre gånger och istället lite längre tid. Se detta
Läs merTIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Text: Jenny Edvardsson
LÄRARHANDLEDNING Text: Jenny Edvardsson 1 TILL DIG SOM ÄR LÄRARE Denna lärarhandledning är framtagen till Mariette Lindsteins bok Sekten på Dimön som är första delen i en trilogi (ViaTerra). De olika uppgifterna
Läs merSMÄRTGUIDE. Studiehandledning. För dig som har hjärnskada, polioskada, ryggmärgsskada, whiplashskada eller som är amputerad
SMÄRTGUIDE Studiehandledning För dig som har hjärnskada, polioskada, ryggmärgsskada, whiplashskada eller som är amputerad Innehållsförteckning Inledning... 3 Att tänka på... 5 Smärta och...... 9 Om smärta...
Läs merVilka är bokens huvudpersoner? Vem passar boken för? Arbetsmaterial. coola tjejers klubb
sidan 1 Gratis material till läraren Vilka är bokens huvudpersoner? Boken handlar om Boel, Ines, Tekla och Zilla som är 12 år. Tjejerna är väldigt olika varandra men de är vänner ändå. Sommaren mellan
Läs merFörslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel
Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas
Läs merVägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering
till facilitering till facilitering Denna guide är tänkt som en förklaring och ett enkelt verktyg till att leda ett bra samtal om interkulturella frågor i Kompetensverkstaden. Syftet är att du lättare
Läs merInbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola
Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.
Läs merSkogskunskap med LRF. Studiehandledning
Skogskunskap med LRF Studiehandledning Det här är en studiehandledning för dig som är medlem i LRF och vill lära dig mer om skogskunskap. Till dig som leder studiecirkeln Upplägget för en studiecirkel
Läs merGenom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merVÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR!
VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merSKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper
Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna
Läs merÖvning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se
VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka
Läs merKonkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson
Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson 2017-05-23 Konkurrensutsättning kan ge effektivitet och högre kvalitet» Privata företag kan antas sträva
Läs merLandsbygdskommittén Studiehandledning
Landsbygdskommittén Studiehandledning Välkommen till en studiecirkel om landsbygdens framtid! Den 4:e januari presenterade den parlamentariska Landsbygdskommittén sin utredning För Sveriges landsbygder
Läs merAllmänheten om den framtida finansieringen av välfärden
TIMBRO Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Rapport från opinionsundersökning 2 februari 2009 Arne Modig 1 Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Syftet med undersökningen
Läs merStudiehandledning. gör en annan värld möjlig
DOKUMENTÄRT BERÄTTANDE Studiehandledning gör en annan värld möjlig Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man
Läs merINFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter
INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA Olika typer av texter Brev Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid datum, inledande hälsningsfras
Läs merMer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna
Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.
Läs merHandledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur
Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur av Anna Karlsson LÄSHANDLEDNING Om litteraturläsning Språket är en nyckel till världen runt omkring oss. Att som samhällsmedborgare behärska konsten
Läs merStudieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!
Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial
Läs merArbetsplan. Förslag planering:
Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst
Läs merDet är aldrig efteråt. Lars Björklund & Hans Hartman. Samtalshandledning Hans Hartman Kerstin Selén1
Det är aldrig efteråt Lars Björklund & Hans Hartman Samtalshandledning Hans Hartman Kerstin Selén1 Det är aldrig efteråt dikter och bilder för samtal om livet Samtalshandledningen vill ge inspiration och
Läs merVem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik
studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Läs merOffentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle
LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik
Läs merSkrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar
Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merkan och vill påverka i min förening!
kan och vill påverka i min förening! Varför? På Riksidrottsmötet (RIM) 2009 togs beslut, efter motion från Skåneidrotten, att SISU Idrottsutbildarna skulle ta fram ett studie- och utbildningsmaterial för
Läs merINTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR
INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger
Läs merStudieguide Hej Sverige!
Emelie Jönsson Studieguide Hej Sverige! Om vägar till studier och jobb Innehåll Till ledaren 3 Studiecirkelns upplägg 3 Träff 1 4 Introduktion och information. Vem är jag? Träff 2 5 Mötet med Sverige,
Läs merTummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Läs merPolitik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan
Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i
Läs merArbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet
Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet Arbeta med resultatet Guide 1 Guide 3 Guide 2 Du är här! Reflektera över resultat Detta
Läs mer