HR-trender i Europa. - En internationell jämförelse Cranet-undersökningen Tina Lindeberg och Bo Månson Augusti 2012
|
|
- Max Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HR-trender i Europa - En internationell jämförelse Cranet-undersökningen 8-1 Tina Lindeberg och Bo Månson Augusti 12 IPF Institutet för Personal- & Företagsutveckling AB Bredgränd 18, 753 Uppsala Tel
2 HR-trender i Europa en internationell jämförelse 1. En internationell jämförelse 3 Inledning HR-funktionens strategiska roll Planer och strategidokument Fördelning av ansvar mellan linjechef och HR-funktion HR och IT-system Flexibla arbetsformer Löner och förmåner HR-chefen i kunskapssamhället Sammanfattning internationell jämförelse 23 Referenser 24 2
3 Internationell jämförelse 8-1 Inledning Bakgrund Cranet (The Cranfield Network on Human Resource Management) är ett europeiskt forskningsnätverk om personalarbete eller Human Resource Management. Nätverket består idag av drygt 3 europeiska universitet från lika många länder. Dessutom knyts allt fler utomeuropeiska länder till gruppen. Kärnan i nätverket är en enkätundersökning i vilken vi kartlägger hur organisationer i respektive land arbetar med HR-frågor. Det är världens största återkommande undersökning om HR-arbete. Resultaten från enkätundersökningen finns samlade i en databas vid Cranfield School of Management i Storbritannien. Rapportens syfte och metod I denna rapport tittar vi på några frågeställningar i enkäten i ett internationellt perspektiv. Detta är den sjunde upplagan av Cranet-undersökningen sedan den startade Totalt sett i 8-1 års undersökningsomgång har 6258 enkäter i 32 länder inkommit. Det utgör en genomsnittlig svarsfrekvens på 9.8 %. Data har samlats in under perioden 8-1. Vi har i vår jämförelse valt ut ett antal länder som vi finner intressanta att jämföra Sverige med. Vi har valt, förutom de nordiska länderna Finland (SF), Norge (N) och Danmark (DK), att titta även på Frankrike (F), Tyskland (D), Storbritannien (UK), Belgien (B) och Holland (NL). Antal inkomna enkäter i våra valda länder Land Antal enkäter Sverige 282 Finland 136 Norge 98 Danmark 362 Tyskland 4 Frankrike 157 Storbritannien 218 Belgien 2 Holland HR-funktionens strategiska roll HR-funktionens strategiska roll har debatterats och analyserats i decennier. Det tycks vara en never ending story och en ständig utmaning att agera strategiskt utan att för den skull ge avkall på att utföra de mer operativa uppgifterna till alla intressenters belåtenhet. Att arbeta långsiktigt och operera på en hög nivå när det gäller HR-frågorna kräver att HR-funktionen finns representerad på den strategiska ledningsnivån i organisationen. Det är ingen garanti för att strategiskt HR-arbete kan bedrivas men det ökar förutsättningarna att lyckas. Om man ej finns med på den arena där de strategiska besluten fattas dvs i organisationens ledningsgrupp blir det svårt att vara en strategisk aktör. I Sverige är en stor andel av personalcheferna representerade i ledningsgruppen/direktionen jämfört med de flesta andra 3
4 länder. Det är bara Frankrike som har en högre andel personalchefer i ledningsgruppen än Sverige. Bland de nordiska länderna har Danmark lägst andel personalchefer i direktionen/ledningsgruppen S F B SF N UK DK NL D Diagram 1. Andel högsta personalchefer som sitter med i ledningsgruppen/direktionen. De har skett en gradvis ökning av HR-chefernas representation i ledningsgruppen sedan undersökningen inleddes i början av 9-talet. Det är dock viktigt att notera att detta inte nödvändigtvis är en indikator på hur strategiskt förankrade HR-frågorna är i organisationen. Ett annat mått på HR-frågornas strategiska förankring är i vilket skede HR-chefen engageras vid utveckling av organisationens övergripande strategier och planer Engageras från början Representation i ledningsgruppen S F B SF N UK DK NL D Diagram 2. När engageras personalchefen i utvecklingen av organisationens övergripande verksamhetsplaner/ företagsstrategier samt personalchefens representation i ledningsgruppen? (8-1) 4
5 Andel HR-chefer som engageras från början är i flertalet länder betydligt lägre än antalet HRchefer i ledningsgruppen. I Sverige är det en relativt hög andel personalchefer som engageras redan från början i utvecklandet av övergripande verksamhetsplaner och företagsstrategier. Bara i Norge är siffran högre. Skillnaden är som störst i de fyra länder med högst andel personalchefer i ledningsgruppen, nämligen Frankrike, Sverige och Belgien. I de flesta länder i vår jämförelse tycks en plats i ledningsgruppen inte alltid automatiskt innebära att man engageras redan inledningsvis i utvecklingen av organisationens övergripande verksamhetsplaner och strategier. 5
6 1.2 Planer och strategidokument När det handlar om policy för personalfrågor en så kallad HR-policy eller HR-strategi ligger de nordiska länderna i topp när det gäller att ha en nedskriven sådan. De nordiska länderna verkar över huvud taget vara mer för att skriva ner sina olika policies än länderna i centrala och södra Europa. Där är det i vissa fall lika vanligt att ha en oskriven HR-strategi som en skriven, se t ex Frankrike och Tyskland Ja, skriven Ja, oskriven N SF S DK B UK D F NL Diagram 3. Andel organisationer som har en personalidé/personalstrategi/personalpolicy. (8-1) Frågan är om en policy måste vara nedskriven för att vara tillämpad/implementerad i organisationen? Att skriva ner sin personalidé/-policy/-strategi kan ses som en symbolhandling för att markera att den är lika viktig som organisationens övriga styrdokument. Vi kan också av undersökningen utläsa att de nordiska länderna i förhållandevis hög utsträckning har en personalidé/-strategi/-policy jämfört med övriga länder. Detta skulle kunna innebära att man i Norden jobbar på ett medvetet sätt med HRfrågor i större utsträckning än i övriga länder. Eller så kan det innebära att vi i Norden har en tradition av att formulera och dokumentera strategier. Därmed är det ingen självklarhet att medarbetare och chefer ute i organisationen är medvetna om eller jobbar enligt dessa. Något som kommit alltmer i ropet de senaste åren i Sverige är att bedriva ett så kallat värdegrundsarbete. Många organisationer såväl offentliga som privata lägger ner mycket tid och resurser på att identifiera, beskriva och kommunicera ut organisationens värdegrund. På frågan om organisationen har en uttalad värdegrund ser vi ungefär samma mönster som för personalstrategin. Det är huvudsakligen de nordiska länderna som har en uttalad sådan, men även Storbritannien och Belgien. I Norge uppger så gott som alla organisationer i undersökningen (99 %) att de har en uttalad värdegrund och i 9 % av fallen är den också nedskriven. 6
7 Ja, skriven Ja, oskriven N DK B SF UK S F D NL Diagram 4. Andel organisationer som har en uttalad värdegrund. Skriven /oskriven (8-1). Vi ser att det i många länder blivit betydligt vanligare att ha en uttalad värdegrund i denna undersökning jämfört med i den förra. Se diagram nedan N DK B SF UK S F D NL Diagram 5. Andel organisationer som har en nedskriven uttalad värdegrund. Jämförelse mellan 8-1 och förra undersökningen 4-5. Värdegrunden verkar också i större utsträckning än HR-strategin bli nedskriven. Det kan vara kopplat till att det just nu är på modet att arbeta med värdegrund, såväl i Sverige som i övriga länder. 7
8 När det gäller att ha en plan för Corporate Social Responsibility (CSR) är fortfarande mindre vanligt än andra planer. Norge det land med i särklass högst andel organisationer som har en CSR-plan. Därefter följer Storbritannien, Belgien, Danmark, Finland och Tyskland där ca % av organisationerna uppger att de har en CSR-plan. Här kan vi alltså inte se något kluster bestående av de nordiska länderna. I Sverige är det 8 endast 39 % som uppger att de har någon form av CSR-plan varav endast 24 % har en skriven sådan. Vid undersökningstillfället låg alltså Sverige tillsammans med Frankrike och Holland lågt i jämförelse med många andra länder, se nedanstående diagram. 1 Ja, skriven Ja, oskriven N UK B DK SF D S F NL Diagram 6. Andel organisationer med CSR-plan (8-1) 8
9 1.3 Fördelning av ansvar mellan linjechef och HR-funktion En strategi för att rationalisera och effektivisera HR-funktionen har varit att föra ut så mycket som möjligt av ansvaret för HR-frågorna till linjecheferna. Åtminstone i Sverige har det varit en tydlig trend sedan tidigt 9-tal. Dock som vi skrev i den svenska rapporten ser vi en tendens till att detta utflyttande av ansvar har avstannat och till och med plockats tillbaka till HR-funktionen i viss utsträckning och när det gäller vissa områden (Lindeberg & Månson 1). Det ser väldigt olika ut i de 9 jämförda länderna. De nordiska länderna har en starkare betoning på linjechefernas ansvar än övriga länder. I merparten av organisationerna i Finland, Sverige, Norge och Danmark ansvarar huvudsakligen linjechefen ensam, eller i samråd med HR-avdelningen för frågor som rekrytering och urval samt personalutbildning/-utveckling Huvudsakligen linjechef Huvudsakligen HR-avd SF S N DK B D NL UK F Diagram 7. Vem har det yttersta ansvaret för de viktigaste besluten inom rekrytering och urval? (8-1) I jämförelse med undersökningen 4-5 ser vi att skillnaderna mellan de nordiska länderna och de övriga här utvalda europeiska länderna var större vid undersökningstillfället 4-5. I den senaste undersökningen ser vi en utjämning där vi i de nordiska länderna har vi minskat vårt linjechefsansvar något medan de övriga länderna har utökat ansvaret för linjecheferna i olika HR-relaterade frågor. 9
10 Huvudsakligen linjechef Huvudsakligen HR-avd SF N S DK NL D B UK F E Diagram 8. Vem har det yttersta ansvaret för de viktigaste besluten inom rekrytering och urval? (4-5) När det gäller ansvaret för området relationer mellan arbetsgivare och fack/anställda är fördelningen mellan linjen och HR-avdelningen en annan. Relationerna till facket och kunskaper om lagar och avtal har länge ansetts vara ett av HR-avdelningens huvudsakliga kompetensområden. Här har HR-funktionen det yttersta ansvaret i större utsträckning än linjecheferna. Det gäller i samtliga länder i denna jämförelse. Dock kan vi se att jämfört med förra undersökningen har man i Danmark, Holland och Finland i än större utsträckning lagt detta ansvar på HR-funktionen medan länder som Frankrike och Storbritannien lagt mer ansvar på linjecheferna. Även här ser vi en utjämning av skillnader mellan länder. 1 Huvudsakligen linjechef Huvudsakligen HR-avd SF D B N DK UK S F NL Diagram 9. Vem har det yttersta ansvaret för de viktigaste besluten när det gäller relationer mellan arbetsgivare och fack/anställda? (8-1) 1
11 1 Huvudsakligen linjechef Huvudsakligen HR-avd DK NL SF B N S UK D F Diagram 1. Vem har det yttersta ansvaret för de viktigaste besluten när det gäller relationer mellan arbetsgivare och fack/anställda? (4-5) När det däremot gäller ansvaret för ökning/minskning av arbetsstyrkan är det i de flesta av länderna vanligt att lägga det yttersta ansvaret hos linjecheferna. Hantering av ökning/minskning av antal anställda sker dock i stor utsträckning i samråd med HRfunktionen. Se diagram 28. Även här kan vi se en tendens till att HR-funktionen tar en större del av ansvaret för detta område i t ex Finland, Danmark, Sverige, Belgien och framför allt Norge jämfört med föregående undersökning Huvudsakligen linjechef Huvudsakligen HR-avd NL SF DK UK S B N D F Diagram 11. Vem har det yttersta ansvaret för de viktigaste besluten när det gäller ökning/minskning av antalet anställda? (8-1) 11
12 En möjlig förklaring är att i samband med finanskrisen som inträffade i slutet av 8 blev HR-funktionen i större utsträckning ansvarig för ökning/minskning av antalet anställda. I Sverige har dock data samlats in före krisen så där krävs en annan förklaring. Om nu linjecheferna genomför en så stor del av HR-arbetet i organisationerna kan man fråga sig varför de får så lite utrymme eller ibland saknas helt i modeller för HR-funktionens roll och struktur. En forskare som hävdar att linjecheferna är en av huvudaktörerna i HR-arbetet är Dave Ulrich. Han hävdar att många arbetsuppgifter inom personalområdet i stora organisationer utförs av linjechefer. De är i slutändan ansvariga för beslut som rör deras medarbetare (Ulrich & Brockbank 5). Ett råd som Ulrich ger till HR-specialister är att involvera linjecheferna i HR-arbetet och strategierna i stället för att serva dem. Ansvaret för dessa frågor bör inte vila enbart på HR-funktionen. HR-specialisten bör i stället agera som coach eller internkonsult till linjecheferna i deras beslutsfattande när det gäller HR-frågor, menar Ulrich. Det verkar som många organisationer i de nordiska länderna anammat detta synsätt. 12
13 1.4 HR-/IT system Ett IT-baserat HR-system är ett hjälpmedel för att effektivisera de administrativa rutinerna kring HR-arbetets olika delar. När det gäller användandet av IT-baserade HR-system är det vanligast med ett självständigt system, vilket framgår i nedanstående diagram. Oavsett om systemet är integrerat med övriga system eller självständigt så är det i de flesta länder upp emot -9 % av organisationerna som har ett HR/IT-system. Vi ser en svag ökning av användning av HR/IT-system jämfört med förra undersökningen. 1 Självständigt Integrerat Diagram 12. Vilken typ av datorbaserat HR-system använder ni? (8/9) Vad använder man då HR-systemen till? Det vanligaste är lönehantering, schemaläggning, tidrapportering och för att hantera förmåner (utom löner). Andra användningsområden som inte blivit fullt så vanliga ännu är bl.a. kompetensutveckling, prestationsmätning/-bedömning, karriär- och ersättarplanering, hälsa och säkerhet S D N UK SF F B DK NL B NL D SF UK S DK N F Ja Diagram 13. Använder ni ert HR-system för att hantera förmåner (förutom löner)? (8/9) 13
14 Att använda systemet för att hantera prestationsmätning/-bedömning är vanligare i övriga Europa än i Norden UK B D F DK SF NL N S Diagram 14. Använder ni ert HR-system för att hantera prestationsmätning- /bedömning? (8-1) Det kan också sägas ha blivit vanligare i de flesta länder sen förra undersökningen. I Sverige och Norge är systemanvändning för prestationsbedömning fortfarande en relativt ovanlig företeelse, men vanligare i Danmark och Finland. Det är ovanligare med prestationsbedömning i sig i de nordiska länderna B NL D UK N F DK S SF Diagram 15. Använder ni ert HR-system för att hantera karriär-/ersättarplanering (8-1) 14
15 Att använda HR-systemet för karriär- och ersättarplanering är tämligen ovanligt i de flesta länder idag. Belgien, Holland och Tyskland är de länder där detta användningsområde är mest utbrett. I Sverige är det fortfarande mycket ovanligt att använda HR-systemet för detta ändamål. Endast 12 % av de svenska organisationerna i undersökningen använder HR/ITsystemet för detta ändamål. Hälsa och säkerhet är ett HR/IT-användningsområde som inte heller är så vanligt idag, med undantag för Finland där 43 procent av organisationerna använder sitt HR-system för att hantera information kring dessa frågor. 15
16 1.5 Flexibla arbetsformer Varje gång som Cranet-undersökningen har genomförts har man kunnat konstatera en ökning av flexibla arbetsformer i de olika länderna i Europa. Det gäller även i denna omgång av undersökningen. Deltidsarbete, flexibla arbetstider, helgarbete etc. förekommer i allt högre grad i flertalet av de länder som deltar i undersökningen. Resultatet är inte särskilt förvånande med tanke på att allt fler kvinnor kommer in på arbetsmarknaden och att tjänstesektorn fortsätter att expandera. Även om trenden är att dessa arbetsformer ökar är det värt att poängtera några saker. Till exempel har de olika arbetsformerna som vi betecknar som flexibla inte ökat i den utsträckning som förutspåtts. Det finns utrymme att öka användandet ytterligare. Det är fortfarande en förhållandevis liten del av arbetsstyrkan i organisationerna som omfattas av de flexibla systemen. Användandet av vissa flexibla arbetsformer har till och med sjunkit D S N B DK SF NL UK F Diagram 16. Andel organisationer där mer än 5% av de anställda har flexibel arbetstid. I diagram 16 ser vi att Sverige har en jämförelsevis stor andel organisationer där mer än 5 procent av de anställda har flexibel arbetstid. Faktum är att Sverige använder sig av olika former av flexibilitet på arbetsplatsen i större utsträckning än de flesta övriga länder i undersökningen. 16
17 NL N B S UK DK D F SF Diagram 17. Andel organisationer där mer än % av de anställda arbetar deltid. Exempel på flexibla arbetsformer som förväntades öka på framtidens arbetsplatser är arbete från hemmet, distansarbete, arbetsdelning och årsarbetstidskontrakt. Detta har inte hänt i någon större utsträckning. Som framgår av de två nedanstående diagrammen är det en avsevärd andel av organisationerna som över huvud taget inte tillämpar arbete från hemmet respektive distansarbete D N UK SF S B NL DK F Diagram 18. Andel organisationer där arbete från hemmet inte används alls. Det är mest i Sverige, Norge, Finland, Tyskland och Storbritannien man tillämpar arbete från hemmet. I de flesta länder verkar det ovanligt. 17
18 DK D NL N B SF S UK F Diagram 19. Andel organisationer där distansarbete (teleworking) inte används alls. Danmark, tillsammans med Tyskland, Holland, Norge, Belgien och Finland tycks vara de länder som i störst utsträckning tillämpar distansarbete för någon del av sina anställda. I Norge och Sverige tycks användandet av distansarbete minska, medan det i övriga länder snarare tycks ha ökat sedan förra undersökningen. 18
19 1.6 Löner och förmåner När det gäller på vilken nivå lönerna bestäms ser vi en trend i Europa där man går från central nivå till organisations- respektive individnivå. Sverige ligger relativt högt när det gäller att tillämpa individuell lönesättning, på såväl chefer som högskoleutbildad personal Chefer 91 Högskoleutbildade D SF N S DK B UK NL F Diagram. Andel organisationer där baslönen bestäms på individnivå (8-1) En tydlig trend är det ökande användandet av rörliga löner. Den rörliga lönen kan baseras antingen på individens, gruppen/teamets eller på hela organisationens resultat. Vi ser också i undersökningen ett ökat användande av olika former av finansiellt deltagande såsom vinstdelning, aktie- eller optionsprogram Diagram 21. Erbjuder ni era anställda (högskoleutbildade) bonuslön baserad på individens eller gruppens/avdelningens mål/prestation? (8-1) 28 Sverige använder bonuslön jämförelsevis sällan. I synnerhet bonuslön baserad på individens resultat. I de flesta länder är det vanligare att basera bonuslönen på individens resultat än på 24 Bonuslön baserad på individens prestation Bonuslön baserad på gruppens prestation D B UK NL F DK SF N S 19
20 gruppens/teamets. Sverige utgör ett undantag. Här tycks det vara vanligare att basera bonuslönen på hela gruppens/avdelningens resultat än att basera den på individens resultat.
21 1.7 HR-chefen i kunskapssamhället DK N S SF B D UK F Diagram 22. Median för totala personalkostnader i % av totala rörelsekostnader. (personalintensitet). I denna fråga saknas data från Holland (NL). I ovanstående diagram visas en genomsnittlig kvot av personalkostnader i förhållande till totala rörelsekostnader för de svarande organisationerna. Detta är inte någon officiell statistik för de 1 länderna, men utifrån denna enkätstudie kan vi få en fingervisning hur det ser ut i respektive land. Diagrammet skulle kunna visa ett mått av personalintensitet genom hur stor del av kostnaderna som är personalkostnader. En annan förklaring kan vara att personalkostnaderna blir generellt högre om sociala avgifter såsom pensioner och arbetsgivaravgifter är relativt höga. Här kan vi se att de skandinaviska länderna tillsammans med Holland tycks ha de högsta personalkostnaderna i förhållande till totala rörelsekostnaderna. Det kan som sagt antingen bero på relativt sett höga sociala avgifter eller på att dessa länder har en högre andel högutbildad arbetskraft i organisationerna och att de är mer tjänste- och kunskapsintensiva. Stora industrier blir allt ovanligare i de nordiska länderna då produktionen successivt flyttas till låglöneländer. Diagram 23 (nedan) visar andel av lönesumman som används till personalutbildning och personalutveckling. Enligt denna undersökning är Sverige, Holland och framför allt Norge, länder som satsar jämförelsevis mycket på utbildning och utveckling av de anställda. Bidrar det faktum att arbetskraften i dessa länder är relativt sett högutbildad och välbetald till att man också satsar mer på personalutbildning och personalutveckling? Sannolikt ser arbetsgivarna i dessa länder det som en självklarhet att investera i personalens kompetensutveckling och ser det som en naturlig del i organisationens utveckling. Dessutom förväntar sig ofta högutbildade kunskapsarbetare att arbetsgivaren ska erbjuda möjligheter till vidare kompetensutveckling inom ramen för anställningen. 21
22 , ,56 4,11 3,85 3,65 3,56 3,2 2,83 2,83 2, N S NL SF B D UK DK F AU Diagram 23. Andel av lönesumman som används till personalutbildning/personalutveckling
23 2. Sammanfattning av den internationella jämförelsen HR-arbetet i Europa ser fortsatt mycket olika ut i olika länder. Det grundar sig troligtvis på kulturella skillnader och skillnader i organisationsklimatet vilka ofta är en spegling av samhällsklimatet i stort. Den tradition kring hur HR-arbetet bedrivits i respektive land präglar säkerligen i stor utsträckning dagens sätt att hantera HR-frågor. Det finns ingen generell tendens i undersökningsmaterialet att länderna blir mer likriktade. Ibland kan man dock urskilja olika kluster av länder, såsom de nordiska, som arbetar på ett likartat sätt. I Sverige och övriga Norden har vi ett stort inslag av medbestämmande och demokrati i organisationerna. Vi har sedan länge starka fackföreningar som värnar om arbetstagarnas rättigheter och intressen. Att vi länge har satt medarbetaren i fokus kan möjligen ha bidragit till att vi utvecklat HR-arbetet i högre grad än många andra länder. Inom Norden ser Danmark ut att utgöra ett undantag och i flera avseenden mer likna de andra europeiska länderna. Hur HR-arbetet ser ut i Holland, Storbritannien, Belgien och Tyskland varierar. Ibland verkar t ex Holland och Storbritannien ha mer gemensamt med Sverige, Norge, Finland och Danmark än med de sydeuropeiska länderna. När det gäller flexibla arbetsformer finns vissa skillnader mellan länderna. Trots en generell ökning av flexibla arbetsformer i Europa har de inte ökat i den omfattning som förväntades. Detta är aningen förvånande med tanke på tjänstesektorns utbredning i Europa, där man kunde förvänta sig en större ökning av arbetsformer såsom flexibel arbetstid, årsarbetstid och distansarbete. Det har dock som sagt inte skett i någon större omfattning. Det finns stora skillnader i användandet av prestationsrelaterade löner i Europa. Det råder skillnader i värderingar i olika länder med avseende på acceptans för prestationsrelaterade löner. Utbredningen av dessa lönesystem är relativt begränsad, d.v.s. en minoritet av organisationerna använder sig av dem. De nordiska länderna använder bonuslön jämförelsevis sällan. I synnerhet bonuslön baserad på individens resultat, till skillnad från de flesta andra länder där det vanligare att basera bonuslönen på individens resultat än på gruppens/teamets. Det europeiska HR-arbetet visar inga tecken på att gå mot en likriktning mellan länderna. Tvärtom tycks skillnaderna mellan länder kvarstå. Ett undantag från detta verkar vara hur man ser på linjechefernas ansvar för HR-frågor. Det råder stora skillnader hur detta hanteras i de olika länderna. Här tycks dock dessa nio länder gå mot en mer likriktat sätt att fördela ansvaret mellan linjechefer och HR-funktion. HR-arbetets ökade strategiska betydelse ser vi bland annat i form av allt högre representation i ledningsgruppen samt ökad förekomst av personalpolicys och andra styrdokument kopplade till HR-frågor. Att HR-chefen allt oftare intar en plats i ledningsgruppen kan vara en indikation på att HR-frågorna får en alltmer framträdande plats i organisationerna i de flesta länder. Frågor som rekrytering, kompetensutveckling av anställda, kommunikation inom organisationen, belöningsformer, flexibla arbetsformer etc. är oerhört centrala och viktiga för dagens kunskapsintensiva organisationer, för att inte säga avgörande för organisationernas framgång. Därmed blir HR-arbetet en viktig pusselbit i verksamhetsstyrningen. Ökat fokus på HR-arbetet kan vara en trend som är här för att stanna. 23
24 Referenser Cranet (11). International Executive Report: Cranet survey on comparative HRM. Cranfield: Cranfield University Lindeberg, T. & Månson, B. (6). Trender inom HRM i Sverige och Europa. Rapport från CRANET-undersökningen 4-5. Uppsala. IPF. Lindeberg, T. & Månson, B. (1). HR-trender i Sverige. Rapport från CRANETundersökningen 8-9. Uppsala. IPF. Ulrich, D. & Brockbank, W. (5) The HR Value proposition. Boston, MA: Harvard Business School Press. 24
HR-trender i Europa. - En internationell jämförelse Cranet-undersökningen Tina Lindeberg och Bo Månson Mars 2017
HR-trender i Europa - En internationell jämförelse Cranet-undersökningen 14-16 Tina Lindeberg och Bo Månson Mars 17 IPF Institutet för Personal- & Företagsutveckling AB Bredgränd 18, 753 Uppsala Tel 18-575
Läs merSvenska HR-trender. Rapport från Cranet-undersökningen 2014. Tina Lindeberg och Bo Månson December 2015
Svenska HR-trender Rapport från Cranet-undersökningen 14 Tina Lindeberg och Bo Månson December 15 IPF Institutet för Personal- & Företagsutveckling AB Bredgränd 18, 753 Uppsala Tel 018-5750 www.ipf.se
Läs merTrender och tendenser inom HR
Trender och tendenser inom HR vid konferensen Magiska mönster & magnifika modeller 29 november 2010 Tina Lindeberg IPF Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala Universitet www.ipf.se
Läs merSvenska HR-trender. Rapport från Cranet-undersökningen 2014. Tina Lindeberg och Bo Månson Maj 2015
Svenska HR-trender Rapport från Cranet-undersökningen 14 Tina Lindeberg och Bo Månson Maj 15 IPF Institutet för Personal- & Företagsutveckling AB Bredgränd 18, 753 Uppsala Tel 018-5750 www.ipf.se Innehållsförteckning
Läs merCRANET-studien
CRANET-studien 8-9 Personalvetarnas Rikskonferens maj 1 Tina Lindeberg IPF Institutet för Personal- och Företagsutveckling www.ipf.se IPF Institutet för Personal- & Företagsutveckling Bildat 1986, ca 12
Läs merTrender inom HRM i Sverige och Europa
Trender inom HRM i Sverige och Europa Rapport från CRANET-undersökningen 4-5 Tina Lindeberg och Bo Månson Maj 6 IPF Institutet för Personal- & Företagsutveckling AB Uppsala Science Park, 751 83 Uppsala
Läs merHR-trender i Sverige
HR-trender i Sverige Rapport från CRANET-undersökningen -2009 Tina Lindeberg och Bo Månson Maj 2010 IPF Institutet för Personal- & Företagsutveckling AB Bredgränd 18, 753 20 Uppsala Tel 018-572050 www.ipf.se
Läs merHR-transformation och shared service ur nationellt och internationellt perspektiv
HR-transformation och shared service ur nationellt och internationellt perspektiv 2013-11-20 Freddy Hällsten, School of Business, 1 HR-transformation på svenska Anders Boglind Freddy Hällstén Per Thilander
Läs merTrots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare
Stockholm juli 2009 Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Trots lågkonjunkturen och hög arbetslöshet söker svenska arbetsgivare efter rätt kompetens. Hela 29 procent
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merArbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?
Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval
Läs merE-BOK NY SOM HR-CHEF. Detta bör du ha koll på. Detta bör du ha koll på
E-BOK NY SOM HR-CHEF Detta bör du ha koll på Detta bör du ha koll på 2 INNEHÅLL Introduktion 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen 8
Läs merPersonalutbildning inom EU och Norge
Tema utbildning: Personalutbildning inom EU och Norge 1999 Nr 2 oktober 22 Personalutbildning spelar en betydande roll för att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft på en global marknad. Med
Läs merTechnology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management
Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde
JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde Backe rektorsområde är en förskole-, skol- och fritidsverksamhet med uppgift att utbilda elever enligt Lpo-94 och att tillhandahålla familjer barnomsorg i form av
Läs merHR transformation: Flipp eller Flopp?
HR transformation: Flipp eller Flopp? Forskardagen 10 nov 2011 Innehåll VAD är HR transformation? VARFÖR genomförs HR transformationer? HUR gör man förändringen och vilka är erfarenheterna? VEM ska utföra
Läs merNy i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på
Ny i HR-rollen 1 Ny i HR-rollen Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Innehåll Sida 2 Inledning 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen
Läs merMaster /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng
Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat
Läs merFöretag har en övertro till sitt varumärke
Företag har en övertro till sitt varumärke Kompetensindikatorn, Poolias årliga temperaturmätning av branschen, visar att det finns en övertro till attraktionskraften i det egna varumärket. Företagen själva
Läs merHR-transformation på svenska
HR-transformation på svenska Personalvetarprogrammets 30-årsjubileum Freddy Hällsten 21 mars 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Innehåll HRM:s historiska utveckling HR-transformation innebörd Projektets
Läs merHR-transformation och värdeskapande
HR-transformation och värdeskapande Sjukvårdens HR-dag Freddy Hällsten 9 dec. 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Centre for Global Human Resource Management a meeting point Stakeholders Researchers The
Läs merTalent Management Barometern 2012. 21 februari 2013
Talent Management Barometern 2012 21 februari 2013 Bakgrund Talent Management Barometern 2012 genomfördes som en webbenkät under november 2012 Slutresultatet baseras på 400 svar Undersökningen genomfördes
Läs merVad kan vi lära av forskningen: Värdeskapande HR? SKL Arbetsgivarforum, Helsingborg 27/5 2015. Freddy Hällstén Fil dr.
Vad kan vi lära av forskningen: Värdeskapande HR? SKL Arbetsgivarforum, Helsingborg 27/5 2015 Freddy Hällstén Fil dr. 1 Innehåll Bakgrund: HR-transformation o strategisk HR Ulrich s teorier och modeller
Läs mer2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet
Läs merSkapa jobb för unga människor. Tobias Lindfors, VD och grundare John Andersson, Affärsområdeschef Norge
Skapa jobb för unga människor Tobias Lindfors, VD och grundare John Andersson, Affärsområdeschef Norge Från studentkorridoren till 7000 anställda - Från studentkorridoren till 7000 anställda - Från Luleå
Läs merTALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014
TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 Bakgrund Talent Management Barometern genomförs årligen sedan 2011. 2014 års version genomfördes som en webbenkät under november-december I år ställdes fördjupande frågor
Läs merBra chefer gör företag attraktiva
Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen
Läs merBegrepp. Human Resource Management personalarbete personalstrategier
Begrepp Human Resource Management personalarbete personalstrategier HRM kommer ursprungligen från USA och översätts vanligen till ledningen av mänskliga resurser Associeras till människan som ett slags
Läs merArbetslivsundersökning 2011
Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad
Läs merUtmaningar inom personal- och ekonomiområdet. Yvonne Andersson Per Ragnarsson
Utmaningar inom personal- och ekonomiområdet Yvonne Andersson Per Ragnarsson Syfte Att beskriva förändringar i omvärlden och inom UmU som har betydelse för personal- och ekonomiområdet Lyfta fram några
Läs merJämställdhetsplan för Ulricehamns kommun
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-06-02, 186 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Personalchef GÄLLER
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merMaster /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng
Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program
Läs merLönsamt Inför lönesamtalet
Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet
Läs merInnehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3
eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens
Läs merSKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009
SKTFs personalchefsbarometer Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 29 Januari 29 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden. SKTF och våra medlemmar vill tillsammans med
Läs merDIK:s löneenkät i Malmö stad 2014
Malmö 2014-05-28 DIK-kretsen Malmö stad DIK:s löneenkät i Malmö stad 2014 DIK i Malmö stad genomför varje år en enkät bland medlemmarna för att ta reda på hur de upplever processen kring årets lönerevision.
Läs merMiljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014
Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merFamily 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning
Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merInternationell och nationell forskning kring Effekterna av individuell prestationsbaserad lön Vad är myt och vad är verklighet?
Internationell och nationell forskning kring Effekterna av individuell prestationsbaserad lön Vad är myt och vad är verklighet? 20 november 2013 Teresia Stråberg IPF AB Bakgrund Bakgrunden till min avhandling
Läs merMångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag
Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44
Läs merBåstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning
Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens
Läs merHR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål
HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare
Läs mer40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete
40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete Var är alla jobbarna? Kan man köra ett sågverk själv? Arbetare
Läs merFörenkla jobbvardagen med HR-tjänster från Aditro. Administration av HR / Lön / Reseräkning
Förenkla jobbvardagen med HR-tjänster från Aditro Administration av HR / Lön / Reseräkning Visste du att HR-administration utgör två tredjedelar av det totala HR-arbetet? Att HR är en stor och viktig del
Läs merGränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook
Manpower Work life Rapport 2011 Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook I Manpowers undersökning Work Life från 2008 visade resultaten att de mest populära webbaserade nätverken
Läs merPersonalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Läs merPolisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN
Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ STOCKHOLM VATTEN... 2 POLICY... 2 STOCKHOLM VATTENS DEFINITION AV LIKABEHANDLING... 2 PLANENS SYFTE OCH
Läs merStärk konkurrenskraften med effektiv HRM.
Stärk konkurrenskraften med effektiv HRM. Välkommen till Bluegarden HR-plus. Vad behöver du för att jobba smartare med HR och lön? Arbetar du på en stor offentlig eller privat verksamhet med höga krav
Läs merArbetsgivarrollen och kommunens uppdrag
Arbetsgivarrollen och kommunens uppdrag Nya förskolan Kompetenta medarbetare med ett engagemang som känns och märks av de vi är till för! Agenda Vår personalpolitik, begreppet HR Halmstads kommuns HR-utmaningar
Läs merPharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13
Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 Lönsam lönesättning Lönen är en av de viktigaste delarna i relationen mellan arbetsgivaren och medarbetaren. I stort sett alla medarbetare vill ha mer lön och många
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merEn karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ
En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga
Läs merArbetsmarknad. Kapitel 9
Kapitel 9 Arbetsmarknad Avsnittet är baserat på Education at a Glance utgåvorna 2001 och 2002 (OECD). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A:Tabell 9.1 9.5. 143 Deltagande i arbetskraften I Sverige deltog
Läs merVAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?
VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en
Läs merChefs- och ledarskapspolicy
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån
Läs merPersonalpolicy. för Karlsborgs kommun
Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.
Läs merReseströmmar en översikt 2000 2012
Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens
Läs merIt-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där.
It-beslutet Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. Vill du veta mer? Ta del av fler undersökningar på tdc.se/anvandaruppropet
Läs merAnsvarig: Personalchefen
Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan
Läs merENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:
ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merHR-transformation på svenska
HR-transformation på svenska Lärdomar från ett forskningsprojekt om en HR-trend Frukostseminarier med: Anders Boglind/ Freddy Hällsten/ Per Thilander Februari 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Innehåll
Läs merSkatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder
Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merSpråkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010
Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella
Läs merPersonalpolitiskt program. Motala kommun
Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:
Läs merLyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper
bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta
Läs merEn karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ
En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga
Läs merRutin vid egen uppsägning och tjänstledighet vid
HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen för pedagogik Christian Jensen Administrativ chef RUTIN 2013-01-24 1 (6) Chefer och arbetsledare vid Institutionen för pedagogik Rutin vid egen uppsägning och tjänstledighet
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merHUMAN RELATIONS. Din samarbetspartner i HR-frågor
HUMAN RELATIONS Din samarbetspartner i HR-frågor Consensus AB Affärsidé Consensus erbjuder kunskap till företag och organisationer, där det kunnande som vi lär ut alltid ska kunna omsättas i konkret affärsnytta
Läs merPraktikrapport. Göteborgs Universitet. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Kvalificerad arbetspraktik med. samhällsvetenskaplig inriktning
Praktikrapport Göteborgs Universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Hannes Larsson Westerlund hannes.larswest@gmail.com Göteborgs Spårvägar
Läs merPå väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap
Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling
Läs merPersonal- och kompetensförsörjning
www.pwc.se Revisionsrapport Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Personal- och kompetensförsörjning Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...
Läs merLönebildnings processen
Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal
Läs merPersonalpolicy för Laholms kommun
STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll
Läs merHur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,
Läs mertydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor
dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision
Läs merVad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?
Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merstatliga arbetsgivare finns med på listan över de tio arbetsgivare som juridikstudenter rankar som mest attraktiva. Källa: Universum, 2016.
6st statliga arbetsgivare finns med på listan över de tio arbetsgivare som juridikstudenter rankar som mest attraktiva. Källa: Universum, 2016. statliga myndigheter är med och arrangerar Hack for Sweden,
Läs merHur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!
Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merDe äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen
Läs merChefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Läs merLöneseminarium för Förvaltningens avdelningschefer inför löneöversyn 2013 1 juni. Cecilia Bernstöm Anne-Li Nagy Westergren Elizabeth Neu Morén
Löneseminarium för Förvaltningens avdelningschefer inför löneöversyn 2013 1 juni Cecilia Bernstöm Anne-Li Nagy Westergren Elizabeth Neu Morén Disposition Lönepolitik Statlig och för universitetet Resultat
Läs merinflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet
socialt illit trygghet uppskattning närvaro god fysisk arbetsmiljö tydligt ledarskap flexibilitet inflytande humor respekt tid variation KARLSTADS UNIVERSITET ARBETSMILJÖPOLICY frihet uppmärksamma kommunikation
Läs merjanuari 2015 Vision om en god introduktion
januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merSTRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,
Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning
Läs merStrategi för den statliga arbetsgivarpolitiken 2007-2010
Presentation Projektledare för projektet Arbetsgivarrollen i ledarskapet Har erfarenhet av arbetsgivarrollen som: Medarbetare HR-expert Chef Personalchef Förvaltningschef Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken
Läs merFrån kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus
december 2013 Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus Av Anna Kiefer Det började med att uppfylla krav och uppförandekod och genom åren har det omvandlats till själva grunden för
Läs merJämställdhetsplan 2013-2015
Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja
Läs merVi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!
Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.
Läs merÄngelholms kommun Personalredovisning 2015
Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Förhandsversion 160229 Producerad av Ängelholms kommun Redaktör: Mikael Nyström 2 PERSONALREDOVISNING 2015 ÄNGELHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning 4 Medskapande
Läs mer