Överlåtelsebesiktning Förhandsbesiktning

Transkript

1 Överlåtelsebesiktning Förhandsbesiktning Bystenen 1, Malmö Oxie Kyrkoväg 220, Malmö Helsingborg Niclas Parhorn Eminenta Besiktning & Värdering i Skåne AB Godkänd för F-skatt Drottningg 192b Malmö Säte Helsingborg kontoret@eminenta.se Helsingborg Helsingborg Bg Vat SE (L )

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Instruktion för läsning av besiktningsutlåtandet... 3 Besiktningsuppdrag och -objekt... 4 Tillhandahållna handlingar... 5 Nuvarande ägares muntliga upplysningar... 5 Allmänt om objektet... 6 Mark och grundläggning... 7 Mark... 7 Grundläggning... 8 Grundläggning källardel... 9 Grundläggning entrédel Grundmurar Fuktisolering och dränering Dagvatten Hängrännor och stuprör Byggnad ovan grundläggning Ytterväggar ursprunglig byggnadsdel Ytterväggar entrédel Mellanbjälklag Fasader Fönster och dörrar Vind ursprunglig byggnadsdel Vind entrédel Tak ursprunglig byggnadsdel Tak entrédel Kök och våtrum Kök Toalett Badrum Tvättstuga Installationer Ventilation Vatten och avlopp Uppvärmning Elinstallationer Eldstäder, skorsten och rökkanaler Övrigt Allmänt Övriga byggnader Radon Asbest Besiktningsförutsättningar Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 2 av 28

3 INSTRUKTION FÖR LÄSNING AV BESIKTNINGSUTLÅTANDET Utlåtandet är utformat så att byggnaden beskrivs utifrån hur den är uppbyggd. Respektive konstruktionsutförande redovisas enligt rubricering nedan: Besiktningsförrättaren anger konstruktionsutförande och anger (om det inte är uppenbart) varifrån informationen om detta erhållits. Om angivet utförande är besiktningsförrättarens egen bedömning, grundas bedömningen på vad som erfarenhetsmässigt är sannolikt utifrån besiktningar av liknande konstruktioner, vad som kan förväntas med anledning av bl.a. byggnormer vid tidpunkt för utförandet, eventuella stickprovskontroller och andra indikationer och informationer som erhållits vid den okulära besiktningen. Under denna rubrik redovisas mer allmän information om konstruktionsutförandet som kan vara bra för en fastighetsägare att känna till. Det kan även förekomma generella rekommendationer under denna punkt. Här anges också normala, erfarenhetsbaserade tekniska livslängder för de flesta konstruktionsutföranden i syfte att underlätta planering av byggnadsunderhåll. Under denna rubrik antecknas sådana fel och brister samt ytterligare information som framkommit vid besiktningstillfället. Finns en rekommendation om åtgärd innebär det normalt att besiktningsförrättaren inte anser konstruktionsutförandet vara fullgott utfört. Rekommendationer i utlåtandet utgör i normalfallet inget fullständigt åtgärdsförslag utan lämnas i syfte att begränsa risken för framtida skador, att en uppmärksammad skada inte skall förvärras och/eller som upplysning om hur man kan förbättra konstruktionen. Besiktningsförrättaren kan även ange mindre brister och behov av underhåll under denna rubrik. Riskanalys Besiktningsförrättaren lämnar under denna rubrik en riskanalys för konstruktionsutförandet som bygger på den samlade informationen som framkommit av handlingarna, fastighetsägarens uttalanden och den okulära besiktningen. Vidare redovisas under riskanalys erfarenhetsmässigt kända risker med vissa konstruktioner, allmän kunskap om viss tidstypisk byggnadsteknik som kan medföra risk för skador mm. Exempel på sådana riskkonstruktioner kan vara betongplatta på mark med uppbyggda golv, krypgrunder, äldre ytskikt i våtrum. Behov av fortsatt teknisk utredning Under denna rubrik kan besiktningsförrättaren föreslå fortsatt teknisk utredning avseende förhållande som inte kan klarläggas i den okulära besiktningen och/eller om det finns anledning att uppmärksamma parterna på misstänkta fel i sådant som i och för sig inte ingår i överlåtelsebesiktningen. Fortsatt teknisk utredning ingår inte i överlåtelsebesiktningen. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 3 av 28

4 BESIKTNINGSUPPDRAG OCH -OBJEKT Besiktningsobjekt Bystenen 1, Oxie Kyrkoväg 220, Malmö, Malmö Ägare EGON Demand AB Uppdragsgivare EGON Demand AB, Box 831, Helsingborg Ordernummer Uppdrag Förhandsbesiktning Uppdragsgivaren uppgav sig förstå och accepterade villkoren i bifogade besiktningsförutsättningar varvid besiktningen påbörjades. Besiktningsmannen redovisar i besiktningsutlåtandet byggnadens olika konstruktionsdelar, utföranden, säljares upplysningar mm som anses vara väsentligt för en husägare att känna till inför förvärv/försäljning. Om det saknas någon information som ni som uppdragsgivare anser är viktig, och som avhandlats muntligt, ber vi er snarast kontakta besiktningsmannen för eventuell revidering av utlåtandet. Ansvaret för denna besiktning är endast gällande mellan uppdragsgivare (säljare) och besiktningsföretaget. För att ansvar skall kunna göras gällande mellan presumtiv köpare och besiktningsföretag krävs att genomgång av besiktningsutlåtandet görs med köparen. Då kan man även beställa eventuell tilläggstjänst, t.ex. konstruktions- och fuktkontroll, skadeutredning, informationsbeskrivning av installationsdelen etc. Läs mer på vår hemsida Uppdraget debiteras enligt gällande prislista. För att genomgång ska kunna utföras får, enligt branschorganisationerna, utlåtandet inte vara äldre än 6 månader. Är utlåtandet äldre krävs ny besiktning. Besiktningsdag Besiktningsföretag Eminenta Besiktning & Värdering i Skåne AB Besiktningsförrättare Niclas Parhorn niclas.parhorn@eminenta.se Närvarande Attila Balint, Andreas Levin del av tid, Niclas Parhorn Väderlek Klart väder, temperatur ca +4ºC. Byggnadstyp 1½-planshus uppfört år Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 4 av 28

5 TILLHANDAHÅLLNA HANDLINGAR Inga ritningar eller konstruktionsbeskrivningar fanns tillgängliga vid besiktningstillfället. NUVARANDE ÄGARES MUNTLIGA UPPLYSNINGAR Andreas Levin var med vid besiktningen som ombud för EGON Demand AB och benämns som nuvarande ägare i utlåtandet. Fastigheten förvärvades år Inför förvärvet utfördes ingen överlåtelsebesiktning med byggnadstekniker. Enligt uppgift saknas inga byggnadslov. Det finns servitut/myndighetsbeslut/förelägganden som påverkar fastigheten i form av vägservitut och ledningsservitut. Rekommenderar att man tar del av dessa. Det finns en sättning vid husets entrédel. Orsaken till sättningen har inte utretts. Inga förändringar av sättningen har märkts sedan förvärvet. Det har inte tagits bort några mellanväggar i huset som kan innebära försvagningar eller har orsakat någon sättning i huset. Nuvarande ägare känner inte till om det varit problem med översvämningar eller tecken på brister i dagvattensystemet, vare sig på fastigheten eller i området. Det har inte noterats några läckande hängrännor eller stuprör. Nuvarande ägare har aldrig noterat någon avvikande lukt typ "mögellukt" i huset och har inte heller fått påpekanden från utomstående om att det skulle finnas någon avvikande lukt. Det har inte förekommit några problem med takläckage. Inga fuktfläckar har noterats på väggar eller innertak i bostaden. Det har aldrig noterats problem med dåligt fall mot golvbrunnar, bakfall från golvbrunnar eller kvarstående vatten på golv i våtutrymmen. Inga kända vatten-/försäkringsskador har förekommit i byggnaden. All maskinell utrustning fungerar normalt. Det har inte noterats några problem med inomhusventilationen. Inga kondensbildningar har noterats på fönsterrutors insidor. Vatten- och avloppsinstallationer har fungerat normalt utan upprepade stopp eller liknande. Det förekommer inga problem med byggnadens värmesystem eller med att hålla huset varmt, kalla golv eller golvdrag. Elinstallationer fungerar normalt och utan att säkringar frekvent löst ut. Jordfelsbrytare saknas. (Eminenta rekommenderar att man undersöker möjligheten att installera jordfelsbrytare för elsystemet.) Eldstaden har inte använts på länge varför man bör kontakta skorstensfejarmästaren om lämpligheten att elda utan att först kontrollera eldstaden och tillhörande rökkanal. Radonmätning är inte utfört i byggnaden. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 5 av 28

6 ALLMÄNT OM OBJEKTET 30 år - ett nyckeltal vad gäller underhåll: För en fastighetsägare är 30 år, ur erfarenhetsmässig synvinkel, ett vanligt intervall vad gäller underhåll av konstruktionsdelar i en byggnad. 30 år är, enkelt uttryckt, ett nyckeltal för underhåll. Det innebär att om konstruktionsdelen är runt 30 år eller äldre, kan besiktningsmannen påpeka detta och rekommendera underhållsåtgärder. Vissa äldre konstruktioner uppförda efter dåtidens byggpraxis och kunnande har i efterhand visat sig fungera mindre bra. Konstruktioner som t.ex. inredda källare, betongplattor på mark utan fuktskydd av fuktkänsliga material, torpargrunder etc. utgör sådana exempel. I byggbranschen kallas de RISKKONSTRUKTIONER. Analyser och förklaringar ges löpande i utlåtandet under respektive konstruktionsbeskrivning. Byggnaden är en äldre byggnad som har renoverats och byggts om genom åren. Vid en framtida renovering kan det påträffas skador i konstruktionsdelar som inte går att upptäcka vid en okulär besiktning. Äldre byggnader har ofta mycket god kvalitet i både stomme och fönster, och i de flesta fall är de ekonomiskt försvarbara att renovera. Vid renovering rekommenderas att känsliga konstruktionsdelar kontrolleras, gärna genom friläggning, så att inga äldre och/eller pågående skador byggs in. Det kan förekomma fukt-/rötskador, samt skadeinsektsangrepp, t.ex. bakom fasadpanel, vid genomföringar och i anslutning till balkongers och takkupors infästningar etc. I renoveringskalkylen bör detta beaktas. Eftersom det är vanligt med fuktrelaterade (mögel- och rötskador) i grundläggning, stomme etc. bör information inhämtas om hur dessa konstruktioner lämpligen utförs innan eventuell renovering och/eller inredning påbörjas. Idag finns det tekniska kunnandet för fuktsäkert byggande. Vidare bör de krav som idag ställs på inomhusventilation beaktas. Detta blir särskilt viktigt vid eventuell tilläggsisolering, tätning, förändring av uppvärmning etc. Äldre hus har oftast sämre isolerstandard: På grund av husets ålder är isolering och vindtätning i ytterväggar, fönster, dörrar, vindsbjälklag mm ofta begränsat. Det är vanligt med köldbryggor i ytterväggar och tak. Vid framtida tilläggsisolering bör information inhämtas om hur olika konstruktionsdelar kan komma att påverkas. Tilläggsisolering av äldre hus medför ofta att även inomhusventilationen behöver åtgärdas. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 6 av 28

7 MARK OCH GRUNDLÄGGNING Mark Okänt material. Eftersom undergrundens material har betydelse för förekomst av markradon (främst berg eller åsmark), igenslamning av dränering, självdränerande mark, tjälskjutning, sättningsbenägenhet mm, är det alltid bra att veta vilken typ av mark huset är grundlagt på. Uppgifter om markförhållandena kan man ibland få via kommun. Byggnader som grundlagts på lera, silt samt på material med olika bärighet (t.ex. fastmark och lera) medför alltid viss risk för sättningar eller rörelser. Berg, sprängsten, morän/pinnmo och sandmarker utgör i normalfall stabila material med liten risk för sättningar. Sandmarker och sprängstensfyllning kan vara självdränerande. För att minska ytvattentillförsel mot en byggnad bör man se till att marken närmast grund lutar från byggnaden. Mark närmast grund bör dessutom bestå av vattengenomsläppligt material. Man bör även undvika större träd eller buskar invid huset pga. att rötter kan orsaka skador på byggnaden och växa in i och orsaka stopp i avlopps-, dränerings- och dagvattenledningar. Avståndet mellan mark och ventilationsöppningar/källarfönster bedöms vara för litet. Detta kan innebära att vatten tränger in i grunden och källaren. Det förekommer buskar/träd i närheten av byggnaden. Sprickor noterades i byggnadens östra fasad. Det har vid besiktningstillfället inte utretts huruvida dessa sprickbildningar är gamla och avstannade eller pågående eller hur de påverkat byggnaden ur hållfasthetssynpunkt. Dessa sprickor har ej förändrats sedan förvärvet enligt uppgift från ägare. Riskanalys Buskar/träd i närheten av byggnaden kan medföra risk för skador på ledningssystem och byggnad. Det förekommer sprickor i byggnaden vilka kan vara orsakade av rörelser/sättningar. Det kan inte uteslutas att det finns risk för fortsatta rörelser/sättningar och följdskador. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 7 av 28

8 Grundläggning Krypgrund/torpargrund med okänt utförande. Grunden är inte åtkomlig för besiktning. För att erhålla en så god funktion som möjligt i krypgrunden är det väsentligt att den är rätt ventilerad, organiskt material borttaget samt försedd med fuktspärr mot markfukt. En fukttekniskt bättre lösning erhålls om grunden kompletteras med ett avfuktningsaggregat. Med anledning av att fuktmässiga förhållandet i krypgrunden varierar, rekommenderas att krypgrunden med jämna mellanrum kontrolleras med avseende på eventuellt fritt stående vatten, missfärgningar, läckage mm. Krypgrunden ej åtkomlig för besiktning, inspektionslucka saknas, vilket är olyckligt eftersom man inte kan kontrollera om det finns några skador pga. markfukt, kondens, läckage mm. För en bättre bedömning av grundens utförande och status bör man därför anordna tillgång till grunden. Inga tecken på brister i bjälklagets bärighet (typ svikt) konstaterades vid besiktningstillfället. Ingen avvikande lukt som tyder på fuktrelaterade skador (t.ex. mögel- och rötskador) kunde förnimmas i inomhusluften vid inträde i byggnaden. Trots att det ej förekommer några signaler om mikrobiell aktivitet i grunden/bjälklaget skall man vara medveten om att denna typ av grund utgör s.k. riskkonstruktion (se under Riskanalys). Regelbunden kontroll/inspektion av krypgrunden krävs eftersom förhållandet i grunden varierar med årstiderna. Se not. under Grundsulor angående noterade rötskador i golvbjälkar. Riskanalys Grunden är inte åtkomlig för besiktning. Krypgrund/torpargrund betraktas allmänt som en riskkonstruktion med avseende på fuktrelaterade skador (mögel- och rötskador) pga. att fuktmässiga förutsättningar för mikrobiell tillväxt periodvis kan finnas i en krypgrund (särskilt sommartid pga. kondens eller pga. vatteninträngning). Detta kan medföra risk för fuktrelaterade skador och konstruktionsförsvagningar i golvbjälklag och syllar samt att mark kan avge "dålig lukt" som kan tränga upp i bostaden och även luktsmitta anslutande bjälklag, väggar, mm. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 8 av 28

9 Grundläggning källardel Grundsulor och mellangjutet betonggolv enligt bedömning, ej säkerställt via konstruktionsingrepp, konstruktionsritningar eller andra handlingar. Grundsulor har en bärande funktion. Betonggolven som gjuts mellan grundsulorna är i byggnader uppförda före ca vanligtvis tunna, oarmerade och saknar normalt bärande funktion. Detta eftersom de endast tjänar som golv eller underlag för golvbeläggning. Det är därför mer regel än undantag att det förekommer sprickor i dessa betonggolv vilka vanligtvis endast har kosmetisk betydelse. Dessa typer av grunder har normalt högre fuktvärden pga. markfukt eftersom de i normalfallet grundlagts direkt ovanpå befintlig mark eller ovan ett tunt avjämningslager, dvs. utan underliggande kapillärbrytande eller dränerande material. Byggnader uppförda efter ca 1950 har i normalfallet betonggolv som armerats och lagts ovan dränerande material, tex sand eller stenkross. För att undvika fukt- och mikrobiella skador skall inget organiskt material vara i direktkontakt med, eller påverkas av, eventuell fukt i betonggolven. Golvkonstruktioner som kan påverkas av fukten i betonggolven bör t.ex. utföras med keramiska golvbeläggningar, fuktsäkra konstruktioner typ mekaniskt ventilerade luftspaltbildande golv eller målas med genomsläpplig färg. Vid inläggning av nya golvkonstruktioner bör man kontrollera skicket på ingjutna vatten- och avloppsledningar (om ledningarna är äldre rekommenderas att de byts ut innan nya golvkonstruktioner utförs). Det förekommer rötskador i golvbjälkar. Spår efter skadeinsektsangrepp noterades. Kontroll av skadeinsekter ingår inte i uppdraget. För att utreda typ av skadeinsekter och skadornas omfattning erfordras ytterligare kontroller. Fortsatt teknisk utredning Med avseende på uppmärksammade rötskador rekommenderas en fortsatt teknisk undersökning för att kontrollera orsak, omfattning och nödvändiga åtgärder. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 9 av 28

10 Grundläggning entrédel Betongplatta på mark med golvbeläggningar direkt på avjämnad betongplatta enligt bedömning. Det är ej känt om betongplattan utförts med eller utan underliggande värmeisolering. Konstruktionsutförande ej säkerställt via konstruktionsingrepp, konstruktionsritningar eller andra handlingar. Om heltäckande värmeisolering saknas under betongplattan eller inte är tillräckligt tjock kan det ge kalla golv och innebär dessutom att man vanligtvis bygger upp en hög fukthalt i betongplattan. För att undvika fukt- och mikrobiella skador skall inget organiskt material vara i direktkontakt med, eller påverkas av, eventuell fukt i betongplattan. Golvkonstruktioner som kan påverkas av fukten i betongplattan bör t.ex. utföras med keramiska golvbeläggningar, fuktsäkra konstruktioner typ mekaniskt ventilerade luftspaltbildande golv eller målas med genomsläpplig färg. Täta golvbeläggningar (t.ex. plastmattor) ökar fukthalten i betonggolvet vilket kan medföra mikrobiell tillväxt och lukt i anslutande organiska material, mattlim etc. Grund- och betongplattan på mark uppvisar inget synligt som är onormalt för konstruktionstypen ur vare sig fukt- eller hållfasthetssynpunkt. Riskanalys Betongplatta på mark innebär risk för fuktrelaterade skador (mögel- och rötskador) om fuktkänsliga konstruktioner som ansluter mot betongplattan inte skyddats mot fukt. Grundmurar Grundmurar av natursten och tegel enligt bedömning, ej säkerställt via konstruktionsingrepp, konstruktionsritningar eller andra handlingar. Det är ej ovanligt att naturstenmurar rört sig något under årens lopp pga. att man förr i tiden inte hade dagens möjlighet att komprimera marken. Som en följd av dessa rörelser brukar byggnader med denna grundläggning ha varierande grad av åldersrelaterade lutningar och sättningar. Viss uppfuktning sker vanligtvis i grundmurarnas nederkant pga. att dessa står direkt på mark utan underliggande dränerande och kapillärbrytande massor. För minskad risk för tjälskjutning och bortspolning av bärande marklager under murar bör man se till att ytvatten avleds från grunden. En grundläggning med grundmurar av tegel är i normalfallet stabil. Mindre sprickbildningar kan medföra brister i utvändig fuktisolering men medför i normalfallet liten risk för byggnadens goda bestånd med avseende på hållfasthet. Tegel absorberar dock mycket vatten varför man inte bör vänta för länge med att vidta åtgärder (omdränering och ny fuktisolering). Oinklädda målade grundmurar innebär ofta att mindre lokala fuktgenomslag kan torka ut naturligt och orsakar oftast endast begränsade skador i form av färg- och/eller putssläpp. Det finns synliga fuktindikationer i källardel i form av missfärgningar, vilket indikerar förhöjt fuktinnehåll i grundmurar/källarväggar. Se även rubrik Fuktisolering/dränering. Tunna sprickor konstaterades i grundmurar vilket är normalt i liknande grunder. Förhållandet bedöms ej påverka byggnadens goda bestånd ur hållfasthetssynpunkt. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 10 av 28

11 Fuktisolering och dränering Okänt utförande och ålder på eventuell dränering och utvändig fuktisolering. Funktion på en dränering beror på en rad faktorer såsom dess kringfyllnadsmassor, avledning av vatten, typ och material i dränering mm. Utvändig fuktisolering (av typ asfalt-/tjärstrykning eller liknande) kan med tiden brytas ner och förlora sin funktion. Normal livslängd på dränering och utvändig fuktisolering brukar därför anges till ca 25 år från utförandet. Nedsatt funktion på fuktisolering och/eller dränering kan innebära hög fuktpåverkan på grund med risk för fuktrelaterade skador i golvkonstruktioner, golvbeläggningar, grundmurar, reglade väggar mm. För att minska risk för stopp eller dämning i dagvatten- och/eller dräneringsledningar bör man regelbundet rengöra dagvattenbrunn om sådan finns. Om en byggnad saknar fuktisolering och dränering kan det innebära hög fuktpåverkan på grund med risk för fuktrelaterade skador i golvkonstruktioner, golvbeläggningar, grundmurar, reglade väggar mm. Då krypgrunden inte är åtkomlig för besiktning kan ingen fullgod bedömning göras av den eventuella dräneringens funktion. De fuktindikationer i form av missfärgningar på källarväggar som noterades i källaren är ofta att betrakta som normala i byggnader av detta konstruktionsutförande men kan även vara tecken på att fuktisolering/dränering är åldersmässigt förbrukade eller helt enkelt saknas. Vid nuvarande användande som oinredd källare, och om man samtidigt accepterar att med jämna mellanrum få puts- och målningsbättra grundmurar, bedöms fukten i nuvarande status inte påverka byggnadens goda bestånd ur fuktsynpunkt. Man måste dock räkna med att det "när som helst" kan bli aktuellt med uppgrävning, fuktisolering och dränering pga. ökad fuktpåverkan. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 11 av 28

12 Dagvatten Avledning av dagvatten (stuprör och dränering) sker till kommunalt nät enligt uppgift från ägare. Ålder: Ledningssystem för dagvatten samt servisledning av okända åldrar. Bedömd teknisk livslängd på ledningssystem för dagvatten brukar uppskattas till år från tiden för utförandet beroende på typ av ledningssystem och markförhållanden. Med tiden kan man förvänta sig nedsatt funktion och behov av uppgrävning och utbyte av ledningar pga. igenslamning, marksättningar mm. För att förlänga ledningssystemets tekniska livslängd bör det regelbundet kontrolleras och rensas. Stopp eller dämning i dagvattenledningar kan innebära att stuprörsvattnet tillförs grunden. Inget särskilt att notera. Hängrännor och stuprör Hängrännor och stuprör av plåt. Ålder: Hängrännor och stuprör av okända åldrar. Bedömd teknisk livslängd på hängrännor och stuprör av plåt brukar uppskattas till ca 30 år. Löpande underhåll i form av rensning, översyn/tätning av skarvar och målning krävs. Rekommenderar att stuprör vrids så att rörfals vänds ut från fasad. Detta för att eventuell frostsprängning av rörfals, ofta beroende på stopp i rör, ej skall innebära att smältvatten/regnvatten leds mot fasad med åtföljande vattenskador på fasad. Rekommenderar rensning av hängrännor samt ränndalar. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 12 av 28

13 BYGGNAD OVAN GRUNDLÄGGNING Ytterväggar ursprunglig byggnadsdel Stomme av tegel som delvis är invändigt tilläggsisolerad. Konstruktionsutförande enligt bedömning, ej säkerställt via konstruktionsingrepp, konstruktionsritningar eller andra handlingar. Denna typ av stomme är normalt sett stark och stabil men tunna sprickor kan ändå förekomma. Sådana sprickor uppstår vanligtvis första åren efter färdigställandet pga. mindre rörelser och/eller krympning/uttorkning och medför i normalfallet ingen risk för byggnaden ur hållfasthetssynpunkt. Ett problem med förekomst av sprickor är att det kan vara svårt att med säkerhet fastställa om sprickorna orsakats av krympning/uttorkning och/eller sättningar. Beroende på väggens tjocklek kan stommen ha något sämre isolervärde än vad som krävs av moderna byggnader. Innan tilläggsisolering ger dessa stommar i normalfallet ett jämnare inomhusklimat jämfört med en trästomme eftersom stommen reagerar långsamt på svängningar i temperatur, fukt mm. Isoleringen är avsedd att förbättra stommens energivärde och att ge ett varmare inomhusklimat. En invändig isolering ger en kallare stomme vilket i sin tur kan leda till att eventuell inifrån och utifrån kommande fukt tar längre tid att torka ut än när inomhusvärmen kan "hjälpa till" med uttorkningen. Det gör att risken för skador på stomme och/eller fasad ökar när värmeisoleringen finns på insidan. Inget särskilt att notera som avviker från vad som anses vara normalt för konstruktionen och normalt åldersslitage. Riskanalys Vid uppfuktning av stommen finns en risk att fuktrelaterade skador kan uppstå i inklädnadsmaterial. Ytterväggar entrédel Träregelstomme enligt bedömning, ej säkerställt via konstruktionsingrepp, konstruktionsritningar eller andra handlingar. En träregelstomme uppförd före mitten av 70-talet har i normalfallet sämre energivärden bl.a. till följd av mindre värmeisolering och otätheter jämfört med en modern stomme. En träregelstomme uppförd efter mitten av 70-talet är i normalfallet välisolerad och tät. I byggnader från denna tid kan det förekomma tryckimpregnerade väggsyllar och/eller väggsyllar med bristfälligt fuktskydd som kan ge fuktrelaterade skador och lukt. Normalt förekommer viss sprickbildning i skivskarvar och tak/väggvinklar till följd av rörelser, vilket vanligtvis inte medför någon fara för byggnadens goda bestånd. Inget särskilt att notera som avviker från vad som anses vara normalt för konstruktionen och normalt åldersslitage. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 13 av 28

14 Mellanbjälklag Mellanbjälklag av trä enligt bedömning, ej säkerställt via konstruktionsingrepp, konstruktionsritningar eller andra handlingar. I äldre mellanbjälklag av trä förekommer i normalfallet mindre rörelser vilket kan medföra nedböjningar/svikt/golvknarr till följd av åldersdeformationer, upprepade belastningar. Man hade inte heller dagens maskiner och möjlighet att komprimera/packa massor under bärande murar vilket även det kan påverka mellanbjälklaget. Vanligtvis lutar golv, tak och väggar ifrån skorsten eftersom den står stabilt på ett stort fundament medan bärande murar med tiden sjunker något. Inget särskilt att notera som bedöms vara onormalt för konstruktionsutförandet och/eller utgör normalt åldersslitage. Fasader Tegel på ursprunglig byggnadsdel och träpanel på entrédel. Ålder: Fasader av okända åldrar. Normal teknisk livslängd för en tegelfasad beror i första hand på yttre faktorer såsom materialkvalitet, luftföroreningar, klimat samt väder och vind. Med hänsyn taget till nämnda faktorer är det rimligt att bedöma en tegelfasads tekniska livslängd till minst 70 år. Normalt behöver fogarna kompletteras efter ca 40 år om arbetet utförts korrekt, men stora avvikelser förekommer beroende på hur utsatt fasaden är. Tegel är ett starkt och tåligt fasadmaterial som kräver lite underhåll. Ofta förekommer tunna sprickor vilka sällan innebär risk för inläckage i fasad varför de endast har kosmetisk betydelse. Normal teknisk livslängd för en träpanel beror på en rad faktorer såsom, virkeskvalitet, underhåll, färgtyp, yttre förhållanden, förekomst av luftspalt etc. Teknisk livslängd för en träpanel bedöms, vid normalt underhåll, till ca år. Se not. under Mark angående sprickor i byggnadens östra tegelfasad. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 14 av 28

15 Fönster och dörrar Fönster av varierande typ och ålder (kopplade fönster av okända åldrar och fönster med isolerglaskassetter från ca 1983 enligt märkning i fönster). Äldre fönster före slutet av 60-talet har generellt bra virkeskvalitet. Normal livslängd på dessa fönster beror naturligtvis på underhåll, placering i fasader mm men med ett bra underhåll är det inte ovanligt med livslängder på 50 år eller mer. Fönster tillverkade från ca slutet av 60-talet och under 70-talet har ofta sämre virkeskvalitet och kortare livslängd än fönster från andra tidsperioder. Normal livslängd på dessa fönster beror naturligtvis på underhåll, placering i fasader mm men med ett bra underhåll brukar livslängden uppskattas till ca 30 år. Livslängd för fönster fr.o.m. 80-talet bedöms till ca år beroende på virkeskvalitet, underhåll, placering mm. Livslängd för isolerglaskassetter bedöms till ca år. Isolerglas åldras och kan med tiden bli otäta. Det är inte alltid det går att upptäcka om ett isolerglas är otätt vid en besiktning eftersom bl.a. kondensbildning varierar med väderlek. Det är viktigt att man regelbundet kontrollerar infästning och tätning av fönsterbleck och droppbleck. Takfönster erfordrar regelbunden kontroll och underhåll av beslag och tätningar vid genomföring yttertak (särskilt utvändig tätning i överkant mot takpannor). Källarfönster är trasigt. Rekommenderar åtgärd. Det förekommer trasiga kittlister. Rekommenderar åtgärd. Rekommenderar målning av fönster. Det förekommer fönsterbleck som behöver justeras samt tätas. Fönsterbleck saknas på fönster lokalt. I anslutning till takfönster noteras inga synliga tecken på läckage. Det saknas tröskelbleck under dörrar. Riskanalys Takfönster är känsliga för läckage och kondens och kräver noggrant underhåll. Brister i infästningar och anslutningar vid fönster kan medföra risk för fuktskador i anslutande konstruktioner. Det saknas fönsterbleck vilket innebär en ökad risk för att vatten kan tränga in och orsaka skador i anslutande konstruktioner och/eller fönster. Avsaknad av tröskelbleck innebär risk för fuktrelaterade skador i anslutande konstruktioner och/eller dörrparti. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 15 av 28

16 Vind ursprunglig byggnadsdel Vindsbjälklaget utfört med mineralullsisolering, delvis med ångspärr av plastfolie och delvis utan ångspärr. enligt bedömning efter stickprovsmässiga kontroller på vind, ej säkerställt via konstruktionsingrepp, konstruktionsritningar eller andra handlingar. Med avseende på att skador kan inträffa i vind-/takkonstruktioner till följd av läckage och kondens, är det väsentligt att vinden regelbundet kontrolleras (några gånger per år) för att i tid kunna upptäcka och begränsa eventuella skador. Tak och vindar i byggnader uppförda under denna tid tillfördes vanligen värme pga. sämre isolering än i moderna byggnader samt ofta även via en varm skorstensstock. Fukttillskottet inomhus var tidigare betydligt lägre än vid dagens boende med frekventare bad, dusch, tvätt mm. Det är därför av avgörande betydelse om man ska undvika fuktskador i tak och på vindar att man har en väl fungerande ventilation (gärna mekanisk) som skapar undertryck inomhus samt minskar det allmänna fukttillskottet. Detta måste särskilt beaktas om man förändrar uppvärmningssystem (en kall skorsten försämrar självdragsventilationen), lägger om yttertak och/eller ökar fukttillskottet inomhus, t.ex. genom högre personbelastning. Även om ångspärren utgörs av relativt tät plastfolie, kan man ej förvänta sig samma täthet och beständighet som plastfolie från mitten av 70-talet och senare. Detta medför att plastfolien i viss omfattning kan släppa igenom fuktig inomhusluft som kan kondensera mot kalla takkonstruktioner. Eventuell tilläggsisolering av en äldre vind innebär att vinden blir kallare vilket även det medför ökad risk för fuktskador i tak eller på vind pga. kondens. Snedtak från nockvind till takfot/sidovindar utgörs av s.k. parallelltak som inte är åtkomligt för besiktning. Nockvinden är endast delvis åtkomligt pga. att gångbryggor saknas. Rekommenderar därför att gångbryggor monteras på samtliga delar av vinden, för att besiktning av hela vinden skall kunna ske utan risk för genomtrampning, och för att isolering ej skall trampas ner och därigenom bli försämrad ur värmeisoleringssynpunkt. Endast en sidovind mot norr var åtkomlig för besiktning. Övriga sidovindar är inte åtkomliga för besiktning. Inga skadesignaler eller tecken som tyder på pågående läckage noterades i innertak eller väggar. För en bättre bedömning av ej åtkomliga vindsutrymmens utförande och status erfordras upptagande av inspektionsluckor. Ångspärr är felaktigt monterad. Då ångspärren endast är lagd i facken mellan takstolarna samt uppvikt mot yttertakets insida finns det risk för fuktrelaterade skador. Ångspärr saknas i åtkomlig sidovind. Mögelpåväxter noterades på yttertakets insida, varför det kan föreligga behov av åtgärder för att minska risken för ytterligare skador (förhindra uppfuktning och fortsatta mikrobiella skador), se även not. under Ventilation. Spår efter skadeinsektsangrepp noterades. Kontroll av skadeinsekter ingår inte i uppdraget. För att utreda typ av skadeinsekter och skadornas omfattning erfordras ytterligare kontroller. Riskanalys En felaktigt monterad ångspärr kan medföra risk för fuktrelaterade skador (t.ex. mögel- och rötskador). Avsaknad av ångspärr innebär risk för fuktrelaterade skador (t.ex. mögel- och rötskador) pga. att varm fuktig inomhusluft kan kondensera mot kalla konstruktionsdelar. Med avseende på uppmärksammade mögelpåväxter på yttertakets insida föreligger risk för att skadorna förvärras och/eller ytterligare skador (t.ex. mögel- och rötskador) i ej synliga delar. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 16 av 28

17 Vind entrédel Yttertaket är utfört som låglutande tak ovan låga vindsutrymmen. Typ av isolering/ångspärr okänt (konstruktionsutförandet ej fastställt vid besiktningen). Åtkomlighet: Vindsutrymme ej åtkomligt pga. att lucka saknas. Äldre byggnader saknar normalt luftspalter mellan yttertak och isolering. Tak och vindsbjälklag i äldre byggnader tillfördes vanligen värme pga. sämre isolering än i moderna byggnader. Grundprincipen för en äldre vind-/takkonstruktion var att man, till skillnad från en modern dito, strävade efter att till viss del värma tak/vindar och därigenom sänka den relativa ånghalten (fuktigheten). Fukttillskottet inomhus var förr i tiden betydligt lägre än vid dagens boende med frekventare bad, dusch, tvätt mm. Det är därför av avgörande betydelse om man ska undvika fuktskador i vind-/takkonstruktioner att man har en väl fungerande ventilation (gärna mekanisk) som skapar undertryck inomhus samt minskar det allmänna fukttillskottet. Detta måste särskilt beaktas om man förändrar uppvärmningssystem (en kall skorsten försämrar självdragsventilationen), lägger om yttertak och/eller ökar fuktillskottet inomhus, t.ex. genom högre personbelastning. Eventuell tilläggsisolering av denna typ av vindsbjälklag innebär att vindsbjälklaget blir kallare vilket även det medför ökad risk för fuktskador i tak eller vindsbjälklaget pga. kondens. Vindsbjälklaget är inte åtkomligt för besiktning. Inga skadesignaler eller tecken som tyder på pågående läckage noterades i innertak eller väggar. För en bättre bedömning av vindsbjälklagets utförande erfordras upptagande av inspektionsluckor. Riskanalys Låglutande tak innebär risk för skador pga. såväl läckage som kondensbildning. För att bättre kunna bedöma vindsutrymmets konstruktionsutformning och förekomst av eventuella skador erfordras upptagande av inspektionslucka/or. Dessa inspektionsöppningar kan dessutom nyttjas för regelbundna kontroller av utrymmet (några gånger per år). Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 17 av 28

18 Tak ursprunglig byggnadsdel Taktäckning utförd med enkupigt taktegel ovan läkt, underlagspapp samt råspont/träpanel. Ålder: Okänt men troligen äldre. Enkupigt taktegel släpper igenom en del vatten vilket innebär att underlagstaket måste vara tätt eftersom det har avgörande betydelse för takets täthet. Normal teknisk livslängd på en underlagspapp bedöms vara ca 30 år varefter man får räkna med att det kan vara aktuellt lägga om taket för att undvika skador pga. läckage. För att underhålla taket och för att förlänga takets livslängd bör översyn och utbyte av trasiga takpannor utföras regelbundet liksom översyn och kontroll vid plåtbeslag och genomföringar. Vidare rekommenderas regelbunden borttagning av skräp, löv och mossa såväl ovan som under takpannor. Taket är pga. brant lutning samt halkrisk endast kontrollerat från takstege, tak ovan entrédel samt mark. Yttertaksbeläggning bedöms vara åldersmässigt avskrivet. Vid besiktningstillfället noterades dock inget som, trots takets ålder, tyder på nära förestående omläggning av taket. Rekommenderar regelbunden kontroll av vind för att i tid upptäcka eventuella tecken på läckage. Omläggning bör dock finnas med i fastighetens underhållskalkyl pga. ålder. Underlagstaket och läkten är äldre vilket innebär att man bör kalkylera med att lägga om yttertaket. Huv (regnskydd) saknas ovan skorsten. Rekommenderar montering av huv för att minska risken för att skorsten/rökkanaler och dem anslutna konstruktioner fuktas upp av snö och regn. Kompletteringsfogning av skorstenen rekommenderas. Mossbildningar konstaterades på takpannor. Förhållandet innebär att livslängd på underlagstak och läkt kan förkortas och att risken för läckage ökar. Rensning rekommenderas. Frostsprängda takpannor noteras, byte av dessa rekommenderas. Riskanalys Eftersom yttertaksbeläggningen bedöms vara åldersmässigt avskriven bör man vara uppmärksam på att skador kan finnas eller uppkomma i undertaken samt att risken för läckage i yttertaket ökar. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 18 av 28

19 Tak entrédel Taktäckning utförd med falsad plåt med underlagspapp på underlagstak av råspont/träpanel. Ålder: Okänt. Teknisk livslängd på ett plåttak i standardutförande med normal kvalitet på plåt och korrekta infästningar bedöms, med normalt underhåll, vara ca år. Enkelfalsad plåt är inte lika tät som en modern dubbelfalsad plåt. I äldre byggnader utfördes ofta läggning med takplåt ovan en lumpbaserad papp som i dagsläget är otät och åldersmässigt förbrukad. Rekommenderar därför att man låter plåtslagare se över falsar/skarvar då dessa dessutom med tiden kan förväntas bli otäta pga. rörelser i plåtarna. Vid kontroll av innertak och väggar kunde undertecknad inte se några signaler/tecken på att det förekommer läckage genom taket (typ fuktrosor, fuktfläckar etc.). Yttertaksbeläggning bedöms vara åldersmässigt avskrivet. Vid besiktningstillfället noterades dock inget som, trots takets ålder, tyder på nära förestående omläggning av taket. Rekommenderar regelbunden kontroll av vind för att i tid upptäcka eventuella tecken på läckage. Omläggning bör dock finnas med i fastighetens underhållskalkyl pga. ålder. Riskanalys Eftersom yttertaksbeläggningen bedöms vara åldersmässigt avskriven bör man vara uppmärksam på att skador kan finnas eller uppkomma i undertaken samt att risken för läckage i yttertaket ökar. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 19 av 28

20 KÖK OCH VÅTRUM Kök Kök med äldre standard. Normal teknisk livslängd för köksmaskiner beräknas till ca 10 år. Under diskmaskin, diskbänk, kyl, frys och ismaskin eller dylikt bör det finnas ett tätt ytskikt. Rekommenderar montering av skvallerskydd under kyl/frysskåp och i diskbänksskåp. Tippskydd saknas på spis (barnsäkerhetskrav). Toalett Äldre ytskikt. Utfört år: Okänt. Läckage noterades vid handfat. Åtgärd erfordras. Badrum Plastmatta på golv och väggar. Utfört år: Okänt. Livslängden för ytskikt av plastmatta bedöms till ca 20 år. När ytskikten har nått denna ålder är den tekniska livslängden uppnådd vilket innebär att man skall kalkylera med renovering. Vid renovering är det viktigt att känna till vilka branschregler som gäller för olika utföranden. Yt-/tätskikten bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd varför man ska kalkylera med renovering. Brister/otätheter noterades i svetsfogar. Klämringarna i golvbrunnarna har lossnat. Rörgenomföringar noterades i våtzonen. Riskanalys Eftersom yt-/tätskikten bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd finns risk för fuktskador i bakomliggande konstruktioner till följd av bristande täthet. Brister/otätheter i svetsfogar kan innebära risk för fuktskador i anslutande konstruktionsdelar. När klämringen har lossnat i golvbrunnen föreligger risk för fuktskador pga. bristande täthet i anslutning av tätskikt mot golvbrunn. Rörgenomföringar i våtzonen innebär risk för fuktskador. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 20 av 28

21 Tvättstuga Plastmatta på golv och målade väggar. Utfört år: Okänt. Livslängden för ytskikt av plastmatta bedöms till ca 20 år. När yt-/tätskikten har nått denna ålder är den tekniska livslängden uppnådd vilket innebär att man skall kalkylera med renovering. Vid renovering är det viktigt att känna till vilka branschregler som gäller för olika utföranden. Yt-/tätskikten bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd varför man ska kalkylera med renovering. Brister/otätheter noterades i ytskikt vid lucka till källare. Klämringen i golvbrunnen har lossnat. Riskanalys Eftersom yt-/tätskikten bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd finns risk för fuktskador i bakomliggande konstruktioner till följd av bristande täthet. Brister/otätheter i ytskikt kan innebära risk för fuktskador i anslutande konstruktionsdelar. När klämringen har lossnat i golvbrunnen föreligger risk för fuktskador pga. bristande täthet i anslutning av tätskikt mot golvbrunn. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 21 av 28

22 INSTALLATIONER Ventilation Självdragsventilation. För att en självdragsventilation skall fungera på avsett vis krävs, förutom de termiska drivkrafterna (skillnad i temperatur mellan ute- och inneluft), att en tillräckligt fungerande tilluft finns i byggnaden. En självdragsventilation har normalt svårt att uppnå kraven på tillräckligt luftutbyte med avseende på dagens höga fuktproduktion inomhus. Otillräcklig ventilation kan i vissa fall medföra uppfuktning och kondensation i konstruktionsdelar (vanligast i takkonstruktioner och vindsutrymmen). En fukt- och klimatmässigt bättre lösning är en mekanisk ventilation vilket innebär att ventilationen blir styrd samt att ett undertryck skapas i byggnaden. På grund av de mögelpåväxter, troligen orsakade av kondensbildning, som noterades på vinden finns anledning att misstänka att inomhusventilationen inte är fullgod och att åtgärder krävs för att förbättra inomhusventilationen. Rekommenderar att fackman kontaktas för att kontrollera och ge förslag på hur man förbättrar inomhusventilationen i hela byggnaden. Vatten och avlopp Kontroll av VA-anläggningarna/installationerna ingår inte i uppdraget men omfattas av köparens undersökningsplikt. Uppvärmning Kontroll av uppvärmningssystemet ingår inte i uppdraget men omfattas av köparens undersökningsplikt. Elinstallationer Kontroll av elinstallationer ingår inte i uppdraget men omfattas av köparens undersökningsplikt. Eldstäder, skorsten och rökkanaler Kontroll av rökkanaler och anslutna eldstäder ingår inte i uppdraget men omfattas av en köpares undersökningsplikt. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 22 av 28

23 ÖVRIGT Allmänt Möblerade utrymmen: Byggnaden var vid besiktningstillfället möblerad. Undertecknad rekommenderar att byggnaden avsynas när den är tömd så att även ytor som dolts av bohag vid denna besiktning blir åtkomliga vilket ingår i köparens undersökningsplikt. Övriga byggnader Kontroll ingår inte i uppdraget men omfattas av en köpares undersökningsplikt. Radon Kontroll av radon ingår inte i uppdraget men ingår i köparens undersökningsplikt. Radonmätning är enligt uppgift inte utfört i byggnaden. Socialstyrelsen allmänna råd avseende rikt- och gränsvärde för "Olägenhet för människors hälsa", gäller fr.o.m gränsvärdet 200 Bq/m³ radongashalt i befintliga bostäder. Asbest Kontroll ingår inte i uppdraget men ingår i en köpares undersökningsplikt. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 23 av 28

24 BESIKTNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 1 Ändamålet med besiktningen Det avtalade ändamålet med att genomföra en överlåtelsebesiktning är, att inför en fastighetsöverlåtelse, med hjälp av en byggnadsteknisk besiktning samla in och redovisa mesta möjliga väsentliga information om det befintliga skicket på besiktigad del av fastigheten vid besiktningstillfället. Resultatet av denna byggnadstekniska besiktning redovisas på så sätt att besiktningsförrättaren upprättar ett besiktningsutlåtande som sänds till den som beställt besiktningen. Med hjälp av den information som förmedlas i ett besiktningsutlåtande erhålls ett säkrare underlag för att redan före en fastighetsöverlåtelse bedöma fastighetens verkliga skick och den förväntan en köpare kan ha på byggnaden. Överlåtelsebesiktningen ersätter inte köparens undersökningsplikt. Överlåtelsebesiktningen omfattar endast en del av köparens undersökningsplikt. Även sådana delar som, enligt besiktningsvillkoren, inte besiktigas ingår i undersökningsplikten. 2 Överlåtelsebesiktningens omfattning samt förklaringar För överlåtelsebesiktningen gäller de villkor som återfinns i detta dokument och i uppdragsbekräftelsen. Vid överlåtelsebesiktningen genomför besiktningsförrättaren en okulär byggnadsteknisk undersökning av fastighetens befintliga skick vid besiktningstillfället. Besiktningen omfattar inte hela fastigheten utan endast de delar som uttryckligen anges i uppdragsbekräftelsen. I uppdraget ingår alltid, om inte annat anges, fastighetens huvudbyggnad. Eventuella andra byggnader (sekundärbyggnader såsom garage, uthus etc.) ingår endast om så anges i uppdragsbekräftelsen. Vidbyggda sekundärbyggnader med invändig förbindelse med huvudbyggnaden räknas som en del av huvudbyggnaden. Överlåtelsebesiktningen är en byggnadsteknisk besiktning av byggnad och den mark som har teknisk betydelse för byggnaden. Mark som inte har ett omedelbart förhållande till byggnaden omfattas inte. Besiktningsförrättare som utför överlåtelsebesiktningar är inte behöriga att utföra några funktionskontroller av installationer såsom mekanisk ventilation, uppvärmning, el, vatten- och avlopp, sanitet, pool med tillhörande utrustning, maskinell utrustning, rökgångar och eldstäder mm varför sådana installationer ansvarsmässigt undantas från besiktningen. De omfattas dock av köparens undersökningsplikt. I överlåtelsebesiktningen ingår inte miljöinventering och inte heller undersökningar som kräver ingrepp i byggnaden, provtryckning, radonmätning, fuktmätning eller annan mätning. Utökad kontroll av konstruktionsdel, fortsatt teknisk utredning, förslag till avhjälpande av brister, kostnadsberäkningar och värderingar i övrigt ingår inte i en överlåtelsebesiktning. Dessa kan dock beställas som särskilt uppdrag och kräver skriftlig överenskommelse. 3 Tilläggstjänst Eminenta PLUS I Eminenta PLUS lämnas viss begränsad information beträffande installationsdelen enligt nedan. Eftersom besiktningsförrättaren i allmänhet har större erfarenhet av installationer för mekanisk ventilation, uppvärmning, el, vatten- och avlopp, rökgångar och eldstäder mm än en normalt bevandrad husköpare, redovisas i besiktningsutlåtandet i detta fall bedömningar och eventuella rekommendationer avseende dessa installationer. Bedömningar och rekommendationer grundar sig på säljarens uppgifter, allmänt kända ålders- och/eller försäkringsmässiga avskrivningar och/eller andra uppenbara indikationer på fel. Några undersökningar i form av provtryckningar, uppmätningar, kontroll av skyddsjord, isolationsmätning av elsystem mm utförs inte av besiktningsförrättaren. Dessa typer av undersökningar kräver i allmänhet besiktningsmän med särskild behörighet för respektive installation. Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 24 av 28

25 4 Överlåtelsebesiktningens praktiska och juridiska betydelse Överlåtelsebesiktningen gäller förhållandena vid besiktningstillfället. Den information som redovisas i besiktningsutlåtandet ökar parternas kunskap om fastighetens befintliga skick i besiktigad del vid besiktningstillfället. Informationen i besiktningsutlåtandet redovisar vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet och får betydelse för tillämpningen av jordabalkens ansvarsregler för köpare och säljare. Förhållanden som antecknats vid den okulära besiktningen och sådana befarade fel som antecknas i riskanalysen är redovisat på ett sätt som innebär att köparen före köpets fullbordan fått kunskap om förhållandena. De förhållanden som antecknats i besiktningsutlåtandet liksom de risker som antecknats i riskanalysen och som senare infrias kan en köpare inte göra gällande mot en säljare om inte säljaren lämnat garanti. Garantier och annan information om fastigheten med byggnaden som säljaren lämnar under överlåtelsebesiktningen bör också skriftligen införas i köpekontraktet. 5 Överlåtelsebesiktningens genomförande Innan överlåtelsebesiktningen påbörjas skickar eller överlämnar besiktningsförrättaren en uppdragsbekräftelse till den som beställt överlåtelsebesiktningen (nedan angivet som uppdragsgivaren). Av uppdragsbekräftelsen framgår överlåtelsebesiktningens omfattning. Före överlåtelsebesiktningen går besiktningsförrättaren igenom uppdragsbekräftelsen med uppdragsgivaren så att några oklarheter om överlåtelsebesiktningen och dess omfattning inte föreligger. Överlåtelsebesiktningen innehåller fyra moment och avslutas med att besiktningsförrättaren redovisar resultatet i ett besiktningsutlåtande. I besiktningsutlåtandet redovisas information om det befintliga skicket av besiktigad del av fastigheten, vid besiktningstillfället, som är av väsentlig betydelse för en fastighetsägare att känna till. Uppdragsgivaren skall förvissa sig om att besiktningsförrättaren i besiktningsutlåtandet antecknar uppgifter som lämnas under besiktningen. Skavanker, skador på grund av slitage och andra i sammanhanget obetydliga upplysningar antecknas normalt inte i besiktningsutlåtandet (kan i vissa fall noteras som information om underhåll, "att-göra-lista" för uppdragsgivaren). För att överlåtelsebesiktningen skall kunna utföras på avtalat sätt skall uppdragsgivaren se till att samtliga utrymmen och ytor är tillgängliga. Berörda utrymmen och ytor skall vara lättåtkomliga och fria från skrymmande bohag. Godkänd stege och skyddsanordningar (ex.vis glidskydd till stege) skall finnas tillgängligt. 5.1 Handlingar Utgångspunkten för en överlåtelsebesiktning är byggnadens ålder, brukande och allmänna skick samt den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter och omständigheterna vid köpet. Som grund för överlåtelsebesiktningen används handlingar samt upplysningar från säljaren som lämnats till besiktningsförrättaren om handlingarna och upplysningarna är av den beskaffenheten att de kan användas. Handlingar och upplysningar som besiktningsförrättaren får ta del av och som används antecknas i besiktningsutlåtandet. Det åligger inte besiktningsförrättaren att särskilt kontrollera handlingarnas och uppgifternas riktighet i annat fall än i de avseenden där de framstår som uppenbart felaktiga. 5.2 Okulär besiktning I överlåtelsebesiktningen ingår en okulär besiktning. En okulär besiktning innebär att besiktningsförrättaren undersöker synliga ytor i samtliga tillgängliga utrymmen samt fasader, tak och mark i den mån marken bedöms vara av byggnadsteknisk betydelse. Med tillgängliga utrymmen menas alla sådana utrymmen som kan undersökas via öppningar, dörrar, inspektionsluckor och liknande samt alla utrymmen som i övrigt är krypbara. För att en vind skall anses vara besiktningsbar skall det finnas spångbrädor eller likvärdigt. Yttertak besiktigas i normalfallet från mark, stege, taklucka och gångbryggor i den mån sådana finns. Yttertaket beträds ej om säkerheten av någon anledning kan ifrågasättas av besiktningsförrättaren. Eventuella stegar skall tillhandahållas av uppdragsgivare eller ägare. Undanflyttning av vitvaror samt lösöre såsom Eminenta/Niclas Parhorn Bystenen 1 Sida 25 av 28