Habiliteringsutredning
|
|
- Nils Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Habiliteringsutredning Slutrapport Lednings- och verksamhetsstöd Division Medicin-Psykiatri Åsa Linder, projektledare Maria Lindberg, verksamhetsutvecklare Projektgrupp Kerstin Hallonqvist, division Primärvård Robert Hill, Doktorama AB Britt-Inger Norrström, t.f. VC, VO Vuxenpsykiatri Oscar Nises, VEC, VO Vuxenpsykiatri Towa Johansson Marknell, VC, VO Specialmedicin Caroline Engberg, VEC, VE Vuxenhabilitering Marju Sjöberg, VEC, VE Barn- och ungdomshabilitering Roger Westerlund, VC, Barn och ungdomspsykiatri Gunilla Winqvist Lindkvist, VO Barn och ungdomspsykiatri Agneta Danielsen, VEC, VO Barn och ungdomssjukvård Kristina Lingman, VC, VO Familjehälsa Mikael Wall, VEC, VE Familjehälsa Kristina Lagerwall Larsson, handikappkonsulent, LOV Mall-ID
2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Projektets genomförande Kartläggningens resultat Analys Diskrepans mellan insatser för barn/ ungdomar och vuxna Brist på fasta vårdkontakter och samverkan mellan verksamheter Kompetensbehov Organisatoriska mellanrum skapar problem för målgruppen/närstående och personal Förslag till tidssatt handlingsplan (12)
3 1 Sammanfattning Landstingsstyrelsen beslutade den 3 september 2014 om genomförande av en habiliteringsutredning. Projektet ska kartlägga, analysera och förslå förbättringsåtgärder inom hälso- och sjukvården för barn, ungdomar och vuxna med flerfunktionsnedsättningar. I slutrapporten ska kartläggning, analys och tidsatt handlingsplan finnas med. (LS 2014/822). Bakgrunden är att behov av förbättringsarbeten för flerfunktionsnedsatta personer i alla åldrar har framkommit i tidigare genomförd rehabiliteringsutredning samt att det från brukarföreträdare kommit signaler till landstingets politiker om sådant behov. Utredningen består av tre delar: Kartläggning: Beskrivning av verksamheterna idag och dess förutsättningar samt faktauppgifter. Analys: Identifierade områden med behov av utveckling. Handlingsplan: Förslag till åtgärder. I denna slutrapport presenteras ett sammandrag av kartläggningen med beskrivning av analys samt förslag till tidsatt handlingsplan. Kartläggningsrapporten är publicerad på Region Gävleborgs intranät Plexus och externt på regionens hemsida. Sammanfattningsvis noteras att personer med flerfunktionsnedsättningar får sina hälso- och sjukvårdsinsatser från ett flertal enheter inom primär- och specialistvården. Uppdragen för verksamheterna är inte tydliggjorda specifikt för målgruppen flerfunktionsnedsatta personer. Oklarheter finns kring habiliteringens uppdrag som är olika för vuxen- och barn/ungdomshabiliteringen. Vuxna personer med flerfunktionsnedsättningar får söka sina insatser medan barn och ungdomar har sina kontakter fortlöpande. Ett mönster som ses i kartläggningen är diskrepans mellan brukarnas/familjernas behov av sammanhållen vård för vuxna personer med flerfunktionsnedsättningar och hur vården genomförs idag. Oftast är det en fragmentisering av insatser från olika instanser. Nationellt sker ingen specifik satsning på personer med flerfunktionsnedsättningar. Däremot finns delar av gruppen med i den nationella satsningen Psykisk hälsa barn och unga som SKL genomför med landets landsting och kommuner. Framtida medicinsk kompetensförsörjning för personer med flerfunktionsnedsättningar är ett problem i hela landet. Barnneurologer är en yrkesgrupp som inte räcker till för behovet och vuxenhabiliteringsläkare utbildas 3 (12)
4 inte längre. Ansvaret för framtidens uppbyggnad av kompetens åligger landstingen att finna vägar för. Ett gemensamt grepp för flera landsting/regioner torde vara en väg att gå för att skapa en strategi för en relativt liten grupp i behov av samlad medicinsk kompetens. Vid analys av kartläggningen framkommer fyra större utvecklingsområden: Skillnad i insatser för barn/ ungdomar respektive vuxna Brist på fasta vårdkontakter och samverkan mellan verksamheter Kompetensbehov Organisatoriska mellanrum skapar problem för målgruppen/närstående och personal En tidssatt handlingsplan är utarbetad som möter de utvecklingsbehov som preciserats i analysen. De förändringsarbeten som föreslås i handlingsplanen, kommer efter beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden, att konkretiseras i uppdragsbeskrivningar. Uppdragen beslutas i styrgruppen för habiliteringsutredningen och genomförs i linjeorganisationen. 2 Inledning Landstingsstyrelsen beslutade den 3 september 2014 om genomförande av en habiliteringsutredning. Bakgrunden till beslutet är att vid tidigare genomförd rehabiliteringsutredning framkom att vuxna personer med flerfunktionsnedsättningar är en grupp som idag inte har ett optimalt omhändertagande inom hälso- och sjukvården. Primärvården har ett större hälsooch sjukvårdsuppdrag för vuxna än för barn och ungdomar. Primärvården upplever egna brister på kompetens då antalet patienter för varje hälsocentral är litet och vanan att behandla personer med medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar är komplex. Under våren 2014 kontaktades landstingsråden av en grupp föräldrar till flerfunktionsnedsatta personer som påtalade de problem som finns inom hälsooch sjukvården när deras barn uppnår 18 års ålder. Av beslutet i landstingsstyrelsen framgår att projektet ska kartlägga, analysera och förslå förbättringsområden inom hälso- och sjukvården för barn, ungdomar och vuxna med flerfunktionsnedsättningar. 2.1 Projektets genomförande Utredningen har genomförts i projektform med projektgrupp, styrgrupp och två referensgrupper, den ena med brukarföreträdare och den andra med chefläkare och överläkare från berörda verksamheter. Hälso- och sjukvårdsnämnden har varit politisk styrgrupp. Utredningen består av tre delar: Kartläggning: Beskrivning av verksamheterna idag och dess förutsättningar samt olika faktauppgifter. Analys: Identifierade områden med behov av utveckling. 4 (12)
5 Handlingsplan: Förslag till åtgärder. 3 Kartläggningens resultat En omfattande kartläggning är genomförd och inkluderar nedanstående områden: Sammanställning av regioninterna faktauppgifter: antal besök och telefonsamtal till personer med flerfunktionsnedsättningar under 2014 samt kostnader för dessa. Sammanställning av uppdragsbeskrivningar och pågående utvecklingsområden inom regionens verksamheter Synpunkter från brukarorganisationer, patientintervjuer och medarbetardialoger. Synpunkter från verksamheterna utifrån enkät till berörda chefer Faktauppgifter från SKL:s årliga sammanställning av LSS-insatser i landets kommuner. Omvärldsspaning genom intervju med tjänstemän på SKL och frågeställningar till habiliteringschefer i 7-län. Av kartläggningen kan bland annat följande noteras: Personer med flerfunktionsnedsättningar får sina hälso- och sjukvårdsinsatser från ett flertal enheter inom primär- och specialistvården. Uppdragen för verksamheterna är inte tydliggjord specifikt för målgruppen. Utvecklingsarbeten pågår inom flera verksamheter i regionen. Dessa är viktiga att ta till vara i de förbättringsåtgärder som har utarbetats. Gävleborg har en väl utbyggd primärvård med 44 hälsocentraler jämt fördelade över länet. I den jämförelse som finns i NYSAM för 2013 är personalkostnaderna för habiliteringen i Gävleborg i nivå med flertalet av de nio ingående landstingen. Oklarheter finns kring habiliteringens uppdrag som är olika för vuxen- och barn/ungdomshabiliteringen. Vuxna personer med flerfunktionsnedsättningar får söka sina insatser medan barn och ungdomar har sina kontakter fortlöpande. Ett mönster som ses i kartläggningen är diskrepans mellan brukarnas/familjernas behov av sammanhållen vård för vuxna personer med flerfunktionsnedsättningar och hur vården genomförs idag. Oftast är det en fragmentisering av insatser från olika instanser. När det fungerar som bäst är alla aktörer tillsammans med familjer och genomför en samordnad individuell plan (SIP). Åtgärden är tidskrävande men ger en tydlighet om vem som ska utföra vad. Alla som varit med om SIP vittnar det positiva med helhetssynen och allas bidrag i det arbetet. Dock kan konstateras att det endast är ett fåtal individer i målgruppen som har en SIP. Ekonomiska incitament för att genomföra SIP finns idag endast för BUP där antalet SIPar är ett prestationsmål för statligt stimulansbidrag. Nationellt sker ingen specifik satsning på personer med flerfunktionsnedsättningar. Däremot finns delar av gruppen med i den nationella satsning Psykisk hälsa barn och unga som SKL genomför med landets landsting och kommuner. 5 (12)
6 Framtida medicinsk kompetensförsörjning är ett problem i hela landet. Barnneurologer är en yrkesgrupp som inte täcker behovet och vuxenhabiliteringsläkare finns snart inte längre. Ansvaret för framtidens uppbyggnad av kompetens åligger landstingen. Kartläggningen i sin helhet ses i bilaga 1. 4 Analys Fyra större utvecklingsområden utkristalliseras vid analys av kartläggningen. 4.1 Skillnader i insatser för barn/ ungdomar respektive vuxna Barn och ungdomar upp till 18 år får huvudsakligen sina insatser inom specialistvården. Vid 18 års ålder överförs personen till primärvården, som har vuxenhabiliteringen som konsultstöd. Omställningen efter 18 årsdagen bli stor, då den enskilde och familj inte haft kontakt med primärvården i större utsträckning. Det tycks som att åldersgränsen idag inte matchar de insatser barn/ungdomar/vuxna personer med flerfunktionsnedsättningar har behov av. Förskrivning av hjälpmedel är mer generös i barn- och ungdomsperioden jämfört med vuxenperioden. 4.2 Brist på fasta vårdkontakter och samverkan mellan verksamheter Personer med flerfunktionsnedsättningar har många vårdkontakter. Närstående och/eller personliga assistenter har ett stort arbete med att navigera i sjukvårdsystemet eftersom fasta vårdkontakter saknas och därmed även samordning av insatser. Samordningen försvåras ytterligare på grund av att olika verksamheter i hälso- och sjukvården inte samverkar med varandra. 4.3 Kompetensbehov Brist på habiliteringsläkare är ett problem i Gävleborg, liksom i riket. Ett gemensamt grepp för flera landsting/regioner torde vara en väg att gå för att skapa en strategi för en relativt liten grupp av flerfunktionsnedsatta personer i behov av samlad medicinsk kompetens. Hälso- och sjukvårdsdirektören tar med frågan till det nationella nätverket för landets hälso- och sjukvårdsdirektörer för att se över framtida möjligheter. Antalet patienter med flerfunktionsnedsättning är litet för varje hälsocentral. Det medför att medarbetarenas kompetens för omhändertagande av gruppen inte upprätthålls. För vuxna personer med flerfunktionsnedsättningar finns behov av nischade specialistläkare inom neurologi och vuxenpsykiatri. Genom att utse några 6 (12)
7 specialister som ges möjlighet till ökad kompetens om flerfunktionsnedsättningar skapas förutsättningar för kontinuitet till patienter samt ett konsultativt stöd till familjeläkare. Några individer med grav utvecklingsstörning, autism och beteendestörning har idag en besvärlig situation som ibland leder till akut inskrivning inom psykiatrin. För att nå en optimal livsmiljö för den enskilde och förebygga akut inskrivning behöver kunskap inom det kognitiva psykologiska området med beteendeanalys utvecklas och förmedlas till närstående samt personal i gruppboenden/hemmet. Logopedresurser för personer med flerfunktionsnedsättningar och kommunikationsproblem täcker inte behovet. 4.4 Organisatoriska mellanrum skapar problem för målgruppen/närstående och personal Organisatoriska mellanrum skapas på grund av att uppdragen för verksamheterna inte hakar i varandra. Det leder till att patienter bollas mellan olika instanser, som i sin tur skapar frustration hos patienter, närstående och personal. Ett exempel på organisatoriskt mellanrum som tydligt framträder är för personer i alla åldrar med autism och utvecklingsstörning. Habilitering och psykiatri har olika tolkningar om symtom som tvång, ångest och depression för gruppen. Psykiatrin anser att symtomen är en konsekvens av funktionsnedsättningen, medan habiliteringen ser dem som psykatriska symtom man inte är rustad för att möta. Ett antal gråzoner har identifierats, där ansvarsområden för verksamheter inte är tydliga och skapar organisatoriska mellanrum. Det leder till att ingen verksamhet anser sig ha uppdraget. De områden som identifierats är: Patienter i alla åldrar med autismdiagnos (ofta tillsammans med utvecklingsstörning) som har symtom som tvång, depression och/eller ångest. Ansvaret för botox-behandling vid spasticitet för vuxna patienter. Samordning av botox-behandling saknas för barn och ungdomar. Barn som utreds för stark misstanke om utvecklingsstörning inom primärvården i Gästrikland får en fördröjd övergång till BUH p.g.a kriteriet att diagnos inte är satt. Rehabilitering av barn och ungdomar som har cancer, eller som varit med om trauma som innebär långvariga funktionsnedsättningar. Gråzonen är mellan BUH och BUS. Personer med flerfunktionsnedsättningar får sina hälso- och sjukvårdsinsatser inom regionen och/eller kommunerna. Mellan de olika huvudmännen finns tre områden som för individerna, närstående och personal skapar frustration och ibland förvirring. Dessa är: 7 (12)
8 Innehåll i hälso- och sjukvårdsansvaret inom kommunen respektive regionen för personer med flerfunktionsnedsättningar. Kommunen har det medicinska ansvaret upp till och med sjuksköterskenivå i gruppboenden och i hemsjukvård för personer äldre än 18 år. Även fysioterapeuter och arbetsterapeuter inkluderas i den kommunala sjukvården. Hjälpmedelsområdet. Personer med flerfunktionsnedsättningar får hjälpmedel förskrivna från regionen och kommunen. Vem som ansvarar för vad ger upphov till tolkningar. Diskussioner uppstår kring en mycket liten grupp personer med svåra beteendestörningar. Det rör sig om personer med utvecklingsstörning med självskade- och/eller utåtagerande beteenden. Ofta är symtomen ett uttryck för personens otrygghet. När situationen gått långt krävs inskrivning i slutenvård. Ansvarsfrågor uppstår kring proaktivitet för att undvika eskalering av beteendet, kostnader för köp av vård m.m. 5 Förslag till tidssatt handlingsplan De utvecklingsområden som framkommit under utredningen har bearbetats och förslag på åtgärder med ansvariga och tidplan finns i nedanstående handlingsplan. Ansvaret för att förändringsarbetet genomförs läggs på chefer i linjeorganisationen. Rapporter ska ges i genomförandefasen för respektive förändringsarbete till hälsooch sjukvårdsnämnden var annan månad med start oktober 2015, hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp (styrgrupp) var annat möte med start maj 2015 samt till samverkansorganet Länets Handikapp Råd två gånger per termin. Efter beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden ger hälso- och sjukvårdsdirektören projektledarna i uppdrag att utarbeta detaljerade uppdragsbeskrivningar till respektive åtgärdsområden i den tidssatta handlingsplanen. 8 (12)
9 Utvecklingsområde Åtgärder Ansvar Start- och klar tid Avstämning enligt plan i HSL Skillnader i insatser 1.a För ett bättre omhändertagande för personer med flerfunktionsnedsättningar bör förutsättningar inom primärvården åtgärdas. 1.b Patienten ses som en person i ett livsperspektiv, med insatser från bl. a. habiliteringen. Fasta vårdkontakter och samverkan i vården 2.a Fasta vårdkontakter saknas för personer med flerfunktionsnedsättningar. 2.b Samverkan mellan verksamheter behöver utvecklas för att underlätta för patient, närstående och personal. Säkerställa att en hälsocentral per geografiskt område (två i Norra Hälsingland, två i Södra Hälsingland, två- tre i Gästrikland) sex sju till antalet får ett valbart tilläggsuppdrag riktat mot målgruppen. Habiliteringen får i uppdrag att anpassa verksamheten i syfte att skapa personcentrerad och behovsstyrd vård till barn, ungdomar och vuxna. Samt samordna och öka samarbetet med primär- och specialistvård. Med hjälp av ett förbättringsteam utvecklar verksamheten arbetssättet med fasta vårdkontakter och implementeras gällande rutin. Samverkan mellan de fasta vårdkontakterna i olika verksamhetsområden utvecklas. Förbättringsteamet samverkar med 20 patienter och närstående/gode män. Förbättringscoach håller samman arbetet, och tar emot feed-back från involverade patienter/närstående. Nästa steg behovsstyrd implementering i linjeorganisationen. Större nyttjande av SIP och kontinuerlig uppföljning. DC Primärvård (utvecklingsansvar för all primärvård) Chef HVK Klart med sex sju hälsocentraler: 1/ Uppföljning: 1/ VC Specialmedicin Klart 1/ DC Med/Psyk (Ansvarar) VC Specialmedicin* VC BUP VC BUS VC för hälsocentral där pat är listad VC VUP *sammankallande Start 1/ Klart för förbättringsteamet: juni 2016, avrapporteras oktober 2016 Nästa steg: implementering klar 1/ [Skriv text]
10 Kompetensbehov 3.a Kompetens inom primärvården behöver utvecklas 3.b Inom vuxenpsykiatrin och neurologin behöver några läkare nischas mot flerfunktionsnedsatta personer, för såväl direkt patientarbete som konsultfunktion 3.c. Behov av kompetensutveckling inom habiliteringen för personer med svåra beteendestörningar. 3.d. Logopedresurser för personer med flerfunktionsnedsättningar med kommunikationsproblem är små. Säkerställa att en hälsocentral per geografiskt område dvs. sex till antalet får ett valbart tilläggsuppdrag riktat mot målgruppen. Kompetensutveckling till personalen vid dessa hälsocentraler. Utse några läkare inom specialiteten som kompetensutvecklas. Utveckling av kompetens inom habiliteringen för att genomföra beteendeanalyser som kan användas för att uppnå en optimal miljö för den enskilde. VO Specialmedicin får i uppdrag att se över och optimera nyttjande av resurser. Utveckla användandet av distansteknik. DC Primärvård Chef HVK VC Vuxenpsykiatri VC Specialmedicin Klart med sex hälsocentraler: 1/ Uppföljning: 1/ Läkare utsedda: 1/ Uppföljning: 1/ VC Specialmedicin Start: 1/ Uppföljning: 1/ DC Med/Psyk VC Specialmedicin Klart: 1/ (12)
11 Organisatoriska mellanrum 4.a. Verksamheternas uppdragsbeskrivningar hakar inte i varandra En arbetsgrupp med VC för berörda verksamheter får i uppdrag att skapa en personcentrerad och sammanhållen vård, utan avbrott för patient med familj. Arbetsgruppen har två subgrupper utifrån patienternas ålder och utvecklingsnivå. Ev. ekonomiska frågor lämnas till DC/HSD. VC Specialmedicin VC BUP* VC BUS DC PV utser VC som deltar VC Vuxenpsykiatri Start: 1/ Klart: 1/ Start av pilotprojekt Essence (signalmottagning), för barn med signalsymtom inom neuropsykologiska/ utvecklingsområdet. VC för berörda verksamheter får i uppdrag att bearbeta de områden som beskrivs, för att uppnå en personcentrerad och sammanhållen vård utan avbrott för patient med familj. Ev ekonomiska frågor lämnas till DC/HSD VC BUP huvudansvar* VC Specialmedicin VC BUS *sammankallande Start 1/1 16, avstämning med rapport 15/ b. Gråzoner som identifierats: Patienter i alla åldrar med autismdiagnos (ofta tillsammans med utvecklingsstörning) som har psykiska symtom, t ex tvång och/eller ångest. VC Specialmedicin* VC BUP VC VUP Klart: 1/ Botox-behandling vid spasticitet för patienter i alla åldrar Barn som utreds för stark misstanke om utvecklingsstörning inom primärvården övergång till BUH fördröjs p.g.a diagnos ännu inte är satt (gäller Gästrikland). VC Specialmedicin* VC BUS VC Ortopedi VC Specialmedicin VC Familjehälsa* VC BUS Klart: 1/ Klart: 1/ (12)
12 Rehabilitering av barn och ungdomar som har cancer, eller som varit med om trauma som innebär långvariga funktionsnedsättningar. 4.c. Problem finns med tolkningar vad som är kommunalt och regionalt hälsooch sjukvårdsansvar för målgruppen. Exempelvis dietistresurs i kommunen. 4.d. En mycket liten grupp som bor på gruppboenden har svåra beteendestörningar. Ansvarsfrågan med vem som ansvarar för vad är oklar för gruppen, vilket orsakar ett bollande mellan olika instanser. 4.e. Personer med flerfunktionsnedsättningar får hjälpmedel och det är en del i personens totala vård. Hjälpmedel förskrivs i regionen och kommunen. Vem som ansvarar ger upphov till tolkningar avseende kommunens, regionens och det egna ansvaret. En arbetsgrupp bestående av representanter från regionen och länets kommuner får i uppdrag att tydliggöra ansvaret på respektive nivåer för personer med flerfunktionsnedsättningar. Skapa modell för de enstaka individerna över alla organisationsgränser - Handledningsansvaret? - Arbetsgivaransvar? VC Specialmedicin VC BUS* *sammankallande Klart: 1/ Hälso- och sjukvårdsdirektör Klart: 1/ Klart: 1/ Klart: 1/ (12)
Habiliteringsutredning
Mall-ID 111115 Rapport Habiliteringsutredning Kartläggning Lednings- och verksamhetsstöd Division Medicin-Psykiatri Åsa Linder, projektledare Maria Lindberg, verksamhetsutvecklare Projektgrupp Kerstin
Läs merRehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013
Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merAutism, intellektuell funktionsnedsättning och ADHD, beslutsstöd vid remittering för utredning av vuxna, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-294780 Fastställandedatum: 2018-01-25 Giltigt t.o.m.: 2019-01-25 Upprättare: Ulrika S Mjöhagen Fastställare: Kristina Lingman Autism, intellektuell
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merRegion Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar
2012-09-12 Samarbetsavtal Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommun genom liktydande bestämmelser i HSL (8 a ) och SoL (5 kap
Läs merVERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
Läs merRehabiliteringsutredning
Rapport Datum 2013-05-27 Dnr V01 Rehabiliteringsutredning Sammanfattande slutrapport och handlingsplan Koncernstöd Projektgrupp Johan Ahlgren, VO Onkologi Margreth Rosenberg, VO Barn- och ungdomssjukvården
Läs merRamavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom
Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv
Läs mer28 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om arbetet med implementering av lagen samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop
28 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om arbetet med implementering av lagen samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop 2016/17: 106) HSN 2018-0687 Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merTrygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål
Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål 20180101-20180630 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 3 1.1 Bakgrund 3 1.1.1 Nationellt
Läs merg51 OCKELBO l&j Hofors Kommun
Överenskommelse mellan Region Gävleborg och länets kommuner gällande personer med omfattande hälso - och sjukvårdsinsatser som vårdas i hemmet ~ Region ID Edsbyn&AijiJ,-jusdals n Kommun ~ Gävleborg s,0v,nlwskomrun
Läs merHandlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merRMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07
RMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07 Bakgrund Vuxna med funktionsnedsättningar behöver ofta olika vårdinsatser från olika vårdgivare och vårdnivåer. Det finns oklarheter om ansvarsfördelning
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merSamordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 5 1 (2) HSN 1402-0216 Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring
Läs merÖverenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merSamverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade
Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade
Läs merVård till personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
www.pwc.se Revisionsrapport David Boman Niklas Eriksson Vård till personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Region Gävleborg Ingår i granskningsserie om jämlik vård Granskning av vården till personer
Läs merNyanlända barn och ungdomars hälsa
Nyanlända barn och ungdomars hälsa Åsa Linder, handläggare Kristina Nilsson, handläggare Hälso och sjukvårdens ansvar Sedan 2008 är landstingets/regionens ansvar för asylsökande barn och ungdomar är reglerat
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merUtforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig
Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning
Läs merLandstingsfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015
Landstingsfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 20 april 2016 30 Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015 Dnr 35-15 Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merEVIDENSBASERAD PRAKTIK
Sammanställning från Forum Carpe EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Slutredovisning 2017 Stockholms län Bakgrund Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sedan
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merPRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm
PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa Stockholm 17-12-06 Regionalt och lokalt Analys och handlingsplaner ÖK Psykisk hälsa 2016-2018 Regionalt programområde psykisk hälsa Struktur
Läs merStockholms läns landsting 1 (2)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0674 Landstingsstyrelsen Samarbete med Kommunförbundet Stockholms Län genom Samverkan inom vård- och omsorgsområdet
Läs merSamverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merPsykisk ohälsa - lindriga och medelsvåra besvär. Länsgemensam handlingsplan
Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-122303 Fastställandedatum: 2015-01-08 Giltigt t.o.m.: 2018-01-08 Upprättare: Annchristin I Johansson Fastställare: Kjell Norman Psykisk ohälsa
Läs merKommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 7 (17) 2015-05-25 Ks 5. Samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar revidering Dnr
Läs merSamverkansöverenskommelse. mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med. Psykisk funktionsnedsättning
mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med Psykisk funktionsnedsättning 2018-2020 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och
Läs merVuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting
20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merBakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk
Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Läs merSamverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
Läs merTillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan
Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,
Läs merGod och nära vård i Gävleborg
1(7) God och nära vård i Gävleborg Plan 2019-2021 1. Uppdraget Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2019-01-16 enligt åtgärdsförslagen i utredningen God och nära vård i Gävleborg (HSN 2018/141). En av
Läs merOmrådet psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren
Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merFörlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län
Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till
Läs merSKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merDatum Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård
Uppsala r "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum 2014-04-03 Diarienummer BUN-2014-0621 Barn- och ungdomsnämnden Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso-
Läs merÖverenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering
Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering 2015-02-05 Bakgrund Komplement till Avtal mellan Landsting och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merKontaktsjuksköterska beslutsunderlag
2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande
Läs merKommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län
PROMEMORIA 2011-10-05 Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2011-10-13 Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län Avsiktförklaring Kommunerna i Stockholms
Läs merFörslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Läs merFast vårdkontakt. Information- dialogmöte HVK regiongavleborg.se
Information- dialogmöte HVK 170921 Bakgrund Vi har ansvar enligt lag att utse fast vårdkontakt, det finns bestämmelser om fast vårdkontakt i hälso- och sjukvårdslagen sedan 2010 och bestämmelsen finns
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merProjekt samsjuklighet
Projekt samsjuklighet Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom och ett samtidigt missbruk tas om hand inom ramen
Läs merHemsjukvård 2015 inriktning
PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:
Läs merLäkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare
Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merDesirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se
Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se
Läs merSIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019 Uppdraget Region Uppsala och kommunerna i länet önskar generellt förbättra
Läs merBarn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2015-11-12 48/50 Socialberedningen gemensamt 38 Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar Ingrid Carlenius, kansliet,
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Läs merHandlingsplan 2018 för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa
Ungdomsmottagningar i Region Gävleborg Handlingsplan 2018 för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa - utifrån den nationella överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk
Läs merRemiss - Rekommendation att besluta om Hälsooch sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet, (Dnr: /2014)
Socialförvaltningen Strategiska enheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-08-18 Handläggare Krister Eriksson Telefon: 08-508 25 567 Till Socialnämnden Remiss - Rekommendation att besluta om Hälsooch sjukvård
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merVälkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer
Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer Blandade informationspunkter inom områden som är aktuella för er skarpa frågor - Nomineringar till nationellt programområde
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merSamverkan vid utskrivning från slutenvård
Samverkan vid utskrivning från slutenvård Projektplan Hösten 2018-2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 4 2 MÅL 4 2.1 Effektmål 4 2.2 Projektmål 4 3 AKTIVITETER
Läs merAnsvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?
Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa Hinder eller möjlighet? Socialchefsdagarna i Östersund 27-29 september 2017 2017-09-28 Avdelningen för vård och omsorg 1
Läs merDefinition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna
2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merProjektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum
2019-02-08 Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 1 Innehåll 2 Bakgrund s 3 3 Mål s 4 4 Metod s 4 5 Genomförande s 4 6 Modell s 5 7 Målgrupp
Läs merFÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merEtableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Mats
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merSamverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merSamverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs mer