Utvärdering av Samsök

Transkript

1 Internationella handelshögskolan i Jönköping Ingenjörshögskolan i Jönköping Utvärdering av Samsök - från ett användbarhets-, handlingsbarhets- och informationsbehovsperspektiv Samsök: handlingsbarhet, behovsinriktad användarstudie och tutorial : delrapport 1 Jonas Sjöström (Jonas.Sjostrom@ihh.hj.se) Magnus Lundqvist (Magnus.Lundqvist@ing.hj.se) Thomas Albertsen (Thomas.Albertsen@ing.hj.se)

2 2

3 SAMMANFATTNING Denna rapport är resultatet av en utvärdering av Samsök en webbaserad söktjänst som via ett gränssnitt möjliggör sökning av information från en mängd bakomliggande databaser. Samsök finns idag som en tjänst hos Högskolebiblioteket i Jönköping. Utvärderingsuppdraget bestod i att utvärdera Samsök utifrån såväl ett biblioteksperspektiv som ett klientperspektiv, samt värdera vilket behov av användarutbildning samt utveckling av Samsök som krävs för att säkerställa att systemet skapar nytta för bibliotekets klienter (och därmed, i förlängningen också för biblioteket). Utvärderingen har genomförts med utgångspunkt i tre teoretiska perspektiv: Användbarhet, handlingsbarhet och informationsbehov. Utifrån dessa teoretiska perspektiv har en kvalitativ studie genomförts, bestående av en verksamhetsanalys samt en användarstudie. Verksamhetsanalysen genomfördes som två workshopar där representanter från biblioteket med en utvärderare som moderator förde diskussioner kring vilka konsekvenser införandet av Samsök förväntas få för bibliotekets verksamhetsprocesser samt i interaktionen med klienterna. Användarstudien genomfördes genom studier av totalt 12 klienter till biblioteket, där varje klient intervjuades och sedan observerades under en session där Samsök användes för att lösa vissa uppgifter baserade på användarens uttalade informationsbehov. Resultatet av verksamhetsstudien visar på en mängd förväntade goda effekter av införandet av Samsök. Dessa är dels av adminstrativ karaktär genom att uppdateringar av bibliotekets tillgängliga resurser (t ex innehåll i paketpreunmerationer samt open access-tidskrifter) flyttas från det lokala biblioteket till LIBRIS-nivå, eller högre, minskar mängden administrativt arbete på det lokala planet. En viktig konsekvens av detta är också att biblioteket alltid har tillgång till en aktuell bild av tillgängliga tidskrifter och e-böcker, vilket också gör att denna på ett bättre sätt kan kommuniceras till klienterna. Från klientperspektivet blir bibliotekets resurser mer tillgängliga, då Samsök erbjuder ett samlat gränssnitt för åtkomst till större delen av bibliotekets resurser antingen via elektronisk fulltext, information om bibliotekets tryckta bestånd, eller information om vilka tryckta publikationer som finns tillgängliga via fjärrlån. Resultatet av användningsstudien påvisar en del problem med avseende på användbarhet- och handlingsbarhet i Samsök. Det krävs mycket förförståelse hos bibliotekets klienter för att kunna nyttja Samsök bland annat kunskap om databaser, generell kunskap om informationssökning, samt specifik kunskap om Samsöks syntax för att formulera sökvillkor. Utöver detta finns en del problem med utformningen av gränssnittet, bland annat inkonsistens mellan olika delar av systemet, vissa för användarna svårbegripliga termer och symboler samt viss funktionalitet som existerar men som ej uppfattas av användarna. Rapporten diskuterar dessa utvärderingsresultat och resonerar med utgångspunkt från problematiken kring hur Samsök kan vidareutvecklas, samt ger tentativa förslag på hur undervisningsmaterial bör utformas för att reducera de problematiska aspekter av gränssnittet som har idenfitierats. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 FigurFörteckning Introduktion Utvärderingsobjekt Utvärderingsuppdrag Ekonomiska- och tidsmässiga resurser Informanter och data Utvärderingsmetod Planering Pilotstudie Användarstudier Verksamhetsanalys Analys och sammanfattande värdering Resultat Klientens informationsbehov Bibliotekets verksamhet Användbarhet / handlingsbarhet Implikationer för undervisning och utveckling Slutsatser Slutsatser kring enskilda frågeställningar Avslutande diskussion Referenser...52 Bilaga 1 - Ansökan om utvecklingsbidrag till projekt...54 Bilaga 2 Mall för datainsamling (pilotstudie) Förintervju Observation Efterintervju...61 Bilaga 3 Reviderad mall för datainsamling (användarstudie) Förintervju Observation Efterintervju Avslut...64 Bilaga 4 Användbarhetsenkät Helhetsintryck Användning av Samsök

6 6

7 FIGURFÖRTECKNING Figur 1 - Utvärderingens förutsättningar och resultat (Goldkuhl, 2006)...11 Figur 2 - Tre skikt av handlingskvaliteter i ett IS (Cronholm & Goldkuhl, 2006) 12 Figur 3 - Fyra grunder för värdering av applikationen Samsök...14 Figur 4 - Utvärderingsprocessen...18 Figur 5 - Delar av kommunikation med klienten som berörs av Samsök...25 Figur 6 - Kategorier som genererats under användarstudien...29 Figur 7 - Situationell handlingskvalitet...36 Figur 8 - Övergripande bild av Samsök som verktyg i biblioteksverksamheten...49 Figur 9 Forskarstuderande som informationssökande...50 Figur 10 Grundutbildningsstudent som informationssökande

8 8

9 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 - Strategi för analys av insamlad data...20 Tabell 2 - Respondenternas helhetsintryck av Samsök...33 Tabell 3 - Respondenternas intryck av Samsöks gränssnitt...33 Tabell 4 - Handlingsmöjligheter baserad på Gaver (1991)...36 Tabell 5 - Urval av för studien relevanta designideal...37 Tabell 6 - Mappning mellan användningsproblem och designideal

10 10

11 1. INTRODUKTION I detta kapitel redogörs för förutsättningar för och syfte med det utvärderingsarbete som har utförts inom ramarna för projektet Denna rapport ger en inblick i utvärderingen av applikationen Samsök inom ramen för Högskolebiblioteket i Jönköping. Figur 1 (Goldkuhl, 2006) används för att strukturera beskrivningen av utvärderingsuppdragets förutsättningar och avsedda resultat. Figur 1 - Utvärderingens förutsättningar och resultat (Goldkuhl, 2006) Resterande avsnitt i kapitel 1 diskuterar i tur och ordning: Utvärderingsobjektet Utvärderingsuppdraget 11

12 Ekonomiska och tidsmässiga resurser Informanter och data Utvärderingsmetoden presenteras i ett eget kapitel (kapitel 2). Kapitel 3 presenterar resultat från utvärderingen. I kapitel 4 diskuteras utvärderingsmetoden och de erfarenheter som gjorts under utvärderingsarbetet UTVÄRDERINGSOBJEKT Detta utvärderingsuppdrag syftar till att värdera applikationen Samsök i dess verksamhetskontext. Samsök ger högskolebibliotekets klienter en möjlighet att via ett användargränssnitt göra sökningar från ett flertal av de för biblioteket tillgängliga databaser. Samsök ger ett sökresultat med träffar från de olika databaserna, samt en möjlighet att komma åt utökad information om de publikationer sökningen resulterar i. Detta innebär t ex att användare av systemet kan få information om en bok finns i bibliotekets bestånd, samt komma åt vetenskapliga artiklar i fulltext. En grundläggande utgångspunkt för denna studie är att införandet av ett publikt informationssystem medför förändringar för såväl bibliotekets klienter som för bibliotekets eget sätt att arbeta. För att värdera Samsök i sitt sammanhang blir det därför relevant att studera klienternas användning av Samsök, samt hur bibliotekets interna arbete påverkas av införandet av applikationen. Detta kan beskrivas som att Samsök är kopplat till tre skikt av kvaliteter som skall utvärderas, i enlighet med Figur 2 (Cronholm & Goldkuhl, 2006). Processkvalitet Kommunikationskvalitet Interaktionskvalitet Figur 2 - Tre skikt av handlingskvaliteter i ett informationssystem Notera att utvärderingen avgränsar sig från tekniska aspekter av Samsök. Med detta avses att den systemarkitektur och interaktion mellan system som möjliggör samsökning och vidarelänkning, såsom Metalib och SFX, inte tas i beaktande. Tanken är att utgå från biblioteket och dess klienters perspektiv på applikationen, i enlighet med Bevan et al (1991) som definierar användbarhet som användarens syn på mjukvarukvalitet. Cronolm och Goldkuhl (2006) diskuterar på ett liknande sätt 12

13 handlingskvalitet som ett fenomen kopplat till användning av IT som ett verktyg för att utföra någon form av handling. Resonemang om vad som är tekniskt möjligt att genomföra med Samsök eller bakomliggande infrastrukturella system överlåts därmed åt rapportens läsare UTVÄRDERINGSUPPDRAG Utgångspunkten för utvärderingen är uppdragsgivarens formulering av uppdraget (återfinns i sin helhet i bilaga 1): Att genom analys av användbarhet (HCI), handlingsbarhet och informationsbehov vid användning av Samsök, skapa en grund och förståelse för hur användarperspektivet, men också biblioteksperspektivet bäst kan tillgodoses genom de olika lösningar som finns inom systemets ram. [...] att skapa en förståelse för hur användarna reagerar på Samsök [...] genom studier av systemet ur såväl ett handlingsbarhetsperspektiv som hur ett känt informationsbehov kan tas om hand i systemet. Handlingsbarhetsperspektivet omfattar en studie baserad på HCI (användbarhet), handlingsbarhet samt tjänstekvalitet. Informationsbehovsperspektivet undersöker användarens behovsbild och systemets motsvarande förmåga för informationsförsörjning (studie).[...] Två doktorander med specialinriktning på dessa områden kommer att ansvara för genomförandet av steg ett. En doktorand tillhör Internationella Handelshögskolan/forskarnätverket VITS ( den andra doktoranden jobbar på Ingenjörshögskolan inom forskningsområdet informationslogistik, forskningsgrupp Informationsteknik ( Utifrån uppdragsgivarens formulering har följande fyra frågor formulerats för att konkretisera uppdraget: 1. Vad medför Samsök för verksamheten från klientens (användarens) perspektiv? Tillgodoses användarens informationsbehov? 2. Vad medför Samsök för verksamheten ur bibliotekets perspektiv? 3. Vad säger en a) handlingsbarhets 1 - och b) användbarhetsanalys 2 om Samsökprototypen? 4. Vad har svaren på ovanstående frågor för implikationer för framtida användarutbildning samt för framtida utveckling av Samsök? Processen att omsätta uppdragsbeskrivningen till utvärderingsfrågor har primärt utförts av Magnus Lundqvist och Jonas Sjöström. Utvärderingsfrågorna har dock i ett tidigt skede i utvärderingsprocessen validerats genom diskussioner med uppdragsgivare (representanter från Högskolebiblioteket i Jönköping) samt med 1 Begreppet handlingsbarhet behandlas i avsnitt Begreppet användbarhet behandlas i avsnitt

14 handledare. Det bör också tilläggas att uppdragsformuleringen inledningsvis arbetats fram av doktoranderna i samråd med deras handledare. Värt att poängtera i detta sammanhang är att dessa frågeställningar ger uttryck för utvärderingens värdegrunder. Utvärderingen tar dels hänsyn till olika intressenter (bibliotekets verksamhet samt klientens informationsbehov), dels till etablerade teorier kring design av IT-system (användbarhet och handlingsbarhet). Tanken är att ett flertal olika perspektiv skall ge en mångfacetterad bild av Samsök som en del av en verksamhet. Bibliotekets verksamhet och klientens informationsbehov är värderingsgrunder som genereras i datainsamlingen. Teoriområdena användbarhet och handlingsbarhet innefattar en mängd teoretiska koncept för utvärdering av informationssystem i verksamheter. Figur 3 illustrerar de olika perspektiv som ligger till grund för utvärderingsarbetet. Figur 3 - Fyra grunder för värdering av applikationen Samsök Dessa fyra värderingsgrunder är kopplade till de tre första frågeställningarna återgivna på förestående sida. Den fjärde frågeställningen är genererad utifrån behovet av att ge en sammanfattande värdering av Samsök, baserat på de olika perspektiven EKONOMISKA- OCH TIDSMÄSSIGA RESURSER Utvärderingen finansieras av Kungl. biblioteket. Två doktorander har 20 % av sin arbetstid disponibel under 2006 för att genomföra utvärderingen. Tidsmässigt finns krav från uppdragsgivaren att utvärderingsresultatet skall vara tillgängligt runt midsommar Utvärderingsarbetet inleddes i februari Doktoranderna har till sitt förfogande handledare som ger återkoppling på det pågående arbetet. Dessutom finns en forskningsassistent tillgänglig som kommer att 14

15 driva större delen av datainsamlingen. Projektet är av intresse för Högskolebiblioteket i Jönköping, som även de är aktiva i utvärderingsprocessen, dels genom att ha representanter närvarande på projektmöten, dels genom att ställa personal, lokaler och tekniska resurser till förfogande under utvärderingens gång INFORMANTER OCH DATA Två grupper av informanter har representerats för datainsamlingen: Bibliotekets klienter och bibliotekets personal. Bibliotekets klienter är tänkta användare av Samsök-applikationen. Bibliotekets personal är dels användare av Samsökapplikationen, dels experter på biblioteksverksamheten som skall understödjas av applikationen. 15

16 2. UTVÄRDERINGSMETOD Detta kapitel beskriver det planerade tillvägagångssättet för genomförande av utvärderingen. Avsnitt 2.1 beskriver hur utvärderingsprocessen är utformad. De olika faserna i utvärderingen diskuteras därefter i separata avsnitt PLANERING Planeringen har, frågeställningarna undantaget, sin utgångspunkt i de för projektet tillgängliga resurserna. De resurser som tagits i beaktande är tid, utrustning och tillgänglig personal för utvärderingsarbetet. Resultatet av planeringen var aktiviteterna pilotstudie, användarstudie och verksamhetsanalys (beskrivs nedan) PILOTSTUDIE Pilotstudien syftade till att utforma en initial plan för hur användarstudier skall bedrivas. Denna initiala plan testades sedan genom att två personer studerades med den initiala mallen (bilaga 2) som utgångspunkt. Detta dokumenterades genom inspelning av skärmhändelser, samt användning av thinking-aloud (Lewis, 1982), d v s inspelning av användarens muntliga kommentarer under användandet av systemet. Thinking-aloud innebär i denna studie att utvärderaren uppmuntrar respondenten att tala om vad denne tänker och gör i samband med användningen av systemet, vilket ger ett rikare underlag inför kommande analysarbete. Resultatet av pilotstudien diskuterades därefter av projektgruppen, vilket gav ett underlag för att förfina genomförandet av intervjuer och observationer. En serie förändringar gjordes av underlaget för datainsamlingen varpå uppgifterna användarna skulle lösa omdefinierades. Detta för att ge ett bättre stöd för användarna att arbeta praktiskt med Samsöks olika funktioner under observationen. Vidare skapades mer stöd för thinking--aloud i situationer då användare inte visste hur de skall komma vidare. Efterintervjun visade sig till stor del bli en upprepning av vad som sagts under observationen. Denna minskade därför i omfattning och kompletterades med en mindre enkät kring användbarhets- och handlingsbarhetsfrågor. Tanken är att observationerna är den främsta källan för diskussion, men att enkäten kan vara nyttig för att få en överblicklig bild av respektive användares intryck av applikationen. Den teoretiska utgångspunkten för 16

17 frågorna i enkäten är dels ett urval av frågor från Questionnaire for User Interface Satisfaction (QUIS) (Shneiderman & Plaisant, 2005), dels kriterier för handlingsbarhet (Cronholm & Goldkuhl, 2006). En delmängd av frågorna i QUIS har valts ut och kompletterats med handlingsbarhetskriterier. Två principer har styrt hur detta urval har gått till: 1) Frågorna måste vara meningsfulla i samband med det aktuella systemet (detta utesluter en mängd frågor från QUIS) och 2) Frågorna måste vara av en sådan karaktär att användaren kan förstå och besvara dem (detta reducerar mängden frågor kring handlingsbarhet, samt vissa frågor från QUIS). Slutligen skedde en omformulering av vissa intervjufrågor, då dessa inte var tydliga i pilotstudien Datainsamlingen genomfördes av en forskningsassistent, som uttryckt önskemål om tydliga underlag för hur detta arbete skall gå till. Det fanns m a o ett behov av tydliga mallar för genomförandet av datainsamlingen. Med mall avses ett dokument med riktlinjer för hur studien av varje användarstudie skall genomföras. För att säkerställa att mallarna var tydliga och tillräckligt vägledande genomfördes en pilotstudie, med syftet att identifiera brister i den initiala versionen av mallarna. I anslutning till pilotstudien arrangerades ett projektgruppsmöte där doktoranderna och deras handledare, forskningsassistenten samt representanter från biblioteket diskuterade utfallet av pilotstudien, samt reflekterade över insamlingen och reviderade mallarna baserat på denna reflektion. 17

18 Uppdrag Utvärderingsmetod Metodkunskap Forskningsintressen Problematisering [ Utvärderare ] Teoretiska utgångspunkter Frågeställningar Resurser (människor, tid, utrustning) Planering [ Utvärderare ] Pilotstudie [ Utvärderare <-> användare ] Verksamhetsanalys [ Utvärderare <-> bibliotekspersonal ] Intervjuer, observationer Intervjuer Förfinad datainsamlingsmetod Verksamhetsmodell Användarstudie [ Utvärderare <-> användare ] Intervjuer, observationer Teoretiska utgångspunkter Analys av insamlad data, sammanfattande värdering [ ] Slutrapport Figur 4 - Utvärderingsprocessen 18

19 2.3. ANVÄNDARSTUDIER Användarstudierna genomfördes med totalt 12 3 användare, varav två i pilotstudien och 10 i denna del av undersökningen. Av dessa tio personer var fem studenter, en lärare och 4 forskare/forskarstuderande (varav majoriteten är forskarstuderande). Respondenterna var över samtliga fyra fackskolor om än med en viss underrepresentation från Ingenjörshögskolan 4 Målet var att observera ett antal användare med olika bakgrund för att få en rik bild av användandet av Samsök, vilket bör ge ett rikare underlag för att göra utlåtanden om användningen av Samsök. Notera att syftet inte var att få ett underlag för statistiska syften; utan ett rikt kvalitativt underlag. Den reviderade versionen av datainsamlingsmallarna (bilaga 3 och 4) har använts vid användarstudierna VERKSAMHETSANALYS Kartläggningen av verksamheten skedde genom två workshops, där en grupp representanter från biblioteket sammanstrålade med en av utvärderarna för att diskutera införandet av Samsök från ett verksamhetsperspektiv, samt styrkor och svagheter med att använda Samsök i relation till tidigare etablerade arbetssätt. Detta dokumenterades genom att utvärderaren sammanställde anteckningar som sedan delgavs biblioteksrepresentanter gavs möjlighet att kommentera. En annan del av verksamhetsanalysen bestod i att undersöka Samsöks inverkan på interaktionen mellan biblioteket och dess klienter, vilket skedde genom en samverkansanalys som resulterade i en samverkansgraf (Goldkuhl & Röstlinger, 1988). Biblioteket beskriver sin egen verksamhet som bestående av olika funktioner så som lån, fjärrlån, tidskrifter, referenstjänst, kontakt, undervisning, ledning, IT och katalog. Representanter från varje funktion representerades vid workshoptillfällena, i syfte att möjliggöra en diskussion kring aktiviteter över funktionsgränser i verksamheten. Denna strategi innebar att cirka 8 deltagare var närvarande vid respektive workshop-tillfälle ANALYS OCH SAMMANFATTANDE VÄRDERING Den sista fasen i utvärderingsarbetet bestod i att analysera insamlad data för att kunna göra en värdering av Samsök utifrån de fyra frågeställningarna. Detta genomfördes genom en induktiv process där insamlad data analyserades och kategoriserades. Diskussionen kring frågeställning 1 (informationsbehov) har dock en teoretisk utgångspunkt. Frågeställning 4 (implikationer för framtida utveckling) är också väsensskild från de andra, då den främst tar sin utgångspunkt i det som framkommit i frågeställning 1-3. Tabell 1 är en presentation av hur respektive frågeställning behandlats utifrån teoretiska och empiriska källor. 3 Ursprungligen var tanken att totalt 16 användare skulle intervjuas/observeras. Efter 12 genomförda intervjuer /observationer gjordes dock bedömningen att det hade uppnåtts en mättnad i datainsamlingen, vilket innebär att inga nya problem identifierades i de senare studierna. Att avvakta denna typ av mättnad är vanligt inom Grounded Theory-ansatsen till kvalitativa studier (Strauss & Corbin, 1998). 4 Högskolan i Jönköping drivs i formen av en stiftelse. Undervisning och forskning bedrivs inom ramen för fyra utbildningsbolag: Ingenjörshögskolan (ING), Internationella Handelshögskolan (IHH), Hälsohögskolan i Jönköping (HHJ) samt Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK). 19

20 Frågeställning Analysprocess Källor 1. Vad medför Samsök för verksamheten ur klientens (användarens) synpunkt? Tillgodoses användarens informationsbehov? Deduktiv process; diskussion kring Samsök med utgångspunkt från informationsbehovsteori. Diskussion av insamlad data med utgångspunkt från teori. Empiri: Användarstudie Teori: Informationsbehov 2. Vad medför Samsök för verksamheten ur bibliotekets synpunkt? 3. Vad säger en handlingsbarhets- och användbarhetsanalys om Samsökprototypen? 4. Vad har svaren på ovanstående frågor för implikationer för användarutbildning samt för framtida utveckling av Samsök? Induktiv process; identifiering av interaktioner mellan klient och bibliotek som påverkas av Samsök samt hur denna påverkan ser ut. Identifiering av hur bibliotekets interna arbete påverkas av Samsök. Induktiv process; abstraktion av insamlad data till av kategorier och problematiska teman i användningen av Samsök. Teoretiskt baserad diskussion kring respektive problematiskt tema som framkommit i delresultet på frågeställning 3. Empiri: Verksamhetsstudie Teori: Samverkansanalys Empiri: Verksamhetsstudie, Användarstudie Tidigare analys: Frågeställning 1-3 Teori: Handlingsbarhet och användbarhet. Informationsbehov. Tabell 1 - Strategi för analys av insamlad data 20

21 3. RESULTAT I detta kapitel redovisas resultatet av utvärderingen. Avsnitten är uppdelade på samma sätt som frågeställningarna. I avsnitt 3.1 förs således en diskussion kring Samsök från ett informationsbehovsperspektiv. Avsnitt 3.2 innehåller en diskussion kring applikationens konsekvens för bibliotekets verksamhet. Avsnitt 3.3 presenterar tematiserade resultat från användbarhets- och handlingsbarhetsstudien och avsnitt 3.4 sammanför resultaten i en problembaserad, teoretiskt kopplad diskussion kring utveckling av undervisningsmaterial och vidareutveckling av Samsök KLIENTENS INFORMATIONSBEHOV Oavsett tänkt tillämpning byggs ett informationssystem med syfte att uppfylla ett behov av något slag. I fallet med system som aggregerar, selekterar och presenterar information av det slag och på det sätt som Samsök gör är användandet ett uttryck för ett behov av information av ett specifikt slag. Ett av perspektiven för utvärderingen av Samsök är det informationsbehov som får anses vara anledningen till att en användare brukar systemet samt hur väl detta behov uppfylls genom användandet av sagda system. Informationsbehovskonceptet så som det används här är hämtat från Informationslogistiksområdet, inom vilket analys av sådana behov anses vara grunden för byggandet av system som automatiskt kan tillhandahålla sådan information som bedöms vara relevant för användaren med avseende på den kontext som denne befinner sig och verkar i vid ett givet tillfälle. (Deiters et al, 2003) Informationsbehov I huvudsak tänkt som en metod för att avgöra vilken information som behövs av vem för att lösa en given uppgift vid ett givet tillfälle bygger informationsbehovsanalysen på följande idé: Genom studier av den kontext i vilken ett informationsbehov uppstår kan slutsatser dras om behovets natur. Informationsbehov brukar i dessa sammanhang definieras som (Lundqvist 2004): Informationsbehov är det ständigt föränderliga behovet av aktuell, korrekt och integrerad information som stöd för utförandet av (affärsrelaterade) aktiviteter vid sådant tillfälle och på sådan plats behovet finns. 21

22 En sådan definition visar klart och tydligt (integrerad och affärsrelaterade aktiviteter) på betydelsen av förståelse för den kontext som användaren befinner sig i. Utan en sådan förståelse så föreligger inte bara risk för att genom informationssystem belasta användaren med ovidkommande information utan också med ohanterliga mängder av sådan Informationsbehovskontext Att tillgodose ett generellt informationsbehov enligt ovan givna definition låter sig naturligtvis inte enkelt göras på grund av begreppets inneboende komplexitet och individbaserade variationer. Dock kan detta till viss del hanteras genom att bryta ner ett informationsbehov i sina beståndsdelar. Den största och i många avseenden viktigaste aspekten som erhålls vid en sådan uppdelning, likaledes den enda aspekt som kommer att avhandlas här, är det begrepp som refereras till som informationsbehovskontext. För att kunna bidra med nödvändig information till, och därmed också underlätta utförandet av kunskapsintensiva aktiviteter måste något vara känt om dessa aktiviteters egenskaper, användarens förutsättningar samt den miljö i vilken användaren verkar. Det vill säga, att tillhandahålla rätt information till rätt användare innebär att informationen måste vara rätt med avseende på användarens kontext. Det finns inom IT-området ett otal olika definitioner av begreppet kontext men informationsbehovsavseende så används följande som definition (Lundqvist, 2005): En informationsbehovskontext är en formaliserad representation av information angående den situation i vilken ett informationsbehov existerar och består av den roll den behövande parten har, aktiviteter relaterade till den rollen samt eventuella resurser och informella informationskanaler som står rollen till förfogande i den givna situationen. Sett ur ett Samsök-perspektiv finns inget större behov av sådana formaliserade situationsbeskrivningar. Inte heller krävs någon djupare förståelse för tekniska resurser och andra informationskanaler vid utformandet av tjänster men ovan beskrivna idéer har ändå en viss relevans med avseende på förståelse för systemets användare och de motiv de har för sitt brukande av detsamma. Inte bara kan systemet utvärderas utifrån hur väl det tillgodoser de informationsbehov som användarna har i sin nuvarande utformning. En sådan värdering kan också ligga till grund för eventuella framtida förändringar och förbättringar såväl som en djupare förståelse för vilka utbildningsinsatser som är lämpliga och hur sådana bör utformas Undersökningsresultat från ett informationsbehovsperspektiv I användarstudiens förintervju fick respektive respondent kort beskriva sin roll på skolan, datorvana, samt det informationsbehov de har alternativt har konstruerat för att användas under observationens gång. Efter genomförd användning av systemet ställdes frågan i vilken grad de upplevde att systemet tillgodosåg dessa behov. Då undersökningen är av kvalitativ art är det svårt att dra några generella slutsatser angående Samsök i relation till bibliotekets klienters informationsbehov, men de resultat som presenteras här samt de slutsatser som återges i kapitel 4 kan ändå ses som en indikation på eventuella styrkor och svagheter hos Samsök. 22

23 Användarnas medvetenhet beträffande det egna informationsbehovet Generellt kan det utifrån användningsstudien sägas att forsknings och undervisningspersonal tenderar till att ha ett mer specifikt och bättre definierat informationsbehov än studenter i allmänhet vilken kan exemplifieras med följande svar från en student: Jag tänkte att vi skulle in i.. Vi håller på att utveckla en webbportal just nu. Jag tänkte söka lite på communities och användarvänlighet, kanske. Lite teorier. Input till teoretiska ramverket, korta teoretiska presentationer och så ska vi tillämpa dem. [RE2] Till skillnad från en av de deltagande forskarstuderande som definierar sitt informationsbehov enligt: Mitt fo-område handlar om något som kallas för Discharge Care Planning, alltså utskrivning från sjukhus när man har varit på sjukhus. I Sverige kallas detta för samordnad vårdplanering. Och det är ett ganska smalt spår inom sjukvård kan man kalla det så. Just nu håller jag på att titta på hur man har börjat använda nån slags system eller programvara för att vårdplanera, som kallas för Medics. Och det kunde ju vara intressant och titta om det finns nåt publicerat i den branschen, men det har jag ingen aning om söktermer eller nånting på, för det har jag inte sökt på än. [RE6] Nu är det kanske inte så förvånande att forskarpersonal som dels har ett specifikt och vanligen relativt smalt intresseområde och dels har en viss vana av att söka information beträffande detta område också har lättare för att kommunicera sitt informationsbehov men det visar på några av de svårigheter biblioteket står inför vid en bredare användning av Samsök. Grad av aktuellt tillgodoseende beträffande informationsbehov Av de intervjuade personerna upplevde få att användandet av Samsök hjälpte dem (tillräckligt) med avseende på det informationsbehov som de definierat vilket kan exemplifieras med svar som: Ehhh.. Nej, det kan jag inte påstå. Fast jag hittade ju en bok i alla fall. Jag vill ju ha nånting som är kopplat både med dialekt och med trovärdighet. Och i Sverige egentligen. Men, nej. Jag blev inte nöjd med det jag hittade. [RE10] Nej, det gjorde jag inte. Jag hittade ingen artikel men jag hittade en bok. [RE4] I flera fall handlade de upplevda tillkortakommandena främst om att utförda sökningar resulterade i ohanterliga mängder träffar eller ovidkommande information vilket i sig inte säger så mycket om systemets förmåga att uppfylla sitt tänkta syfte utan snarare pekar på behovet av utbildning och handledning vilket i vissa fall också påpekas av informanterna själva: 23

24 Jag kände mig lite trögfattad, jag skulle ha gärna velat haft nån liten introduktion först. Det var lite svårt att hitta och förstå vad de här olika rubrikerna betydde för nånting. Men jag skulle nog ha fortsatt hej vilt och klickat runt så här och sen så småningom greppat vad det gick ut på. Det är nog så jag lär mig. [RE6] Betydelsen av informationsbehovskontext i användandet Från ett informationsbehovsperspektiv framstår ovan redovisade resultat vid en första anblick kanske aningen nedslående men det är då viktigt att inse att något annat inte var att vänta med tanke på Samsöks skillnader från sådana lösningar som informanterna vanligen kommer i kontakt med i kombination med det ringa antalet informanter. Behållningen av undersökningen från ett informationsbehovsperspektiv får snarare anses vara den kunskap om kopplingen mellan användarkontexten och informationsbehov som erhållits under undersökningens gång. Det visar sig nämligen vid analys av informanternas intervjusvar och användarbeteenden finnas en ganska stark koppling mellan såväl användarnas roller (student/forskare/lärare) som de aktiviteter under vilka den sökta informationen är tänkta att användas (uppsatsskrivande/föreläsningar o s v). Jag kommer väl söka på ämnen som rör mitt examensarbete, d v s ISOstandarder inom elektronik. Även kanske vissa andra standarder [RE9] Användarna har i regel en bra uppfattning om vilka de aktiviteter som information som eftersöks behövs för är. Vidare har de också en relativt klar bild av vad för information som är nödvändig i utförandet av dessa aktiviteter även om det som tidigare påtalats finns skillnader mellan informanterna med avseende på hur väldefinierad denna bild är samt deras förståelse för och kunskap om artikeldatabaser etc. Denna, användarnas egen kunskap i kombination med kännedom om användarnas ämnestillhörighet skulle mycket väl kunna användas i arbetet med att anpassa och utveckla systemet och handledningsmaterial för att underlätta användandet av Samsök. Idéer kring och uppslag till sådana anpassningar berörs närmare i avsnitt BIBLIOTEKETS VERKSAMHET I verksamhetsstudien fokuserades delar av biblioteket som (enligt personalens bedömning) kommer att påverkas av införandet av Samsök. Figur 5 påvisar de funktioner i biblioteket som direkt interagerar med bibliotekets klienter,. Figuren belyser endast kommunikation som enligt verksamhetsstudien direkt kommer att beröras av införandet av Samsök. Värt att notera är att andra funktioner i biblioteket bedriver arbete som påverkar kommunikationen. IT-funktionen utvecklar informationssystem som möjliggör kommunikation. Ledningen uttrycker målsättningar i termer av ökad tjänstekvalitet och ett mer effektivt internt arbete. Samsök är därmed kopplat även till dessa funktioner den är en del av bibliotekets informationstekniska infrastruktur och ett medel för att uppnå de verksamhetsmål som formulerats av ledningen. 24

25 Figur 5 - Delar av bibliotekets kommunikation med klienten som berörs av Samsök I verksamhetsstudien framkom ett antal diskussionspunkter kring den påverkan Samsök bedöms ha på bibliotekets arbete. De antagna konsekvenser för verksamheten som identifierats presenteras nedan i form av teman med tillhörande diskussioner Uppdatering av tillgängliga tidskrifter flyttas delvis till LIBRIS eller till ExLibris Högskolebiblioteket i Jönköping investerar i Samsök i syfte att förbättra kommunikationen med sina klienter. De vill dels ge en bättre bild av den information som finns tillgänglig via biblioteket, dels underlätta för klienten att få åtkomst till denna information. Detta är även fallet för en rad andra 25

26 högskolebibliotek i landet. Tidigare har biblioteket avsatt egen personal för att skapa och upprätthålla en aktuell bild av tillgängliga tidskrifter. Samsök är baserad på en central process där uppdateringar av tillgängliga tidskrifter sker i en kombination av personal på LIBRIS (nationellt) och ExLibris (internationellt), vilket gör att enskilda bibliotek medges avsätta mindre resurser till arbetet med uppdatering av tillgängliga elektroniska tidskrifter, sk paketprenumerationer, och open access-tidskrifter. Detta är i nuläget merparten av arbetet för tidskriftsfunktionen på Högskolebiblioteket. Samsök kommer via LIBRIS och ExLibris uppdateringar att innehålla en ständigt aktuell förteckning nämnda typer av tidskrifter. HJ:s bibliotekskatalog JULIA innehåller info om vilka tryckta tidskrifter (storleksordningen 1000 till antalet) och enskilda e-tidskrifter (en försumbar del av det totala antalet e-tidskrifter) som finns på biblioteket. Dessa uppdateras även fortsättningsvis av biblioteket. Utöver detta finns ytterligare ett antal tidskrifter som måste läggas in manuellt. Dessa kommer att bli synliga i Samsök men sökningar kan inte göras på artikelnivå. Sammanfattningsvis kan detta beskrivas i tre punkter:. Information om tillgängliga tidskrifter är ständigt aktuell Klienter kan söka tidskrifter och hämta hem fulltextversioner av dem via ett gränssnitt Tidskriftsfunktionen på biblioteket kan ägna väsentligt mindre tid åt underhåll av databaser (vilka tidskrifter som finns tillgängliga) Samsök på bibliotekets publika datorer förändrar frågor, svar och roller I nuläget exponeras bibliotekets klienter för systemet JULIA på bibliotekets publika datorer. Detta kommer sannolikt att ersättas av Samsök. Vad en sådan förändring får för konsekvenser är oklart men det kommer troligtvis att påverka frågor som ställs till bibliotekets lånedisk. Vid förfrågningar om sökning hänvisas normalt till informationsdisken (som har sämre öppettider än lånedisken). Samsök kan ge personalen i lånedisken möjlighet att ge bättre svar på beläggningsfrågor, vilket bör uppfattas som positivt av klienterna. Detta är dock en diskussion om rollförändringar i bibliotekets verksamhet som måste sanktioneras på ledningsnivå och förankras hos personalen. Samsök som startsida på de publika datorerna bör även göra klienterna mer medvetna om bibliotekets bestånd av tidskrifter och böcker. I och med att databasers namn blir synliga i sökresultatet i Samsök, samt att sökning alltid görs i ett specificerat urval av databaser, bör klienten bli mer medveten om de strukturer som finns i bakgrunden i samband med informationssökningen. En ytterligare tes som diskuterades, dock med oklart svar, var om bättre sökmöjligheter på sikt kan resultera i att antalet frågor till lånedisk och informationsdisk minskar. 26

27 Förändrade förutsättningar för referenssamtal Vid biblioteket genomförs s.k. referenssamtal. Dessa samtal initieras av att en klient i något sammanhang har behov av att söka information. Genom samtalet vägleder bibliotekspersonal klienten i sökprocessen, t ex genom att diskutera lämpliga databaser och lämpliga söktermer för den aktuella situationen. Att Samsök kommer att ha en påverkan på referenssamtalet står klart, men olika aktörer i personalen har olika syn på hur systemet skall användas. Samsök diskuterades som det primära verktyget vid ett referenssamtals inledning. Vid mindre komplicerade sökningar kan Samsök vara tillräckligt för att genomföra hela samtalet. I vissa situationer kommer det att användas som ingång till de enskilda databaserna. Det stod klart i studien att det råder konsensus om att de enskilda databaserna även fortsättningsvis kommer att behövas, då de i många fall medger mer avancerade sökmöjligheter än Samsök-gränssnittet. T ex vid avhandlingsarbeten eller uppsatsskrivande kan urvalsmöjligheter behövas, som inte stöds lika bra av Samsök som av vissa av de enskilda databaserna Utbildning inom sökning och sökspråk bör sättas i fokus Ett problem i nuläget är att de olika enskilda databaserna har olika användargränssnitt. Detta är mer än ett estetiskt problem då syntaxen för att genomföra sökningar och definiera sökvillkor skiljer sig åt mellan olika databaser, vilket gör att det blir problematiskt för användarna att bli formulera sökvillkoren i de olika databaserna. Samsök skapar möjligheter att genomföra många sökningar utan att ha kännedom om de olika gränssnitten och sökspråken, vilket diskuterades i positiva ordalag av bibliotekspersonalen. Eftersom Samsök förväntas bli ett verktyg som används i hög utsträckning är det viktigt att verktyget är enkelt att förstå. Det uttrycktes t ex som att det skall gå att söka utan vägledning i informationsdisken. Vidare uttrycktes en farhåga att studenter skall ta med sig sitt sökbeteende från Google och nöja sig med de sökresultat som detta resulterar i. Det framställdes även som nödvändigt att studenterna förstår det standardiserade urvalet av databaser i snabbsökningen, samt att klienten genom användning av Samsök skall bygga upp en förståelse för vilka databaser som finns tillgängliga. En vidare tolkning av detta är att biblioteket gärna ser att användning av Samsök, förutom att tillgodose klienternas informationsbehov, innebär ett lärande i sig för klienterna. Under verksamhetsstudien uttryckte personal en målsättning att Samsök bör ha Googles enkelhet, men ge mer kvalitet i sökresultaten (från ett akademiskt perspektiv). Innan denna typ av gränssnitt realiserats föreligger dock ett behov av att utbilda bibliotekets klienter i sökprocessens olika delar. Diskussionerna i studien betonade vikten av att få dels en generell förståelse för sökning, dels en förståelse för användningen av den aktuella applikationen. En fråga som Högskolebiblioteket har att ta ställning till är hur tjänsten jourhavande bibliotekarie skall relateras till Samsök Förändrade förutsättningar för katalogisering Antalet tryckta böcker minskar på biblioteket På grund av den ständigt ökande tillgången på elektroniska fulltextdokument minskar efterfrågan på tryckt 27

28 information. I och med att Samsök gör beståndet av e-böcker och e-tidskrifter mer synligt, antas denna utveckling påskyndas. Införandet av Samsök har genererat ett behov av att snabbt katalogisera tryckta tidskrifter och lägga in detta i JULIA. Detta har lett till en (temporär) period av hög arbetsbelastning för katalogfunktionen på biblioteket. I övrigt poängterades att enskilda förvärv av e-böcker även fortsättningsvis bör läggas in i JULIA, men detta är en fråga som fortfarande är under utredning. Den framtida situationen för katalogiseringsfunktionen är i nuläget något oklar. Det finns exempelvis en central katalogisering av ämnesord för tidskrifter i Metalib. Ett scenario är att katalogisering i högre utsträckning kommer att ske på central nivå, vilket får följden att arbetsuppgiftens omfattning minskas på Högskolebiblioteket. Än så länge är det dock oklart hur katalogfunktionen påverkas långsiktigt Framtiden för fjärrlån Samsök kommer att innebära en del förändringar vad gäller fjärrlån. De mer lättillgängliga sökmöjligheterna och tillgången till elektroniska fulltextversioner av artiklar och böcker kan komma att minska det totala antalet fjärrlån. Högskolebiblioteket ser tre framtida möjligheter att beställa fjärrlån; via webbsidan, via Samsök samt via informationsdisken (där fjärrlån beställs med tryckta formulär). På det stora hela bör den manuella hanteringen av fjärrlån minska. Ett problem med fjärrlåneansökningar har varit att ansökningarna varit otydligt ifyllda, eller inkompletta. De ansökningar som görs via Samsök bör vara enklare att hantera, då uppgifter om den publikation som beställs kommer att föras över från sökresultatet till fjärrlåneformuläret. Detta bör minska mängden problem med ansökningarna och dessutom upplevas som positivt av klienterna. Även en negativ aspekt av fjärrlån diskuterades. Hantering av fjärrlån vid informationsdisken innebär en dialog med klienten som försvinner i samband med fjärrlån via webb och Samsök, som i vissa fall är nödvändig (i vissa fall i dagsläget leder en fjärrlåneansökan vid informationsdisken till ett referenssamtal som enligt delar av personalen är till gagn för klienten). Detta kanske inte är något större problem, då det verkar sannolikt att klienten redan genomgått en sökprocess innan fjärrlånemöjligheten nyttjas i Samsök. Den påskyndade katalogiseringen av tryckta tidskrifter (som skett som en följd av Samsök-införandet) har inneburit en ökning av antalet utgående fjärrlån, då bibliotekets bestånd blivit mer synligt ANVÄNDBARHET / HANDLINGSBARHET Vad gäller användbarhet och handlingsbarhet har analysen strukturerats i sex kategorier. Tre kategorier handlar om utförande av handlingar som skall stödjas av systemet, tre är övergripande kategorier rörande användarnas övergripande uppfattningar om Samsök och kringliggande tjänster på biblioteket. Figur 6 illustrerar detta. 28

29 Figur 6 - Kategorier som genererats under användarstudien Dessa kategorier diskuteras i tur och ordning nedan Genomföra urval Användarstudierna visade på en hel del problem vid genomförandet av urval. På ett övergripande plan tenderar användarna att uppleva det problematiskt att identifiera relevanta sökord utifrån sitt informationsbehov. Utöver detta föreligger en problematik med att kombinera olika villkor och söktermer. Flera respondenter betonar vikten av att i förväg ha tänkt igenom hur en sökning skall gå till för att få ett bra resultat i sökningen. Detta, i kombination med en förståelse för sökspråket (syntaxen för formulering av sökvillkoren), förefaller vara väsentliga förkunskaper för att få verklig nytta av Samsök. Eftersom respondenterna i denna studie ej utbildats i verktyget saknas en förståelse för sökspråket. Detta resulterar i att de får ett ohanterligt antal träffar i sina sökningar (varav flertalet är irrelevanta). Detta resulterar bland annat i att möjlighet att göra urval baserat på språk och datum efterfrågas av respondenterna. Flera respondenter uttrycker ett behov av högre kompetens och bättre stöd i sökprocessen. Ett problem som observerades hos flertalet respondenter var kopplat till förkunskaper kring databaser och olika begrepp som används i Samsök-gränssnittet: Men söker man såna här breda fält så är det risk att det kommer för mycket kändes det som. Men samtidigt är det kanske oundvikligt, så då får man ju sortera. Och det finns ju möjligheten att snäva in. Det såg jag ju. Om jag kommer in på de här olika så jag kunde välja databaser så kan man ju utesluta en massa. Men det kräver ju en viss kunskap i förväg att man vet vad man ska utesluta. [RE3] Uttalandet ovan exemplifierar behovet av att bibliotekets klienter har kunskap om de olika databaser som ligger till grund för sökningarna. Observationerna visade 29

30 även på en del praktiska problem med det automatiska urvalet av databaser i snabbsökningen vissa användare förstod ej att sökningen endast genomfördes i ett urval av databaser. Observationerna visade även att respondenterna hade problem att tolka ett antal termer i Samsöks gränssnitt. Metasökning är inte ett intuitivt ord vilket gör att det inte är självklart att det är där mer avancerade sökningar kan göras. Metasökningen är uppskattad efter en stunds användning men upplevs som oklar vid en första anblick. Det är inte klart hur den vänstra delen, där databaserna skall sökas fram, skall användas. Oftast trycker användarna på första listan där kategorier, snabbgrupper och kombinera finns istället för att välja ämneskategori i den undre listan, trots att det är detta de efterlyser som funktionalitet. Även funktionen att kunna skapa egna grupper av databaser är eftersökt. Vad gäller termer observerades även följande misstolkningar under observationerna: Ämnesord förväxlades t ex med sökord. Formuleringarna sök databas och sök e-tidskrift misstolkades; respondenterna insåg ej att sökning sker i namnet på databas/tidskrift och inte i innehållet. Sammanfattningsvis kan sägas att problematiken med genomförandet av urval är kopplat till följande teman: Databaskännedom Kännedom om relevanta databaser samt möjligheten att välja vilka databaser sökningen skall utgå från (såväl i snabbsökning som i metasökning) Sökkompetens (generell) - Generell kunskap kring strukturerad informationssökning Sökkompetens (Samsök) - Kompetens att i Samsök formulera villkor för urval Önskad funktionalitet - att kunna basera urval på vissa för användarna viktiga kriterier, t ex språk och datumintervall Begrepp detta avser svårigheterna att tolka valmöjligheterna i metasökningen, samt själva begreppet metasökning Tolka sökresultat Flertalet respondenter kommenterade det stora antalet träffar i sökresultatet. Detta är direkt kopplat till svårigheterna med att genomföra urval. Bristande förståelse för att länken se hämtade träffar i snabbsökningen resulterar i att sökningen avbryts. Detta är inkonsekvent med gränssnittet i metasökningen. Vid Metasökning existerar ingen indikator på Se hämtade träffar i delen sammanslaget resultat förrän alla resultat är hämtade vilket leder till att användaren tar varje databas för sig. 30

31 Kompletterande diskussioner med bibliotekspersonal 5 har belyst en problematisk egenskap hos nuvarande version av Samsök. Funktionen hämta fler träffar i Samsök kan resultera i att nya publikationer dyker upp i listan. Dessa kan rangordnas högre än de som dök upp i första sökningen. De tolkningar som gjorts av observationer i användarstudien tyder inte på att användarna tillskrivit denna innebörd till funktionen. Det behövs ett bättre stöd för användaren att avgöra vad som är relevant. Detta är kopplat till den bristande förkunskapen kring de bakomliggande databaserna: Nej. Alltså, det jag tycker var lite svårt var att de kom upp så här OK den här tidskriften har så och så många, den här tidskriften har så och så många. Det hade varit mycket skönare och bara få dem på rad och inte måste gå vidare ännu en gång och klicka mig in i en artikel eller i en tidning. För jag vet inte vad det är för tidningar. Om jag hade vetat det kanske jag kunnat välja på ett annat sätt, men för mig var det bara olika namn. Man hade lite gärna kunnat döpa dem till eller blå, röd, grön liksom för jag hade ingen aning om vad det är. Det kändes lite så här, ok men vilken ska jag välja? Jag tar den med flest träffar? [RE10] I delen av gränssnittet där hämtade träffar visas förekom en del problematik med navigeringen mellan olika vyer av sökresultatet. När vyn fullpost är framtagen ger ett tryck bakåt i själva webbläsaren inte föregående sida utan föregående post i sökresultatet, vilket gör att det är svårt att få fram listvyn igen. Begreppsmässigt kan det finnas anledning att ifrågasätta termen vikt i sökresultatet detta är ingen självklar term för att beskriva relevans vilket leder till oklarheter. Problem med handlingen tolkning av sökresultat kan sammanfattas i följande kategorier: Databaskännedom brist på kännedom om databaser försvårar tolkning av sökresultatet Ofärdiga sökningar användare tenderar misstolka i vilken utsträckning sökningen är färdig när de klickar sig vidare till se hämtade träffar Navigering mellan vyer det föreligger en viss problematik för användarna att växla mellan listvyerna och fullpostvyn. Begrepp respondenterna uppvisade svårigheter att tolka begrepp i systemet, t ex innebörden av de olika databaserna/tidskrifterna, innebörden av att hämta fler träffar, samt innebörden av enskilda begrepp såsom vikt i sökresultatet. 5 Detta har framkommit vid informella samtal med teknisk personal på biblioteket. 31

32 Hämta fulltext Det framstår inte som självklart hur man bör gå till väga för att få tag i artikeln som fulltext. Ibland sker åtkomst via en traditionell hyperlänk, ibland sker åtkomst till fulltext via SFX-fönstret. SFX-symbolen är inte intuitiv. I fullpost är det inte förklarat vad symbolen innebär vilket gör att SFX inte används. SFX-fönstret i sig ger inte direkt feedback om artikeln finns, vilket gör att användarna försöker söka i JULIA istället. Användarna förefaller ej ha tillräcklig kunskap om biblioteksvärlden för att förstå SFX-fönstret, t ex vad LIBRIS webbsök innebär. Vid navigering till fulltextdokument sker detta ibland via någon extern webbplats. Användaren hamnar då i ytterligare miljöer som måste tolkas för att sökningen skall bli lyckad. Utformningen av dessa miljöer är ej en del av Samsök-gränssnittet, men är ändå relevanta då de är en viktig del för att komma åt fulltextdokument (vilket kan ses som en av Samsök-systemets viktigaste funktioner i förlängningen). Detta kan kategoriseras i tre teman: Oklar åtkomst av fulltext på övergripande nivå kan ett tema sägas vara svårigheter med åtkomst av fulltext (vilket kan kopplas till nedanstående två teman) Begrepp SFX-symbolen är inte det naturliga valet för användarna när de letar fulltext. Begreppen i SFX-fönstret är inte kända för användarna. Navigering mellan vyer navigering till fulltextversion sker på olika sätt, vilket förefaller förvirra respondenterna, då de troligen som nya användarna förväntar sig ett tydligt sätt att hitta fulltext från sökresultatet. 32

33 Användarnas upplevelser Enkätsvaren gav en del signaler angående användarnas helhetsintryck av Samsök, vilket är sammanställt i Tabell 2. Det skall poängteras att urvalet i enkätstudien är för litet för att dra några statistiskt hållbara slutsatser om någon större population vi betraktar resultatet som en indikation på hur användare av Samsök kan uppleva applikationen. Grunden till de mindre positiva värderingar som gjorts av respondenterna (skuggade celler i tabellen) är enligt vår bedömning att flertalet av dem var mindre framgångsrika i att hitta den typ av material de var ute efter. Notera att det även finns respondenter som värderar Samsök-applikationen som givande, enkel och kraftfull, trots att de aldrig konfronterats med systemet tidigare. Omdöme Hemsk - Underbar Frustrerande - Givande Tråkig - Stimulerande Svår Enkel Otillräcklig - Kraftfull Rigid Flexibel Tabell 2 - Respondenternas helhetsintryck av Samsök Enkäten innehöll även en del frågor rörande Samsöks utformning och lärbarhet, resultaten från detta redovisas i Tabell 3. Delar av tabellen har skuggats, för att belysa fall där åsikter varierar starkt mellan olika respondenter. Omdöme Utformning Terminologi Grafiska symboler Systemets status Feedback (formulering) Feedback (synlighet) Sökresultat infomängd Lärbarhet - grund Lärbarhet - avancerad Navigering Svarstider (sökning) Svarstider (navigering) Tabell 3 - Respondenternas intryck av Samsöks gränssnitt 33

34 Terminologin i gränssnittet ansågs relativt tydlig emedan de grafiska symbolerna ansågs mer svårförståeliga. När det gäller systemet status, d v s hur enkelt det är att förstå vad applikationen gör för närvarande, är svaren uppdelade i två poler. Detta beror sannolikt på att användarna har varierande erfarenhet av webbapplikationer. Återkopplingen i systemet får ett omdöme med tonvikt åt det positiva. Användarna tror i allmänhet att det är relativt enkelt att lära sig Samsöks enklare delar, medan avancerade delar (metasökning) uppskattas som svårare att få förståelse för. Navigeringen uppfattades av merparten som relativt enkel att hantera medan svarstiderna vid sökning och navigering tyder på en viss problematik. Särskilt svarstiderna för sökning antyder att inblandade servrar har varierande svarstider vissa användare har inte upplevt detta som något problem medan andra upplever dem som långsamma. Teman som sticker ut i enkätstudien är enligt vår bedömning att Samsök har mindre stabila svarstider, samt att användarnas helhetsintryck visar på en tonvikt åt mindre positiva omdömen såsom tråkigt och frustrerande Anledningar att kontakta biblioteket Användarstudien resulterade även i vissa uttalanden kring vid vilka tillfällen respondenterna känner behov av att kontakta bibliotekspersonalen. En respondent uttryckte ett behov av att, efter genomförd sökning, föra en diskussion med bibliotekarier för att validera det sätt en sökning genomförts på, för att värdera rimligheten i tillvägagångssättet. Åtkomst av fulltext är en annan grund för kontakt med biblioteket. Detta kan inträffa p g a att klienten inte förstår Samsök fullt ut och därför inte når fulltextdokumentet, men även i situationer där klienten finner publikationer som endast är åtkomliga mot en given kostnad. En respondent exemplifierade med att denne fått åtkomst till vissa ISO-standarder som biblioteket på begäran köpt in. En respondent uttryckte att det hade varit att föredra att ta hjälp av bibliotekarier framför att använda Samsök: Q: Om du hade möjligheten, hade du föredragit att prata med t ex bibliotekspersonal eller annan fysisk person i stället för att använda gränssnittet? A: Ja absolut, i alla fall.. Det skulle fungera bättre för mig att fråga nån än att använda det här. [RE2] En annan respondent uttryckte ett behov av att kontakta biblioteket för att fullt ut kunna dra nytta av verktyget om sökningen med Samsök inte ledde till önskad åtkomst av information är detta ett skäl till att kontakta biblioteket. En respondent uttryckte en klar åsikt om att webbgränssnittet var det klara alternativet för mindre sökningar. Om det däremot handlade en större sökning, t ex sätta sig in i ett helt nytt område, var det mer rationellt att ta kontakt med en bibliotekarie för att få stöd i sökprocessen: 34

35 [ ] jag behöver söka i säg 10 databaser, och då om jag skulle få hjälp med det och få till det, då är det klart att då skulle jag be om hjälp för då skulle jag spara väldigt mycket tid. Men det är väl det här liksom.. Det är någon slags kostnad att sätta sig ner och få hjälp med nån. Den tid man lägger ner. Då vill man liksom ha ut nåt av det och ibland så kanske man går den där omvägen och det går ändå snabbare än att be nån om hjälp. [RE7] Detta avsnitt har inte genererat uppslag till vidareutveckling av Samsök, eller till utveckling av användarhandledningar, men är klart relaterat till frågeställningen och torde innehålla ett värde för rapportens läsare Användarnas utvecklingsförslag I användarstudien framkom även en del konkreta utvecklingsförslag. Det första rör möjligheten till en stegvis förfining/avsmalning av sökresultatet: Men jag tyckte det var svårt att begränsa sökningen och lite vits tycker jag det är när man söker sig fram bredare och sen smalnar av. [RE1] Ett annat förslag handlar om möjligheten att se sin egen sökhistorik. Detta kan i vissa fall vara viktigt för forskare och studenter för att senare kunna påvisa hur sökningen av relevant information gått till, eller för att spara undan villkoren för en sökning för att senare kunna göra om den och se om något nytt material dykt upp i urvalet. I Samsök är det möjligt att se sökhistorik under fliken metasökning, men ej under snabbsökning. Detta uppfattades enligt vår tolkning inte av användaren som gav förslaget. Slutligen efterlyser användarna en möjlighet att själva kunna gruppera databaser för att på ett smidigt sätt kunna utföra sökningar inom den domän som intresserar dem. Önskad funktionalitet är en tematiserad sammanfattning av förslagen, som kan sägas utgöra problem med Samsök, i den bemärkelsen att de representerar funktionalitet användare efterfrågar IMPLIKATIONER FÖR UNDERVISNING OCH UTVECKLING Detta avsnitt inleds med en teoretisk genomgång. En affordance är en egenskap hos en artefakt, t ex hos användargränssnittet i ett IT-system, som erbjuder möjlighet att utföra en handling. Detta har diskuterats mycket inom området människadatorinteraktion, med ursprung i Gibson (1977). Ett vardagligt exempel på affordance är ett dörrhandtag, som kan ses som en signal till en person att det går att öppna dörren, samt hur detta skall göras. Gaver (1991) laborerade med två dimensioner av affordance i IT-system existerande och uppfattade handlingsmöjligheter. Tabell 4 kombinerar dessa i en matris som tydligt illustrerar fyra kombinationer av handlingsmöjligheter som kan förekomma i IT-system. 35

36 Uppfattad Ja Nej Uppfattad ickeexisterande handlingsmöjlighet Icke-uppfattad ickeexisterande handlingsmöjlighet Nej Uppfattad existerande handlingsmöjlighet Icke-uppfattad existerande handlingsmöjlighet Ja Existerande Tabell 4 - Handlingsmöjligheter baserad på Gaver (1991) Ovanstående diskussion belyser skillnaden mellan att det går att utföra en handling i ett system och att en person lyckas utföra handlingen i en specifik situation. I övergripande termer kan de problem som uppdagats i denna studie sägas bero på att respondenterna haft problem att förstå de handlingsmöjligheter som erbjuds i Samsök. Huruvida en person lyckas eller inte är kopplat både till systemets design och till personens förmåga att förstå systemets design och innehåll. Ett systems handlingsbarhet är ett samlingsbegrepp för ett systems egenskaper i form av dess design, innehåll och erbjudna handlingsmöjligheter. Begreppet situationell handlingskvalitet (Cronholm & Goldkuhl, 2006) belyser hur väl en person i en given situation genom att använda ett system lyckas genomföra en önskad handling. Figur 7 belyser relationen mellan begreppen. Figur 7 - Situationell handlingskvalitet Tanken med detta avsnitt är att utifrån relevanta teoretiska utgångspunkter diskutera åtgärder för att tillvarata potentialen i Samsök. Begreppet situationell handlingskvalitet motiverar att två typer av åtgärder diskuteras här: i) Studiens konsekvenser för undervisning och utveckling av tutorials (fokus på användarens egenskaper) samt ii) underlag för framtida utveckling av Samsök (fokus på systemets egenskaper). 36