SAMBRUK. Tentativa förslag för arbete med interaktionsdesign vid utveckling av kommunala e-tjänster. Jonas Sjöström (

Transkript

1 SAMBRUK Tentativa förslag för arbete med interaktionsdesign vid utveckling av kommunala e-tjänster Jonas Sjöström ( sjjo@ihh.hj.se )

2 Agenda 1.Designprocess för användbara e-tjänster 2.Designideal för e-tjänster 3.Fortsatt arbete Interaktionsdesign kan stödjas såväl genom arbetssätt (designprocess) som generella idéer kring vad som är god design (designideal)

3 1. Designprocess för användbara e-tjänster

4 Aktiviteter inom interaktionsdesign Källa: Preece (2002)

5 Nyckelegenskaper för utveckling av användbara IT-system 1. Tidig fokus på användare i design och utvärdering 2. Identifiera och dokumentera mål m a p användbarhet och user experience 3. Iteration (upprepning) är oundvikligt. Designers skapar aldrig den rätta lösningen vid första försöket Källa: Preece (2002)

6 Sambruksfokus i nuläget?

7 Problem Formella beslutspunkter Inom interaktionsdesign förespråkas ett tillvägagångssätt med prototypbyggen som demonstreras för användare för att succesivt förfina applikationens design Detta är problematiskt givet förutsättningen att utvecklingsprocessen har tydliga formella beslutspunkter (kravspec upphandling) vilka försvårar påverkan av design efter upphandling (problematiskt att hantera i avtal)

8 Tentativa lösningsförslag Formella beslutspunkter Dellösning 1: Prototypbaserad interaktionsdesign som ett led att framställa kravspecifikation Ett prototypförfarande, där design av e-tjänstens gränssnitt, är en del av kravanalysen Designen är till stor del färdig innan upphandling Mindre ändringar kan hanteras efter upphandling Dellösning 2: Att genom en tydlig kravbild möjliggöra för kommunen att acceptanstesta den utvecklade lösningen och ha en tydlig procedur för leveransgodkännande Dellösning 3: Utnyttja juridisk expertis för att konstruera avtal som tillåter att beställaren har fortsatt inflytande över designen under utvecklingsprocessen

9 Problem Oöverblickbara krav Vid utveckling av offentliga e-tjänster finns en stor mängd riktlinjer att förhålla sig till Egna önskemål om e-tjänstens utformning Vervas vägledning för 24-timmarswebben Övriga kriterier för god design (t ex teorier) Lagstiftning? Hur hantera denna massa av oöverblickbara krav på interaktionsdesign?

10 Tentativ lösning Oöverblickbara krav Kravspecifikationen kan ha olika ändamål Som föremål för diskussion i kravanalys Som kommunikation till leverantören Som underlag för tester och leveransgodkännande Krav är aktuella på olika sätt Generiska designkriterier Projektspecifika krav Dylika aspekter bör beaktas i kravspecifikationen Krav kan prioriteras Skall-bör (traditionell uppdelning) Must have Market Advantage Really Cool i XP Core Use Cases i RUP Exempel: Kanalstrategi påverkar hur quality in use for all skall hanteras vid utveckling av ny e-tjänst

11 Lämplig fokus för Sambruk? Före upphandling Efter upphandling; aktiviteterna måste avtalsregleras

12 Vem är användare? En nyckelfråga i samband med prototyping blir att identifiera den grupp människor som skall ge feedback på prototyperna Någon form av medborgarmedverkan ter sig central i sammanhanget!

13 2. Designideal för e-tjänster

14 Designideal under utarbetning Arbete pågår med att sammanställa kriterier som kan stödja arbetet med användbarhet för e-tjänster Utgångspunkter Riktlinjer från Verva (24-timmarswebben) Handlingsbarhetsteori (actability) Användbarhetsteori (usability / user experience)

15 Tre skikt av handlingskvaliteter Processkvalitet Kommunikationskvalitet Interaktionskvalitet Källa: Goldkuhl (2005)

16 Kriterier för handlingsbarhet (1/3) Tydlig handlingsrepertoar Enkelt tillgodose kommunikationsbehov Lättnavigerbart Handlingstransparent Tydlig feedback Ändringsbart Källa: Goldkuhl (2006)

17 Kriterier för handlingsbarhet (2/3) Tydligt och lättåtkomligt verksamhetsminne Aktörstydligt Känd och begriplig vokabulär Intentionellt tydligt Handlingsstödjande Handlingsöversiktligt Källa: Goldkuhl (2006)

18 Kriterier för handlingsbarhet (3/3) Handlingstillgängligt Relevanta kommunikationskrav Begrepps- och handlingskonsistent Skapande av goda kommunikationsförutsättningar Adressatrelevant kommunikation Adressatanpassad kommunikation Källa: Goldkuhl (2006)

19 Exempel på kriterier för användbarhet Visibility of system status Match between system and real world User control and freedom Consistency and standards Help users recognize, diagnose, recover from errors Error prevention Recognition rather than recall Flexibility and efficiency of use Aesthetic and minimalist design Help and documentation Källa: Nielsen (1999)

20 Exempel på kriterier för användbarhet för webben High-quality content Often updated Minimal download time Ease of use Relevant to users needs Unique to the online medium Netcentric corporate culture

21 Vägledning för 24-timmarswebben Vervas vägledning överlappar delvis presenterade handlingsbarhets- och användbarhetsriktlinjer Vägledningen introducerar dessutom ytterligare aspekter, t ex LÄTTLÄST

22 Problematik Vår strävan är att ta fram en syntetiserad bild av olika designideal på de olika nivåerna Interaktionsnivå Kommunikationsnivå Processnivå Pragmatisk utgångspunkt Riktlinjerna skall stödja aktörer i olika handlingar (t ex dialog, design, test)

23 3. Fortsatt arbete

24 Fortsatt arbete Designprocess för användbara e-tjänster En fördjupad diskussion kring designprocessen pågår Möjlighet till samverkan med forskarstuderande inom juridik undersöks, för att undersöka hur designprocessen på lämpligt sätt kan regleras i avtal Designideal Arbetet med designideal fortskrider under sommaren och hösten En kommande vetenskaplig artikel och en licenciatavhandling fokuserar på dessa teman Hösten 2006 / våren 2007

25 Glåpord? Frågor? Tack för mig!