Handlingsprogram för bostadsförsörjning HALMSTADS KOMMUN. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version 1.

Transkript

1 Handlingsprogram för bostadsförsörjning HALMSTADS KOMMUN Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version 1.0 1

2 Handlingsprogram Utöver övergripande och konkretiserade mål samt prioriteringar finns det i visionsstyrningsmodellen s.k. handlingsprogram. Dessa antas av kommunfullmäktige och prövas årligen. Två typer av handlingsprogram förekommer. Det ena är det som regleras av lag eller förordning som t.ex. handlingsprogram om skydd mot olyckor. Det andra initieras av kommunen för områden där fullmäktige särskilt vill ange ambition och viljeinriktning. Målstruktur Halmstads kommuns Vision 2020 Övergripande mål Planeringsdirektiv Konkretiserade mål och prioriteringar Handlings- Program Verksamhetsmål Medarbetarmål De politiska partierna ska använda handlingsprogrammen i sitt arbete med att formulera konkretiserade mål och prioriteringar. Nämnder och styrelser kan också med stöd av handlingsprogrammen formulera viktiga verksamhetsmål och strategier. Handlingsprogrammen används som vägledning och styrdokument i den löpande kommunala verksamheten och fungerar som underlag till översikts- och detaljplaner, handlingsplaner, yttranden och utredningar. De har även en funktion både nationellt och internationellt som information till andra aktörer och medborgare om kommunens politiska ambitioner. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version 1.0 2

3 Innehållsförteckning Handlingsprogram...2 Inledning...4 Bakgrund...5 Tillstånd och utveckling...6 Läget hösten 2009 Bostadsbestånd och byggande Befolkningsutveckling Näringsliv och sysselsättning Skolor och barnomsorg Segregation Behov och efterfrågan...11 Olika boendeformer för äldre Efterfrågan på småhustomter Efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Boende för unga vuxna Planberedskap Riktlinjer för bostadsbyggandet...16 Bostadsbyggandet Bilaga Diskussion av utbyggnadsordning...25 Områdesanalyser...29 Centrum Öster Snöstorp-Trönninge Norr Väster Söndrum Kustområdet Inlandet Getinge, Oskarström Tabeller...39 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version 1.0 3

4 Inledning Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo utan också för att ge form och gestalt åt städer och samhällen. För att kommunen ska kunna utvecklas väl krävs också ett bostadsbyggande som håller någorlunda jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Även av lagstiftningen framgår att kommunen ska ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas. Kommunens ambitioner i dessa avseenden framgår av Översiktsplan 2000, fördjupade översiktplaner och detaljplaner men också av Vision Halmstad 2020 med dess olika mål. Hur dessa omsätts i handling framgår bl.a. av det årliga planeringsunderlaget OPUS, där de bostadsbyggnadsprojekt, som bedöms möjliga att bli genomförda under den närmaste treårsperioden redovisas. Detta handlingsprogram har emellertid en längre tidshorisont och förutom att beskriva det aktuella läget och utvecklingen beträffande befolkningens och bostadsbeståndets förändringar och identifiera och analysera viktiga behov och utmaningar som t.ex. boendesegregeringen, tillgängligheten, ungdoms- och studentboendet mm, också föreslå en lämplig volym och utbyggnadsordning för tiden fram till ca Därtill formuleras ett antal riktlinjer för hur kommunen ska förhålla sig i bostadsbyggnadsfrågor. Eftersom detta är det första handlingsprogrammet i sitt slag, är det naturligt att alla frågor inte blivit helt utredda, utan får kompletteras efter hand. Programmet i sin helhet bör i enlighet med lagstiftningen revideras en gång per mandatperiod, medan förteckningen över möjliga bostadsprojekt lämpligen ses över varje år i enlighet med de justeringar som görs i den s.k. projektkatalogen. Programmet ska förhoppningsvis därmed, både kunna utgöra ett underlag för kommunens agerande i bostadsfrågor, ge information till marknaden och allmänheten samt fungera som en utgångspunkt, när nya planeringsdirektiv och budget ska tas fram. STADSKONTORET/SAMHÄLLSBYGGNAD Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version 1.0 4

5 Bakgrund Lagstiftning och mål Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo utan också för att ge form och gestalt åt städer och samhällen i enlighet med den politiska viljan. För att kommunen ska kunna utvecklas väl krävs alltså ett bostadsbyggande som håller någorlunda jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Om detta har även Sveriges riksdag uttryckt sin mening genom lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen (2000:1983), som gäller från 1 januari 2001 och som innebär att varje kommun ska ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunen redovisar sina mål för det framtida byggandet och boendet inom ramen för visionsstyrningsmodellen som kommunfullmäktige fastställde Syftet med modellen är att förenkla arbetet med planering, genomförande och uppföljning utifrån visionen Halmstad Enligt denna ska Halmstad vara både en Hemstad,Kunskapsstad och Upplevelsestad. Bland de övergripande målen är framför allt följande tillämpbara Behovet av mark för bostäder, näringsverksamhet och offentlig service - ska vara långsiktigt säkrat genom framsynta och strategiska förvärv i hela kommunen. (Bygga och bo) Halmstad ska ha en väl fungerande samhällsstruktur, som ska vara estetiskt tilltalande, ekologiskt uthållig och bygga på en god arkitektur. (Bygga och bo) Utbudet av bostäder ska vara attraktivt. Det ska omfatta alla upplåtelseformer, vara an passat till olika åldrar och familjebildningar och ge förutsättningar för ett livslångt boende. Utformningen av boendemiljöerna ska underlätta integration och motverka utanförskap. (Bygga och bo) Halmstad ska erbjuda en fysisk miljö som skapar trygghet. (Trygghet, säkerhet och folkhälsa) Halmstad ska utvecklas på ett för människor och miljö långsiktigt hållbart sätt (Miljö och energi). De konkretiserade målen under Bygga och bo anges i Planeringsdirektiv till: Kommunen ska på ett långsiktigt hållbart sätt säkerställa tillgången på mark för bostadsbyggnation och verksamheter. (Bygga och bo) Kommunen ska löpande ha detaljplaner klara som möjliggör byggnation av 700 lägenheter i villa, bostadsrätt och hyresrätt. (Bygga och bo) Kommunens tätorter ska ha möjligheter att expandera genom att mark planläggs för bostäder och verksamheter. (Bygga och bo) Andelen hyres- och bostadsrättslägenheter som kännetecknas av god tillgänglighet ska öka (Omsorg och stöd) Målet med detta handlingsprogram är att: beskriva nuläge och utveckling beträffande befolkningens och bostadsbeståndets förändringar samt identifiera och analysera viktiga behov och utmaningar som t.ex. boendesegregeringen, tillgängligheten, ungdoms- och studentboende mm. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version 1.0 5

6 ange lämplig utbyggnadsordning av kommunen i enlighet med övergripande och konkretiserade mål med hänsyn till god samhällsekonomi och i samklang med övrig utbyggnad av samhällsservice och infrastruktur. att redovisa bostadspolitiska ambitioner med utgångspunkt i de övergripande och konkretiserade målen Handlingsprogrammet utgår från de områden, som finns upptagna i Översiktsplan 2000 med fördjupningar och anger ambition och inriktning av bostadsbyggandet på sikt, bortom det treåriga verkställighetsinriktade som årligen redovisas i OPUS, senast i OPUS Med valet av 2030 som horisontår görs också en koppling till den fördjupade översiktsplanen för staden, Föp Staden. Programmet ska i och med det kunna tjäna både som underlag för kommunens ställningstagande och handlande i bostadsfrågor och information till byggare, markägare, andra aktörer och allmänhet. Det kan användas som underlag för att fastställa konkretiserade mål och prioriteringar och bli en del av det samlade beslutsunderlaget, när nya planeringsdirektiv och budget ska tas fram. Tillstånd och utveckling Läget hösten 2009 Bostadsbyggandet fortsatte att försvagas under första halvåret, skriver Boverket i sina Indikatorer för oktober. Det framgår där att efterfrågan på nya småhus och bostadsrätter ökade starkt redan under andra kvartalet, men att byggstarterna inte märkbart ökar förrän nästa år, då antalet påbörjade bostäder kan komma att öka med 25 procent, jämfört med årets mycket låga nivå. Beträffande byggandet av hyresrätter ser det dock trögt ut, även på några års sikt. Raset i konjunkturen förefaller ligga bakom oss. Tillväxten i samhällsekonomin förväntas öka successivt under 2010 till Hushållens förväntningar om den ekonomiska utvecklingen har ökat starkt, och är nu på samma nivå som i början av år På några års sikt lär de korta bostadsräntorna tredubblas, och återgå till de nivåer som gällde hösten Det finns då en risk att priserna faller. En ökad arbetslöshet kan också sätta press nedåt på priserna. Stark efterfrågan lyfter priserna för bostadsbyggandet, även om storleken på denna effekt är svår att bedöma. I andra vågskålen ligger de senaste årens starkt ökade disponibla inkomster, med en minskad beskattning av både arbetsinkomster och bostäder. Det minskar sannolikheten för stora prisfall, även med höjda räntor och ökad arbetslöshet. Försäljningen av nya bostadsrätter och småhus var överraskande stark under andra kvartalet. Det kan delvis röra sig om köp som skjutits på sedan i höstas, och köp av bostadsrätter med färdigställande nära i tiden. Boverket räknar därför med att försäljningen kan avta något, i synnerhet för bostadsrätter. Under första halvåret påbörjades endast bostäder, enligt verkets senaste bedömning. Av dessa var endast drygt bostadsrätter. Totalt i år beräknas bostäder påbörjade. Nästa år kan byggandet komma att öka till bostäder, varav nybyggnad av bostäder i småhus, samt knappt bostadsrätter och knappt hyresrätter i flerbostadshus. Byggandet av småhus och bostadsrätter kan dock öka något mer än prognosen. Hyresrätten kan få svårt att återhämta sig om inte kostnaderna sänks betydligt. Nettotillskottet genom ombyggnad av flerbostadshus beräknas till bostäder båda åren. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version 1.0 6

7 Antalet färdigställda bostäder nådde en topp under första kvartalet Sedan dess har årstakten endast minskat med 10 procent. Under tolvmånadersperioden till och med juni 2009 färdigställdes bostäder enligt SCB. Utbudet av färdiga bostäder börjar dock minska mer markant under andra halvåret, enligt Boverkets prognos. Bostadsbestånd och byggande Antalet lägenheter i kommunen uppgick 2008 till , fördelat på i småhus och i flerbostads hus, 49 resp. 51 procent. Fram till sekelskiftet var andelen småhus större, men som framgår av diagrammet nedan har byggandet på senare år till största delen utgjorts av flerbostadshus. Under perioden byggdes lägenheter i småhus eller i genomsnitt 106 per år, medan nettotillskottet av lägenheter i flerbostadshus uppgick till eller 269 per år. Från en ganska låg bostadsbyggnadstakt under åren ökade byggandet på nytt från 2000 och i dagsläget är efterfrågan på lägenheter och tomter fortsatt hög. Den ekonomiska tillbakagången under har orsakat en kraftig minskning av bostadsbyggandet i hela landet, Boverket räknar med att igångsättningen totalt i landet blir ca lägenheter under 2009 och obetydligt mer Detta kommer i sin tur sannolikt att leda till en dämpad befolkningstillväxt i kommunen. Figuren nedan visar sambandet mellan byggande och folkökning. Siffrorna för 2009 visar på en befolkningstillväxt med 846 personer och att preliminärt endast 133 lägenheter färdigställdes. Den dominerande upplåtelseformen i bostadsbeståndet är enskilt ägande, 41 %, medan hyresrätten utgör 49 % och 10 % utgörs av bostadsrätt. Under 2000-talet har ca 20 % av nyproduktionen upplåtits med bostadsrätt var andelen 7 %. Huvuddelen av bostadsbyggandet har skett i staden, lägenheter, i flerbostadshus och 869 i småhus, och i övriga kommunen fördelade på 379 i flerbostadshus och i småhus Flerbostadshus Fig 1. Bostadsbyggande och befolkningsökning Varje ny lägenhet svarar mot 1,5 nya Halmstadsbor. Antal färdigställda lägenheter småhus Folkökning per år Bostadsbyggandet Det förväntade bostadsbyggandet under den närmaste treårsperioden redovisas så här i OPUS Antalet färdigställda lägenheter 2009 blir dock något färre än beräknat. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version 1.0 7

8 Beräknat färdigställande år Småhus Flerbostadshus Totalt Totalt Staden Befolkningsutveckling Kommunen har sedan många år haft en jämn befolkningstillväxt med en genomsnittlig ökning på personer per år. Den aktuella befolkningsprognosen pekar på en fortsatt positiv utveckling, även om den rådande lågkonjunkturen gör en viss dämpning i ökningstakten sannolik. Medan det sedan 1990 har byggts ca nya lägenheter, har folkmängden under samma tid ökat med personer. Varje nyproducerad lägenhet svarar därmed mot ca 1,5 nya Halmstadsbor. Hushållsstorlekarna har därmed sannolikt fortsatt att minska sedan Någon säker uppgift om detta finns dock inte eftersom hushållsstatistik saknas sedan folk- och bostadsräkningen 1990, då antalet boende per hushåll var 2,17. Ett mer ungefärligt mått är då att i stället jämföra antalet invånare per lägenhet 1990 med förhållandet Det visar på en minskning från 2,15 år till 2,05. Trots ökade boendekostnader och svårigheter för unga att etablera sig på bostadsmarknaden, tycks alltså den genomsnittliga hushållsstorleken ha minskat. BOSTADSBYGGANDET PÅ LANDSBYGDEN under perioden fördelar sig som på bilden till höger (se även tabell 3 i bilagan). Totalt byggdes under perioden lägenheter, varav i tätorter och 221 i glesbygden. Folkmängden ökade under samma tid med ungefär lika mycket eller personer vilket betyder 1,2 personer per varje ny bostad. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version 1.0 8

9 Att bygga för en minst oförändrad folkmängd, som är en sedan länge uttalad ambition, kan därmed synas möjligt, åtminstone totalt, inte på varje ort eller del av kommunen. Som figur 1 i bilagan visar, är det framför allt i de större tätorterna och på landsbygden i kustområdet, som byggandet också svarar mot en oförändrad eller växande folkmängd, medan byggande i de inre delarna inte räcker för att under den studerade perioden hindra fortsatt minskning av folkmängden. Näringsliv och sysselsättning Halmstad har haft en mycket positiv sysselsättningsutveckling under 2000-talets första decennium åtminstone fram till nedgången Utvecklingen mellan 2004 och 2007 visar på en ökning med eller 6 %. De näringsgrenar som ökade relativt mest var handel, transport och kommunikation, 19 %, hälso- och sjukvård, socialtjänst, 19 %, utbildning, 12 %, och kreditinstitutioner, fastighetsförvaltning, företagstjänster, 10 %. Sysselsättningen 2008 var totalt sett densamma som 2007 dvs. ca Utvecklingen per näringsgren är dock svår att avläsa, då viss omklassificering gjorts. Nedgången i ekonomin och sysselsättningen under 2008 och 2009 har dämpats och Region Halland skriver i sin redogörelse för konjunkturläget i november om positiva signaler från regering, myndigheter och prognosmakare. Ekonomin vänder uppåt lite försiktigt, men problemen på arbetsmarknaden kommer att bestå ytterligare ett par år. Det står också klart, att Halland är ett av de tre län som har klarat sig lindrigast undan varsel om uppsägning. Företagandet förändras. I stort innebär det att antalet tillverkande företag minskar i Halland medan antalet tjänsteföretag ökar. Störst nettotillskott under 2009 hade branscherna byggverksamhet, företagstjänster och personliga tjänster och handel. Några längre växlar på sysselsättningsutvecklingen är det dock ingen som vågar dra för närvarande. Tillverkningsindustrin är med sin sextonprocentiga andel fortfarande en viktig näringsgren i Halmstad och dess utveckling av stor betydelse för framtida tillväxt och efterfrågan på varor och tjänster. Skolor och barnomsorg Behovet av verksamhetslokaler för förskola och grundskola förändras ständigt. Nya bostadsområden påverkar omedelbart behovet av förskola och grundskola men även äldre områden där det sker generationsskiften, renoveringar och omflyttningar pga. nya bostadsområden i närheten innebär ofta större barnantalsförändringar. Flyttningar och andra förändringar kräver ständig bevakning av kommunens alla områden för att man ska kunna göra en helhetsbedömning av lokalbehovet. Lokaler bör vara så flexibla att de kan användas för olika verksamheter och åldrar. Vidare innebär etablering och förändring av fristående förskolor och skolor en stark påverkan på kommunens organisation. Det räcker nämligen inte med att skolverket ger sitt tillstånd till att starta en grundskola, ofta är ändå osäkerheten stor om och var etableringen ska ske Jordbr uk, skogsbr, fiske Tillv.industri, utvinn av mineral Energi- o vattenförsörjn, avfallshant Byggindustri Handel; transport; kommunikation Personl o kulturella tjänster Kreditinst, fastighetsförv, företagstj Civila mynd, försvar Utbildning; FoU Total förändring : Fig 3. Dagbefolkningens förändring med fördelning på näringsgrenar Hälso- o sjukv, socialtj; vet Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version 1.0 9

10 För närvarande finns det planer på att en befintlig fristående grundskola ska utöka och att två nya ska starta verksamhet. Var det ska ske och i vilken omfattning är ännu oklart, vilket medför att kommunens verksamheter måste planera för att barnen skall inrymmas i en kommunal skola och sedan vara förberedda för att göra om sin planering om en fristående skola startar och elever söker sig dit. De nya bostadsområden som nu planeras i kustområdet Haverdal, Steninge, Harplinge, Gullbrandstorp, Frösakull och Söndrum - kommer att innebära en kraftig ökning av antalet barn. Totalt sett uppstår en brist på skollokaler och en ny skola i anslutning till Trottaberg kommer att behövas. Då kan omorganisering ske så eleverna på andra skolor kan inrymmas i sina närområden. Elever från t.ex. Frösakull, där år 6-9 idag åker skolskjuts till Gullbrandstorp, kan då i stället själva ta sig till den nya skolan och Gullbrandstorp kan ta emot nya barn från nya bostadsområden i sina lokaler. Den planerade utbyggnaden av Sofieberg kan inte heller med nuvarande organisation inrymmas i befintliga lokaler i verksamhetsområdet. Segregation Boverket har i en rapport 2004 gått igenom begreppen integration och segregation i boendet med regeringens uppdrag att ta fram förslag till indikatorer för att kunna följa utvecklingen i landet. Enligt Svenska Akademiens ordlista definieras verbet segregera som att avskilja eller särhålla raser/folkgrupper. Charles Westin utvecklar detta i SoS-rapport 1999:6: Segregation betyder att olika befolkningsgrupper är systematiskt fördelade i rummet vad gäller bostäder (bostadssegregation eller boendesegregation), arbetsplatser, skolor med mera, efter gruppskiljande egenskaper som till exempel ålder, hushållstyp, samhällsklass eller etnisk tillhörighet. Fig 4. Segregering i boendet Segregation kan alltså föreligga inom en mängd olika områden och domäner, men Westin hävdar att det främst är i koppling till boendet som det används. I sin yttersta konsekvens innebär segregationen en avsaknad av interaktion mellan olika befolkningsgrupper, men i allmänhet manifesterar den fysiska separationen en upplevd social distans mellan grupperna. Tre typer av faktorer brukar användas som kriterium för segregation: Demografisk segregation: Rumslig åtskillnad mellan individer av olika kön och ålder. Hit brukar också räknas en skev fördelning av olika hushållstyper, t.ex. genom att barnfamiljer och ensamstående äldre koncentreras till olika områden. Denna typ av segregation kan uppstå genom koncentration av vissa typer av kategoriboende, exempelvis äldreboende och studentbostäder. Socioekonomisk segregation: Rumslig åtskillnad mellan individer som tillhör olika social, inkomst, eller yrkesgrupper. Etnisk segregation: Rumslig åtskillnad mellan individer som tillhör olika kulturer, folkgrupper, raser och religioner. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

11 Här är framför allt den etniska och den socioekonomiska dimensionen mest intressant. Befolkningsgruppers geografiska uppdelning i staden visar graden av boendesegregation. Indikatorer kan t.ex. vara åldersfördelning, inkomstfördelning, sysselsättningsgrad, ekonomiskt bistånd, andel infödda svenskar, andel utlandsfödda (ev. respektive etnicitet). I en enkel analys har kommunens olika statistikområden, s k nyckelkodområden, rangordnats med avseende på socioekonomisk resursstyrka dvs arbetslöshet (okt 2008), ekonomiskt bistånd (dec 2008), antal sjukdagar (2008), inkomst (2007), sysselsättningsgrad (2007) och utbildningsnivå (2007). Områden där bl.a. sysselsättningsgraden är hög och inkomsterna höga samtidigt som antalet sjukdagar är få, är socioekonomiskt resursstarka och får då en hög rankning, medan det omvända förhållandet gäller för områden med låg grad av sysselsättning, låg inkomst och många sjukdagar osv.. Mönstret vi ser i figur 4 ovan är välbekant. Kustområdena ligger bäst till medan Andersberg, Linehed, Vallås, Getinge och Oskarström hamnar i andra ändan av skalan. Det råder alltså en ganska tydlig skiktning i kommunen av såväl socioekonomiskt slag, men även etniskt, vilket inte framgår av just de här siffrorna. Huruvida den ökar eller minskar, går heller inte att utläsa av materialet, men mönstret är tydligt och tillräckligt som utgångspunkt fortsatta studier och vissa åtgärder som t.ex. i samband med bostadsbyggandet. Val av lokalisering, hustyp, upplåtelseform, kostnader och utformning av boendemiljöerna är faktorer som bidrar till att förstärka eller minska segregationen. Regeringen gav för övrigt i oktober 2009 Boverket i uppdrag att analysera och kartlägga vilka mekanismer som kan påverka utvecklingen i stadsdelar med utbrett utanförskap. I uppdraget ska Boverket även identifiera metoder för en hållbar stadsplanering ur ett socioekonomiskt perspektiv. Behov och efterfrågan Den fortsatta utvecklingen mot 2020 visar enligt kommunprognosen på en befolkningstillväxt med ca personer och till 2030 med ca Om vi antar att relationen mellan nybyggnation och befolkningsökning blir densamma som under perioden , dvs. cirka 1,5 personer per lägenhet, kommer dessa att 2020 behöva minst bostäder och 2030 ca 8 000, varav i staden Om hushållen av en eller annan anledning blir större, minskar naturligtvis byggnadsbehovet MÅNGA LÄGENHETER HAR DÅLIG TILLGÄNG- LIGHET. Mer än 60 % av lägenheterna i flerbostadshusen är inte tillgängliga för personer i rullstol och endast ca 20 % har god tillgänglighet. Övriga är med svårighet tillgängliga. Det innebär att äldre och funktionshindrade bara med stora svårigheter kan bo kvar hemma. Bostadsbristen och den dyra nyproduktionen av lägenheter gör det svårt för ekonomiskt svaga grupper att kunna byta till en lägenhet med god tillgänglighet. Tillgänglighetsperspektivet måste kanske vidgas och omfatta även ekonomiskt tillgänglig. Utan någon form av stöd kommer det sannolikt inte att byggas särskilt många nya hyresrätter de närmaste åren, vilket torde in Fig 5. Befolkningsprognos Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

12 nebära att många äldre blir tvungna att bo kvar i lägenheter med dålig tillgänglighet och dåliga förutsättningar för ett aktivt och självständigt liv. Många gamla kommer därför att behöva en plats på särskilt boende, med stora kostnader för kommunen. Då antalet personer i åldern år enligt kommunprognosen ökar med ca personer till 2020, är det uppenbart att stora ansträngningar måste göras, för att det då ska finnas tillgängliga och moderna lägenheter, så att även de mindre ekonomiskt starka kan få ett acceptabelt boende. Boende för äldre I kommunen fanns det vid årsskiftet 2009/2010 ca personer i åldern 65 år och äldre. Cirka 800 av dessa bor i särskilt boende med heldygnsomsorg och ca 450 bor i servicelägenheter. Övriga i åldersgruppen bor alltså i ordinära bostäder dvs. småhus och lägenheter i flerbostadshus med såväl hyresrätt som bostadsrätt. Dessa kan i enstaka fall marknadsföras som seniorboenden, 55-plusboenden etc. Särskilt boende Särskilda boenden drivs och bekostas av kommunen (de kan även drivas på entreprenad) och är ett samlingsbegrepp för det som tidigare kallats ålderdomshem, sjukhem, gruppboende, i vissa fall servicehus mm. För att få en plats i särskilt boende krävs en utredning om behovet och ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Särskilt boende med heldygnsomsorg I det särskilda boendet finns personal dygnet runt. I regel beviljas den enskilde särskilt boende endast när han eller hon inte kan vårdas i det egna hemmet utan är i behov av heldygnsomsorg. I moderna former av särskild boende har den boende en egen liten minilägenhet om ca 30 kvm samt del i gemensamt kök, allrum etc. Särskilt boende i servicehus Lägenheter i servicehus betraktas i Halmstads kommun till största delen som särskilt boende och är i dessa fall biståndsbedömda. I anslutning till servicelägenheterna finns tillgång till gemensamma utrymmen, möjligheter att äta lunch, närhet till personal dagtid i vissa fall även nattetid. Ordinära lägenheter Hit räknas vanliga lägenheter och småhus som fritt kan hyras/köpas på den öppna marknaden utan biståndsbedömning eller annan särlagstiftning. Det finns många olika upplåtelseformer för lägenheter i flerbostadshus. De vi oftast möter är hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt. Alla dessa upplåtelseformer kan sedan riktas mot olika kundgrupper utifrån olika marknadsstrategiska eller sociala/samhälleliga skäl. Här några exempel. - Seniorboende, 55+ och liknande Begreppen används med många olika betydelser och innehåll. Gemensamt är oftast att lägenheterna har god tillgänglighet och någon form av gemensam träffpunkt i huset. Lägenheterna är också förbehållna äldre personer. - Plusboende Många fastighetsbolag har skapat en boendeform som man kallar plusboende. Med det Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

13 menar man i grunden fräscha hyreslägenheter anpassade för lite äldre hyresgäster, samlade i utvalda hus eller trapphus. Lägenheterna ligger ofta i markplan eller har bra hissar och god tillgänglighet såväl inne i bostaden som i närområdet. Som hyresgäst har man ofta möjlighet att få hjälp med diverse tjänster i hushållet till fasta och avtalade priser. - Bogemenskap, kooperativ etc. Denna boendeform är inte så vanlig ännu i Sverige, men efterfrågan kan nog komma att öka bland äldre som vill kunna påverka sitt boende på äldre dagar. I de fall som är kända har man bildat en förening i förväg, dels för att man ska kunna planera för den bogemenskap man vill ha, dels för att få tag på en fastighetsägare/byggmästare som kan hjälpa till att förverkliga idéerna. Här handlar det om att gå samman med personer som har samma idé om boende och gemenskap. - Trygghetsboende Begreppet används redan i många kommuner med det mest skiftande innehåll och med blandade inslag från beskrivningarna ovan. Begreppet får dock ny betydelse i och med Äldreboendedelegationens betänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113) och regeringens beslut om investeringsbidrag till nybyggnad eller ombyggnad av vanliga lägenheter till trygghetsboende. Trygghetsboende är till för äldre som önskar ett tryggt boende i gemenskap med andra äldre. Regeringen menar att det behövs någon form av boende mellan det ordinarie boendet och det särskilda boendet, ett s.k. mellanboende enligt följande koncept Lägenheterna upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt Lägenheterna skall upplåtas till personer som fyllt 70 år Utrymmen skall finnas för de boendes måltider, samvaro etc. Lägenheter och övriga utrymmen liksom utemiljö skall ha god tillgänglighet och fungera tryggt för personer med olika funktionshinder. Värd/värdinna skall finnas som dagligen kan stödja de boende vissa angivna tider och som initierar aktiviteter, sammankomster el dyl. Exempel på åtgärder En medveten mark- och planstrategi och dialog med bostadsbolag för att - öka nyproduktionen av lägenheter bl.a. genom förtätningar och kompletteringar i befintliga bostadsområden, där kravet måste vara att alla nya lägenheter ska ha ett läge och utformning som gör det möjligt att bo kvar i hög ålder - stimulera till byggnation av seniorbostäder - stimulera till byggnation av trygghetsboende Samarbete och dialog med bostadsbolag för att - underlätta äldres boende i det befintliga beståndet - underlätta byte av bostad för äldre Samarbete med arbetsterapeuter, bostadsanpassare, hjälpmedelscentral, teknikföretag för att genom ny teknik öka tryggheten i boendet Samarbete och dialog med stiftelser som arbetar för äldre för att öka deras aktivitet på bostadsmarknaden Samarbete och dialog med de äldre för att informera, påverka, hjälpa och underlätta byte av bostad Sammanfattningsvis Behovet av trygga och tillgängliga bostäder för äldre är stort i Halmstad. Hemvårdsförvaltningen uppskattar att det skulle behövas trygghetslägenheter under de närmaste tre till fem åren. En Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

14 lämplig målsättning skulle kunna vara att bygga ett 50-tal trygghetslägenheter per år med en prioritet för Öster, där andelen tillgängliga lägenheter är liten. Utvärdering bör sedan göras om några år. Efterfrågan på småhustomter Efterfrågan på småhustomter avspeglas i någon mån av tomtkön, som för närvarande (hösten 2009) uppgår till ca personer. Alla är dock inte aktiva sökande, utan ca 25 % kan betraktas som passiva. Flertalet köande vill ha en tomt att bygga på, medan bara en liten del vill ha färdigbyggda småhus, delvis beroende på att kostnaden för ett färdigbyggt småhus oftast är dyrare än vid självbygge och dessutom innebär mindre valmöjligheter. Efterfrågan är störst i Söndrum och i kustbandet. Nyanmälningar till tomtkön har minskat, men kan antas öka när nya stora områden på Sofieberg och Trottaberg kommer ut på marknaden. Årligen byggs också ett antal villor på privata tomter utanför detaljplanelagt område. Under 2009 lämnades ca 40 sådana förhandsbesked. Efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Det saknas en samlad uppgift om efterfrågan på lägenheter med hyresrätt. Lediga lägenheter förmedlas av respektive fastighetsägare. Utbudet av lediga hyresrätter är litet i förhållande till efterfrågan. Det finns i dag en klar överefterfrågan eller bostadsbrist i kommunen och det finns ingen lägenhet som står vakant. Hos HFAB, som äger mer än hälften av hyresrättslägenheterna i kommunen, blir varje år cirka 2000 lägenheter, varav ca 350 studentlägenheter, lediga för uthyrning, men antalet sökande är mångdubbelt fler. HFAB arbetar idag med en aktiv uthyrning d v s den sökande anmäler själv intresse för en specifik ledig lägenhet. De fem som har längsta sökandetiden får sedan möjlighet att titta på lägenheten och en av dem får den. Efterfrågan varierar stort mellan olika områden och stadsdelar. Att en lägenhet i attraktiva områden ofta i centrala lägen har uppemot 500 intressenter är inte ovanligt. Sökandetrycket ser dock mycket olika ut beroende på vilket område det är fråga om. Så varierar t.ex. antalet sökande i Andersberg mellan 5 och 30, i Vallås och Bäckagård mellan 10 och 60, medan trycket är lägst i orterna utanför centralorten där t.ex. Getinge och Oskarström har mellan 1 och 10 sökande på varje ledig lägenhet. Detta speglar någorlunda hur efterfrågan ser ut i kommunens olika delar. Unga och äldre (50+) söker sig gärna till centrala delar av staden medan åldersfördelningen är mera jämn i övriga delar. Bristen på små lägenheter med relativt låga hyror för studenter och ungdomar i allmänhet är uppenbar. Tillgängliga lägenheter anpassade för en allt äldre befolkning är också en bristvara i vissa delar, huvudsakligen på öster. Nyproduktion av alla boendeformer har i dag höga produktionskostnader och boendekostnaderna blir därmed höga. Hushållens ekonomi är en viktig faktor för hur man kan välja boende. En nyligen genomförd studie visar dock att för varje ny hyreslägenhet blir genom flyttkedjorna ytterligare nästan två bostäder lediga i det befintliga beståndet. Många hushåll har för låg disponibel inkomst för att fritt kunna välja boende. Låga inkomster är överrepresenterade i hyresrätten där den genomsnittliga disponibla inkomst ligger mer än 6000 kr per månad under kommunens totala genomsnitt. Avvecklingen av de statliga bostadssubventionerna har inneburit att boendet i princip betalas direkt ur plånboken och inte delvis via skattsedeln. På 80-talet avsattes i genomsnitt ca 20 procent av den disponibla inkomsten till boendet. Idag är motsvarande siffra betydligt högre. I hyresrätten kan dock noteras att andelen boendekostnad i förhållande till genomsnittlig disponibel inkomst har en sjunkande tendens under hela 2000-talet. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

15 Boende för unga vuxna Ungefär hälften av landets kommuner uppgav 2009 i Boverkets bostadsmarknadsenkät att de hade brist på bostäder som ungdomar efterfrågar. Unga har en besvärlig situation på bostadsmarknaden. Det blir allt svårare att skaffa sin egen första bostad och därmed kunna etablera sig på bostadsmarknaden. Kortsiktigt kommer behoven att växa betydligt. Fram till 2013 ökar åldersgruppen år med ca 350 personer i kommunen, men minskar därefter snabbt till under dagens nivå. SKOP gjorde i början av 2009, på uppdrag av Hyresgästföreningen, en undersökning av boendeförhållanden och boendebehov för unga vuxna, 20 till 27 år, i landet personer intervjuades. Sedan 1997 har denna undersökning nu gjorts sju gånger. Resultatet kan sammanfattas så här: - andelen unga som har en egen bostad har minskat - det är fler som mot sin vilja bor kvar hos föräldrar och det finns knappt några lediga lägenheter i de regioner dit unga söker sig för studier och arbete. - och det lilla utbud som finns är för dyrt för de som inte har föräldrar som kan betala eller som inte har ett arbete med en hygglig inkomst. - under de närmaste åren kommer stora ungdomskullar att söka sig ut på bostadsmarknaden bostäder skulle behövas för att tillgodose de unga vuxna som saknar och behöver bostad i dag. - befolkningen ökar medan bostadsbyggandet sjunker - den rådande lågkonjunkturen leder med ganska stor säkerhet till att hushåll med redan låga inkomster drabbas hårdast och att unga kommer att få det ännu svårare. Undersökningen handlar om de som är födda dvs. 80-talister. Om dem skriver G. Fridolin nyligen i boken Blåsta Nedskärningsåren som formade en generation. (2009) Det har inte bara blivit svårare att få jobb och bostad. Det har också blivit viktigare att ha det. Vuxenblivandets frikoppling från myndighetsåldern och koppling till just arbete och bostad, inkomst och möjlighet leder till att vi får en kategori människor som inte är någonting. De är inte barn, knappast ungdomar, men inte heller vuxna. Definieras de i statistiken så är det inte utifrån vad de har, utan utifrån vad de saknar. De saknar jobb, de saknar bostad, de saknar pengar. Arbetslösa, bostadslösa, penninglösa lösa i största allmänhet. Frågan är då hur det kommer att bli för 90-talisterna, fortsätter resonemanget, som kommer att vilja flytta hemifrån de närmaste åren. De är många, fler än 80-talisterna. Bostadsbyggandet är mycket lågt. Arbetslösheten växer bland främst unga och ett växande utanförskap hotar en stor ungdomsgeneration. Sannolikt gäller mycket av denna beskrivning också för Halmstad. Den bedömning av behovet som undersökningen ovan kommit fram till om ca lägenheter i landet skulle, om behovet var proportionellt, svara mot ca 1300 lägenheter i Halmstad, men säkert underlag saknas. Hur ungdomarnas situation på bostadsmarknaden mer specifikt ser ut i Halmstad och vilka åtgärder som behöver vidtas, bör utredas närmare. En slutsats är, att det är viktig att det överhuvudtaget byggs, så att det blir cirkulation i bostadsbeståndet och flyttkedjor skapas, som leder till att lämpliga, ofta mindre och billiga lägenheter frigörs för bl.a. ungdomar. STUDENTERNA är också oftast unga vuxna, men hamnar i en egen kategori, eftersom de, när de flyttar till Halmstad för att börja studera, har ett akut behov av bostad. Sedan utbyggnaden av högskolan tog fart, har ett antal studentbostadsområden färdigställts, bland annat vid Nyhem, Bolmenstationen och Nissastrand. Vidare har tillfälliga studentbostäder skapats på Östra stranden och Patrikshill. Den senare gruppen bostäder är främst till för utbytesstudenter och freemovers. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

16 Kommunen har ett löpande samarbete med högskolan och HFAB för att dels klara den årliga anstormningen av bostadssökande studenter i juli september dels planera för högskolans framtida behov. Antalet studenter, som antagits hösten 2009 är ca 400 studenter fler studenter än föregående år, en ökning med 25 %. Då högskolan räknar med en liten ökning av antalet studenter även de närmaste åren innan kullarna på nytt minskar, är det sannolikt att trycket på fler studentbostäder kvarstår. Förteckning över studentbostäderna i Halmstad 2009 i bilagan. Planberedskap För att säkerställa en utveckling av kommunen i enlighet med de övergripande målen måste tillgången på mark säkras samt planer tas fram i erforderlig omfattning. I tätorterna exklusive staden finns idag tomter i antagna planer på totalt 136 bostäder. I pågående detaljplanläggning på kommunal mark svarar antalet tomter mot 283 till 316 lägenheter beroende på graden av osäkerhet. Därutöver finns färdiga planer på privat mark som rymmer ca 200 villatomter. Antalet fribyggartomter uppgår till ca 30. I Halmstad pågår planläggning för bl.a. Ranagård och Sofieberg med sammanlagt lägenheter. En sammanfattning av planläget redovisas i tabell 6 i bilagan. Riktlinjer för bostadsbyggandet Handlingsprogrammet har en långsiktig inriktning. Lagstiftaren anger 1 att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod, vilket kanske är tillräckligt, när det gäller just den långsiktiga inriktningen. När det gäller det praktiska genomförande ändras emellertid förutsättningarna betydligt oftare ekonomiska, konjunkturella, marknadsmässiga eller andra orsaker, varför andra delar av programmet kan behöva revideras oftare. Projektlistan hör framför allt dit och kan behöva revideras en gång per år. Till den långsiktiga delen hör följande riktlinjer för bostadsbyggandet i kommunen, totalt och områdesvis. Sociala Kommunens olika delar ska innehålla lägenheter med olika upplåtelseformer, storlekar och typer av boenden för människor med olika behov. Bostadsområden ska, där det är lämpligt, innehålla även arbetsplatser, kommersiell och offentlig service, möjligheter till fritids- och kulturaktiviteter och andra naturliga mötesplatser för att stimulera mänsklig samverkan. Vid ny- och ombyggnation ska särskilt tillgänglighets-, trygghets-, säkerhets- och folkhälsoaspekter liksom åtgärder som främjar integration, beaktas Kommunen ska särskilt engagera sig i att få till stånd hyresbostäder till rimliga kostnader. Vid nyexploatering och förtätning ska behovet av platser och grönområden för rekreation och uteaktiviteter beaktas Miljömässiga Vid all byggnation ska miljömässigt hållbara och resurssnåla lösningar sökas aktivt. Exploatering ska genomföras med god markhushållning och minsta möjliga åverkan på miljö. 1 Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

17 Planering och nybyggnation bör ske med ett livscykelperspektiv med hänsyn till energi- och miljöaspekterna. Bebyggelse ska placeras så att den stärker befintlig infrastruktur och gynnar utveckling av resurseffektiva tekniska system. Ekonomiska Kostnadseffektiva lösningar ska eftersträvas i bostadsbyggnadsplaneringen. Fördelningen av kommunal mark ska syfta till att åstadkomma variation i byggandet och goda bostäder till lägsta möjliga kostnader. Dimensioneringen av lokalbehovet för skola, vård och omsorg m.m. ska gå hand i hand med planläggning, projektering och ombyggnad av bostadshus Planering och genomförande ska ske på ett resurseffektivt sätt när det gäller att utnyttja befintliga tekniska system, service, gatubyggnad etc. Bemötande Medborgarna ska bemötas med respekt och serviceanda Bostadsbyggandet ska ske med hög ambition i fråga om medborgarinflytande Kommunen ska erbjuda byggherrar en god service och möjlighet till samverkan Kommunen ska sträva efter korta och förutsägbara handläggningstider Kommunen ska medverka till att underlätta förmedling av bostäder till de som söker en bostad i Halmstad Kommunen ska ha en god markberedskap genom tidiga markförvärv Kommunen ska sträva efter att tillhandahålla byggklar mark för nya bostäder i sådan takt och omfattning att efterfrågan tillgodoses inom en för bostadskonsumenterna rimlig tid Byggbranschen ska stimuleras till nytänkande genom bl.a. markanvisning och tävlingar Byggandet Kommunen ska verka för en tät, robust och hållbar struktur genom att prioritera förtätning av den bebyggda miljön, utan att inkräkta på värdefulla grönområden. Staden ska i princip växa inifrån och ut Nybyggnation ska primärt ske längs befintliga trafikstråk för att understödja servicepunkter och kollektivtrafik Utbyggnad, planering och byggande ska ske på ett sådant sätt att staden och kommunens övriga tätorter kan växa parallellt För att tillgodose behovet av tomter för eget byggande ska lämpliga lägen för detta tas fram och planläggas Behovet av specialbostäder som trygghetsboenden, studentboenden m m ska tillgodoses. I princip 100% av lägenheterna i nyproduktionen ska ha bra kvarboendemöjligheter Planering och genomförande av projekt ska ske på ett sådant sätt att det främjar effektivast möjliga resursanvändning Planerna ska präglas av enkelhet och valfrihet Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

18 Områdesvisa riktlinjer för byggandet OMRÅDEN FÖR ANALYS OCH PLANERING. För att praktiskt kunna beskriva och analysera kommunens olika delar och till dessa knyta olika insatser, har en indelning gjorts i tio områden, där staden fördelas på områdena Söndrum, Väster, Centrum, Norr, Öster och Snöstorp-Trönninge. Indelningen ansluter därmed till den i Föp Staden. Landsbygden indelas i Inlandet, Kustområdet, samt Getinge och Oskarström. Med utgångspunkt i analysen kan sedan till de olika områdena diverse ambitioner för fortsatt utbyggnad och andra lämpliga åtgärder kopplas. Ingen värdering av områdena är med detta gjord och ingen ort bortglömd, utan områdena är bildade utifrån vad som kan vara lagom stora enheter att ha en inriktning för på tjugo trettio års sikt. Den fortsatta diskussionen får sedan visa om det finns andra avgränsningar som bättre tjänar detta syfte. En utgångspunkt för det kan erhållas genom analysen av de större tätorterna i tabellbilagan. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

19 Förslag till områdesvisa riktlinjer Centrum - ett levande centrum förutsätter en väl avvägd blandning mellan boende, service och andra centrumfunktioner - att öka antalet lägenheter med god tillgänglighet genom bl.a. nybyggnation på Söder och på Gamletull - en antal trygghetsboenden tillskapas Öster - förtätning och upprustning för att öka tillgängligheten och skapa mer variation i lägenhetsbeståndet och bättre social balans - fler stora lägenheter och/eller småhus tillskapas, tex radhus på p-hustak - Kvalitetshöjande åtgärder för att höja statusen inom delar av området - Ett antal trygghetsboenden - nya studentboenden tillskapas Snöstorp-Trönninge - tillgänglighetsanpassade åtgärder - ett antal trygghetsboenden bör tillskapas t.ex. i Vallås centrum - kvalitetshöjande åtgärder för att höja statusen inom delar av området - mindre förtätningsåtgärder Norr - flerbostadshusbyggande stimuleras för att skapa större variation i bebyggelsen Väster - förtätningar som ökar antalet lägenheter med god tillgänglighet - upprustning för att öka tillgängligheten Söndrum - skapa mer variation i boendeformerna genom att bygga mer flerbostadshus med olika upplåtelseform, särskilt hyresrätt - ett antal trygghetsboenden tillskapas - möjligheterna till förtätning utnyttjas Kustområdet - va- och huvudmannaskap ska klarläggas för att inte stoppa utvecklingen av nya bostads områden - utbyggnadstakten anpassas till ortens storlek, även om efterfrågan är stor Inlandet - utbyggnad av områden med anslutning till kollektivtrafik och annan service Getinge-Oskarström - behov av fler bostäder i varierande boendeformer, framför allt i Getinge - behovet av smålägenheter uppmärksammas, för att göra det möjligt för både unga och gamla att bo kvar - insatser för att öka tillgängligheten, främst i Oskarström - kvalitetshöjande åtgärder för att öka orternas status Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

20 Bostadsbyggandet För att kunna beskriva det bostadsbyggande som är möjligt på längre sikt, dvs. bortom de närmaste tre fyra åren, räcker det naturligtvis inte med att enbart se till det som ryms inom antagna och lagakraftvunna planer, utan då måste även de projekt, som pågående detaljplanearbeten kan komma att resultera i, beaktas, liksom projekt i översiktsplanen, Öp 2000, samt idéer och propåer från fastighetsägare, byggare m.fl. som har en viss förankring. Kommundel Objekt byggklar mark Kapacitet pågående detaljplaner el aktualiserat på annat sätt därutöver enl ÖP, m m Byggperiod Stadsförnyelse med social inriktning Centrum Gamletull Gråmunken Söderkaj Söder, Bilan mfl Drottning Kristina Bärnstenen Barometern Bakladdaren Söder, kv Borgen Biskopen Tullkammarkajen Norr Folkparken Sofieberg Slottsmöllan Slottsmöllan Öster Klotet Giganten Gasen Lundgrens gjuteri Maratonvägen Hjässan Hertiginnan Snöstorp- Fjärde kvadranten Trönninge Volontären Snöstorps IP Trönninge Väster Sporthallen Söndrum Trottaberg-Ranagård Kyrkbyn Hertz minne Tallvik Staden Summa En aktuell sådan förteckning ser ut som i vidstående tabell och slutar för stadens del på ca lägenheter, för hela kommunens på Till detta kan läggas utbyggnadsmöjligheter genom förtätning och expansionsytor på ytterligare ca bostäder, totalt ca lägenheter. Behovet för staden beräknas (s. 11) till ca lägenheter 2020 och år 2030 och för kommunen till år 2030 vid samma hushållsbildning som förgående tjugoårsperiod. Det betyder att de olika projekten täcker in nästa trettio års byggande, och med andra ord utgör en rejäl kostym att växa i. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

21 Kommundel Objekt byggklar mark Kapacitet pågående detaljplaner el aktualiserat på annat sätt därutöver enl ÖP, m m Byggperiod Stadsförnyelse med social inriktning Oskarström Oskarström Getinge Getinge Kustområdet Frösakull 1 (enl föp) Sandhamn (T-sand 6 enl föp) Tylösand 5 (enl föp) Frösakull 4 (enl föp) Frösakull 3 (enl föp) Frösakull 2 (enl föp) Gullbrandstorp Harplinge Haverdal Laxvik/Påarp 4 4 Steninge Trönninge (ingår i Staden ) Tylösand Vilshärad Inlandet Eldsberga Holm Johansfors Kvibille Marbäck Sennan Simlångsdalen Skedala Slättåkra Tönnersjö Åled Utom plan Summa Summa landsbygd Totalt Hela kommunen Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

22 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

23 Bilaga utbyggnadsordning områdesanalyser tabeller Handlingsprogram för bostadsförsörjning version

24 Handlingsprogram för bostadsförsörjning version

25 Utbyggnadsordning De ovan formulerade principerna för bostadsbyggandet bildar utgångspunkt för olika möjliga strukturer i staden. Principerna handlar om att förtäta, att tänka i stråk, att avsluta pågående projekt innan nya områden påbörjas, att låta staden växa inifrån och ut osv, men kan dessa principer samsas i e n struktur, som med hänsyn till ekonomi, integration, sociala förhållanden och miljö är att föredra framför andra? Det är tveksamt, men tanken kan prövas. Vill vi se en koncentrerad eller utspridd byggnation? Vill vi att det ska byggas i många områden samtidigt eller i några få åt gången? Frågan är en smula hypotetisk eftersom den både är komplex och kommunen inte råder över hela byggprocessen. Men även om så inte vore fallet, så finns det naturligtvis för- och nackdelar med varje modell. Man kan urskilja åtminstone tre utbyggnadsprinciper: 1) bygga punktvis, 2) bygga centralt, 3) bygga i stråk. Det enklaste tillvägagångssättet är den punktvisa utbyggnaden, dvs att bostadsprojekten realiseras i takt med att de aktualiseras och planer färdigställs, en form av spontant stadsbyggande med till synes stor flexibilitet, men där greppet om helheten riskerar att efter hand gå förlorad med oönskade effekter i form av dåligt sammanhållen bebyggelse, dålig samhällsekonomi m m. I alternativet bygga centralt bygger man färdigt i centrum med ambitionen att förstärka stadens kvalitéer och attraktivitet utan alltför stort dröjsmål. Gamletull och Söderkaj avslutas samtidigt som ansträngningar görs för att få igång andra karaktärsskapande större bostadsprojekt, som fyller igen luckor eller ersätter gamla verksamheter. Byggandet kan ske i etapper som årsringar. Bland fördelarna här märks att regioncentrumrollen stärks, gjorda investeringar i infrastrukturen utnyttjas, underlaget för handel och annan service stärks och att det blir ett tillskott på lägenheter med god tillgänglighet. Det innebär samtidigt vissa nackdelar såsom att det totala utbudet av lägenheter blir ensidigt och kanske dyrt, ytterområdena föryngras bara långsamt och önskade kvalitetsinsatser får anstå. Den fortsatta utbyggnaden av Sofieberg skjuts på framtiden. Att bygga i stråk kan betraktas som en utveckling av föregående modell och innebär också att utbyggnaden sker genom att större projekt i centrum färdigställs, men koncentriskt och i anslutning till huvudtrafikstråken. På så vis ges underlag för en förbättrad kollektivtrafik och god sammanhållning av stadens olika delar. Detta kan betyda att både Gamletull och Söderkaj byggs färdigt samtidigt som förnyelseprojektet Maratonvägen och andra flerbostadsprojekt ämnade att höja kvaliteten och tillgängligheten på Öster kommer igång. Även på Väster kan vissa flerbostadsprojekt på förtätningsytor aktualiseras från centrum och utåt. I en mer profilerad modell kan utbyggnaden tänkas ske etappvis så, att stråken färdigställs i önskad ordning, där det kan vara naturligt att börja med stråket Tylösandsvägen-centrum-Laholmsvägen. Småhusbyggandet i det här fallet sker i huvudsak i Söndrum och i Fyllinge, fjärde kvadranten. Handlingsprogram för bostadsförsörjning version