UTBILDNINGSDAG I ARBETSMILJÖ

Transkript

1 UTBILDNINGSDAG I ARBETSMILJÖ

2 ARRANGÖRER

3

4 Nu kraftsamlar hästnäringen för morgondagens hästjobb. Vår gemensamma målbild slår fast att vi vill ha en hästnäring som består av hållbara företag och organisationer som bidrar till en trygg och attraktiv arbetsmarknad. Med hållbara menas jobb i ekonomiskt lönsamma företag som följer gällande lagstiftning och skapar förutsättningar för ett långt yrkesliv. Trygga jobb handlar om att arbetsmiljön ska vara säker, arbetsvillkoren korrekta och att alla ska må bra på arbetsplatsen. Attraktiva hästjobb präglas av meningsfulla arbetssysslor, gott ledarskap, eget ansvar och möjligheter till utveckling.

5 VAD HAR GJORTS? September 2013-Maj 2014 September 2013-Februari 2014 Processer och och intervjuer intervjuer med med hästnäringens hästnäringens organisationer organisationer och representanter och representanter för att lyfta för fram att utmaningar. lyfta fram utmaningar. Dialog med andra Dialog näringar med för andra att lära näringar av dem, för t ex att besöksnäringen. lära av dem, t ex besöksnäringen. Processmöten för att ta fram målbild och värdegrund. Mars-Maj 2014 Processmöten September 2014 för att ta fram målbild och värdegrund. Antagande av gemensam målbild och värdegrund. September 2014 Antagande av gemensam målbild och värdegrund. Oktober 2014 Oktober Bildande 2014 av Hästnäringens Arbetsmarknadskommitté. Bildande av Hästnäringens Arbetsmarknadskommitté. Januari 2015 Januari Nulägesanalys: 2014 Upplevelsen av hästnäringen som arbetsgivare. Enkät till företagare i Nulägesanalys: Upplevelsen av hästnäringen som arbetsgivare. Enkät till företagare i hästnäringen. hästnäringen.

6 MÅLBILD September 2013-Februari 2014 Processer och intervjuer med hästnäringens organisationer och representanter för att lyfta fram utmaningar. Dialog med andra näringar för att lära av dem, t ex besöksnäringen. Hästnäringen består av hållbara företag och organisationer som skapar en trygg och attraktiv arbetsmarknad. Mars-Maj 2014 Processmöten för att ta fram målbild och värdegrund. September 2014 Antagande av gemensam målbild och värdegrund. Oktober 2014 Bildande av Hästnäringens Arbetsmarknadskommitté. Januari 2014 Nulägesanalys: Upplevelsen av hästnäringen som arbetsgivare. Enkät till företagare i hästnäringen.

7 VÄRDEGRUND September 2013-Februari 2014 Processer och intervjuer med hästnäringens organisationer och representanter för att lyfta fram utmaningar. Dialog med andra näringar för att lära av dem, t ex besöksnäringen. Trygg arbetsmarknad: Anställda och praktikanter i företag och organisationer Mars-Maj 2014 inom hästnäringen erbjuds avtalsenliga villkor samt Processmöten en trygg för arbetsmiljö att ta fram målbild där diskriminering och värdegrund. och trakasserier inte accepteras. September 2014 Antagande av gemensam målbild och värdegrund. Arbetet präglas av kunnigt ledarskap, delaktighet samt möjlighet att påverka sin arbetssituation. Oktober 2014 Bildande av Hästnäringens Arbetsmarknadskommitté. Seriöst företagande: Hästnäringens företag och organisationer följer gällande lagstiftning samt allmänna normer för företagande och arbetsmarknad. Januari 2014 Nulägesanalys: Upplevelsen av hästnäringen som arbetsgivare. Enkät till företagare i hästnäringen.

8 NULÄGESANALYS Hästnäringen som arbetsgivare tillgång till intressanta och meningsfulla arbeten? (B) branschens status? (B) branschens framtidsutsikter? (B) trevligt arbetsklimat? (B) bra arbetsmiljö? (B) tydliga, sunda värderingar (etik) som efterlevs på alla nivåer? (B) balans mellan yrkes- och privatliv? gott ledarskap och bra chefer? (B) (Tre parametrar) Attraktionsvärde Sociala värden (Fem parametrar) Ekonomiska och strukturella värden Möjlighet till personlig utveckling medbestämmande och inflytande? bra lön? (B) anställningstrygghet? (B) bra personalpolicys? bra arbetstider och semestervillkor? (B) (Fem parametrar) individuella utvecklingsmöjligheter? (B) möjlighet att få ta eget ansvar? chefer som ger feedback och support att utvecklas och avancera? möjligheter att få arbeta i/resa till andra länder? (Fyra parametrar)

9 NULÄGESANALYS UPPLEVDA STYRKOR (medelvärden > 3,7) Främst: 1. Intressanta och meningsfulla jobb 2. Arbetsklimat, laganda och samarbete Även 4. Möjlighet att resa, Egen utveckling, Ledarskap (Studenter) 5. Eget ansvar (Studenter och Allmänhet) UPPLEVDA BRISTER (medelvärden < 3,0) Främst: 1. Lönen 2. Arbetstider och semestervillkor 3. Anställningstrygghet Även 4. Status (Arbetstagare och Allmänhet) 5. Balans jobb/fritid (Studenter)

10 ARBETSSKADOR Antal arbetsskador År Totalt Olyckor Det finns ett stort mörkertal, uppskattningsvis var 10:e olycka anmäls.

11 PÅ AGENDAN Nytt material om systematiskt Morgondagens hästjobb; Kommunikation, kunskap September 2013-Februari 2014 Processer och intervjuer med hästnäringens organisationer och representanter för att lyfta fram utmaningar. Dialog med andra näringar för att lära av dem, t ex besöksnäringen. Utbildningsdagar i arbetsmiljö Mars-Maj 2014 Processmöten för att ta fram målbild och värdegrund. Hästföretagarcentrum September 2014 Antagande av gemensam målbild och värdegrund. Inventering av befintliga utbildningar Oktober 2014 Bildande av Hästnäringens Arbetsmarknadskommitté. Analys över framtidens hästjobb och utbildningar samt analys över antal jobb hästnäringen. arbetsmiljöarbete från Prevent (kommer i aug) Dialog med berörda myndigheter Möta företagare, verksamhetsledare, elever och lärare Lyfta fram goda exempel! Januari 2014 Nulägesanalys: Upplevelsen av hästnäringen som arbetsgivare. Enkät till företagare i hästnäringen.

12 VINSTER MED ATT JOBBA MED ARBETSMILJÖFRÅGOR? Undvika olycksfall. Slippa straff, Hållbara arbetsplatser, Trevligare arbetsklimat, Bättre ekonomi, Attraktivare arbetsgivare, Bättre resultat, Bättre hästnäring!

13 ARBETSMILJÖVERKETS INSPEKTIONER

14 ARBETSMILJÖVERKETS INSPEKTIONER Varför kommer Arbetsmiljöverket inspektera hästnäringen? Många personskador i hästbranschen. Många minderåriga. Kunskapen om arbetsmiljöfrågorna ska öka. Uppmärksamma arbetsgivarna på de skyldigheter som finns när man har unga anställda.

15 ARBETSMIJLÖVERKETS INSPEKTIONER I HÄSTNÄRINGEN 1.a april 30 november inspektioner 400 arbetsplatser plus återbesök Fokus är unga i arbetet Avisering vanligast med oanmälda besök kan förekomma. Avisering via brev eller telefon. En checklista med de viktigaste punkterna Varje inspektör avgör vilka krav som ska ställas för eventuella brister.

16 ARBETSMILJÖVERKETS INSPEKTIONER Arbetsgivaren och skyddsombud ska delta. Vid brister ges en skrivelse efter inspektionen som beskriver bristerna och vilka regler som gäller. Arbetsgivaren ska informera vad han gjort för att få bort riskerna. Återbesök, förekommer för uppföljning. Om arbetsgivaren inte åtgärdar bristerna Beslut om föreläggande eller förbud. Med eller utan vitesbelopp. Beslut kan överklagas av både arbetsgivare och skyddsombud.

17 ARBETSGIVARANSVAR OCH ARBETSMILJÖARBETE I HÄSTNÄRINGEN

18 VAD ÄR ARBETSMILJÖ? Förhållanden och faktorer som vi påverkas av på arbetsplatsen: Fysiska faktorer Psykiska faktorer Sociala faktorer

19 VEM ÄR ARBETSGIVARE? Registrerade företag och organisationer hos Skatteverket. Kollektivstall - enbart markägare (reg. jordbruk) eller arbetsgivare? Arbetsmiljöverket kan inte ställa krav på företag som inte existerar. Annan juridisk rätt som reglerar.

20 VEM ÄR ARBETSTAGARE? En person är arbetstagare enligt Arbetsmiljöverket om följande tre villkor uppfylls: 1. Arbetsgivaren ger x i uppdrag att utföra ett arbete. 2. Det finns en arbetsbeskrivning för arbetsuppgiften (muntlig/skriftlig). 3. Personen får någon form av ersättning.

21 ARBETSGIVARENS ANSVAR Måste känna till Arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för arbetsplatsen. Se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. - tillräckliga instruktioner (skriftliga instruktioner vid särskilt farliga arbeten) - känna till vilka risker som kan finnas - veta hur de ska kunna undvika riskerna - skyddsutrustning/skyddsanordningar Bedriva ett Systematiskt Arbetsmiljöarbete. Ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Arbetsmiljölagen hittar ni på Sveriges Riksdags hemsida:

22 DELEGERING Styrelsen och vd har huvudansvaret för arbetsmiljön. Med delegering menas uppgiftsfördelning. De uppgifter som fördelas måste motsvaras av tillräckliga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens. Vem som eventuellt straffas vid arbetsmiljöbrott avgörs av domstol.

23 ARBETSTAGARENS ANSVAR Medverka i arbetsmiljöarbetet. Följa föreskrifter. Delta i genomförande av åtgärder. Använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning.

24 ROLLER PÅ ARBETSPLATSEN Chefen företräder arbetsgivaren. Skydds- eller arbetsmiljöombud (om minst 5 arbetstagare) företräder medarbetarna. Regionalt skyddsombud från facket om det saknas lokalt skyddsombud på arbetsplatsen. Skyddskommittén (om minst 50 arbetstagare) samverkansorgan. Medarbetarna ska medverka i arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovård tas in som expertresurs vid behov. Elevskyddsombud företräder eleverna.

25 GEMENSAMT ARBETSSTÄLLE Samverkan utse samordningsansvarig. Inte utsätta anställda i annan verksamhet för risk. T ex när veterinär eller hovslagare kommer. Vid bygg- och anläggningsarbete: Arbetsmiljöplan (be den anlitade firman göra arbetsmiljöplanen)

26

27 ARBETSMILJÖLAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

28 AML KAPITEL 5 - MINDERÅRIGA 1 Med minderårig avses den som icke har fyllt aderton år. 2 En minderårig får inte som arbetstagare eller på annat sätt anlitas till eller utföra arbete före det kalenderår under vilket den minderårige fyller sexton år och inte heller innan den minderårige har fullgjort sin skolplikt. Utan hinder av första stycket får en minderårig som har fyllt tretton år anlitas till eller utföra lätt arbete som inte är av sådant slag att det kan inverka skadligt på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång. 3 En minderårig får inte anlitas till eller utföra arbete på sätt som medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling.

29 MINDERÅRIGA (AFS 2012:03) Särskilda regler för dem under 18 år Anpassning efter individens förutsättningar. Introduktion och utsedd handledare. Förbud mot riskfyllda arbetsuppgifter. Regler för arbetstidens förläggning. När minderårig anlitas för arbete ska en riskbedömning göras. Är den minderårige under 16 år ska vårdnadshavare känna till riskerna och ge sitt medgivande. Vid praktik ska skolhuvudman ha tagit del av företagets riskbedömning. Elevskydd och/eller skyddsombud ska ges möjlighet att delta i riskbedömningen. Förbudet gäller inte om: Arbetsuppgifterna sker i undervisning under lärares ledning och i särskild undervisningslokal. Arbetsuppgiften ingår i den minderåriges yrkesutbildning och sker under direkt ledning av särskilt utsedd instruktör eller om den minderårige redan har godkänd utbildning för arbetsuppgiften. (AFS 2012:03)

30 CHECKLISTA Minderåriga Har en riskbedömning gjorts av arbetsuppgifterna speciellt för de minderårigga. Har åtgärder vidtagits för att förebygga skador? Finns rutiner för introduktion av minderåriga? Finns någon person som är handledare för de minderåriga? Har de minderåriga fått särskilt anpassad information? Har ni undersökt om den minderåriga arbetar åt annan arbetsgivare?

31 DISKUTERA Vilka särskilda risker ser ni i era verksamheter när det gäller minderåriga?

32 ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER Tre typer av föreskrifter: Direkt straffbelagda Inte direkt straffbelagda (vanligast) Allmänna råd Föreskrifterna hittar ni på Arbetsmiljöverkets hemsida:

33

34 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (AFS 2001:1) Arbetsgivaren ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att man uppnår en tillfredställande arbetsmiljö, bland annat genom att: Arbetsmiljöpolicy (vad vill vi med vårt arbetsmiljöarbete) Göra riskbedömningar Utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Ta fram en handlingsplan Fördela arbetsmiljöuppgifter Föreskriften AFS 2001:1 hittar ni på Arbetsmiljöverkets hemsida:

35 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Följande dokument skall vara skriftliga hos alla företag: Kartläggning/riskbedömning Handlingsplan Årlig sammanställning av skador och tillbud. Skriftliga instruktioner för riskfyllda arbetsmoment. I företag med tio arbetstagare eller fler skall även följande dokument vara skriftliga: Arbetsmiljöpolicy Rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till. Uppgiftsfördelning Resultatet från den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

36 RISKBEDÖMNING Ofarlig eller bagatellskada Skada utan sjukskrivning Kortare sjukskrivning Längre sjukskrivning Invaliditet Dödsfall Mycket vanligt En gång per dag Vanligt En gång i veckan Ganska vanligt En gång i månaden Ganska ovanligt En gång om året Osannolikt En gång per 10 år = Försumbar risk 1 = Acceptabel risk, eventuellt ej åtgärd 2 = Viss risk, åtgärdas 3 = Allvarlig risk, måste åtgärdas 4 = Mycket allvarlig risk, måste åtgärdas, annars kan ej arbete utföras

37 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Risk- och konsekvensbedömning ska göras vid ändringar som inte utgör en del av den dagliga verksamheten. Exempel: Personalförändringar Organisationsförändringar Nya arbetstider Nya arbetsmetoder Om- och nybyggnationer Nya ämnen, verktyg, utrustning

38 FYSISKA ARBETSMILJÖRISKER Områden att se över: Maskiner, redskap och tekniska anordningar. Skyddsåtgärder mot fall, el, brand och explosion. Ljud Ljus Temperatur Buller Vibrationer

39 CHECKLISTA Kontroll av stallet/ridhuset Finns risk för snöras? Finns fungerande ventilation? Dammrisker? Belysning? Fallrisker? Finns personalrum som uppfyller kraven? Har samtliga som arbetar med hästarna skyddsskor eller stövlar med stålhätta?

40 CHECKLISTA Kontroll av maskiner Finns hela och säkra skydd över rörliga delar. Har traktorer och hjullastare funktionsdugliga skydd? Används fyrhjuling förarbevis? Motorsåg- röjsåg? Övriga maskiner? Har arbetsgivaren skrivit ett tillstånd för maskiner; truck, traktor?

41 KEMISKA ARBETSMILJÖRISKER Det ska finnas en kemikalieförteckning. Det ska finnas produktblad från tillverkaren tillgängliga. Det ska finnas skriftliga instruktioner och erforderligt skydd vid hantering av farliga preparat.

42 ORGANISATORISKA, PSYKOLOGISKA OCH SOCIALA ARBETSMILJÖRISKER Arbetsmiljön påverkas av hur arbetet är organiserat, ledning och samarbete. Alla människor är olika individer som känner och reagerar olika. Arbetsgivaren ska ta hänsyn till individers olikheter.

43 VIKTIGA DELAR I DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN Trivsel Stress Konflikter Förändringsarbete Organisation Chefskap Information/ kommunikation Sexuella trakasserier Jämställdhet Hot och våld Missbruk Ensamarbete Friskvård Kränkande särbehandling/ mobbning

44 HUR KAN MAN UPPTÄCKA BRISTER I DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN? Genom t ex: Medarbetarsamtal Enkätundersökningar Skyddsronder Statistik som sjukfrånvaro, arbetsskador, rehabilitering och personalomsättning. Anmälningar om t ex trakasserier. God kommunikation i det dagliga arbetet och uppfattning om den upplevda stämningen. Tecken hos medarbetarna som tyder på stress, kris, missbruk, sjukdom m m. Arbetsresultat Återkoppling från företagshälsovården.

45 DISKUTERA Vilka arbetsmiljörisker ser ni i era verksamheter? Riskkällor och risker Resultat av riskbedömning Allvarlig risk Handlingsplan Annan risk Åtgärder Ansvarig Klart när? Uppföljning/ kontroll

46 FÖRSTA HJÄLPEN OCH KRISPLAN (AFS 2012:03) Om en olycka inträffar ska det finnas beredskap för första hjälpen och krisstöd. På lämpliga ställen skall finnas anslag med uppgift om: var utrustning för första hjälpen finns, vilka personer som kan ge första hjälpen, telefonnummer till utryckningsfordon och taxi samt adress och om det behövs färdbeskrivning till arbetsstället. Tillräckligt antal personer, som kan ge första hjälpen, ska finnas tillgängliga på arbetsstället. Olyckor och allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket och utredas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska ha en verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering. Chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd.

47 CHECKLISTA Första hjälpen och krisstöd Finns kunskap om Första Hjälpen? Finns något anslag om Första Hjälpen? Finns utrustning för Första Hjälpen? Finns rutiner för att utreda olyckor? Finns kunskap om hur man tar hand om människor i kris? Finns rutiner för hur arbetsanpassning och rehabilitering ska gå till?

48 ANMÄLA OLYCKOR OCH TILLBUD Det finns krav på att anmäla vissa incidenter och olyckor. Följande måste anmälas: Arbetsolyckor och sjukdom som orsakats av arbete skall anmälas till Försäkringskassan. Allvarliga olycksfall eller tillbud skall omedelbart anmälas till Arbetsmiljöverket

49 ARBETE MED DJUR (AFS 2008:17) Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller arbete med djur. 2 Med arbetsgivare avses i dessa föreskrifter även den som anlitar inhyrd arbetskraft för att arbeta i sin verksamhet.

50 ALLMÄNNA KRAV Byggnader mm 3 Stallar, utrymmen, inredningar, stängsel och andra anordningar ska vara dimensionerade och underhållas så att arbete med djuren erbjuder betryggande säkerhet. 4 I byggnader eller andra platser för djurhållning för lösgående djur ska den som arbetar där snabbt kunna sätta sig i säkerhet. 5 Dörr, grind eller annan öppningsanordning ska vara säkrad så att den inte går att lyfta av. Den ska ha tillförlitlig låsanordning som lätt går att öppna inifrån med en hand. Dörr, som inte är skjutdörr, ska ha en öppningsanordning som öppnas utåt.

51 KUNSKAPER 6 Arbetsgivaren ska säkerställa att den som arbetar med ett djur ska ha tillräckliga kunskaper om djurets egenskaper, beteendemönster och reaktioner i olika situationer. Den som kommer i kontakt med ett farligt djur, som normalt hålls i fångenskap, ska ha tillräckliga kunskaper om hur man tar hand om djuret. Om det behövs ska personer med tillräckliga kunskaper om hur man hanterar sådana djur anlitas.

52 CHECKLISTA Säker djurhantering och stallmiljö Hur informeras de anställda om olika hästars fysiska och psykiska tillstånd? Hingstar? Kan samtliga boxar öppnas enkelt inifrån? Finns skjutportar som kan spåra ur?

53 RUTINER 7 Arbetsgivare ska se till att det finns rutiner för informationsöverföring till den som arbetar med transport, seminering, provtagning eller behandling av ett djur samt rutiner för hur arbetet ska kunna utföras säkert med ett djur som visat sådana beteenden att det kan innebära risk för olycksfall. Om ett djur har visat ett avvikande beteende så att det utgör en allvarlig olycksrisk för människor ska åtgärder vidtas så att betryggande säkerhet uppnås.

54 FÖRFLYTTNING AV DJUR 8 Ska djur förflyttas med transportfordon från eller till byggnader eller andra platser för djurhållning så måste dessa ha angöringsplats som möjliggör att lastningen eller lossningen kan utföras på ett säkert sätt. 9 Drivningsgångar, fållor, grindar och andra hjälpmedel ska vara dimensionerade och förankrade så att djuren inte kan bryta sig ut. Bryggor, ramper och landgångar som används vid arbetet ska inte kunna orsaka olyckor. Det ska finnas möjlighet till skydd eller reträttväg för dem som utför förflyttningsarbetet. När djur flyttas ska det finnas hjälpmedel som underlättar arbetet. Om djur skiljs från varandra ska den minst riskabla arbetsmetoden väljas. Djur ska kunna flyttas på ett säkert och ergonomiskt sätt. 10 Djur ska under transport förvaras så att de inte kan komma loss och så att inte någon obehörig kan få tillträde till förvaringsutrymmet. Förvaringsutrymme för djur som bedöms vara farliga ska vara tydligt märkt med information om den djurart som transporteras.

55 HJÄLPMEDEL 11 Det ska finnas tillgång till hjälpmedel som vid behov gör det möjligt att hantera djuren säkert vid förflyttning, behandling, rengöring och vid andra åtgärder. Den som använder sådana hjälpmedel ska känna till när och hur de får användas.

56 BEHANDLING AV DJUR 12 I samband med behandling av ett djur ska djuret bedömas med tanke på säker hantering för att undvika skador genom sparkar, bett, stångning eller trängning. Vid behandling ska djuret vid behov kunna fixeras. 13 Det ska finnas anordningar som gör det möjligt att behandla ett lösgående djur avskilt från andra djur.

57 SÄRSKILDA KRAV Arbete med hästar 16 För verkning och skoning ska det finnas utrymme med lämplig belysning och temperatur. Utrymmet ska vara dragfritt och ha halksäkert golv. Hästen ska vara uppbunden på ett säkert sätt. Det ska finnas tillräckligt fritt utrymme runt hästen, så att den som skor hästen inte riskerar att blir klämd. Utrymmet ska vara placerat så att hästen som skos inte kan störa passerande hästar eller personer. 17 Vid utgödsling i spiltor och boxar ska arbetet kunna utföras så att risken för sparkar och bett undviks. En häst i box ska kunna bindas i samband med utgödslingsarbetet. 18 Utrustningsdetaljer ska alltid kontrolleras före ridning eller körning. De ska vara hela, justerade och anpassade efter hästen och får inte ha några allvarliga förslitningar. Sadling, selning och förspänning ska utföras på ett säkert sätt. 19 Vid utbildning av elever ska endast hästar som är lämpade för uppgiften användas.

58 ARBETSTIDSLAGEN Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan. (Exempel kollektivavtal Hästskötare hos travtränare och galopptränare: Den ordinarie arbetstiden utgör, raster oräknade, i genomsnitt 40 timmar per vecka under en fyramånadersperiod. ) I arbetstiden inräknas övertid, mertid, jourtid, semester och sjukfrånvaro. Med jourtid avses tid då man på arbetsstället finns för att när behov uppkommer utföra arbete. Beredskapstid inräknas ej i arbetstiden. Beredskapstid är tid när man inte är på arbetsplatsen men kan kallas in. Varje arbetstagare ska ha 11 timmars dygnsvila för varje 24-timmarsperiod. I extremfallet kan dygnsvilan vara t ex mellan kl dygn 1 och mellan kl dygn 2 och arbetstiden förlagd däremellan, dvs 26 timmar i sträck. 24-timmarsperioden behöver dock inte ha samma indelning som dygnet.

59 ARBETSTIDSLAGEN Varje arbetstagare ska ha minst 36 timmars sammanhängande veckovila för varje sjudagarsperiod. Förläggningen i tiden kan göras på motsvarande sätt som för dygnsvilan. Sjudagarsperioden behöver inte ha samma indelning som veckan. (Exempel kollektivavtal Hästskötare hos travtränare och galopptränare: Arbetstagare ska erhålla två ledighetsdagar per vecka. Högst en helledig dag per vecka, må, efter överenskommelse, utbytas mot halvlediga dagar (en helledig dag = två halvlediga dagar, dock så att byte ska ske timme mot timme). Efter fem timmars arbete ska möjlighet ges till rast. Rast är ett avbrott i den dagliga arbetstiden då man inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället.

60 CHECKLISTA Arbetstidslagen Finns kollektivavtal på arbetsplatsen? Finns kunskap om arbetstidslagen för minderåriga? Finns kunskaper om hur praktikanter får arbeta?

61 CHECKLISTA Är ryttare/kuskar utbildade kan de rutiner och regler? Är hästens mundering av tillfredställande kvalitet, finns tex säkerhetsstigbyglar av lämplig storlek? Leds hästar med grimma och grimskaft och bara en häst i taget? Bär ryttare/ekipage reflexer vid ridning/körning i mörker?

62 CHECKLISTA Kan boxdörren öppnas med en hand och från både ut- och insidan? Finns möjlighet att binda upp hästen i boxen? Sker huvuddelen av utfodringen då flertalet hästar ej är i stallet? Kan man gödsla ut utan att riskera bli biten eller sparkad?

63 CHECKLISTA Råder allmän god ordning i och utanför stallet? Förvaras redskap, kärror etc. på ett säkert sätt? Är transportvägar fria från redskap, maskiner och bilar? Är måttföreskrifter i stallet ok? Tex. ytterdörr, takhöjd, boxstorlek, inredningens kvalitet, halkfria golv mm. Finns speciellt utrymme för verkning och skoning?

64 NÅGRA TIPS Vattenslang för att fylla hinkar istället för att bära hinkar fram och tillbaka. Räcke på ramp vid gödselcontainer.

65 DISKUTERA Hur tycker ni att bästa sättet är att få igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete i hästnäringen? Hur gör ni i era verksamheter?

66 NÄR DU KOMMER HEM Arbetsmiljöpolicy Gå igenom de föreskrifter som verksamheten omfattas av Undersök arbetsförhållandena - skyddsrond Gör en riskbedömning åtgärda risker Skriftliga instruktioner på särskilt riskfyllda arbetsuppgifter Gör en handlingsplan på risker du inte kan åtgärda. (Vem gör vad och när?) Upprätta en första hjälpen- och krisplan. Dokumentera arbetsmiljöarbetet.

67 LÄR DIG MER HNS: Hästsverige: LRF: SvRF: Arbetsmiljöverket: Prevent: Säker arbetsmiljö Sverige: Kommunal:

68 SÄKER ARBETSMILJÖ SVERIGE tar över efter Säkert Bondförnuft Boka en säkerhetsgenomgång (rabatt för LRF och SLA medl)

69 LRF Häst Vision En mångfald av livskraftiga hästföretag som växer på en sund marknad i hela Sverige Syfte Samla och tillvarata resurser för att eftersträva förbättrade kommersiella och politiska villkor samt förutsättningar för utveckling och tillväxt för svenska hästföretag Mål Fler professionella hästföretag med ökad lönsamhet och konkurrenskraft

70 LRF Häst Vision En mångfald av livskraftiga hästföretag som växer på en sund marknad i hela Sverige Syfte Samla och tillvarata resurser för att eftersträva förbättrade kommersiella och politiska villkor samt förutsättningar för utveckling och tillväxt för svenska hästföretag Mål Fler professionella hästföretag med ökad lönsamhet och konkurrenskraft

71 Organisationer med i LRF Häst inför 2015 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Svenska Ridsportförbundet (SvRF) Svenska Islandshästförbundet (SIF) Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT) Svenska Hästavelsförbundet (SH) Svensk Travsport (ST) Western Riders Association of Sweden (WRAS) Brukshästorganisationerna Samarbetskommitté (BRUNTE) Ridskolornas Riksorganisation (RRO) Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) stödjande part

72 TACK FÖR OSS Sara Westholm Arbetsmarknadsansvarig, HNS Ulrika Hedlund HR specialist, ATG Representanter ifrån Säker Arbetsmiljö Sverige Namn Telefon E-post Stefan Wistrand Petra Wirtberg Torsten Ivarsson Lars Lundmark

73 Nu skapar vi förutsättningarna för fler hållbara, trygga och attraktiva hästjobb!