Vi finns för att hjälpa och underlätta

Transkript

1 Vi finns för att hjälpa och underlätta En liten presentation Teknikstöd i skolan Kalmar Slutrapport juni

2 Innehåll Sammanfattning... 4 Abstract Syfte Genomförande Projektets uppstart Organisation Styrgrupp Projektgrupp Referensgrupp Projektdeltagare Arbetsgång Kunskapsspridning Avgränsningar Resultat Före intervention Ansvarsfördelning av kognitivt stöd i skolan vid projekt-start Hur identifierades eleven? Skolform och årskurs Vem identifierade eleven? Ålder Diagnos Program Kartläggning av behov Åtgärdsprogram Val och inköp av teknikstöd Efter intervention Träna och använda teknikstödet Teknikväskorna Överföring av kunskap till praktik, fortsatta studier och arbete Arbetsterapeuten och teknikerns roll i skolan Arbetsterapeutens egna reflektioner Ärenden till projektet Elevsamtal; BAS 1 och 2 samt samtycken Återkoppling till rektor mentor, arbetslag och elevhälsa Externa kontakter Kognitiva hjälpmedel Arbetsterapeuten i skolan? IT-teknikerns roll Screeninginstrumentet BAS Kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar och användandet av teknikstöd Samverkansformer för övriga aktörer

3 10. Socioekonomiska vinster Slutsatser och rekommendationer Referenser Bilagor Hjälpmedelsinstitutet 3

4 Sammanfattning Kalmarsunds gymnasieförbund har fått 3,5 miljoner kronor för att öka möjligheterna för elever med kognitiva svårigheter i gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning att med teknikstöd klara sin skolgång och i större utsträckning nå uppsatta mål. Detta är ett Regeringsuppdrag som administreras via Hjälpmedelsinstitutet och som sträcker sig från 2012 till juni Tre platser i Sverige har fått lika mycket pengar och utöver dessa 3 miljoner har också kronor per ort skjutits till för anställning av IT-tekniker och administrativt stöd. Två arbetsterapeuter och en IT-tekniker har anställts i Kalmarsunds gymnasieförbund och arbetsterapeuternas jobb är att kartlägga elever utifrån ett verktyg som heter BAS, Behov av Anpassning i Skolans miljö. IT-teknikerns arbetsuppgifter var att gå jämsides med arbetsterapeuterna och vara dessa behjälplig med att anpassa olika tekniska lösningar på ffa iphones och ipads. Under tiden maj 2012 till juni 2013 har drygt 200 elever kartlagts och befunnits vara i behov av stöd. Eleverna kom till arbetsterapeuterna efter rektors beslut. Teknikstöd har utprovats utifrån BAS 1 (första kartläggningen) av arbetsterapeuterna i samverkan med eleven och adekvat teknikstöd har inköpts och introducerats. Detta teknikstöd får eleven behålla även efter de slutat skolan för att uppfylla ytterligare ett mål av projektet; övergången mellan skola och arbetsliv ska bli lättare och elever i behov av kognitivt stöd behöver ha stöd även utanför skolan. ITteknikern hjälpte både arbetsterapeuterna, eleverna, elevhälsan men också lärarna i mötet med de elever som behövde stöd. Utbildningar skedde under denna period både för samtliga anställda men också specialdestinerat till speciallärare/specialpedagoger och bibliotekarier. Detta tillsammans med den praktiska erfarenhet och kunskap som lärare och elever får under projekttiden har ökat den sammanlagda kunskapen kring elever med kognitiva funktionsnedsättningar. Dessutom har en rutin framtagits för samarbetet mellan skolorna inom Kalmarsunds Gymnasieförbund Arbetsförmedling Försäkringskassa. 4

5 Abstract Kalmarsunds Gymnasieförbund received 3 million Swedish kronor from HI, Hjälpmedelsinstitutet to increase the possibilities for pupils with cognitive difficulties in Gymnasieskola, Special schools and Adult education by giving them technical devices to manage school better and in a larger extent reach their educational goals. This is a mission from the Government administrated through Hjälpmedelsinstitutet and it is going on from January 2012 till June Three places in Sweden have received equally as much money and in addition to this 3 million another 500,000 kronor has been granted for the purpose of hiring a technician and for additional administrative costs. Two Occupational therapists and one technician have been employed at Kalmarsunds gymnasieförbund and the tasks for the occupational therapists are to screen students using a tool called BAS, (needed adjustments in the school s environment). The tasks of the IT technician is to accompany the occupational therapists and help them with different technical solutions, mostly on iphones and ipads. During the time from May to December more than 200 students have been screened and found to need technical solutions to compensate their needs. Students come in contact with the occupational therapists after a decision from the principal that they can join the project. For this there is an organization model made of the occupational therapists. Technical support has been tried out by the occupational therapists in interaction with the students and adequate technical device has been bought and introduced to them. This specific technical device the pupil is allowed to keep even after leaving school enabling to meet another goal of the Project; to ease the gap between school and working life to make it easier for students in need of cognitive support. Some early results that we have seen is that schools in Kalmarsunds Gymnasieförbund brought early intervention to these students who have been screened by the tool BAS. Another result is that a larger numbers of students without diagnose has been screened in comparison to the two other projects in Växjö and Halmstad. Furthermore approximately 60 % of the student has already a written program for actions taken by schools. Students in Kalmarsunds Gymnasieförbund have as a consequence of that already before the start of the project been noticed as having difficulties in school. Before the project schools neither had this great amount of money to buy technical devices for our students, nor the knowledge of what technical devices there were to get. The IT technician helped both the occupational therapists, the students, but also the teachers in meeting with the students needs. Knowledge has been spread during this period both to all teachers in general but also specially destined for special education teachers and librarians. This, together with the practical experience from the occupational therapists and the IT technician, has profoundly increased the total knowledge about students with cognitive disabilities in Kalmarsunds Gymnasieförbund. 5

6 1. Bakgrund Hösten 2011 fick Hjälpmedelsinstitutet (HI) i uppdrag av regeringen, att via Socialdepartementet genomföra en försöksverksamhet med rubriken Elevbaserat teknikstöd i gymnasieskola och vuxenutbildning. Målsättningen med regeringsuppdraget var att öka möjligheterna för elever med kognitiva svårigheter i gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning att med teknikstöd klara sin skolgång och i större utsträckning nå uppsatta mål. Men det var också uttryckligen så att denna teknik skulle följa eleverna ut från gymnasieskolan och in i yrkesliv eller vidare studier. För att lyckas med detta anställs två arbetsterapeuter under projekttiden för att komplettera skolornas elevhälsa och för att fungera som ett stöd mellan teknik och pedagogik. Tre platser fick 1,5 miljoner var att använda i projektet och det var Växjö, Halmstad och Kalmar och då närmare bestämt Kalmarsunds gymnasieförbund. Förbundet har fyra medlemskommuner; Kalmar, Torsås, Borgholm och Mörbylånga. I Kalmarsunds Gymnasieförbund går 3492 (s 10) elever på 7 olika skolor och kvalitetsredovisningen för visade att andelen elever med slutbetyg var 92 % (s 24). Andel elever, exklusive individuella programmet, som fullföljde utbildningen inom 4 år var 86 % (s 29) och andelen elever i årskurs 1 som avbryter studierna var 2 % och andelen elever med grundläggande behörighet till högskolor och universitet var 88 % (s 30). Man kan tycka att detta är höga siffror men 8 % klarar inte att nå målen av eleverna i Kalmarsunds Gymnasieförbund, och det innebär c:a 279 elever! För dessa elever räcker i dagsläget uppenbarligen inte skolans insatser till. Vi har förutom lärarna stödfunktioner i form av specialpedagoger, speciallärare och vi har särskilda studielokaler med lärare dit eleverna kan komma och få hjälp. Vi har tillgång till kuratorer, skolsköterskor och behöriga studie- och yrkesvägledare, men ändå når inte alla elever målen. Det finns naturligtvis många orsaker till detta och flera av dessa orsaker är svåra att påverka, men i de fall där eleverna inte når målen och det beror på kognitiva funktionsnedsättningar, finns det möjligheter att hjälpa dessa elever ytterligare så att ännu fler elever kan nå målen för utbildningen eller når resultat efter sin fulla potential. Det skulle betyda att fler elever skulle kunna avsluta sin gymnasieskola med självkänslan i behåll och fler skulle kunna gå vidare i vidare studier eller ut i yrkeslivet och inte hamna i utanförskap och arbetslöshet. I Kalmar Län fanns 2011 så många som 2556 personer i åldrarna som varken studerade eller arbetade. Flest var dessa i Kalmar kommun. Kalmarsunds Gymnasieförbund har också 2011 fattat ett beslut att utveckla det pedagogiska arbetet inom förbundet på så sätt att man går in i en en-till-en satsning med datorer, MacBook. Inte som ett tekniskt hjälpmedel men som ett pedagogiskt utvecklingsverktyg. För projektets del betyder detta att vi inte behöver satsa projektpengar på datorer i så stor utsträckning eftersom alla elever i årskurs 1 och 2 redan har datorer. I IT-satsningen ingår också fortbildning för lärare. 1 Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom gymnasieskolan KVH. 6

7 2.Syfte Syftet med försöksverksamheten var att stimulera skolhuvudmännen, i detta fall Kalmarsunds Gymnasieförbund, att pröva hur ny teknik, lärverktyg och andra hjälpmedel kan bidra till förbättrade studieresultat. Men det fanns fler syften med projektet. Ett annat syfte var att pröva om arbetsterapeuterna som yrkesgrupp kunde tillföra någon kunskap som inte redan fanns i skolan. Satsningen skall också stimulera framväxandet av samverkans- och utvecklingsprocesser hos de aktörer som ansvarar för att ge stöd till elever med kognitiva funktionsnedsättningar sedan de lämnat skolan. Möjligheterna att kunna ta med sig hjälpmedlen från skolan ut till arbetslivet ska förbättras. Försöksverksamheten ska även pröva hur elever med fria val av hjälpmedel kan underlätta övergången från skola till arbetslivet. Projektet ville dessutom ge lärare och annan personal inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen ökad kunskap om såväl ny teknik, lärverktyg och andra hjälpmedel och hur dessa kan användas i undervisningen. En modell ska utarbetas för behovsbedömning där hänsyn tas till såväl läroplanens krav på måluppfyllelse som till funktionsnedsättningens konsekvenser. I uppdraget ingår även att Hjälpmedelsinstitutet, tillsammans med andra aktörer, ska ta fram utbildningsmaterial som kan användas på nationell nivå. Hjälpmedelsinstitutet ska följa upp effekterna av den genomförda satsningen. 3. Genomförande 3.1 Projektets uppstart I januari 2012 beviljades Kalmarsunds Gymnasieförbund medel för deltagande i projektet. En lokal projektledare anställdes omgående och fanns redan på plats inom förbundet. I början av februari anställdes två arbetsterapeuter med särskilt intresse för och kunskap om teknikstöd i form av iphone, ipad, applikationer och annat. Dessa kunde börja arbeta först i mars, först deltid men från den 26 april fanns bägge på plats på heltid. 7

8 3.2 Organisation Deltagarna i projektet delades in i två parallella organisationer: Ena delen: styrning, ledning och uppföljning av projektet ut i arbetslivet: Styrgrupp Projektgrupp Referensgrupp Den andra delen av organisationen såg ut på följande sätt: Rektor Lokal projektledare Rektor Arbetsterapeut Elever Arbetsterapeut Mentor, lärare, elevhälsa och föräldrar 8

9 3.3 Styrgrupp Styrgruppen bestod av förbundschefen Joachim Håkansson, administrativa chefen på förvaltningen Chatharina Gustavsson, lokala projektledaren Ann-Katrin Wijk samt projektledare från Hjälpmedelsinstituet Erika Dahlin. Tidigt valdes Camilla Liljeroth, Gymnasiesärskolan och Bengt Larsson, chef på Stagneliusskolan, in i styrgruppen eftersom dessa bägge rektorer har personalansvaret för arbetsterapeuterna. Bägge dessa rektorer har i dagsläget slutat sina tjänster och Jan Fredriksson, Stagneliusskolan, hade personalansvar för arbetsterapeuten Anna Leion och Jessica Lekselius, ny rektor på Gymnasiesärskolan har personalansvar för arbetsterapeuten Einar Ljungström. Ännu ett byte av Chefsrektor har gjorts på Stagneliusskolan och Björn von Wachenfeldt har under våren 2013 suttit med i styrgruppen och också varit chef för en arbetsterapeut fram till den 14 februari då hon på egen begäran avslutade sin anställning. Styrgruppen har via projektledaren hållits kontinuerligt informerad och uppdaterad om allt arbete i projektet, både om dess framgångar och svårigheter. Projektledaren har dessutom kontinuerligt redovisat ekonomin i styrgruppen. 3.4 Projektgrupp En projektgrupp utsågs tidigt och denna kom att bestå av en representant från Gymnasieförbundets alla enheter plus arbetsterapeuterna och även projektets IT- Tekniker som anställdes i augusti 2012, eftersom extra medel tillsköts från HI. Projektgruppen består av följande personer: Ann Katrin Wijk (sammankallande) Anders Quist fram till hösten 2013 Därefter Anneli Rydén Jessica Lekselius fram till Därefter: Alice Lohman och Monica Enberg Maria Fröjd Engström Susanne Truedsson Majvor Johansen Magnus Johansson Anna Karin Lundegård Anna Leion fram till 14/ Einar Ljungström Jonas Nilsson Projektledare Specialpedagog Stagneliusskolan Rektor, Mjölner Speciallärare Mjölner Rektor, Gymn.sär Spec.ped. Ölands Gymnasium Spec.ped Lars Kagg Spec.ped. Axel Weüdel Skolsköterska Stagneliusskolan Speciallärare Jenny Nyström Aspergerenheten Stagnelius Arbetsterapeut Stagneliusskolan Arbetsterapeut Jenny Nyström IT tekniker 9

10 Projektgruppen bestod av en representant från varje enhet (se ovan) i Gymnasieförbundet och har utbildats för att vara bärare av projektet på respektive enhet.. Alla i projektgruppen har försetts med teknik i form av antingen en iphone eller en ipad. Utbildningarna har handlat om: Vad är en kognitiv funktionsnedsättning? (Erika Dahlin) Vad gör en arbetsterapeut? (Arbetsterapeuterna) Vad är BAS? (Arbetsterapeuterna). Vid träffen i juni 2012 gjorde gruppen en sammanställning av alla de elever som varje enhet hade anmält till arbetsterapeuterna. I september deltog de i en grundkurs i IPad som AV-media stod för. Kognition (Erika Dahlin) v 44 måndag Workshops (IT-pedagogerna och IT-teknikern och arbetsterapeuterna) v 44 tisdag Under v 44 reste projektgruppen till Stockholm och gjorde studiebesök på Skolstöd den 31/ På ett möte den 13 december utvärderades studiebesöket på Skolstöd och två av de applikationer som arbetsterapeuterna ofta lägger in på ipad åt eleverna förevisades av arbetsterapeuterna; istudiez Pro och Read2go. Tips och tricks med Jonas och Einar (workshop där vi praktiskt lärt oss olika funktioner t ex Google+, Flipped classroom (hur man kan lägga ut instruktioner med hjälp av ipad). Vi gick också igenom hur biblioteken kan vara behjälpliga med att skaffa TPBkonto (MTM-konto sedan våren -13) åt elever som behöver detta. 3.5 Referensgrupp Mål Referensgruppens främsta uppgift var att säkra våra elevers kontakter och stöd sedan de slutat gymnasieskolan. Därför bildades en referensgrupp under våren Styrgruppens mål med referensgruppen var att den skulle vara brett sammansatt av både brukarorganisationer men framförallt arbetsmarknadsaktörer i form av Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Arbetet är tänkt att under slutet av projektet mynna ut i en gemensamt framtagen rutin för samverkan som inte är personbunden. Denna rutin ska användas i befintliga nätverk eller eventuellt i en fast arbetsgrupp som kan kallas in vid behov. Vi har tänkt brett för att täcka in så många av de verksamheter som gymnasieeleverna kan komma i kontakt med. Under våren 2012 hade vi två sammankomster under den mer intensiva höstterminen endast en men planerade för ytterligare två sammankomster till våren för att få ner en gemensam skriftlig rutin för vårt fortsatta arbete. 10

11 Deltagare i denna referensgrupp är: Jessika Grimheden Ann-Katrin Moldenius Hermansson Ingrid Tegnell Per Adler som ersattes av Hans Eriksson Göran Stridsberg Elisabeth Lind Marcus Svensson Eddie Persson Eva Ekström Anders Kamstad Carl-Peter Lindén Lars- Peter Gustafsson Ulla Fjell Jan Fredriksson Christina Larsson Johan Engdahl BUP Söder Habiliteringschefen för norra länet Verksamhetschef Barn & Vuxenhab Hjälpmedelscentralen Landstinget Kalmar Samordningsförbundet Landstinget i Kalmar Län FK, AF, Landstinget i Kalmar Län, Kommunerna i Kalmar Län Föreningen för utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna i Kalmar Län (FUB) Attention Attention Hjärnkraft Föreningen Autism Barn & Ungdomsförvaltningen Kalmar Kommun Rektor och chef Lars Kagg Rektor och chef Jenny Nyström Rektor Vuxenutbildningen Rektor Stagneliusskolan Rektor Ölands Gymnasium AV-media 3.6 Projektdeltagare I styrgrupp och tillsammans med arbetsterapeuterna resonerade vi kring omfattningen av antalet elever och utifrån vår kunskap efter Erika Dahlins föreläsning, där hon utifrån forskning menar att cirka 10 % av alla elever har någon form av kognitiv funktionsnedsättning, tänkte vi att vi borde ha c:a 400 elever som kunde kartläggas med BAS (Behov av Anpassning i Skolmiljön). Antalet var ungefär dubbelt så stort som arbetsterapeuterna trodde sig kunna hinna med att kartläggas och följa upp. För att inte behöva gå ut och leta elever flera gånger under projektets korta tid beslutade vi att c:a 200 elever ska kartläggas men ytterligare elever ska finnas klara på en väntelista. 11

12 Av dessa elever hade ett antal någon form av diagnos. Exempel på diagnoser är Aspergers syndrom, ADHD (Attention Deficit Hyperactividy Disorder), ADD (Attention Deficit Disorder), OCD (Obsessive Compulsive Disorder) eller tvångssyndrom, ångesttillstånd, läs & skrivproblematik, ryggmärgsbråck, CVI (Cerebral Visual Impairment), stressymtom, hörselskada och depression. Många av dessa tillstånd är kända att också ge kognitiva funktionsnedsättningar. Samtliga elever på Aspergerenheten, Särvux och Gymnasiesärskolan hade diagnoser eftersom detta är ett antagningskriterium. 3.7 Arbetsgång Arbetsterapeuterna gjorde en skiss över sin arbetsgång 2 se figur 3 som lades fram i styrgruppen och där beslutades att arbetsterapeuterna skulle sitta ner med skolledningen på varje enhet för att korrigera denna arbetsgång så att den passar in i enheternas något olika organisationer. Genom att delta i elevvårdskonferenser, mentorskonferenser och liknande forum för elevgenomgångar har arbetsterapeuterna fått listor med namn på elever som de kan kontakta. Dessutom har elevhälsan, oftast specialpedagoger/speciallärare, fångat upp elever som de antagit har någon form av kognitiva funktionsnedsättningar. Detta framkommer vid kartläggning av elever som inte når målen. Elever har också uppmärksammats genom skolsköterskans hälsosamtal med alla elever i årskurs 1 och även vid övriga samtal elever. Elever har också synliggjorts av kuratorer, studie- och yrkesvägledare och mentorer. Alla beslut om deltagande i projektet Teknikstöd har tagits av rektor innan arbetsterapeuterna fått namnen. Arbetsterapeuterna arbetar utifrån ett screeningmaterial som kallas BAS, Behov av Anpassning i Skolmiljön. Detta material är något modifierat för Teknikprojektet och Vägar till arbete (ett annat HI-projekt) och framtaget av huvudförfattaren Helena Hemmingsson och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, BAS är ett frågebatteri som eleven får besvara tillsammans med arbetsterapeuterna. Utifrån svaren, som utgår från elevens egen upplevelse av sina svårigheter, sätter arbetsterapeuterna in adekvat teknikstöd. Teknikstöd eller annat stöd köps in och anpassas efter elevens behov och delas därefter ut till eleven vid ett möte där också eleven får en ordentlig genomgång av sitt hjälpmedel. Även andra behov hos eleven kan arbetsterapeuterna informera rektor, lärare och arbetslag om. Uppföljande samtal har gjort i första hand av arbetsterapeuterna men öven It-teknikern har varit behjälplig. 3.8 Kunskapsspridning 2 Arbetsgång arbetsterapeuter Bil 1 Arbetsgång original 12

13 För att sprida kunskap om dels projektet i sig men också om kognitiva funktionsnedsättningar och dess konsekvenser har projektledaren och de bägge arbetsterapeuterna varit ute och pratat i olika forum, ibland var för sig och ibland tillsammans. Referensgruppen bjöds in till projektets utbildningsdag med Erika Dahlin Det var framförallt de som arbetar i direkt kontakt med ungdomar med denna typ av funktionsnedsättning på Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Brukarorganisationen Attention har deltagit i samtliga referensgruppsmöten men också på studiedagen både vid föreläsningen och på de workshops som anordnades samma dag. Projektledaren har varit ute på flera ställen och informerat om projektet. På SPSM i Växjö i januari 2012, på styrgrupp i projektet Plug In som är ett regionalt EU-projekt som syftar till att ta bättre hand om de ungdomar som slutar skolan i förtid, s.k. drop-outs. IKT-pedagogerna i Gymnasieförbundet har fått en ordentlig information om Teknikstöd i skolan i början av höstterminen och har vid flera workshops deltagit tillsammans med arbetsterapeuterna och IT-teknikern under läsåret. Vid ett personalmöte på Fagerslättsskolan Nybro besökte projektledaren och Itteknikern skolan och berättade om Teknikstöd i skolan samt förevisade ett antal applikationer på ipad (vi hade med oss 8 st) och lärarna kunde då på egen hand få prova verktygen. Arbetsterapeuterna har nätverkat med logopederna vid Habilitering Söder vid tre tillfällen. Dessutom har föreläsningar om Teknikprojektet skett vid Huvudbiblioteket under Dyslexiveckan, Gruppen för Kognitiva Hjälpmedel (Landsting/Kommuner) i länet, samverkansgrupp för kognitivt stöd mellan landstinget och kommunen. Projektledaren har ordnat med utbildningsdagar för speciallärare, specialpedagoger och bibliotekarier via AV-media. Den första utbildningen var i september då fyra halvdagstillfällen erbjöds i en grundkurs i ipad. I januari återkommer ytterligare fyra halvdagar med kompensatoriska hjälpmedel på Mac-datorer samt ipad. Projektledaren har också hållit ett föredrag om Teknikstöd i skolan för Strategiska arbetsgruppen inom förbundet. Denna består av samtliga chefsrektorer och förbundschefen samt administrativa chefen. Den 24 januari fick Gymnasieförbundets styrelse en dragning av projketet hittills.de var mycket intresserade. Arbetsterapeuterna och projektledaren har tillsammans med projektgruppens medlemmar berättat om Teknikstöd i skolan för de flesta skolors arbetslag. Under våren 2013 är redan inbokat ett antal workshops för lärare med elever i projektet och för elever som deltar i projektet. Där ska lärare få mer information om tanken bakom 13

14 teknikstödet och tips på hur de bättre skall kunna möta elevernas behov i klassrummet. På flera workshops har elevens hela situation diskuterats. Eleverna skall i sina workshops få träffa varandra och delge varandra tips och stöd i arbetet. It-teknikern har för detta ändamål skapat en Facebooksida (Sök: teknikstöd i skolan). Flera föredrag har hållits av projektledaren bl a på Conductives Konferens i Stockholm om Kompensatoriska hjälpmedel, vid Sydostsamverkan i Växjö och för elevhälsan på Åkrahällskolan i Nybro. 3.9 Avgränsningar Styrgruppen har beslutat att SFI inte skall ingå eftersom de för närvarande bedriver ett eget projekt Yrkes-SFI. Styrgruppen har också beslutat att arbetsterapeuterna först skall göra en inventering på Aspergerenheten och på Gymnasiesärskolan för att få en uppfattning om vilket teknikstöd som ges redan idag, innan beslut om deltagande i projektet görs. Vi bestämde också att projektet skall riktas mot i första hand årskurs 1 och årskurs 2. Som är brukligt vid projektinsatser så står skolan för generella insatser och projektet för insatser på individnivå. 4. Resultat Vi presenterar resultaten före intervention och efter intervention. 4.1 Före intervention Alla elever som blev erbjudna att delta i projektet kartlades med BAS 1 (ingångsvärde) av arbetsterapeuten och fick sitt teknikstöd. Därefter har de använt sina teknikstöd och efter 3-6 månader gjorde arbetsterapeuten BAS 2 (utgångsvärde). Mellan BAS 1 och BAS 2 följdes eleverna upp av arbetsterapeuterna och/eller teknikern Ansvarsfördelning av kognitivt stöd i skolan vid projekt-start Teknikstöd för elever med kognitiva funktionsnedsättningar har hittills inte förekommit som en del av skolverksamheten. I Kalmar Kommun är ett skoldatatek under uppbyggnad på grundskolan via projektpengar från SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Det finns möjlighet att i särskilda fall förse en elev med en dator och det har förekommit i enstaka fall att någon elev fått en ipad eller Androidplatta som hjälp i skolarbetet. Enligt uppgift ges sällan teknikstöd till elever med kognitiva funktionsnedsättningar i vare sig Landstinget eller Kommunen. Fram till hösten 2013 fanns heller inga IKT-pedagoger i Gymnasieförbundets skolor och inte heller någon IT-tekniker med kunskap om elevernas specifika behov. 14

15 De som arbetar pedagogiskt med elever i behov av särskilt stöd är speciallärare och specialpedagoger och dessa ingår i Elevhälsan tillsammans med skolsköterskor, kuratorer och Studie- och yrkesvägledare. Enligt skollagen ingår inte den senare gruppen i Elevhälsan. 3 Specialläraren är utbildad att arbeta med undervisning av elever i behov av särskilt stöd och specialpedagogen har en utbildning som riktar sig mot organisationen och är tänkt att vara ett stöd för skolledningen i specialpedagogiska frågor. De kompensatoriska hjälpmedel som fanns på skolorna i gymnasieförbundet fram till hösten 2012 var Word Read plus, som alla elever haft tillgång till. Word Read Plus innehåller möjlighet att scanna och få text uppläst. Dessutom fanns talsyntes på alla de språk som undervisas på skolan. Det fanns också stavningsprogrammen Stavarex och Spellright. De kompensatoriska hjälpmedel som fanns på alla datorer via servern finns nu, efter införandet av en-till-endatorer endast kvar på de fasta PC-datorerna som finns på biblioteket och i specialundervisningen. Alla de nya Mac datorerna administreras av var och en och är således inte anslutna till någon server. Däremot kan vi hjälpa eleverna att ladda ner Stavarex och Spellright via en inloggning. På Mac-datorerna finns talsyntes på ett stort antal språk. Specialpedagoger och speciallärare har manuellt hjälp elever med struktur och organisation så kunskapen om elever med dessa problem finns. Däremot har vi ju aldrig haft möjlighet att köpa in sådana tekniska hjälpmedel som nu under projektet eftersom det inte finns så mycket pengar inom förbundet avsatt till detta. I BAS framkom att: Eleverna angav i BAS 1 att de använde teknikstöd redan innan projektet i form av: Interaktiva tavlor 9 Talsyntesprogram till dator 23 Stavningsprogram till dator 13 Diktafon och Daisy-spelare 2 Annat (t.ex. dator, egen el i datasalen) 117 Vi har heller inte tidigare haft tillgång till de personer som är bäst uppdaterade på tekniken; arbetsterapeuter, IKT-pedagoger och IT-tekniker och denna grupp har oerhört stor betydelse i kunskapen kring adekvata teknikstöd. Nu, i och med en-till-en-satsningen där alla elever och lärare ska ha sin egen MacBook Air, finns IKT-pedagog på varje skolenhet. När det gäller diagnos eller ej, har detta aldrig haft betydelse i skolan eftersom det är tydligt i skollagen att elever ska få det stöd de behöver 4. Däremot står det inte föreskrivet i 3 Skollagen 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning 25 För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 4 Skollagen 3 Kap. Barns och elevers utveckling mot målen 8 Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. 15

16 vilken omfattning eller vilket stöd eleven ska få, utan det är upp till varje huvudman och skolenhet att avgöra. På Gymnasiesärskolan och Aspergerenheten är det naturligtvis så att alla elever har diagnos eftersom det är en förutsättning för att få gå där medan det i gymnasieskolan inte är lika vanligt med diagnoser även om det givetvis förekommer. Vanligast är dock läs- och skrivdiagnoser, men en del elever med neuropsykiatriska diagnoser (ADHD, ADD, Tourette) förekommer också Hur identifierades eleven? Skolorna i gymnasieförbundet har alla god information om sina elever via mentorerna/lotsarna,utvecklingssamtal, mentors-/klasskonferenser, rektorsmöten samt via arbetslagens arbete. Rektor är ju den som enligt arbetsgången för arbetsterapeuterna skall ta belsut om deltagande i projektet och speciallärare och specialpedagoger har också ofta kontakt med dessa elever. Elever med kognitiva svårigheter kan lätt uppfattas som glömska, nonchalanta med tider, uppgifter och inlämningsuppgifter. De missar ofta läxor, prov och har ofta stor frånvaro varför lärarna, både mentorer/lotsar och ämneslärare lätt kan märka dessa elever förutsatt att de har kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar. För att finna dessa elever har arbetsterapeuterna använt sig av denna arbetsgång: Skolform och årskurs Sammantaget har 188 elever, 44 % kvinnor och 55 % män, deltagit i projektet Teknikstöd i skolan i Kalmarsunds Gymnasieförbund. Av dessa hade 124 elever intervjuats med både BAS 1 och BAS 2. Resterande 36 elever hade intervjuats med enbart BAS 1 och 28 elever enbart med BAS 2. Egentligen har 207 elever kartlagts av arbetsterapeuterna men på grund av bristfällig dokumentation hos den arbetsterapeut som slutade. Flertalet elever, 47 %, gick i åk 1, 33 % i åk 2 och 20 % i åk 3. Av dessa hade 78 % av eleverna svenska som modersmål. Bland de andraspråkstalande eleverna var deras modersmål arabiska, albanska, somaliska, persiska och kurdiska. I slutänden har 152 elever deltagit i interventionen och gjort BAS 2. 16

17 Gymnasieskola Gymnasiesärskola KomVux SärVux Antal elever Vem identifierade eleven? Projektgruppens medlemmar, ofta speciallärare och specialpedagoger, informerade i projektets startskede om kognitiva funktionsnedsättningar och hur vi ska förstå dessa elever. Det var rektor och speciallärare/specialpedagoger som identifierade de flesta eleverna i Kalmar, därefter kom ämneslärare, kurator, klasslärare, föräldrar, skolsköterska och sist mentor Ålder Eleverna som deltar i projektet går på gymnasieskolans nationella program men också på Gymnasiesärskolan och KomVux/SärVux vilket förklarar spridningen av åldrar. Eleverna som deltog i projektet var mellan 16 och 57 år Diagnos Det var 58 elever som hade en eller flera diagnoser, resterande elever hade ingen diagnos alls eller var under utredning. Vanligaste diagnoserna var Asperger/Autism, dyslexi, lindrig utvecklingsstörning. Eftersom Gymnasiesärskolan, Särvux och Aspergerenheten ingår i projektet så blir det trots allt en hel del elever med diagnoser därför att detta ju är ett kriterium för att gå i dessa skolformer. 17

18 4.1.7 Program I slutresultatet har Restaurang; Livsmedel och Hotell flest elever i projektet. Därefter kommer i fallande ordning; Estetiskt, Samhällsvetenskapligt, Media, IM/IMS samt Vård och omsorg. De som har anmält få elever till projektet är Handelsprogrammet, Naturvetenskapligt program samt Ekonomi och Hantverk, och Fordon transport. Sammantaget kan vi konstatera att det är stor spridning mellan programmen och att elever med kognitiva svårigheter finns på alla program Kartläggning av behov Åtgärdsprogram När en elev blir uppmärksammad av skolan (mentor, speciallärare, rektor eller annan) så skall en kartläggning av elevens behov göras. Att detta blir gjort är rektors ansvar. Skollagen 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. I denna kartläggning framkommer vilken typ av svårigheter en elev har. Denna kartläggning görs vanligtvis av speciallärare eller specialpedagog inför rektorsmötet där rektor tar beslut om ett åtgärdsprogram skall upprättas eller ej. Eleven får själv beskriva sina svårigheter och lärare med specialpedagogisk kompetens tillsammans med rektor föreslår insatser för att stödja eleven i skolarbetet. Detta stöd bör beaktas ur både indivdens, gruppens och organisationens struktur för att inte låta individen vara den som har svårigheten utan för att se individen som en del av en större helhet. Detta formuleras i ett Åtgärdsprogram. Resultaten visar att 39 elever hade ett åtgärdsprogram, 69 hade inte det och 52 elever har inte besvarat frågan. Svaren bygger på elevsvar, inte på de åtgärdsprogram som kan finns i elevmappen. Av dessa elever uppgav 73 % att de hade stöd i skolan innan interventionen. Det var 56 % som hade stöd även utanför skolan. Stödet bestod framför allt av speciallärare/specialpedagog i skolan och i hemmet personligt stöd av förälder. Behovet av teknik för kognitiva funktionsnedsättningar är nytt, även om kognitiva funktionsnedsättningar inte är nya. Det gäller alltså att hitta ett stöd som utgår från elevens behov, och skolan har åtminstone tidigare varit bättre på lösningar som ska passa alla. I studier av Skolverket upplever elever som hoppat av gymnasieskolan att de fått för lite 18

19 stöd. 5 På gymnasiet behöver man dessutom ha i tanken att eleven ska gå ut i samhället inom kort varför hjälp till självhjälp alltid är en mer framgångsrik väg att gå, eftersom eleven då kommer att klara sig bättre utanför skolans väggar. Kraven på elevens kunskaper i skolan idag är tydliga. Elever förväntas kunna läsa, skriva, räkna, göra läxor, komma ihåg att läsa på till prov och kunna delta i skolans aktiviteter och också kunna samarbeta. Alla dessa aktiviteter var enligt eleverna i projektet områden där de behövde hjälp. Eleven skall enligt skolans läroplaner (Gy11) självständigt kunna reflektera och dra slutsatser och dra paralleller till tidigare händelser. Det gäller att kunna planera sitt arbete, genomföra det och lämna in det i tid. Det gäller att komma ihåg redovisningsdatum, inlämningsdatum och datum för seminarier och förhör. Det gäller också att komma ihåg var och när man skall göra vad! Dessutom är det inte ett ämne utan många ämnen. Allt detta ställer krav på att elever har en välfungerande kognitiv förmåga. Har man inte det så är det lätt för omgivningen att tro att det beror på lathet, slarv, ointresse eller rent av att man struntar i det. Om inte lärarna har kunskap om funktionsnedsättningar av detta slag så kommer dessa elever att slås ut och bli s.k. drop-outs, dvs elever som hoppar av skolan och hamnar i arbetslöshet och utanförskap. Rektor är skolans pedagogiska ledare och måste se till att lärare får denna kunskap, men också lärarna själva har ett ansvar att ställa frågor, undra över elevers oförmåga för att bättre kunna hjälp dem. Utifrån detta resultat visar det sig att eleverna i Kalmarsunds Gymnasieförbund har störst behov av stöd inom följande aktiviteter: komma ihåg skriva läsa läxor prov räkna En del elever vill ha hjälp öga mot öga med en lärare, en del vill ha teknikstöd och andra vill klara sig själva. Skolan måste ha resurser att bjuda på detta smörgåsbord för alla elever Val och inköp av teknikstöd Arbetsterapeuterna gjorde kartläggningar, vaktmästaren beställde produkterna, och arbetsterapeuten anpassade dem och lämnade ut dem till eleverna. När projektet efter sommaren fick tillgång till en IT-tekniker kunde arbetsterapeuterna fokusera på arbetet 5 Skolverket, Utan fullständiga betyg Varför når inte alla elever målen

20 med eleverna och IT-teknikern kunde ladda in applikationer och förbereda teknikstödet i samråd med arbetsterapeuten. Det har visat sig vara en stor fördel om teknikern är med även vid utlämningen av teknikstödet eftersom han då genast kan svara på tekniska frågor och justera produkten. För att spara tid har även teknikern, på uppdrag av arbetsterapeuterna, i vissa fall även lämnat ut teknik samt återkopplat till dem. Eleven har varit delaktig i valet, eftersom delaktighet är en motivationsfaktor. Med tanke på att Kalmarsunds Gymnasieförbund valde Apple som leverantör av datorer i den digitala satsningen, föll valet naturligt på andra Apple-produkter, och vi gjorde bedömningen att det underlättar för eleverna med synkronisering av dessa produkter. Eleverna har nästan alltid med sig sin mobiltelefon till skolan och kan lägga in kalenderuppgifter eller annat på den. Den informationen finns sedan tillgänglig både i elevens dator och/eller ipad och/eller iphone. Ytterligare en faktor har varit avgörande i valet av teknik och det är att de allra flesta elever redan har en privat iphone och att det då har varit enklare att både anpassa befintliga produkter och specialisera sig på dessa. Undantag från Apples produkter har gjorts då eleven haft större behov av tydlighet och förenkling genom Androids Widgetssystem. I något fall har även införskaffats en PC eftersom skolan använde detta i undervisningen. I de fall vi också har delat ut kognitivt stöd i form av andra hjälpmedel, har inte den nya tekniken varit tillräcklig. Till allra största del har arbetsterapeuterna använt sig av ipads och iphones med applikationer. Dessa applikationer har även i stor utsträckning installerats på MacBook Air samt på elevens egna smartphone. Vilka versioner av ipad eller iphone eleverna fått har utgått från deras behov. Ett exempel är att iphone 4S har en bättre kamera och därför är bättre om eleven behöver Prizmo med inscanningsfunktion. För några är ipad Mini bättre med tanke på att den är lättare att bära med. Arbetsterapeuterna har även delat ut EchoPen, Väckarklocka med vibration och hög signal, skannermus, röstförstärkningssystem samt Tangle som är en produkt att hålla i handen i avstressande syfte (för rastlösa, pilliga elever). Det har kommit förfrågan till projektet om att få den stora Time Timern som klassrumslösning, men eftersom projektet utgår från individuella behov och inte generella så har dessa önskemål hänvisats till ordinarie verksamhet. 20