Kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1

2 Tryck: PKMC 2

3 Innehåll Förord... 4 Västra Götaland - länet och regionen...5 Risker och hot...6 Många allvarliga händelser...7. Nationella och internationella händelser...8 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen Definitioner...10 Lagar och föreskrifter Sekretess Krisledningsnämnd i kommun och landsting...12 Kris- och katastrofberedskap - organisation...12 Sjukvårdsledning vid allvarlig händelse Kriskommunikation Samverkan...21 Lästips...25 Ordlista

4 Förord Varje sjukvårdshuvudman i Sverige har ansvar för att det finns en katastrofmedicinsk beredskap inom sitt geografiska område. I Västra Götalandsregionen är det Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum (PKMC) som ansvarar för att det finns en beredskap för det som inte får hända, men som ändå gör det. Västra Götalandsregionen har under åren drabbats av flera allvarliga händelser. Erfarenheterna från dessa händelser ligger som grund för planer, utbildning och övning av regionens personal samt hur den regionala katastrofmedicinska ledningen är organiserad. I skriften används samlingsbegreppet allvarlig händelse som för sjukvården täcker hela skalan från inträffad händelse eller hot om stor händelse till katastrof. Begreppet extraordinär händelse används i lagtext om kommun och landsting. De exakt återgivna definitionerna finns att läsa på sidan 10. Denna skrift riktar sig till alla som vill skaffa sig en översiktlig bild av den katastrofmedicinska beredskapen i Västra Götalandsregionen. Direkt berörd personal bör komplettera sin kunskap genom att delta i utbildningar och övningar som kontinuerligt genomförs inom ämnesområdet och ta del av den regionala och de lokala medicinska katastrofplanerna. I februari 2011 antog regionfullmäktige en krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen utarbetad av säkerhetsstrategiska avdelningen och regionkansliets informationsavdelning. Planen inkluderar också en kriskommunikationsplan. Syftet med planen är att klargöra roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en händelse som påverkar Västra Götalandsregionens nämnder/styrelser/bolag/privata vårdgivare i Västra Götaland. Mats Kihlgren Beredskapschef 4

5 Västra Götaland - länet och regionen Västra Götaland sträcker sig från Svenljunga i söder till Bengtsfors i norr. Länet har närmare 1,6 miljoner invånare och 49 kommuner, varav Göteborg är den största. Geografiskt är Västra Götaland ett av de största länen i Sverige med en yta på cirka kvadratkilometer. Västra Götalandsregionen verkar inom Västra Göta lands län, ansvarar för hälso- och sjukvården och driver de regionala tillväxt- och utvecklingsfrågorna i länet. Från och med 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen ensam ägare till Västtrafik och regional myndighet för kollektivtrafik. PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. PKMC har det regionala ansvaret för beredskap vid allvarliga händelser och bedriver utbildning lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Foto: Sergio Joselovsky Foto: Sergio Joselovsky Foto: Sergio Joselovsky Foto: Veronica Svensson 5

6 Risker och hot Västra Götaland är ett av de folktätaste områdena i landet. Det är nordens största transportregion och knutpunkt för vägar och järnvägar. Den industriella verksamheten sysselsätter ett stort antal personer och hanterar många olika typer av farliga ämnen. Kommuner och landsting ska enligt lag analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa inom kommunen respektive landstinget och hur de kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhets analys. Regionens olika förvaltningar ansvarar för risk- och sårbarhetsanalyser inom sina egna verksamheter. En regional analys skall årligen rapporteras till Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Oljeraffinaderierna i Göteborg och Lysekil och den petrokemiska industrin i Västra Götaland utgör stora riskområden. Många industrier, särskilt runt Göteborg och Stenungsund, hanterar kemikalier och explosiva material. Trafiken på land, till sjöss och i luften medför många olika risker. På E45 transporteras den största volymen giftiga gaser i Sverige. Stora mängder farligt gods transporteras också på E6 och E20. En händelse med farligt gods i tätbebyggt område skulle kunna få ohyggliga konsekvenser för människor och miljö. Sjöfarten i regionen är intensiv. Hälften av landets export via hamnar sker från Göteborg. Göteborgs hamn är nordens största räknat till antal ton som lossas och lastas årligen. Färjorna från Göteborg transporterar drygt 1,5 Särskilda riskområden i Västra Götaland Raffinaderierna i Göteborg och Lysekil Den petrokemiska industrin i Stenungsund Rangerbangården i Göteborg Riksvägar och europavägar med tät trafik Götaälvdalen och Munkedals kommun med rasrisk Ett flertal industrier som hanterar farliga ämnen Trafiktunnlar där räddningsproblem kan uppstå Färjetrafiken på Kattegatt och Skagerrak Flera flygplatser med linjetrafik Stora publika evenemang 6

7 miljoner passagerare årligen. Inte sällan transporteras passagerare och farliga ämnen på samma fartyg. Flygtrafiken och transport av flygbränsle medför också risker. I Västra Götaland finns flera flygplatser med linjetrafik. Industribränder, bränder i varuhus och festlokaler har blivit färre, men när en sådan brand inträffar kan konsekvenserna bli förödande. Anlagda bränder i t ex skolor, containers och bostäder ökar däremot. I Västra Götaland finns inga kärnkraftsanläggningar, men det är nära till kärnkraftverket Ringhals i Halland. En riskfaktor som tillkommit är joniserat material på soptippar och radioaktiva ämnen på sjukhusen och i industrin. Risken för naturkatastrofer är förhållandevis liten i vårt land. Det inträffar dock varje år händelser som står naturkatastroferna nära. Exempel på sådana händelser är snöoväder, stormar, översvämningar, ras och jordskred. Många allvarliga händelser Västra Götaland är den del av Sverige som drabbats av flest allvarliga händelser. Exempel på sådana är tåg olyckan i Lerum 1987, branden på fartyget Scandinavian Star 1990, spårvagnsolyckan vid Vasaplatsen i Göteborg 1992 och diskoteksbranden på Hisingen I juni 2001 uppstod kravaller vid EU:s toppmöte i Göteborg. Sjukvård, polis och räddningstjänst mötte en ny typ av scenario där händelseförloppen ändrades snabbt och oroligheter utbröt på flera ställen samtidigt. Även svåra väderförhållanden kan ge anledning till att den regionala katastrofmedicinska ledningen (RKML) aktiveras. De kalla vintrarna med ovanligt mycket snö och hårda vindar föranledde att RKML aktiverades i samband med SMHI:s vädervarning klass 2. När en klass 2-varning utfärdas betyder det en väderutveckling som kan innebära fara för allmänheten. Flera större händelser har inträffat utanför Västra Götaland som berört vår verksamhet och aktiverat RKML. Ett exempel är bussolyckan utanför Arboga där nästan alla inblandade kom från Skaraborg. Andra exempel är godståget lastat med klor som spårade ur mellan Anneberg och Kungsbacka i Halland, söder om Göteborg och terrorattacken i juli Norge

8 Exempel på allvarliga händelser i Västra Götaland 1977 Jordskred i Tuve 9 döda 62 skadade 1978 Brand på stadshotellet i Borås 20 döda 50 skadade 1980 Tjörnbron rasar 8 döda 1987 Tågolycka i Lerum 9 döda 130 skadade 1990 Fartygsbrand på Scandinavian Star 158 döda 30 skadade 1992 Spårvagnsolycka i Göteborg 13 döda 37 skadade 1998 Diskoteksbrand i Göteborg 63 döda 213 skadade 2001 Kravaller vid EU-toppmötet i Göteborg 143 skadade 2002 Klorgasutsläpp i Skara sommarland 39 till sjukhus 2006 Jordskred i Småröd 2008 Åkattraktionen Rainbow på Liseberg rasar 33 skadade 2009 Influensapandemi 2010 Snöoväder, februari 2010 Askmoln från Island 2010 Bombhot mot Göteborg Nationella och internationella händelser Tsunamin i Sydostasien Händelser som inträffar i andra delar av världen kan i högsta grad påverka oss i Sverige. Tsunamin i Sydostasien 2004 fick katastrofala följder för ett stort antal länder. I området, främst i Thailand, vistades drygt svenskar. Det stod tidigt klart att Sverige var ett av de hårdast drabbade länderna i Europa. Antalet saknade och omkomna svenskar i flodvågskatastrofen uppgick till närmare 550. Stormen Gudrun I januari 2005 drog stormen Gudrun in över södra Sverige. Det var en svår storm med orkanstyrka i vindbyarna och ledde till omfattande skador på den samhällsviktiga infrastrukturen. Många tusentals hushåll, framför allt på landsbygden, fick klara sig utan värme, el och vatten under flera veckor. Fler än tio personer omkom under stormen, eller som en följd av den. 8

9 Terrorhandlingar och krig Flera mycket allvarliga terroristattacker har inträffat under de senaste åren. Den 11 september 2001 i New York, Pentagon och Pennsylvania då tusentals personer dog. I mars 2004 exploderade bomber på fyra pendeltåg i Madrid, 190 människor miste livet och mer än 1500 skadades. Den 7 juli 2005 utlöstes bomber i Londons tunnelbana. Mer än 50 personer dog och över 700 skadades. I november 2008 dödades över 100 personer och minst tre gånger så många skadades då en grupp män beväpnade med automatvapen och granater gick till koordinerad kommandoattack på olika platser i Bombay. Den 27 juli 2011 skakades Oslo av en mycket kraftig bombladdning som detonerade intill regeringskansliet. Samtidigt pågick dödsskjutning av ungdomar från det norska arbetarpartiets sommarläger på Utøja. 76 personer fick sätta livet till och närmare ett 100-tal skadades, många mycket svårt. Samhällsutvecklingen har lett till ökade risker för terroristhandlingar och sabotage, kemiska olyckor och kärnkraftskatastrofer. Detta är alltså något som olika myndigheter måste ha med i sin planering. Under kriget i Libanon, juli 2006, genomfördes den största evakuering av svenskar från utlandet någonsin. Cirka svenska medborgare och andra personer bosatta här evakuerades tillbaka till Sverige. Behovet av vård var inte stort, däremot fanns ett stort behov av psykosocialt stöd. Trots att många länder minskar de militära anslagen och drar ner på vapentillverkningen är det internationella läget långt ifrån stabilt. Hur Västra Götalands regionens sjukvård ska organiseras vid höjd beredskap (krig) finns beskrivet i den regionala katastrofmedicinska planen. Katastrofmedicinsk beredskap för svenska insatser utomlands Den 1 september 2008 trädde lagen om katastrofmedicinsk beredskap, som en del av svenska insatser utomlands, i kraft. Socialstyrelsen har fått uppdraget att ta fram föreskrifter som behövs för den katastrofmedicinska delen av insatsen. Västra Götalandsregionen är ett av de sex landsting som i lagen utpekas att ha beredskap för att skicka läkare och sjuksköterskor att bistå drabbade 9

10 svenskar i annat land efter beslut som fattas av regeringen. Västra Götalandsregionen har utbildat och tränat de läkare och sjuksköterskor som ingår i den s k stödstyrkan. Stödstyrkan larmas genom regional tjänsteman i beredskap (RTiB). Målet för den katastrofmedicinska beredskapen Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i Västra Götalandsregionen är att: minimera konsekvenserna för somatiska och psykiska följdverkningar för drabbade och indirekt drabbade kunna aktivera, samordna och omfördela resurser så att god medicinsk kvalitet vidmakthålls den regionala organisationen skall kunna vara i drift dygnet runt årets alla dagar utifrån medicinska riskinventeringar och analyser vidta åtgärder som minskar faran för allvarliga händelser i regionen upprätthålla och säkerställa funktions- och driftsäkerhet. Definitioner Allvarlig händelse En händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Stor olycka En allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet, men där det genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav. Katastrof En allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas. Extraordinär händelse En händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen eller landstinget. 10

11 Lagar och föreskrifter Den katastrofmedicinska beredskapen styrs av flera lagar och föreskrifter, som till exempel: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Smittskyddslagen (2004:168) Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Säkerhetsskyddslagen (1996:627) Patientdatalagen (2008:355) Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) Lag (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands. Till lagen hör också en förordning (2008:553) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avseende katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap (SOSFS 2005:13 M) Offentlighet och sekretess Offentlighets- och sekretesslagen innehåller bestämmelser om sekretess inom hälso- och sjukvården. Lagen säger att en uppgift om patienter inte får lämnas ut, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller dennes närstående lider men. Bestämmelser om tystnadsplikt för hälso- och sjukvårdspersonal finns i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Sekretesslagen och sjukvårdspersonalens tystnadsplikt gäller även vid allvarliga händelser och katastrofer. Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag (SFS 2010:659). Syftet är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. 11

12 Krisledningsnämnd i kommun och landsting Enligt lag ska det finnas en krisledningsnämnd i varje kommun och landsting för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när nämnden ska träda i funktion. Om det blir nödvändigt, på grund av en händelses art eller omfattning, kan krisledningsnämnden överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder. I Västra Götalandsregionen består krisledningsnämnden av fem ledamöter ur regionstyrelsen. Kris- och katastrofberedskap - organisation Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) är Västra Götalandsregionens enhet för kris- och katastrofberedskap och har det övergripande regionala ansvaret för att skapa en välfungerande kris- och katastrofmedicinsk beredskap. I arbetet ingår att upprätta planer som beskriver hur hälsooch sjukvården ska organiseras vid hot om eller inträffad allvarlig händelse. PKMC ansvarar också för att förtroendevalda och anställd personal får utbildning, träning och övning för att kunna utföra sina uppgifter vid en allvarlig händelse. Utbildningarna genomförs lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Regionala planer De planer som finns på regional nivå - regional katastrofmedicinsk plan, epidemiplan inkl pandemiplan och säkerhetsskyddsplan - följer regionens krishanteringsplan. Den regionala katastrofmedicinska planen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och ska ligga till grund för sjukvårdsinrättningarnas lokala katastrofmedicinska planer. 12

13 PKMC ansvarar för att den regionala katastrofmedicinska planen är aktuell och att berörda befattningshavare i Västra Götalandsregionen är bekanta med innehållet. Planen godkänns av regionala katastrofmedicinska kommittén och fastställs sedan av regionstyrelsen. Regional katastrofmedicinsk kommitté Den regionala katastrofmedicinska kommittén består av representanter från regionledningen, samtliga sjukhusgrupper, säkerhetsstrategiska enheten, primärvården, smittskyddsenheten, informationsenheten och PKMC. Kommittén beslutar om gemensamma riktlinjer för den katastrofmedicinska verksamheten. Lokala planer - sjukhus och primärvård De lokala planerna ska fungera som underlag för hur resurserna används bäst när belastningen på sjukvården är hög. De ska också beskriva hur det katastrofmedi cinska arbetet på varje enhet ska organiseras. Larm- och åtgärdslistor, utrymnings- och brandplaner är exempel på de lokala planernas innehåll. I varje plan ska också finnas riktlinjer för hur personalen ska tas om hand genom exempelvis avlastningssamtal efter avslutad insats. Planerna ska uppdateras kontinuerligt och vara kända av personalen. Den lokala katastrofmedicinska kommittén ansvarar för att planerna hålls aktuella. Lokal katastrofmedicinsk kommitté Varje sjukhusområde ska ha en lokal katastrofmedicinsk kommitté för planering av den katastrofmedicinska verksamheten. Kommittén ansvarar för att den lokala katastrofmedicinska planen är aktuell, följer övergripande beslut och är känd av berörd personal. I kommittén ingår t ex representanter för sjukhusledningen, sjukhusets olika verksamheter, lokal beredskapssamordnare, personal med psykosocial kompetens och informatör. 13

14 Stabsrummet på PKMC, Svangatan i Göteborg Foto: Jonas Sundquist, PKMC Beredskapsgrader inom sjukvården Stabsläge Utlöses vid larm om en händelse eller hot där omfattningen är oklar och tillgängliga sjukvårdsresurser kan bli otillräckliga. Ökad beredskap för akut omhändertagande nås inom ramen för tillgängliga resurser. Kapacitet kan frigöras bland annat genom att planerade behandlingar skjuts upp och att personal i avgående skift stannar på arbetsplatsen. En ledningsansvarig läkare träder i funktion för planering och organisation av den medicinska verksamheten. Förstärkningsläge Utlöses vid larm om en händelse där tillgänglig kapacitet kommer att bli otillräcklig för det akuta omhändertagandet, men det ändå kan förväntas räcka med begränsad resursförstärkning. Förstärkningsläge innebär att särskild sjukvårdsledning träder i funktion. Sjukvårdsverksamheten förstärks punktvis där det är nödvändigt, exempelvis på akutmottagningen och operations- och intensivvårdsavdelningen. Katastrofläge Utlöses vid larm om en händelse där det är helt klart att det krävs resurser långt över de tillgängliga för det akuta omhändertagandet och för att klara verksamheten under ett långdraget förlopp. Alla de funktioner som behövs för att ta hand om ett stort antal patienter mobiliseras. Extra personal kallas in enligt larmlistor. 14

15 Sjukvårdsledning vid allvarlig händelse I varje landsting ska det finnas en särskild sjukvårdsledning. Med särskild sjukvårdsledning menas en förberedd organisation för att leda hälso- och sjukvårdens insatser vid allvarlig händelse. Särskild sjukvårdsledning utövas regionalt, lokalt (på sjukhus och vårdcentral) och i skadeområde. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Regional tjänsteman i beredskap I Västra Götalandsregionen finns en regional tjänsteman i beredskap (RTiB) dygnet runt årets alla dagar. RTiB är en person med medicinsk utbildning och fördjupade kunskaper i krishantering, som är anställd på PKMC och kan ta emot larm vid allvarlig händelse. RTiB larmas via SOS Alarm utifrån fastställda kriterier. RTiB ska vara operativ inom fem minuter och snabbt kunna upprätta särskild sjukvårdsledning på regional nivå i samverkan med regional beredskapsläkare. Vid planerade händelser med hög riskbild, exempelvis vissa fotbollsmatcher, konserter och demonstrationer, informeras och larmas RTiB enligt normala larmvägar. Regional beredskapsläkare Förutom regional tjänsteman i beredskap finns i Västra Götalandsregionen en organisation med regional beredskapsläkare (RBL). RBL är en ledningsutbildad läkare med lång erfarenhet och särskild utbildning inom katastrofmedicin. En regional beredskapsläkare finns i beredskap dygnet runt årets alla dagar och söks vid behov av RTiB. 15

16 Regional kris- och katastrofmedicinsk ledning Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) bedriver särskild sjukvårdsledning på regional nivå. RKML har till uppgift att stödja, samordna och vid behov leda sjukvårdsinsatsen i regionen vid överhängande hot om eller vid en allvarlig händelse. RKML arbetar i första skedet operativt och sedan i huvudsak med strategiska ledningsuppgifter på regional nivå. Vid en allvarlig händelse är regional tjänsteman i beredskap (RTiB) larmmottagare. RTiB har befogenhet att utöva särskild sjukvårdsledning på regional nivå. I första fasen organiseras den med RTiB och RBL. Vid behov utökas och förstärks grundbemanningen och regional katastrofmedicinsk ledning upprättas. Regional katastrofmedicinsk ledning har befogenheter att använda regionens totala materiella och personella resurser i akuta lägen vid allvarliga händelser. Regional kris- och katastrofledning har bl a till uppgift att samordna och vid behov leda regionens sjukvård inventera regionens sjukvårdsresurser och vid behov även hos andra sjukvårdshuvudmän i landet och utomlands stödja sjukvårdens ledning i skadeområdet och på sjukvårdsinrättning samverka med experter inom olika områden vara en kanal till sjukvården i Västra Götalandsregionen för lokala, regionala och centrala myndigheter och organisationer ansvara för kontakter med andra sjukvårdshuvudmän, myndigheter och organisationer ansvara för samordnad intern och extern information på regionnivå informera regionledningen och vid behov krisledningsnämnden. Särskild sjukvårdsleding på lokal nivå ska bl a mobilisera sjukhusets resurser enligt katastrofplanen bedöma det förväntade behovet av vård och omhändertagande leda och samordna verksamheten inom sjukhuset ansvara för information inom den egna verksamheten, till anhöriga och massmedia planera resurserna på längre sikt samverka med den regionala kris- och katastrofledningen 16

17 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå Akutsjukhus Alla akutsjukhus i Västra Götalandsregionen ska ha en särskild sjukvårdsledning som avgör vilken beredskapsgrad som gäller i den egna verksamheten vid en allvarlig händelse. Vid hot eller larm om en allvarlig händelse har en jourhavande läkare det initiala ledningsansvaret. Så snart som möjligt organiseras sjukhusets katastrofledningsgrupp som tar över ledningen av det egna sjukhuset. På varje sjukhus ska det finnas lokaler som är förberedda för katastrofledningsgruppen. Lokalerna måste ha kommunikationsutrustning som exempelvis telefoner och fax, plottingtavlor och annan teknisk utrustning som kan anpassas efter behov och lokala förutsättningar. Psykosocialt krisstöd Psykosocialt krisstöd till drabbade, anhöriga och personal är en del av det katastrofmedicinska arbetet. Personer med speciell kompetens inom området bör finnas med i särskild sjukvårdsledning. Varje akutsjukhus bör ha lokaler förberedda för krisstödsinsatser till drabbade och närstående. Primärvården Vårdcentraler Alla vårdcentraler i Västra Götalandsregionen - offentliga och kontrakterade som ingår i VG Primär - ska ha en katastrofmedicinsk plan för att bland annat kunna ta emot lätt skadade. Särskild sjukvårdsledning i skadeområdet Den sjukvårdspersonal som först anländer till skadeområdet, vanligtvis personalen i första ambulansen, är de som inledningsvis leder sjukvårdens insats i skadeområdet. Den särskilda sjukvårdsledningen i skadeområdet består av sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. 17

18 Sjukvårdsledaren leder sjukvårdsinsatsen tillsammans med medicinskt ansvarig och samverkar med övriga aktörer på plats som exempelvis räddningsledare från räddningstjänst och polisinsatschef. Medicinskt ansvarig har ansvar för medicinska inriktningsbeslut. Sjukvårdsledaren har ansvar för bland annat samverkan, logistik och kommunikation. Sjukvårdsledarens och den medicinskt ansvariges uppgifter kan övertas av den regionala sjukvårdsledningen genom regional beredskapsläkare eller annan katastrofmedicinskt och ledningsutbildad läkare på plats. Sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig ingår då i den nya ledningens stab. All sjukvårdspersonal som arbetar i skadeområdet ska bära tydlig funktionsmärkning. Klädseln ska vara grön och befattningen framgå av skyltning enligt Socialstyrelsens normer. Omhändertagande av skadade, prioritering, dokumentation och journalhantering sker utifrån fastställda principer och rutiner enligt MIMMS (Major Incident Medical Management and Support). MIMMS är ett engelskt koncept för ledning av sjukvård i skadeområdet vid allvarlig händelse och används av ett stort antal länder inom EU. Västra Götalandsregionen har utbildat ambulans- och sjukvårdspersonal enligt MIMMS sedan För att läsa mer om MIMMS titta bland lästips på sidan 25. Sjukvårdsgrupper I Västra Götalandsregionen finns sjukvårdsgrupper som kan arbeta över hela regionen. En sjukvårdsgrupp består vanligtvis av en sjuksköterska och en läkare och består av personal från sjukhusen och ambulanshelikoptern. PKMC ansvarar för att personalen i sjukvårdsgrupperna får utbildning, träning och övning och akutsjukhusen i regionen ansvarar för att det finns personal för bemanning av sjukvårdsgrupperna. Sjukvårdsgrupperna larmas av regional tjänsteman i beredskap (RTiB) enligt förutbestämda kriterier. De larmas i första hand från sjukhusområden som inte är direkt berörda av den aktuella händelsen och som inte är mottagande sjukhus av drabbade. Larmkriterierna för regional sjukvårdsgrupp är händelser med stort skadeutfall eller hot om stort skadeutfall eller långvariga räddningsarbeten. 18

19 Triage vid allvarlig händelse Triage, eller prioritering, är det första steget i den medicinska insatsen vid en allvarlig händelse. Syftet med triage är att få rätt patient till rätt plats i rätt tid. Triage bör utföras vid alla tillfällen då antalet skadade överstiger de omedelbart tillgängliga resurserna. Registrering av skadade och oskadade Triagekorten (Smart tag) som sjukvården använder för prioritering av skadade har alla ett unikt id-nummer, plats för dokumentation och en remsa för registrering vid avtransport från skadeområdet. De patienter som kommer till sjukhus i samband med en allvarlig händelse registreras också enligt särskilda rutiner. Triagekortet som innehåller dokumentation om patienten är en journalhandling och bifogas sjukhusjournalen. Polisens katastrofregister Polisen registrerar samtliga döda och skadade vid en allvarlig händelse i ett centralt katastrofregister. Detta utförs parallellt med sjukvårdens registrering. Det är alltså i första hand till polismyndigheten som anhöriga ska vända sig för att få information. Foto: Carl-Johan Ludwig, Norrlandsflyg 19

20 Kriskommunikation Vid överhängande hot om eller vid en allvarlig händelse uppstår omedelbart kravet på lätt tillgänglig information. Det är avgörande för händelseutvecklingen att ge så korrekt information som möjligt, så snabbt och på ett så bra sätt som möjligt. Information på skadeplatsen För att i en kaotisk situation kunna ge en enhetlig bild av vad som har inträffat ansvarar räddningsledare, polisinsatschef, sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig tillsammans för att informera drabbade, media och allmänhet. Var och en uttalar sig enbart om den egna organisationen och insatsen och de frågor som man på plats ansvarar för. Samordnad regional information Den regionala katastrofmedicinska ledningen (RKML) samordnar och sammanställer övergripande regional information, både internt till Västra Götalandsregionen och externt till drabbade, allmänhet, samverkande myndigheter, organisationer och massmedia. RKML ska förmedla helhetsbilden av en Ansvarsområden Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för hälso- och sjukvården. Kommunen ansvarar bland annat för den kommunala räddningstjänsten, stöd, service och information till innevånarna. Polisen ansvarar bland annat för registrering av oskadade och döda, trafikreglering, upprätthållande av lag och ordning och eftersökning av försvunnen person. Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddning och flygräddning. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftsanläggningar. 20

21 händelse ur sjukvårdens perspektiv, medan respektive sjukhus och vårdcentral endast svarar och ansvarar för information om den egna verksamheten. RKML ansvarar också för att informa tionen samordnas med andra myndigheter så som räddningstjänst, kommun, polis, länsstyrelse med flera. Det är många som söker information om de inblandade i en allvarlig händelse. Därför är det viktigt att veta att sjukvårdens sekretessregler gäller både i skadeområdet och på sjukvårdsinrättningar. Samverkan Sjukvård, kommunal och statlig räddningstjänst och polis har olika lagstiftningar. Vid en allvarlig händelse måste samarbetet mellan de olika räddningsorganisationerna fungera och ansvarsområdena vara klart avgränsade. Frågor som berör flera olika verksamheter och därmed flera olika lagrum måste lösas genom samverkan. Ingen organisation kan bedriva ledning över en annan. Man talar istället om initiativskyldighet, vilket innebär skyldighet att ta initiativ till samverkan. Foto: Jonas Sundquist, PKMC 21

22 AmbuAlarm AmbuAlarm, som är en del av PKMC, är Västra Götalandsregionens egen enhet för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering. AmbuAlarm arbetar nära SOS Alarm och sköter alla kontakter mellan Västra Götalandsregionens prehospitala verksamheter och larmcentralen. I uppdraget ingår också att införa det nya radiosystemet RAKEL och att utveckla övriga kommunikationsvägar inom det prehospitala området. Ambulanssjukvård Ambulanssjukvården är ett särskilt ansvarsområde inom sjukvården. En ambulansöverläkare har det medicinska ansvaret för verksamheten medan det operativa ansvaret kan vara hos sjukhusen eller hos entreprenörer. All ambulansdirigering sker från SOS Alarm. Foto: Carl-Johan Ludwig, Norrlandsflyg 22

23 Ambulansverksamheten är dimensionerad efter normal verksamhet. En allvarlig händelse med stort behov av sjuktransporter får omedelbart stora återverkningar i hela länet. Vid stora händelser kan ambulanser och helikoptrar rekvireras från hela landet och, när det behövs, även från våra grannländer. Ambulanshelikoptern Västra Götalandsregionen har en ambulanshelikopter som är stationerad på Säve flygplats. På basen finns två piloter, läkare och sjuksköterska i ständig beredskap. Med fem minuters anspänningstid ska de kunna vara i luften för att gå mot uppdrag. Nattetid är anspänningstiden femton minuter. Ambulanshelikoptern larmas, på samma sätt som övriga ambulansfordon, genom SOS Alarm. SOS Alarm SOS Alarm har ansvaret för att larma räddningsresurser genom nödnumret 112. SOS Alarm i Göteborg tar emot samtal för hela Västra Götaland. De är en samordnande länk mellan bland andra polis, räddningstjänst, ambulans och sjöräddning. Organisationen är rikstäckande och ägs av staten och Sveriges kommuner och landsting. Operatörer på SOS Alarm tar emot samtal och bedömer hjälpbehovet för att sedan larma de resurser som behövs. Vid en allvarlig händelse står SOS Alarm till sjukvårdens förfogande med teknik och kunskap. Kommunen Kommunen har en viktig roll i samband med en kris. En allvarlig händelse berör alltid en eller flera kommuner och det är kommunens ansvar att samordna information och insatser till invånarna, så kallat geografiskt områdesansvar. Personer som upplever en svår kris eller chockreaktion kan få stöd av kommunens POSOM-grupper. POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande och grupperna kan ge stöd och hjälp i olika faser av en kris. 23

24 Kommunal räddningstjänst Kommunal räddningstjänst omfattar de räddningsinsatser som kommunen enligt lag ansvarar för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön. Räddningsledaren, ett befäl från den kommunala räddningstjänsten, leder den kommunala räddnings insatsen. Polisen Till polisens uppgifter hör enligt polislagen bland annat att upprätthålla ordning och säkerhet, utreda brott, lämna allmänheten skydd och att bistå med upplysningar. En polisinsatschef leder polisens arbete i skadeområdet eller motsvarande. Länsstyrelsen Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid radioaktiva utsläpp från kärnkraftsanläggningar både i Sverige och utomlands. Vid mycket omfattande händelser med direkta konsekvenser i flera kommuner har Länsstyrelsen samordningsansvar. I samordningsansvaret ligger bland annat att hålla sig underrättad om händelseutvecklingen i länet och verka för nödvändig samverkan. Sjöräddning Sjöräddningsinsatserna leds från Sjöfartsverkets sjöräddningscentral, Joint Rescue Co-ordination Centre (JRCC), i Göteborg. Där finns särskilt utsedda sjöräddningsledare. JRCC är dygnet runt bemannad enligt internationella krav. Flygräddning Flygräddningsinsatserna leds från Joint Rescue Co-ordination Centre (JRCC) i Göteborg av särskilt utsedda flygräddningsledare. JRCC är bemannad dygnet runt enligt internationella krav, för att omedelbart kunna ta emot larm, besluta om och leda flygräddningsinsatser. 24

25 Lästips Behandlingsanvisningar vid händelse med kemiska ämnen. Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, reviderad januari Finns på Kommunledningen i stormens öga - om ett nytt krishanterings system. Svenska Kommunförbundet, ISBN Krisstöd vid allvarlig händelse. Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Finns på Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. SFS 2006:544. Särtryck från Informationsbolaget Lag om katastrofmedicinsk beredskap för svenska insatser utomlands (2008:552). MIMMS - på svenska. Ett metodiskt sätt att hantera allvarliga händelser. Studentlitteratur 2004, ISBN Regional katastrofmedicinsk plan för Västra Götalandsregionen. Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum. Finns på Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle. En sammanfattning. Försvarsdepartementet 2006, artikelnr Fö Sjukvårdsledning vid olycka och katastrof. Från skadeplats till vårdplats. Anders Rüter, Heléne Nilsson, Tore Vikström. Studentlitteratur 2006, ISBN Psykotraumatologi. Per-Olof Michel (red), Kerstin Bergh Johannesson, Tom Lundin. Doris Nilsson, Ulf Otto. ISBN Upplaga 2:1 Webbsidor Krisinformation, Länsstyrelserna - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - PKMC - Polisen i Sverige - Smittskyddsinstitutet - Socialstyrelsen - SOS Alarm - Sveriges Kommuner och Landsting - Transportstyrelsen

26 Ordlista Allvarlig händelse - en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Anspänningstid - tiden från alarmering av personal till dess första räddningsenhetens första fordon går ut. Extraordinär händelse - en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen eller landstinget. Förstärkningsläge - beredskapsnivå inom sjukvården då stor olycka inträffat. JRCC - Joint Rescue Co-ordination Centre Katastrof - en allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas. Katastrofläge - beredskapsnivå inom sjukvården då katastrof inträffat. Krisberedskap - beredskap för att kunna förebygga, motstå och hantera krissituationer MIMMS - Major Incident Medical Management and Support. Ett koncept för ledning av sjukvård i skadeområdet vid allvarlig händelse. Regional beredskapsläkare (RBL) - ledningsutbildad läkare med lång erfarenhet och särskild utbildning i katastrofmedicin Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) - särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) - en person med medicinsk utbildning och fördjupade kunskaper i krishantering som kan ta emot larm vid allvarlig händelse. Skadeområde - område runt skadeplats inom vilket räddningsarbetet leds och organiseras. Skadeplats - geografisk plats där en olycka har inträffat. Stabsläge - beredskapsnivå inom sjukvården då hot om stor olycka eller katastrof föreligger. Stor olycka - en allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet, men där det genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav. Triage - sortering av skadade eller sjuka i turordning för behandling 26

27 27

28 28 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Regionens Hus, Göteborg Besöksadress: Svangatan 4 pkmc@vgregion.se,