EXEMPELSAMLING. R-CARD 5000 och M5 ELEKTRONISKA LÅS FÖR HEM OCH FÖRETAG

Transkript

1 EXEMPELSAMLING R-CARD 5000 och M5 ELEKTRONISKA LÅS FÖR HEM OCH FÖRETAG

2 FÖRORD PRINCIPSKISSER 1.1 R-CARD 5000 med M5 MEGA och ELS Passersystem Larmsystem Fastighetssystem IT-STRUKTUR I R-CARD M5 2.1 Server-Klient Server-Klient via brandvägg Webbklient Webbokning Webbnärvaro M5 GRAF M5 Databasimport OPC Server Driftövervakning Besökssystem Närvaro/Antipassback TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) 3.1 Princip Anknytningar Anknytning med RS Anknytning med modem Anknytning korsad nätverkskabel IP Anknytning med IP En anknytning med fler IP-50 (Systembuss över IP) Systembuss Routing Princip Lokalbuss Lokalbuss bussnät Lokalbuss stjärnnät Lokalbuss med PL Lokalbuss stubbar STRÖMFÖRSÖRJNING nät Grupperade UC Separat matning av lås Aggregat utan reservdrift Aggregat med reservdrift Aggregat med övervakning LÅSSTYRNING 5.1 Elslutbleck Tryckefunktionlås (splitspindel) Motorlås med styrbox El-magnet Låsläsare PROX Låsläsare R-COBBER PROX Dag- och nattlåsning Låsstyrning Sluss Låsstyrning med 50-läsare och IO UTRYMNINGSÖPPNING 6.1 Lås med omvänd funktion och förreglad matning Nödöppning DÖRRAUTOMATIKSTYRNING DB-50 låser upp elslutbleck och förreglar automatik IN- OCH UTLÄSNING 8.1 Reader-60/-50 med Reader Reader-60 med Reader DB-50 med två Reader Reader-60 med Reader LARMFÖRBIKOPPLING 9.1 Bonnförbikoppling Dörrkontakt via DB-50 som larmgivare Dörrkontakt för larmförbikoppling M5 MEGA LARMSTYRNING 10.1 Relästyrning från DB Larmområde i M Larmområde i MEGA med Reader Larmområde i MEGA med MAP Larmområde i MEGA med Mini Map 50/ Två larmområden gemensamma dörr R-TOUCH 50 som Larmmanöverpanel LARMANSLUTNING 11.1 IO DB DIO-5084 med läsare DIO-5084 utan läsare Larmindikering HISSTYRNING 12.1 En hiss i ett schakt Fler parallella hissar och schakt Våningsläsare för kallelse PORTTELEFON 13.1 Porttelefon för entréer FreeCall direkt öppning BOKNING INFORMATION Maskinstyrning med ELS Network Bokning med ELS Vision Light samt maskinstyrnig Maskinstyrning med IO-box Tvättstuga med fler maskingrupper i samma tvättrum Bokning med olika förval (bokningsobjekt) ELS Vision Infotavla med ELS Network ELS Vision i trapphus FASTIGHETSBOX 15.1 Elektroniskt styrda postfack OFFLINE-ENHETER 16.1 NoKey offline ANTECKNINGAR APPENDIX Bussar och kommunikation Kabelguide

3 Förord Den här boken är tänkt att ge idéer och uppslag för dig som projekterar, planerar eller söker information om tekniska lösningar på tillträdesskydd med säkerhetssystemet R-CARD 5000 från RCO Security AB. Typiska applikationer och installationer är illustrerade som principiella exempel och förklarande text. Förhoppningsvis kommer du att hitta just de kopplingsexempel du söker med förslag på lämpliga produkter att använda. Den här utgåvan av Exempelsamling har kompletterats och förändrats något. Som alltid emotser vi tacksamt era förslag till förbättringar. RCO Security AB RCO Security AB reserverar sig för allt ansvar för möjliga fel i detta dokument och för alla eventuella konsekvenser av sådana fel, samt förbehåller sig rätten att närhelst ändra innehållet utan föregående underrättelse. MS Windows ELS Boka ELS Vision ELS Network 1-Wire ibutton Mifare registrerat varumärke Microsoft registrerat varumärke Electrolux registrerat varumärke Electrolux registrerat varumärke Electrolux registrerat varumärke Dallas Semiconductors registrerat varumärke Dallas Semiconductors registrerat varumärke Philips Semiconductors 3

4 PRINCIPSKISSER 1.1 R-CARD 5000 med M5 MEGA och ELS 4

5 5

6 PRINCIPSKISSER 1.2 Passersystem R-CARD 5000 med M5 som passersystem 6

7 PRINCIPSKISSER 1.3 Larmsystem R-CARD 5000 med M5 MEGA som inbrottlarmsystem Systembuss GSM R-CARD M5 SERVER och KLIENT PSTN Bordsläsare UC-50/2 UC-50/2 Certifierad Larmsändare Lokalbuss Mini Map-50 Lokalbuss Ethernet MAP-59 DIO V Via RS485 DIO-5084 R-TOUCH 50 UT 12 VDC UT 12 VDC Mini Map-50 PROX-65KG Terminalbuss DIO-5084 DIO-5084 UT 12 VDC UT 12 VDC DIO-5084 DIO-5084 UT UT 12 VDC 12 VDC Karaktärsstyrd Larmöverföring 7

8 PRINCIPSKISSER 1.4 Fastighetssystem R-CARD 5000 med ELS Vision för integrerade funktioner som tvättstugebokning, information, porttelefon, fastighetsbox och lägenhetslåsning. 8

9 IT-STRUKTUR I R-CARD M5 2.1 Server-Klient R-CARD M5 Server med R-CARD M5 Klienter i nätverk Programvaran R-CARD M5 används för administration av R-CARD 5000 passersystem. Applikationsprogramvaran R-CARD M5 består av R-CARD M5 Server, R-CARD M5 Klient och en SQL databas. Samtliga körs på PC med Windows. Programmen kan installeras i en och samma PC alternativt på en server med flera M5 arbetsstationer på samma nätverk. Databasen kan om så önskas vara installerad på en separat MS SQL Server. R-CARD M5 Server hanterar dels kommunikation med undercentraler UC-50 genom anknytningar, dels databasen av typ MS SQL som normalt installeras på samma PC som R-CARD M5 Server. R-CARD M5 Server kommunicerar med arbetsstationen via DCOM. DCOM konfigureras för att tillåta kommunikation via en i AD definierad grupp av användare (exempelvis gruppnamn M5 admin som innehåller de operatörer som ska administrera R-CARD M5). Alternativ konfigureras DCOM för att tillåta anonymous login (alla). Operativsystem som krävs på M5 servern Windows XP Professionell (max 10 samtidiga webbsessioner) Windows Vista Business Windows Server 2003 Windows Server 2008 Windows 7 Professionell Licenser som krävs R-CARD M5 Tillägg M5 Klient (För samtidiga användare) 9

10 IT-STRUKTUR I R-CARD M5 2.2 Server-Klient via brandvägg R-CARD M5 Server med R-CARD M5 Klient via brandvägg Brandvägg (eng. firewall) kan vara utförd som hårdvara eller programvara. Brandväggen används som filter mellan R-CARD M5 Server och R-CARD M5 Klient. Om administration och övervakning av passersystemet sker med en klient ansluten via en brandvägg måste speciell hänsyn tas. Servern, arbetsstationen och brandväggen måste konfigureras lika avseende vilka port nr som skall nyttjas. NAT får ej användas då detta inte stöds. Detta innebär att brandväggen ej får konfigureras med NAT för att klienten skall kunna kommunicera med M5 servern. Om behov finnes att administrera M5 via Internet rekommenderas att en VPN lösning nyttjas för att säkerställa säkerheten mellan M5 server och arbetsstation. Operativsystem som krävs på M5 servern Windows XP Professionell (max 10 samtidiga webbsessioner) Windows Vista Business Windows Server 2003 Windows Server 2008 Windows 7 Professionell Licenser som krävs R-CARD M5 Tillägg M5 Klient (För samtidiga användare) 10

11 IT-STRUKTUR I R-CARD M5 2.3 Webbklient R-CARD M5 Server med tilläggs modul M5 Webadmin som klient Som ett komplement till M5 Klient kan WebbAdmin användas som endast kräver en webbläsare som klient. Fördelen är att ingen installation av arbets - stations programvara krävs. WebbAdmin är av säkerhetsskäl en begränsad administrations klient som inte tillåts att utföra programmering av systeminställningar utan fokuserar på administration av användare / lägenheter samt ELS bokningar. Som komplement kan ett tilläggs program installeras (AdminReader) som möjliggör tag-inläsning via lokal bordsläsare. Webbadmin Server installeras på en maskin med MS IIS webbserver installerat. Denna maskin kan vara samma fysiska maskin som M5 Server använder alternativt en annan MS IIS Server. Operativsystem som krävs på M5 servern Windows XP Professionell (max 10 samtidiga webbsessioner) Windows Vista Business Windows Server 2003 Windows Server 2008 Windows 7 Professionell.NET 2.0 måste användas på ovan Licenser som krävs R-CARD M5 R-CARD M5 Webbadmin 11

12 IT-STRUKTUR I R-CARD M5 2.4 Webbokning R-CARD M5 Server med tilläggs modul ELS Webbokning Allt oftare vill man kunna boka t. ex. tvättstuga från egen PC i hemmet istället för att behöva uppsöka en bokningstavla. Genom att använda en webbserver, MS IIS och M5 WebbBokning erbjuds möjlighet att med vanlig webbläsare boka via Internet. Bokning görs med ett webbgränsnitt som efterliknar bokningstavlan, varför användaren känner igen sig. Andra bokningsbara resurser kan vara bastu, solarium, samlingslokaler etc. Då Webbokningen skall publiceras ut på Internet så måste särskild hänsyn tas till säkerheten. Rekommen - dationen är att MS IIS webbservern som publicerar ut Webbokningen placeras på DMZ (Demilitarized Zone) på brandväggen och att M5 Servern placeras på skyddad sida. Kommunikationen mel lan M5 server och Webbokningen sker sedan via Webservices. Ett krav för att webbokningen skall fungera är att kontakten mellan M5 Server och undercentralerna med bokningstavlorna är fast. Tekniskt kan man installera Webbokningen på samma fysiska dator som M5 server men av säkerhetsskäl rekommenderas att man delar detta på två fysiska datorer. Om högre säkerhet önskas kan MS IIS servern förses med SSL kryptering. Operativsystem som krävs på M5 servern Windows XP Professionell (max 10 samtidiga webbsessioner) Windows Vista Business Windows Server 2003 Windows Server 2008 Windows 7 Professionell.NET 2.0 måste användas på ovan Licenser som krävs R-CARD M5 ELS Boka ELS Webbokning 12

13 IT-STRUKTUR I R-CARD M5 2.5 Webbnärvaro R-CARD M5 Server med tilläggs modul M5 Närvarowebb Webbnärvaro kräver att in- och utläsning används vid passage till och från de definierade närvaro - zonerna. Webbnärvaron konfigureras med att man definierar upp närvarozoner kopplat till vilka läsare som skall registrera in och ut passage. Efter inloggning presenteras närvarozonen i realtid med en lista över de personer som befinner sig inne i en zon. Man kan även begära ut en utskrift på informationen. För att webbnärvaro skall fungera krävs att M5 servern är i drift, har online kontakt med anläggningen samt att licens och konfiguration utförts. M5 servern måste ha Microsoft IIS Server installerad samt Webbnärvaro applikationen installerad. Vid behov kan Webbnärvaro applikationen installeras på en annan fysisk server med Microsoft IIS Server och då används webbservices som kommunikation mellan M5 och Webbnärvaro applikationen. Om kryptering önskas av webbtrafiken rekommenderas att Microsofts SSL kryptering används. Som klient mot webbnärvaroapplikationen kan webbläsare såsom Internet Explorer eller Mozilla användas. Operativsystem som krävs på M5 servern Windows XP Professionell (max 10 samtidiga webbsessioner) Windows Vista Business Windows Server 2003 Windows Server 2008 Windows 7 Professionell.NET 2.0 måste användas på ovan Licenser som krävs R-CARD M5 R-CARD M5 Webbadmin (för varje inloggad) R-CARD M5 Närvaro Webb 13

14 IT-STRUKTUR I R-CARD M5 2.6 M5 GRAF R-CARD M5 Server med tilläggs modul OPC Server och M5 Graf M5 Graf är ett OPC baserat grafisk presentations gränssnitt. För att använda M5 Graf krävs OPC Server (ingår) installerad på M5 Servern samt en licens från Larmia Control med en RCO anpassad Atlantis (ingår). Atlantis klienten kan antingen installeras på servern alternativt på en annan PC detta kräver då att denna PC har åtkomst till en delad katalog på Servern. Uppbyggnaden av M5 Graf bygger på att man hanterar så kallade OPC taggar som sedan kan presenteras grafiskt med olika symboler. OPC taggarna kan även användas för programmering i Atlantis och därmed styra andra funktioner (DUCar) dessa funktioner ingår Ej i RCO:s sortiment då vi hänvisar till Larmia Control avseende fastighetsstyrning. Som standard ingår en klient licens och om fler önskas kan dessa beställas med M5 Graf Klient licenser. IndiGraf som ingår som standard i M5 kan eventuellt vara ett alternativ till M5 Graf. Operativsystem som krävs på M5 servern Windows XP Professionell (max 10 samtidiga webbsessioner) Windows Vista Business Windows Server 2003 Windows Server 2008 Windows 7 Professionell Licenser som krävs R-CARD M5 Graf R-CARD M5 OPC Server (ingår i ovan) Tillägg M5 Graf Klient licens 14

15 IT-STRUKTUR I R-CARD M5 2.7 M5 Databasimport R-CARD M5 Server med tilläggs modul M5 DBI M5 DBI (Databasimport) används för att importera information från en annan datakälla. De datakällor som stöds är Microsoft SQL server eller ODBC koppling (bild 1) dessa importer kan utföras manuellt alternativt via script. Det man importerar är exempelvis användar information såsom kort id, pinkod, avdelning m.m. Vid import kan man även koppla mot mallar i M5. Finns även möjlighet till filbaserad relatids import (bild 2). Licenser som krävs R-CARD M5 DBI (eventuella SQL licenser som krävs ingår ej) R-CARD M5 15

16 IT-STRUKTUR I R-CARD M5 2.8 OPC Server R-CARD M5 Server med tilläggs modul M5 OPC R-CARD M5 OPC är en tilläggsprodukt som stödjer Alarm & events V1.02 samt Data Access V2.05. R-CARD M5 med OPC server kan skicka status samt ta emot styrningar via sk. OPC taggar. Exempel på användningsområden är grafiskpresentation och som gränssnitt mot styr & regler system. Det finns även andra system som använder OPC som kommunikationsgränssnitt där man vill nyttja status från M5 passage/larmsystem för att exempelvis styra kameror. En fastighetsägare som vill spara energi kan exempelvis via OPC skicka status på om ett larmområde är påslaget till styr & regler systemet för att sänka värme och ventilation eller kanske styra belysningen när byggnaden är tom. Licenser som krävs R-CARD M5 R-CARD M5 OPC 16

17 IT-STRUKTUR I R-CARD M5 2.9 Driftövervakning R-CARD M5 Server med Driftövervakning konfigurerad M5 Driftövervakning är en standard funktion som kan användas för att generera driftlarm i M5 på egendefinierade villkor. Driftlarm kan även fås som E-post meddelande alternativt som XML* fil. Driftövervakningen bygger på att man definierar ett händelsefilter (triggvillkor) baserat på en eller flera händelser kopplat mot en eller flera enheter. Händelsefiltret kopplas i sin tur till vad som skall hända exempelvis driftlarm i M5, E-post eller XML*. För att generera driftslarm som E-post krävs kommunikation med en E-post Server via SMTP protokollet. När händelsefiltret triggar genereras ett E-post meddelande till specificerad mottagare. Exempel på användnings område är t.ex. larmpåslag, larmavslag, dörrpassager i övervakade dörrar m.m. Om önskemålet är att kunna distribuera driftlarm som SMS krävs att E-post servern har en SMS gateway installerad. För att generera en XML* fil definieras en fil area dit driftlarmen exporteras i XML* format. * För vissa typer av händelser. Licenser som krävs R-CARD M5 17

18 IT STRUKTUR I R-CARD M Besökssystem R-CARD M5 Server med tilläggs modul M5 Besök M5 besökssystem är en tilläggsprodukt som kan administrera besökare. Besökaren registreras i systemet antingen i förväg avseende tidpunkt och vem som skall besökas eller direkt. I systemet kan man se vilka som är incheckade samt vilka som är utcheckade. Möjlighet finns att skriva ut en rapport på besökaren. Systemet kan integreras med passagesystemet så att besökaren erhåller en bricka som är begränsad både avseende tid och vilka dörrar som det ges tillträde till. Sedan kan besökaren checka in sig i en av systemet definierad läsare med brickan och vid ut passage checka ut. Systemet håller koll på om en besökare inte har checkat ut inom definierad tid. Passagesystem Integration Besökssystemet kan använda RCO:s passage system för incheckning / utcheckning samt ge besökaren en speciell besöksbehörighet. I besöks systemet definieras valfria läsare för incheckning och en för utcheckning. Besökaren kopplas mot en anpassad behörighet för att ge besökaren passerbehörighet till utvalda dörrmiljöer. Detta kan om så önskas ge besökaren möjlighet att röra sig inom definierade områden. Systemet håller även koll på om besökaren är incheckad eller utcheckad samt att en passagerapport kan köras på besökarna. Licenser som krävs R-CARD M5 R-CARD M5 Besök R-CARD M5 Klient (per samtidigt inloggad administratör) 18

19 IT-STRUKTUR I R-CARD M Närvaro/Antipassback R-CARD M5 Server med tilläggs modul M5 NAP Funktioner med närvaro och antipassback på anknytningsnivå Systemet med M5 NAP fungerar autonomt och är inte beroende av överordnat R-CARD M5. Upp till 255 närvaroområden kan konfigureras per anknytning. Av dessa områden kan upp till 7 st vara fristående med eget närvarofält på korten och är avsett för ex. garage. Närvaroområden definieras upp som vilka händelser passage in/ut för dörrmiljöer som ger passage till området eller från området. Närvaroområden kan aldrig överlappas men kan ligga kant i kant (gäller ej fristående områden med egna närvarofält). Närvaroområden kan ligga i hierarki, där ett eller flera områden ligger inuti varandra. Det maximala djupet i hierarkin är 8 nivåer. Närvaroområdet kan hålla räkningen för antalet närvarande i området. Larmnivå hög valbart att sätta antal, och larmnivå låg för att skapa hysteres innan larm återgår. Larm kan genereras för om någon varit närvarande i ett område längre än valbar tid i minuter. Systemet kan generera händelser, larm (även MEGA) och status på utgångar för larmnivå tom, inte tom, larmnivå hög, larmnivå låg och närvarande för länge. Möjlighet att spärra kort för passage när nivå hög genererats. Möjlighet för kort att vara undantagna räknare och inte räknas med och inte spärras. Möjlighet att spärra valbara behörighetsgrupper (upp till 5 st.) när nivån är hög. Antipassbackfunktion (avstängd, tidsantipassback 1 sek 43 dagar, antipassback). Möjlighet att stänga av antipassback via nödöppning. Option att aktivera mjuk antipassback (ingen spärr endast larm, fast eller valfria tider). Option att alltid tillåta utpassage vid antipassback (fast eller valfria tider). Möjlighet att nollställa närvaro och antipassback när larmområde tillkopplas. Möjlighet att nollställa närvaroområde eller användare från R-CARD M5. Möjlighet att stänga av antipassback eller räkning på område från R-CARD M5. Möjlighet till entré hänvisning, passage måste först ske i valda läsare innan passage kan genomföras i närvaro - området. Sker efter att användaren varit ute ur området valbar tid. Transaktionshantering för låsning av passage är möjlig att aktivera och används för extra stor säkerhet. Denna funktion förhindrar öppning med samma kort (kopierat kort) i två dörrar samtidigt vilket antipassbacken inte kan förhindra. Nackdelen är att varje passage kräver fler transaktioner i systemet och tar längre tid. Närvaro och antipassback kan användas med slussfunktion och registrering av passage vid dörröppning. Licenser som krävs R-CARD M5 R-CARD M5 NAP R-CARD M5 Klient (per samtidigt inloggad administratör) 19

20 TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) 3.1 Princip Anknytningar Systembuss för kommunikation mellan R-CARD M5 och UC-50 Anknytning För kommunikation mellan PC och platsutrustning dvs. mellan M5 Server och inkopplade UC-50, används Systembuss. Kommunikationen är krypterad. Ett segment av Systembuss ansluter upp till 16 (med routing 80) undercentraler UC-50 per Anknytning till M5 Server. Upp till 255 Anknytningar kan anslutas som ständigt uppkopplade (on-line). Utöver dessa kan upp till Anknytningar anslutas för att kopplas upp först vid behov t. ex. för uppringda modemanslutningar. Systembuss kabel Systembussen använder CAN (Controlled Area Network). Kabeln skall vara ett par partvinnad. Det finns inget krav på skärm. Längd på kabeln är max 1000 meter. Maxlängden påverkas av kabelkvalitet samt antalet anslutna enheter. 20

21 TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) 3.3 Anknytning med RS-50 Anslutning av undercentral UC-50 med RS-50 till serieport på R-CARD M5 Server För system där PC är placerad nära (max 5 m) första undercentral eller där t. ex. bärbar PC ska an vändas för programmering och därefter kopplas ur, kan enkelt s.k. nollmodem dvs. seriell kabel användas för Anknytning. Det förutsätter dock att minst en UC-50 är försedd med serieport RS-50. För anläggningar som först programmeras med bärbar PC för att senare anslutas till central M5 Server via modem, är Anknytning med serieport lämplig. Då det idag är svårt att köpa datorer med serieport rekommenderas istället anknytning med IP-50 (se 3.5). 21

22 TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) 3.4 Anknytning med modem Anslutning av undercentral UC-50 med RS-50 via modem till serieport på R-CARD M5 Server Modem används för kommunikation mellan PC och en eller flera Anknytningar med UC-50, som inte kan anslutas med systembuss eller LAN. Modem kan vara av olika typ som uppringande för publikt telenät, fast uppkopplad på förhyrd ledning, korthåll för eget (tele)kabelnät eller anslutnings - utrustning för fibernät, GSM/GPRS, radiolänk och andra länkar för dataöverföring. PC:n med R-CARD M5 Server ansluter via serieport uppringande modem som ansluts till publika telenätet, vanligen eget abonnemang. På fjärrsidan ansluter undercentral med RS-50 via modem telenätet med eget abonnemang. Anknyt - ningen, som ej är av direkt typ, kopplar upp på begäran av server för dubbelriktad uppdatering. Med Anknytning via modem kan anläggningsdelar nås med samma räckvidd som publika telenätet, vilket i vissa fall är det enda att tillgå. Modemupp - kopplingar kan vara känsliga då linjekvaliteten kan variera. Även modem kan vara av skiftande kvalitet. 22

23 TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) 3.5 Anknytning korsad nätverkskabel IP-50 Anslutning av UC-50 via korsad nätverkskabel till R-CARD M5 Server Vid lokala installationer kan man med fördel använda en IP-50 modul och en korsad nätverkskabel som anknytning mellan R-CARD M5 och anläggningen. Fördelen är att i princip alla datorer har ett inbyggt nätverkskort samt att man vid behov kan ansluta anläggningen i ett nätverk. För inläsning av taggar kan man använda en USB bordsläsare. 23

24 TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) Anknytning med IP-50 Anslutning av undercentral UC-50 med IP-50 över nätverk till R-CARD M5 Server R-CARD M5 Server installeras allt oftare på nätverk som utbreder sig lokalt eller med mellan verksamhetens olika arbetsplatser med skilda geografiska placeringar. Anknytning för TCP/IP förutsätter att UC-50 med IP-50 och R-CARD M5 Server har kommunikations möjlighet mellan varandra. IP Anknytning används genom att IP-50 monteras i UC-50. Anläggningsdelar kan då anslutas till R-CARD M5 Server via LAN, intranet eller via Internet. IP-50 använder fast IP-adress alternativt DHCP adress i kombination med dynamisk DNS tjänst. Om nätleverantören inte erbjuder dynamisk DNS tjänst finns möjlighet att låta undercentralen istället göra sin IP-adress känd för R-CARD M5 servern via sk. MAC-adressering. En sådan lösning förutsätter att eventuell brandvägg på R-CARD M5 serversidan tillåter kommunikation över vald port. Som standard används UDP port IP Anknyt ningen tar som mest 200 Kbit/s och normalt 20 Kbit/s av nätverks - kapaciteten. Kommunikationen är krypterad. Saknas möjlighet till fast anslutning kan UC-50 med IP-50 anslutas mot 3G/4G router med abonnemang för datakommunikation. IP Anknytning ger möjlighet att med bra kommunikation nå avlägsna anläggningsdelar och att man kan nyttja befintlig infrastruktur för kommunikation. 24

25 TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) En anknytning med fler IP-50 (Systembuss över IP) Anslutning av fler IP-anslutna UC-50 på samma IP-Anknytning Systembus över IP möjliggör en anknytning med flera UC-50 med IP-50 på samma anknytning. Detta innebär att man kan fjärrboka mellan bokningpaneler som är anslutna på olika UC-50 med IP-50 eller UC-50 som ligger anslutna under dessa via systembuss. Man kan bygga en MEGA larm anläggning eller larmområden som sträcker sig över flera UC-50 med IP-50. Beakta att vid realisering av systembus över IP skapas ett beroende av nätverket vilket innebär driftstörningar på anläggningen då nätverket inte fungerar. Tänk även på att säkerställa strömförsörjning av de aktiva nätverks komponenterna. Systembus över IP kan anslutna maximal 16 UC-50 med IP-50 samt maximalt 16 UC-50 kopplade under dessa på systembussen som en anknytning. Maxi - malt antal dörrmiljöer per anknytning är dock alltid 255. Kravet för systembuss över IP är att samtliga ingående UC-50 med IP-50 har kommunikations möjlighet alla till alla. Vid implementation av sys tem - buss över IP adresseras samtliga ingående enheter som om dom vore anslutna på en anknytning. UC-50 på systembuss kan utökas med IP-50 och bygga upp ytterligare segment med systembuss över IP. Maximalt antal nivåer 9 inklusive routingar se 3.8 Systembuss Routing. 25

26 TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) 3.8 Systembuss Routing Förlängning av Systembuss med Routing mellan UC-50 Systembussen kan sträcka sig 1000 m. Om detta skulle vara begränsande, kan Systembussen förlängas med Routing. Genom att koppla samman två RS-50 försedda UC-50 med seriekabel kan den primära System - bussen routas till en sekundär som kommer att erbjuda ytterligare 1000 m Systembuss. Detta kan upprepas maximalt 4 gånger, varför Systembussen kan utsträckas till 5000 m. UC-50 som ingår i Routing, fungerar i övrigt fullt ut för att ansluta enheter på Lokalbuss. Routing kan även göras mellan IP-50 försedda UC-50 och är ett enkelt sätt att utöka räckvidden för Systembussen. Vid användning av Routing räknas varje routning som ett segment. Vid användning av systembuss över IP räknas varje IP segment som ett segment. Maximalt antal segment / nivåer som kan passeras är 9 inklusive routing segmenten. Systembussen kan maximalt sträcka sig 1000 meter samt ha maximalt 16 enheter. Vid behov av fler enheter alternativt längre kabel används routing. Efter en routing kan systembussen ansluta ytterliggare 16 enheter. 26

27 TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) 3.9 Princip Lokalbuss Lokalbuss för kommunikation mellan UC-50 och läsare, dörroch larmanslutningsenheter samt andra terminaler. Lokalbuss ombesörjer kommunikation och strömförsörjning av olika enheter anslutna till UC-50. Anslutna enheter kan vara läsare som Reader-50, PROX-53 och R-COBBER PROX, eller anslutningsenheter för dörr och larm som DB-50, IO-50xx och DIO-5084, eller anslutningsenheter för tele som TEL-50, eller andra terminaler som manöverpanel MAP-59, portapparat PA-59 och bokningstavla ELS Vision. Datakommunikation med RS 485 sträcker sig upp till meter från första till sista på enhet inkopplad på bussen. Kabel ska vara försedd med ett par (par tvinnat) för kommunikation samt minst två ledare för spänningsmatning vars area dimensioneras efter totala strömuttaget på kabeln. Inget krav på skärm. UC-50 levereras i utförande för 2 (UC-50/2), 4 (UC-50/4) eller 8 (UC-50/8) dörrplatser. Oavsett ovan nämnda storlek, kan alla ansluta upp till 16 in-/utenheter (IO-50xx), DIO-5084 (som ren larmanslutningsenhet, ej med läsare) TEL-50 eller ELS Network Master. 27

28 TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) 3.10 Lokalbuss bussnät Normal anslutning av enheter till Lokalbuss Lokalbussen kommunicerar med anslutna enheter ( multi drop ) och levererar matningsspänning. Anslutningar i enheter utgörs av urkopplingsbara skruvplintar varför urkoppling av enhet låter sig göras utan inverkan på övrigt system. Lokalbussen skall termineras med impedans (se röd prick). Termineringen utförs med bygling i enheterna och UC-50. OBS UC-50 behöver inte vara placerad i änden av Lokalbussen, utan kan mycket väl vara placerad mitt i. Kan också användas för optimering av totala längden för Lokalbussen. 28

29 TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) 3.11 Lokalbuss stjärnnät Stjärnkopplat nät med Lokalbuss Befintligt kablage kan vara förlagt som stjärnnät dvs. kablar är dragna från central plats till varje dörr. En inte ovanlig kabelförläggning för äldre system. Genom att ansluta enheter t. ex. DB-50 med ett returpar för kommunikationen, bibehålls RS-485 specifikationens multi drop anslutning. Central koppling av Lokalbussen kan som här göras i speciell plintbox. Befintligt kablage kan återanvändas förutsatt att det i övrigt uppfyller kraven. Genom att Lokalbussen går tur och retur för varje avgrening, måste man observera att Lokalbussens längd blir dubbla längden för kablaget. 29

30 TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) Lokalbuss med PL-50 Stjärnkopplat nät med PL-50 Befintligt kablage kan vara förlagt som stjärnnät, dvs. kablar är dragna från central plats till varje dörr. En inte ovanlig kabelförläggning för äldre system. Genom att ansluta enheter t. ex. DB-50 med ett returpar för kommunikationen, bibehålls RS-485 specifikationens multi drop anslutning. Central koppling av Lokalbussen utförs här med hjälp av PL-50, ett kort med slitsplintar som kan monteras i UC-50 kapsling. Befintligt kablage kan återanvändas förutsatt att det i övrigt uppfyller kraven. Genom att Lokal bussen går tur och retur för varje avgrening, måste man observera att Lokalbussens längd blir dubbla längden för kablaget. Terminering byglas i PL-50. Om behov finns kan PL-50 placeras på annan plats än UC-50 se exempel 2. 30

31 TOPOLOGIER (NÄTPRINCIPER) 3.13 Lokalbuss stubbar Lokalbuss förlagd som matarkabel med anslutning via stubbar Framförallt för enheter som måste anslutas med karmöverföring som ex PROX-53 och R-COBBER PROX rekommenderas flerkardelig kabel för att undvika utmattning i ledarna. Om längden på ledningen mellan plintbox och enheten på dörr ej överstiger 3 m kan kommunikation utgöra en s.k. stubbe dvs. endast ett par används. Vid längre kabelväg ska lokalbussens datapar dras fram och tillbaka. Färre trådar i mjukkabel kan eventuellt minska kostnaden för både kabel och plint. 31

32 STRÖMFÖRSÖRJNING nät UC-50 spänningsmatas med gemensam strömförsörjning via 01-nät Av olika skäl önskas ibland gemensam strömförsörjning av all platsutrustning. Från ett strömförsörjningsaggregat fördelas matningen genom ett s.k. 01-nät. Genom att endast en strömförsörjning nyttjas kan underhåll av batterier förenklas. Om anläggningen är omfattande, måste spänningsfall i 01-nätet beaktas. Avsäkringen av 01 nät bestämms av vilken kabel - dimension som använts. 32

33 STRÖMFÖRSÖRJNING 4.2 Grupperade UC-50 Grupper om fler UC-50 spänningsmatas med gemensam strömförsörjning För en större anläggning kan det av olika skäl t. ex. för att hålla reservdrifttiden eller klara strömuttaget, vara lämpligt att fördela lasten. Genom placering av ett separat strömförsörjningsaggregat tillsammans med fler UC-50 på samma plats, kan samma aggregat mata alla UC-50 i gruppen. Om fler strömförsörjningsaggregat används kan dessa vara mindre och matarledningar kortare dvs. eventuella spänningsfall mindre. Avsäkringen bestämms av vilken kabeldimension som använts. 33

34 STRÖMFÖRSÖRJNING 4.3 Separat matning av lås Separat aggregat för strömförsörjning av elektriska lås Vid lång sträckning eller liten area för kabel fram till en dörranslutningsenhet, DB-50 eller IO-50xx, kan spänningsfall förväntas. Utöver ordinarie matning av DB-50 och IO-50xx, kan separat strömförsörjningsaggregat kopplas in för matning av elektriska lås (lasten). Denna lösning kan med fördel användas då man har höga krav på gångtid för larmet och strömbelastningen på låsen är svårbedömd. 34

35 STRÖMFÖRSÖRJNING 4.4 Aggregat utan reservdrift Matning med 24 VDC utan batteribackup Om inga krav finns på funktion vid nätspänningsbortfall kan enkel likriktare som ger 24 V användas. Enkla transformatorer med inbyggd likriktare kan användas. Utrustning som UC-50, DB-50 och IO-50xx har inga krav på stabiliserad spänning. Notera dock att en del elektriska lås kan ha krav på stabiliserad eller glättad matning. Ger lägsta kostnad för strömförsörjning men ingen funktion vid nätspännings bortfall. 35

36 STRÖMFÖRSÖRJNING 4.5 Aggregat med reservdrift Matning med 24 VDC med batteribackup Vanligtvis vill man att anläggningen ska fungera trots nätspänningsbortfall dvs. dörrar ska fungera som vanligt under en bestämd tid. Strömförsörjningsaggregatet utförs som likriktande batteriladdare med tillhörande ackumulatorer. Likriktaren ska dels klara maximalt strömuttag för anläggningen, dels att ladda urladdade ackumulatorer. Acku mu latorerna ska dimensioneras efter strömuttag och kraven på reservdrifttid. Strömförsörjning med batteribackup ger full funktion vid dörren vid nätspänningsbortfall, dock under begränsad tid. 36

37 STRÖMFÖRSÖRJNING 4.6 Aggregat med övervakning Matning med 24 VDC med batteribackup och driftövervakning med larm För t. ex. inbrottslarmsystem finns förutom krav på reservdrift med batteribackup, också krav på övervakning av driften. T. ex. ska strömförsörjningsaggregatet avge larm vid vissa driftfel. Inbrottslarmanläggningar levereras alltid med egen batteribackup. Svenska Stöldskyddsföre - ningen kräver att anläggningar ska ha batteri - backup för 12 timmar (klass 1 och 2). Fel på strömförsörjningen överförs som fellarm till larmcentralen. Följande fel ska detekteras: nätspänningsbortfall, minimalspänningslarm (låg batterispänning). RCOs aggregat detekterar också; överspän ning, åldrat bat teri och underspänning nätdrift. RCOs system har integrerad övervakning av nätaggregat. Om yttre strömförsörjning används, ska detektorer och larmdon tvåpoligt avsäkras separat så att inte centralapparatens funktion äventyras vid fel på dessa apparater. Vidare finns avsäkring per anslutningsenhet grupper in, kontra utgångar för dessa matningar, men man bör alltid betänka hur stor del av skyddet som försvinner vid utlöst säkring och gärna dela upp detektorerna i fler grupper. För att säkerhetställa gångtid utan påverkan av dörrlås kan dessa matas separat. Strömförsörjning med övervakning kan även erhållas i ett passagesystem utan larm (MEGA). 37

38 LÅSSTYRNING 5.1 Elslutbleck Styrning av elslutbleck med DB-50 och Reader-60 Elslutbleck kan användas på dörrar med begränsa de krav på brytskydd, som ska styras av kortläsare. Vid godkänd identifiering vid kortläsare PROX-60KG styr DB-50 öppningssignal, vanligen 24 VDC, till elslutblecket som då låser upp genom att frigöra blecket för fallkolven. Vissa elslutbleck är försedda med kolvkontakt som kan användas för att avkänna låst och stängd dörr. Kolvkontakt kan anslutas (streckad signal) till ingång för dörravkänning på DB-50 för att erhålla nerbrytning av öppningssignal. Dörren blir då åter låst vid stängning. Alternativt kan separat magnetkontakt användas för dörravkänning om elslutblecket saknar kolvkontakt. Elslutbleck som har relativt låg kostnad, ger låg säkerhet p.g.a. den begränsade mekaniska hållfastheten, speciellt då fallkolv används. Låser och låser upp snabbt. 38

39 LÅSSTYRNING 5.2 Tryckefunktionlås (splitspindel) Styrning av tryckefunktionlås med DB-50 och Reader-60 Tryckefunktionslås ger något bättre brytskydd än elslutbleck och kan användas på dörrar styrda av kortläsare. Vid godkänd identifiering vid kortläsare PROX-60KG styr DB-50 öppningssignal, vanligen 24 VDC, till trycke - funktionlåset som då elektromekaniskt kopplar in trycket (handtaget) till regeln. Dörren kan därefter öppnas med trycke på både ut- och insida av dörr. Med s.k. splitspindelfunktion fungerar alltid inre trycket för utpassage och separat öppnaknapp blir då ej nödvändig. För larmförbikoppling ansluts kontakt för trycke/handtagsläge till DB-50 (streckad signal) med egenskap Trycke/handtagsläge för låsöppning. Vid utpassage med splitspindel genereras ej olåstindikering i läsaren. Tryckefunktionslås ger bra och snabb låsning och upplåsning. Med splitspindel blir handhavande för utpassering enkelt. Kabel måste dras på/genom dörrblad och karmöverföring måste användas. Exempel på låskistan är av typen ABLOY EL

40 LÅSSTYRNING 5.3 Motorlås med styrbox Styrning av motorlås med DB-50 och Reader-60 För högsta mekaniska hållfasthet och brytskydd kan motorlås användas på dörrar styrda av kort - läsare. Vid godkänd identifiering vid kortläsare PROX-60KG styr DB-50 öppningssignal, vanligen potentialfri slutning, till styrbox för motorlås som med elektrisk motor drar in rakregeln. När öppningssignal upphör och dörr är stängd, skjuter motorn ut regeln i stolpen. Styrboxen kan eventuellt ge signal för stängd dörr och låst som kan anslutas (streckad signal) till ingång för dörravkänning på DB-50. Motorlås ger bästa mekaniska brytskydd. Trots hög strömförbrukning under låsning och upplåsning, drar motorlås liten ström i olåst och låst läge. Låsning och upplåsning tar viss tid vilket kan upp levas besvärande. Kabel måste dras på/genom dörrblad och karmöverföring måste användas. 40

41 LÅSSTYRNING 5.4 El-magnet Styrning av elektromagnet med DB-50 och Reader-60 För vissa passerpunkter som skjutdörrar, gallergrindar eller rullportar, kan elektriska (drag)magneter vara lämpliga som alternativ till andra elektriska lås. Vid godkänd identifiering på kortläsare PROX-60KG styr DB-50 öppningssignal genom att bryta 24 VDC till el-magneten som då frigör ankardelen som monterats på dörrbladet. Då strömförbrukningen kan var hög i låst läge, kan det fordras extern strömförsörjning och hjälprelä för funktionen. El-magneter kan monteras på dörrar som inte är hängda på vanligt vis, men drar hög ström i låst läge. 41

42 LÅSSTYRNING 5.5 Låsläsare PROX-53 Beröringsfri läsare med integrerad tryckeslåsfunktion för fallkolv Innerdörrar som inte redan har elektriskt lås kan hanteras i passersystemet med PROX-53. PROX-53 är både beröringsfri läsare och elektriskt lås som monteras på dörr som har befintligt (mekaniskt) lås.vid godkänd identifiering på PROX-53 kopplas yttre trycket (handtaget) till fallkolven. Inre trycket för utpassering är alltid inkopplad. PROX-53 passar på vanliga innerdörrar med standard lås, och behöver varken DB-50 eller annan elektronik för att ansluta till undercentral UC-50. Kabel måste dock dras på/genom dörrblad och karmöverföring måste användas. Då låsning sker med fallkolv, samt att elektronik och mekanik monteras utanför skyddat utrymme, används PROX-53 på dörrar innanför skalskydd. PROX-53 finns även i utförande med omvänd funktion. Lämplig för utrymning då dörren kan öppnas i spännigslöst tillstånd. 42

43 LÅSSTYRNING 5.6 Låsläsare R-COBBER PROX Beröringsfri läsare med integrerad tryckeslåsfunktion för rakregel/hakregel Dörrar kan ha krav på säker låsning, dvs. minst med rakregel. R-COBBER PROX är både beröringsfri läsare och elektriskt lås som kan monteras på dörr med befintligt lås med rakregel. Vid godkänd identifiering på R-COBBER PROX kopplas tryckena (hand tagen) till rakregeln. Låset kan öppnas genom att använda endera tryckena. Finns i utförande med inbyggd dörravkänning för automatisk låsning vid stängning av dörr, eller i utförande att med nyckelbricka, låsas som medveten handling. För utpassering finns inbyggd öppnaknapp i kapsling för elektronik/mekanik som monteras innanför skyddat utrymme på dörrblad. R-COBBER PROX passar på vanliga dörrar med standard rakregellås typ 565 eller hakregel typ 310, och behöver varken DB-50 eller annan elektronik för att ansluta till under central UC-50. Kabel måste dock dras på/genom dörrblad och karmöverföring måste användas. R-COBBER kan ansluta annan Reader-60 t. ex. PROX-60KG som dörren till höger i bilden ovan. 43

44 LÅSSTYRNING 5.7 Dag- och nattlåsning Styrning av dag- och nattlås med DB-50 och Reader-60 Entrédörrar ska vara säkert låsta på natten och under dagtid vill man kunna låsa upp enkelt och snabbt. På natten låses dörr med motorlås (och elslutbleck). Kvällstid vid godkänd identifiering låses Natt- daglås upp. Kolvläge dörravkänning gör att nattlåsets kolv måste vara olåst innan daglås öppnas (inställbar tid). Detta för att skydda motorlåskolv mot belastning/ryck i dörr innan den blivit olåst. Under dagtid, definierad via tidkanal eller styrd av larmläge, ska motorlåset vara upplåst medan enbart elslutblecket öppnas vid godkänd identifiering. Kombinerar hög säkerhet med enkelhet. 44

45 LÅSSTYRNING 5.8 Låsstyrning Lägenhetslösning (låsning) Specifikt framtagen UC för entré/lägenhetsdörrar. UC:n är anpassad för upp till 16 st R-COBBER L kortläsare. Läsarna ansluts direkt på lokalbussen, ingen övrig dörrstyrning till ev. el-bleck behövs eftersom R-COBBER L installeras direkt på låsmekanismen. 45

46 LÅSSTYRNING 5.9 Sluss Slussfunktion i R-CARD 5000 Två eller flera dörrmiljöer på en UC-50 kan grupperas för att fungera som sluss. Man bestämmer under kortläsaregenskaper till vilken grupp som läsaren (dörrmiljön) skall tillhöra samt om det skall vara en in- eller utläsare. Läsaren för utpassage kan ersättas med tryckknapp för låsöppning i enklare slussmiljöer. Det går även att låsa slussen till en användare i taget, d.v.s. om en användare har passerat in i slussen så måste även denna passera ut ur slussen innan någon annan har rätten att passera in. Möjlighet finns att på ledig utgång på DB eller IO ta ut en indikering för upptagen sluss. 46

47 LÅSSTYRNING 5.10 Låsstyrning med 50-läsare och IO Styrning av elslutbleck med Reader-50 och IO Reader 50 läsare har inga egna in resp. utgångar. För dörrstyrning med Reader 50 krävs att den kombineras med lediga in och utgångar på t.ex. en IO Då in och utgångarna är programmerbara ges samma möjlighet till styrningar med Reader 50 som i en dörrmiljö med DB och Reader 60. Det viktiga är att antalet ingångar respektive utgångar finns tillgängliga i förhållande till behovet man har för dörren. I exemplet ovan visas en enkel dörr - styrning med knappöppning. Om även dörravkänning eller kolvläge önskas kompletterar man med en eller flera ingångar. För detta ändamål kan ytterliggare en IO5044 eller DIO-5084 anslutas alternativt att man nyttjar lediga ingångar på en närliggande DB. En skillnad mot att bygga en anläggning av enbart delningsboxar är att man centraliserar alla kablar till exempelvis ett el-rum där alla IO enheter monteras vilket i sin tur resulterar i mer kabeldragning. 47

48 UTRYMNINGSÖPPNING 6.1 Lås med omvänd funktion och förreglad matning Automatisk upplåsning av utrymningsdörrar direktstyrt från externt system t. ex. brandlarm För att underlätta utrymning av lokaler kan dörrar som hanteras av R-CARD 5000 styras till olåst t. ex. vid brandlarm. För att säkerställa öppning även om spänningsmatningen försvinner till system och därmed de elektriska låsen, används elektriska lås med s.k. omvänd funktion dvs. elslutbleck som är olåsta utan arbetsström och låsta vid arbetsström. Elslutbleck med omvänd funktion matas från DB-50 via separata ledare styrd från externt system (brandlarm) som ger en förreglad matningsspän ning. DB-50 matas i övrigt på vanligt vis från Lokalbuss. Även om ledningar brinner av kommer aktuella dörrar att ställas i olåst läge. Genom att lösningen har få kom ponenter mellan styrande system och elektriskt lås, är funktionssäkerheten stor. 48

49 UTRYMNINGSÖPPNING 6.2 Nödöppning Automatisk upplåsning av dörrar styrt av R-CARD M5 MEGA R-CARD 5000 med M5 MEGA kan programmeras att styra olåst på valda dörrar. Brandöppnings funktionen är enkelt att instal lera då brandlarmssignal endast behöver anslutas på ett ställe i systemet. Dock är öppningsfunktionen avhängig att elektroniken fungerar. Funktionen nödöppning kan även användas för att blockera eller låsa en olåst dörr. Vilken typ av larmhändelse som ska aktivera funktionen styrs av vald larmkaraktär. 49

50 DÖRRAUTOMATIKSTYRNING DB-50 låser upp elslutbleck och förreglar automatik Styrning av dörrautomatik och elslutbleck från DB-50 med möjlighet till dag och nattaktivering av motorlås Av olika skäl kan det vara praktiskt att dörrar öppnar automatiskt dvs. ingen handkraft fodras från användaren. Det kan vara för att underlätta för funktionshindrade, för in- och utlastning eller av bekvämlighetsskäl. Vid programmerat, olåst t.ex. under dagtid, ombesörjer DB-50 aktivering av dörrautomatik först vid påverkan av armbågskontakt. Dörrautomatiken på - verkas i detta fall inte av att dörren är programmerad olåst. Är dörren i normalläge d.v.s. låst, sker upplåsning av elslutbleck vid godkänt kort eller öppnaknapp, utan att dörrautomatiken aktiveras. För användare som även då dörren är i normalläge har behov av att dörren öppnar automatiskt kan funktionen dörröppning för funktionshindrade aktiveras på kort eller behörighetsnivå. DB-50 hanterar då både upplåsning av elslutbleck och aktivering av dörrautomatik vid godkänt kort. Vid påverkan av armbågskontakt UT i normalläget ombesörjer DB-50 både upplåsning av elslutbleck samt aktivering av dörrautomatik. Vid behov kan dörren även kompletteras med motorlås för ökad säkerhet (streckade signaler i ritningen). Se även 5.7 Dag- och nattlåsning. 50

51 IN- OCH UTLÄSNING 8.1 Reader-60/-50 med Reader-30 Utpassering med läsare av typ Reader-30 (slavläsare) tillsammans med inläsare av typ Reader-60 eller Reader-50 Särskild läsare för utpassering kan användas som alternativ eller komplement till öppnaknapp då det är viktigt att veta vem som passerat ut och vid vilken tidpunkt. Risken för manipulation av öppna knapp kan också minskas t. ex. på natten genom att då styra över från öppnaknapp till krav på utpassering med kort. Ibland finns också krav på att systemet ska hålla reda på vilka personer som finns inom anläggningen, vilket ordnas med in- och utläsning. Om inga krav finns för kort och PIN eller för skilda behörigheter för in- och utpassering, kan Reader-30 användas för utläsning. Reader-30 kan anslutas direkt med färdig kabel om 3 m till inläsare av typ Reader-60 eller Reader-50. Samma DB-50/DIO-5084 eller IO-50xx kommer då att styra samma elektriska lås för både in- och utpassering. Att använda Reader-30 som utläsare medför minimal kabeldragning men passar bara om avståndet till Reader-60 eller Reader-50 är kort. Passar inte heller om det finns krav på PIN eller skild behörighet för utpassering. 51

52 IN- OCH UTLÄSNING 8.2 Reader-60 med Reader-60 Utpassering med läsare av typ Reader-60 tillsammans med inläsare av typ Reader-60 Särskild läsare för utpassering kan användas som alternativ eller komplement till öppnaknapp då det är viktigt att veta vem som passerat ut och vid vilken tidpunkt. Risken för manipulation av öppna knapp kan också minskas t. ex. på natten genom att då styra över från öppnaknapp till krav på utpassering med kort. Ibland finns också krav på att systemet ska hålla reda på vilka personer som är inom anläggningen, vilket ordnas med in- och utläsning. Om krav finns för kort och PIN men inte för skilda behörigheter för in- och utpassering, kan Reader-60 användas för utläsning. En annan anledning kan vara att utläsarens placering gör att kabellängden blir för lång för att använda Reader-30. Reader-60 ansluts som utläsare direkt till samma DB-50/DIO-5084 som används för inläsaren av typ Reader-60. DB-50/DIO-5084 kommer att styra samma elektriska lås för både in- och utpassering. Utläsning med Reader-60 passar när det finns krav på PIN. Passar dock inte om krav finns för olika behörigheter in och ut. Om behörigshets kravet finnses kan kombinationen Reader-60 + Reader-50 koplad mot relä samt dubbbel styrning till låset. 52

53 IN- OCH UTLÄSNING DB-50 med två Reader-60 In- och utpassering via rotationsgrind med läsare av typ Reader-60 DB-50 med två Reader-60 läsare med separat styrning för utpassage. Denna lösning används då man vill ha separerade dörrstyrningar för in respektive ut passage. Om krav finns för skilda behörigheter för in- och utpassering använder man en separat DB-50 och en Reader-60 läsare för utläsning. 53

54 IN- OCH UTLÄSNING Reader-60 med Reader-50 Utpassering med läsare av typ Reader-50 tillsammans med inläsare av typ Reader-60 Separat läsare för utläsning kan användas som alternativ eller komplement till öppna knapp då man vill ha registrering på vem som passerat ut. Detta kan även tidsstyras så att man på natten kräver utläsning och inte kan öppna med knapp öppningen. Om behov av längre kablar än 10 meter kan man kombinera en Reader-50 läsare för utläsning (ansluts på lokalbusen) och en DB-50 med Reader-60 för inläsning. 54

55 LARMFÖRBIKOPPLING 9.1 Bonnförbikoppling Lokal larmförbikoppling av dörrkontakt som är larmgivare till externt larmsystem Dörrar med punktskydd som t. ex. ingår i skalskydd, har ofta magnetkontakt som larmgivare och är alltid tillkopplade. Om man ska kunna passera utan att utlösa larm ska passersystemet vid godkänd passering förbikoppla larmpunkten under den tid det tar att passera. När larmpunkten är ansluten till externt larmsystem måste själva larmkontakten i givaren kortslutas vid godkänd passering. DB-50 har utgång som sluter under inställd tid, vilket är den s.k. larmförbikopplings - tiden plus summertid, att ansluta över kontakten i magnetkontakten. Vid godkänd passering, dvs. godkänt kort eller öppna - knapp, kommer larmpunkten förbli förbikopplad tills ovan nämnda tid löper ut eller dörren stängs och låses, varpå förbikopplingen bryts ned. Öppnas dörren utan att det föregås av läsning av godkänt kort eller öppnaknapp, t. ex. genom uppbrytning eller att nyckel eller vred används, sker ingen förbikoppling av magnetkontakten varför larm utlöses. S.k. bonnförbikoppling är enkel att utföra men har svagheten att ledningar med den förbikopplande signalen ej är övervakade. Det behövs endast att kabelparen kortsluts, så är larmet förbikopplat utan att systemet känner av det. Dessutom behövs två magnetkontakter, en för dörrstyrning och en som larmgivare. 55