Evidensbaserad omvårdnad enligt omvårdnadsprocessen

Transkript

1 Evidensbaserad omvårdnad enligt omvårdnadsprocessen Projektledare: Sofi Andersson Stavridis, leg. sjuksköterska Barnhjärtcentrum, avd 323 Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg CVU Rapportserie 2008: 29

2 Projektnamn: Evidensbaserad omvårdnad enligt omvårdnadsprocessen Projektstart: Projektansvarig: Namn: Sofi Andersson Stavridis Befattning: Leg. Sjuksköterska - Sektionsledare Arbetsplats: avd 323, Barnhjärtcentrum, DSBUS Tfn arb.: E-post: sofi.andersson-stavridis@vgregion.se Projektslut: Syfte och Mål: Syftet med projektet var att öka patientsäkerheten och vårdkvaliteten för barn och ungdomar med hjärtsjukdom som vårdas på Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Målet var att minst två omvårdnadsaktiviteter inom omvårdnadsområdena nutrition, smärta, förberedelser av barn samt sårvård, skulle vara evidensbaserade senast och att 100 % av sjuksköterskorna och barnsköterskorna på enheten skulle ha kunskap om dessa evidensbaserade omvårdnadsaktiviteter och hur de grundas i omvårdnadsprocessen, samt använda dem i den dagliga omvårdnaden av patienterna senast Sammanfattning av projektet: Barnhjärtcentrum på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus är ett av två nationella centra för utredning och behandling av medfödda och förvärvade hjärtsjukdomar hos barn och ungdomar i Sverige. Omvårdnaden av barn och ungdomar med hjärtsjukdom ska givetvis, precis som all annan omvårdnad, bedrivas evidensbaserat. Projektet har varit ett försök att införa nya vårdutvecklingsmetoder för att säkerställa detta. Förbättringsarbetet har bl.a. omfattat nulägesbeskrivning av omvårdnadsresultat vid projektstart, inventering bland personalen av hur ny kunskap efterfrågas och implementeras, formulering av specifika frågeställningar och problem, samt litteraturstudier baserat på dessa frågeställningar. Arbetet med att evidensbasera utvalda omvårdnadsaktiviteter genom skapande av riktlinjer har påbörjats. Utbildningstillfällen för alla medarbetare har erbjudits där även strukturerade diskussioner kring attityder till ny kunskap och evidensbaserade omvårdnad genomförts med hjälp av metoden systemiska möten. Samtidigt med den påbörjade evidensbaseringen pågår även skapandet av en kompetensutvecklingsplan för medarbetarna. De övergripande målen har inte kunnat uppnås inom projektets tidsram bland annat p.g.a. svårigheten att hitta evidens i den vetenskapliga litteraturen för vårt förhållandevis smala omvårdnadsområde. Evidensbasering kommer därför att kräva att vi skapar evidens själva genom att göra vetenskapliga studier på våra omvårdnadsproblem och frågeställningar. Trots att projektet inte har förlöpt som vi från början hade tänkt oss, har det för projektdeltagarnas del varit en mycket positiv och lärorik erfarenhet. Alla upplever att de har utvecklats kunskapsmässigt inom sitt område och att respektive utvecklingsområde har framskridit mer med hjälp av projektet än det skulle ha gjort utan. Ett aktivt utvecklingsarbete med fokus på personalutbildning under nästkommande år kommer att borga för att alla medarbetare blir medvetna om och intresserade av att utveckla omvårdnaden gemensamt mot evidensbaserad omvårdnad. Likaså är tydliga riktlinjer i lättillgängliga PM är en förutsättning för att kunna bedriva evidensbaserad omvårdnad.

3 Innehållsförteckning Sid.nr. Inledning/Bakgrund.. 1 Syfte.. 1 Mål Frågeställning 2 Metod/Genomförande... 2 Resultat Nulägesbeskrivningar.. 3 Evidensbasering via litteraturstudier 5 Utbildningsdagar.. 6 Kunskapsförmedling 6 Träning av presentationsteknik 6 Hur projektet eller delar av, övergått i ordinarie verksamhet.. 6 Diskussion 7 Så går vi vidare. 8 Spridning av erfarenheter och resultat.. 8 Referenslista. 9 Bilaga 1: Utbildningsplan för omvårdnadsområden Nutrition, Smärta, Förberedelser av barn och Sårvård på Barnhjärtcentrum - ett arbetsmaterial

4 Inledning/Bakgrund Barnhjärtcentrum på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus är ett av två nationella centra för utredning och behandling av medfödda och förvärvade hjärtsjukdomar hos barn och ungdomar i Sverige. Centralisering till två kompletta centra i Sverige skedde 1994 och sedan dess har utvecklingen av diagnostik och behandling gått i rasande fart, med mycket goda medicinska resultat även internationellt sett. Det föds c:a 800 barn med medfött hjärtfel varje år i Sverige. Barnhjärtcentrum i Göteborg vårdar c:a 750 patienter/år, och det genomförs c:a 300 operationer av olika svårighetsgrad under samma tidsperiod. Omvårdnaden av barn och ungdomar med hjärtsjukdom ska givetvis, precis som all annan omvårdnad, bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Sedan länge har utvecklingsgrupper för diverse omvårdnadsområden funnits. Dessa grupper arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete. Eftersom verksamheten är så specialiserad medför det dock svårigheter att hitta vetenskap och beprövad erfarenhet inom landets gränser. Talesättet ju flera kockar desto sämre soppa kan lätt bli realitet när nya riktlinjer ska skapas och införas. Olika personers tyckande kan bli avgörande istället för vetenskapliga rön, och de nya rutinerna tolkas olika. Vissa riktlinjer får snabb genomslagskraft, andra inte alls. Detta leder till att vi handlar olika i omvårdnadssituationer och att innehållet i handledningen av studenter och nya kollegor skiljer sig åt beroende på vem som handleder. Med evidensbaserad omvårdnad menas att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för olika omvårdnadsbeslut. Den evidensbaserade omvårdnaden ersätter inte personalens erfarenheter, patienters önskemål eller etiska överväganden, utan ska utgöra ett komplement. Syfte Syftet med projektet är att öka patientsäkerheten och vårdkvaliteten för barn och ungdomar med hjärtsjukdom som vårdas på Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Mål Minst två omvårdnadsaktiviteter inom omvårdnadsområdena nutrition, smärta, förberedelser av barn samt sårvård, ska vara evidensbaserade senast % av sjuksköterskorna och barnsköterskorna på enheten ska ha kunskap om dessa evidensbaserade omvårdnadsaktiviteter och hur de grundas i omvårdnadsprocessen, samt använda dem i den dagliga omvårdnaden av patienterna senast Nutrition: 100 % av föräldrar, vars barn med nutritionsproblem behandlas med ventrikelsond vid utskrivning, skall ha tillräcklig kunskap för att känna sig trygga med att sköta sitt barns nutritionssituation i hemmet. Minskad genomsnittlig standarddeviation avseende viktutvecklingen på tillväxtkurvan med 1 enhet (SD) hos barn med VSD och hjärtsvikt

5 Smärta: 90 % av barn och ungdomar som genomgått hjärtkirurgi skall ha max FLACC 4 poäng resp. CAS/FAS 4/D p.g.a. buksmärta under vårdtiden. 100% av äldre barn och ungdomar med postoperativt illamående skall kunna erbjudas opioidrotation inom 2 h efter att antiemetika konstaterats ineffektiv. Förberedelser av barn: 100 % av sjuksköterskorna och barnsköterskorna skall ha kunskap om hur man informerar barn i åldersgrupperna 4-6 resp år inför hjärtoperation. 90 % av barnen och deras föräldrar skall uppleva att de har fått den information de behöver inför hjärtoperation. Sårvård: 100% av patienternas sårvård avseende sternotomi- resp. thorakotomisnitt skall följa standardvårdplanen. 100 % av patienternas föräldrar skall ha kunskap om fortsatta sårvårdsrekommendationer vid utskrivning. Frågeställning Hur ska vi veta vad som är bästa möjliga omvårdnad? Varför använder inte medarbetarna de rutiner vi utarbetat hittills? Hur ska vi få medarbetarna att arbeta enhetligt med evidensbaserade omvårdnadsåtgärder? Metod/Genomförande Under förbättringsarbetet har flera olika åtgärder vidtagits för att nå målen, vilket beskrivs i nedanstående punkter: Nulägesbeskrivning vid projektstart genom mätning av omvårdnadsresultat efter befintliga rutiner via retrospektiv journalgranskning och frågeformulär till barn och/eller föräldrar samt inventering av hur ny kunskap efterfrågas, eftersöks, förmedlas och implementeras på enheten i dagsläget med hjälp av en enkät. Formulering av specifika frågeställningar och problem som framkom i dessa nulägesbeskrivningar, samt litteraturstudier baserat på dessa frågeställningar. Evidensbasering av ovanstående omvårdnadsaktiviteter genom skapande av riktlinjer, eller revidering av befintliga, med tydliga litteraturhänvisningar. Undersökning av attityder till införandet av nya eller reviderade rutiner hos personalen, ev. med hjälp av en modifierad version av systemiska möten (1). Skapande av en kunskapsförmedlingsplan innehållande bl.a. innehåll, undervisningsformer, kunskapsmål samt hur kompetensen skall mätas. Träning av presentationsteknik

6 Resultat Nulägesbeskrivningar Första mätningarna som gjordes var nulägesbeskrivningar, innan några åtgärder implementerats. Följande övergripande resultat framkom; Nutrition: Av föräldrarna vars barn behandlades med ventrikelsond ansåg 75 % att den muntliga informationen och praktiska handledningen kring denna behandling, varit tillräcklig. Skriftlig information hade endast 37 % mottagit och alla hade inte heller en etablerad kontakt för uppföljning. I gruppen barn med VSD och hjärtsvikt kunde noteras att barnens viktutveckling sträckte sig mellan 0 till 4 SD, men att flickorna hade sämre viktutveckling än pojkarna, se tabell 1. Inget barn hade vikt över 0 SD. Tabell 1. Viktutveckling i standarddeviationer (SD) på tillväxtkurva hos barn med VSD och hjärtsvikt. Siffrorna anger antal barn. *= en flicka prematurfödd, icke opererad. n=6 pojkar viktuppgift 0 SD -1SD -2SD -3SD -4SD saknas Födelse mån mån mån n=4 flickor viktuppgift 0 SD -1SD -2SD -3SD -4SD saknas Födelse * 1 mån * 4 mån * 6 mån * n=10 totalt viktuppgift 0 SD -1SD -2SD -3SD -4SD saknas Födelse * 1 mån * 4 mån * 6 mån * - 3 -

7 Smärta: Mätningen av äldre barns illamående i samband med opioidbehandling visade att fyra av fem barn hade illamående postoperativt, att inget barn uppvisade minskat illamående efter opioidrotation och att inte heller behandling med sedvanlig antiemetika hjälpte. Mätningen avseende postoperativ buksmärta visade att åtta av tio patienter som genomgått hjärtoperation hade problem med postoperativ buksmärta, trots pågående farmakologisk smärtlindring. Buksmärtan krävde olika omvårdnadsåtgärder såsom massage, värmekudde eller tarmsond. Av de tio patienterna hade endast tre fått preoperativt lavemang och fyra av de tio behövde lavemang postoperativt. Förberedelse av barn: En enkät skickades ut till 44 sjuksköterskor och barnsköterskor verksamma på enheten, där de ombads svara på om de anser sig ha tillräcklig kunskap för att kunna förbereda barn i olika åldrar inför hjärtoperation, samt redogöra för hur, när och till vem information ges. Endast 19 enkäter besvarades och av dessa ansåg sig 14 ha tillräcklig kunskap för att kunna förbereda barn inför hjärtoperation. Svaren avseende hur, när och till vem information ges är mycket svåra att tolka då det har varit öppna svarsalternativ. Generellt kan dock sägas att sjuksköterskor använder fler förberedelsemetoder, i större utsträckning och lägre ner i åldrarna än jämfört med barnsköterskorna. I en annan mätning skickades enkäter ut till barn 3-6 år resp år, samt deras föräldrar där man frågade efter deras upplevelser av informationen om den pre- och postoperativa vården, se tabell 2. I gruppen barn 3-6 år ombads föräldrarna tolka sitt barns upplevelse. I gruppen barn 7-12 år fick barnen själva besvara enkäten. Tabell 2. Enkätsvar avseende barns och föräldrars upplevelse av huruvida informationen om den pre- och postoperativa vården varit tillräcklig. Procenttalen reflekterar hur stor del av de olika grupperna som ansett att informationen varit tillräcklig. I gruppen Barn 3-6 år redovisas föräldrarnas tolkning av barnens upplevelser. Barn 3-6 år Föräldrar till Barn 3-6 år Barn 7-12 år Föräldrar till Barn 7-12 år Tillräcklig information om den preoperativa vårder 92 % 92,5 % 73 % 83 % Tillräcklig information om den postoperativa vården 80 % 92 % 72 % 82 % Sårvård: Mätningen avseende standardvårdplanernas efterlevnad visade att daglig observation av såret hade dokumenterats i full utsträckning i tre av 16 bedömda journaler. I tio av de 16 fallen observerades/signerades >50 % av vårdtiden och i två av 16 observerades/signerades <50 %. I 95 % av fallen togs förbandet bort på tredje dagen postoperativt enligt standardvårdplanen. Enligt standarvårdplanen skall dränsuturer tas bort efter fem dagar, vilket skedde i 75 % av fallen, på fjärde dagen i 18 % av fallen och resterande på dag 6 eller 7. Inga patienter (100 %) visade tecken till infektion vid utskrivningen

8 Enkätundersökningen till föräldrar efter utskrivningen avseende information angående fortsatt sårvård efter utskrivning visade att 12 av 19 föräldrar hade fått skriftlig information, medan 17 av 19 hade fått muntlig information. Informationen upplevdes också som tillräcklig av 17 föräldrar. De två föräldrar som saknade information påpekade att det gällde om hur länge såret ska skyddas samt hur det ska tvättas och se ut. Inventering av personalens inställning till ny kunskap gjordes med en enkät som besvarades av 18 personer. Kunskaps söks i första hand när nya situationer uppstår eller när man inte kan lösa problem själva. Man vill hellre bli uppdaterad av andra än att leta själv och man föredrar föreläsningar. Dessa måste dock vara intressanta, ges av en karismatisk och påläst föreläsare samt innehålla praktiska exempel eller patientfall med möjlighet till diskussion.. De flesta anger att vetenskapligt bevisat bättre metoder är det som i störst utsräckning får någon att förändra sitt arbetssätt. Evidensbasering via litteraturstudier Evidensbaseringen har skett genom sökning av vetenskapliga artiklar med sökord relevanta för de olika frågeställningarna. Av totalt 77 funna artiklar och en avhandling har 32 artiklar samt avhandlingen visat sig vara relevanta för de olika omvårdnadsområdena fördelat enligt nedan. Av de funna artiklarna är 17 ännu ej lästa och bedömda avseende relevans. Nutrition: Man har funnit 16 artiklar varav 14 har kunnat användas. De relevanta artiklarna har i större utsträckning avhandlat området information till föräldrar vars barn behandlas med ventrikelsond, än ämnet nutritionsbehandling av barn med hjärtsvikt. Smärta: Avseende området buksmärta hittades 18 artiklar varav inga fanns relevanta. Avseende området illamående hittades 11 artiklar varav alla kunnat användas. Vid förnyad litteratursökning har ytterligare fem artiklar funnits, men som ännu inte kunnat bedömas avseende relevans. Förberedelser av barn: Av fem frågeställningar kommer fyra att kunna besvaras helt eller delvis med hjälp av litteraturen. Man har hittat 18 artiklar och en avhandling som berör ämnet. Hittills har en artikel visat sig vara irrelevant för ämnet, och 5 har funnits relevanta. Gruppen har ännu inte hunnit läsa all funnen litteratur vid rapportens skrivande. Sårvård: Vetenskapliga artiklar har endast funnits avseende en omvårdnadsaktivitet, nämligen den kontroversiella frågan huruvida sternotomiärret skall tejpas med hudvänlig häfta eller ej. Av 9 funna artiklar har 2 varit relevanta, men dessa är review-artiklar. Det finns ingen prospektiv kontrollerad studie som ger någon rekommendation baserad på vetenskapliga rön, men det finns ändå konsensus inom specialiteten att tejpning är av godo

9 Utbildningsdagar Alla sjuksköterskor och barnsköterskor erbjöds under september 2007 att delta i en halv utbildningsdag avseende evidensbaserad omvårdnad samt projektets framskridande och resultat. Strukturerade diskussioner med hjälp av metoden systemiska möten (1) resulterade i en ökad medvetenhet hos övrig personal om att rutiner av olika anledningar inte följs, vad det beror på och vilka konsekvenser det kan få. Diskussionerna ledde även till en märkbart ökad förståelse för projektgruppens arbete i övriga personalgruppen. Kunskapsförmedling Baserat på resultatet från diskussionerna på utbildningsdagarna, de vetenskapliga rönen som framkommit vid litteraturgranskningen samt kunskapen som projektgruppen fick avseende presentationsteknik gjordes en utbildningsplan för stegvis utbildning i det specifika omvårdnadsområdet som de fyra utvecklingsgrupperna representerar. Utbildningsplanen omfattar kursinnehåll, kunskapsmål och metoder för kunskapskontroll, se bilaga 1. Träning av presentationsteknik En organisationskonsult handledde projektgruppen under en dag i ämnet presentationsteknik. Detta resulterade i att projektdeltagarna senare hade tillräckliga kunskaper och resurser för att kunna föreläsa och handleda kollegor vid enhetens utbildningstillfällen. Hur projektet eller delar av, övergått i ordinarie verksamhet Utvecklingsgrupperna har funnits även före projektstart och kommer att fortsätta sitt arbete efter projektets avslutande. Projektorganisationen som sådan, med en samordnande projektledare och utvecklingsgrupper som arbetar parallellt enligt samma riktlinjer har varit mycket produktivt och vårdutvecklingen kommer även i fortsättningen att organiseras så. Även de uppsatta omvårdnadsmålen kommer att vara fortsatt gällande och fungera som drivkraft i utvecklingsarbetet. De uppgifter som funnits i den vetenskapliga litteraturen infogas i befintliga PM och nya PM under produktion, så att evidensbaseringen gradvis införlivas i den dagliga verksamheten

10 Diskussion Omvårdnaden av barn och ungdomar med hjärtsjukdom ska givetvis, precis som all annan omvårdnad, bedrivas evidensbaserat. Projektet har varit ett försök att införa nya vårdutvecklingsmetoder för att säkerställa detta. De två övergripande målen har inte kunnat uppnås inom projektets tidsram p.g.a. flera faktorer. Barnhjärtcentrum har under 2007 haft flera perioder av överbeläggningar p.g.a. en ökad patienttillströmning med en hög arbetsbelastning som följd. Patienternas behov av omvårdnad måste givetvis prioriteras före projektarbete och flera av projektets planerade arbetsdagar har behövt ställas in för att kunna bemanna enheten adekvat. Omfattningen av utvecklingsarbetena har även visat sig vara större än vi trodde vid projektstart, varmed tidsplanen i projektplanen säkert var lite för optimistisk. En annan faktor som spelat stor roll har varit svårigheten att hitta evidens för korrekta omvårdnadsåtgärder till de problemställningar vi haft. Vårt omvårdnadsområde är förhållandevis smalt vilket givetvis avspeglar sig i den vetenskapliga litteraturen. Många av de funna studierna är gjorda på små undersökningsmaterial och i andra länder med annorlunda sjukvårdsorganisationer. Ingen av projektdeltagarna hade tidigare genomfört någon mätning av omvårdnadsresultat och nulägesbeskrivningarnas mätningar har därför inte varit optimala, varken vad gäller urval eller frågeställningar vilket reflekterades i de svar vi fick och att det har varit svårt att dra några slutsatser från dessa. Detta innebär dock inte att man kan avsäga sig att evidensbasera omvårdnaden. Vi kommer att behöva göra nya mätningar och studier där metodkraven kommer att vara betydligt högre. Vi måste därför etablera ett gott samarbete med universitetet och utnyttja den kunskap inom omvårdnadsforskning som finns där. Då kommer evidens för omvårdnad av barn med hjärtsjukdom att kunna skapas även på vår enhet. Trots att projektet inte har förlöpt som vi från början hade tänkt oss, har det för projektdeltagarnas del varit en mycket positiv och lärorik erfarenhet. Alla upplever att de har utvecklats kunskapsmässigt inom sitt område och att respektive utvecklingsområde har framskridit mer med hjälp av projektet än det skulle ha gjort utan. Man har lärt sig att tänka mer kritiskt, att ifrågasätta och att aktivt söka kunskap på nya sätt och vill fortsätta driva utvecklingen av respektive omvårdnadsområde i enlighet med projektets intentioner. Träningen i presentationsteknik var mycket viktig och betydelsefull. Den gav gruppen möjlighet att diskutera hur man kan nå ut till kollegor med information, baserat på de erfarenheter vi fått från enkäten angående hur personalen söker ny kunskap. Utbildningsdagen där projektgruppen hade möjlighet att sprida, diskutera och samla information var lika mycket uppskattad som nödvändig. Även om inte målsättningarna har kunnat uppfyllas har vi fått svar på våra huvudsakliga frågeställningar. Genom att fortsätta söka efter evidens i litteraturen eller att själva skapa evidens genom kontrollerade studier kommer vi att kunna veta vad som är bästa möjliga omvårdnad. Medarbetarna behöver tydliga riktlinjer och utbildningsplaner för den personliga kompetensutvecklingen, men även för att omvårdnaden som bedrivs på Barnhjärtcentrum ska vara enhetlig. Sådana riktlinjer och utbildningsplaner underlättar även för utvecklingsgruppens möjligheter att förmedla kunskap Otydlighet leder till osäkerhet om hur man ska agera varmed personliga åsikter tillåts spela större roll än riktlinjernas direktiv. Ett aktivt utvecklingsarbete med fokus på personalutbildning under nästkommande år kommer att borga för att alla medarbetare blir medvetna om och intresserade av att utveckla omvårdnaden gemensamt mot evidensbaserad omvårdnad. Likaså är tydliga riktlinjer i lättillgängliga PM är en förutsättning för att kunna bedriva evidensbaserad omvårdnad

11 Så går vi vidare med utvecklingsarbetet Utvecklingsgrupperna kommer att fortsätta med sitt utvecklingsarbete och arbeta vidare mot de uppsatta målen. Eftersom det dock har visat sig svårt att hitta evidens för den specifika omvårdnad vi bedriver framstår det alltmer klart att det är vi själva som måste börja mäta omvårdnadsresultat, dokumentera våra erfarenheter och skapa nya forskningsrön, d.v.s. skapa evidens själva. Flera sjuksköterskor på enheten har uttryckt önskemål om att få studera vissa specifika omvårdnadsproblem, och flera studier är nu i planeringsfasen. Utvecklingsgruppernas utbildningsplan förväntas sättas i verket under våren 2008 och därefter även utvärdering av personalens kompetensutveckling via olika typer av mätningar, se bilaga 1. Trots att alla gruppdeltagarna upplevt svårigheter och kunskapsbrist vad gällde mätmetoder för mätningar av omvårdnadsresultat i samband med nulägesbeskrivningarna, är alla rörande överens om att omvårdnadsresultat måste mätas. Mätningar av resultat kommer således att starta efter att de evidensbaserade omvårdnadsaktiviteterna implementerats, men mätningarna behöver utföras av eller med hjälp av någon med erforderlig kompetens. Spridning av erfarenheter och resultat Projektet och vår förändringsprocess har presenterats kontinuerligt för medarbetarna som en återkommande diskussionspunkt på enhetens arbetsplatsträffar. Dessutom har projektet presenterats både på nationella och internationella möten och konferenser: Joint meeting in Fetal and Paediatric Cardiology and Paediatric Cardiac Surgery. Göteborg, juni XXXVII Nordic Meeting in Pediatric Cardiology. Stockholm, september 2007 Projektet har även anmälts till föredrag och posterutställning till: Verksamhetsutvecklingskonferens CVU Kvalitetsveckan 2008 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset - 8 -

12 Referenslista 1. Sarv H. Att förstå samband Systemiska möten i Skåne. Region Skåne, Utvecklingscentrum,

13 Utbildningsplan för omvårdnadsområden Nutrition, Smärta, Förberedelser av barn och Sårvård på Barnhjärtcentrum (OBS! UTKAST/ARBETSMATERIAL, ännu ej färdigställt) KK=Kunskapskontroll, SS=Självskattning, OO=Objektiv observation Nutrition: Steg 1 KK Steg 2 SS/OO Steg 3 SS Nutritionsproblem, i olika åldrar, Sondsättning Utbilda föräldrar i sondhantering hos barn med hjärtsjukdom Preparatkunskap Utbilda kollegor Sondmatningens grunder och risker Vårdplanering Hantering av preparaten (mat & tillskott) Bedömning av nutritionssituationen Normal nutrition, vätskebalans och tillväxtkurvan i olika åldrar PM och olika matstrategier Specialkost (MCT, matvägran) Kostallergier & överkänslighet Kunskapsmål: Kunskapsmål: Kunskapsmål: Sammanställa tillväxtkurva Sammanställa vätskebalans Ha kunskap om normal nutrition Ha kunskap om nutrition hos barn med hjärtsjukdom Ha kunskap om kontroll av sondläge, hantering Av olika sonder samt matning via dessa. Ha kunskap om var PM finns, vad uppdaterat PM innehåller. Kunna beställa mat till alla olika sorters kost Ha kunskap om hantering, förvaring, tillredning och hållbarhet vad gäller olika preparat och matsorter

14 Smärta: Steg 1 KK Steg 2 KK/SS Steg 3 OO Grundläggande smärtfysiologi Procedursmärta Programmering och start av PCA Barn och smärta Postoperativ smärtlindringsstrategi Behandlingsrädsla procedursmärta Rädsla och smärta Biverkningar av farmakologisk behandling Smärtbehandlingspärmen, Icke farmakologisk smärtlindring var den finns och vad den innehåller Individuell bedömning av smärtsituationen Smärtpolicyn på DSBUS Vårdplanering Lokala PM Hantering av SKA/ pågående PCA Smärtskattningsinstrument Information om PCA till äldre patienter Vanligaste smärtlindringspreparaten Kunskapsmål: Kunskapsmål: Kunskapsmål: Ha kunskap om smärtfysiologi, Ha kunskap om procedursmärta och hur den barn och smärta ur olika aspekter kan hanteras. Kunna genomföra smärtkörkortet Kunna ge preoperativ information Ha kunskap om var PM finns och vad om PCA till äldre barn. uppdaterat PM innehåller. Ha kunskap om postoperativ smärtproblematik Kunna använda alla aktuella och smärtlindringsrutiner smärtskattningsinstrument Bedöma och vårdplanera barnets individuella Känna till verkningsmekanismer och smärtproblematik. administreringssätt för alla aktuella Kunna använda alla på avdelningen tillgängliga smärtlindringspreparat icke farmakologiska smärtlindringsmetoder.

15 Förberedelser av barn: Steg 1 KK Steg 2 KK/SS/OO Steg 3 OO Det normala barnets utvecklingspsykologi Copingstrategier och förutsättningar Vårdplanering och tillvägagångssätt Rätten till och betydelsen av information för empowerment vid förberedelser av barn med Metoder och material för åldersanpassad Kognitiva beteendemetoder särskilda behov information vid procedurer Begreppen coping och empowerment Betydelsen av bearbetning Vanligt förekommande procedurer som Hinder för medverkan (kunskap, rädsla, språk) kräver information Barn med särskilda behov/behandlingsrädsla Aktuella PM och var de hittas Praktiskt användande av informationsmaterial Farmakologiska hjälpmedel i samband med och metoder procedurer Kunskapsmål: Kunskapsmål: Kunskapsmål: Ha kunskap om normal utvecklingspsykologi Förstå vikten av att och kunna förbereda barn i olika åldrar, inför alla förekommande procedurer med åldersanpassade metoder och material, samt ev. farmakologiska hjälpmedel. Förstå begreppen coping och empowerment

16 Sårvård: Steg 1 KK/(SS) Steg 2 KK Förekommande typer av sår och Hantering av komplikationer instick och den normala läkningsprocessen Hantering av sår som inte omfattas av Tillgängliga förband och dess standardvårdplanen användningsområden Riskbedömning för tryckskador Aktuella sårvårdsrekommendationer (Ärrbehandling) Basala hygienrutiner Tecken till infektion Kunskapsmål: Kunskapsmål: Kunna bedöma den normala Kunna bedöma sårkomplikationer och sårläkningsprocessen, följa standardvårdplanen sår som inte omfattas av standardvårdplanen och notera avvikelser. samt vårdplanera för dessa Arbeta efter basala hygienrutiner Kunna förebygga tryckskada Ha kunskap om och kunna använda tillgängliga förband Kunna informera barn och föräldrar om skötsel av operationssår och instick.