Blålupin. Odling i Sverige, varför och hur? Möjligheter och begränsningar. Narrow-leaf lupin. Christina Berkey
|
|
- Håkan Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Blålupin Odling i Sverige, varför och hur? Möjligheter och begränsningar Narrow-leaf lupin Cultivation in Sweden, why and how? Possibilities and limitations Christina Berkey Institutionen för växtproduktionsekologi Självständigt arbete 15 hp G2E Agronom mark/växt Uppsala 2017
2 Blålupin odling i Sverige, varför och hur? Möjligheter och begränsningar Narrow-leaf lupin cultivation i Sweden, why and how? Possibilities and limitations Christina Berkey Handledare: Boström, Ullalena, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtproduktionsekologi Examinator: Eckersten, Henrik, Sveriges lantbruksuniversitetinstitutionen för växtproduktionsekologi Omfattning: 15hp Nivå och fördjupning: G2E Kurstitel: Självständigt arbete i biologi - Kandidatarbete Kurskod: EX0689 Program/utbildning: Agronom Mark/Växt Utgivningsort: Uppsala Utgivningsår: 2017 Omslagsbild: Ullalena Boström Elektronisk publicering: Nyckelord: Blålupin, Lupinus angustifolium, proteingröda, proteinfoder, växtföljder Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences NJ-fakulteten Institutionen för växtproduktionsekologi
3 Sammanfattning Blålupin (Lupinus Angustifolius L.) är en kvävefixerande baljväxt med hög proteinhalt. Genom en ökad odling i Sverige skulle den kunna bidra till mer varierade växtföljder och en ökad produktion av proteinfoder. Blålupin är inte värdväxt för ärtrotröta, vilket gör den till ett bra alternativ till åkerböna och ärt i växtföljden. Blålupin bör inte återkomma oftare än vart 5:e år i växtföljden, bland annat på grund av dålig ogräskonkurrens, vilket kan ge en stor uppförökning av ogräs. Blålupin föredrar lättare jordar och klarar ett lägre ph i marken, samt är en bra förfrukt. Utsädet är relativt dyrt och det kan än så länge vara svårt att få avsättning för grödan om man inte kan använda den själv som foder. Det finns två typer av blålupin, förgrenade sorter och oförgrenade sorter, och de skiljer sig åt i egenskaper som skörd, mognad och ogräskonkurrens. Det är möjligt att odla blålupin upp till Mälardalsregionen då den kräver en relativt lång växtsäsong. Blålupin är ett användbart fodermedel till de flesta djurslag. Förutsatt att man lyckas med ogräsbekämpning och skörd kan blålupin på lätta jordar konkurrera med andra grödor till proteinfoder i Sverige.
4 Abstract Narrow-leaf lupin (Lupinus angustifolius L.) is a nitrogenfixating leguminous plant high in protein which can contribute to more diverse crop rotations and an increase in proteinfeed production in Sweden. Already today narrow-leaf lupin is grown in a small scale in Sweden. It is not host for pea root rot and is therefore a good alternative to pea and faba bean in the crop rotation. Narrow-leaf lupin should not return more often than once every five years in the crop rotation. This because the poor weed competition could possibly increase the amount of weed on the field. Narrow-leaf lupin prefers light soils and can tolerate a lower soil ph, it is also a good precrop. There are two types of narrow-leaf lupin, branched and unbranched. They differ in characteristics like yield quantity, time to maturity and weed competitive ability. Narrow-leaf lupin require a relatively long growing season and should in Sweden be possible to grow as far north as the lake Mälardalen district. As long as you suceed with the weed control and the harvesting, narrow-leaf lupin is an intresting proteincrop for Sweden.
5 Innehållsförteckning 1 Inledning Historia Biologi Klassificering baljväxter Livscykel Odlingskrav Temperaturkrav, vegetationsperiod och skördepåverkande faktorer Jordart och fukt ph och näringskrav Typer och avkastningspotential Odlingsteknik Plats I växtföljden Ympning Sådd Ogräsreglering och samodling Skörd och skördemetoder Användning och avsättning Näringsinnehåll och användning som foder Avsättningsmöjligheter Diskussion...13 Referenslista...15
6 1 Inledning Sverige är idag inte självförsörjande på proteinfoder. Det foder som främst importeras är soja vilket är problematiskt eftersom odlingen är tveksam ur miljösynpunkt och transporterna långa. En stor andel av det importerade fodret skulle kunna ersättas med svenskodlat proteinfoder, och på så sätt ge bättre växtföljder, minskad miljöpåverkan och bidra till bättre lönsamhet på svenska gårdar. Under år med normala väderförhållanden skulle Sverige till och med kunna bli självförsörjande på proteinfoder genom att kombinera odling av proteingrödor med proteinvallar (LRF, 2012). De trindsädesgrödor som främst odlas i Sverige är åkerböna och ärt, vilket vid intensiv odling kan ge problem med ärtrotröta. För att få mer varierade växtföljder behövs det fler olika baljväxtgrödor som kan odlas till proteinfoder och fungera som avbrottsgröda. Särskilt för ekologiska lantbrukare som har ett självförsörjningskrav på foder skulle det vara intressant med en ny kvävefixerande proteingröda (Pauly & Boström, 2007). Blålupin (Lupinus angustifolius L.) eller smalbladig lupin som den också kallas, odlas redan i dag i liten skala i Sverige. Blålupin är en kvävefixerande baljväxt som producerar frön som är rika på protein men fattiga på stärkelse och som används till foder och livsmedel över hela världen (Jordbruksverket 2015). Lupin är till skillnad från åkerböna och ärt inte värdväxt för ärtrotröta (Grau et al., 1991). Med den här litteraturstudien vill jag sammanställa kunskap om odlingsteknik, möjligheter till skörd av blålupin och även lite möjligheter till användning av blålupin i Sverige. Jag kommer också ta upp lite av blålupinens historia och biologi. Jag har framför allt använt mig av litteratursammanställningar, men också av vetenskapliga artiklar och av internet. För att hitta artiklar har jag använt mig av databaser som Web of science och Google Scholar. Jag har även använt resultat från SLU:s ekologiska sortprovning för att göra en jämförelse mellan oförgrenade och förgrenade blålupinsorter. 1
7 2 Historia Lupin är en mycket gammal kulturväxt vars frön enligt Gladstones (1998) har använts som livsmedel i medelhavsområdet i över 3000 år, och i Andernas högland kan det ha använts så länge som 6000 år (Petterson, 1998). Det är möjligt att människan har använt lupin som livsmedel under en ännu längre tid. Det faktum att de trivs bra på lätta jordar, vilket få andra potentiella grödor gör, talar för att lupiner fanns med i det förhistoriska jordbruket, eftersom de torra och lätta jordarna var de som kunde brukas lättast i brist på effektiva jordbearbetningsredskap (Gladstones, 1998). Blålupinen etablerades som jordbruksgröda i norra Europa under 1800-talet. Under tidigt 1800-tal användes blålupinen till djurfoder i sydöstra Frankrike och till gröngödsling i åtminstone Tyskland. Lantbrukare i Suffolk, England använde den till jordförbättring på lätta jordar och som foder till får så tidigt som Efter år 1900 minskade odlingen, bidragande orsaker var att kvävegödselmedel blev billigare och stigande markpriser. Detta gynnade en mer intensiv produktion av cashcrops istället för odling av baljväxtfoder och gröngödsling (Gladstones, 1998). Blålupin domesticerades helt först på 1950-talet vilket skedde i västra Australien. De viktigaste framstegen inom förädlingen som gjordes då var att kombinera gener för lågt alkaloidinnehåll (söthet), med baljor som inte sprack vid mognad och mjukskaliga frön. Detta gjorde det möjligt att skörda lupiner och använda dem som livsmedel utan att processer behövdes för att ta bort skadliga alkaloider (Cowling, Huyghe & Swiecicki 1998). 2
8 3 Biologi 3.1 Klassificering baljväxter Blålupiner tillhör familjen Leguminosae, underfamilj Papilionoideae. De flesta vilda lupinarterna kan hittas i kust och bergsregioner i västra Nordamerika, från Alaska till den mexikanska gränsen, till Anderna i Peru och Argentina. Tolv arter finns beskrivna i den gamla världen, runt Medelhavet och östra Afrika (Gladstones, 1998). 3.2 Livscykel Blålupinens livscykel kan delas in i tre faser, den vegetativa, den blommande och fröfyllnadsfasen. När växten växlar till de olika faserna beror på dagslängd och temperatur. Mycket markfukt samt kallt och molnigt väder främjar vegetativ tillväxt istället för reproduktiv tillväxt. Tillväxten är långsammare än för spannmål i början, trots optimala förhållanden, vilket lätt ger ogräsen ett försprång. Plantan bildar så många som 70 blommor på huvudstammen, och vanligtvis blommar två till tre blommor per dag (Kettel et al., 2003). Lupin är i huvudsak självpollinerande men till viss del även insektspollinerade. Honungsbin är den viktigaste pollinatören, och de är effektiva korspollinatörer. Utan pollinering med hjälp av insekter fås en signifikant lägre skörd, men ingen effekt på tusenkornsvikt och grobarhet (Langridge & Goodman, 1997). Efter befruktningen producerar baljorna vanligtvis fyra till fem frön (Kettel et al., 2003). 3
9 4 Odlingskrav 4.1 Temperaturkrav, vegetationsperiod och skördepåverkande faktorer Temperaturen kan påverka både skörd och proteinhalt (Jansen, 2008). Blålupin är känsligt för höga temperaturer från början av blomningen och fram till baljmognad vilket kan leda till minskad fröskörd. Vid ett odlingsförsök med olika temperaturer reducerades skörden till hälften vid odling i växthus med en medeltemperatur på 19 C (20 C/16 C dag/natt) jämfört med skörden utomhus där medeltemperaturen var 16 C. Trots en högre proteinhalt vid 19 C än vid 16 C så blev den totala proteinskörden högst vid 16 C (Jansen, 2008). Den temperatursumma som krävs för att blålupin ska mogna varierade i en finsk studie mellan 982 och 1364 (Lizarazo, Santanen & Stoddard, 2010). Det motsvaras av en gynnsam temperaturzon på temperatursummman och geografiskt i Sverige motsvaras det av södra Sverige upp till Mälardalsregionen och delar av Värmland. Temperatursumma är den sammanlagda dygnsmedeltemperaturen över 5 plusgrader under vegetationsperioden och det ger ett mått på hur varm vegetationsperioden är (Markinfo, 2007). 4.2 Jordart och fukt Blålupin odlas helst på lättare jordar som sand eller mojordar (Jordbruksverket, 2015), detta att jämföra med åkerböna som är torkkänslig och helst ska odlas på lättlera till styv lera (Jordbruksverket, 2013). Lupin är torktolerant, men har ett stort behov av vatten vid blomning och baljsättning (Jordbruksverket, 2015). 4
10 4.3 ph och näringskrav Vilda lupiner växer generellt på väldränerade jordar med ett ph som är neutralt till surt. Till skillnad från många andra grödor bildar inte blålupin några interaktioner med mykorrhizasvampar (Longnecker, Brennan & Robson, 1998). Lupin utvecklar en pålrot med mindre sidorötter och på sandiga jordar kan lupinen inom 6 veckor från sådd ha utvecklat en 1 m djup rot. I takt med att pålroten växer utvecklas kvävefixerande noduler. Den snabba och djupa rottillväxten gör att blålupin kan utnyttja näring som inte vete och andra baljväxter kommer åt med sina grundare rotsystem (Kettel et al., 2003). För att avgöra hur mycket grundgödsling som behövs är en markkartering det bästa beslutsunderlaget. En blålupingröda med välfungerande noduler som kvävefixerar behöver inte tillföras kvävegödsel utan är självförsörjande på kväve. Gödsling med kväve ökar sällan skörden, utan stimulerar ogrästillväxten och missgynnar kvävefixeringen (Kettel et al., 2003). Vid höga halter av kväve i jorden fixerar inte lupinen något eget kväve eftersom det då är lättare att ta upp det som redan finns (Longnecker, Brennan & Robson, 1998). Enligt Rahbeck-Pedersen (2004), ska lupin inte vara känsligt för låga nivåer av fosfor på grund av sitt omfattande rotsystem men ha ett visst kaliumbehov. Blålupin är känslig för mikronäringsbrist av järn, kobolt (Longnecker, Brennan & Robson, 1998). och mangan (Kettel et al., 2003). En bra försörjning av järn och kobolt är viktigt för att kvävefixeringen ska fungera (Longnecker, Brennan & Robson, 1998). Manganbrist visar sig som sprickbildning på fröna, som ofta uppkommer efter en kort torka eller under baljfyllnad efter långvarig torka. Detta eftersom manganupptaget är ineffektivt om matjorden är torr och mangan är relativt immobilt i växten (Kettel et al., 2003). 5
11 5 Typer och avkastningspotential Det finns två typer av blålupin, förgrenade och oförgrenade. Oförgrenade sorter mognar tidigare än förgrenade sorter och ska helst samodlas med spannmål för att få bättre ogräskonkurrens (LRF, 2012). Förgrenade sorter ska konkurrera bättre mot ogräs och avkasta mer än oförgrenade sorter (LRF, 2012) men mognar istället ojämnt och två till tre veckor senare än havre och vårvete (Rahbek Pedersen, 2004). Sortprovningen ger underlag till att undersöka blålupinsorters olika odlingsegenskaper och utfördes mellan åren 2001 och 2013 på olika platser i södra Sverige, bland annat Gotland, Skåne och Östergötland. Antalet sorter som testades var drygt tio stycken, sex förgrenade och fem oförgrenade sorter. Alla sorter i ett försök skördas när den tidigaste är tröskmogen. Det medför att sena sorter ofta skördas vid högre vattenhalt än tidiga sorter. Vattenhalten i fröet vid skörd ger därför en indikation på hur tidig eller sen en viss sort är. Sortprovning av blålupin visar att förgrenade sorter gav högre skörd, samt var högre än oförgrenade sorter vid skörd, trots det var skillnaden i ogräsvikt försumbar. Den högsta vattenhalten vid skörd uppmättes i förgrenade sorter (46%) och variationen i vattenhalt mellan olika sorter och år var 32 procentenheter (tabell 1). För oförgrenade sorter var variationen i vattenhalt mindre, bara 14 procentenheter. 6
12 Tabell 1 Sammanställning av data från sortprovningen av blålupin Medeltal följt av standardavvikelsen inom parantes. För vattenhalten även max och minvärden. Lupintyp Förgrenad n=35 Oförgrenad n=11 Skörd kg/ha Ogräs g/m 2 Vattenhalt vid skörd % Vattenhalt vid skörd Max-minvärde, % Höjd vid skörd cm 2889 (990) 390 (387) 27 (8) (11) 2226 (445) 397 (344) 24 (5) (8) 7
13 6 Odlingsteknik 6.1 Plats I växtföljden Blålupin är en bra förfrukt, som ger en bättre kväveeffekt än ärt och åkerböna, men den konkurrerar dåligt mot ogräs (Rahbeck Pedersen, 2004). Blålupin kan odlas på samma plats vart 4:e år, men på grund av risken för uppförökning av rotogräs så är det mer lämpligt med vart 5:e till 6:e år (Jordbruksverket, 2015). Lämpliga förfrukter till blålupin är höststråsäd och gräsfrövallar, eftersom det både efterlämnar en bra markstruktur och ett lågt ogrästryck av både vårgroende- och rotogräs (Jordbruksverket, 2015). Varken lupin eller åkerböna bör odlas där man har problem med perenna ogräs som kvickrot, åkertistel eller åkermolke (Boström, 2005). Det finns inga växtföljdssjukdomar som är något problem i Sverige idag eftersom odlingen sker i så begränsad omfattning. På sikt kan växtföljdssjukdomar som vissnesjuka komma att bli ett problem (Rahbeck Pedersen, 2004). Enligt danska försök finns det risk för att fusariumpatogener på lupin även kan infektera rötterna på åkerböna, men däremot inte på ärt. De danska rekommendationerna säger därför att det bör gå ett år mellan odling av ärt och lupin, och två år mellan lupin och lupin eller åkerböna (Boström, 2005). Ärtrotröta kan bli ett stort problem när ärt återkommer för ofta i växtföljden. Ärtrotröta kan också angripa åkerböna, men har även hittats på lusern, gul sötväppling och fodervicker. Ärtrotröta har aldrig hittats på blålupin, vilket gör den till en bra avbrottsgröda i växtföljden (Levenfors, Lager & Gerhardson, 2001). Blålupin är smakligt för vilt, men i större odlingar borde det inte utgöra något problem (LRF, 2012). 8
14 6.2 Ympning Blålupin bildar symbios med en kvävefixerande bakterie som heter Bradyrhizobium lupini, (Perry et al., 1998) och det är inte samma bakterie som för åkerböna och ärt (Boström, 2004). Vid odling på en ny plats ympas utsädet med bakteriekultur (Rahbek Pedersen, 2004). Arten B. lupini är mycket persistent i jorden, så ny inokulering behövs oftast inte när odling av lupin förekommit tidigare på samma plats (Perry et al., 1998). Ett danskt försök har visat att plantornas biomassa ökade med 58 % och skördenivån med 30 % vid en lyckad ympning (Rahbek Pedersen, 2004). Ett examensarbete vid Alnarp har dock antytt att ympning inte alls skulle behövas utan att blålupins kvävefixerande rotsymbiont skulle förekomma naturligt i jorden (Fröberg, 2013). 6.3 Sådd Utsädet till blålupin är dyrt, som ett exempel ca kr/kg för sorten Boregine 1. Fröna är känsliga för felaktig hantering mellan skörd och sådd. Hanteringen bör därför begränsas till ett minimum för att minska skadorna (Kettel et al., 2003). Vid sådd av blålupin är det viktigt att inte så i för kall jord och att sådden inte sker för djupt, max 3-4 cm, detta för att få en snabb uppkomst (Rahbek Pedersen, 2004). Uppkomsttiden beror av markfukten, temperatur och sådjupet, men ligger på ungefär 3-10 dagar (Kettel et al., 2003). Vårplöjning är att föredra för att snabbare få en varm jord (LRF, 2012). Den rekommenderade utsädesmängden varierar med mellan olika källor. Enligt LRF:s Goda Affärer med nära protein (2012) är kg/ha en lämplig mängd, Rahbek Pedersen (2004) anger 100 plantor/m 2 för både förgrenade och oförgrenade sorter. Fröfirman Scandinavian Seed uppger i sin odlingsguide för 2015 att ett lämpligt plantantal för förgrenade typer är plantor/m 2 och plantor/m 2 för de oförgrenade sorterna. Tusenkornsvikten för svenskodlad lupin har i försök varierat mellan ca 120 och 190 g (Fältforsk, 2016). 6.4 Ogräsreglering och samodling Blålupin har precis som åkerböna en långsam tillväxt i början, och är därför känslig för ogräskonkurrens då (Boström, 2004). Det finns få registrerade preparat godkända för användning i lupin så man är till stor del hänvisad till ogräsreducerande åtgärder innan sådd och till mekanisk ogräsbekämpning (LRF, 1 Olssons frö, prislista för vallfrö
15 2012). Mekaniska åtgärder mot ogräs kan alltid ha en negativ effekt på skörden genom de skador som orsakas på beståndet, men det kan ändå vara motiverat. Lupin som skördas till frö skördas sent, och därmed får ogräsen en lång tid på sig att producera frö som ökar markens ogräsfröbank, vilket kan ställa till med problem senare i växtföljden genom ökad mängd ogräs. Blålupin klarar av ogräsharvning och radhackning mycket bra (Boström, 2004) så länge man undviker det känsliga hjärtbladstadiet (Rahbek Pedersen, 2004). Vid odling av lupin för eget foderbruk, rekommenderas att samodla oförgrenade sorter med till exempel havre eller vårvete för att minska problemen med ogräs (Jordbruksverket, 2004). Ett svenskt försök har visat att blålupin är mest fördelaktigt att samodla med vårvete, därefter korn och havre (Boström, 2008). 6.5 Skörd och skördemetoder Blålupin tröskas sent, ofta så sent som i oktober. Skörden till moget frö bör ske när baljorna är mörka, bladen har trillat av och fröerna ligger lösa i baljorna (LRF, 2012). När tröskning av moget frö inte är möjligt, till exempel på grund av för höga vattenhalter som gör torkningen dyr, kan ensilering vara ett alternativ. Antingen genom skörd och ensilering av toppskott, som är mer näringsrika än de fiberrika nederdelarna av stjälkarna, eller skörd av frö vid % vattenhalt följt av krossning och ensilering. Det går också att skörda hela plantan tidigt som grönmassa för ensilering som helsädesensilage eller för direktutfodring (Pauly & Boström, 2007). 10
16 7 Användning och avsättning 7.1 Näringsinnehåll och användning som foder Lupin är en användbar foderråvara till de flesta husdjur, både enkelmagade och idisslare. Trots det höga proteininnehållet så är halten av metionin och lysin låg, vilket inte har så stor betydelse för idisslare, men spelar större roll vid användning som foder till grisar och fjäderfä. Då finns möjligheten att komplettera med andra fodermedel eller med syntetiska aminosyror (Edwards & van Barneveld, 1998). I svenskodlat blålupinfrö har råproteinhalten legat på % torrsubstans, halten varierar med förhållandena och sorter (Boström, 2004). Energi och fiberhalten är hög (tabell 2), samtidigt som fröna innehåller lite fett och stärkelse (Pauly & Boström, 2007). Tabell 2. Näringsvärde för blålupinfrö (Pauly & Boström, 2007). Råprotein Energi Fiber NDF Fiber ADF Fett Stärkelse Innehåll 30-35% av ts MJ/kg ts Ca 22% av ts Ca 18% av ts 6%av ts Under 10% av ts Lupin kan innehålla antinutritionella substanser som alkaloider, saponiner och tanniner, och som kan begränsa användningsområdena för lupin som foder, men nya sorter av blålupin har en mycket låg halt av dessa ämnen (Edwards & van Barneveld, 1998). 11
17 7.2 Avsättningsmöjligheter Odlingen och användningen av blålupinfrö är fortfarande så begränsad i Sverige att det är svårt att få avsättning för egenodlat lupinfrö genom de stora foderfirmorna. Svenska foder tar emot lupin i Åhus och Västerlösa foderfabrik för eftersäsongsleverans. Lantmännen 2 tar inte emot lupinfrö eftersom de uppger att det inte finns någon efterfrågan på det. 2 Peter Annas, Lantmännen, mejl,
18 8 Diskussion Blålupin har goda förutsättningar för att fungera som ett bra proteinfoder och en bra proteingröda i Sverige. Proteinsammansättningen är mycket god och den kan fungera som en bra avbrottsgröda i växtföljden. Blålupin är självförsörjande på kväve, anspråkslös vad gäller fosforbehovet och är dessutom inte värdväxt för ärtrotröta. Blålupin är mer torktålig än åkerböna, avkastar bäst på lätta jordar och klarar lägre ph än många andra jordbruksgrödor. Dessutom finns det möjligheter att skörda den på flera olika sätt vilket skapar flexibilitet. Den låga skörden uppvägs av att proteininnehållet är högt, högre än för till exempel ärtor. Blålupin som en gröda i växtföljden är inte bara för djurgårdar som har användning för proteinfoder själva. Även om det finns få kommersiella kanaler för att få avsättning för blålupin så finns det andra vägar att gå. Ett alternativ skulle kunna vara att försöka sälja på mötesplatsen för svenska fodergrödor, där lantbrukare från hela landet kan annonsera gratis och köpa eller sälja foderpartier. Ett annat sätt att få avsättning skulle kunna vara att inleda ett samarbete med en granne med behov av proteinfoder. Det finns ett sort behov av svenskproducerat proteinfoder inom de flesta djurproduktionsgrenar och att bli av med grödan borde inte vara så svårt om man är beredd att gå utanför de vanliga kanalerna. Det första att ta ställning till vid odling av blålupin är att bestämma sig för om det är en förgrenad eller oförgrenad sort man ska välja. De oförgrenade sorterna uppvisade i sortprovningen en mindre variation i vattenhalt vid skörd jämfört med de förgrenade sorterna, vilket skulle kunna tolkas som jämnare och säkrare mognad. Vid odling till moget frö spelar det stor roll för om odlingen kommer att lyckas. Olika källor har angett olika utsädesmängder och på olika sätt. Att ange utsädesmängden i kg per hektar kan vara vanskligt då det inte tar hänsyn till varierande tusenkornsvikt och grobarheten som ofta är låg. Det är då exaktare att ange det i plantor per m². Med en grobarhet på 75% och 100 plantor /m 2 varierar utsädesmängden per hektar mellan 160 kg och 253 kg beroende på om 13
19 tusenkornsvikten är 120 g eller 190 g. I renbestånd är det bra med ett något högre antal plantor per m² för oförgrenade sorter jämfört med förgrenade. Lämplig utsädesmängd ska självklart anpassas till såtidpunkt och de rådande förhållandena. Blålupinens begränsningar i vårt klimat ligger i att odlingssäkerheten kan vara låg, främst på grund av begränsningar av odlingssäsongens längd och konkurrens från ogräs. Den är inte lämplig att odla på fält med ett högt ogrästryck, och ett dåligt bestånd kan ge ett stort tillskott till markens ogräsfröförråd. I nuläget är blålupin en gröda för södra Sverige, detta på grund av behovet av en lång och varm vegetationsperiod. Årsmånen spelar också roll, ett år med en sen vår eller tidig höst finns det risk för att blålupinen inte hinner mogna i tid för att skörd av tillräckligt moget frö ska kunna ske. Sådana år kan det vara bättre att ensilera grödan istället för att skörda omogna frön som kräver mycket torkning. Utsädet är relativt dyrt och det kan utgöra en begränsande faktor till om odlingen blir ekonomiskt lönsam, och det kan kännas riskabelt att investera i dyrt utsäde för en gröda med relativt låg odlingssäkerhet. Blålupin är inte en alternativ gröda för tyngre jordar, då är det bättre att satsa på åkerböna. Viltskador kan vara ett problem eftersom blålupin är begärlig för viltet. Särskilt i mellanbygder med ett fragmenterat landskap med mindre åkrar blandat med skog kan nog viltet bli ett problem. För att öka odlingen av blålupin kan erfarenheter av odling i större skala från svenska lantbrukare behöva dokumenteras och spridas. Hur många år blir det en bra skörd och hur många år misslyckas odlingen, hur ofta är det möjligt att lyckas tröska blålupin som moget frö? Hur mycket spelar årsmånen in för att odlingen ska lyckas? Hur stor variation i egenskaper finns det mellan olika sorter? Det skulle också vara en fördel med en utökad sortprovning av nya blålupinsorter för att undersöka skillnader i tidighet och avkastning, men även att undersöka om det finns förädling att göra för att öka odlingens potential under svenska förhållanden. Med rätt kunskap och under lämpliga förutsättningar finns det en outnyttjad potential i att odla mer blålupin i Sverige för att öka produktionen av vegetabiliskt protein och variera ensidiga växtföljder. 14
20 Referenslista Boström, U. 2004, Åkerböna eller lupin ett alternativ till ärtor? Forskningsnytt, (nr 4) 2004 ss Tillgänglig: [ ] Boström, U. (2005) Hur nyttjar vi bäst trindsäden i växtföljden? I Ekologiskt lantbruk. Ultuna, Uppsala November. Tillgänglig: Boström, U. (2008). Intercropping Narrow-leafed lupins with cereals for whole crop harvest, I Proceedings 12th international lupin conference. Fremantle, Western Australia september. Tillgänglig: [ ] Cowling W.A. Huyghe C. och Swiecicki W. 1998, Lupin breeding, I:Gladestones J.S, Atkins, C.A, Hamblin, J. (red) Lupins as crop plants, CAB International Wallingford Oxon, UK, s Edwards, A. C. van Barneveld, R. J.1998, Lupins for livestock and fish I: Gladestones J.S, Atkins, C.A, Hamblin, J. (red) Lupins as crop plants CAB International Wallingford Oxon, ss Fröberg, C Förekomst av rotknölsbildande bakterier för brun böna och blålupin i olika jordar. Grundnivå, G2E. Alnarp: SLU, Institutionen för biosystem och teknologi FältForsk Frisökning i FältForsks databas: Gladstones, J.S. 1998, Distribution, Origin, Taxonomy, History and Importance i: Gladestones J.S, Atkins, C.A, Hamblin, J. (red) Lupins as crop plants CAB International Wallingford Oxon, UK, ss.1-39 Grau, C. R., Muehlchen, A. M., Tofte, J. E. & Smith, R. R Variability in virulence of Aphanomyces euteiches Plant Disease 75 (11): ss
21 Jansen, G Effects of temperature on yield and protein content of lupinus angustifolius cultivars; In: J.A. Palta and J.B. Berger (eds). Lupins for Health and Wealth. Proceedings of the 12th International Lupin Conference, Fremantle, Western Australia. International Lupin Association, Canterbury, New Zealand. Jordbruksverket ( ). Ekologisk odling av åkerbönor, ärtor och lupin Tillgänglig: avakerbonorarterochlupin e9ac46144f41921cdc29b.html [ ] Jordbruksverket, (2012) Ekologisk odling av åkerböna, råd i praktiken, Jönköping, Jordbruksverket [Broschyr] Tillgänglig: [ ] Kettel, K. Tuck, B. Payne, W.A. Chen, C. Machado, S. & Karow, R Narrow-leaf Lupin. Oregon state university. Dryland cropping systems. [Broschyr] [ ] Langridge D.L. and Goodman R. D A study on pollination of lupins, (Lupinus angustifolius) Australian journal of experimental agriculture and animal husbandry: Volume 17, ss Lantbrukarnas riksförbund Goda affärer med nära protein. Lantbrukarnas riksförbund. [Broschyr] [ ] Tillgänglig: Levenfors J., Lager J., & Gerhardson B Svampsjukdomar i baljväxtrika växtföljder. Fakta - jordbruk, SLU. Lizarazo, C. Santanen, A. & Stoddard, F Nutritive quality of Finnish grown grain legumes. Helsinki, Finland. Department of Agricultural Sciences, University of Helsinki. NJF Report Vol6 No 2 Longnecker N. Brennan R. Robson A Lupin nutrition I: Gladestones J.S, Atkins, C.A, Hamblin, J. (red) Lupins as crop plants, CAB International Wallingford Oxon, UK, ss Markinfo, SLU, ( ) Klimat [ ] Markinfo, SLU, ( ) Vegetationsperiodens längd [ ] Markinfo, SLU, ( ) Temperatursumma [ ] Pauly, T. Boström, U Lupiner, ett nytt proteinfoder för mjölkkor? Odling och konservering, Uppsala, SLU. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, rapport 267 Perry, M. W. Dracup, M. Nelson, P. Jarvis, R. Rowland, I. French R. J. 1998, Agronomy and Farming systems I: Gladestones J.S, Atkins, C.A, Hamblin, J. (red) Lupins as crop plants CAB International Wallingford Oxon, UK, ss
22 Petterson, D.S. 1998, Composition and Food uses of Lupins I: Gladestones J.S, Atkins, C.A, Hamblin, J. (red) Lupins as crop plants CAB International Wallingford Oxon, ss Rahbeck Pedersen, T. 2004, Odlingsbeskrivningar trindsäd. Jordbruksverket. I kurspärmen Ekologisk växtodling [Broschyr] Tillgänglig: [ ] Svenska foder, Proteingrödor guide [ ] 17
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Inhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Odling och användning av proteingrödor
Odling och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik tel.010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor pratar vi om? Åkerböna (Vicia faba)
Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?
Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Lupiner, ett nytt proteinfoder för mjölkkor? Odling & konservering
Lupiner, ett nytt proteinfoder för mjölkkor? Odling & konservering Thomas Pauly 1 & Ullalena Boström 2 1 Institutionen för husdjurens utfodring & vård, Kungsängens Forskningscentrum, 753 23 Uppsala. Thomas.Pauly@huv.slu.se
Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851
Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Samodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?
Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster
Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige
Svensk sojaodling nuläge och framtid AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Vad är soja? Soja (Glycine max) är en av världens största grödor. Odlas över
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala
Skörd, rostning och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala När skall man tröska? Åkerböna och soja är ofta mogna senare delen av september
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna
Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna Økologi Landscentret 8 försök med trindsäd i renbestånd och samodling 2001-2003 Korn, ärt, lupin, åkerböna Två sorter av trindsäd Gödsling = 50 kg
Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd
Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd Växjö möte 2018 12 04 Gunnel Andersson Jordbruksverket gunnel.andersson@jordbruksverket.se Odla aldrig
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se
Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2008 Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto:
Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och
Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige
Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Vilka baljväxter pratar vi om? Åkerböna/bondböna Trädgårdsböna
Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019
Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att
Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan
Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet
Svenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046-325851
Svenska Foders strategi för proteinförsörjning Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046-325851 Svenska Foders strategi för proteinförsörjning Varför köper Sverige soja från Brasilien? Vår självförsörjningsgrad
ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST
Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar
Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria
Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser
PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi
PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi Utgiven av: HIR Malmöhus AB Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Ärter Odlingsförutsättningar 4 Kalkyl
Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD
RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,
Svensk sojaodling forskningsläget med utblick mot Nordeuropa
Svensk sojaodling forskningsläget med utblick mot Nordeuropa AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Uppsala Fredrik.Fogelberg@jti.se Vad är gjort till idag? Projekt 2010-2012
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
POM. Programmet för odlad mångfald
Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och
Odlingsbeskrivning för industrihampa
Odlingsbeskrivning för industrihampa Text & foto Jonas Ivarson HS Kristianstad 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel
Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Svensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Helsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken
Helsäd i ekologisk odling Råd i praktiken Jordbruksinformation 7 2007 Helsäd i ekologisk odling Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Omslagsfoto: Jonas Ivarson, HS, Kristianstad Helsäd är ettåriga
Frö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
NoSoy Helgegården, Skepparslöv 2011 08 31
NoSoy Helgegården, Skepparslöv 2011 08 31 Sortutveckling som möter kraven Desirée Börjesdotter, SW Seed Trindsäd uppdraget att hitta de bästa sortera för den svenska marknaden, i åkerböna ingen egen förädling.
HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag
Ärtrotröta Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Brandsberga gård/sbu AB Aphanomyces euteiches orsakar ärtrotröta Ser ut som en svamp Har mycel, men är närmare släkt med alger Infekterar rötter
Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Ekologisk odling av åkerböna Råd i praktiken
Ekologisk odling av åkerböna Råd i praktiken Jordbruksinformation 7 2013 1 Ekologisk odling av åkerböna Åkerbönor har hög proteinhalt av god kvalitet. Åkerböna kan ersätta importerad soja vilket är både
Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet
Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel
Lägesrapport för projektet Effekter av svaveltillförsel i åkerböna Dnr 4.1.18-9983/16 Erhållet resultat 2017 Näringsinnehåll i begynnande blomning Innehåll av makro- och mikronäringsämnen i grönmassan
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket
Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!
Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se
Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter
Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014 2016 2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för f r husdjurens
Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige
Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Värdet av honungsbins pollinering
Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
LRF PROTEINHANDBOK RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS. Goda affärer med nära protein. En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder
PROTEINHANDBOK LRF RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS Goda affärer med nära protein En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder 1 LRF PROTEINHANDBOK PROTEINHANDBOK LRF Goda affärer med nära protein En
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Bin, bidöd och neonikotinoider
Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna
Sådd direkt eller i skydd?
Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna
Framgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten
Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr
nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap ekologisk odling nr 3 2001 Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson Varför bestämma klöverhalten? Klöver kan fixera luftkväve med
Vad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.
Vetenskaplig rapport för projektet: Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar. Studiernas omfattning Projektets viktigaste frågeställning gällde ärtrotrötans
Odling av baljväxter för humankonsumtion i Sverige
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Odling av baljväxter för humankonsumtion i Sverige En handbok som beskriver de biologiska och teknologiska förutsättningarna för
Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk
Slutrapport 131219 till SLU EkoForsk för projektet SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk Projektdeltagare: Kerstin Berglund (projektledare, markfysik) Inst f mark och miljö,
Bra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Hur ökar vi användningen av svenskodlad trindsäd som proteinfoder?
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Hur ökar vi användningen av svenskodlad trindsäd som proteinfoder? Fredrik Olofsson & Mårten Johansson Självständigt arbete 10
Ogräsharvning. Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping Foto: Peter Oddskaer. Foto: Anders Riis
Ogräsharvning Foto: Anders Riis Foto: Peter Oddskaer Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Linköping 20101207 Ogräsharvning har ingen effekt mot rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson Foto: A-M Dock
Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Svensk djurhållning utan soja
Svensk djurhållning utan soja Välkomst, inledning Elin Windfäll, LRF Kraftsamling växtodling I nuläget kan importerad soja från Sydamerika i foderstaten innebära att svensk animalieproduktion kritiseras