PTS konsultationssvar på hybridmodell version 7.1

Transkript

1 DATUM DIARIENUMMER 26 november /23 PTS konsultationssvar på hybridmodell version 7.1 Post- och telestyrelsen

2 Innehåll 1 Inledning Kommentarer från TeliaSonera Generella synpunkter på hybridmodellen Logaritmering av nyttjandet av Core-nätet Tillkommande kostnader förenade med kraftförsörjning Timkostnader egen personal Referenserbjudande för hel och delad ledning Installation hel ledning från telestation Särskilda priser för sub-loops Särskilda priser vid byte mellan sub-loop och kopparaccess som utgår från telestation Den nya produkten aktivering Byte från delad till hel ledning Kvartalsavgifter koppar Referenserbjudande för samlokalisering Indragning operatörsägd kabel Stationskabel Kraft och kyla Kostnader för strömförsörjning Etablering skåp Referenserbjudande för samtrafik Anslutningspunkt och anslutningskapacitet Non-PSTN Kommentarer från Telenor Use of alternative access solutions Installation and activation of raw copper Product volume assumptions Depreciation Bad debt Kommentarer från Tele LLUB och Bitström LLUB Koppar punkt-till-punkt Övriga kommentarer PTS 1

3 1 Inledning Detta dokument sammanfattar synpunkter från operatörer från konsultationen avseende hybridmodell version 7.0 och Post- och telestyrelsens (PTS) kommentarer till dessa synpunkter. PTS kommentarer på operatörernas synpunkter visas inom ram. Den 24 september 2009 publicerade PTS ett utkast till hybridmodell version 7.0. PTS bjöd in operatörer till att ge synpunkter på detta utkast. Synpunkterna skulle vara PTS tillhanda senast den 28 oktober 2009 efter att samrådsparterna begärt förlängning från 23 oktober. Följande operatörer inkom med synpunkter: TeliaSonera AB (TeliaSonera), Telenor Sverige AB, B2 Bredbandsbolaget och Glocalnet Scandinavia AB (Telenor) samt Tele2 Sverige AB (Tele2). PTS har i detta konsultationssvar valt att endast inkludera de synpunkter vilka har eller kan ha en direkt bäring på årets uppdatering av modellen. Återkommande synpunkter som har besvarats i tidigare konsultationssvar har inte inkluderats såvida inte uppgifter har tillkommit vilka har föranlett ett ändrat ställningstagande. Samtliga inkomna synpunkter har emellertid beaktats av myndigheten. Uppdateringen av hybridmodellen har resulterat i ett antal förändringar av modellen. Ändringar av modellen framgår av respektive modell och arbetsblad changes samt förändringar i model documentation avsnitt 1.2. Den slutliga hybridmodellen (version 7.1) kommer tillsammans med prismetoden att ligga till grund för myndighetens tillsyn av prissättning av samtrafik och priser på produkter och tjänster i accessnät under år Under år 2010 kommer en revidering av den fasta hybridmodellen att genomföras. Revideringen kommer att ske i samråd med branschen. I samband med arbetet med revidering kommer en uppdatering av volymer och andra antaganden att göras. Detta innebär att ingen särskild uppdateringsprocess eller samråd kommer att äga rum under år PTS 3

4 2 Kommentarer från TeliaSonera 2.1 Generella synpunkter på hybridmodellen Logaritmering av nyttjandet av Core-nätet Bitström har på allvar kommit in i modellen. Det problem som finns i modellen för bitström är att höga hastigheter/bandbredder blir orimligt dyra. Modellen innebär att t.ex. infrastruktur som inte är bandbreddberoende fördelas med bandbredden som fördelningsbas. TeliaSonera anser att en logaritmering av nyttjandet av Core-nätet skulle kunna vara en rimlig nödlösning i väntan på en mer korrekt modell, men det måste genomföras på alla tjänster och inte bara för bitström. TeliaSonera har inte till fullo haft möjlighet att göra en bedömning av vilken matematisk formel som är den lämpligaste. TeliaSonera är villiga att medverka i att ta fram en sådan lösning. Logaritmen i hybridmodellen introducerades 2007 för att få en bättre relation mellan slutkundspriser på bredband med olika överföringshastighet och grossistpriset för bitström med motsvarande kapacitet. Logaritmen används enbart för att fördela kostnader mellan olika bitströmsprodukter med olika överföringskapacitet. PTS ser i nuläget inget behov av att använda liknande metoder vid andra kostnadsfördelningar i hybridmodellen Tillkommande kostnader förenade med kraftförsörjning I PTS konsultationssvar på co-location modellen i hybridmodell version 6.9, datum 24 september 2009, punkt Underlag för kostnader, avsnitt Avskrivningstider anger PTS följande. Enligt TeliaSoneras ramavtal om samlokalisering framgår att jordnings- /samförbindningsinstallationer bekostas av kunden. Ovanstående stycke är taget ur sitt sammanhang. För att få en hel bild om vad som ingår avseende jordning vid en samlokalisering måste man även läsa stycket ovanför. Hela stycket finns under Jordning i Ramavtalets bilaga 1.1 och har följande lydelse. Skanova Access tillhandahåller anslutning till fastighetens huvudjordningsskena, direkt eller via en potentialutjämningsskena. Vid behov tillhandahåller även Skanova Access en inre ringledare runt kundens utrustning. Ringledaren ansluts till fastighetens huvudjordningsskena direkt eller via en potentialutjämningsskena. Övriga jordnings-/samförbindningsinstallationer i Samlokalisering bekostas av kunden. Detta innebär att TeliaSonera tillhandahåller det som normalt krävs. Däremot får operatören själv bekosta sådant som är unikt för operatörens utrustning t.ex. extra potentialutjämning mellan egna skåp. PTS antagande att kostnaderna är noll är således felaktigt och måste justeras. 4 PTS

5 PTS anser att det fortfarande är oklart vilka kostnader som TeliaSonera har för det som normalt krävs i fråga om utrustningskostnader för kraft i samband med stationsanpassning. TeliaSoneras kommentar ger dock PTS viss vägledning varför PTS tills vidare har valt att inkludera kostnader för jordning i modellen (nyckeltal enligt version 6.1) Timkostnader egen personal De årskostnader PTS använder i LRIC 7.0 som underlag vid beräkning av timkostnader är uppgifter framtagna 2003 av TeliaSonera. TeliaSonera har vid flera tillfällen framfört att dessa kostnader är för låga. Uppgifterna måste revideras eftersom stora förändringar har skett sedan Nedanstående tabell visar TeliaSoneras nuvarande kostnader. [Tabell] I påslaget för arbetsplats och koncerngemensamma funktioner utgör kostnaderna för de koncerngemensamma funktionerna [ ] av de [ ] kronorna. Resterande [ ] härrör till kostnader för kontorslokal och arbetsplats. För att få fram kostnader per timme har PTS nyckel för beräkning av antal produktiva timmar använts, dvs timmar per år. Att som PTS räkna med 7,5 produktiva timmar per dag är för högt. TeliaSonera har en kollektivavtalad arbetstidsförkortning på 56,3 timmar per år. Tid behöver avsättas för utbildning (ca 5 dagar per år) och till outnyttjad tid (dvs. timmar med få ärenden. Exempel: om ett arbetsmoment tar 0,05 timmar så kan man inte räkna med att en person utför /0,05 = sådana uppdrag per år.) Även när det gäller entreprenörer är timpriserna i LRIC 7.0 för låga. Vid den av TeliaSonera nyligen genomförda upphandlingen för 2010 är kostnaden för en teletekniker [ ] kronor per timme. En datacom-/transmissions-/axe-tekniker är ca [ ] dyrare. PTS kan bekräfta att de aktuella uppgifterna i hybridmodellen om timpriser för egen personal är lika med de uppgifter som tagits fram av TeliaSonera PTS har under reviderat modellen men inte funnit skäl att förändra personalkostnad per anställd. Uppgifter om driftskostnader har genom TDmodellen inhämtats från TeliaSonera. Därefter stämdes dessa uppgifter av mot de uppgifter som då fanns/lades in i hybridmodellen. PTS har dock främst beaktat de totala kostnaderna för olika functional areas i modellen. Totalt sett bedömdes alltså hybridmodellens driftskostnader i fråga om kostnadsslaget löner m.m. då vara tillräckligt höga för en effektiv operatör med beaktande av TeliaSoneras kostnader enligt TD-modellen. Motsvarande avstämning kommer att företas inom ramen för den kommande revideringen av modellen (påbörjas under 2010). PTS 5

6 Eventuella ökningar av lönekostnad per anställd m.m. under perioden mellan två avstämningar förmodas som påpekats tidigare 1 - motverkas fullt ut av tillika kraftiga kostnadsreduceringar som företagits av TeliaSonera under ett flertal år. PTS anser inte att timpriser är för låga i modellen. I modellen är timpriset för teletekniker 375 kronor och 468 kr (25 % högre) för den kategori som motsvarar datacom-/transmission-/axe-tekniker vilket är i nivå med TeliaSoneras uppgifter om timpriser. Timkostnader enligt TeliaSonera inkluderar påslag för närmaste ledare samt stödjande funktioner, vilket beräknas separat i hybridmodellen och därför inte ingår i nyckeltalen för personalkostnaden i hybridmodellen. PTS noterar vid jämförelse av TeliaSoneras timkostnader för egen personal (efter interna påslag) och motsvarande timpriser för entreprenörer att den förra klart överstiger den senare. Obeaktat aspekter kring arbetets art och kvalitet leder detta till slutsatsen att externt utfört arbete borde få en ännu större omfattning i verksamheten. 2.2 Referenserbjudande för hel och delad ledning Installation hel ledning från telestation Skanova tillämpar idag tre olika priser för installation av hel ledning. Nedan förklaras vilka entreprenadarbeten som ingår i respektive pris. PTS måste motivera om visst arbetsinnehåll inte kan anses behövas. Det lägsta priset (f.n. 434 kr) tillämpas då installation sker med enbart kopplingsarbete i telestationens KK till ett förhandsuppkopplat kopparpar. Kopparparet måste med säkerhet vara identifierat som framkopplat i både accessnätet och fastighetsnätet till ett befintligt telejack i en utpekad adress i en bostad eller hos ett företag. Funktionskontroll mellan förbindelserna ändpunkter utförs inte. Det högsta priset (f.n kr) tillämpas då installation sker med kopplingsarbete i telestationens KK och kopplingarbete i access- och/eller fastighetsnätet till ett telejack i en bostad. Vid behov utförs mindre komplettering i fastighetsnätet och uppsättning av nytt telejack. Förbindelsen funktionskontrolleras mellan ändpunkterna. I detta fall har inget förhandsuppkopplat kopparpar till befintligt telejack i en utpekad adress kunnat identifieras. Mellanpriset (f.n kr) tillämpas då installation sker med kopplingsarbete i telestationens KK och med kopplingsarbete i accessnätet samt anslutning till ett fastighetsnät hos företag. Förbindelsen funktionskontrolleras mellan ändpunkterna. Framkoppling i fastighetsnätet och vid behov utökning samt installation av ny termineringspunkt på önskad plats i fastighetsnätet kan beställas som tillägg med tjänsten Arbifas (Arbete i fastighetsnät). Sådan framkoppling/installation i fastighetsnätet kan operatören även beställa av annan leverantör. Skanova äger inte och har inte heller någon information om fastighetsnäten hos företag. Eftersom fastighetsnäten dessutom är mycket olika 1 Bl.a. i konsultationssvar PTS

7 vad gäller storlek och komplexitet är det direkt olämpligt att inkludera arbete i denna nätdel i installationspriset. Det är också mot denna bakgrund TeliaSonera betalar entreprenörer per timme vid fastighetsarbete hos företagskunder. Kostnad för nedkoppling måste även fortsättningsvis ingå i installationsavgiften. Se också avsnittet om Aktivering. Se svar under om nedkoppling och aktivering. PTS vill erinra om Länsrättens dom av den 4 november 2009 i mål angående debitering av avgift vid installation av hel ledning. Enligt denna dom ska en debitering ske efter den lägsta avgiften för installation av hel ledning. En efterdebitering av en högre avgift får göras i undantagsfall om TeliaSonera visat en beställning medfört en installation som krävt faktiskt utfört arbete hos slutkund eller i accessnätet Särskilda priser för sub-loops Sub-loops utgörs av en delsträcka i accessnätet mellan ett kopplingsskåp och en slutkundsadress. Installation av sub-loop innehåller i flertalet fall mer entreprenadarbete och till högre kostnad jämfört med motsvarande installation av kopparaccess som utgår från telestationens KK. Högre kostnad orsakas av att arbete i kopplingsskåp inte kan samordnas med andra uppdrag på samma sätt som arbete i en station. Installation av sub-loop hel ledning: Precis som vid installation av hel ledning från telestationen (beskrivet ovan) finns det behov av tre olika installationstjänster för sub-loop hel ledning med olika priser baserade på vilka entreprenadarbete som ingår i respektive tjänst. Det lägsta priset (f.n. 434 kr) tillämpas då installation sker med enbart kopplingsarbete i kopplingsskåpet till ett förhandsuppkopplat kopparpar. Kopparparet måste med säkerhet vara definierat som framkopplat i både accessnätet och fastighetsnätet till ett befintligt telejack i en utpekad adress i en bostad eller hos ett företag. Funktionskontroll mellan förbindelserna ändpunkter utförs inte. Kostnaden för arbete i kopplingsskåp är högre än i KK på telestationen. Priset för enkel installation av sub-loop måste därför bli högre än för enkel installation i telestationens KK. Det har inte beaktats av PTS. Det högsta priset (f.n kr) tillämpas då installation sker med kopplingarbete i kopplingsskåpet och i access- och fastighetsnätet till ett telejack i en bostad. Vid behov utförs mindre komplettering i fastighetsnätet och uppsättning av nytt telejack. Förbindelsen funktionskontrolleras mellan ändpunkterna. I detta fall har inget förhandsuppkopplat kopparpar till befintligt telejack i en utpekad adressdetalj kunnat identifieras. Kostnaden för arbete i kopplingsskåp är högre än i KK på telestationen. Priset för denna installation av sub-loop måste därför bli högre än för motsvarande installation där kopparaccessen utgår från telestationens KK. Det har inte beaktats av PTS. Mellanpriset (f.n kr) tillämpas då installation sker med kopplingsarbete kopplingsskåpet och i accessnätet samt anslutning till ett fastighetsnät hos företag. PTS 7

8 Förbindelsen funktionskontrolleras mellan ändpunkterna. Kostnaden för arbete i kopplingsskåp är högre än i KK på telestationen. Priset för denna installation av sub-loop måste därför bli högre än för motsvarande installation där kopparaccessen utgår från telestationens KK. Det har inte beaktats av PTS. Framkoppling i fastighetsnätet och vid behov utökning samt installation av ny termineringspunkt på önskad plats i fastighetsnätet kan beställas som tillägg med tjänsten Arbifas (Arbete i fastighetsnät). Sådan framkoppling/installation i fastighetsnätet kan operatören även beställa av annan leverantör. Skanova äger inte och har inte heller någon information om fastighetsnäten hos företag. Eftersom fastighetsnäten dessutom är mycket olika vad gäller storlek och komplexitet är det direkt olämpligt att inkludera arbete i denna nätdel i installationspriset. Det är också mot denna bakgrund vi betalar våra entreprenörer per timme vid fastighetsarbete hos företagskunder. Installation av sub-loop delad ledning: Installationen sker med kopplingsarbete i kopplingsskåpet. Kostnaden för detta entreprenadarbete är högre än för installation av en delad ledning som utgår från telestationens KK och tjänsten behöver därför också ha ett högre pris. Det har inte beaktats av PTS. Operatörsbyte och portbyte inom sub-loop, både hel ledning och delad ledning: Omkoppling sker med kopplingsarbete i kopplingsskåpet. Kostnaden för detta entreprenadarbete är högre än för motsvarande operatörs- eller portbyte av en kopparaccess som utgår från telestationens KK. Dessa tjänster behöver därför ha högre pris än motsvarande tjänster som utförs i telestationens KK. Det har inte beaktats av PTS. PTS har av TeliaSonera begärt att få ett förtydligande kring vilka priser som TeliaSonera betalar för installation av sub-loop. TeliaSonera har gett in ett underlag med installationsfall gällande sub-loop till PTS. Av underlaget framgår emellertid inte vilka kostnader som TeliaSonera anser minst bör ingå i en installation enligt installationsfallen enkel, medium respektive komplex. Det är likaledes oklart vilken resekostnad TeliaSonera anser bör gälla eftersom endast kostnader inom ett intervall har angetts. Det framgår också av TeliaSoneras svar att inga särskilda aktiviteter specificeras i upphandlingen av entreprenadarbeten avseende sub-loop. Vidare kan PTS konstatera att TeliaSonera i sitt referenserbjudande erbjuder installation av sub-loop delad ledning på samma grunder som delad ledning. Sammanfattningsvis anser PTS att TeliaSonera inte har visat varför och på vilka grunder en installation av sub-loop skulle vara dyrare än en installation av hel ledning. Ingen förändring har därför initierats i modellen i detta avseende Särskilda priser vid byte mellan sub-loop och kopparaccess som utgår från telestation Vid operatörsbyte eller produktbyte som innehåller byte mellan sub-loop och kopparaccess som utgår från telestationen krävs kopplingsarbete både i kopplingsskåpet och i telestationen. Dessa tjänster behöver därför ha högre priser 8 PTS

9 än motsvarande tjänster för kopparaccesser som utgår från telestationens KK, baserat på att entreprenadarbeten enligt nedan krävs: Både Hel ledning och Delad ledning Kopplingsarbete i telestationen Kopplingsarbete i kopplingsskåpet Operatörsbyte från/till sub-loop Ja Ja Produktbyte från/till sub-loop Ja Ja Slutkundsflytt från/till sub-loop 1) Ja Ja 1) Vid slutkundsflytt på hel ledning kan tre olika installationsfall förekomma enligt vad som beskrivits på föregående sidor. PTS har som nämnts i av TeliaSonera begärt att få ett förtydligande kring vilka priser som TeliaSonera betalar för installation av sub-loop. Av det underlag TeliaSonera har gett in framgår heller inte om det i hybridmodellen saknas kostnader för installationsarbeten gällande sub-loop i samband med operatörseller produktbyten samt flytt. Att kopplingsarbeten krävs på två ställen är inte i sig tillräcklig grund för att den totala kostnaden ska bli högre för en effektiv operatör eftersom samordning i övrigt kan motverka en sådan eventuell fördyring. Med tanke på att inte några särskilda aktiviteter har specificerats i upphandlingen av installationsarbeten avseende sub-loop utan dessa arbeten utförs inom ramen för en upphandling av installationsarbeten för hel ledning - torde graden av samordningen dessa produkter emellan också i verkligheten vara hög. Sammanfattningsvis anser PTS på motsvarande sätt som i att TeliaSonera inte har visat varför och på vilka grunder en installation av sub-loop skulle vara dyrare än en installation av hel ledning. Ingen förändring har därför initierats i modellen i detta avseende Den nya produkten aktivering Vid möte med PTS den 13 oktober bekräftade PTS att den av PTS kostnadsberäknade tjänsten Aktivering förutsätter att Skanova inte kopplar bort en kopparaccess vid uppsägning för att den senare ska kunna återaktiveras av operatören utan kopplingsarbete i telestationen (eller kopplingsskåpet vid subloop). PTS har förutsatt att Aktivering ska erbjudas för både hel ledning och delad ledning. Att införa en ny tjänst kräver nya villkor i Skanovas avtal med kunderna och i referenserbjudandet. Avtalsändringarna kan visa sig vara så omfattande att Skanova behöver gå ut med en enkät till sina kunder för att ta in och beakta deras synpunkter innan de genomförs. För delad ledning uppstår en speciell situation eftersom den kvarvarande telefonitjänsten kommer att fortsätta passera via operatörens splitter: Operatören måste fortsätta hålla splitterfunktionen i DSLAM-porten aktiverad. PTS 9

10 Om operatören önskar använda porten i sin DSLAM till annan slutkund måste operatören först beställa rakkoppling i KK (i kopplingsskåpet vid sub-loop) mot särskild avgift. Skanova måste skapa nya tjänster för detta. Om splittern går sönder och telefonifunktionen blir påverkad behöver en rakkoppling utföras i KK (i kopplingsskåpet vid sub-loop) som operatören får bekosta. (I dag 705 kr i KK). Två kopparpar i stationskabeln (i operatörens kabel till kopplingsskåpet vid sub-loop) till operatörens utrustning beläggs trots att operatören inte hyr någon kopparaccess. Om någon av Skanovas kunder önskar att Aktivering ska vara möjligt kommer Skanova att låta samtliga kunder via en enkät lämna synpunkter på de förslag till nya avtalsvillkor som Skanova anser erfordras. Skanova fortsätter tills vidare att koppla bort både hel ledning och delad ledning vid uppsägning. Skanova anser därför att kostnaden för framtida bortkoppling även i fortsättningen skall ingå i installationsavgiften. PTS bedömer efter att ha fört diskussioner med TeliaSonera, Tele2 och Telenor i fråga om tjänsten Aktivering att denna tjänst efterfrågas av LLUB-operatörer och att TeliaSonera använder motsvarande tjänst internt. PTS anser därför att tjänsten Aktivering så som den har kostnadsberäknats i hybridmodellen (version 7.1) bör finnas tillgänglig i fråga om hel och delad ledning efter begäran av operatör Byte från delad till hel ledning Att byta från delad till hel ledning är ingen fullständigt automatiserad process. I de fall Telia inte skickar ut entreprenör för omkopplingsarbete lägger Telia ner i genomsnitt 8 minuter per produktbyte. Arbetsmoment som ingår är att kontakta kund och ändra i register. PTS gör alltså rätt som minskar tidsåtgången men minskningen ska endast vara till 8/60 timme. PTS har justerat modellen i enlighet med TeliaSoneras synpunkter Kvartalsavgifter koppar Föregående år höjdes kvartalsavgifterna på grund av en lägre beläggning i accessnätet. Beläggningsgraden fortsätter att minska. Samma korrigering som gjordes i LRIC 6.1 bör därför göras även i LRIC 7. PTS kan bekräfta att modellen har uppdaterats med volymer från TeliaSonera och andra antaganden vilka normalt sett ingår i en uppdatering vari bl.a. beläggningsgrad i accessnätet ingår. Fler parametrar än beläggningsgrad ingår således i uppdateringen varför en viss effekt i fråga om beläggningsgrad kan motverkas av andra parametrars effekter. 10 PTS

11 2.3 Referenserbjudande för samlokalisering Indragning operatörsägd kabel Under perioden januari- september 2009 har endast ett fåtal objekt [ ] levererats. Beträffande indragningar till skåp saknar vi erfarenhet. De genomförda indragningarna har krävt högst varierande entreprenadinsatser. Spridningen av kostnader varierar därför stort, mer än med en faktor 10, beroende på de specifika förutsättningarna i vart enskilt fall. En relativt liten volym i kombination med mycket stor variation i kostnad anser TeliaSonera motiverar en fortsatt offertbaserad prissättning. [ ] PTS har på LLUB-operatörernas begäran inkluderat beräkningar av indragning operatörsägd kabel i modellen. PTS har i samband med detta begärt underlag om kostnader både från TeliaSonera och LLUB-operatörerna men har inte erhållit underlag som är tillräckligt för att kunna dra säkra slutsatser om vilka kostnader som typiskt finns för indragning av operatörsägd kabel. PTS kan inte utesluta att detta beror på att antalet förfrågningar är få och varierar stort när det gäller kostnad. En schablonmässig beräkning riskerar därmed att bli missvisande och oproportionerlig i förhållande till dess insats. PTS slutsats blir därför att produkten även fortsatt bör vara offertbaserad. PTS vill dock göra ett förbehåll att produkten kan komma att schablonberäknas framgent om det kan påvisas att produkten även om den efterfrågas i liten utsträckning och kostnaden för indragning varierar stort som offertbaserad förhindrar ett tillträde för en konkurrent Stationskabel I samband med data request inför LRIC 7.0 tog TeliaSonera fram en kalkyl över kostnader och tider nedlagda vid beställning av stationskabel. TeliaSonera vidhåller att det arbete bolaget lägger ner i sälja och levereraprocesser är nödvändig tid för att stationskabel över huvud taget ska kunna levereras. I sälja ingår att ha alla kontakter med den beställande operatören. I leverera ingår att bereda ordern internt så att utförande instans kan genomföra detaljprojektering. Dessa arbetsmoment ska inte ingå i påslaget för mark-up. Entreprenadkostnaden för dragning av kabel finns med i kalkylen. Det baserar sig på verkliga kostnader för just detta arbetsmoment. Där framgår att merkostnaden enbart för det av entreprenören utförda arbetsmomentet dragning av kabel är [ ] kronor när kabellängden ökar till intervallet meter. TeliaSonera har endast levererat ett fåtal stationskablar under TeliaSoneras bedömning är att detta beror på att marknaden är mättad. Av denna anledning ser TeliaSonera inte heller motivet till sänkt pris. PTS 11

12 PTS ifrågasätter inte att det finns kostnader hänförliga till försäljning av grossistprodukter. PTS vill dock uppmärksamma TeliaSonera på att dessa kostnader till den del de är direkta upptas av den specifika offertkostnaden som utgår vid en beställning och till den del de är indirekta ingår i gemensamma kostnader för accessnätet (s.k. wholesale specific costs) Kraft och kyla Kostnad för kraft och kyla fördelas i Hybridmodellen proportionerligt utifrån den yta som förbrukande utrustning tar i anspråk. En sådan fördelning kan tillämpas där man vet storleken på utrustningen men det saknas information om verklig effektförbrukning. En konsekvens av fördelning baserad på yta är att begreppet yta per samlokskåp inte bara är en fråga om hur stort utrymme som krävs för att kunna tas sig fram till skåpet och för kunna öppna skåpdörren. Yta per skåp är också avgörande för hur stor del av de gemensamma kostnaderna såsom strömförsörjnings- och kylkostnaderna som ska allokeras till samlokaliseringen. En ändring av indata i hybridmodellen från 1,2 m 2 till 1 m 2 per samlokskåp förändrar inte den faktiska kostnaden för strömförsörjning/kylning. Under 2007 fördubblades tillåten maxeffekt från 1 kw till 2 kw per samlokskåp. Denna förändring har inte beaktats vid beräkning av kostnaden per skåp trots att det innebar en fördubbling av de faktiska kostnaderna för strömförsörjning/kyla per samlokskåp. En fördelning av kostnader utifrån yta är olämpligt, särskilt när effekt-/kylbehovet anges i beställningen av Samlokaliseringen och därmed är känt. Mer rättvist vore att fördela strömförsörjnings/kylkostnader för Samlok utifrån verkligt effektbehov och energiförbrukning. TeliaSoneras förslag är att kostnaden för strömförsörjning/kyla för delas upp i två delar. En del som avspeglar max effektuttag, idag 2 kw per skåp och en del som speglar energiförbrukningen (medeleffektförbrukning under ett år, kwh/år). Är detta inte möjligt att åstadkomma i hybridmodellen måste den yta som fördelas till ett Samlokskåp anpassas så att rätt kostnad för kraft och kyla fördelas. I ett Samlokskåp är maximalt tillåten effektförbrukning 2kW vilket ska jämföras med att kylsystemet för en telelokal dimensioneras för en snittförbrukning på 400 W per kvm. Utifrån ett sådan resonemang skulle varje skåp tilldelas 5 m 2. Ett annat alternativ, för att undvika överhettning i samlokskåpen, är att begränsa effektförbrukningen till 400 W/skåp vid 1 m 2 /skåp (jfr dansk hybridmodell där man tillämpar max 450 W per skåp alternativ 300 W/m 2 ). Det är korrekt att kostnader för bland annat strömförsörjningsutrustning allokeras till yta som utrustning belägger. Förhållandet mellan yta och effektförbrukning har i modellen varit 1000 watt per rack, vilket i tidigare versioner av hybridmodellen inneburit 1000 watt medelförbrukning och maxförbrukning. Idag är antagandet i modellen att medelförbrukningen uppgår till 700 watt och maxeffekten är 1000 watt. PTS noterar att TeliaSonera under 2007 har förändrat villkor för maxeffekt per skåp, vilket PTS inte varit medveten om men torde även ha inneburit att TeliaSonera tagit mer betalt för en ökad strömförbrukning. PTS ifrågasätter dock 12 PTS

13 att detta skulle innebära en fördubbling av kostnaderna för utrustning för energi och kyla som ingår i kostnaden per kvadratmeter. PTS förutsätter att en ökad maxeffekt inte endast gäller samlokaliseringsskåp utan rimligtvis även andra skåp varför det saknas skäl att tro att det skulle allokeras för lite kostnader till Samlokskåp. PTS anser inte att det finns skäl att korrigera ytan som fördelas till ett samlokskåp. Möjligtvis kan det finnas skäl att förändra vilken metod som används för fördelning av gemensamma kostnader för energi/kyla/säkerhet i modellen. En sådan förändring skulle dock vara omfattande vilket inte är rimligt att genomföra i en uppdatering. En eventuell översyn skulle då behöva omfatta den totala efterfrågan på strömförsörjning vilket i dag inte är inkluderat i hybridmodellen. PTS noterar att TeliaSoneras resonemang om yta för skåp förutsätter att snittförbrukningen är lika stor som maxförbrukningen vilket inte är ett rimligt antagande. Vad beträffar överhettning så förutsätter PTS att framtagandet av TeliaSoneras nya riktlinjer, som medger en maxkapacitet om 2000 watt, har beaktat risken för just detta. Om det har bedömts vara möjligt att tillåta 2000 watt per rack framstår det som ineffektivt att begränsa effektförbrukningen till 400 watt Kostnader för strömförsörjning Den verkningsgrad som anges till 88% antas gälla strömförsörjningssystemet dvs. enbart omvandling från 230V till 48V. Modellen tar dock ingen hänsyn till den värme som alstras i Samlokskåp samt strömförsörjning och som också måste kylas bort. Detta kylbehov orsakar en icke försumbar kostnad som bör ingå i totalpriset för energi. PTS har inkluderat en faktor om 25% i co-location model för att täcka kylbehov i anläggningen. PTS har härvid beaktat tidigare antagande i hybridmodellen om verkningsgrad (70%) som omfattar både strömförsörjning och kyla Etablering skåp Den vanligaste etableringen består av ½ skåp och förekommer i 28 % av fallen. Näst vanligast är ett helt skåp som förekommer i 26 % av fallen. Därefter kommer ¼ skåp som förekommer i 15% av fallen. Endast 11% av samlokaliseringarna består av fem eller flera skåp. Teliasonera har beräknat nyttjandegraden till 84%. Se bilaga 1. PTS har efter en genomgång av det underlag som lämnats av TeliaSonera i fråga om beläggningsgrad i skåp justerat modellen i motsvarande mån (84%). 2.4 Referenserbjudande för samtrafik Anslutningspunkt och anslutningskapacitet TeliaSonera vidhåller vad som sagts i tidigare remissvar, dels att TeliaSonera föreslår att kostnaderna för Anslutningspunkt förs till trafikprodukten och dels att PTS kostnader är för låga i deras kalkyler för både Anslutningspunkt och Anslutningskapacitet. TeliaSonera har till PTS levererat uppgifter om de verkliga PTS 13

14 kostnaderna. PTS har inte i kalkylen beaktat dessa uppgifter. Vad TeliaSonera kunnat förstå beror detta bl.a. på att TeliaSonera inte verifierat uppgifterna. Vid möte hos PTS 13 oktober frågade PTS efter mer kompletta kalkyler samt verifikationer på TeliaSoneras externa kostnader, detta redovisas i separat excelkalkyl (se bilaga 2 med underbilagor). PTS har som TeliaSonera skriver i sina samrådskommentarer efterfrågat mer kompletta kalkyler. Trots förevarande diskussion och förtydligande i detta avseende har inte PTS erhållit några kompletta kalkyler utan endast ett material som ytterligare kompletterar de uppgifter som redan har lämnats. I de uppgifter som har lämnats anser PTS att flera av de i kalkylen ingående kostnadsposterna inryms. PTS anser alltjämt att kostnader för anslutningspunkt och anslutningskapacitet så som de beräknats i modellen är rimliga mot bakgrund av den ökade stordrift som skett och de rationaliseringar som vidtagits av TeliaSonera och att företaget inte har påvisat att kostnader totalt sett saknas Non-PSTN TeliaSonera kan konstatera att PTS i version 7.0 av modellen inte har använt de uppgifter som TeliaSonera har lämnat i Data Request. TeliaSonera har tidigare kommunicerat till PTS att andelen Non-PSTN har varit för stor. PTS har angett att om PTS inte får in uppgifter delat på ett viss format kan dessa uppgifter inte tas in i modellen. Formatvillkoret är nu uppfyllt varför TeliaSonera utgår från att uppgifterna kommer att användas i modellen. PTS kan bekräfta att de uppgifter som TeliaSonera har tagit fram i detta avseende (gäller för Core-nätet) har applicerats på modellen och dess effekter har studerats. Det kan konstateras att uppgifterna i dess nuvarande form inte medför några genomgripande effekter på modellens kostnadsresultat. PTS vill avvakta med att kalibrera modellen efter dessa uppgifter eftersom PTS bättre behöver förstå hur dessa data tas fram, kontrollera att uppgifterna representerar underliggande data samt säkerställa att beräkningsmetoden låter sig uppdateras årligen. PTS anser inte att det finns tid att genomföra detta inom ramen för denna uppdatering. PTS har dock för avsikt att återkomma till detta dataunderlag i nästa års revidering av modellen varför myndigheten välkomnar ett samarbete med TeliaSonera kring detta. 14 PTS

15 3 Kommentarer från Telenor 3.1 Use of alternative access solutions The current LRIC model is based on a modified scorched node assumption. The most efficient access technology should be used as MEA, without restrictions. There is no doubt that alternative access technologies (FWA, mobile systems, fibre, cable) play an important role to substantially limit costs in the network (Capex and Opex). Currently FWA is used to some network termination points corresponding to less than 1% of access lines. This level should be increased to the level where FWA, mobile of other technologies do no longer reduce costs. FWA is only permitted in 8 of the 25 zones serving 5% of the access lines. Allowing FWA in all 25 zones corresponds to 2,75 million end users. The optimum level of FWA, mobile or other technologies should be investigated without any restricitons, i.e. only minimising combined cost to core and access. In any case should the update take notice of the intended TeliaSonera reduction of fixed network coverage. TeliaSonera has recently announced their plan to remove one million telephone poles. This should be reflected in a forward looking model. PTS konstaterar att Telenor anser att andelen alternativa accesslösningar bör ökas i modellen. Frågor om vilken accessteknik som är MEA och i vilken utsträckning olika accesstekniker bör användas samt hur en övergång från en teknik till en annan bör beaktas eventuellt kopplat till TeliaSoneras befintliga noder ryms inte inom en uppdatering. Sådana frågor kan eventuellt aktualiseras i en revidering av endera modell, MRP (model reference paper eller modellriktlinjer) eller prismetod. 3.2 Installation and activation of raw copper Currently raw copper installation fees are divided into three (simple, medium and complex). In Telenor s view it would be more appropriate if the costs are based on the work actually performed (and needed). There are a few common cases which we believe are not treated correctly. These are: 1. A business customer orders broadband without PSTN from an LLUB operator (full line). In this case there typically is an existing connection to the customer premises and no visit to customer premise is needed. This should be a simple installation but TeliaSonera sets the cost at medium. 2. Same cases as above with the addition of an ARBIFAS being ordered as well. This is the most common form of business customer order. For this case the cost ought to be simple installation + ARBIFAS. However TeliaSonera sets the cost at medium + ARBIFAS in which case the visit to the end customer and work in fastighetsnät is double counted. ARBIFAS is an important part of our delivery of broadband to enterprises. However, this should not lead to acceptance of allocation the same cost twice. PTS 15

16 PTS stated in the consultation response of September 29th 2009 that the authority does not have the relevant information about the specific cases where TeliaSonera charges for medium installation for business customers when it clearly should be a simple installation. In Telenor s view it would be appropriate for PTS to thoroughly investigate this matter. The difference in installation charges makes up a significant part of the alternative operators total costs, corresponding to almost one year full line rent. The definition of simple, medium and complex installation needs to be clarified to ensure LLUB operators only have to order what they need. An alternative solution would be pricing based on a basic product simple installation and three add-on modules. Denmark uses modules to cost the different items needed. 2 If modules are used, installation can still be ordered and the work carried out as simple installation with TeliaSonera possibly adding one or several modules. Telenor welcomes the addition of costs for service activation, but at the same time notes that such services are not offered by TeliaSonera. It is important that an effective activation service is part of the remedies in the relevant markets where TeliaSonera is regulated. Otherwise the 62 SEK level will be a theoretical one only. Costs relating to travel time are exaggerated in the model. The local exchanges where Telenor and most other alternative operators are present are the bigger ones, each serving many endusers. This means that travel costs can be shared to a greater extent since more work can be performed at the same visit. In addition these local exchanges typically lie at a shorter travel distance compared with the more remote ones, where alternative operators normally have no co-location. Travel costs should thus be reduced in the model. Telenor asks PTS to look at the Irish model as recently decided by ComReg. Se svar under i fråga om installation av hel ledning (p. 1 ovan). PTS har som Telenor påpekat i konsultationssvaret den 24 september berört frågan om typ av installation till företag (p. 2 ovan). PTS bedömer inte att någon ny information har framkommit i detta avseende. Myndigheten utesluter dock inte eventuella tillsynsåtgärder för den händelse sådan information skulle framkomma. Se svar under i fråga om tjänsten Aktivering. PTS konstaterar att Telenor anser att resekostnader i modellen (PTS antar att det gäller resekostnader i fråga om installation) bör beräknas i enlighet med den viktning av kostnader som ComReg nyligen har beslutat om. Denna viktning tar hänsyn till andel anslutna abonnenter på lokalstationer med innebörd att lokalstationer i (större) tätorter ges en större viktning än lokalstationer på 2 See table in the preliminary decision LRAIC 2009: 16 PTS

17 landsbygden. PTS anser att en principiell fråga om tillämpning av detta slag inte ryms inom en uppdatering. Frågan kan i enlighet med frågan om accessteknik (ovan) eventuellt aktualiseras i en revidering av endera modell, MRP (model reference paper eller modellriktlinjer) eller prismetod. 3.3 Product volume assumptions Telenor has difficulties to verify the product volume assumptions done in the model since the latest PTS market statistics for mid 2009 have not yet been made public. However, it appears to us that the decrease in POTS volumes is larger than what we have identified in the market. Also the DSL broadband development is shown as a decrease, which is not in line with our perception. We ask PTS to adjust these assumptions upwards, alternatively to explain the underlying facts to the assumptions. Furthermore, when comparing the volumes in the 2009 model with the volumes in the 2010 model, the development of the volumes for some of the core services seems odd. e.g. the development for FO internal minutes (-18%) is remarkably different from FO internal calls (-10%) of FO external minutes and calls (-9% an - 10%). Also, fixed to mobile minutes and calls are assumed to drop 2% respectively 16%. Telenor would expect a more stable call duration. This could indicate that the assumed drop in calls is overestimated. Finally, IC Local Segment is reduced by more than 30% in a year, which may very well have a logical explanation, but seems to be a rather drastic reduction. PTS kan bekräfta att volymerna som Telenor kommenterar är korrekta i modellen. Skillnaden mellan interna och externa volymer i den publika versionen av modellen beror framför allt av den slumpgenerering som förändrar verkliga volymer i den s. k. True Model. Övriga förändringar gällande volymer beror av förändringar i ringmönster (slutkund) respektive efterfrågemönster (samtrafik). Det senare yttrar sig bl.a. i en minskad efterfrågan på lokala anslutningspunkter. 3.4 Depreciation The economic depreciation time of telephone poles is 20 years in the model. Telenor questions this assumption and argues that the depreciation time should be at least 40 years. PTS har att beakta den ekonomiska livslängden gällande utrustning som används för kostnadsberäkningar i modellen. Det bör påpekas att den ekonomiska livslängden kan understiga den tekniska. PTS har inte i nuläget tillgång till något underlag som skulle föranleda en förändring av den aktuella ekonomiska livslängden. 3.5 Bad debt Telenor questions the need for a bad debt surcharge of 2% in the model. TeliaSonera is entitled to demand a bank guarantee from wholesale counterparts. This drives additional costs for alternative operators and gives TeliaSonera relevant security in relation to the risk of bad debt. There is no reason that PTS 17

18 Teliasonera shall be over compensated for risk relating to bad debt. This additional cost should thus be reduced to a level that corresponds to the actual risk. Telenor urges PTS to investigate the actual credit losses that have occured for TeliaSonera due to bad debt over a period of 5 years. Telenor is convinced that these costs are significantly lower than 2%. PTS har undersökt om det finns behov av att ändra den parameter i modellen som avser att spegla faktiska kreditförluster över en längre period för en effektiv operatör men har inte funnit att något sådant behov föreligger. 18 PTS

19 4 Kommentarer från Tele2 4.1 LLUB och Bitström LLUB Nuvarande kostnadsberäkningsmodell har motiverats med att avsikten bl.a. är att främja infrastrukturinvesteringar. Det råder numera enighet om att detta sätt att beräkna kostnaderna leder till ett pris på koppartjänster som avsevärt överstiger TeliaSoneras faktiska kostnad för kopparnätet, vilket i sin tur leder till onödigt höga slutkundpriser. När nu bredbandspenetrationen nått de nivåer vi idag ser och när kopparpenetrationen de facto börjar sjunka och ingen koppar längre nyanläggs samtidigt som PTS förbereder ett nytt skyldighetsbeslut på den nya marknad 4 (Nätinfrastrukturtillträde, NIT) menar Tele2 att det är dags för PTS att se över hur de olika nätdelarna skall prissättas i framtiden. Tele2 menar att den framtida prisregleringen måste stimulera utbyggnad av fiber, inte av koppar. Sättet att göra det på måste vara att göra det mer lönsamt för Telia att upplåta tillträde till fiber än att upplåta tillträde till kopparnätet. Då LRIC-modellen idag medger mycket stora marginaler på uthyrning av kopparaccess måste dessa marginaler sänkas för att göra fiberinvesteringar intressanta för TeliaSonera. Tele2 har i remissvar rörande just utkast till skyldighetsbeslut på marknad 4 föreslagit att PTS skall besluta att priset för kopparaccess fortsättningsvis baseras på de historiska kostnaderna för kopparnätet. Ett alternativt sätt att uppnå samma effekt skulle kunna vara att agera på samma sätt som regleringsmyndigheten ComReg i Irland nyligen har gjort. Tele2 anser att den väg som ComReg i Irland anvisat 3, och som lämnats utan kommentar av Kommissionen 4 är den rätta vägen att gå om man ur ett regleringsperspektiv vill ha kvar ett LRIC-baserat pris även på kopparnätet. ComReg inför nu i november 2009 och 3 år framåt i sin LRIC-modell en viktning av kostnaden för kopparaccess, där kostnaden för de accesser som är anslutna till stationer med fler än abonnenter utgör 95% av kostnadsunderlaget, medan de accesser som finns i stationer med mindre än abonnenter står för 5% av underlaget. På detta sätt erhålls enligt ComReg en balans mellan å ena sidan intresset att stimulera investeringar och å andra sidan uppgiften att också värna om slutkundernas intressen av tillgång till relativt billiga bredbandstjänster. Ytterligare stöd för det ovan sagda ges av det faktum att TeliaSonera bedriver ett omfattande projekt för att lägga ner stolplinjer i kopparnätet motsvarande c:a stolpar och ett stort antal km kopparnät. Orsaken är enligt TeliaSonera att kostnaden att bevara dessa linjer blir orimligt hög. Tele2 har inga synpunkter på TeliaSoneras ställningstagande i denna del, men menar att även den fasta 3 Se NOTIFICATION OF DRAFT MEASURES PURSUANT TO ARTICLE 7 OF DIRECTIVE 2002/21/EC1 AND THE ARTICLE 7 RECOMMENDATION2. 4 Se SG-Greffe (2009) D/5828. PTS 19

20 LRIC-modellen måste modifieras på så sätt att de dyraste delarna av kopparnätet viktas betydligt lägre än idag eller möjligen tas bort helt. Det pris TeliaSonera har rätt att ta ut för kopparaccess baseras på den genomsnittliga kostnaden för samtliga accesser över hela landet. Det innebär att TeliaSonera blir överkompenserade vad avser LLUB i tätort och underkompenserade i glesbygd. När TeliaSonera nu väljer att lägga ner stora delar av det dyraste glesbygdsnätet påverkar det självklart även den genomsnittliga kostnaden för kopparnätet. Tele2 hemställer att PTS i den nya versionen av den fasta LRIC-modellen gör en viktning på samma sätt som ComReg gjort, så att kostnaden för kopparaccesser i stationer med mer än anslutna kopparpar ges en viktning på 95% medan kopparaccesser i stationer med mindre än linjer ges en viktning på 5%. Ett sätt att göra det på skulle vara att i tabell 2 i fliken I_FWA_Allowed i Accessmodellen tillåta FWA utanför tätort i alla zoner. Tele2 kan inte bedöma om detta innebär att alla stationer med mindra än anslutna linjer viktas till 5% och alla större till 95%, utan överlämnar det till PTS för bedömning. PTS anser att en principiell fråga om tillämpning av detta slag inte ryms inom en uppdatering. Frågan kan i enlighet med frågan om accessteknik (ovan) eventuellt aktualiseras i en revidering av endera modell, MRP (model reference paper eller modellriktlinjer) eller prismetod Koppar punkt-till-punkt Koppar punkt-till-punkt måste också explicit kostnadsberäknas, eftersom produkten ingår i LLUB-skyldigheten (se PTS Underrättelse och Föreläggande i ärendena , , ). PTS kan inte se att koppar punkt-till-punkt finns angivet i referenserbjudande. Vidare har myndigheten på begäran om underlag från TeliaSonera fått uppgifter om priser på ingående produkter. PTS finner med utgångspunkt i detta underlag att TeliaSonera inte uppfyller tillträdesskyldigheten enligt PTS beslut /23. PTS utesluter därmed inte att det kan bli aktuellt med tillsyn av denna skyldighet. PTS anser att koppar punkt-till-punkt så som tillträdesskyldigheten avses i ovan nämnda beslut ska finnas tillgänglig till ett kostnadsorienterat pris som numera framgår av cost results i hybridmodellen. Abonnemangsavgiften inkluderar hyra av två hela kopparledningar. 4.2 Övriga kommentarer Antalet PSTN/ISDN/Centrex Totala antalet POTS/ISDN/Centrex enligt TeliaSoneras rapport Operational Data, vilken ges ut i samband med kvartalsrapporterna kommer med nuvarande trend att vid årsskiftet vara Modellen har en total retail-volym på Antalet accesser i modellen måste alltså ökas med c:a , även 20 PTS

21 centrexkunder behöver access till nätet. Antalet PSTN-abonnemang i modellen stämmer väl överens med verkligheten. I TeliaSoneras operativa data redovisas telefoniabonnemangsekvivalenter medan data som TeliaSonera rapporterar till hybridmodellen avser antal accesser i nätet. Skillnaden mellan nyckeltalen förklaras av att i TeliaSoneras operativa data räknas ISDN 2B+D som två abonnemang och ISDN 30B+D som ca 30 abonnemang. Resterande skillnad består i att det inom begreppet Centrex inryms abonnemang som saknar access (till exempel en kundplacerad RSS eller RSM som kan stå i källaren hos kunden och därför saknar det accessnät som avses i hybridmodellen) samt centrexanslutningar som är mobila. Det finns således inte skäl att utöka antalet accesser i modellen så som Tele2 påstår. PTS 21