TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunbudget 2018, Plan

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2017:70 Kommunbudget 2018, Plan Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunbudget 2018, Plan , nedan kallad budgetdokumentet, fastställs. Kommunövergripande mål med tillhörande fokusområden och direktiv fastställs Resultat- och balansräkning fastställs med ett budgeterat resultat 2018 på 91,8 miljoner kronor Ramar för kommunstyrelsen och nämnderna fastställs till ett belopp på 4 568,2 miljoner kronor som fördelas i enlighet med budgetdokumentet, varav kommunrevisionens ram är 2,539 miljoner kronor. Medel för oförutsedda händelser budgeteras till 10 miljoner kronor och fördelas med 5 miljoner till kommunfullmäktige, 3 miljoner till kommunstyrelsen och 2 miljoner till kommunstyrelsens arbetsutskott. Investeringsvolymen fastställs till 785,4 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. Exploateringsvolymen fastställs till 47,5 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. Lokalplanen som är en del av investeringsvolymen fastställs och igångsättning av lokalprojekt 2018 och 2019 får startas upp utan ytterligare politiska beslut. De ekonomiska styrprinciperna som finns i budgetdokumentet fastställs. Skattesatsen för 2018 fastställs oförändrat till 21,33 procent. Kommunstyrelsen får i uppdrag att omsätta befintliga lån när de förfaller, dock inom ett totalbelopp på miljoner kronor. Kommunstyrelsen beslutar för egen del - under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut ovan Kommunledningskontoret Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Ekonomichefen eller dennes ersättare får i delegation att omsätta befintliga lån vid förfall samt uppta nya lån till ett totalbelopp av 325 miljoner kronor, dock får den totala låneskulden inte överstiga totalbeloppet miljoner kronor. Kommundirektören samt ekonomichefen eller deras respektive ersättare, utses att var för sig för kommunens räkning underteckna lånereverser. Kommunstyrelsen beslutar för egen del Kommundirektören ges i uppdrag att stödja förvaltningarna i arbetet med att anpassa verksamheten till given ramtilldelning. Kommundirektören ska vara drivande i förändringsarbetet för hela kommunen. Sammanfattning Kommunbudget 2018, Plan innehåller förslag till kommunövergripande mål med tillhörande fokusområden och direktiv, skattesats, resultat och balansräkning, ekonomiska styrprinciper. en visar för 2018 ett överskott på 91,8 miljoner, för 2019 ett överskott på 98,1 miljoner och för 2020 ett överskott på 101 miljoner. Skattemedelsberäkningar är gjorda utifrån de beräkningar som Sveriges kommuner och landsting lämnat i Cirkulär 2017:06 samt Cirkulär 2017:13 bilaga 1, fastighetsskatten. ramarna till nämnderna 2018 är uppräknade med 1,2 procent som ska täcka alla kostnadsökningar. Några nämnder har erhållit extra tilldelning beroende på att befolkningsprognosen visar att deras målgrupper ökar. För åren 2019 och 2020 är ramarna uppräknade med 1,5 procent. I en expansiv kommun som Kungsbacka med en hög befolkningstillväxt behöver vi göra investeringar i förskolor, skolor och boenden som täcker behovet för den ökande befolkningen. För att klara av det utan att lånefinansiera alla investeringar krävs ett resultat som ger utrymme för att kunna finansiera del av investeringarna utan att behöva ta upp nya lån. Under perioden uppgår resultatets andel av skatter och statsbidrag till 2 procent. Resultatet för ligger därmed på en tillfredställande nivå. Låneskulden ökar under planperioden till 2,7 miljarder och skulden vid årsskiftet 2016/2017 var 550 miljoner kronor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kommunbudget 2018, Plan Beslutet skickas till Nämnderna, Förvaltningarna

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) KLK Ekonomi, Styrning & Analys, HR & Kommunikation Gunilla Josefsson Ekonomichef Ing-Britt Blomberg specialist

4 I Kungsbacka växer framtiden Du hittar vår nya vision på sidan 12 Kommunbudget 2018 Plan och Vision 2030 Version KSAU, 9 maj 2017

5 Kungsbacka kommun 2017 Omslagsfoto: Patrik Leonardsson Grafisk form:

6 Kommunbudget 2018, plan Alliansens skrivelse 4 Kungsbackas ekonomiska förutsättningar 6 I Kungsbacka växer framtiden 12 En omvärld med många utmaningar för kommunen 13 Så styrs Kungsbacka 19 Kommunövergripande mål Direktiv 25 Resultaträkning 26 Kassaflödesanalys 26 Balansräkning Byggnadsnämnden 28 Fritid & Folkhälsa 29 Funktionsstöd 30 Förskola & Grundskola 31 Gymnasie & Vuxenutbildning 32 Individ & Familjeomsorg 33 Kommunfullmäktige 34 Kommunrevision 35 Kommunstyrelsen 36 Kommunstyrelsen övrigt 37 Kultur & Turism 38 Miljö & Hälsoskydd Teknik skattefinansierad verksamhet 40 Vård & Omsorg 41 Service 42 Valnämnden 43 Överförmyndarnämnden 44 Finans verksamhetskostnader 45 Avgiftsfinansierad verksamhet 46 Renhållning 46 Bredband 47 Vatten & Avlopp 47 Investeringar 49 Lokaler och boenden 50 Lokalplan 51 Exploateringar 56 Ekonomistyrprinciper 58 Kommunfullmäktiges beslut

7 Rubrik, alliansens skrivelse Mell Den nya visionen för Kungsbacka ska vara långsiktig och 4 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

8 Hans Forsberg Fredrik Hansson Ulrika Landergren Peter Wesley moderaterna centerpartiet liberalerna kristdemokraterna Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 5

9 Bildtext Kungsbackas ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomin Just nu går det bra och många har arbete. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, förutser en starkare sysselsättningsuppgång än vad man gjort tidigare. Man ser även en fortsatt hög tillväxt med en BNP-tillväxt på runt 3 procent, men som viker något från 2018 och framåt. Även investeringar i offentlig konsumtion förväntas växa, fast i något långsammare takt. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi förutsätts stabiliseras på en hög nivå nästa år. Därefter beräknas konjunkturläget normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare än under åren innan. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. BNP beräknas då årligen växa med cirka 1,5 procent att jämföra med 2,2 procent 2018 och 3 4 procent åren Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas samtidigt inte längre öka. För kommunsektorns del innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget än åren innan. Det är också, i reala termer, liktydigt med en svagare utveckling än normalt. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg samtidigt växer extra snabbt. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,9 3,2 2,8 2,2 1,6 1,5 Sysselsättning, timmar* Relativ arbetslöshet, nivå Timlön, nationalräkenskaperna Timlön, konjunkturlönestatistiken Konsumentpris, KPIF-KS 1,0 1,9 1,5 0,3 0,0 0,0 7,4 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7 3,2 2,3 3,0 3,1 3,4 3,4 2,4 2,6 2,9 3,1 3,4 3,4 0,6 1,3 1,7 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 1,0 1,6 2,3 2,7 2,8 Realt skatteunderlag 2,1 2,3 2,0 0,8 0,4 0,5 Befolkning 1,1 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 Befolkningsökning för Kungsbacka *Kalenderkorrigerad utveckling. Kungsbackas förutsättningar 1,2 1,6 1,4 1,6 1,6 1,6 Befolkningsprognos För att kunna göra skattemedelsberäkningar och bedöma hur verksamheten utvecklas gör vi befolkningsprognoser som bygger på våra egna förutsättningar. I prognosen har vi räknat med ett ökat bostadsbyggande med 800 lägenheter per år. I befolkningsprognosen har vi även gjort ett antagande om att barnafödandet eller fruktsamheten i kommunen kommer att följa den trend som SCB förutspår för hela riket fram till Kungsbacka har en högre fruktsamhet och vi antar att den även fortsätt- 6 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

10 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING ningsvis kommer att vara högre än Sveriges genomsnitt. Eftersom SCB:s prognos visar på en ökad fruktsamhet för hela riket framöver påverkar det antagandet för Kungsbacka kommun. Ålder w Summa Det vi ser i befolkningsprognosen är att äldre över 80 år ökar procentuellt väldigt mycket. Ökningen mellan 2016 och 2024 är nästan 50 procent. En annan grupp som ökar mycket är åringarna som ökar med 26 procent fram till Skatteintäkter Skattesatsen i Kungsbacka är 21,33 procent och i förhållande till vår omvärld Göteborgsregionen GR och Halland är den 1,37 högre än Partilles som är lägst och 1,04 lägre än Lilla Edet som har den högsta skattesatsen bland kommunerna i Halland och GR. Skattesatsen i GR och Halland 2017 Kommun Kommunen skattesats Regionens skattesats Totalt Partille 19,96 11,48 31,44 Mölndal 20,26 11,48 31,74 Varberg 20,33 10,82 31,15 Laholm 20,58 10,82 31,40 Härryda 20,62 11,48 32,10 Lerum 20,65 11,48 32,13 Halmstad 20,98 10,82 31,80 Falkenberg 21,10 10,82 31,92 Göteborg 21,12 11,48 32,60 Öckerö 21,21 11,48 32,69 Kungsbacka 21,33 10,82 32,15 Alingsås 21,36 11,48 32,84 Kungälv 21,44 11,48 32,92 Hylte 21,45 10,82 32,27 Stenungsund 21,64 11,48 33,12 Tjörn 21,71 11,48 33,19 Ale 21,87 11,48 33,35 Lilla Edet 22,37 11,48 33,85 Bildtext Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 7

11 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Skatteintäkter och generella statsbidrag Miljoner Bokslut Plan 2019 Plan 2020 Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Bidrag från Boverket för ökat byggande Tillfälligt stats bidrag till välfärden SUMMA Procentuell förändring 6,2 4,7 3,6 3,7 3,7 Skatteintäkterna är beräknade utifrån SKL:s cirkulär 2017:06 med tillägg för den prognostiserade ökningen av fastighetsavgiften som vi erhållit i cirkulär 2017:13. Från och med 2017 fick kommunerna ett särskilt statsbidrag som kallades för Tillfälligt statsbidrag för välfärden. Det som finns redovisat i tabellen ovan avser den del av statsbidraget som inte fördelas via det generella statsbidraget. För kommunerna är det 5,6 miljarder och för landstingen är det 1,4 miljarder som fördelas utifrån antalet asylsökande och flyktingmottagandet i kommunen/länet. Resultat I en expansiv kommun som Kungsbacka med en hög befolkningstillväxt behöver vi göra investeringar i förskolor, skolor och boenden som täcker behovet för den ökande befolkningen. För att klara av det utan att lånefinansiera alla investeringar krävs ett resultat som ger utrymme för att kunna finansiera del av investeringarna utan att behöva ta upp nya lån. Ju högre investeringssumman är desto högre behöver resultatet vara för att inte minska vår finansiella styrka för mycket. Nyckeltalet självfinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets investeringar som vi kan finansiera med egna medel. Talet visas i tabellen nedan. Miljoner Bokslut Plan 2019 Plan 2020 Resultat Avskrivningar Summa finansiellt utrymme Självfinansieringsgrad i procent Investeringar Investeringsnivån är särskilt hög och en anledning är bland annat investering i ny simhall För närmare beskrivning av innehållet i investeringsbudgeten se sidan xxxx. Investeringar i miljoner kronor Bokslut Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Lokalinvesteringar Löpande investeringar Övriga investeringar Avgiftsfinansierad verksamhet Summa investeringar Med de investeringar vi har framför oss kommer investeringarna i förhållande till våra skatter och bidrag att öka. Se diagrammet nedan. Nivån har legat på ca 10 procent men avvek upp till 17 procent 2014 som var året då Kollaskolan köptes för 300 miljoner av Eksta Bostads AB. året 2018 och planåren ökar investeringarnas andel av skatter och bidrag till som mest 25 procent. Bildtext 8 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

12 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Ramberäkning ramarna till nämnderna 2018 är uppräknade med 1,2 procent som ska täcka alla kostnadsökningar. Några nämnder har erhållit extra tilldelning beroende på att befolkningsprognosen visar att deras målgrupper ökar. För åren 2019 och 2020 är ramarna uppräknade med 1,5 procent. Följande tilldelning utöver den procentuella uppräkning har tilldelats följande: Funktionsstöd Individ & Familjeomsorg Exploatering Vi har en omfattande exploateringsverksamhet där de olika projekten sträcker sig över flera år. En investering i ett exploateringsområde brukar vara nedlagda kostnader för gator och parker mm men vi får även in en gatukostnadsersättning som gör att vår nettoutgift för gatan inte blir så stor. Utöver detta finns det kostnader inom området för att färdigställa marken. Dessa kostnader täcks när vi säljer tomter inom området. Nettointäkten för detta kommer att redovisas i resultatet. Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Vård & Omsorg Medel för oförutsett Strategisk lönesatsning Belopp i miljoner kronor Nettoinvesteringar (investeringsutgift minus gatukostnadsersättning) Bokslut Plan 2019 Plan 2020 Plan Resultat påverkande nettointäkt Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 9

13 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Nämndernas ramar Alla nämnder har en egen sida i detta budgetdokument och nedan finns en tabell över tilldelad ram för de tre åren TABELL IN HÄR Taxor Alla taxor som ska justeras beslutas i egna beslut och inte i budgetbeslutet. Taxorna finns på kommunens hemsida. Interna priser Tjänst Prismodell Prisjustering Hyror Måltider Hyra per lokal enligt hyresmodell som beslutats i KF 153/14 Dnr 2014:247 Ingen uppräkning 1 procents uppräkning Lokalvård Pris per timma 1 procents uppräkning Lönehantering Pris per lönespecifikation 1 procents uppräkning Inköp Digitalt center Portionspris och serveringsavgift Grundkostnadsfördelning per förvaltning, kostnad per objektsupphandling. Pris per E-handelsfaktura Pris per användare och per verksamhetssystem 1 procents uppräkning 1 procents uppräkning Låneskuld Låneskulden ökar under planperioden till 2,7 miljarder det är nära fem gånger mer än vad skulden var vid årsskiftet 2016/2017 då den var 550 miljoner. Pensionsskuld Den del av skulden som avser pensionsförmåner som är intjänade före 1998 minskar successivt medan den skulden som är intjänad efter 1998 ökar. Totalt ökar pensionsskulden från miljoner som var utfallet 2016 till miljoner En anledning till ökningen av den nyare delen är bland annat att många lärare tagit del av lärarlyftet och hamnat i ett löneläge som ger rätt till förmånsbaserad pension. Brytpunkten för att få förmånsbaserad tjänstepension är en lönenivå som motsvarar 7,5 gånger basbeloppet. Soliditet Soliditeten visar den finansiella styrkan genom att ställa det egna kapitalet i förhållande till våra tillgångar. Soliditeten påverkas av hur vi finansierar våra investeringar och det är därför av stor betydelse hur stort resultatet är i förhållande till vad vi investerar varje år. För att behålla den finansiella styrkan är riktningen viktigare än det faktiska soliditetstalet. 10 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

14 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De ekonomiska medlen utgör en restriktion för verksamhetens omfattning. Fullmäktiges mål och fokusområden för verksamheten ska bidra till att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de används på ett effektivt sätt. För att mäta om vi uppnått god ekonomisk hushållning kommer vi att följa nyckeltal inom dessa tre kategorier. Målet är att de ska förbättras eller vara oförändrade. För att målet om god ekonomisk hushållning skall vara uppnått, görs en samlad bedömning av samtliga indikatorer nedan. Kommunen som arbetsplats Kungsbacka kommun är och vill fortsätta vara en attraktiv arbetsplats. Vi är med och driver samhällets utveckling och expansion framåt. Hos oss arbetar man med något som är viktigt och skapar nytta för andra. Över en halv miljon människor behöver rekryteras till välfärden i Sverige de närmaste tio åren och det är stor konkurrens om arbetskraft med god kompetens. Kungsbacka kommer att arbeta vidare med aktiviteter inom målområdet attraktiv arbetsgivare. Det handlar om att vara attraktiva i hela cykeln från att attrahera och rekrytera till att behålla och utveckla samt avveckla. Vi behöver göra satsningar på att marknadsföra kommunen och visa att våra jobb är viktiga och mångfasetterade, och att man kan utvecklas som medarbetare. Viktiga satsningar de närmaste åren är ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljö både fysisk och social, kultur och värdskap, introduktionsprogram, samt aktiviteter för att marknadsföra kommunen och attrahera nya medarbetare. Löneprocessen är också ett viktigt område att utveckla. God ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar dels att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer och dels att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp för Kungsbacka kommuns långsiktiga planering. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och längre tidsperspektiv. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa det, krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. Kungsbacka kommun ska, som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar, sträva efter att dessa används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Ekonomisk hållbarhet Område Nyckeltal Mått Resultat Resultatets förmåga att finansiera investeringar och att möta oväntade kostnader Minst 2 procent av skatt och statsbidrag Balansräkning Soliditet Oförändrad eller ökande Social hållbarhet Område Nyckeltal Mått Hälsa Återstående livslängd vid födseln Öka Trygghet Anmälda brott per invånare Minska Delaktighet och inflytande Grundläggande utbildning Ekologisk hållbarhet Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i månader under året Långtidsarbetslöshet år Elever i årkurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år Minska Minska Öka Öka Område Nyckeltal Mått Resurshushållning Energiförbrukning i kommunens lokaler Resor med kollektivtrafik Hushållsavfall som återvinns (andel av totalt hushållsavfall ska öka) Minska Öka Öka Förnybar energi Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme i kommunens lokaler Förnybart drivmedel i kommunens bilar Öka Öka Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 11

15 VISION 2030 I Kungsbacka växer framtiden I Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans. Vi är öppna, trygga och nytänkande. Varje människas potential tas till vara och näringslivet blomstrar. Här växer du hela livet. KUNGSBACKA ÄR EN NATURSKÖN och dynamisk tillväxtkommun. Hit är alla lika välkomna, och möjligheterna till utveckling är goda för både individen, gruppen, föreningen och företaget. Den valfrihet, mångfald och livskvalitet som präglar vardagen här lockar ständigt nya invånare. Växtkraften ger oss mer resurser till den gemensamma välfärden så att alla kan utvecklas och leva det goda livet, hela livet. Vi växer i regionen genom att planera och bygga strategiskt. Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vi lever inte över naturens tillgångar. Mångfald, puls och nära till naturen Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad med tydlig profil och egen identitet. Staden växer och blir ett mer framträdande nav i kommunen. Här finns attraktiva bostäder för alla smaker, som möter behoven hos olika generationer och livsstilar. Mångfalden speglas i den inspirerande byggnadsmiljön där tradition möter innovation och där mötesplatserna är många. Utbudet av affärer, kultur och nöjen är stort. Staden är lättillgänglig och har goda kommunikationer med kommunens orter och omvärld. Välplanerad infrastruktur och lättillgänglig kollektivtrafik minimerar transporternas miljöpåverkan. Hav, öppna landskap och skogsbygd vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kommande generationer ska kunna njuta av den välgörande naturen, mitt i vardagen. Staden, landet, handeln, kulturlivet och naturen lockar turister och besökare till hela kommunen. Västsveriges bästa företagsklimat Kungsbacka kommun är känd för sitt goda värdskap och är det självklara valet för företag som vill etablera sig i Västsverige. Vi har det bästa klimatet för entreprenörer. Här är det lika naturligt att starta företag som att vara anställd. Entreprenörslusten väcks till liv redan i skolan, och samarbetet mellan skola, akademi och näringsliv utvecklar företagsamheten i hela kommunen. Vi utvecklas hela livet I våra skolor utvecklar var och en sin fulla kapacitet i en kreativ miljö där alla tar ansvar, visar respekt och bryr sig om varandra. Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro. Livslångt lärande är en självklarhet. När vi växer som människor utvecklas både näringslivet och samhället i stort. Aktiviteter som engagerar, inspirerar och berikar livet Här har alla ett rikt fritids- och kulturliv med både bredd och spets. Mångfalden av aktiviteter, upplevelser och gemenskaper främjar hälsa, välmående och kreativitet. Framåt anda, mångfald och öppenhet spirar i nätverk och föreningar. Vi är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att hända. Den nytänkande kvalitetskommunen Kungsbacka kommun möter utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Vi löser vårt uppdrag på ett innovativt sätt som överträffar invånarnas förväntningar, och är en förebild för andra. Här jobbar människor som vill, vågar och kan. 12 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

16 OMVÄRLDSANALYS En omvärld med många utmaningar för kommunen Kungsbacka kommuns omvärldsanalys omfattar fem övergripande förändringskrafter. Dessa påverkar samhällsutvecklingen globalt, nationellt och regionalt och går inte att påverka utan är något vi får anpassa oss efter. Så här påverkar förändringskrafterna oss i Kungsbacka. Omvärldsanalys Kungsbackas 0mvärldsanalys bygger på Vägval för framtiden, gjord av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och konsultföretaget Kairos Future. Analysen utgår från fem övergripande förändringskrafter: globalisering, förändrad demokrati, ny teknik, klimat- och miljöarbete samt värderingsförändringar. Globaliseringen Med globalisering menas att stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Konkret menas handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Globaliseringen leder också till ett ökat utbyte och påverkan av olika kulturfenomen, attityder och livsåskådningar. en mer protektionistisk politik, vilket kan tolkas som en mottrend till globaliseringen. Den stora tillströmningen av asylsökande till Europa och Sverige som skedde främst under senare halvan av 2015 kan även den kopplas till globaliseringen. Bland annat därför att EU-samarbetet har resulterat i öppnare BILD Men globaliseringen innebär även ökad konkurrens om marknaderna. Företag kan lättare söka sig till, och investera i, länder med billigare produktionskostnader. Många kritiserar globaliseringen och menar att den förflyttar makten från stater till marknader att den skapar inkomstklyftor och att den har en negativ inverkan på miljön, bland annat genom kraftigt ökande transporter. Men globaliseringen knyter också människor närmare varandra både ekonomiskt, kulturellt och politiskt. Några viktiga positiva konsekvenser av en ökad globalisering är en ökad global ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom i utvecklingsländer. Den senaste tiden har vi sett en ökad nationalism och spänning mellan aspirerande supermakter, vilket kan leda till en minskad globalisering i framtiden. I många länder har även pendeln svängt över ifrån öppenhet till Bildtext. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 13

17 OMVÄRLDSANALYS gränser inom unionen och att flyktingar kunde göra bedömningen att möjligheterna till ett bättre liv var större här med hjälp av information som fanns tillgänglig. En förklaring är också att det redan bor människor från de delarna av världen här i Europa tack vare den tilltagande globaliseringen. Hur globaliseringen påverkar Kungsbacka Sverige är ett rikt land som gynnas av den tilltagande globaliseringen. Vi har tagit steget från ett industrisamhälle till ett tjänsteproducerande samhälle och Sverige har gynnats av att näringslivet har blivit mer konkurrensutsatt från utlandet. Det har skapats fler högavlönade arbeten och Kungsbacka är en kommun där invånarna har hög medelinkomst. Kommunen gynnas också av närheten till storstadsregionens motor, Göteborg. Samtidigt är Kungsbacka beroende av att Göteborg som storstadsregion behåller sin roll som tillväxtmotor och det skapas arbetstillfällen för regionens invånare. Under 2015 när Sverige tog emot rekordmånga flyktingar kom det också fler asylsökande till Kungsbacka än tidigare, framförallt ensamkommande. Utmaningen har dock varit större i kommuner med sämre förutsättningar och fler nyanlända. Enligt Migrationsverkets senaste prognoser kommer flyktingmottagandet framöver ligga på betydligt lägre nivåer till stor del på grund av en mer restriktiv svensk flyktingpolitik och EU:s migrationsavtal med Turkiet. Om den mer restriktiva flyktingpolitiken kan anses ha ett brett politiskt stöd i Sverige så är EU:s avtal med Turkiet betydligt mer bräckligt. Relationen mellan EU och Turkiet har försämrats den senaste tiden och det verkar inte längre osannolikt att avtalet kommer att sägas upp. Om avtalet upphör kan Europa ställas inför en ny flyktingvåg och frågan är om EU och Sverige har större beredskap nästa gång. I ett sådant scenario skulle Kungsbacka kunna ställas inför nya utmaningar när det gäller att ordna boende åt ensamkommande och övriga asylsökande. Förändrad demografi En åldrande befolkning är en tydlig demografisk trend i hela västvärlden. Det föds färre barn och andelen äldre ökar, vilket påverkar både ekonomin och arbetsmarknaden. Obalansen försvårar planering av välfärdstjänster som skola, bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg och välfärdssystemet är beroende av att tillräckligt stor del av befolkningen förvärvsarbetar. Bildtext i många andra länder. Det föds relativt många barn här och vi har en invandring som föryngrar befolkningen. Sverige är ett höginkomstland med en yngre befolkning och står därför inte inför samma utmaning inom den närmsta tiden som länder som Japan, Tyskland och Italien har. Vi kan ändå se att Sveriges befolkning åldras (2030 är 21,2 procent av svenskarna över 65 år mot dagens 19,8 procent) och färre personer kommer att behöva försörja fler i framtiden. Kungsbackas demografi Idag är 19,5 procent av Kungsbackas invånare 65 år eller äldre. Enligt kommunens senaste befolkningsprognos kommer Kungsbackas befolkning att åldras i ungefär samma takt som övriga Sverige och år 2030 kommer 20,9 procent av Kungsbackas invånare vara 65 år eller äldre. Därför har vi en likande utmaning som andra kommuner när det gäller att klara morgondagens välfärdsuppdrag med ett minskande skatteunderlag. Utvecklingen med en åldrande befolkning och en ökande försörjningsbörda är dock inte lika allvarlig i Sverige som 14 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

18 OMVÄRLDSANALYS En annan demografisk trend som påverkar Kungsbacka är att kommunen växer i invånarantal, främst på grund av inflyttning. Enligt den senaste prognosen kommer vi att vara fler än invånare i Kungsbacka år Den snabba ökningen av nya invånare ställer stora krav på att infrastruktur, skola och äldrevård planeras på ett effektivt och hållbart sätt. För att klara kraven som ställs på ett hållbart byggande behöver vi ta hänsyn till miljö, ekonomi och sociala faktorer. Det är bostadsbrist i den storstadsregion som Kungsbacka tillhör och det finns en stor efterfrågan på bostäder. Flera kommuner med liknande förutsättningar och läge som Kungsbacka väljer förtätning som tillväxtstrategi i sin stadsplanering. Förtätningen av staden samlar en mångfald som kräver en närhet till kollektivtrafik för att möjliggöra en hållbar livsstil och attrahera dagens unga och framtidens Kungsbackabor. Det här är något som de flesta hållbarhetsexperter förespråkar men en förtätning skulle inte bara utveckla utan även förändra stadslivet och stadsbilden i staden. Att strategin för byggandet tar hänsyn till hela hållbarhetsperspektivet är därför viktigt. Alternativet till förtätning av staden är ett mer utspritt byggande som försvårar miljöarbetet i kommunen. De flesta experter förespråkar förtätning även ur ett socialt hållbarhetsperspektiv men det är framförallt ekonomiskt hållbart att bygga tätare. Om tillväxten av nya bostäder sker utspritt över kommunen kommer kostnaderna för Kungsbacka att bli betydligt högre än om det satsas på en förtätning. För att finansiera detta kommer det att krävas besparingar på andra områden vilket påverkar servicen till kommuninvånarna. Ny teknik och digitalisering Historiskt sett har det varit svårt att förutse hur nya tekniska och vetenskapliga landvinningar påverkar människors beteenden. Ofta ser vi inte konsekvenser förrän tekniken har funnits en tid. Många tekniska innovationer har haft en avgörande betydelse för människors liv genom att de påverkar beteenden på ett påtagligt sätt. Penicillin, elektricitet, flyg, television och datorer Bildtext är sådana exempel. Ny teknik innebär också att nya färdigheter och kunskaper efterfrågas samtidigt som annan kunskap blir föråldrad. I dag kan vi konstatera att informations- och kommunikationsteknologin har haft stor inverkan på vårt sätt att leva, våra beteenden och våra värderingar. Information har på kort tid blivit var mans egendom. Kommunikationsteknologin möjliggör globala nätverksbyggen. Med teknikens hjälp kan man snabbt väcka andra för sin sak, fler blir delaktiga, idéer sprids allt fortare och innovationstakten ökar. Med teknikens hjälp kan man snabbt väcka andra för sin sak, fler blir delaktiga, idéer sprids allt fortare och innovationstakten ökar. Det pågår också en ständig förändring inom en mängd områden i vårt samhälle mot en allt högre grad av digitalisering. I vardagen, på jobbet, i skolan och på fritiden är digitala inslag, redskap och tjänster en självklarhet för många. Samtidigt finns mycket kvar att göra för att ta vara på digitaliseringens möjligheter när det gäller Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 15

19 OMVÄRLDSANALYS att förenkla, underlätta och tillgängliggöra service och funktioner i den kommunala verksamheten. Digitala och tekniska utmaningar i Kungsbacka I Kungsbacka behöver vi jobba smartare, effektivare och på nya sätt för att möta ändrade förutsättningar. Genom att ta vara på digitaliseringens möjligheter kan vi frigöra tid och resurser för att bättre kunna möta behoven hos dem vi är till för. Det blir extra viktigt när det gäller att möta invånarnas allt högre förväntningar på vår effektivitet och service men också för att hantera de utmaningar som finns för att klara av framtidens välfärd. Kungsbacka arbetar idag med E-målbild för Kungsbacka 2020 som beskriver ett förhållningssätt och ett möjligt scenario av vart vi vill komma i vårt utvecklingsarbete. Detta arbete kommer att behöva intensifieras i framtiden då kraven på effektivt och innovativt arbete ökar. Det kommer förmodligen att handla lika mycket om att som organisation kunna ställa om och ändra vårt arbetssätt som att faktiskt hitta nya digitala lösningar. Genom att ta vara på digitaliseringens möjligheter kan vi frigöra tid och resurser för att bättre kunna möta behoven hos dem vi är till för. BILD Klimat- och miljöarbete samt hållbarhetstrenden FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att det är människan som med 95 procents sannolikhet har orsakat klimatförändringarna. Genom att använda fossila bränslen släpper vi ut gaser som bidrar till växthuseffekten och som gör planeten varmare. Varje år under 2000-talet uppvisar varmare medeltemperatur jämfört med föregående år. Konsekvenserna är översvämningar, torka, smälta glaciärer, utslagna ekosystem, nya sjukdomar och ökad fattigdom. Allt fler är medvetna om detta problem och att vi behöver utveckla ny teknik för att minska utsläppen och förändra våra beteenden och livsstilar, genom till exempel färre flygresor, ändrade matvanor och återvinning. Till att börja med handlade hållbarhet mest om de ekologiska perspektivet, det vill säga att hantera och förebygga klimat- och miljöproblem. På senare år har även social och ekonomisk hållbarhet hamnat i fokus för såväl politiskt styrda organisationer som företag. Inte minst genom att FN under 2015 beslutade om 17 globala mål för en ekonomiskt, social och miljömässigt hållbar utveckling och att verka för att de uppnås till Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna, sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon om de nya målen. Själva begreppet hållbar utveckling är egentligen inte nytt utan kommer från FN-rapporten Vår gemensamma framtid, även kallad Brundtlandrapporten, som kom i slutet av 80-talet. Kungsbacka och hållbarhetsfrågorna Sverige har än så länge bara påverkats marginellt av den globala klimatförändringen jämfört med andra miljöproblem. Dessutom råder fortfarande en viss osäkerhet om till exempel det ökade antalet milda vintrar under senare år verkligen beror på klimatförändring eller om det fortfarande mest rör sig om naturliga variationer. Däremot går det att konstatera att det har varit betydligt varmare än normalt sedan mitten av 1980-talet och att Sverige bland annat har drabbats av ovanligt många skyfall och översvämningar. Just översvämningar är ett påtagligt problem då vår kommun och Kungsbackaån är ett av 18 utpekade områden i Sverige som bedöms vara mest utsatt för klimatförändringar och översvämningar. Globalt och nationellt sett är Kungsbacka relativt lite utsatt för negativ miljöpåverkan. Däremot har våra konsumtionsmönster och levnadsvanor och därmed vårt ekologiska fotavtryck en relativt stor påverkan på utsläpp av både klimatpåverkande gaser och kemikalier. Frågan kan 16 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

20 OMVÄRLDSANALYS tyckas ligga långt ifrån Kungsbacka kommuns mandat men faktum är att vi kan påverka klimatutvecklingen och miljöpåverkan på andra platser i världen med våra konsumtionsmönster. Just översvämningar är ett påtagligt problem då vår kommun och Kungsbackaån är ett av 18 utpekade områden i Sverige som bedöms vara mest utsatt för klimatförändringar och översvämningar. Många kommuner och företag har även satt den sociala hållbarheten på agendan. Det uppmärksammas i både målstyrning och visioner. En anledning till det kan vara att det har uppmärksammats att den psykiska ohälsan har ökat bland unga i Sverige. Tuffare arbetsmarknad, hårdnande utbildningskrav och växande klyftor är en del av förklaringen, menar bland andra Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Karolinska institutet. Andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem har nästan trefaldigats sedan 90-talets början. Även i Kungsbacka kan vi se trenden att unga mår sämre idag, framförallt unga kvinnor. Värderingsförändringar Förändrade värderingar är främst en konsekvens av att nya generationer tar över. Globaliseringen och en ny kommunikationsteknologi har inneburit att idéer, kunskap och trender idag får snabbare spridning och når fler människor än tidigare och därför ser vi att förändrade värderingar uppkommer genom att vi blir påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser. Det innebär att variationer i värderingar mellan olika individer ur samma generation troligtvis kommer att öka. I sociala medier har fenomen som filterbubblor bidragit till en ytterligare polarisering av åsikter. Globalt sett är tendensen att traditionella, grupporienterade värderingar får ge vika för mer individorienterade, i takt med att välståndet ökar och utbildningsnivån höjs. Men utvecklingen går långsamt och krig, kriser och konflikter innebär ofta bakslag. I Sverige finns det tecken på att ungdomar är mer värdekonservativa än tidigare generationer. Samtidigt beskrivs landet i internationella jämförelser som det land i världen där värderingar kopplade till valfrihet, jämställdhet, självbestämmande och medbestämmande värderas högst skrev statsvetaren Francis Fukuyama The End of History. I boken menar han att det efter Berlinmurens fall inte finns någon annan väg än liberal demokrati i världen. Ett tag såg det ut som han hade rätt men de senaste årens trend med Brexit, Trump och nya regeringar i Polen och Ungern som har en annan syn på demokrati än den liberala kan vi nog konstatera att pendeln har svängt tillbaka åtminstone lite. Den västerländska liberala demokratin har blivit utmanad och den demokrati som vi har vant oss vid är inte längre en självklar styrelseform i framtiden. Värderingsförändringar i Kungsbacka Konsultföretaget Kairos Future kallar sin trendspaning 2017 för Kulturkrockarnas år på grund av den polarisering som sker i dagens Sverige. Även SOM-institutet, oberoende opinions- och undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet som undersöker svenskarnas syn på politik och media, ger en bild av ett Sverige där åsikter polariseras allt mer i sin senaste rapport Ekvilibrium från I ett Sverige där åsikterna polariseras och där begrepp som filterbubblor blir allt vanligare är frågan om hur kommunen kommunicerar med sina invånare viktig. Kungsbacka kommun har som ett uttalat mål att invånarna ska hög tillit till kommunens verksamhet och då är det viktigt att kommunikationen anses som ärlig och stringent. När det demokratiska systemet ifrågasätts är det också viktigt att arbeta aktivt med att behålla ett högt förtroende för Kungsbacka kommuns verksamhet även om människors åsikter polariseras. Kungsbackas invånare har en högre utbildningsgrad och högre inkomst än medelsvensken. Invånarna är också i stor grad nöjda med livet här i Kungsbacka. Vi har därför goda förutsättningar till att upprätthålla en hög tillit till den lokala demokratin och den kommunala verksamheten. De globala och nationella trenderna är dock något som Kungsbacka kommer att behöva förhålla sig till. Det är därför viktigt att behålla och utveckla dialogen med invånarna för att öka delaktigheten i samhället. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 17

21 OMVÄRLDSANALYS Kompetensförsörjning Nuvarande och framtida kompetensförsörjning en nationell utmaning för alla Sveriges kommuner. Störst är rekryteringsbehovet inom förskola/grundskola, vård och omsorg samt individ och familjeomsorg. Dessa verksamheter svarar för mer än hälften av det totala rekryteringsbehovet och behöver nationellt cirka nya medarbetare fram till år Kompetensförsörjning i Kungsbacka Kungsbacka kommun växer och tillsammans med den demografiska prognosen förväntar vi oss ökade behov inom framförallt förskola och grundskola, vård och omsorg samt individ och familjeomsorg. Redan under 2016 och 2017 har vi haft stora utmaningar att hantera bristen på arbetskraft inom dessa områden. Ökad internationell migration har ställt nya krav inom kommunens sociala och pedagogiska verksamheter som jobbar för att ge nyanlända ett gott mottagande. Kungsbacka kommuns omfattande tillväxt kräver att kompetens finns inom stadsbyggnad, lokalförsörjning och det tekniska området. Kungsbacka kommun har ett gott anseende som arbetsgivare, men en stark arbetsmarknad med låg arbetslöshet gör vår utmaning än större. Bristen på utbildad personal och den ökande konkurrensen har inneburit en ökad rörlighet av arbetskraften mellan kommuner och andra organisationer. Under åren kommer 860 medarbetare att gå i pension om de lämnar vid 65 års ålder. Med en personalomsättning på 15 procent om året kommer vi att behöva rekrytera cirka nya medarbetare fram till Detta i kombination med Kungsbacka kommuns expansion skapar en betydande utmaning de närmsta åren. För att möta utmaningen krävs nytänkande och mod att våga pröva nya lösningar. Teknikutveckling, global konkurrens och förändrade värderingar kring var man vill bo innebär för många platser att man på samma gång brottas med kompetensbrist och brist på jobb. Under 2017 deltar Kungsbacka kommun i Kairos futures Stora jobbstudien vilken kommer att ge en nuläges- och framtidsbild över arbetslivet i Sverige och Kungsbacka kommun baserat på en omvärldsanalys kring de trender som påverkar arbetslivet på 5 10 års sikt. Studien belyser vilken typ av kompetensbrist och jobbrist vi kan förvänta oss både nationellt och i Kungsbacka. Den visar vilken kompetens det blir brist på, och vilken kompetens som inte längre kommer att efterfrågas på den lokala arbetsmarknaden. Den visar även vad grupper med olika kompetens kräver av arbetslivet och av platsen där de verkar och bor. Studien kommer att vara en av grunderna för en långsiktig plan för framtida kompetensförsörjning i Kungsbackas kommun. BILD Bildtext 18 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

22 STYRMODELL Så styrs Kungsbacka I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnderna som bestämmer vad som ska göras och formulerar mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, vilket beskrivs i genomförandeplaner. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. Vi gör om illustrationen Utmaningar för Kungsbacka och andra kommuner och i landet. Vi utvecklar mål- och resultatstyrningen De nationellt definierade utmaningarna innebär att kommunen behöver kraftsamla inom vissa områden. Mot bakgrund av detta och de utvecklingsområden som finns i Vision 2030 har kommunfullmäktiges mål setts över. Arbetet med att ta fram nya mål påbörjades under hösten 2016 och när de kommunövergripande målen är beslutade får nämnderna anpassa sina mål och ta fram indikatorer. Vision 2030 I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 19

23 Kommunövergripande mål Politikerna i kommunfullmäktige beslutar om långsiktiga kommunövergripande mål, som preciseras i fokusområden. Se från sidan 24. Kommunfullmäktiges direktiv Politikerna i kommunfullmäktige beslutar om direktiv som gäller under budgetåret. Se sidan X. Övergripande planer och program Utöver de kommunövergripande målen och direktiven finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan, antagen 2006, aktualitetsförklarad 2013 Mål för bostadsbyggande , bostadsmålet reviderat 2016 Ny mark för näringslivet, handlingsplan 2009/2012 Nämndmål Varje nämnd beslutar om nämndmål med utgångspunkt från de kommunövergripande målen. Nämnden kan också skapa egna mål inom sin verksamhet. Förvaltningarnas genomförandeplaner Varje förvaltning tar hand om nämndmålen och skapar genomförandeplaner för sina verksamheter och enheter. Uppföljning Varje år följer förvaltningarna, verksamheterna och enheterna upp vad invånarna tycker om servicen och om vi lyckats förverkliga målen. Vi gör en analys av verksamheten och hur omvärlden har påverkat arbetet. Varje förvaltnings uppföljning går vidare till den egna nämnden, där politikerna analyserar och diskuterar den och sammanställer nämndens årsredovisning. Kommunledningskontoret och kommunstyrelsen gör en analys av kommunens samlade resultat och sammanställer med nämndernas årsredovisningar som grund kommunens gemensamma årsredovisning. Värdegrund Värdegrunden handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna och vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för invånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för invånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt - kommunens värdegrund. Bokstäverna står för: Bemötande Inflytande Tillgänglighet Trygghet Vision 2030 säger: här jobbar människor som vill, vågar och kan! Ska framtiden växa och ta fart hos oss, behöver vi tänka i nya banor, ifrågasätta gamla sanningar och våga pröva nya idéer. I Kungsbacka vill vi stärka och utveckla en arbetsplatskultur som kännetecknas av vårt sätt att vara och agera inom områdena: Vi välkomnar, Vi levererar, Vi samarbetar och Vi tänker nytt. Kommunbudget och plan Förslaget till kommunbudget och plan arbetas fram av kommunstyrelsens arbetsutskott varje år. en gäller för det kommande året och planen för de därpå följande två åren. Den aktuella budgeten gäller för 2018 och planen för Förvaltningarnas, nämndernas och kommunens samlade uppföljning och analys ligger till grund för den kommande budgeten och planen tillsamman med visionen och omvärldsanalysen. Ledningsdialog Kontinuerlig dialog på ledningsnivå mellan politiker och tjänstemän är en förutsättning för att nå resultat och ta oss i riktning mot visionen. 20 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

24 STYRMODELL Styrmodell Illustrationen är under utveckling Vision 2030 Kommunövergripande mål Kommunfullmäktiges direktiv Uppföljning/analys Indikatorer Verksamhet Omvärld Förslag till förbättringar Ledningsdialog Nämndmål Nämndernas direktiv Uppföljning/analys Indikatorer Verksamhet Omvärld Förslag till förbättringar Styrdokument Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner Uppföljning/analys Indikatorer Verksamhet Omvärld Förslag till förbättringar Värdegrund Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 21

25 Kommunövergripande mål 2018 Kommunens främsta styrdokument är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljning beslutar fullmäktige om kommunövergripande mål. De kommunövergripande målen har sin utgångspunkt i utvecklingsområdena som visionen lyfter fram, samt de utmaningar som kommunen står inför. Målen är ett tydligt riktmärke för utvecklingen av kommunen som helhet och beskriver vad verksamheterna ska uppnå. Nämndernas förvaltningar ansvarar för att upprätta en genomförandeplan med aktiviteter som beskriver hur förvaltningarna ska arbeta för att bidra till att målen nås. Förvaltningarna ska följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden. Genom indikatorer följer vi upp att våra ansträngningar leder till det resultat som vi önskar. Måluppfyllelse baseras dels på den kvantitativa mätningen genom indikatorerna, men också på en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning Kommunstyrelsen har en samordnande roll med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse. Samordningsansvaret innebär att kommunstyrelsen tar fram underlag för utveckling och förbättring av målet. Kommunledningskontoret ansvarar för att sammanställa vad nämnderna gör för att bidra till måluppfyllelse samt att följa upp arbetet och göra en samlad analys. 22 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

26 MÅL OCH DIREKTIV EN ATTRAKTIV KOMMUN ATT BO, VERKA OCH VISTAS I Fokusområden: I Kungsbacka finns attraktiva bostäder med inspirerande byggnadsmiljö för olika behov, generationer och livsstilar. Kungsbacka har välkomnande och trygga miljöer. I Kungsbacka finns mötesplatser för samvaro, rekreation, upplevelser och kreativa utbyten. Indikator Bäst att bo, Kungsbackas placering i ranking av Sveriges kommuner enligt Tidningen Fokus. Invånarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (SCB:s medborgarundersökning, Nöjd Region-index, NRI, skala 0 100). Trygghetsindex för hur kommuninvånarna bedömer tryggheten (SCB:s medborgarundersökning, skala 0 100). Invånarnas uppfattning om möjligheterna till fritidsaktiviteter i kommunen (SCB:s medborgarundersökning, index i skala 0 100) Målvärde < EN HÅLLBAR UTVECKLING OCH EN HÄLSOSAM MILJÖ Fokusområden: Kungsbacka växer med en långsiktigt hållbar ekonomi. Kungsbacka ska anpassa miljöarbetet till de nationella miljömålen och globala hållbarhetsmålen samt Borgmästaravtalet för att bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor. Unga i Kungsbacka mår bra såväl fysiskt som psykiskt. Indikator Koldioxidutsläpp från övriga sektorer än industrin i ton per invånare (Källa: Sveriges Ekokommuner, med två års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2014). Antal resor per invånare gjorda med kollektivtrafik (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015). Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015). Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015). Transportenergi i kilowattimma (kwh) för kommunens tjänsteresor med bil per årsarbetare (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015). Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor med bil i ton per årsarbetare (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015). Andel miljöcertifierade skolor och förskolor (Källa: Sveriges Ekokommuner, med ett års förskjutning, dvs utfall 2016 avser faktiskt utfall 2015) Målvärde ,8 2,7 2,6 2, ,22 0,24 0,23 0, Ungas hälsa i årskurs 4 och 8 (Elevhälsan i Kungsbacka utvecklar metod utifrån hälsosamtal med elever). Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 23

27 MÅL OCH DIREKTIV BÄSTA FÖRETAGSKLIMATET I VÄSTSVERIGE Fokusområden: Kommunen är en möjliggörare för entreprenörer och företagsamma människor. I Kungsbacka får vi nya arbetstillfällen och snabb etablering både för individer och företag genom samverkan mellan näringsliv och utbildning. Indikator Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning till företag. Nöjd kund-index utifrån sammanvägt betygsindex 0 100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilken är en viktig del av företagsklimatet. Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1 6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun Målvärde ,4 3,1 3,4 I KUNGSBACKA UTVECKLAS VI HELA LIVET Fokusområden: Barn och ungdomar utvecklas för att nå sin fulla kapacitet och god självkänsla. I Kungsbacka stärks individens och familjens egen förmåga att ta hand om sitt liv. Indikator Placering i ranking för grundskola av Sveriges 190 kommuner, sammanvägt resultat enligt SKL:s öppna jämförelser. Genomsnittligt meritvärde för grundskolans årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max vara 320. Genomsnittligt betygspoäng för gymnasiets avgångselevers betygspoäng som kan vara max 20. Självkänsla och framtidstro för gymnasieelever år 2, index med skala 0 10 enligt Skolenkäten som genomförs i samarbete med Göteborgsregionen, GR. Arbetslöshet för ungdomar år i kommunen (Källa: Arbetsförmedlingen och SCB) Långtidsarbetslöshet för ungdomar år i kommunen (Källa: Arbetsförmedlingen) Målvärde , , ,8 13,8 14 7,6 8,0 4,0% 3,5% 2,4% 2% 45,3% 50% 37,2% 36% 24 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

28 MÅL OCH DIREKTIV ETT MEDSKAPANDE SAMHÄLLE OCH ÖPPEN ATTITYD Fokusområden: I Kungsbacka skapar vi förutsättningar för invånare, kunder och företag att vara medskapande i att utforma det goda livet. Invånare, företag och besökare känner sig alltid välkomna, sedda och korrekt bemötta i kontakt med kommunen. Digitaliseringen gör att vi hittar vi smartare tjänster och effektivare arbetssätt. Kungsbacka kommun är en attraktiv arbetsgivare med modiga och medskapande medarbetare och ledare. Indikator Nöjd-inflytande index för hur kommuninvånarna bedömer möjligheterna till inflytande (SCB:s medborgarundersökning, skala 0 100). e-blomlådan, poäng enligt kriterier för framgångsrik IT-styrning från SKL med maxpoäng 24. Hållbart medarbetarengagemang, ett index för medarbetarnas samlade uppfattning om områdena motivation, ledarskap och styrning, skala enligt Medarbetarenkäten. Jämställdhetsindex, Jämix. Antal poäng av max 180. Jämix beräknas utifrån nio nyckeltal med skala Målvärde ,9 22, Direktiv Direktiv är ett konkret sätt som politikerna styr på. Ett direktiv beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras inom ett eller två år. Tjänstemännen har sedan skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Text kommer. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 25

29 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning Belopp i miljoner Bokslut 2015 Bokslut 2016 inkl. ombudget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Avskrivningar -250,2-259,4-292,1-318,3-345,9-370,8 Summa verksamhetens nettokostnader , , , , , ,7 Skatteintäkter 3 922, , , , , ,4 Generella statsbidrag 143,9 165,0 148,8 191,5 207,1 219,4 Finansiella intäkter 8,1 11,6 10,6 10,6 10,6 10,6 Finansiella kostnader -29,2-29,4-32,8-32,1-37,4-46,7 Årets resultat 104,0 88,6 51,3 91,8 98,1 101,0 Nyckeltal Resultatets andel av skatt och statsbidrag 2,6% 2,1% 1,1% 2,0% 2,0% 2,0% Finansiellt mål 1,5% 1,5% 1,5% 2,0% 2,0% 2,0% Nettokostnadsutveckling 6,6% 6,9% 5,6% 2,7% 3,5% 3,5% Ökning av skatt+statsbidrag 4,5% 6,2% 4,7% 3,6% 3,7% 3,7% 5,7% Nettokostnadernas andel av skatt+statsbidrag 97% 98% 98% 98% 97% 97% Finansnettots andel av skatt+statsbidrag 1% 0% 0% 0% 1% 1% Summa använda skattemedel 97% 98% 99% 98% 98% 98% SKL cirk 2017:06, skatter och statsbidrag samt nya fastighetsskatten Kassaflödesanalys Belopp i miljoner Bokslut 2015 Bokslut 2016 inkl. ombudget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets Resultat 104,0 88,6 51,3 91,8 98,1 101,0 Avskrivningar 251,0 259,4 292,1 318,3 345,9 370,8 Ej likvidpåverkande poster mm 23,4-7,0 0,0 2,5 50,2 49,0 Förändring oms.tillgångar o kortfr skulder -40,0 64,0 0,0 63,9 151,5 27,0 Summa kassaflöde från den löpande verksamheten 338,4 404,9 343,4 476,6 645,6 547,8 Investeringsverksamheten Lokalinvesteringar -553,0-313,6-785,4-808,5-1224,3 Löpande ,9 Övriga -116,1 Exploateringar -33,2-16,4-3,0-25,0 Avgiftsfinansierad verksamhet -122,4 Investeringsbidrag ,0 Övriga förändringar anl.tillgångar ,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten ,0-666,2-801,8-811, ,3 Finansieringsverksamheten Amortering Nyupplåning 100,0 354,0 325,0 170,0 700,0 Förändring långfristiga fordringar 1 1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -148,7 101,0 354,0 325,0 170,0 700,0 Förändring av likvida medel -115,1 54,9 31,2-0,3 4,1-1,5

30 FINANSIELLA RAPPORTER Balansräkning Belopp i miljoner Bokslut 2015 Bokslut 2016 inkl. ombudget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 2,2 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader och tekniska anläggningar 3 644, , , , , ,7 Maskiner och inventarier 400,7 436,9 436,9 436,9 436,9 436,9 Summa materiella anläggningstillgångar 4 044, , , , , ,6 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper,andelar,bostadsrätter 91,5 108,8 108,8 108,8 108,8 108,8 Bidrag till statlig infrastruktur (Åsa station) 14,9 14,1 14,1 14,1 14,1 14,1 Långfristiga fordringar 12,3 11,7 11,7 11,7 11,7 11,7 Summa finansiella anläggningstillgångar 118,7 134,6 134,6 134,6 134,6 134,6 Omsättningstillgångar Förråd 4,8 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Exploateringsområden 73,3 51,2 51,2 51,2 51,2 51,2 Kortfristiga fordringar 367,0 394,4 394,4 394,4 394,4 394,4 Placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassa o bank 128,3 183,1 214,4 214,1 218,2 216,7 Exploateringsområden Summa omsättningstillgångar 573,4 633,7 665,0 664,7 668,8 667,3 SUMMA TILLGÅNGAR 4 739, , , , , ,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 1 236, , , , , ,9 Årets resultat 104,0 88,6 51,3 91,8 98,1 101,0 Exploateringsöverskott 63,9 151,5 27,0 Summa eget kapital 1 340, , , , , ,9 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt 1 754, , , , , ,8 Övriga avsättningar 68,9 104,8 104,8 104,8 104,8 104,8 Avsättning statlig infrastruktursatsning Långfristiga skulder, banklån 450,0 550,0 904, , , ,0 Investeringsinkomster som periodiseras 327,8 442,5 442,5 442,5 442,5 442,5 Kortfristiga skulder 797,2 866,3 866,3 866,3 866,3 866,3 Summa skulder 3 398, , , , , ,4 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 739, , , , , ,4 Soliditet 28,3% 28,0% 27% 27% 29% 27% Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 27

31 NÄMNDERNA Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och bygglagen, framför allt för frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov, samt tillsyn över byggnadsverksamheten. Nämnden ansvarar även för kommunens detaljplaneverksamhet, samt kart- och mätningsverksamhet. uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Löpande investeringar Administration (0,1%) Kartavdelningen 21% Planavdelningen 21% Bygglov 58% Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Byggnadsnämndens verksamhet kostade 50 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 28 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

32 NÄMNDERNA Fritid & Folkhälsa Nämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för att driva och utveckla kommunens bad-, idrotts- och friluftsanläggningar samt stödja föreningar och stärka ungdomar att själva förverkliga idéer och fritidsintressen. Nämnden ansvarar också för folkhälsoarbetet genom hälsofrämjande och förebyggande verksamhet. uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Löpande investeringar Övriga förändringar Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Fritid & Folkhälsas verksamhet kostade 152 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Nämnd (0,4%) Folkhälsa 4% Fritidsgårdar 13% Demokratiarbete (0,2%) Allmän fritidsverksamhet 8% Gemensam verksamhet 6% Fritidsanläggningar 69% Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 29

33 NÄMNDERNA Funktionsstöd Nämnden för Funktionsstöd ansvarar för att ge stöd, vård och omsorg till personer med funktionsvariationer. Nämnden ansvarar också för vissa hälso- och sjukvårdsinsatser. Även sysselsättning och arbetsträning för personer i yrkesverksam ålder med psykisk funktionsnedsättning ingår i nämndens ansvar, liksom tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt alkohollagen och tobakslagen. uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Löpande investeringar Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Funktionsstöds verksamhet kostade 462 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Ledsagar- och avlösarservice, Köpt verksamhet 4% kontaktstöd 1% Socialpsykiatriskt Daglig stöd 2% verksamhet 9% Gemensam verksamhet 20% Övrig verksamhet (0,2%) Boende enligt LSS/SoL 31% Korttidsvistelse LSS/SoL och stödfamilj 6% uppdateras Volymförändringar Ramtilldelningen delas upp i tre steg: All verksamhet exklusive personlig assistans och köpt verksamhet Personlig assistans Köpt verksamhet Hyror med mera Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar begärs separat i samband med flerårsbudgeten och ingår inte i volymökningen. Övriga förändringar Nämnden har fått 6 miljoner för att klara en budget i balans. Personlig assistans 27% 30 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

34 NÄMNDERNA Förskola & Grundskola Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för förskola och pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Nämnden ansvarar även för vårdnadsbidrag och korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nämnden ansvarar för att besluta om rätt till bidrag för fristående utbildning och omsorg och ha tillsyn över verksamheten. uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Löpande investeringar uppdateras Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Förskola & Grundskola. Volymuppräkningen för utbildning i grundskolan har skett med kronor per invånare 6 15 år. Volymuppräkningen för förskoleverksamhet kronor per invånare 1 5 år och skolbarnsomsorg kronor per invånare 6 12 år. Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Förskola & Grundskolas verksamhet kostade cirka 2 miljarder kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Nämnd- och styrelseverksamhet (0,1%) Övriga förändringar Nämnden har fått 5 miljoner kronor som ersättning för ökad volym ensamkommande barn. Gemensam verksamhet 19% Grundsärskola 2% Korttidstillsyn LSS (0,4%) Förskola 31% Förskoleklass och grundskola 41% Fritidshem 7% Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 31

35 NÄMNDERNA Gymnasie & Vuxenutbildning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för gymnasieskola och gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildningar. Nämnden har även ansvar för arbetsmarknadsåtgärder, vägledning och etablering för nyanlända. uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Löpande investeringar Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 550 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Flykting 2% Arbetsmarknadsåtgärder 3% Gemensam verksamhet 7% Vuxenutbildning 7% uppdateras Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Gymnasie & Vuxenutbildningen. Volymuppräkningen för utbildning i gymnasieskolan har skett per elev år. Volymuppräkningen för Komvux har gjorts för åldersgruppen år. Övriga förändringar Nämnden har fått 10 miljoner kronor som ersättning för ökad volym ensamkommande barn. Gymnasieskola 81% 32 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

36 NÄMNDERNA Individ & Familjeomsorg Nämnden för Individ & Familjeomsorg ansvarar bland annat för ekonomiskt bistånd och stöd till socialt och ekonomiskt utsatta, social barn- och ungdomsvård, familjerådgivning, medling vid ungdomsbrott, ensamkommande barn upp till 21 år och kommunens grupp för psykiskt och socialt omhändertagande av människor vid stora olyckor och katastrofer, Posom-gruppen. Nämnden ansvarar också för att besluta om stöd till personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och socialtjänstlagen, SoL. uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Löpande investeringar uppdateras Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Individ & Familjeomsorg. Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Individ & Familjeomsorgs verksamhet kostade 434 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksam heter beskrivs i diagrammet. Köpt verksamhet funktionsstöd 8% Övriga förändringar Nämnden har fått för mottagning av ensamkommande barn ett anslag på 8 miljoner kronor till omställningskostnader. Myndighetsutövning 7% Institutionsvård 5% Öppna insatser, familjehemsvård 18% Försörjningsstöd 10% Gemensam verksamhet 1% Ensamkommande 51%

37 NÄMNDERNA Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. Kommunfullmäktige beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten och bestämmer hur pengarna i budgeten ska användas. Det är kommunfullmäktige som beslutar om hur mycket invånarna ska betala i skatt till kommunen. uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, ramjusteringar Övrig förändring Summa Kommunfullmäktige beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten. 34 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

38 NÄMNDERNA Kommunrevision Kommunfullmäktige utser politiker att vara förtroendevalda revisorer i kommunrevisionen. Kommunrevisionen är oberoende. Revisionen granskar och bedömer hur kommunstyrelsen och nämnderna utför sina uppgifter. I uppdraget ingår även att granska de kommunala bolagen och kommunala stiftelser. Driftbudget uppdateras Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, ramjusteringar Övrig förändring 85 Summa I revisionens uppdrag ingår att granska och bedöma hur kommunstyrelsen och nämnderna utför sina uppgifter. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 35

39 NÄMNDERNA Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Den förbereder alla ärenden till kommunfullmäktige om inte någon annan styrelse eller nämnd har gjort det. Kommunstyrelsen genomför sedan kommunfullmäktiges beslut. uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Löpande investeringar Kommunstyrelsen Löpande investeringar Kollektivtrafik Övriga investeringar Fastighetsreglering Fastighetsbildning Fastighetsförsäljningar, inkomst Bostadsexploatering övrigt Markförvärv Markförvaltning IT-utvecklingsprojekt Hede station Inköp av särskilda bostäder Summa Övriga förändringar Kommunstyrelsen har fått ett anslag på 4 miljoner kronor för integrations- och näringslivsarbetet. Särskilt anslag om kronor för ansökan om att bli associerad partner i det europeiska nätverket Eurocities, forum Kunskapssamhället, Knowledge Society. 36 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

40 NÄMNDERNA Kommunstyrelsen övrigt Här finns de verksamheter som kommunstyrelsen har ansvar för och som består av bidrag och medlemsavgifter till andra organisationer. Kollektivtrafiken sköts av Region Halland från och med Kvar i kommunens ansvar finns skolskjutskostnader och färdtjänst. Räddningstjänsten drivs i ett förbund tillsammans med Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och Lerums kommuner. Stiftelsen Tjolöholm får ett årligt driftbidrag. uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Kollektivtrafik Kollektivtrafik- Kapitalkostnader Räddningstjänst Medlemsavgifter Region Halland, GR, SKL med flera Bidrag Tjolöholm Bidrag Tjolöholms fastigheter, anslaget överförs till Service Fastigheter Summa ram Stiftelsen Tjolöholm förvaltar Tjolöholms slott, kyrka och 24 andra byggnader, varav 19 som är klassade som byggnadsminne.

41 NÄMNDERNA Kultur & Turism Nämnden för Kultur & Turism ansvarar för att förvalta, driva och utveckla kommunens kultur- och turismverksamhet. Nämndens verksamhetsområde omfattar bibliotek, kulturskola, scen och konst, kulturmiljövård, besöksmål och turism. Nämnden ska erbjuda och stimulera ett kulturutbud med spets och bredd, tillgängligt för alla med utgångspunkt i kommunens kulturpolitiska program samt utveckla Kungsbacka som besöksdestination. Driftbudget uppdateras Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Löpande investeringar Övriga förändringar Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Kultur & Turisms verksamhet kostade 96 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Nämnd 1% Turism 9% Bidrag 3% Bibliotek 30% Kulturskolan 26% Allmän kultur 31% 38 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

42 NÄMNDERNA Miljö & Hälsoskydd Nämnden för Miljö & Hälsoskydd ansvarar främst för tillsyn inom hälsoskydd, miljöskydd, naturvård och livsmedel, men också inom smittskydd, receptfria läkemedel samt viss tobakstillsyn. Arbetet regleras bland annat av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, smittskyddslagen och strålskyddslagen. Tillsynen innebär att vi bevakar att reglerna inom nämndens områden följs av företagare och invånare. Driftbudget uppdateras Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Löpande investeringar Övriga förändringar Nämnden har fått 1,5 miljoner kronor för budget i balans. Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 24 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Nämnd 3% Miljöskydd 19% Gemensam verksamhet 23% Naturvård 6% Hälsoskydd ute 21% Livsmedel 11% Vattenvårdsförbund (0,4%) Hälsoskydd inne 17% Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 39

43 NÄMNDERNA Teknik skattefinansierad verksamhet Nämnden för Teknik ansvarar för planering, drift och utbyggnad av samhällets infrastruktur såsom gator och gatubelysning, gång- och cykelvägar, allmänna platser och parker, dricks vatten och avloppsrening, sophämtning och återvinning samt det kommunala bredbandsnätet. Nämnden ansvarar också för trafik- och parkeringsfrågor, lokala trafikföreskrifter samt trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. Driftbudget uppdateras Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Löpande investeringar Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Tekniks skattefinansierade verksamhet kostade 135 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Planering 13% Gemensam verksamhet 7% Vägbelysning 9% Nämnd- och styrelseverksamhet 1% Färdtjänst/ riksfärdtjänst 1% Gator, vägar och parkering 51% Parkverksamhet 18% 40 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

44 NÄMNDERNA Vård & Omsorg Nämnden för Vård & Omsorg ansvarar för att ge vård och omsorg till personer som på grund av sjukdom, åldrande eller annan orsak behöver stöd i sin vardag. Inom verksamheten finns olika former av omsorg såsom hemtjänst, trygghetsjour, olika boendeformer, avlösning, dagvård, äldrecenter, terapi, träffpunkter, anhörigstöd, daglig verksamhet och hemsjukvård. Hjälpen som erbjuds regleras av hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen. Driftbudget uppdateras Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Löpande investeringar Övriga förändringar Så fördelades bruttokostnaderna 2016 Nämnden för Vård & Omsorgs verksamhet kostade 865 miljoner under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Nämnd (0,1%) Bostadsanpassning 1% Gemensam verksamhet 7% Hemsjukvård och Rehabilitering 10% Hemtjänst och larm 36% Särskilt boende 44% Förebyggande verksamhet (kvarboende) 2% Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 41

45 NÄMNDERNA Service Nämnden för Service ansvarar för kommunens lokalförsörjning med uppdrag att bygga, förvalta och hyra ut lokaler till kommunens samtliga verksamheter. Nämnden ansvarar också för lokalvård i kommunens lokaler och måltidsverksamhet i förskolor, skolor och boenden. Dessutom ingår kundcentret Kungsbacka direkt, den interna supportfunktionen Service direkt, IT, rådgivning och media, personalförsörjning, administration och inköp i nämndens ansvar. uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor 2016 Plan 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Volymförändringar För nämnden Service som är utförarnämnd beräknas ingen volymtillväxt då den ingår i nämndernas ramar. Priser och löner ingår i ramen så att rätt prissättning kan göras till beställar utförar organisationen. Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Serviceområde Fastighet Grundram Kapitalkostnader Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Summa driftram Summa, Service total Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Löpande investeringar Fastighet Löpande investeringar övriga Service Reinvesteringar och verksamhetsanpassningar Reinvestering Hålabäckskolan Övriga reinvesteringar i fastigheter Reinvestering pga komponentindelning Verksamhetsanpassningar Summa Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

46 NÄMNDERNA Valnämnden Valnämnden ansvarar för att genomföra val och folkomröstningar i kommunen. Var fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, region och riksdag. Val till EU-parlamentet äger rum vart femte år. uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader 0 Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Övriga förändringar Nämnden har fått kronor till förberedelse inför valåret. Vart fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 43

47 NÄMNDERNA Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden har till uppgift att sköta tillsynen över gode män, förvaltare och förmyndare. uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader 0 Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, ramjusteringar Övrig förändring Summa Övriga förändringar Nämnden har ramjusterats för handläggaradministrationen från kommunstyrelsen med 2,9 miljoner kronor. 44 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

48 NÄMNDERNA Finans verksamhetskostnader Här budgeteras kommungemensamma kostnader för löner, pensioner, hyror för nya objekt och övriga finansiella kostnader och intäkter. Driftbudget Belopp i tusen kronor Kalkylerade kapitalkostnader Momsbidrag Kostnader Oförutsett (OF) Fullmäktiges oförutsedda Kommunstyrelsens oförutsedda Kommunstyrelsens arbetsutskotts oförutsedda Löner Semesterlöneskuld Hyror och verksamhetskostnader för nya lokaler Pensioner Summa Här finns ett centralt anslag för löner om 2,8 procent som fördelas till nämnderna när årets revisionsförhandlingar och särskilda lönesatsningar är gjorda. Allt därutöver få tas inom respektive nämnds ram. Dessutom finns ett centralt anslag om 10 miljoner kronor för strategiska lönesatsningar samt ytterligare utökning med 2 miljoner som en effekt av 2016 års lönesatsningar. Här finns också ett anslag för ökade verksamhets- och hyreskostnader samt kapitalkostnader för inventarier som nya lokaler. Det avser både egna och inhyrda lokaler. De tilldelas nämnderna när lokalen tas i bruk.

49 NÄMNDERNA Avgiftsfinansierad verksamhet I Kungsbacka kommun finns tre enheter som är finansierade med externa avgifter och som inte erhåller några skattemedel för sin verksamhet. Det är Vatten & Avlopp, Renhållning och Bredband. Dessa finns organiserade under nämnden för Teknik. Det är nämnden för Teknik som ansvarar för att enheterna inte redovisar underskott utan att de klarar sig med de intäkter som erhålls. Taxorna beslutas av kommunfullmäktige. De investeringsramar som anges i detta budgetdokument är till för att kommunen ska ha en god likviditetsplanering. Enheterna betalar ränta som motsvarar den av SKL fastställda internräntan. Renhållning uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Investeringar Belopp i tusen kronor Plan Övriga investeringar Återvinningscentral Glascontainer 150 Kärl Kretsloppspark Klovsten omlastningsstation Projekt fyrfackskärl Återvinningscentral standard Återvinningscentral container Övrigt 500 Summa övriga investeringar Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

50 NÄMNDERNA Bredband uppdateras Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2018 Plan Övriga investeringar Kungsbacka Bredband Summa Vatten & Avlopp Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2018 Plan Fordon & Inventarier Vattenproduktion VA-distribution Avloppsproduktion Nya serviser VA-sanering Summa Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 47

51 INVESTERING OCH EXPLOATERING Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia med totalt 1100 bostäder. 48 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

52 INVESTERING OCH EXPLOATERING Investeringar Investeringarna delas in i lokaler, exploateringar, löpande årliga investeringar, investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten samt övriga investeringar. Lokaler och exploateringar budgeteras på kommunstyrelsen, och redovisas i avsnittet Lokaler och boenden på sidorna Löpande årliga investeringar är nämndernas reinvesteringar i främst inventarier. Investeringsbudget och kapitalkostnader för löpande investeringar budgeteras på respektive nämnd. Investeringsnivån bestämmer nämnden själv utifrån det utrymme som finns för att finansiera driftskostnaderna. Investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten finns redovisade under respektive avgiftskollektiv på sidorna Avgiftskollektiven är renhållning, bredband samt vatten och avlopp. Kostnaderna för dessa investeringar täcks av deras respektive intäkter och belastar inte skattekollektivet. Övriga investeringar är investeringar av engångskaraktär, exempelvis investeringar i infrastruktur. Dessa investeringar binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Investeringarna specificeras och beslutas på projektnivå förutom för Teknik skatts investeringar i infrastruktur för dessa investeringsprojekt är omdisponering möjlig inom respektive grupp av investeringar. Nedan följer en specifikation över de övriga investeringarna. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 49

53 INVESTERING OCH EXPLOATERING Lokaler och boenden Kungsbacka kommun är en attraktiv tillväxtkommun, geografiskt placerad i en av Sveriges starkaste tillväxt- och arbetsmarknadsregioner. Antalet invånare ökar med i genomsnitt per år. Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika lokaler. Dessutom förmedlar kommunen olika slags boenden för grupper i samhället som har svårt att få bostad på vanligt sätt. Det kan handla om boenden för äldre, funktionsnedsättning, flyktingfamiljer, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer. Kommunen både äger och hyr in lokaler och boenden. Varje år beslutar nämnderna om bedömt lokalbehov de kommande fem åren. Dessa behov sammanställs i en behovslista som bearbetas vidare till en lokalplan som är plan som är möjlig att genomföra ekonomiskt, tidsmässigt och fysiskt. Lokalplanen utgör del av kommunens flerårsbudget. Lokalbehov Nämnderna i Kungsbacka kommun har lämnat in bostads- och lokalbehov för perioden Nämndernas beslutade behov bestod av en sammanfattning av lokalbehoven uttryckt i form av volymmått, till exempel antal platser, antal elever eller antal förskoleavdelningar. Behoven har därefter kostnadsbedömts utifrån nyckeltal framtagna av Service avseende både investeringsutgifter samt driftskostnader. Lokalplanen har sedan beretts utifrån ett planerings- och genomförandeperspektiv samt med utgångspunkt i nedanstående politiska prioriteringar. Lokalbehoven har prioriterats och omfördelats enligt den så kallade fyrstegsmodellen vilket innebär: 1. Inte tillgodose behovet alls 2. Leda om strömmar av elever, boende etc. till ledig kapacitet i befintliga lokaler 3. Bygga om eller till befintliga lokaler 4. Bygga nya lokaler Lokalbehovens omsätts i olika lösningsalternativ som utgår från kommunens lokalpolicy: Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden. Nya hyror för lokalinvesteringar samt inhyrda boenden budgeteras centralt och nämnden erhåller ramhöjning motsvarande hyran när lokalen är klar att tas i bruk. Ramtilldelning utgår inte för så kallade verksamhetsanpassningar av lokaler. Investeringsbudget och hyresmedel för lokaler och boenden tillhör Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalprojekt under året. Projekt i lokalplanen åren 2018 och 2019 får startas upp utan beslut i Kommunstyrelsen eller Kommunfullmäktige. Om ett projekt finns med i lokalplanen får inte projektet startas upp utan beslut i Kommunstyrelsen. Lokalbehoven har också kategoriserats i fallande ordning utifrån om behoven avser: Besparingsmöjligheter, strukturomvandlingar Volymutökning befintlig plats Expansion nya områden Icke lagstyrd verksamhet Kvalitetshöjningar befintliga lokaler Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden. 50 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

54 INVESTERING OCH EXPLOATERING Lokalplan Sammanfattningen av kommunens planering för lokaler och boenden presenteras i följande tabeller. Lokalplanen innefattar projekt i både egna lokaler samt inhyrda lokaler och boenden. Lokalplanerna presenteras i form av volymmått, till exempel antal avdelningar eller antal elever. De lokaler som kommunen själv bygger samt investeringar i inredning och utrustning av nya lokaler planeras under 2018 innebära innebär investeringar på 399 miljoner kronor. Under 2019 planerar vi investera 585 miljoner kronor på nya lokaler. Investeringsbudget för nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan Hyreskostnader samt kapitalkostnader inventarier, nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan Fritidsanläggningar och kulturlokaler Fritidsanläggningarna är kommunens anläggningar för idrotts- och fritidsaktiviteter samt kulturlokaler. Lokaltyp och beskrivning Inlag infrastruktur x x 104 Inlag simhall x 114 Utveckling Fjärås fritidscenter för bibliotek x 108 Åsa Gårdsskolan utbyggnad idrottshall x 127 Vallda Heberg fullmåtts idrottshall x 119 Utbyte växtbäddar naturgräsplaner x x 125 Björkris/Voxlöv/Tölö fullmåtts idrottshall x 126 Motionsspår ny anläggning x x 1102 Frillesås bibliotek (ersättningslokal) x Noter 112 Inlag infrastruktur I samband med byggnation av ny simhall måste infrastrukturen utvecklas. 104 Inlag badhus Nytt badhus utformat som familjebad. 114 Utveckling Fjärås fritidscenter Flytt av bibliotek för att få en sammanhållning av Fritid & Kultur i Fjärås Fritidscenter. 108 Åsa Gårdsskolan utbyggnad idrottshall Utbyggnad av befintlig idrottshall till fullmåtts idrottshall inklusive omklädningsrum. Samordnas tidsmässigt med skolans behov av utbyggnad av skola. 127 Vallda Heberg fullmåtts idrottshall I samband med en ny skola planeras ny idrottshall. 119 Utbyte växtbäddar naturgräsplaner Kontinuerligt utbyte av växtbäddar naturgräsplaner 125 Björkris/Voxlöv/Tölö fullmåtts idrottshall Etablering av idrottshall i samband med nytt bostadsområde. Samordnas med projekt för utbildningslokaler. 126 Motionsspår ny anläggning Etablering av motionsspår i samband med nytt bostadsområde Frillesås bibliotek ersättningslokal Lokalerna är inte ändamålsenliga för permanent biblioteksverksamhet som ska rymma både folkbibliotek och skolbibliotek. Samordnas tidsmässigt med förändrade skollokaler. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 51

55 INVESTERING OCH EXPLOATERING Förskolor Kommunens behov av utbyggnad av förskolor beskrivs nedan, uttryckt i antal avdelningar. Lokalerna planeras också för att fungera som skollokaler. Lokaltyp och beskrivning Förskola Åsa Förskola centrum Kolla Parkstad förskola II Förskola centrala Kungsbacka Fjärås förskola, Fjärås förskola, Frillesås förskola Kungsbacka Centrum förskolor Björkris/Voxlöv tillfällig förskola Holken förskola Fjärås förskola etapp Fjärås förskola etapp Frillesås förskolor -5 Summa antal förskoleavdelningar Noter 203 Förskola Åsa Prognoserna för barn i åldrarna 1 5 år visar en ökning inför kommande år. För att möta kommande behov av förskoleplatser måste ytterligare förskolor etableras. Lokalisering pågår. 204 Förskola centrum Behov av nya förskoleavdelningar för att möta fortsatt ökat behov av barnomsorgsplatser. 205 Kolla Parkstad förskola II Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av barnomsorgsplatser kommer att bli stort. Ytterligare förskoleavdelningar i området måste därför etableras. Pågående projekt. 206 Förskola centrala Kungsbacka I samband med exploatering behövs nya barnomsorgsplatser. Lokalisering ej klar Fjärås förskolor 1 och 2 Området är föremål för exploatering av nytt bostadsområde. Förskoleavdelningar måste därför etableras Frillesås förskolor Befolkningsutvecklingen i Frillesås ökar under kommande år framförallt för skolbarn. Förskolan har idag ett antal paviljonger som är gamla och som inte fungerar optimalt på Frillesåsskolans mark. Ny förskola planeras in. Avveckling av tillfälliga förskolor då ny permanent förskola är på plats. 214 Kungsbacka centrum förskola Förskolor i centrala Kungsbacka måste ersättas på grund av att plats behöver tas i anspråk på grund av bl.a. nytt badhus och att tillfälligt bygglov upphör. Nya lokaliseringar krävs. 2 av 6 avdelningar löses till årsskiftet 2017/2018. Pågående projekt. 215 Björkris/Voxlöv tillfällig förskola Etablering av utbildningslokaler i samband med nytt bostadsområde. 216 Holken förskola Holken byggs upp igen efter branden och kommer att nyttjas som utbildningslokaler Fjärås tillfällig förskola på Ögärdet etapp 1 och 2 Tillfällig utökning av förskoleavdelningar fram tills permanenta lokaler byggs. 52 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

56 INVESTERING OCH EXPLOATERING Skolor I kommunens lokalplan finns ett omfattande behov av ny- om- och tillbyggnad av skolor. Kommunens behov om utbyggnad av skolor uttrycks nedan i antal elever. Lokaltyp och beskrivning Furulidskolan Furulidskolan tillfälliga lokaler på Ekenäs a Fjärås skola b Smedingeskolan (ombyggnad bef) Bräckaskolan tillfälliga lokaler på Ögärdet Åsa/Frillesås skolor och kulturlokaler Åsa/Frillesås skolor och kulturlokaler Tölö/Voxlöv/Björkris skolor Matsal Tingbergsskolan Matsal Åsaskolan Matsal Åsa Gårdsskola Tingbergsskolan tillfälliga lokaler avg Summa antal elever Noter 302 Furulidskolan Befintlig skola har rivits och ersätts med en nybyggd skola för ca 300 elever. 304 Furulidskolan tillfälliga lokaler på Ekenäs Tillfälliga skollokaler under tiden som ny Furulidsskola byggs. 305a Fjärås skolan Fjärås skolan är i behov av renovering, utökning och anpassning till ökat elevantal. Fjärås Bräcka skolan är ett pågående projekt. 305b Smedingeskolan (ombyggnad) Smedingeskolan är i behov av renovering och anpassning till ökat elevantal. 306 Bräckaskolan tillfälliga lokaler Ögärdet Under tiden som Fjärås skolan byggs behövs tillfälliga lokaler. 310, 311 Åsa/Frillesås skolor och kulturlokaler I takt med att befolkningen i Åsa oh Frillesås ökar blir det allt mer aktuellt att möta utvecklingen med större och mer ändamålsenliga skollokaler. 317 Tölö/Voxlöv/Björkris skolor Etablering av utbildningslokaler i samband med nytt bostadsområde. 318, 319, 320 Matsal Tingbergsskolan, Åsaskolan och Åsa Gårdsskola Matsalarna är trångbodda och mer utrymmen behövs. 321 Tingbergsskolan tillfälliga lokaler avgår Elevantalen ökar och nya tillfälliga lokaler tillskapas till hösten Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 53

57 INVESTERING OCH EXPLOATERING Gruppbostäder, servicebostäder och daglig verksamhet Gruppbostäder är boenden för personer med omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionsvariation. Gruppbostäderna består av ca 6 lägenheter med tillhörande lokaler för gemensamma aktiviteter samt personalutrymmen. Kommunens behov uttrycks nedan i form av antal boendeplatser. Servicebostäder är boenden för personer med mindre omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder variation. Dessa bostäder kan med fördel tillskapas inom flerfamiljshus och behöver inte nödvändigtvis ligga samlade utan kan spridas ut över flera trapphus. Normalt sett placeras 9 10 servicebostäder inom ett område med en lokal för personalstöd i närheten. Kommunens behov av nya servicebostäder uttrycks nedan i form av antal lägenheter. Lokaler daglig verksamhet är främst till för de boende i grupp- eller servicebostäder. De är utformade för olika typer av verksamhet beroende på brukarnas möjligheter och behov. Kommunens behov av daglig verksamhet uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning Gruppbostad LSS Kungsbacka Gruppbostad LSS Smidesvägen Gruppbostad Äppelgården Stödboende Anneberg Stödboende Tränings-, tolerans- och akutboende Serviceboende, lägenheter Daglig verksamhet, platser Summa boendeplatser och lägenheter Noter 405 Gruppbostäder LSS Kungsbacka Behov av gruppbostäder eller servicelägenheter planeras in i kommande område Gruppbostäder LSS Smidesvägen Två gruppbostäder med vardera 6 platser. 411 Gruppboende Äppelgården Två gruppbostäder med vardera 6 platser. 907 Stödboende Anneberg Behov av stödboende inom kommunen Stödboende Behov av stödboende inom kommunen. Lokalisering behövs och kan bli på flertalet platser Tränings- Tolerans- och Akutboende Nya boende för personer med behov. Ny lokalisering behövs. 502 Serviceboende, lägenheter Servicebostäder med gemensam lokal för personalstöd Daglig verksamhet, platser Platser som är anpassade för individuella behov inom daglig verksamhet. Äldreboende Äldreboenden är boenden för äldre med behov av särskilt stöd enligt socialtjänstlagen. Ett äldreboende består av bostadslägenheter, gemensamma lokaler samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya äldreboenden uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning Sandlyckan äldreboende Björkris äldreboende Ekhaga äldreboende Särö äldreboende 80 Summa boendeplatser Noter 802 Sandlyckan äldreboende Nybyggnad av äldreboende med 60 lägenheter. Pågående projekt. 803 Äldreboende i Kungsbacka Planering av nytt äldreboende i Björkris. 805 Ekhaga äldreboende Modernisering befintligt eller nybyggnad av äldreboende. 806 Särö äldreboende Planering av nytt äldreboende med 80 lägenheter i Särö. I samband med nybyggnationen avvecklas befintligt äldreboende i Särö (Bukärrsgården). 54 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

58 INVESTERING OCH EXPLOATERING Boenden för nyanlända och ensamkommande Kommunens avtal med migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn innebär att kommunen behöver planera för boenden. Behovet uttrycks i antal boendeplatser. Lokaltyp och beskrivning Boende nyanlända, ensamkommande Kontorslokaler Kommunens behov av nya kontorslokaler uttrycks nedan i form av antal arbetsplatser. Lokaltyp och beskrivning a Administrativa lokaler ombyggnad b Administrativa lokaler nybyggnad Administrativa tillfälliga evakueringslokaler x x Not 1302a b Administrativa lokaler Trångboddhet på grund av expansion råder för flera förvaltningar avseende administrativa lokaler. Genom strukturomvandlingar uppnås lokaleffektiviseringar då befintliga lokaler på sikt kan avvecklas. Övrigt Lokaltyp och beskrivning Teknikens hus x 1402 Hede station x Noter 1401 Teknikens hus Samlokalisering av de tekniska verksamheterna i ett s.k. Teknikens hus kan ge fördelar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt Hede station När nya bostadsområde byggs i Björkris, Voxlöv och Tölö behövs nytt stationshus vid Hede station. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 55

59 Exploateringar Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och iordningställer mark för bostads- och verksamhetsändamål. Ansvaret för exploateringsverksamheten ligger hos kommunstyrelsen och handläggs på Kommunledningskontoret, Planering & Exploatering. Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år och innebär ofta omfattande och tidskrävande utredningar om planer. Den ekonomiska slutredovisningen för projekten ligger oftast i slutskedet av projektet eller deletappen, vilket kan vara flera år framåt i tiden. Nedan redovisas exploateringsverksamhetens löpande inkomster och utgifter. Inkomsterna består dels av intäkter för markförsäljning och dels av gatukostnadsersättning och exploateringsbidrag från exploatörerna. Utgifterna består av kostnader för inköp och iordningställande av mark samt utgifter för att bygga ut kommunala anläggningar inom exploateringsområdena. När projektet del- eller slutredovisas fördelas inbetalningarna och utbetalningarna mellan balansräkningen och resultaträkningen års exploateringsinkomster uppgår till 165 miljoner kronor. Av dessa avser 70 miljoner gatukostnadsersättning och exploateringsbidrag från exploatörerna och 96 miljoner är prognostiserade intäkter för markförsäljning. Utgifterna för exploateringsverksamheten 2018 uppgår till 118 miljoner kronor. 86 miljoner avser investeringar i kommunala anläggningstillgångar och 32 miljoner kronor avser kostnader för inköp och iordningställande av mark till försäljning. Under planperioden har kommunen ett antal stora exploateringsprojekt både för bostadsändamål och för verksamhetsområden, några av de större projekten beskrivs lite närmre nedan. 56 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

60 INVESTERING OCH EXPLOATERING Belopp i miljoner inkomster (+), utgifter (-) Kassaflöde Inbetalningar Utbetalningar Summa Kassaflöde Effekter på balansräkning Gatukostnadsersättning/ investeringsbidrag Utgifter anläggningstillgång Summa balansräkning Effekter på resultaträkning Intäkter markförsäljning Kostnader mark Summa exploateringsresultat Ökade kapitalkostnader Kolla Parkstad Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Området kommer att innehålla hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Här byggs radhus, kedjehus och flerfamiljshus, totalt cirka 1100 nya bostäder. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 och pågår fortfarande. I projektet har ca hälften av tomterna delredovisats resterande tomter kommer säljas och delredovisas inom planperioden. Under 2017 kommer sista delen av utbyggnaden av kommunala anläggningar att påbörjas. Särö Centrum I Särö centrum ska det byggas nya bostäder samt verksamhetslokaler. Kommunen har tecknat avtal med exploatörer för utbyggnad av en del av området och start för utbyggnad prognostiseras till Väster om ån Väster om ån är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Centrala staden kommer att byggas ut med bostäder, handel och kontor. Kvarteren Valand och Ejdern i centrala Kungsbacka omfattar ett område från Alléskolan i söder till Borgmästaregatan i norr. Det avgränsas i öster av Kungsbackaån och i väster av Varlavägen. Kvarteren ägs av Kungsbacka kommun. Projektet genomförs i två etapper, först kvarteret Valand i norr, därefter kvarteret Ejdern i söder. Valand ska inledningsvis fungera som en ny del av centrum som binder samman Kungsbacka torg och Kungsmässan. Våren 2016 påbörjades byggnation och utbyggnaden pågår preliminärt fram till år Aranäs stadsdel Aranäs stadsdel är en omfattande strategisk stadsförnyelse som berör stora delar av södra Kungsbacka stad. Stadsdelen ska under planperioden byggas ut ytterligare i två etapper, som är den 3:e och den 4:e etappen i utbyggnaden. Etapp 3 utgör den nordöstra delen av stadsdelen och är en utbyggnad med cirka 300 bostäder och lokaler. Avtal har tecknats med exploatör och projektering och utbyggnad av området beräknas börja under Etapp 4 ansluter söder om etapp 3 och öster om Aranäsgymnasiet, området kommer bestå av ett bostadskvarter med mindre hyres- och bostadsrätter samt en skolbyggnad. Avtal har tecknats med exploatör och byggstart beräknas till Äskatorp I Fjärås pågår utbyggnad av ett cirka 4 hektar stort verksamhetsområde längst med E6:an. I etapp 1 är tre av fyra tomter färdigställda. Utbyggnad av den kvarvarande tomten prognostiseras till Utbyggnad och försäljning av etapp 2 i Äskatorp beräknas till Övriga exploateringsområden Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för och genomför exploatering är bland annat i Tölö Ängar, Annebergs centrum, Mariedelskrysset och Duvehed. Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 57

61 Ekonomistyrprinciper Generell princip Villkor för kommunens nämnder och styrelser är att kommunens mål, riktlinjer, principer, praxis, reglementen och policys med mera följs att lagar, avtal och anvisningar följs att beslut ryms inom tilldelad budget att de kvantitativa och kvalitativa mått kommunfullmäktige angivit uppnås att ha ett kvalitativt och ekonomiskt ansvar för den verksamhet som bedrivs av externa utförare Principiella ställningstaganden och ärenden av större vikt ska alltid behandlas av KS och KF. Det kan gälla till exempel tillämpningsföreskrifter för taxor och avgifter. Regelsystemets bevarande och frihet kräver att nämnder och styrelser visar stor lojalitet mot Kungsbacka kommuns beslut och intentioner. Ekonomiskt ansvar Kommunfullmäktige tilldelar nämnder och styrelser en nettoram för driften. Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själva upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Nämnden är skyldig att göra uppföljning med så täta intervaller som krävs för att ha en god kontroll. En sammanställning av kommunens totala uppföljning och prognos sker två gånger per år. Rapporten per april lämnas endast till Kommunstyrelsen medan rapporten per sista augusti som även är vår delårsrapport rapporteras till kommunfullmäktige. ansvar en ska indelas i nämndbudget och förvaltningsbudget. Nämndbudgeten ska innehålla en plan för nämndens verksamhet och ekonomi med inriktning för arbetet i förvaltningen. Den ska bl. a innehålla: Ramfördelning med nedbrytning av ekonomiska ramar Resultatmål för kommunövergripande mål som är adresserade till nämnden Nämndens egna resultatmål Kommunfullmäktiges direktiv till nämnden Eventuella egna direktiv till förvaltningen för planperioden Förvaltningsbudgeten är en planering inom förvaltningen för nästkommande år med mål och genomförandeplaner för verksamheten samt fördelning av de ekonomiska anslagen. En fördelning av anslagen görs till budgetansvariga. Förvaltningschefen delegerar budgetansvaret ut i verksamheten på lämplig nivå. ansvaret innebär en skyldighet att planera och genomföra verksamheten inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. För att verksamheten ska kunna utföras så att resurstillgången ligger inom fastställd budget, krävs att budgetansvariga fortlöpande följer upp och analyserar 58 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

62 EKONOMISTYRPRINCIPER budgetavvikelser, vidtar nödvändiga åtgärder för att den ekonomiska ramen ska kunna hållas samt håller närmaste chef informerad om enhetens ekonomiska läge. uppföljningen är en del av budgetansvaret. Med det delegerade budgetansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut enligt gällande regler. Intern kontroll Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett rätt och säkert sätt. Nämndernas ansvar Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. De ska styra, löpande följa upp och besluta om eventuella åtgärder med anledning av resultaten av den interna kontrollen. Internkontrollplan baserad på riskanalys och uppföljning ska beslutas av nämnden och rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ansvar Med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter ska kommunstyrelsen utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs, besluta om sådana. Den samlade utvärderingen ska rapporteras till kommunfullmäktige. Taxor och avgifter Taxor och avgifter som inte beslutas av nämnden själv, ska huvudsakligen beslutas i samband med att kommunbudgeten fastställs. Resultatfonder Resultatfonder innebär att nämnder och styrelser kan ta med sig över- respektive underskott till kommande år. För de avgiftsfinansierade verksamheterna finns särskilda regler. Totalt får resultatfonden inte vara negativ. Beslut om resultatfondernas avsättningar fattas av fullmäktige. Under året kan ramjustering av resultatfonden göras i de fall då verksamheten övergår till annan nämnd. Ett överskott av nämndens eller styrelsens nettobudget kan behandlas på fyra olika sätt beroende på orsak till avvikelsen. 1. Planerad verksamhet har inte utförts. Överskottet ska normalt återredovisas. 2. Verksamhet har överförts till annan nämnd eller styrelse. Normalt görs ramjustering av budgeten under verksamhetsåret. I undantagsfall kan överskott återredovisas eller överföras till aktuell nämnd eller styrelse i samband med bokslutet. 3. Egna effektiviseringar eller besparingar. Redovisning och jämförelse med budget ska göras för prestationer eller andra utvärderingskriterier som nämnden eller styrelsen använder. Överskottet förs till nämndens resultatfond. 4. Pågående projekt. Projekten ska vara igångsatta men inte avslutade. Överskottet ombudgeteras till nya budgetåret. Även ett underskott av nämndens totala nettobudget ska analyseras och orsaken redovisas. Normalt tar nämnden med sig underskottet och täcker det inom sin resultatfond. Underskott Den totala resultatfonden för en nämnd kan vara negativ men nämnden skall då återställa underskottet nästföljande budgetår. I särskilda fall kan längre tid beviljas för att återställa underskottet. Åtgärderna ska redovisas vid apriluppföljningen. Resultatfondens storlek Fonden får högst uppgå till 10 procent av bruttoomslutningen. Uttag ur fonden Då fonden endast är en öronmärkning av eget kapital kan ingen budgetering av uttag ske. Uttag sker i samband med bokslutet, då en notering sker i det egna kapitalet. Användning Resultatfonden får användas för täckande av underskott i bokslutet. För övrigt får medlen användas för alla normala driftskostnader dock inte bonusaktiviteter, såsom extra lönepåslag, middagar, resor eller liknande som är av sådant slag att de inte skulle kunnat genomföras i ordinarie verksamhet. Man kan inte heller använda medlen för kostnader som innebär att man långsiktigt binder sig för sådant som inte ryms inom budget. Investeringar Investeringsbudgeten behandlas i princip på samma sätt som driftsbudgeten. Överskott eller underskott för pågående men inte avslutade investeringsprojekt överförs till nästa eller kommande budgetår till dess investeringen är genomförd och slutredovisats. Avstämning av det ekonomiska utfallet jämfört med budget ska ske löpande under projektets genomförande. Om det vid den ekonomiska uppföljningen visar sig att projektet inte kan genomföras Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 59

63 EKONOMISTYRPRINCIPER inom anvisad investeringsram ska detta rapporteras till kommunstyrelsen, som beslutar om investeringsbudgeten ska utökas eller om investeringsprojektet ska anpassas efter nya förutsättningar. En avvikelse på mindre än 5 % behöver inte rapporteras såvida det inte motsvarar mer än 5 miljoner kronor. Ett investeringsprojekt över 5 miljoner slutredovisas till nämnden. Investeringar är uppdelade i olika kategorier: Lokalinvesteringar Avser ny- till och ombyggnation av lokaler. Det budgeterade beloppet tillhör Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalobjekt under året. Vid uppstart av projekt som ingår i lokalplanen avropas budgetmedel och beslut fattas om vilken nämnd som är ansvarig projektägare. Om projektet ligger inom närmaste tvåårsperiod behövs inget ytterligare politiskt beslut. Nämnderna bekostar behovsanalyser inom sin driftsbudget. Förstudier i investeringsprojekt som inte resulterar i en investering bekostas av beställande nämnds driftsbudget. Verksamhetsanpassningar av lokaler betalas av hyresgästen. Exploateringsinvesteringar Alla investeringar i exploateringsområden redovisas i en särskild exploateringsbudget. Kapitalkostnader utgår normalt inte. Löpande investeringar Löpande investeringar är sådant som regelbundet återkommer och som ligger på en någorlunda jämn nivå. Kapitalkostnader som är föranledda av dessa investeringar tar nämnden inom ram. Kapitalkostnaderna består av avskrivningar och internränta. Avskrivningar kan disponeras för alternativa verksamhetskostnader om det finns utrymme i driftbudgeten och investeringsnivån över tid ligger på en lägre nivå än planen. Motsvarande omdisponering kan inte göras med internräntan då detta endast är en intern post i budgeten som ska spegla kommunens upplåningskostnad. Övriga investeringar Dessa binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Nämnden blir kompenserad för de kapitalkostnader som dessa föranleder. En-procentsregeln I samband med kommunens investering i nya lokaler avsätts 1 procent av byggutgiften till konstnärlig utsmyckning. Nämnden för Kultur & Turism får ansvaret att upphandla och besluta om den konstnärliga utsmyckningen. Vid investeringar i infrastruktur (gator och vägar mm) samt i de fall kommunen hyr in lokal från extern fastighetsägare får ställning tas till konstnärlig utsmyckning i varje enskilt projekt. Internränta Nivån på den interna räntan följer SKLs rekommendationer om inte annat anges. Ränta under investeringstiden Byggen/investeringar i egen regi belastas med ränta under byggperioden. Projekt över fem miljoner kronor som pågår under mer än ett kalenderår ska påföras/tillgodoräknas ränta från start tills anläggningen tas i bruk. Räntan är samma som för avgiftsfinansierad verksamhet nedan. Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet är Vatten & Avloppsverksamheten, Renhållning och Kungsbacka Bredbandsnät. Dessa enheter erhåller inga skattemedel utan driver sin verksamhet på avgifter som tas ut. Därmed för man även med sig de resultat som uppkommer i en särskild fond som innebär en skuld eller fordran till de som betalt avgifterna. Fullmäktige fastställer taxorna och nämnden för Teknik skall utifrån taxan besluta om budget för verksamhetsåret. Verksamheten bedrivs inom kommunens ekonomi och det är viktigt att ha en klar rågång mellan de avgiftsfinansierade verksamheterna och övrig skattefinansierad verksamhet. Ränta Ingen ränta beräknas på löpande transaktioner under året. På ansamlade skulder erläggs ränta och på tillgodokapital erhålls ränta. Ansamlade skulder är det som i balansräkningen benämns långfristig skuld till kommunen. Ränta betalas via anläggningsregistrets ränteberäkning och räntan är den av SKL fastställda internräntan för respektive år. Som tillgodokapital räknas avsättningar till fonder och eget kapital. Räntan på tillgodokapital erhålls vid årets slut och med samma ränta som kommunen har på sitt transaktionskonto i banken per den 31 december året innan. 60 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

64 EKONOMISTYRPRINCIPER Verksamhet i Samordningsförbundet i Halland, Finsam Kommunstyrelsens arbetsutskott för diskussioner med förbundet om den årliga ekonomiska insatsen och fattar beslut om insatsen. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning administrerar och följer upp förbundets verksamhet. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 61

65 ANTECKNINGAR 62 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun

66 Kommunfullmäktiges beslut Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun 63

67 Kungsbacka kommun Kungsbacka

68 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2017:70 Kommundirektörens besparingsuppdrag Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar svaret på uppdraget givet i protokoll från kommunfullmäktige , 94 och anser att uppdraget är slutfört men att fortsatt uppföljning av besparingsförslagen sker fortlöpande. Sammanfattning Kommunstyrelsens beslut , 104, Kommundirektören får i uppdrag att ta fram förslag till minskade kostnader i nämnderna motsvarande en (1) procent av nämndernas nettokostnader till arbetet med 2018 års budget. Med hänvisning till de föreslagna besparingar som redogjorts för, finns en potential för besparingar som motsvarar det som Kommundirektören fått i uppdrag att ta fram. Det har resulterat i en lista med olika förslag som kan verkställas. En del av förslagen kommer att behöva beredas vidare och läggas fram för politiskt beslut. Härmed föreslås att uppdraget som Kommundirektören fått, anses vara avrapporterat men att det fortsättningsvis kommer att ske uppföljningar till Kommunstyrelsen hur arbetet med att verkställa besparingarna fortlöper. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Samtliga förvaltningar Beskrivning av ärendet Kommunledningskontoret Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (7) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

69 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (7) Bakgrund I juni 2016 beslutade kommunstyrelsen att ge kommundirektören i uppdrag att ta fram förslag till minskade kostnader i nämnderna motsvarande en procent av nämndernas nettokostnader till arbetet med 2018 års budget. I kronor blir det ca 40 miljoner. Beskrivning av arbetet För att uppfylla uppdraget har förvaltningen jobbat med två olika spår. Vi skapade en kampanj där vi efterlyste goda idéer från alla medarbetare. Frågan var hur vi kan hitta områden där vi sänker våra kostnader utan att kvaliteten försämras. Totalt inkom 119 förslag. Förslagen kategoriserades och sammanställdes i en lista. Varje ansvarig chef har löpande under 2017, fått förslag inom sitt område skickade till sig för att värdera och se möjligheterna. Vissa av aktiviteterna är redan igång. Förslagen behandlar både stort smått. Parallellt har kommundirektionen arbetat med temat Hur finansierar vi välfärden. I detta tema arbetar vi både på kort och lång sikt med att ta fram förslag på hur vi kan jobba annorlunda, göra strukturella förändringar, samverka mer, göra effektivare upphandlingar och dylikt. Förslagen från de två olika arbetena har sammanställts i en lista som har bearbetats ytterligare av kommundirektören tillsammans med medlemmarna i kommundirektionen. Förslagen är inom olika områden, en del är personalfrågor, andra rör våra IT-system och vår inköpskultur. Flera förslag handlar om våra fastigheter till exempel hur vi hushålla med våra lokaler och minska vår energiförbrukning. Alla kommundirektionens medlemmar ställer sig bakom listan. Flera projekt är redan igång Förvaltningen för Service arbetar redan med flera projekt och åtgärder för att minska kommunens kostnader. Fastigheter jobbar aktivt med våra lokaler och energifrågan, ett exempel är lokalplaneringen i nya lokalplanen. IT genomför nya upphandlingar för datorer och mobiltelefoner som innebär en kostnadsminskning. Upphandling arbetar ständigt med kommunens ramavtal för att avtalen ska bli så bra som möjligt. Vi har kommit en bit på vägen. Förhoppningsvis har vi ökat förståelsen för att vi behöver minska kostnaderna och väckt tankar hos våra chefer och medarbetare genom arbetet som kommit av uppdraget från kommunstyrelsen. Vi ser en ökad kostnadsmedvetenhet och att man tänker mer på att använda sina resurser så effektivt som möjligt.

70 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (7) Många bäckar små På insidan har vi kommunicerat ut de enkla sakerna som man kan tänka på i vardagen och som gör skillnad på helheten. Exempel på dessa är: Gör en felanmälan om du ser något som är trasigt eller inte funkar som det ska. Hoppa över fikabrödet till kaffet bra för både ekonomin och hälsan. Släck lampan och stäng av annan elektronik som du inte använder. Skicka dina brev med B-post (eller kanske e-post). Hoppa över pappersalmanackan och använd kalendern i Outlook. Gör inte pappersutskrifter om du inte måste. Handla inom avtal och godkänn dina fakturor i tid. Håll ytterdörren stängd, så slipper värmesystemet jobba extra hårt för att värma upp lokalen. Ställ inte möbler framför element. Det hindrar värmen från att sprida sig i rummet. Kör och sköt om kommunens bilar som om de vore dina egna. Då minskar slitaget och bilens livslängd ökar. Förslag till åtgärder som ska sänka kommunens kostnader med en procent av nämndernas totala nettokostnad, ca 40 miljoner kronor. Tabellen nedan visar förslag till besparingar/kostnadssänkningar. Potentialer redovisas där de är kända, i andra fall behöver förslagen utredas innan man kan ta fram förväntade belopp. Varje förslag har en märkning med typ av beslut, T eller P. Märkningen står för Tjänstemannafråga eller Politisk fråga. T kan genomföras direkt via ett tjänstemannabeslut eller verkställighet och P behöver politisk behandling eller beslut. Listan är uppdaterad efter överläggning med budgetberedningen den 15 mars. Sammanlagt tre förslag togs bort samt att några belopp har korrigerats. Skillnaden på listorna är knappt Tkr. Totalt hamnar potentialen i tabellen nedan på Tkr 2018 för att succesivt öka 2019 och Dock finns en del poster med frågetecken i potentialrutorna. Dessa behöver utredas och kompletteras med belopp. Bedömningen är att vi når minst Tkr 2018 när dessa uppdateringar är gjorda.

71 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (7) Område Förslag Besparingspotential i TKR Kommentar / Aktivitet typ av beslut Arbetsprocesser / nya sätt Anamma Trelleborgsmodellen i Kungsbacka kommun. Den innebär att man arbetar på helt annat sätt inom tex försörjningsstöd och med ensamkommande. Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 T / P??? Behöver utredas/följa projektet.omöjligt att idag göra en bedömning, men sannolikt rör det sig om en stor besparing (kostnader för handläggningstiden av försörjningsstöd kan minskas 25%). Behöver tas politiska beslut i varje nämnd. T/P Arbetsprocesser / nya sätt Arbetsprocesser / nya sätt BRÅ- hur samordna kommunens säkerhetsarbete (Norrtäljemodellen) Se över beredskapmodellen/tib?????? Intressant modell att titta på där man nyttjar samhällets resurser på ett bättre sätt. (Fritid och Folkhälsa) y j nattchefer, persnal som redan arbetar jour mm. (HR tillsammans med nåra förvaltningar) T T/P Datasystem/ telefoni Förändrat mobilt arbetssätt Vi har upphandlat en ny leverantör. Bättre villkor och modernare teknik. T Datasystem/ telefoni Datorer ny upphandling Upphandling ska göras, vår bedömning är att vi kommer att halvera våra kostnader T Datasystem/ telefoni Dyra inköp Lokaler Lokaler Ta bort onödig programvara, licenser o prenumerationer Leasing upphör, belopp exklusive datorer Effektivisering av hanterng av lokaler. När v mäter så är vi effektiva i förhållande till andra kommuner men det kan alltid göras mer. Förslaget bygger på 1% ytteligare effektivisering per år En inventering har visat att det finns sådant som är onödigt och har spelat ut sin roll. Detta säger vi upp direkt. Leasing kostar onödigt mycket pengar. Vi säger upp kostsamma leasing avtal. Datorer redovisas för sig. (Ny upphandling datorer). Idag är lokalkostnaden ca 400 Mkr och den ökar exponentiellt med volym. Det handlar om prioteringar av investeringar, innovativa lösningar för tex förskolor/gruppboenden mm T Fastighet har lagt en plan på hur vi succesivt lämnar inhyrda lokaler efterhand som vi effektiviserar våra egna och på sikt kan flytta in fler personer i dem Är beroende av i vilken takt man kan avveckla inhyrda lokaler T T T Lokaler Lokaler LSS,bygg större enheter, mer likartat Hede station.?????? Bör utredas. Kan man öka antalet boende, bygga mer standard? Utred om privat entreprenör kan bygga och äga. Kan stationen till exempel vara en förlägning (portal) till Hede Faschion Outlet med både affärsdrivande butiker, café och marknadsföring? (Projektet kan ha gått för långt..) P P

72 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (7) Område Förslag Besparingspotential i TKR Kommentar / Aktivitet typ av beslut Organisation Organisation Organisation Organisation Organisation Organisation Organisation Organisation Organisation Fusionera nämnderna för Kultur och Fritid, besparing är arvoden samt minst en administrativ tjänst. Ökade synergier i förvaltningarna när det blir en nämnd - se ovan Fusionera nämndera för IFO och FS, besparing är arvoden samt minst en administrativ tjänst Ökade synergier i förvaltningarna när det blir en nämnd - se ovan Omforma Turistbyråns verksamhet. Samordna med Kungsbacka direkt, Fyren och utveckla det digtiala. Jämför andra kommuner. Ta bort Servicenämnden och strukturera om förvaltningen till andra nämnder i kommunen (KLK/Teknik) Potential bygger på förvaltningschef, nämdsekr och arvoden Överförmyndarnämnden blir gemensam nämnd inom ÖFS. Potential bygger på arvode samt del av nämndsekr Samordnad resebeställare/egencia Fritidshem för åringar kan förändras Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 T / P Enligt utredningen som låg till grund för fusionerng av förvatningar. Utvärdering pågår - rapporteras innan sommaren. P Enligt utredningen som låg till grund för fusionerng av förvatningar. Utvärdering pågår - rapporteras innan sommaren. T Enligt utredningen som låg till grund för fusionerng av förvatningar. Utvärdering pågår - rapporteras innan sommaren. P Enligt utredningen som låg till grund för fusionerng av förvatningar. Utvärdering pågår - rapporteras innan sommaren. T Sparar en lokal samt del av 800 personalen. P Verksamheterna i Service är av karaktären verkställighet och drift. Krav på till exempel effektivitet och konkurrensutsättning kan sättas som mål från kommunstyrelsen. P Rekommendation eligt utredningen som låg till grund för gemensamt kansli. Utvärdering av ÖFS ska starta och utredning om gemensam nämnd genomförs av Mölndal. P Måste utredas. Upplevelsen i kommunen är att vi lägger mycket tid på beställninar trots att vi har en upphandlad leverantör. (Service??? utreder) T Ner till lagstadgad nivå. Utred??? potential. P Sjukfrånvaron är knappt 40 miljoner kr idag (inom vissa grupper där den är hög) med ett Personal antal åtgärder (som HR och aktuella förvaltningar tar fram) ska den ner till 36 miljoner. (1% kostnadsminskning) HR i samarbete med berörda förvaltningar, ytterligare analys av kostnaderna behövs. T Personal Använd intern representation med förnft. Det handlar om kaffebörd, interna konferenser, utbildningar och frukktkorgar Intern representation exklusive 500 minnesgåvor T Personal Vi konfererar bara i egna lokaler, framförallt när det gäller dagkonferenser och minimierar övernattningar Utred potential mer noggrant. T Minskat resande på externa konferenser HR-chefen kommer att uppmana chefer och medarbetare att delta i webbkonferenser i ökad utsträckning i förhållande till att resa. Detta görs i samband med en "enkel chefsfilm" där flera aspekter av ekonomisk Personal varsamhet kan läggas in inom HR området. Potentialen får utredas men det är viktigt utifrån att 50 digitaliseringen effektiviserar! T Personal Tryckerisamordnare tas bort Vi kan klara oss utan denna funktion. P

73 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (7) Område Personal Personal Uppföljning Förslag Undvik att anställda får ut semesterdagar i pengar i börja av året. Effektivisering av löneprocessen Besparingspotential i TKR Kommentar / Aktivitet typ av beslut Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 T / P HR-chefen driver en "attitydförändring" kring semesterlagen med information kring lagens innebörd och mening. HR på respektive förvaltning får i uppdrag att ta ut listor i september för att säkerställa efterlevnaden av semesterlagen. Handlar om styrning/ledarskap. T Effektivisering ska genomföras på löneenheten under T Personal Bättre kontroll av att sjukledighet och semesterledighet rapporteras i systemet och att semester verkligen tas ut Kontrollsystem T Egna byggledare inom Service Vi bedömer att det kostar mer med konsulter än egna resurser. Måste Service??? utredas. T Vi har en hög ambition idag så detta Sänkt ambition för parkskötsel Teknik är rimligt. T/P Gemensam fordonshantering. Styrning av alla Transporter kommunens fordon. Från inköp till handhavande, besiktning, försäkring etc FC Service har fått uppdraget från KDir. Arbetet har påbörjats. T Transporter Skolskjutsregler/valfrihetsreformen Anpassa till laglig nivå. P Upphandling Öka intäkterna Handla rätt enligt våra avtal. Bättre styrning och spridning av kompetens. Hemsjukvårdsavgift, vi är en av de få kommuner/landsting som inte tar ut avgift.??? Ta betalt för planprogram, vi är en av få som inte tar ut avgift Vi har x relativt hög avtalstrohet men vi kan styra hårdare. Det handlar bland annat om att välja rätt varor från rätt leverantör. T Måste beredas inom Regionen för samsyn T/P Planbesked tar vi betalt för från och med Vi bör även ta betalt för planprogram (både tid och utredningar). Särskilt viktigt eftersom det är knappt med resurser / kompetens inom området. T/P Öka intäkterna Se över våra taxor och avgifter så att de täcker våra kostnader och är i paritet med vad Måste utredas. Bedömningen är att Öka intäkterna jämförbara kommuner tar ut de kan ökas med 1-2 procent. Summa per år Årlig besparing När listan är beslutad och klar kommer kommundirektören och ekonomichefen att följa upp att aktiviteterna/ besparingarna verkligen genomförs. Det finns redan en ansvarig chef för varje post på listan och det är hens ansvar att sätta igång åtgärder så att man når effekten. Lämplig uppföljning månadsvis på tjänstemannanivå och förslagsvis i tertialrapporteringen till KS. System för uppföljning är under framtagande. T/P

74 KUNGSBACKA KOMMUN 7 (7) Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör

75 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2017:138 Svar på Utbildningsdepartementets remiss av promemorian Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor (U2017/01021/S) Förslag till beslut Kommunstyrelsen översänder Nämnden för Förskola & Grundskolas yttrande till Utbildningsdepartementet som Kungsbacka kommuns remissvar på promemorian Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor. Sammanfattning Regeringskansliet har remitterat promemorian Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor för yttrande senast den 1 juni I promemorian föreslås en möjlighet för kommuner att göra undantag från närhetsprincipen vid placering av elever i vissa kommunala skolor. Syftet är att motverka konsekvenserna av boendesegregation mot bakgrund av att antalet elever i det svenska skolväsendet har ökat stort under senare år. Denna möjlighet ska finnas i en särskild lag med begränsad giltighetstid och är frivillig för kommunen. Kommunen förslås kunna undanta ett antal platser från den fördelning som ska göras enligt skollagen och låta dessa platser utgöra en kvot. Kvoten fördelas till elever vars vårdnadshavare önskar att de ska gå vid den aktuella skolenheten. Nämnden för Förskola & Grundskola avstyrker förslagen i promemorian och hänvisar till att det är bättre att förslagen utformas enligt Skolkommissionens delbetänkande (SOU 2016:30) Samling för skolan. Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet, om inte Skolkommissionens slutbetänkande kan inväntas. Nämnden anser vidare att placeringar vid skolor ska få överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd och inte bara genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen översänder Nämnden för Förskola & Grundskolas yttrande som kommunens yttrande till departementet. Kommunledningskontoret får därtill upplysa att Skolkommissionens slutbetänkande Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35), presenterades den 20 april Kommunledningskontoret får för sin del anföra att promemorians lagförslag kommer att innebära sådana tillämpningssvårigheter att, vid en samlad bedömning, nyttan eller värdet av att införa möjligheter till ett särskilt kvotsystem vid placering i kommunala skolor kan ifrågasättas. Kommunledningskontoret 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

76 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Förskola & Grundskola, 35/2017 Förvaltningen för Förskola & Grundskola, tjänsteskrivelse Utbildningsdepartementet, Promemorian Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor Beslutet skickas till Utbildningsdepartementet

77 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kommunstyrelsens begäran om yttrande "Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor". FG/2017: Beslut Detta yttrande lämnas som nämndens svar till kommunstyrelsen. Sammanfattning Nämnden för Förskola & Grundskola motsätter sig förslaget. Skolkommissionens förslag i delbetänkandet har fler fördelar och färre nackdelar. Det är bättre att invänta Skolkommissionens slutbetänkande eller utforma förslaget i enlighet med Skolkommissionens delbetänkande. Om förslaget genomförs, anser nämnden att placeringar som påverkats av förslaget av rättssäkerhetsskäl ska få överklagas materiellt till Skolväsendets Överklagandenämnd. Förslag Jan-Eric-Knutas (L) och Maj-Britt Rane-Andersson (S) föreslår att tillstyrka yttrandet. Beslutsgång Ordförande finner att nämnden bifaller yttrandet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Begäran om yttrande från kommunledningskontoret Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Expedierat/bestyrkt

78 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola PROTOKOLLSUTDRAG Datum Expedierat/bestyrkt

79 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2017:78 Kommunstyrelsen Yttrande - Promemorian U2017/01031/S Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor; dnr KS/2017:138 Förslag till beslut Detta yttrande lämnas som nämndens svar till kommunstyrelsen. Sammanfattning Nämnden för Förskola & Grundskola motsätter sig förslaget. Skolkommissionens förslag i delbetänkandet har fler fördelar och färre nackdelar. Det är bättre att invänta Skolkommissionens slutbetänkande eller utforma förslaget i enlighet med Skolkommissionens delbetänkande. Om förslaget genomförs, anser nämnden att placeringar som påverkats av förslaget av rättssäkerhetsskäl ska få överklagas materiellt till Skolväsendets Överklagandenämnd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Begäran om yttrande från kommunledningskontoret Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har begärt yttrande från nämnden för Förskola & Grundskola senast den 21 april 2017 med anledning av att Kungsbacka kommun ska yttra sig över remissen. Förskola & Grundskola Åsa Frii Jurist asa.frii@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

80 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Förslaget Avsnitt 5 Det bör finnas en möjlighet för en kommun att göra undantag från närhetsprincipen vid placering av elever i kommunens skolor Nämnden motsätter sig förslaget. Förslaget kan vara positivt ur likvärdighets- och värdegrundssynpunkt i situationer när det kommer en stor mängd nya elever till en kommun inom en kort tidsperiod. Detta kan dock styras genom information från kommunen inom ramen för det fria skolvalet. Det är enligt förslaget inte heller möjligt att tillämpa det endast när det kommer en stor mängd nya elever till en kommun. Det fria skolvalet och närhetsprincipen är viktiga rättigheter för alla elever, varför vissa elever inte bör fråntas dessa rättigheter. Förslaget innebär inte tillräcklig vägledning för kommunerna. Det förutsätter att kommunerna själva formulerar modellen: vilka kriterier ska gälla för den särskilda kvoten, hur ska urval av särskilda kvoten göras och av de elever som på grund av kvoteringen inte får gå på den skola de valt samt hur ska urvalet av vilka skolor som omfattas göras. Det skulle underlätta för kommunernas tillämpning om förslaget innehöll kriterierna för kvoteringen på samma sätt som har gjorts i förordningen om särskild kvot i fristående skolor. Förslaget innebär en oproportionerlig nackdel för de elever som på grund av den särskilda kvoten placeras utanför sitt upptagningsområde, minskad förutsebarhet för vårdnadshavare och elever, tillämpningssvårigheter för kommunerna samt ökat administrativt förfarande för kommunerna inom ett område med redan svårtillämpad lagstiftning. Placeringsreglerna behöver snarare förenklas än göras mer komplicerade. Placeringsreglerna är svårtillämpade redan som de är idag. Förslaget i Skolkommissionens delbetänkande innehåller fördelar och färre nackdelar. Skolkommissionens slutbetänkande bör inväntas alternativt bör förslaget i Skolkommissionens delbetänkande genomföras istället. Bestämmelserna bör finnas i en särskild tidsbegränsad lag Nämnden motsätter sig förslaget. Skolkommissionens slutbetänkande kommer under våren Det finns ingen anledning att inte invänta det. Möjligheten till undantag från närhetsprincipen bör vara begränsat till en viss andel av platserna Nämnden instämmer i förslaget i denna del. Vilka elever ska ingå i kvoten? Det kommer att leda till svårigheter för kommunerna att ange kriterier för urvalet till den särskilda kvoten, urvalet bland eleverna i den särskilda kvoten och valet av de elever som på grund av

81 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) kvoteringen inte får placering efter sitt skolval eller på skolan i sitt upptagningsområde. Det finns risk att elever känner sig utpekade. Tillsyn över kommunen och överklagande av kommunens beslut För att elevernas rättigheter ska tillvaratas är det viktigt att placeringsbeslut som en följd av förslaget får överklagas materiellt, inte endast genom laglighetsprövning. 7. Konsekvenser 7.1 Konsekvenser för kommunerna Om kommunerna väljer att tillämpa kvoteringen kommer det att innebära ökade kostnader för kommunerna. Förslaget innehåller inte någon ändring av skolskjutsreglerna, vilket innebär att det är oklart om elever som blir placerade utanför sitt upptagningsområde som en följd av kvoteringarna har rätt till skolskjuts. Om de har rätt till skolskjuts innebär även det ökade kostnader för kommunerna. Anders Ekström Ordförande nämnden för Förskola & Grundskola

82 Remiss Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor U2017/01031/S Jurist Åsa Frii

83 Remissförfarandet Kungsbacka kommun remissinstans KS begärt yttrande från nämnden för Förskola & Grundskola, senast dagen efter nämnden den 20 april 2017

84 Placering av elever 9 kap. 15, 10 kap. 30, 11 kap. 29 skollagen Utgångspunkt: fria skolvalet I annat fall: rätt bli placerad nära hemmet (närhetsprincipen)

85 Förslag i syfte att motverka boendesegregationen Kommuner ska få göra undantag från närhetsprincipen vid placering av elever Begränsat till max 5 % av platserna vid skolan = en särskild kvot Om vårdnadshavarna önskar det En tidsbegränsad lag 1 februari

86 Hur? Kommunen bestämmer hur många elever som ska tas in vid varje skola 5 % av dessa platser blir en särskild kvot vikt för en särskild kategori elever Kvotplatserna fördelas till elever som hör till den särskilda kategorien, om deras vårdnadshavare önskar det. Kommunerna sätter kriterierna för vilka elever som hör till den särskilda kategorin Har sedan rätt att gå kvar, även om flyttar

87 Valfritt för kommunen att tillämpa kvotlagen Ska i så fall anmäla det till Skolinspektionen utöver tillsyn Placeringsbesluten får endast överklagas med laglighetsprövning

88 År 2015, när många nyanlända kom samtidigt FG fördelade på olika skolor Flera går kvar även sedan boendet ändras Ej behov av detta när endast kommer några få

89 Bakgrund, tidigare försök till undantag SOU 2016:9 utredningen om utbildningen för nyanlända: - med hänsyn till kommunens mottagande av nyanlända elever eller andra elever som varit bosatta i landet en kortare tid - kritiserades, ej lett till lagstiftning 2015-års skolkommission, delbetänkande 2016 (SOU 2016:38): - Föreslår ett obligatoriskt skolval som kombineras med relevant och allsidig information till elever och vh. - HM och R ska verka för att enheter, klasser och arbetsgrupper har en så bred social sammansättning som möjligt. - Slutbetänkande lämnas 20 april 2017.

90 Förordningen (2016:910) om särskild kvot i fristående skolor Fristående skolor som använder kötid som urvalsgrund får ta emot ett begränsat antal elever per läsår (särskild kvot), som ges företräde framför övriga sökande. - Den särskilda kvoten: elever som varit bosatta i landet kortare tid än 2 år - kvotstorleken, valfritt för HM, dock max 5 % av maxantalet vid skolan - tidsbegränsat: 1 november januari Används undantaget ska HM anmäla det till Skolinspektionen och kommunen

91 Utgångspunkter nuvarande reglering Utformningen av skolorna ska vara ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna (10 kap. 29 skollagen) - Eleverna ska lägga så lite tid som möjligt för att ta sig till skolan Fria skolvalet gäller. Undantag om annan elev riskerar att inte få en placering nära hemmet Om ej gör skolval: placeras nära hemmet.

92 Behov förslaget Kommunernas intresse av ett effektivt resursutnyttjande Motverka skolsegregation Verka för en likvärdig utbildning

93 Förslaget: Tidsbegränsad lag I avvaktan på Skolkommissionens förslag den 20 april 2017 och beredningen av det. 3 år lämplig försökstid samordnas med undantagsförordningen avseende fristående skolor

94 Förslaget: Särskild kvot (en viss andel av platserna) Vid en eller flera av kommunens skolenheter Viktigt med placering nära hemmet, därför vill ej helt frångå närhetsprincipen Kommunen avgör om det finns behov att tillämpa kvotlagen Överensstämmer med förordningen avseende fristående förskolor Ok utöka antalet platser vid en skola och reservera dessa platser för kvoten alt. ta av befintligt antal platser och neka andra elever plats. Får dock inte omplacera redan placerade elever.

95 Hur göra urval inom kvoten? Enligt förslaget ej lämpligt att ange i lagen. Ex. ok: de elever som har störst behov

96 Sammanfattning Valfritt för kommunen att tillämpa Inte mycket vägledning för kommunen Förutsätter att kommunen själv formulerar modellen: - Vilka kriterier? - Hur göra urval? - Vilka skolor? Svårt för kommunerna att göra detta. Risk kommunen hamnar i diskrimineringsdiskussioner och ökade klagomål med kommuninvånarna Svårt system att tillämpa redan som det är idag

97 Sammanfattning forts. Om ej bygger på med kvoten, utan hänvisar elever bort elever som ej får plats inom sitt upptagningsområde hur göra det urvalet? Andra elever bussas och sedan flyttar kvoteleverna Ökad administration för kommunerna Ej möjligt för eleverna att få sin placering prövad i sak Frivillig tillämpa därför ej några konsekvenser för kommunernas ekonomi. Om väljer att tillämpa blir ekonomiska konsekvenser. Samordning med skolskjuts?

98 Remissvar Kommunen behöver göra noggranna överväganden om väljer att införa en särskild kvot Ingen skyldighet, kan dock bli medialt tryck om möjligheten finns Skolkommissionens förslag har fördelar och färre nackdelar. Bättre invänta slutbetänkandet eller utforma i enlighet med det.

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116