Barbro Allardt Ljunggren

Transkript

1 1

2 Seminariet Språk i rörelse i den svenska skolan i Finland Helsingfors den 17 mars 2017 Arrangörer: Utbildningsstyrelsen Institutet för de inhemska språken 2

3 Tvåspråkiga undervisningsmodeller Fil dr i tvåspråkighetsforskning (Stockholms universitet) Lektor i svenska med inriktning på svenska som andraspråk (Södertörns högskola) barbro.allardt.ljunggren@sh.se 3

4 Innehåll Bakgrund: Synen på tvåspråkighet historiskt Språk och makt/status Tvåspråkiga undervisningsmodeller 4

5 Bakgrund: Synen på tvåspråkighet Har varierat och varierar stort Länge trodde många forskare att tvåspråkighet var enbart av enbart av ondo (socioekonomiska faktorer medverkade; sågs som en väg till fullständig assimilation/enspråkighet; sämre skolprestationer mm) Nu verkar många tro att alla former enbart av godo (för samhälle, grupp och individ) Se t ex Skutnabb-Kangas, Tove, 1981: 69-73, Tvåspråkighet. Lund 5

6 Subtraktiv och additiv tvåspråkighet- båda existerar (finns även andra typer rekursiv, dynamisk som inte relevanta här) d.v.s man måste skilja mellan olika typer av 2-språkighet, och varje situation är olik den andra men det finns gemensamma drag Subtraktiv tvåspråkighet inlärningen av L2 (=andraspråket) sker på bekostnad av L1 (= förstaspråket/modersmålet ) riktningen går mot enspråkighet Additiv tvåspråkighet gynnsamma fall som leder till balanserad tvåspråkighet Se t ex. Axelsson, M. & Magnusson, U, 2012: Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren: I Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger (red.) Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012 6

7 Svenskan i Finland Rätt unik situation: Skolan ska bädda för Ett nationalspråk dvs hög status på detta sätt OCH att språket ska kunna användas i högskolestudier, yrkesutövning på hög nivå mm MEN De facto på många sätt ett minoritetsspråk Gruppen är liten och svenskans de facto status i Finland allt lägre 7

8 Språktillägnande i två-flerspråkiga kontexter Är makt- d.v.s statusberoende

9 Frågeställningar t ex. Vilket/vilka språk överlever och vilka dör ut? Vilka språk lär vi oss i skolan? Vilket/vilka språk för vi vidare till barnen? Vilken varietet används i officiella sammanhang? Vilket språk lånar av vilket? Vem blir tvåspråkig/flerspråkig? Vilka attityder har vi gentemot olika språk?

10 Svar? Varierande men makt finns i grunden som en av de viktigaste förklaringarna

11 Makt- /statusfaktorn i tillägnandet av språk: Minoriteterna, d.v.s. personer som talar det mindre använda/samhälleligt svagare språket blir tvåspråkiga i högre grad (har mer behov av att kunna det samhälleligt starkare språket) Ex. Estland: Estland under Sovjettiden: Estniska L1-talare (förstaspråkstalare) blev tvåspråkiga Estland idag: Ryska L1-talare blir tvåspråkiga! Allardt Ljunggren 11

12 Finland : maktfaktorn i tillägnandet Sandlund 1970 Språk- och gruppidentifikation i Pargas, Lovisa och Gamlakarleby: SLS: Ca ½ av de svenskspråkiga kan finska MEN om de finskspråkigas andel är 1/3 på orten Ca ½ av de finskspråkiga kan svenska först ---- om de svenskspråkiga är åtminstone 2/3 på orten Vad kan proportionerna för detta tänkas vara idag? Allardt Ljunggren 12

13 Vad händer på litet längre sikt? Vilka språk kommer att överleva i ett samhälle och vilket/vilka kommer att dö ut?: Språkbevarande kontra språkbyte Finns mängder av hyllmeter skrivet om saken ur olika perspektiv: lingvistiskt, socialantropologiskt, socialpsykologiskt, sociologiskt osv

14 En kort blick på södra Europa respektive Finland Medelhavsområdet: Allardt Ljunggren 14

15 I: Ostler, Nicholas, 2006:274 Empires of the world. A language history of the world. Harper Perennial

16 Ostler, 2006: 320

17 Vad hänt däremellan: LATINETS FRAMMARSCH Latinet ursprungligen stadsspråket i Rom Rom grundat 753 f.kr. Latinska skriften en variant av den etruskiska skriften Fr o m 200 f-kr började latinet framträda i skrifter På denna tid flera språk i skrift: Etrusiska, oskiska, umbriska, lepontiska m fl Efter 100 e-kr inga tecken på andra språk än latin! Allardt Ljunggren 21 nov 2011 LU SH

18 Svärdet, korset och pennan Latinets frammarsch Latinet lade så småningom mer än 100 språk under sig (som alltså dog ut) dvs människorna bytte språk först i vissa skriftspråksdomäner, senare i tal Kvar fanns några få andra ursprungliga språk (utan latinska rötter) i området: baskiska! (bretonsk-talande flyttat in senare) Se t ex. Tore Janssons böcker, bl.a Janson, Tore (1997) Språket och historien Allardt Ljunggren 21 nov 2011 LU SH

19 Latinets hegemoni Det latinska talspråket, vulgärlatinet, grunden till de romanska språken dvs dessa har utvecklat sig ur detta: italienska franska, spanska (kastiljanska) katalanska portugisiska rumänska rätoromanska occitanska Allardt Ljunggren 19

20 Bra sammanfattning om forskning på området: Hyltenstam & Stroud, 1991, Språkbyte och språkbevarande. Om samiskan och andra minoritetsspråk. Faktorer på: Samhälls- Grupp- Individ- nivå SH HT11 Språkbyte? Allardt Ljunggren 20

21 Faktorer på olika nivåer inverkar Samhällsnivån: 7 huvudsakliga Gruppnivån: 9 huvudsakliga Individnivån: 2 huvudsakliga Allardt Ljunggren 21

22 Språkplanering: Delas i dag in i Statusplanering Tillägnandeplanering Korpusplanering

23 För språkbevarande behövs stöd till och strukturer för att bevara det samhälleligt svagare språket/språken Finns m. a.o. stöd för Christoffer Taxells paradox : Tvåspråkighet upprätthålls bäst genom enspråkiga lösningar (åtminstone lösningar för vardera språkgruppen) dvs att det behövs egna rum för det samhälleligt svagare språket i olika sammanhang/domäner eftersom annars maktfaktorn gör att det starkare språket dominerar 23

24 Tvåspråkiga undervisningsmodeller Undervisning på två språk (inte i språk) Olika faktorer gör att det finns väldigt många olika modeller: Viktiga faktorer att beakta: Vilka språk undervisas det på? Hur stor del av undervisningen sker på respektive språk? Är elevgruppen majoritetsspråks-, minoritetsspråkselever eller båda? I hurudana proportioner ingår de olika elevgrupperna? Vilken makt har språken som det undervisas på i det aktuella samhället och i världen generellt? 24

25 Faktorer, forts. Hur ser lärarkåren ut? Får lärarkåren specialundervisning för modellerna? Vad är de uttalade målen med programmen? Vem väljer skolan? 25

26 Studier där man går igenom olika modeller Baker, Colin, Foundations of bilingual education and bilingualism.. 2. ed. Clevedon: Multilingual Matters (finns i flera upplagor) Thomas & Collier (1997) School effectiveness for language minority children. Washington D.C. Axelsson, M. & Magnusson, U, Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren. ) i Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger (red.) Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012, ss ) Sundman, M. Tvåspråkiga skolor? En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk. Magma

27 Joshua Fishman 1976 Grundläggande distinktion beroende på målen med de tvåspråkiga utbildningsprogrammen: övergångsprogram respektive bevarandeprogram 27

28 Övergångsprogram Uttalade mål att minoritetselever ska bli starkare på sitt andraspråk dvs samhällets majoritetsspråk (dvs bli starkare på sitt andraspråk än i sitt förstaspråk), Kallas svaga program ibland (Metafor: simma eller sjunk, submersion ) 28

29 Bevarandeprogram Kallas ibland starka program med uttalade mål om tvåspråkighet och bilitteracitet 29

30 VR 5:2012 Flerspråkighet en forskningsöversikt Axelsson & Magnusson, s 278, Starka programtyper: 30

31 Gällande föregående bild: 2 av programmen (programtyperna)är enbart för majoritetsspråkselever 1 programtyp enbart för minoritetsspråkselever kallas även heritage language programs 1 programtyp för både majoritets- och minoriteteselever: Denna sistnämnda programtyp: Dual language/two-way bilingual education Kallas tvåvägsprogram av Axelsson & Magnusson) Mer om detta som ett förslag och Finland längre fram/ned. 31

32 FINLAND : Idag finns Språkbad (kallas Immersion på engelska ) (finska elever lär sig svenska) CLIL Content and Language Integrated Learning (PÅ svenska : Sprint - Språk och innehållsintegrerad inlärning ) Tvåspråkiga sk språkskolor med högstatusspråk, internationella språk 32

33 Villkor för språkbad Hyltenstam efter Genesee Undervisningsformen är frivilligt och medvetet vald av föräldrar (och elever) Elevernas modersmål har hög status (högre än undervisningsspråket) Alla elever har samma förstaspråk Läraren förstår elevernas förstaspråk Inga elever har undervisningsspråket som modersmål Förstaspråket har utvecklats till en viss nivå när undervisning på annat språk startar Litteracitet (läs- och skrivkunnighet samt förmåga att använda språk i kognitivt krävande, dekontextualiserade sammanhang) förväntas även på förstaspråket 33

34 Villkor för språkbad Framförallt: Baker, Colin (1996). Foundations of bilingual education and bilingualism.. 2. ed. Clevedon: Multilingual Matters S. 334 The term immersion education is approriate only when the home language is a majority language and the school is adding a second minority or majority language 34

35 Hyltenstam, Kenneth. prof. emer., Stockholms universitet Norden mest kända tvåspråkighetsforskare Bilaga nr 3 i SOU 2002:27 Sidan 54: Det är endast när elevernas modersmål ur alla avseenden har högre status än undervisningsspråket som immersionsundervisning är att rekommendera. Det är faktiskt så att sprint (på engelska) uppfyller de flesta kriterier som ställs på immersionsundervisningen, egentligen alla utom ett, nämligen att undervisningsspråket inte skall ha högre status än elevernas modersmål M. a. o. förespråkar Hyltenstam INTE CLIL på ett språk som har högre status i samhället generellt, dvs t.ex. inte CLIL på engelska i Sverige- och resultaten pekar på att denna rekommendation var riktig 35

36 Se mer om detta: Hyltenstam, K. 2002: 54. Engelskundervisning i Sverige. I SOU 2002:27 Mål i mun. Bilaga 3. Sylvén, Liss Kerstin, 2013, CLIL in Sweden--Why Does It Not Work? A Metaperspective on CLIL across Contexts in Europe In: International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 2013, Vol.16(3), p Slutsats: CLIL på finska för finlandssvenska elever är riskabelt 36

37 Vilka typer av tvåspråkiga modeller förespråkas nu av somliga i Finland? Undervisning där majoritetsspråkselever blandas med minoritetsspråkselever och undervisningen genomförs på båda språken dvs Tvåvägsprogram eller Dual language/two-way bilingual education (eng.) dvs i Finland skulle finskspråkiga blandas med svenskspråkiga och undervisningen vara på både finska och svenska 37

38 Några kommentarer: Marketta Sundmani Magma studien Tvåspråkiga skolor? En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk Tyvärr innehåller den en del märkligheter, rentav fel: Allardt Ljunggren 38

39 T ex Sundmans påstående: Det finns inga vetenskapliga belägg för att kontakter med ett annat språk skulle vara ett hot mot kunskaperna i modersmålet (a.a. s.77) FEL: Tvärtom finns det massor av belägg för att attrition (försämring av tidigare förvärvad språkförmåga) och eller ofullständig inlärning kan ske även i ett L1 d.v.s modersmål/förstaspråk (S1 i Sundmans förkortning) dvs ett förstaspråk just i en kontaktsituation! Abrahamsson, N. och Bylund, E. (2012) i Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger (red.) Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012 (ss , framförallt ss ) Även Hyltenstam & Stroud, (1999) (språkbyte som försämrad språkförmåga som leder till att språket inte förs vidare) 39

40 Och detta gäller inte bara inflyttade minoriteter Utan i högsta grad inhemska grupper i olika länder! 40

41 Belägg för attrition/ofullständig inlärning av L1- svenska i Finland Tandefelt, Marika, 1988, Mellan två språk : en fallstudie om språkbevarande och språkbyte i Finland. Leinonen, Therese & Tandefelt, Marika (2000). Svenskan i Finland - ett språk i kläm?: unga finlandssvenskars modersmål. Helsingfors: Svenska handelshögskolan Tandefelt, Marika, 2015, På mer än ett språk. I: Tandefelt, M. (red) Gruppspråk, samspråk, två språk, ss I serien: Svenskan i Finland- idag och igår. I:2. SLS 41

42 Sundman, Magmastudien Fortsättning: Märkliga påståenden, s 77 Inlärning av ett så kallat andraspråk hotar inte kompetensen i modersmålet utan språken stöder varandra. Kunskaperna i ett andraspråk förstärker den allmänna lingvistiska kompetensen och gör det lättare för individen att tillägna sig ytterligare språk. Svar: Detta beror helt på situationen Ja, det KAN vara så i additiva miljöer men tvärtom finns massor av exempel på subtraktiva miljöer, t ex de flesta invandrarmiljöer, men även i fråga om inhemska minoriteter eller de facto minoriteter där andraspråket mer eller mindre helt tar över och modersmålet/förstaspråket försvagas. Se t ex. referenserna ovan 42

43 Sundman, Magma föreslår dels vad hon kallar tvåvägsspråkbad, s 49 ( dual language bilingual education- se tabellen ovan) Användningen av termen tvåvägsspråkbad är dock felaktig: Det skulle krävas fullständigt jämbördiga språk och språkgrupper för detta, d.v.s för tvåvägsspråkbad, men det har vi INTE i Finland. (och generellt är termen en anomali, sådana situationer finns knappt och existerar inte länge) Jfr finlandssvenskarna: Gruppen var ca 13 % vid sekelskiftet talet, idag runt 5,4 %. Se t ex. Folktingets statistiska skrifter, Finnäs texter Det är INTE språkbad när de facto minoritetselever (finlandssvenska elever) undervisas på samhällets på alla sätt starkare språk, finska Risken är hög att det blir submersion, dvs språkdränkning! (Jfr Fishman ovan: övergångsprogem) 43

44 Tvåvägsprogram Dual (two-way) bilingual education Goda resultat internationellt men vad åberopas, jämförs det med? Är detta jämförbart med den finländska verkligheten? Man jämför med: Grupper vars enda alternativ är undervisning helt på majoritetsspråket. Inte undervisning på det EGNA språket. Går m.a.o inte att jämföra med finlandssvenskar eller den höga kompetens i svenska som behövs. Man jämför med grupper som inte förväntas ha behov av stark litteracitet på sitt L1 i samhället. Det är inget annat än aningslöst att jämföra detta med finlandssvenskarnas situation 44

45 Vad jämförs med: Typfallet : hispanics dvs. spanskspråkiga i USA (vilka har val mellan undervisning enbart på engelska och mellan dessa tvåspråkiga program där hälften av undervisningen är på spanska) Givetvis får de då starkare spanska än de hade fått i helt engelskspråkiga skolor Och de engelskspråkiga som går i skolorna får med sig stark spanska. Ja. dessa är majoritetsspråkselever vars språk har hög status i landet (och i världen!), deras språk är INTE i fara 45

46 Eller så jämförs med envägsprogram Exempel: Sverigefinska elever i Sverige i sverigefinska skolor Enbart minoritetselever som till en del undervisas på majoritetsspråket finska: 50 % av undervisningen måste vara på svenska) Jfr Språklagen :Språklag (2009:600) Svenska språket 4 Svenska är huvudspråk i Sverige. 5 Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden dvs dessa elevers svenska förväntas bli åtminstone lika starkt som deras finska (och blir också så!) 46

47 Några slutsatser: Allardt Ljunggren: Vurmen för tvåspråkiga skolor för finlandssvenska elever är resultatet av ett paradigmskifte där finlandssvenska elevers finska anses viktigare än deras svenska Tyvärr är detta ytterligare ett tecken på försvagning av svenskan i Finland Handlar om hybris/möjligen nonchalans eller oförmåga att sätta sig in i de studier man åberopar som stöd: oftast är det fråga om helt andra villkor där grupperna INTE har någon som helst möjlighet till undervisning helt på det egna språket och de förväntade användningstyperna för framförallt skriftspråket är mycket begränsade för deras eget L1 (förstaspråk/modersmål) 47

48 Slutsatser forts. Allardt Ljunggren: Utvecklingen av finskspråkiga elevers svenska bör inte ske på bekostnad av svenska elevers svenska utan i stället behöver de svenskspråkiga och de tvåspråkiga de facto mer stöd för sin svenska! Det är bra med språkbad, CLIL på svenska för finskspråkiga dvs entydigt egna majoritetsspråksgrupper men inte bra med tvåspråkiga modeller där resultatet blir en (ytterligare) försvagning av svenskan hos svenskspråkiga och tvåspråkiga elever 48

49 Slutsatser: forts.: Allardt Ljunggren På samma sätt som ungdomar i Norden lär sig engelska på en mycket hög nivå via nätet och media idag kan finlandssvenska föräldrar se till att barnen lär sig finska: Installera datorerna på finska! Spela datorspel på finska, titta på TV, lyssna på finskspråkig musik mm och givetvis i tvåspråkiga områden: kan barnen placeras i tvåspråkiga klubbar mm MEN rucka inte på den finlandssvenska skolan, som är grunden både till hög kompetens i modersmålet/förstaspråket (eller ett av dem för tvåspråkiga) och identiteten 49

50 Tack för mig! 50