Bostadsförsörjningsprogram Uppvidinge kommun antaget i kommunfullmäktige xxx. Bostadsförsörjningsprogram för Uppvidinge kommun

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram för Uppvidinge kommun 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 5 Syfte 5 Mål för bostadsförsörjningen 6 Nationellt 6 Regionalt 7 Kommunalt 8 Bostadsmarknadens förutsättningar 9 Flyttkedjor 9 Betalningsvilja 9 Kommunens verktyg 11 Planberedskap och markägande 11 Kommunalt bostadsbolag 11 Kommunalt stöd i bostadsfrågor 12 Bostadssituationen idag 12 Befintligt bostadsbestånd 12 Allmännyttans bostadsbestånd 16 Bostadsbyggande 18 Hushållens sammansättning 18 Befolkningsutveckling 21 Historisk utveckling 23 Prognos för framtiden 23 In- och utvandring 25 Bostadsbehov och efterfrågan 26 Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys Efterfrågan 26 Efterfrågan för särskilda målgupper 28 Äga sin bostad bostadsägaren - fastighetsägaren 28 Hyra sin bostad bostadshyraren hyresgästen 28 Behov av särskilt stöd 29 Hemlösa 30 Nyanlända 30 Handlingsplan 33 3

3 Sammanfattning Uppvidinge kommun har under en längre period lidit av en befolkningsminskning. De senaste åren har dock visat på ett trendbrott då befolkningen i kommunen ökar, till stor del på grund av invandring. Detta har lett till att det för första gången på många år finns behov av att bygga bostäder i kommunen. Bostadsförsörjningen i kommunen är en av de viktigaste utvecklingsfrågorna för kommunen. Målet är att alla som lever i kommunen idag eller flyttar till kommunen ska finna ett varierat utbud av bostäder i goda livsmiljöer utifrån sina egna förutsättningar. Idag består bostadsbeståndet till 72 % av småhus där 79 % av invånarna bor. Uppvidingehus lägenhetsbestånd består till stor del av mindre lägenheter i form av ettor och tvåor. En liten efterfrågan på tomter för småhusbebyggelse finns men det är efterfrågan på lägenheter som är tydligast i kommunen. Förhoppningen är att få igång flyttkedjor där villor kan bli till salu. Den vanligaste hushållssamansättningen bland invånarna i Uppvidinge är 1- eller 2-personshushåll. Det bor fler män än kvinnor i kommunen. Befolkningsprognoserna visar att befolkningen kommer att fortsätta öka i kommunen främst på grund av en fortsatt hög migration. I åldersklasserna är det bland de som är 80 år och äldre som den tydligaste ökningen i befolkning syns. Åtgärderna i handlingsplanen syftar till stor del på att utveckla och förbättra kommunens strategiska och interna arbete så att bostadsbyggandet i kommunen underlättas. Bostadsförsörjningsprogramet är framtaget på uppdrag av Kommunfullmäktige ( ) 4

4 Inledning Det nationella delmålet för bostadspolitiken i Sverige är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Kommunernas ansvar är att planera, ansvara och främja för att de åtgärder som behövs för en bra bostadsförsörjning förbereds och genomförs. För Uppvidinge kommun är bostadsförsörjningen en viktig strategisk fråga. Kommunen har en ambition att öka antalet invånare och att erbjuda de som redan bor i kommunen en så attraktiv boende- och livsmiljö som möjligt. I översiktsplanen anges målet att kommunen ska växa till en befolkning på 9500 invånare fram till Bostadsförsörjningsprogrammet för Uppvidinge kommun ska visa hur boendet i kommunen ska utvecklas på sikt och vilka strategier kommunen har för att möta efterfrågan och behovet. Det ska fastställa de mål och riktlinjer som ska gälla i kommunen. Dokumentet ska också fungera som underlag vid frågor som berör bostadsförsörjning och fungera som ett underlag inför översiktsplanering. Målsättningen med bostadsförsörjningsprogrammet är att alla invånare i Uppvidinge kommun ska kunna leva i goda livsmiljöer utifrån sina förutsättningar. Syfte Enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Lagen innebär att kommunerna ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla människor i kommunen att leva i goda bostäder. Under varje mandatperiod ska kommunfullmäktige anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska minst innehålla följande uppgifter: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna ska också vara underlag för kommunerna i deras uppgift att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet i sitt arbete med planläggning. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fördes 1 januari 5

5 2014 in i plan- och bygglagen (2010:900) som ett allmänt intresse som kommunerna ska främja genom: att Bostadsförsörjningsprogrammet ska innehålla mål som återspeglar kommunens intentioner om hur bostadsbeståndet i sin helhet ska utvecklas avseende såväl volym som standard, för att bli attraktiva livs- och boendemiljöer att Bostadsförsörjningsprogrammet ska utgå ifrån ett hållbart perspektiv, ekonomiskt, miljömässigt och socialt att Bostadsförsörjningsprogrammet ska innehålla åtgärder för att underlätta inträdet på bostadsmarknaden för resurssvaga grupper samt en redovisning över vilka vräkningsförebyggande åtgärder kommunen vidtar Mål för bostadsförsörjningen Nationellt Regeringens målsättning är att det fram till år 2020 ska byggas minst nya bostäder. Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Delmålet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Delmål för byggande Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektor. Delmål för samhällsplanering En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. 6

6 Mål för nyanländas etablering Målet är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Mottagandet är ojämnt fördelat mellan landets kommuner samtidigt som väntetiderna för att kunna bosätta sig i en kommun har ökat. För dem som beviljats uppehållstillstånd är bosättning i en kommun ett viktigt första led i processen för etablering på arbetsmarknaden Miljömålet God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utveckas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regionalt Gröna Kronoberg 2025 är Kronobergs läns regionala utvecklingsstrategi (RUS). Målbilden är Gröna Kronoberg Öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga. Strategin antogs Syftet är hållbar utveckling i Kronobergs län. Den innehåller en bild av nuläget, målen och hur regionen ska nå målen. En viktig aspekt i hur målen ska nås är samhandling mellan regionen och kommunerna i länet. Målbilden för Kronobergs län år 2025 är ett län som växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga. Det är invånare i alla åldrar som skapar utveckling och förnyelse. Alla behövs och bidrar till att skapa en plats som är attraktiv att bo på, arbeta och vistas i. Samhandling kring social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet gör oss framgångsrika och tillsammans tar vi oss an och ser möjligheter i både globala och lokala utmaningar består Gröna Kronoberg av många små orter som växer i och kring en välutvecklad stråkstruktur (med stråkstruktur menas att Kronobergs län fortsätter att växa utmed de större vägar som korsar länet) som möts i en stark regional kärna. Orter och landsbygd drar nytta av strukturen och kompletterar varandra. Gröna Kronoberg utvecklar det ömsesidiga beroende som finns mellan stad och land och ser landskapets natur- och kulturvärden som en grund för utveckling. 7

7 Det målområde i RUS som har störst bäring på arbetet med bostadsförsörjning är Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer Målområdet handlar om platsen Kronoberg vars attraktivitet är central för att människor ska välja att bosätta sig här, stanna kvar eller återvända. Regionen och kommunerna behöver aktivt arbeta med samhällsbyggnad och planering och arbeta med att utveckla livsmiljöer där alla invånare kan hitta sin plats. Ett av de mätbara målen till 2025 är att befolkningen ska öka, mellan ska befolkningstillväxten i länet överstiga medianen för riket. En av prioriteringarna för målområdet är att utveckla platser, orter, städer och regioner genom att komplettera och dra nytta av varandra. Prioriteringen handlar om att främja hållbar utveckling genom att platser, orter, städer och regionen arbetar kompletterande och drar nytta av varandras fördelar. Samhället ska planeras utifrån en helhetssyn som optimerar och ger hållbara lösningar för kommunikation, infrastruktur och samhällsbyggnad. Regionens olika aktörer förväntas bidra till att nå målen och prioriteringarna genom samhandling där utgångspunkterna för arbetet är: Dra nytta av och komplettera regionens starka stråkstruktur Samarbeta över organisationsgränserna kring gemensamma policyer och förvaltning Samordna fysisk planering och hållbar tillväxt på regional och kommunal nivå, mellankommunalt och mellanregionalt Stärka förbindelserna mellan mindre orter i Kronobergs län och större centrumstäder inom ett rimligt pendlingsavstånd, inom- och utanför länet Stärka förbindelserna mellan större orter inom Kronobergs län, primärt de tre arbetsmarknaderna som utgör Kronobergstriangeln Utveckla kollektivtrafiken ur ett resenärs- och hela-resan perspektiv Främja förnyelsebara fordonsbränslen inom vägtransporter Stärka tillgången till bredband och service på landsbygden Kommunalt Översiktsplanen för Uppvidinge kommun antogs Visionen i översiktsplanen för Uppvidinge år 2020 är: År 2020 har kommunen fått nya invånare och uppgår till ca 9500, inpendlingen har minskat med en tredjedel och många har funnit en plats att både arbeta och bo i kommunen. Många nya bostäder har byggts, alla försörjs med förnybar el från biobränslen, vind-, sol, - eller vattenkraft. Det lokala näringslivet växer i omfattning och är oberoende av importerad energi. Utbildningsnivån har stigit och i kommunen finns nu flera yrkesutbildningar på högskolenivå. Besöksnäringen har mer än fördubblats tack vare nya besöksmål och ökat utbud av upplevelsebaserade attraktioner, 8

8 både i glasrikets vagga och miljöer kring industrihistorien och på landsbygd och i skog. Ett av fokusområdena i översiktsplanen är boende och boendekvalitet. Ambitionen är att erbjuda ett attraktivt boende för kommuninvånare och möjliga inflyttare. Översiktsplanen pekar ut de aspekter som gör Uppvidinge attraktivt att bo i: Naturnära boende närhet till naturen var man än bor Gott om plats Bygg ditt drömhus det finns stora lucktomter i flera tätorter Glest men nära Miljövänligt energisnålt boende Bredband överallt Aktiv fritid Arbete finns Välskött ekonomi Strategin i Översiktsplanen för att nå en positiv befolkningsutveckling är att tillhandahålla tomter i kommunens tätorter som tillgodoser efterfrågan vad gäller boende i småhus och flerfamiljshus, samt varierande upplåtelseformer, kommunen ska planera för och tillhandahålla naturtomter i anslutning till några sjöar här är man beredd att samverka med privata markägare, kommunen ska marknadsföra potentialen i det befintliga byggnadsbeståndet av kulturhistorisk värde, skapa möjlighet för boende som kräver stora tomter, initiera byggnation av boende för äldres behov i tätorterna planläggning ska ske i samverkan med Uppvidingehus eller privata aktörer, förenkla tillståndsgivningen vid om-, till- och nybyggnation av bostäder. I dialog mellan kommunstyrelsen och styrelsen i Uppvidingehus har ett mål om att bolaget ska påbörja byggande av 100 nya lägenheter om året tagits fram. Målet är inte antaget utan ses som en riktlinje från båda parter. Bostadsmarknadens förutsättningar Flyttkedjor För att få till en väl fungerande bostadsmarknad krävs ett visst mått av rörlighet. Att bostadsmarknaden är rörlig innebär att det finns möjlighet att förändra sin bostadssituation när livet förändras till exempel ett äldre par som säljer sin stora villa för att flytta till en lägenhet eller ett yngre par som flyttar ihop en större hyreslägenhet och lämnar två mindre tillgängliga på marknaden. Rörligheten på bostadsmarknaden i Uppvidinge kommun anses idag vara trög och det finns inte alltid möjlighet att göra den flyttkedja man önskar. Trögheten på bostadsmarknade beror troligtvis på ekonomiska 9

9 förutsättningar i form av avgifter kopplade till försäljningar och där villor ofta uppfattas som mer prisvärda jämfört med hyreslägenheter. Vakansgrad Uppvidingehus har i princip ingen vakansgrad. Den har varit väldigt låg de senaste två åren. Ett rimligt antagande är att detsamma gäller för de privata hyresvärdarna. Betalningsvilja Betalningsviljan och betalningsförmågan hos de boende eller potentiella boende i en kommun behöver matcha de priser som hyresvärdar och säljare behöver. Medelinkomsten för invånarna i Uppvidinge kommun (2014) var kronor för männen och kronor för kvinnorna, vilket är lägre än snittet i länet. Medelinkomsten i Uppvidinge är högre än den är i Lessebo, Tingsryd och Markaryd. Enligt den statistik som finns att läsa på SABOs hemsida (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) för 2016 års uppgörelser om hyran har Uppvidingehus den lägsta genomsnittshyran per m² bland de allmännyttiga bostadsbolagen i Kronobergs län. Bostadsbolag Hyra / m² Uppvidingehus AB 850,98 LesseboHus AB 896,39 Ljungbybostäder AB 906,65 Älmhultsbostäder AB 967,74 AllboHus Fast AB 975,42 Växjöbostäder 984,53 Vidingehem AB 1 002,56 När det gäller betalningsförmågan för nybyggda lägenheter i flerbostadshus bedömer vi att det den förmodligen finns hos en stor del av invånarna. Dock kan det finnas ett problem med betalningsviljan då villor i kommunen är prisvärda vilket ger låga månadskostnader både för nya villaägare men särskilt för äldre som ofta har betalt av sina lån. Medelpriset för en villa i Uppvidinge har det senaste året legat mellan vilket är lägst i länet. 10

10 Utöver betalningsviljan för en månadshyra är det viktigt att ta med de övriga kostnader som finns vid en jämförelse av lägenhet och villa, det handlar om kostnader för vatten och sopor och även det löpande underhåll som krävs i en villa. Bekvämligheten och den service som det innebär att bo i lägenhet behöver också tas med i beräkningen av boendet. Även när det gäller nybyggnationen av villor i Uppvidinge finns det problem kopplat till ekonomi. Bankerna ställer höga krav på de som vill låna pengar för nybyggnationer i kommunen eftersom marknaden är en annan än i städerna där en nybyggd villa behåller eller ökar sitt värde. I Uppvidinge är en nybyggd villa svår att värdera på samma sätt vilket ställer högre krav på insats av den som ska bygga. Detta kan även kopplas till de krav som finns på kontantinsatser och amorteringskrav som tillkommit de sista åren. Kommunens verktyg Kommunen har tillgång till ett antal verktyg när det gäller att påverka bostadsmarknaden. Planberedskap och markägande Ett av kommunens verktyg för bostadsförsörjningen är hur kommunen aktivt arbetar med planberedskap och markägande. Kommunen är ansvarig för att planlägga mark- och vattenanvändningen inom kommunens gränser. Det är kommunen som genom planmonopolet har befogenhet att anta detaljplaner och bestämma om planläggning ska ske. Planberedskapen för bostäder är i de flesta orter i Uppvidinge bristfällig, detaljplaner är ofta gamla och inte anpassade efter dagens efterfrågan och behov. Detta kan göra att processen att bygga nytt tar längre tid än beräknat. En översyn och uppdatering av befintliga planer behöver göras i alla tätorter i kommunen. För att kunna bedriva en aktiv markpolitik är det viktigt att kommunen äger mark och många kommuner arbetar med strategiska markköp för att ha beredskap inför framtida bostadsbehov. I Uppvidinge arbetas det inte aktivt med markpolitiken för bostäder och det finns inte ett tydligt fördelat ansvar eller en uttalad målsättning när det gäller den strategiska markpolitiken. 11

11 Kommunalt bostadsbolag I en liten kommun utan något direkt privat bostadsbyggande är det kommunala bostadsbolaget den viktigaste spelaren för att det överhuvudtaget ska byggas hyresbostader i kommunen. Kommunens ägardirektiv till bolaget är ett sätt för kommunen och bolaget att utveckla dialogen och förtydliga syftet med bolaget. Ägardirektiven kan också tala om för bolaget vad det har för uppdrag kopplat till bostadsförsörjningen. Enligt Uppvidinge kommuns ägardirektiv till Uppvidingehus ska bolaget: Medverkar till att utveckla Uppvidinge kommun till en attraktiv bostads- och -näringslivsort. Bygga och förvalta attraktiva och prisvärda bostäder och bostadsområden. Medverka till att en god service finns i bostadsområden och kommundelar. Motverka segregation och bidra till en god social gemenskap, integration och mångfald i bostadsområden och kommundelar. Verka för en bra miljö genom att tillhandahålla sunda och energisnåla hus. Verka för att bostadsbeståndet anpassas till en god standard för ITkommunikation. Svara för förvaltning av kommunens fastigheter. Uppdraget regleras i särskilt avtal. Kommunalt stöd i bostadsfrågor Kommunen har ansvar för att se till att det finns stöd till personer som av olika anledningar har svårt att själva ta sig in på bostadsmarknaden. Stöd kan ges genom t.ex. kommunala hyresgarantier, bidrag eller kommunala hyreskontrakt. Uppvidinge kommun ger inga hyresgarantier. Socialförvaltningen kan skriva hyreskontrakt med Uppvidingehus för lägenheter som sedan hyrs ut i andra hand till personer som själva har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Bostadssituationen idag Befintligt bostadsbestånd Bostadsbeståndet i Uppvidinge kommun uppgår i dagsläget (2015) till 1042 lägenheter i flerbostadshus och 3266 lägenheter i småhus, totalt finns det 4559 lägenheter i kommunen. Antalet lägenheter i småhus motsvarar nästan 72 % av det totala antalet. 79 % av invånarna i Uppvidinge kommun bor i någon form av småhus, antingen med 12

12 äganderätt eller i bostadsrätt. 15 % av invånarna bor i flerbostadshus. Småhus: Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus) Flerbostadshus: Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus: Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder: Specialbostäder avser bostäder för äldre/ funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. (Källa: SCB) 13

13 De flesta hushållen i kommun som bor i småhus bor på en yta som är mellan m² och majoriteten av hushållen i kommunen består av 1 eller 2 personer var den genomsnittliga bostadsytan per person i Uppvidinge 51 m² vilket kan jämföras med snittet i Kronobergs län som var 46 m² per person och riket där snittet var 41 m² per person. 14

14 15

15 Allmännyttans bostadsbestånd Fördelning av lägenhetsstorlekar: 1:or 2:or 3:or 4:or 5:or Totalt 174 st. 391 st. 222 st. 20 st. 1 st. 808 st. Genomsnittshyra: 4451:-/mån 79 lägenheter har en hyra under 3000 kr/mån - 71 st. 1:or - 5 st. 2:or 180 lägenheter har en hyra mellan kr/mån - 97 st. 1:or - 83 st. 2:or 319 lägenheter har en hyra mellan kr/mån - 4 st. 1:or st. 2:or - 60 st. 3:or 194 lägenheter har en hyra mellan kr/mån - 50 st. 2:or st. 3:or - 9 st. 4:or Beståndet på de olika orterna: Lenhovda Älghult Alstermo Åseda Norrhult/Klavreström 272 st. 53 st. 116 st. 234 st. 133 st. 16

16 17

17 Bostadsbyggande Totalt mellan har det färdigställts 48 nya bostäder i Uppvidinge kommun (antal färdigställda lägenheter). 20 stycken i flerbostadshus och 28 småhus. Antalet småhus ligger relativt konstant med 1-2 stycken per år med en toppnotering 2001 då det färdigställdes 6 stycken. Flerbostadshusens lägenheter går egentligen att relatera till enskilda satsningar som till exempel Uppvidingehus satsning i Lenhovda 2014 och renoveringen av flerbostadshus i Åseda färdigställdes 24 stycken lägenheter i Åseda genom ombyggnation på Ågatan. Hushållens sammansättning Ett hushåll utgörs av de personer som är folkbokförda i samma bostad. Den vanligaste hushållsstorleken i Uppvidinge kommun är hushåll med en eller två personer. Flest antal hushåll med två personer finns det på landsbygden utanför tätorterna. Antal hushåll Andel av samtliga hushåll Antal personer Andel av samtliga personer 1 person , ,4 2 personer , ,7 3 personer 412 9, ,3 4 personer , ,4 5 personer personer 51 1, ,3 7+ personer 34 0, ,8 Uppgift saknas 287 3,1 Samtliga hushåll Antal hushåll: För de personer som saknar uppgift om bostad/lägenhet i folkbokföringsregistret (Uppgift saknas) kan inte hushåll skapas. Andel av samtliga hushåll: För de personer som saknar uppgift om bostad/lägenhet i folkbokföringsregistret (Uppgift saknas) kan inte hushåll skapas. 18

18 Den vanligaste sammansättningen av hushåll i Uppvidinge kommun är ensamstående utan barn. Därefter kommer sammanboende utan barn och sedan sammanboende med barn 0-24 år. Hushållens sammansättning 2015 Antal hushåll Antal personer Ensamstående utan barn Ensamstående med barn år Ensamstående med barn år Sammanboende utan barn Sammanboende med barn år Sammanboende med barn år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll med barn år Övriga hushåll med barn år Uppgift saknas TOTALT

19 20

20 Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län som helhet har varit positiv sen 2002 då trenden med minskande befolkningen vände. Uppvidinge kommun var mellan den enda kommunen i länet som tappade i befolkningstalen. Mellan ökade återigen befolkningen i kommunen, i första hand på grund av fortsatt hög invandring var antalet invånare 9319 stycken. Uppvidinge kommun är den mest glesbefolkade kommunen i Kronobergs län med 7,9 invånare per km² vilket kan jämföras med Kronobergs län i stort där befolkningstätheten är 22,5 invånare per km². Det är även Uppvidinge kommun som har den största differensen mellan män och kvinnor i länet. Andelen män var ,9 % och andelen kvinnor 48,1 %. 21

21 Ort Invånare 2015 Förändring Åseda tätort Åseda landsbygd Summa Åseda Alstermo tätort Älghult tätort Fröseke tätort Landsbygd Summa Alstermo/Älghult/ Fröseke Lenhovda tätort Lenhovda landsbygd Summa Lenhovda Klavreström tätort Norrhult tätort Landsbygd Summa Norrhult /Klavreström Övrigt, ej registrerad ort Total befolkning Summa tätorter Summa glesbygd

22 Historisk utveckling Mellan 1968 och 1986 tappade Uppvidinge kommun invånare varje år och gick från invånare till invånare Därefter bröts trenden och invånarantalet ökade 1987 men för att därefter återigen årligen minska med undantag för enstaka år av positiv befolkningsutveckling. Den negativa befolkningsutveckling har varit pågående sedan 60-talet fram till de senaste åren då ett trendbrott uppstått till följd av invandringen. Prognos för framtiden SCB har på uppdrag av Region Kronoberg tagit fram befolkningsprognoser för länet som helhet och för kommunerna. Tabellen nedan visar prognosen totalt för Uppvidinge kommun fram till 2036 samt prognosen fördelat i åldersklasser fram till

23 24

24 In- och utvandring Nettoinvandringen till Kronobergs län har fortsatt öka under Nettoinvandringen ökade till personer 2015 vilket är en ökning med 17 personer mot På tio år har nettoinvandringen till länet ökat från 730 personer till Befolkningen förväntas öka i Uppvidinge kommun enligt SCB:s prognos, till stor del på grund av fortsatt immigration. Sett till åldersklasser är det de som är 80 år och äldre där den tydligaste ökningen syns. Nettoinvandringen till Uppvidinge har minskat mellan 2014 och Till Uppvidinge, Växjö, Alvesta och Älmhult flyttar personer från utlandet i större utsträckning än till övriga kommuner i länet. Nettoinvandring Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kronoberg

25 Bostadsbehov och efterfrågan Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys 2016 År 2015 fortsatte ökningen av antalet färdigställda lägenheter i länet varav Växjö kommun stod för 74 % av antalet. Jämfört med föregående år ökade antalet med drygt 24 bostäder. Kommunernas bedömningar är generellt att det är underskott på bostäder för nyanlända. De flesta kommunerna i Kronobergs län bedömer att det är ett underskott på bostäder för unga och studenter medan flera kommuner har balans på bostäder för äldre. Uppvidinge kommuns bedömning i Bostadsmarknadsenkäten 2016 är att det finns ett underskott på bostäder för nyanlända och ungdomar och att det ett överskott när det gäller bostäder för äldre i särskilt boende. Den sammanfattande bedömningen är dock att det råder obalans på bostadsmarknaden i Uppvidinge. Efterfrågan Under perioden var Uppvidinge kommun pilotkommun för serviceutveckling genom ett projekt delvis finansierat av Tillväxtverket. Som en del i projektet genomfördes en enkät bland invånarna, bland annat med frågor om vad man var nöjd med och vad som behövde förbättras i kommun. Bostäder var en kategori som flera svarade behövde förbättras. Det var endast bland de svarande i Norrhult/Klavreström och i Åseda där behov av lägenheter eller bättre bostäder inte lyftes upp. Kommunen har ingen tomtkö utan tar in de förfrågningar som kommer på småhustomter efter hand. Följande antal tomter finns i kommunens tätorter. Utöver dessa finns det områden i Åseda och Lenhovda som är detaljplanelagda för småhus men där infrastrukturen inte är utbyggd alternativt att tomterna inte är avstyckade. Alstermo 21 Lenhovda 1 Norrhult/Klavreström 29 Åseda 11 Älghult 5 Totalt: 67 Flera av dessa tomter är lucktomter eller tomter i äldre kvarter som inte blev utbyggda då de planerades och togs fram. 26

26 Detaljplaneläget för bostäder i september I Åseda finns det två detaljplaner som möjliggör byggnation av mindre flerbostadshus: DP 0760-P10/5, vid Hälsans Hus finns möjlighet att bygga ett flerbostadshus i två våningar. DP 0760-P91/7, vid platsen för det gamla Ordenshuset i Kexholm finns det möjlighet att bygga tre mindre flerbostadshus. I Åseda pågår även ett planarbete med att ta fram en ny detaljplan över del av det gamla järnvägsområdet för att möjliggöra för Uppvidingehus att bygga flerbostadshus i centrum. I Norrhult finns ett område där det är möjligt att bygga marklägenheter: DP 0760-P91-11, det så kallade Mellanområdet I Lenhovda finns en detaljplan för byggnation av flerbostadshus: DP 0760-P92-1, Rådmannen, där det finns möjlighet att bygga i två våningar. Här har Uppvidingehus startat processen för byggnation. I Alstermo finns ett område där det tidigare funnits ett flerbostadshus som kommunen rivit där det är möjligt att bygga nytt: DP 0760-P79-12, Smörblomman, där det finns möjlighet att bygga i två våningar. Här har Uppvidingehus startat processen för byggnation. I Älghult finns en detaljplan som möjliggör byggnation av flerbostadshus: Bpl 07-ÄLG-1086, korsningen väg 960 och väg 930 där det finns möjlighet att bygga ett flerbostadshus i två våningar. En begränsande faktor för möjligheterna att bygga bostäder i Uppvidinge kommun är detaljplanerna ofta är gamla vilket leder till att den som vill bygga nytt ofta får börja med att söka en planändring. Det är inte heller säkert att planändringen går att genomföra. Uppvidingehus har ingen vakansgrad och har inte haft det de senaste åren. Bolaget försöker lösa behoven hos de som söker boende hos dem efter bästa förmåga. Ett kösystem finns och det finns även en uttalad vilja att lösa bostadsbehovet hos dem som får ett arbete i kommunen. Uppvidingehus upplever att det finns behov av lägenheter för de som vill sälja sin villa och få ett mer bekvämt boende, ett tillgängligare boende samt ett behov av lägenheter med en högre standard. 27

27 Efterfrågan för särskilda målgupper De målgrupper som söker bostad i Uppvidinge kommun eller som redan bor här och vars behov förändras ser väldigt olika ut, bostadsförsörjningsprogrammet utgår från att alla människor i Uppvidinge ska ha möjlighet att mötas som individer med olika förutsättningar. För Uppvidinge kommun finns ingen klar skiljelinje mellan behov och önskemål hos familjer, ensamstående, äldre eller yngre osv. och det är inte vår roll att definiera vem som tillhör vilken målgrupp och vad den målgruppen önskar av sin bostad. I en liten kommun blir människan stor. Oavsett om man söker en tomt för att bygga en villa eller en lägenhet att hyra ska det finnas färdiga kommunikationer i form av fiber, gator, parkeringar VA osv. Boendemiljön ska vara attraktiv och finnas i ett sammanhang som upplevs positivt. Äga sin bostad bostadsägaren - fastighetsägaren Att äga sin bostad innebär traditionellt sett i landsbygdskommuner att äga en villa. Det finns även ett mindre antal bostadsrättsföreningar i kommunen, ofta är dessa i form av mindre marklägenheter med egen trädgård. Efterfrågan på tomter för småhus är inte stor i kommunens orter men för att möta nuvarande och kommande efterfrågan är det viktigt att det finns detaljplaner som kan svara mot efterfrågan. Det behöver finnas tomter i varierande storlek eller möjlighet att stycka av tomter efter köparens önskemål för att möjliggöra behoven av olika typer av villor. Hyra sin bostad bostadshyraren hyresgästen Ensamstående utan barn är den vanligaste samansättningen av hushåll i kommunen. För att tillgodose behoven hos ensamstående utan barn, oavsett ålder som vill hyra sin bostad behöver det finnas mindre lägenheter. Det behöver finnas en variation i utbudet av de små lägenheterna, från äldre lägenheter med lägre hyra till nybyggda eller renoverade med en högre standard och därmed en högre hyra. Hushåll med flera personer har behov av större lägenheter och det kan även finnas behov av flexibla lägenheter som går att förändra om behoven av yta ändras. Det finns dock en ekonomisk gräns för flexibiliteten var går gränsen för när det är rimligt att hyra en nybyggd 5:a kontra att äga sin bostad? Eftersom att den vanligaste boendeformen i kommunen är att äga och bo i småhus vilket 28

28 79 % av invånarna gör, antas de som går från att äga en villa till att hyra en lägenhet vilja bo i lägenheter med en viss standard, bra tillgänglighet och funktioner som tvättmaskin och diskmaskin. Lägenheter med god tillgänglighet gör det också möjligt att bo kvar längre upp i åldrarna eller med olika typer av funktionsnedsättningar. I Uppvidingehus bostadsbestånd är det lägenheter som har en högre standard och som har en högre hyra som saknas, det visar även statistiken där Uppvidingehus har lägst genomsnittlig hyra per m² i Kronobergs län. Behov av särskilt stöd Socialnämnden ansvarar för att tillgodose boendeformer enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). I Uppvidinge kommun erbjuds särskilt boende för äldre och för personer med funktionsnedsättningar erbjuds gruppbostäder och korttidsboende för barn och unga enligt LSS. För personer med psykiska funktionsnedsättningar kan kommunen i dagsläget inte erbjuda någon boendeform. Antalet äldre i befolkningen kommer enligt befolkningsprognoser att öka. Nationella undersökningar visar att kommunerna inte kommer att klara kostnaderna för äldreomsorg och det finns därför behov att redan nu påbörja utformningen av alternativa boendeformer för äldre. Kommunen behöver ta ställning till vilka alternativa boendeformer, så kallade mellanboendeformer, äldre ska kunna erbjudas. En nyare form av boende som är mer anpassade till äldres särskilda behov är så kallade trygghetsboende med närhet till service och gemensamma ytor för social samvaro. Alternativet med trygghetsboende har diskuterats i kommunen eftersom det finns flera äldre som söker särskilt boende av trygghetsskäl snarare än för att det finns ett omvårdnadsbehov. Vid trygghetsboende är det inte socialnämnden som är kontraktsägare. Vård av äldre sker idag allt oftare i hemmen än på vårdinrättningar. Det är därför särskilt viktigt att god tillgänglighet prioriteras vid renoveringar och nybyggnationer både i bostaden och utemiljön. En hög tillgänglighet möjliggör kvarboende längre upp i åren även med olika typer av funktionsnedsättningar. För personer som har behov av ekonomiskt stöd för att få ett eget boende finns det möjlighet att söka ett andrahandskontrakt hos socialnämnden, nämnden fattar sen ett individuellt beslut efter utredning. Det är endast Uppvidingehus som kontaktas vid andrahandsuthyrningar. För personer med funktionsnedsättningar erbjuds gruppbostäder i Lenhovda, antalet 29

29 platser är 26 och samtliga finns i Lenhovda. Det finns behov av och ett pågående samarbete mellan socialnämnden och Uppvidingehus om att möjliggöra servicebostäder enligt LSS. Eftersom kommunen i dagsläget inte kan erbjuda någon boendeform för personer med psykiska funktionsnedsättningar är det även aktuellt att utreda vilken boendeform som kan vara aktuell för dessa personer. Hemlösa Socialstyrelsens definition av hemlöshet inkluderar fyra olika situationer: Akut bostadslöshet. Personen är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Bostadslös inom 3 månader. Personen är intagen/inskriven på t.ex. kriminalvårdsanstalt eller stödboende och planeras att skrivas ut inom tre månader men utan egen bostad ordnad inför utskrivningen. Hit räknas även personer som skulle ha skrivits ut men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Bostadslös efter framtida utskrivning. Personen bor i en av kommunen ordnad boendelösning på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Kortvariga andrahandskontrakt. Personen bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. För personer i Uppvidinge kommun som definieras som hemlösa finns det två stycken jourlägenheter som socialnämnden hyr av Uppvidingehus samt möjligheten till ett andrahandskontrakt med hjälp av socialnämnden. Vid ett andrahandskontrakt via socialnämnden arbetas det aktivt med personen för att den själv ska kunna bli förstahandskontraktsägare. För de flyktingar som håller sig gömda antingen papperslösa eller asylsökande med nekat uppehållstillstånd finns det inte något skydd utan de är utelämnade till andra människors goda vilja. Hur situationen ser ut för dessa grupper i Uppvidinge är okänt. Om resultatet blir som det är tänkt frigörs platser på befintliga asylboendena. Vad som händer med de människor som blir utan bostad och ersättning återstår att se. Det blir olagligt för dem att vistas i Sverige. Alternativen är att ta emot den hemresehjälp de kan få från Migrationsverket eller gömma sig. Vilket på sikt kan göra att Uppvidinge får 30

30 personer som är hemlösa. Nyanlända I Sverige finns ca eu-migranter (juli 2016) med definitionen fattiga människor som tillfälligt bor i Sverige för att hitta försörjning. I många kommuner upplever man eu-migranternas övernattningsställen som stora bekymmer. Dessa problem har inte uppkommit i Uppvidinge. För eu-migranter finns för närvarande inget behov av planering av bostäder. I Sverige beräknas det numera finnas mellan och människor som antingen är papperlösa eller gömda flyktingar. Gruppernas bakgrund är helt skild åt från början. En papperslös söker i allmänhet inte uppehållstillstånd därför att de skäl de har inte räcker för uppehållstillstånd. De har ett medborgarskap i ett annat land där de inte kan/vill vara. Gruppen finns inte registrerad någonstans. Asylsökande med nekat upphållstillstånd är numera tvingade att i de flesta fall omedelbart lämna landet och ska gripas av polis om de inte gör det frivilligt. Denna grupp gömmer sig också även om omfattningen här kanske är något mindre eftersom de kan få ekonomiskt stöd när de lämnar landet. Länsstyrelsens bostadsmarknadsenkät

31 Asylboende finns i Åseda, Lenhovda, Alstermo, Älghult och Fröseke samt HVB-hem i Norrhult och Åseda. Då det kom fler än asylsökande till Sverige 2015 har riksdagen beslutat om nya asylregler som gör bostadsplanering för denna grupp svår att överblicka på sikt. Asylsökande som kom innan 24 november 2015 har möjlighet att få permanent upphållstillstånd och även möjlighet att förena sin familj i Sverige. Som asylsökande är du under Migrationsverkets ansvarsområde och det är de som hyr bostäder till asylsökande. Kommunen är ansvarig för välfärdsservice till asylsökande barn vilken innebär vård och skolgång. När den asylsökande får sin ansökan om asyl godkänd får personen en kommunplacering och ansvaret för bostad, skolgång osv. övergår till kommunen. I mars 2016 trädde den så kallade bosättningslagen i kraft (2016:38). Lagen innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Vid beslut om permanent uppehållstillstånd övergår personen i Arbetsförmedlingens etableringssystem. I etableringsprocessen beräknas den nyanlända vara i två år och ska därefter vara etablerad i samhället och kunna försörja sig själv. Under etableringstiden får personen etableringsersättning från Försäkringskassan. Efter Etableringsprocessen blir man erbjuden att ingå i den så kallade Jobb och Utvecklingsgarantin. Det är en Arbetsmarknadsåtgärd som är individuellt anpassat personer som inte har varit i jobb på länge. Det är en anställningsform där arbetsgivaren får ekonomisk ersättning. I Uppvidinge kommun finns Uppjobb som för en stor del tar emot personer som har slutat deras Etablering. Man kan delta i Jobb och utvecklingsgarantin tills man har hittat ett jobb eller tills där på ett annat sätt sker ändringar i personens liv. Uppvidingehus räknar etableringsersättning som en inkomst vilket tillsammans med övriga stöd från samhället gör det möjligt för dessa människor att ta sig in på bostadsmarknaden. Att få permanent uppehållstillstånd har varit möjligt framförallt från Syrien, dessa familjer kan vara stora och kan därför behöva större lägenheter. Övriga flyktinggrupper får sina flyktingskäl prövade med olika resultat. De som får permanent uppehållstillstånd av dessa grupper kan också få sina familjer återförenade i Sverige. På sikt är problemet möjligen att det kommer saknas bostäder för stora familjer som redan finns eller som kan återförenas. Tillfällig Uppehållstillstånd är på tre år. De som får tillfälliga uppehållstillstånd är asylsökande och anhörig fru/man med barn under 18 år. Lagen om Tillfällig uppehållstillstånd är i sig själv tillfällig och sluter att gälla om tre år, om inte den blir förlängd. Vid tillfälliga uppehållstillstånd får personen ett personnummer från skatteverket. 32

32 Handlingsplan Genom att genomföra och långsiktigt arbeta med de åtgärder som är framtagna i handlingsplanen med fokus på de målgrupper vi pekat ut kommer vi att arbeta mot att nå både de kommunala målen om en ökad befolkning och ett attraktivt boende samt regionala och nationella mål. Gemensamma åtgärder Motiv Aktivitet Tid Information och marknadsföring Idag är det svårt att nå ut till alla målgrupper om vad det finns för möjligheter till boende i kommunen. Det är även oklart vem som ska informera om vad och detta behöver samlas Etablera en kommungemensam marknadsföringsgrupp Under 2017 Verka för positiva mervärden och god service i samhället genom en god samverkan mellan näringsliv, föreningsliv och kommun En del av det som gör Uppvidinge kommun till en attraktiv livsmiljö är den service och det rika föreningsliv som finns. Det är viktigt för kommunen att stötta och verka för en fortsatt positiv samverkan och göra det lätt för föreningar att träffas. Fortsätta med gemensamma träffar mellan samhället och kommunen, ex. fortsätta med att anordna frukostträffar för näringslivet där aktuella frågor kan diskuteras. Tydliga rutiner för kommunens inbjudan till möten med föreningsliv och näringsliv. Pågående. 33

33 Utveckla samverkan internt mellan kommunen och Uppvidingehus när det gäller bostadsförsörjningen Varför? Det behövs en gemensam bostadspolitik mellan bostadsbolaget och kommunen där ett gemensamt synsätt kan arbetas fram. En översyn av ägardirektivet gällande bostadsförsörjningen görs. Dialogmöten mellan Uppvidingehus ledning och styrelse och kommunens ledning och kommunstyrelsen ska genomföras minst två gånger per år Påbörjas 2017 För att kunna växa i befolkning och vara en del av den attraktiva livsmiljön som både Uppvidinge kommun och Kronobergs län strävar efter att vara för både de som redan bor här och de som vill flytta hit är det viktigt att vi informerar och marknadsför Uppvidinge kommun och tätorterna som en god boendemiljö. Informationen och marknadsföringen måste vara gemensam från kommunens aktörer och stå för samma saker för att uppnå en trovärdighet. Åtgärderna bidrar till att vi arbetar mot målen: Gröna Kronoberg Utveckla livsmiljöer där alla människor kan hitta sin plats Översiktsplanen En växande befolkning Bostadsförsörjningsprogramet Alla invånare ska kunna leva i goda livsmiljöer efter sina förutsättningar Kommunstyrelsen Motiv Aktivitet Tid Förbättra kommunens markberedskap när det gäller mark både för äganderätt och hyresrätt Det finns idag xx tomter till försäljning i kommunen, flertalet av dessa är lucktomter och ligger inte i det som idag kan ses som attraktiva lägen Ta fram en plan för vilka områden som intressanta för äganderätter och vilka områden som är intressanta för hyresrätter. Planen tas fram som ett underlag till översiktsplaneringen Plan för markberedskap ska tas fram under

34 Processbeskrivning för markförhandlingar köp och sälj av mark För att processen med att sälja tomter ska gå snabbare och fungera mer effektivt behövs en tydlig process internt i kommunen En processbeskrivning tas fram och beslutas av kommunstyrelsen. Delegationsordningen ses över för att underlätta försäljning av avstyckade tomter för småhus 2018 Definiera centrumnära platser där det är lämpligt att bygga flerbostadshus. 79 % av kommunens invånare bor i småhus och det som ofta efterfrågas av målgruppen som säljer en villa för att hyra en lägenhet är att den ska vara centralt belägen med närhet till service Ta fram ett underlag till översiktsplanen där attraktiva platser och mark definieras och pekas ut Arbetet med en ny översiktsplan påbörjas 2017 och planeras vara klar för antagande under 2018 Uppmuntra boende på landsbygden Genom fler boende på landsbygden utanför tätorterna ökar underlaget för service i tätorterna Lägga in text i översiktsplanen i samband med översynen av kapitlet Landsbygdsutveckling om hur kommunen stödjer privata initiativ till bostadsbyggande på landsbygden. Arbetet med en ny översiktsplan påbörjas 2017 och planeras vara klar för antagande under 2018 Planera för en god utemiljö med tillgängliga och trygga bostadsmiljöer, med god skötsel och underhåll Detta behövs för att skapa en helhet när det gäller att skapa attraktiva miljöer för människor att leva i Ta fram en grönstrukturplan. Avsätta ekonomiska medel för att upprätthålla standarden och utveckla utsmyckningen av tätorterna. Genomföra samhällsvandringar för att få synpunkter från invånare Belysning och utformning av bostadsnära grönområden och övriga allmänna platser skall utformas både energieffektivt och skapa en trygg känsla vid vistelse både dagtid och nattetid. Diskussion inför budget gång/år/ tätort med start 2019 Pågående 35

35 Se vägar och kommunikationsstråk som egna platser att skapa en attraktiv utformning på. Inte enbart som en transportsträcka Detta behövs för att skapa en helhet när det gäller att skapa attraktiva miljöer för människor att leva i Vid nybyggnationer av vägar eller förändringar av befintligt vägsystem ska hänsyn tas till hela platsens utformning. En riktlinje för detta tas fram 2018 Se över cykelvägar m.m. i samhällen för att man enkelt ska ta sig till och från sitt boende på ett miljövänligt sätt. Möjligheten till ett hållbart transportsätt är viktig både ur miljöperspektiv och attraktivitet Ta fram ett underlag med viktiga cykelstråk som behöver utvecklas eller knytas samman som används inför statsbidragsansökningar och övrig planering Pågående På kommunal nivå verka för att förbättra den kollektiva trafiken för att på så sätt möjliggöra ett attraktivt boende God tillgång till kollektivtrafik bidrar till attraktivitet Påtala behovet av utvecklad kollektivtrafik i kommun vid möten med Region Kronoberg och Länstrafiken Kronoberg Pågående Hållbarhetsaspekterna ska beaktas vid alla kommunens investeringar för att bidra till en minskad miljöpåverkan. 36

36 Varför? För att det ska vara möjligt att arbeta med de strategier som kommunen anser är viktiga för att nå en positiv befolkningsutveckling är det viktigt att det finns fungerande rutiner och ett långsiktigt, strategiskt arbete med mark- och bostadsfrågor. Åtgärderna bidrar till att vi arbetar mot målen: Översiktsplanen positiv befolkningsutveckling Översiktsplanen tillhandahålla tomter för småhus och flerbostadshus Gröna Kronoberg attraktiva livsmiljöer Bostadsförsörjningsprogramet alla invånare ska kunna leva i goda livsmiljöer efter sina förutsättningar 37

37 Uppvidingehus Motiv Aktivitet Tid God arkitektur och estetik ska beaktas vid all nybyggnation. En arkitektur och estetik som anpassas till sin omgivning är viktigt för att skapa ett attraktivt samhälle. Arkitekt ska konsulteras vid alla projekt som påbörjas Pågående vid planering av all ny- eller ombyggnation. Tillgänglighetsaspekter ska beaktas vid all ombyggnation och nybyggnation, invändigt och utvändigt För att möjliggöra för människor att bo kvar längre i sina hyreslägenheter är det viktigt att de är tillgänglighetsanpassade. Tillgängliga bostäder gör det också möjligt för flera olika målgrupper att bo i dem Planera för hiss i alla nya flervåningshus och se över möjligheten till fler hissar i befintligt bestånd. Vid ombyggnation och nybyggnation även utan bygglovsplikt ska tillgänglighetsaspekter beaktas Tillgänglighetskonsult ska anlitas Pågående Vid nybyggnationer av bostäder genom bostadsbolaget ska långsiktigt hållbara material väljas. Krav ska ställas på standard vid upphandling Hållbarhetsaspekterna ska beaktas vid alla kommunens investeringar för att bidra till en minskad miljöpåverkan. Långsiktigt hållbara material bidrar även till mindre underhåll Beaktas i upphandlingsunderlaget Pågående 38

38 En tillåtande uthyrningspolicy för kommunala bostäder Uppvidingehus ska underlätta inträdet på bostadsmarknaden för alla grupper i samhället Genom att även fortsättningsvis räkna även försörjningsstöd och etableringsstöd som inkomst underlättar Uppvidingehus för resurssvaga grupper Andrahandsuthyrningar tillåts om den som har första hands kontraktet har ett giltigt skäl Pågående Vräkningsförebyggande arbete Ett bra samarbete mellan bostadsbolaget och socialförvaltningen är avgörande för att förbygga vräkningar av utsatta grupper Vid risk för vräkning uppsöka personen med ett personligt möte. Starta upp ett samarbete mellan bostadsbolaget och socialförvaltningens budget- och skuldrådgivare för att förebygga vräkning Pågår 2018 Möt efterfrågan på lägenheter och planera för nya lägenheter med blandade storlekar Fördelningen av lägenhetsstorlekar visar att det finns en stor andel mindre lägenheter i bostadsbeståndet Eftersträva ett varierat utbud av lägenhetsstorlekar vid nybyggnationer 39

39 Utveckla service till boende i hyresrätter för att skapa mervärden. Kraven från hyresgästerna förändras och man förväntar sig mer av sitt boende idag än vad man gjorde tidigare. Det finns möjligheter för Uppvidingehus att utveckla service som kompletterar den som finns i samhället idag Utreda behov av eventuellt ny servicetjänst inom Uppvidingehus organisation Samarbeta med näringslivet, föreningslivet och boende för att skapa mervärden 2018 Se över möjligheten att verka för miljöklassning av nybyggnation. Beakta energiprestanda och miljöprestanda vid renoveringar och nybyggnation. Skapa en projektteknisk standard 2019 Varför? Uppvidingehus spelar en avgörande roll i kommunen för att få en fungerande och attraktiv bostadsförsörjning. Det är även viktigt att det finns ett bra samarbete mellan socialförvaltningen och bostadsbolaget för att underlätta för de som har behov av stöd från socialförvaltningen. Uppvidingehus är också en viktig aktör när det gäller att utveckla nya typer av bostäder för personer med vissa funktionsnedsättningar, detta görs tillsammans med socialförvaltningen. Åtgärderna bidrar till att vi arbetar mot målen: Nationellt underlätta inträdet på bostadsmarknaden för resurssvaga grupper Översiktsplanen- attraktiva boendemiljöer Bostadsförsörjningsprogramet att alla invånare ska kunna leva i goda boendemiljöer efter sina förutsättningar 40