Trots problemen är bostadsfrågorna och bostadspolitiken rätt osynliga i de politiska programmen och i den allmänna debatten.

Transkript

1 19 motioner till våren 2013 Aktiv Bostadspolitik Bostadsförsörjningen håller på att bli ett stort problem för alla med medelinkomster eller lägre. Det byggs för lite nytt, det som byggs är för dyrt att bo i, bostadskostnaderna i det befintliga beståndet har skenat både i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. I Stockholmsregionen är vi särskilt utsatta både genom befolkningstillväxten och genom den politiska lekstuga som fått prägla. Trots problemen är bostadsfrågorna och bostadspolitiken rätt osynliga i de politiska programmen och i den allmänna debatten. Dessvärre är bostadspolitiken också rätt osynlig i vår egen kommunikation och i vår egen diskussion. Vilket kan förvåna. Trots att vi har så många både interna och utåtriktade media är det ganska begränsat det som kommer ut. Några få tveksamma kampanjer från riksförbundet (typ Tacka Borg ), enstaka pressmeddelanden, några halvprivata bloggar och några förtjänstfulla granskningar från Hem & hyra är vad som är synligt. Korta sikten dominerar och några få ämnen berörs. Region Stockholm är rätt osynlig. Föreningarna i regionen är rätt osynliga. Och var finns numera möjligheter till intern både kortsiktig och långsiktig debatt. Så här vinns inte framtiden! Eftersom bostadsfrågorna är så utsatta i vår region måste förstås vår aktivitet vara stor här både offentligt och internt. Regionen (och föreningarna) måste ta fram underlag, granskningar och förslag och se till att de debatteras såväl internt som externt. Och visst behöver Riksförbundet några påstötningar för att få fart. Att kontinuerligt ta fram granskningar och debattunderlag i bostadspolitiska frågor. Att sätta fart på en intern långsiktig bostadspolitisk diskussion. Att sätta fart på en offentlig bostadspolitisk diskussion utifrån behoven i Stockholmsregionen.

2 Bostadspolitik i varje förening Bostadspolitiska diskussioner och initiativ från föreningarna i regionen är rätt osynliga. Kanske pågår ett stort antal aktiviteter fast det inte syns? Vi har ändå en misstanke att för mycket av föreningarnas verksamhet är intern och att för lite kommer till medlemmarnas, hyresgästernas, allmänhetens och politikens kännedom. Har det funnits intressen som har velat begränsa föreningarnas bostadspolitiska aktiviteter? Hursomhelst med historien. Nu är läget sådant att hög aktivitet är prio ett. Många initiativ och diskussioner är viktigare än centralstyrd likriktning. Regionstyrelsen måste bli en inspiratör till föreningarna. Regionkontoret måste ha i uppdrag att stödja de lokala aktiviteter som föreningarna sätter igång. Att inspirera föreningarna till bostadspolitiska aktiviteter. Att ge Regionkontoret i uppdrag att stödja föreningarnas bostadspolitiska aktiviteter. Stockholm den 3 januari 2013 Beatrice Eriksson, ordförande, Hyresgästföreningen på Norrmalm, Mari-Ann Nilsson, vice ordförande, Hyresgästföreningen på Södermalm Gunvor Åkerblom, ordförande, Hyresgästföreningen på Södermalm Neutrala förutsättningar mellan upplåtelseformerna. Under hösten har riksförbundet drivit en kampanj där Borg har tackats för att han tagit bort något som kallas hyrskatten. Om vi nu bortser från det lite märkliga i att tacka någon för sådant som han inte gjort och som dessutom beslutas av vår riksdag (Borg måste ha fnissat belåtet i mjugg över reklamen) och handlar om missförhållanden som har ganska många år på nacken, så är det dags att nu ta ett helhetsgrepp på frågan. Hyresrätten är missgynnad på ett antal sätt. De viktigaste är: Hyresrätten är utsatt för vinstkrav på driften, alla andra upplåtelseformer drivs med självkostnad. Hyresrätten får inte subventionerade räntor, det får i praktiken alla andra upplåtelseformer. Dessutom får de andra upplåtelseformerna nya ränte-

3 subventioner titt som tätt t.ex. när bostaden rustas upp, när den får ny ägare eller när ägaren vill köpa t.ex. bil. Hyresrätten får inte Rot-avdrag, det får i praktiken alla de andra upplåtelseformerna för stor del av underhållsåtgärderna. Dessa frågor måste göras tydliga och kunna drivas på många olika sätt i många olika församlingar om hyresgästerna ska kunna få gehör. För att det ska kunna göras måste det finnas sakunderlag som visar på problemen och diskussioner om hur problemen kan åtgärdas. Därför behöver såväl Regionstyrelsen som föreningarna kunna driva frågorna. Regionstyrelsen behöver ta fram sakunderlag utifrån förhållandena i Stockholmsregionen. Att ta fram ett sakunderlag kring den bristande neutraliteten mellan upplåtelseformerna i Stockholmsregionen Att ta fram en diskussion om åtgärder för att uppnå neutralitet i ett Stockholmsregionsperspektiv. Att driva frågan om neutralitet mellan upplåtelseformerna Bort med avkastningskraven på de kommunala bostadsbolagen I Stockholms stad har kommunen formulerat avkastningskrav på de kommunala bolagen. För 2013 uppgår detta krav till 976 miljoner. Det ska jämföras med de totala hyrorna (bostäder och lokaler) i dessa bolag på 6000 miljoner. Således krävs en avkastning på 16 procent på hyran. Till det kommer avskrivningar som också är en vinst på liknande belopp. För investeringar har satts upp krav på sex procents avkastning. Dvs. dubbelt så högt som de låneräntor som Stockholms stad betalar. Avkastningskraven slår direkt på våra hyror. Avkastningskraven för investeringar slår på nyproduktion, större underhållsåtgärder och tillval. Dessa avkastningskrav har fått sättas utan särskild politisk debatt. Vid samtal med några politiska företrädare verkar de inte ha förstått vart kraven leder. Att dessa avkastningskrav slår hårt på hyran borde vara uppenbart för envar. Vi måste nu aktiv verka både för att dessa krav och deras konsekvenser ska bli kända, och för att dessa avkastningskrav ska försvinna. Föreslår att Regionstyrelsen får i uppdrag Att ta fram kunskap, kommunicera och aktivt verka för att avkastningskraven på de kommunala bolagen försvinner. Stockholm den 3 januari 2013

4 Beatrice Eriksson, ordförande Hyresgästföreningen på Norrmalm, Mari-Ann Nilsson, vice ordförande Hyresgästföreningen på Södermalm Gunvor Åkerblom, ordförande Hyresgästföreningen på Östermalm Prioritera kommunala bostadsbolag och kooperativ hyresrätt Under många år har det gjorts ansträngningar för att förmå privatägda bolag att bygga hyreslägenheter. Resultatet har blivit mycket begränsat. Ett litet fåtal privatägda hyresrätter har byggt i regionen det senaste decenniet. Alla är inte ens kvar som hyresrätt. Dessutom har dessa privatägda nya hyresbostäder blivit så dyra att endast en mycket liten del av befolkningen kan efterfråga dem. Dessutom den del av befolkningen som har mycket annat att välja på. Dessvärre har ansträngningarna att få fart på ett privat hyresbostadsbyggande fått många konsekvenser. Vi har fått presumtionshyresrätter och det har inte varit särskilt lyckat. Vi har fått höga hyror i de kommunala bolagens nyproduktion. Och vi har fått ett antal fall av ombyggnadshyressättning där hyrorna skenat iväg alldeles för högt med hänvisning till nyproduktionshyrorna. Dags att nu dra slutsatser. Dags att avskriva ambitionerna med privatägda nya hyresrätter. Dags att satsa helhjärtat på de kommunala bolagen som byggare av ny hyresrätt. Dags att satsa på att få en större nyproduktion av kooperativ hyresrätt. Att verka för en prioritering av kommunala bostadsbolag och kooperativ hyresrätt för nyproduktion av hyresrätt. Stockholm den 4 januari 2012

5 Lägg ner Bromma flygfält Under ett decennium har flygtrafiken på Bromma tillåtits öka kraftig. Flygplatsen har sett det som en affärsidé och några mindre flygbolag har hakat på. Ändå finns det gott om plats på Arlanda och numera goda kommunikationer med både buss, pendeltåg, fjärrtåg och snabbtåg. Bromma flygfält skulle kunna bli ett bra bostadsområde. Det skulle kunna få goda kommunikationer. En följd av den ökade flygtrafiken på Bromma är stora stråk med kraftigt flygbuller, avgaser och bränslerester över tättbefolkade områden i västerort, innerstan och söderort. Det är inte rimligt att tillåta så mycket störningar från en alltför centralt belägen flygplats som ansågs felplacerad redan för drygt 50 år sedan då Arlanda byggdes. Hyresgästföreningen måste driva att Bromma flygplats läggs ner både för att ge plats för bostäder och för att bli av med en stor källa till störningar och försämrade boendemiljöer. Vi föreslår att regionstyrelsen får i uppdrag Att i alla sammanhang när det är möjligt verka för att Bromma flygplats läggs ner Hur ska Hyresgästföreningen arbeta med klimat och hållbarhetsfrågor? Från allt säkrare källor kommer konstateranden att jorden står inför en problematisk uppvärmning och att vi måste förändra våra beteenden för att inte förvärra situationen. Det ställs allt starkare krav på samhällsförändringar och beteendeförändringar för att uppnå en hållbar utveckling. Det är vi i de rika länderna som behöver ändra mest. Boende och transporter tas ofta upp som områden där det krävs särskilda förändringar och ibland ställs förslag som innebär ganska stora standardförändringar. Hur kan vi som Hyresgästförening och vi som hyresgäster delta i denna diskussion för att både stödja åtgärder som är viktiga och motverka sådant som bara leder till standardförsämringar?

6 Vi tror att vi behöver bli kunnigare och att vi behöver föra en diskussion för att både förstå vad som händer och hitta de rimliga sätten att förhålla sig till förändringar. Även om dessa frågor inte är lika brännande som vissa andra bostadsfrågor tror vi att vi behöver påbörja ett kunskapsinsamlande och en långsiktig diskussion. Att ta fram ett förslag till hur vi ska bli kunnigare i klimat- och hållbarhetsfrågor som inledning till en diskussion om förhållningssätt. Skärp hyresförhandlingarna Det senaste året har hyrorna ökat med 2,6 procent medan konsumentprisindex minskat med 0,1 procent enligt Statistiska centralbyrån. Utan hyrorna har konsumentprisindex minskat med 0,4 procent. Trots detta har vi nu fått hyresavtal för 2013 med ökningar på runt två procent och ibland mer än så. Hyreshöjningarna har således varit betydligt högre än de allmänna prisförändringarna. Sett på lite längre sikt har hyreshöjningarna i Stockholms stad varit 40 procent mellan 2000 och 2011, medan konsumentprisindex endast ökat med 20 procent. En granskning av hyresförändringar i allmännyttor i Stockholms län visar samma hyreshöjningar för flertalet men inte för alla. I Sverige som helhet har hyrorna ökat med 29,4 procent mellan 2000 och 2011, dvs. också betydligt mer än konsumentprisindex men inte lika mycket som i Stockholmstrakten. Samtidigt har vinsterna och värdena i bostadsbolagen ökat väsentligt. Vi måste således dra slutsatsen att vi inte lyckats särskilt bra med att hålla nere hyresutvecklingen och inte heller med att få ut kunskap om vad detta betyder för levnadsstandard och boendeförutsättningar. Hur har detta gått till? Ett av skälen är att hyresförhandlingarna följer vissa mönster. Fastighetsägarna ställer vissa krav, vi förhandlar och kommer överens om en hyresförändring som i stort innebär en halvering av det ursprungliga kravet. Och har nöjt oss med detta. Det är nu uppenbart att det inte är tillräckligt. Vi har varit svaga på att granska hur det egentligen gick och att få ut information om detta. Vi är svaga på att granska bokslut, vi är svaga på att granska avkastningskrav, vi är svaga på att granska kommunala bolags vinstöverföringar och finansiering av allmänna kommunala utgifter med

7 hyror och vi är svaga på analys av hur det går för hyresgästerna. När vi gör granskningar så slutar det ofta med intern kunskap och ilska. Detta måste vi nu ändra på! Hyresförhandlingarna måste på ett helt annat sätt än hittills kombineras med analyser och kommunikation kring vinster, kostnader, avkastningskrav och hyresgästernas situation. Det är inte bara förhandlingsbordet som gäller, utan i hög grad en bred kommunikation och bred kunskap till många och från många delar av vår organisation, för att vi ska lyckas vända de tendenser som nu har råder. att sätta igång en aktiv kommunikation kring hyresutvecklingen, bolagens och hyresgästernas ekonomi och annat som är viktigt för att vi ska lyckas pressa ner hyrorna till rimligare nivåer. Stockholm den 5 januari 2013 Hyresgästföreningarna på Norrmalm, Södermalm och Östermalm, ordförandena Prioritera upp förhandlingsarbetet Hyresförhandlingarna är nu inne i ett kritiskt skede. Hyrorna har under en följd av år ökat mycket snabbare än konsumentprisindex. Särskilt snabbt har de ökat i det privatägda beståndet. Privatfastighetsägarna har varit aktiva lobbyister, men också varit mycket aktiva i respektive husförhandling med att successivt hitta på särskilda hyreshöjningskrav eller åtgärder i husen som bara syftar till att höja hyran. Med de resurser som funnits för förhandlingarna har det inte lyckats tillräckligt bra att stå emot och istället sätta press åt andra hållet. Därför måste föreningen nu prioritera upp förhandlingsarbetet. Att omedelbart se över hur hyresförhandlingsarbetet kan förstärkas redan inför höstens förhandlingar Att återkomma till höstfullmäktige med förslag på en långsiktigare förstärkning av hyresförhandlingarna.

8 Orimliga hyresskillnader mellan olika områden Vi har nu fått hyresskillnader på mer än 30 procent mellan olika områden i Stockholm. Hur har detta gått till? Vi talar ofta om hyresskillnader utifrån hyresgästernas värderingar. Samtidigt är tolkningen av detta milt sagt grumligt och fyllt av löst tyckande. Som innerstadsbor är vi av oklara skäl synnerligen utsatta. Omkring oss ser vi hushåll som får låg standard eller inte klarar av situationen. Vi inser att hyresskillnaderna leder till både låg standard och segregation, som många tycks vara ense om är fel, men som de inte tycks koppla ihop med hyrorna. I enkät 2004 var hyresgäster i ytterstad i Stockholms stad beredda att betala 4,2 procent mer för ett innerstadsboende. I enkät 2009 var hyresgäster i Stockholmsregionen utanför innerstaden beredda att betala 9 procent mer för ett innerstadsboende. Hur kunde dessa 4 respektive 9 procent bli mer än 30 procent? Uppenbarligen har det inte följt hyresgästernas värderingar! Tydligen har det funnits krafter också inom Hyresgästföreningen som struntar i hyresgästernas värderingar och har trott sig tjäna på att köra över innerstadsborna. Detta är inte acceptabelt. Vi kräver respekt för hyresgästernas värderingar. En konsekvens av detta är att hyresskillnaderna inom Stockholm nu måste minska rejält. Eftersom detta inte tycks kunna hanteras på ett rimligt sätt i förhandlingsdelegationerna krävs nu att Regionstyrelsen ger tydliga direktiv som minskar hyresskillnaderna inom Stockholm. Föreslås att regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en förhandlingsinriktning som innebär att hyresskillnaderna i Stockholm ska minska till de nivåer som våra enkäter har visat. Stockholm den 3 januari 2013 Beatrice Eriksson, ordförande, Hyresgästföreningen på Norrmalm, Mari-Ann Nilsson, vice ordförande, Hyresgästföreningen på Södermalm Gunvor Åkerblom, ordförande, Hyresgästföreningen på Östermalm

9 Arbeta vidare med hyresstatistik Efter 14 års arbete så har det lyckats komma fram en liten rapport med hyresöversikt. Heder åt de förtroendevalda som har lyckats dra ut detta ur Regionkontorsgrottan. Nu är det förstås bara en helt liten rapport som har presterats. Den omfattar bara Stockholms stad, resten av regionen saknas. Rapporten saknar en tidsöversikt och jämförelser med t ex konsumentprisindex. Rapporten saknar i huvudsak en kvalitetsuppdelning, t.ex. ursprunglig standard, badrumsombyggt eller totalombyggt och förstås också sådant som balkong och hiss. Det är mest diagram som presenteras och alla tabeller saknas. Resultaten är inte heller presenterade på ett sådant sätt att de går att använda vid en hyresförhandling eller en hyresnämndsförhandling. Och inte heller så mycket att ha för det aktiva husombudet, förhandlingsrådet eller den aktiva lokala hyresgästföreningen som vill granska om deras hyror är som andra hyror eller avviker. Nu måste arbetet med hyresstatistik och hyresöversikter fortsättas. Bristen på statistik har länge kostat hyresgästerna många kronor i för höga hyror och i fortsättningen hotar det att bli ännu värre med den nya lagstiftning som Riksdagen antagit efter förslag från vårt Riksförbund. Vi måste ha fram hyresöversikter som visar hela regionen, utvecklingen över tiden, som har en rimlig kvalitetsuppdelning och som redovisas också i tabellform. Och vi måste ha fram en hyresstatistik som är enkel att använda vid hyresgranskningar av olika slag och som är lätt tillgänglig. Att forcera fram en utvidgad hyresöversikt för regionen, med tidsöversikt och med kvalitetsuppdelning. Att forcera fram en lättanvänd hyresstatistik som är enkel att använda för hyresgranskning av olika slag. Att se till att hyresstatistiken blir lätt tillgänglig för husombud, förhandlingsråd, förhandlingsdelegationer och andra som vill granska hyror. Att se till att hyresstatistiken används.

10 Utbilda hyresförhandlarna Att vara husombud och att sitta i förhandlingsråd är en prövning utan like. Att ens få fram underlag i form av hyresframställningar och annat underlag är förenat med stort arbete och misslyckas allt som oftast. Trots alla beslut fungerar inte hyresförhandlarna som de servicepersoner de ska vara till husombud och förhandlingsråd, utan det konstras och hittas på undanflykter, försvårningar och begränsningar eller glöms bort. Senast rapporteras om någon som lyckats få ut en lista med hyreskrav men med alla hyresgästers namn överstrukna. Så jättebra för att granska och föra dialog i husen? Detta är helt enkelt inte acceptabelt och inte ett arbetssätt som våra medlemsavgifter och förhandlingsersättningar ska gå till. Vi vill ha allt aktivare och kunnigare husombud och förhandlingsråd. Självklart ska de därför med automatik få ut hyreslistor och andra underlag per omgående och per post. En sådan serviceanda borde vara självklar i en medlemsorganisation. Att organisera en utbildning av våra hyresförhandlare i serviceanda gentemot husombud och förhandlingsråd. Stockholm den 4 januari 2013 Villkor för speciallägenheter Nu har hyrorna nått en höjd, som gör att det för många inte längre är möjligt att bo i vissa områden. Även i lägenheter som är lämpliga för handikappade eller äldre har hyrorna höjts så att stora delar av dessa grupper inte kan bo kvar, eller har någon möjlighet att välja var de vill bo. Det är generellt stora problem att hitta någonstans att flytta i Stockholm och problemet är ännu större för dessa grupper. Det finns redan alltför lite av denna typ av bostäder och det byggs alldeles för få sådana lägenheter och de som byggs blir alltför dyrt. Vi anser att HGF aktivt, kanske tillsammans med handikapp- och pensionärsorganisationerna, måste verka för att denna typ av hyresbostäder ska tas ur den or-

11 dinarie hyresförhandlingen och det ska sättas separata hyror som är mer anpassade efter dessa människors pensioner och inkomster. HGF bör verka för att det snarast tillsätts en utredning om hur detta kan finansieras. Att denna typ av hyresbostäder ska tas ur den ordinarie hyresförhandlingen av förhandlingsenheten och det ska sättas separata hyror som är mer anpassade efter dessa människors inkomster. Att verka för att det ska finnas ett, tillräckligt, antal anpassade bostäder i varje område. Beatrice Eriksson, ordförande, Hyresgästföreningen på Norrmalm Mari-Ann Nilsson, vice ordförande, Hyresgästföreningen på Södermalm Gunvor Åkerblom, ordförande, Hyresgästföreningen på Östermalm Utbildning av ombud i hyresnämnd och förhandlingar Ett hyressättningsärende under 2012 i hyresnämnden har visat att det finns ett stort behov av utbildning av de som ska vara ombud åt hyresgäster i hyresnämnd i hyressättningsärenden. Det visar också på ett behov av utbildning för hyresförhandlingar. I det aktuella fallet hade hyresgästen i hyresförhandlingen fått en hög hyreshöjning och begärt prövning i hyresnämnden. I hyresnämnden företräddes hyresgästen av två ombudsmän från förhandlingsenheten. De två ombudsmännen hade inte med sig någon hyresstatistik och hyresjämförelser. Föga förvånande gick därför hyresnämnden på fastighetsägarens krav. De två ombudsmännen fick förstås kritik. De tog därför i efterhand fram ett tjugotal jämförelselägenheter och hävdade utifrån dessa att hyresnämndens beslut var riktigt. Dock visade det sig att 18 av de 20 jämförelselägenheter som togs fram efter nämnden var oanvändbara. De var yngre, ombyggda eller på annat sätt inte jämförliga. De två som återstod hade bägge väsentligt lägre hyror än jämförelselägenheten! Av detta kan nu några slutsatser dras:

12 Ombudsmännen visste inte hur en hyresnämndsförhandling gick till. Ombudsmännen kunde inte ta fram ett jämförelsematerial. Ombudsmännen har inte tillvaratagit hyresgästens intressen. Ombudsmännen har skadat tilltron till hyresgästföreningen som ombud i hyresnämnden i hyressättningsärenden. Såvitt vi kan bedöma är det inträffade allvarligt och vi undrar om det gått till på liknande sätt i andra fall. Hur ska medlemmarna kunna bli rätt behandlade om våra ombud inte vet hur det går till och inte kan ta fram underlag som stöd? Det leder förstås också till en oro för hur hyresförhandlingarna går till om ombuden inte kan ta fram jämförelsematerial till Hyresnämnden. Hur ska fortsättningen se ut med tanke på de faktiskt rätt drivna företrädare som Fastighetsägarsidan har? Att se till att utbilda hyresförhandlare och hyresnämndsombud så att de kan hävda hyresgästernas intressen i hyressättningsfrågor. Att ge direktiv till hyresförhandlare att relevant jämförelsematerial alltid ska presenteras för berörda hyresgäster i god tid före nämndbehandling. Motion till Hyresgästföreningen Region Stockholm Skärp vårt arbete i hyresnämnderna De ledamöter i hyresnämnderna som utsetts på förslag av Hyresgästföreningen måste få en löpande information och utbildning, t.ex. genom löpande uppdatering av prejudicerande avgöranden i Hovrätten eller utvärdering av särskrivningar. Den tuffa situationen kräver att Juridiska enheten gör månadsvisa redogörelser av viktiga ärenden för våra ledamöter i Hyresnämnden. Under senare år har hyresgäster i ombyggnadsärenden och hyressättningsärenden i Hyresnämnden företrätts av förhandlingsombudsmän. Detta har inte fallit ut väl. Istället bör hyresgäster företrädas av Juridiska enhetens jurister, som är utbildade i det juridiska processarbetet. Motparten företräds som regel av väl skolade jurister. Hyresgästföreningen måste ställa upp med motsvarande kompetens.

13 Att förhandlingsenheten har svårt att svara upp mot förtroendevaldas behov i hyresförhandlingar talar ytterligare för att de inte ska belastas av hyresnämndsärenden. Förslår att fullmäktige beslutar - Att en löpande information och utbildning införs för våra hyresnämndsledamöter. - Att hyresgäster i hyresnämnden ska företrädas av skolade jurister från juridiska enheten. - Att ge Regionstyrelsen i uppdrag att se till att förändringarna genomförs. Stockholm den 6 januari 2013 Bror Sandström, Södermalmsföreningen Ompröva förhandlingsersättningen Förhandlingsersättningen var tänkt som ett sätt att få alla hyresgäster att bekosta hyresförhandlingarna. De utgör också en inte oansenlig andel av Hyresgästföreningens inkomster. Ändå bör vi nu pröva om förhandlingsersättningen leder till rimligt resultat. Fastighetsägarna har vid ett antal tillfällen utnyttjat förhandlingsersättningen som en påtryckning mot Hyresgästföreningen. De har uttryckt att Går ni inte med på hyreshöjningar så hjälper vi inte till med förhandlingsersättningen. De senaste åren har privatfastighetsägarna fått hyreshöjningar som legat en bra bit över ökningen av konsumentprisindex. Det har funnits skäl att inte gå med på hyreshöjningar överhuvudtaget eller t o m att begära hyressänkningar, men det har inte blivit av. Förhandlingsersättningen motsvarar inte mer 1-2 promille av hyrorna. Har vi under några år gått med på någon eller några procent extra hyreshöjning har det i stället blivit en mycket dålig affär för hyresgästerna. Har det varit så att hyresförhandlingarna påverkats av förhandlingsersättningen? Vi tror att det är dags att ifrågasätta om förhandlingsersättningen ska finnas kvar. Detta får givetvis konsekvenser för föreningens budget. Vi föreslår att Regionstyrelsen får i uppdrag Att överväga systemet med förhandlingsersättningen. Stockholm den 6 januari 2013

14 Gunvor Åkerblom Nils Gudmundsson Ordförande och vice ordförande Hyresgästföreningen på Östermalm Motion till Hyresgästföreningen Region Stockholm Hitta former för bolagsvisa förhandlingar i privatbeståndet För de allmännyttiga förhandlingarna finns tydliga ordningar med förhandlingsdelegationer. I privatbeståndet har det inte varit lika välordnat. Det har t o m hänt att förhandlingar har genomförts för privata bolag helt utan förtroendevalda. Det behövs en tydlig ordning för bolagsförhandlingar i privatbeståndet och det är särskilt viktigt att förtroendevaldas deltagande och beslutande i dessa förhandlingar organiseras och säkerställs. Förslår att fullmäktige beslutar att ge Regionstyrelsen i uppdrag - Att se till att en tydlig ordning skapas för förtroendevaldas deltagande och beslutande i bolagsvisa förhandlingar i privatbeståndet. Stockholm den 6 januari 2013 Bror Sandström, Södermalmsföreningen Hemsidan och intranätet måste förbättras Med pompa har Hyresgästföreningens nya hemsida och nya intranät presenterats. Och visst har vi räknat med barnsjukdomar. Det brukar det alltid bli. Men nu har det gått ganska lång tid. Vi blir bedrövade när vi går in på intranätet och på hemsidan. Inte var vi alltid lyckliga över allt på de gamla sidorna. Men nu är det verkligen tunt. På den externa hemsidan saknas i hög grad pressmeddelanden och rapporter som Hyresgästföreningen har tagit fram, bara det senaste kan hittas. Förbundsstyrelsen kan hittas, men inte regionstyrelser och än mindre föreningar. Bostadspolitisk debatt saknas, liksom översikter över förhandlingsresultat och problem inom hyresrätten på

15 grund av politik si och så. Däremot har det lagts kraft och pengar på småtrevliga historier. På intranätet är det ungefär samma brister. Tidigare gjorda rapporter och uttalanden saknas. Fullmäktiges protokoll och handlingar finns bara sporadiskt. Hänvisningar till föreningarna och deras hemsidor, styrelser osv. saknas. (Det finns bara något som kallas regionens lokala sidor, i stort sett utan innehåll). Av bostadspolitik och bostadspolitisk debatt finns enbart ett fåtal pressmeddelanden. Förhandlingsöverenskommelser, boinflytandeavtal, ombyggnadssamråd saknas. Och så vidare. Elementärt när man gör något nytt är ju att ta med sig det tidigare innehållet men i en ny form. Det har uppenbarligen inte blivit gjort i detta fall. Dags att få det gjort alltså! Att se över innehåll och utformning av regionens och föreningarnas innehåll på hemsidan och på intranätet. Att se till att det innehåll som bör finnas verkligen kommer dit. Att ta upp en diskussion med Riksförbundet så att deras sidor också håller måttet. Ansökan om extra medel till förening Föreningsstyrelserna får en del av medlemsavgiften för att bedriva verksamhet för medlemmarna inom sitt område. Styrelserna kan sedan vid behov ansöka om extra medel för föreningarna för sådant som inte är stadgebunden verksamhet. Detta anser vi inte är rimligt då de olika föreningarna har olika förutsättningar, olika kostnader och olika verksamhet. Kostnaderna för lokaler är t.ex. mycket olika. Den stadgebundna verksamheten och den övriga verksamheten kan ta olika stor del av kostnaderna i de olika föreningarna. Vissa föreningar kan t.ex. behöva satsa på en viss verksamhet för en tid eller kan välja de att satsa på något speciellt. Vi anser att det ska gå att söka extra medel även för sådan verksamhet som är stadgebunden. Givetvis ska det alltid granskas att föreningens givna pott och de extra sökta medlen på ett ekonomiskt rimligt och bra sätt, går till det som dessa är avsedda för, till medlemmarnas bästa och till sådan verksamhet som faller under hyresgästföreningens ramar.

16 Som exempel kan nämnas att det idag inte går att få medel till en skriftlig inbjudan med pappersbrev till årsmötet, när medlemmarna vill ha det, eftersom årsmötet är stadgebundet. Ett annat exempel är att föreningen på årsmötet ordnar något extra som inte är stadgebundet och ansöker om extra medel för det. Då får man inget för det heller, med motiveringen att då måste alla få detta. Nu är det så att inte alla behöver eller vill ha dessa extra medel, alla anordnar inte något extra och några har ändå råd att anordna vad de vill. Föreslår att fullmäktige beslutar Att föreningar ska kunna få extra medel för stadgebunden verksamhet och särskilda aktiviteter när det finns särskilda skäl.