Utredningen om störningar i järnvägstrafiken vintern 2009/2010 (N 2010:04) avslutar härmed sitt arbete.

Transkript

1

2 Rapport N 2010:04/2010/12 Utredningen om störningar i järnvägstrafiken vintern 2009/2010 Näringsdepartementet STOCKHOLM N 2010:04 Rapport om krisövningen Spårsnö I denna rapport redovisas övningen Spårsnö som genomfördes med järnvägens aktörer den 11 november Rapporten återfinns på Utredningen om störningar i järnvägstrafiken vintern 2009/2010 (N 2010:04) avslutar härmed sitt arbete. Innehåll 1. Uppdraget...2 Tilläggsdirektiv om krisövning...2 Vissa förutsättningar för övningen...2 Inbjudna övningsdeltagare och observatörer...2 Syfte och mål Genomförandet av övning Spårsnö...3 Beredskap...3 Varseblivning...3 Krishantering Resultatet av övning Spårsnö...4 Utvärdering...5 Måluppfyllnad...7 Slutsatser och rekommendationer...8 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Tilläggsdirektiv Inbjudan till övning Spårsnö Kompletterande information Aktörernas redovisning av åtgärder Deltagarförteckning

3 2 1. Uppdraget Tilläggsdirektiv om krisövning Enligt det ursprungliga uppdraget (direktiv 2010:26) redovisade jag den 18 oktober 2010 betänkandet Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen (SOU 2010:69). Enligt nämnda direktiv skulle också en delredovisning lämnas vilket skedde den 12 maj Såväl betänkandet som delredovisningen återfinns på Det nu redovisade uppdraget var att, med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), planera och genomföra en krisövning som bygger på sådana händelser som utspelade sig under vintern 2009/2010. Regeringens tilläggsdirektiv om detta uppdrag återfinns som bilaga 1 till denna rapport och redovisas även i betänkandet som bilaga 2. Vissa förutsättningar för övningen Av uppdragsdirektivet följer att övningen bör vara scenariogrundad och interaktiv samt rikta sig till den högsta ledningen för berörda aktörer. Vidare framgår att Branschföreningen Tågoperatörernas seminarium om krishantering, som ägde rum den 22 september 2010, är en viktig del i föreberedelserna av övningen. Utredningen deltog i branschens seminarium den 22 september och valde därefter att, i den nu återrapporterade övningen, anknyta till de diskussioner med utgångspunkt i en fingerad tågolycka som fördes vid seminariet. Inbjudan till övningen Spårsnö gick ut den 29 september 2010 genom MSB:s försorg. Viss kompletterande information skickades den 21 oktober 2010 till dem som inbjudits att delta. I bilagorna 2 och 3 till denna rapport återfinns såväl inbjudan som den kompletterande informationen. Inbjudna övningsdeltagare och observatörer Redan i den ovan nämnda delredovisningen den 12 maj 2010 framhöll jag utredningens arbetsinriktning, nämligen att ha en dialog med alla kategorier av aktörer inom järnvägssystemet. Det gäller infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag, underhållsentreprenörer och stationsförvaltare. Denna arbetsinriktning återspeglas även i inbjudan till övningen.

4 3 Utöver de som inbjöds delta aktivt i övningen gavs även möjlighet för ett mindre antal aktörer att närvara som observatörer. Vilka dessa aktörer är framgår av bifogade inbjudan. Av den framgår också den valda övningsmetoden. Syfte och mål Syftet med övningen var att förebygga störningar inom järnvägstrafiken genom att stämma av statusen i järnvägssystemet innan vintern, påvisa eventuella behov av beredskapshöjande åtgärder, föreslå beredskapshöjande åtgärder och att främja och utveckla operativ samverkan. Målen med övningen var att deltagarna ska redovisa sina nya beslutade åtgärder samt få kännedom om de åtgärder som samlat har vidtagits sedan förra vintern och som förväntas få effekter till den kommande vintern; överenskomma om eventuellt ytterligare beredskapshöjande åtgärder som är motiverade av vad som framkommit under övningen. 2. Genomförandet av övning Spårsnö Övningen genomfördes i tre moment som återges nedan. Fokus låg på aktörernas förberedelser och på strategiska frågor kring samverkan. I den bifogade kompletterande informationen (bilaga 3) avseende övningen utvecklas de tre övningsmomenten närmare. Beredskap I det första steget informerade de övande kortfattat om vilka åtgärder de vidtagit sedan förra vintern. Varseblivning Det andra momentet handlade om att skapa en gruppdiskussion om samverkan inför en annalkande snörik och kall vinter och att identifiera eventuella förbättringar i den samlade beredskapen.

5 4 Grupparbetet genomfördes enligt följande indelning: - Ledning - Trafik - Infrastruktur/underhåll Följande frågeställningar låg till grund för gruppdiskussionen. 1. Om en vädervarning avseende annalkande snöoväder och kyla kommer, vilka kontakter tas då mellan olika aktörer och vilka förberedelser vidtas inom järnvägssystemet som helhet? 2. Hur förhåller sig aktörerna till sina respektive ansvarsområden och de administrativa gränser som finns inom järnvägssystemet? Krishantering I det tredje momentet realiserades de väderförhållanden som det tidigare hade varnats för i momentet varseblivning. Sverige får rikligt snöfall och ihållande kyla vilket leder till stora påfrestningar på järnvägssystemet. Som kulmen på dessa påfrestningar inträffar en järnvägsolycka på ett otillgängligt spår. Också i detta avslutande moment skapades gruppdiskussioner enligt mönstret ovan. Gruppen Ledning diskuterade hur samverkan sker mellan olika aktörer i en krissituation och hur järnvägssystemet kommunicerar med kunderna. Gruppen Trafik diskuterade om och hur trafikreducering kan ske under det att gruppen Infrastruktur/underhåll diskuterade hur överföring av resurser kan ske mellan olika områden och hur prognosarbetet kan förbättras. 3. Resultatet av övning Spårsnö Utvärderingen har fokuserat på följande huvudområden: Förmåga till varseblivning Förmåga till krishantering

6 5 Utvärdering Vidtagna åtgärder Av de inledande redovisningarna under övningen går det att konstatera att varje aktör har vidtagit en rad åtgärder för att hantera både sin egen och, i vissa fall, andras situation (se bilaga 4). Antalet åtgärder och typen av åtgärder skiljer sig mellan respektive aktör och beror på vilken roll som den specifika aktören har i järnvägssystemet. Det stora flertalet aktörer har genomfört åtgärder för att förbättra kommunikationen med andra aktörer och informationen ut mot kunderna, både inom person- och godstrafiken. Åtgärderna är inriktade mot investeringar i nya kommunikationsmedel eller förändringar i användandet av befintliga kommunikationsmedel. I fråga om underhållskontrakt för vintertjänster har sådana i vissa fall reviderats. När det gäller nya upphandlingar har aktörerna tagit hänsyn till- och fört in - klausuler som förbättrat kontrakten för att nå en tillräcklig leveranssäkerhet under snöoväder. Förmåga till varseblivning Gruppen Infrastruktur/underhåll framhöll betydelsen av regelbunden dialog i slutet av sommaren eller tidig höst om vilka utmaningar den kommande vintern kan innebära. Det sågs av gruppen som ett bra tillfälle att diskutera och eventuellt överenskomma om åtgärder för att undvika vinterrelaterade störningar i tågtrafiken. I tillägg till sådan dialog reglerar särskilda klausuler i kontrakten de förberedelser som behöver vidtas för att hantera vinterns påverkan på järnvägsinfrastrukturen. När det gäller samverkan inom momentet varseblivning arbetar Trafikverket för att kontrakten ska innehålla klausuler som innebär att avtalsparterna ska samverka med varandra proaktivt. I fråga om ansvarsfördelningen upplevdes den inte som något hinder av aktörerna inom gruppen Infrastruktur/underhåll, varken i vardagen eller vid svåra väderförhållanden. Det finns däremot nationellt viktiga platser som gruppen ansåg måste prioriteras för att undvika att störningar på strategiska platser sprider sig vidare i systemet och orsakar problem för kunderna, dvs. resenärer och transportköpare. Det gäller exempelvis Hagalund. Dessa platser karaktäriseras av att många aktörer är samlade på en och samma plats där de har olika roller.

7 6 Inom gruppen Trafik genomfördes ingen särskild gemensam dialog på det sätt som skedde inom gruppen Infrastruktur/underhåll. Inom gruppen Trafik handlade det snarare om att samverka och komma överens om hur en reducering av trafiken ska se ut när en störning har inträffat, en s.k. trafikreduceringsplan. För järnvägsföretag som levererar gods ansågs trafikreducering utgöra ett särskilt problem. Det är nämligen svårt att reducera trafiken eftersom godset måste fram på något sätt för att tillgodose industrins behov. De alternativa transportmedel som finns att tillgå kan inte tillnärmelsevis hantera de volymer som järnvägen kan. Trafikverket ansågs utgöra den samordnande länken som, i den förberedande planeringen, kan påverka utgången av en störning. Idag saknas rutiner för den trafik som ställs in med anledning av en störning och inom detta område måste en rutin tas fram och en process för detta igångsättas. Ett initiativ som tagits av Trafikverket är att inrätta ett nationellt informationscenter för järnvägsföretagen. Företagen bedömde denna nya funktion som viktig eftersom den kan minska effekterna av uppkomna störningar. Gruppen Ledning framhöll förvarningskonferenser med myndigheter som en viktig åtgärd. Sådana konferenser hålls när SMHI utfärdat vädervarning. Däremot genomförs inga liknande konferenser tillsammans med järnvägsföretag och underhållsentreprenörer. Om sådana konferenser genomfördes även med dessa skulle samordningen av planerade åtgärder vid en störning underlättas enligt gruppen. En särskild utmaning som framhölls av gruppen Ledning är de många kontrakten rörande drift- och underhåll. Dessa är upphandlade i konkurrens och löper över längre tid. Förmåga till krishantering Inom gruppen Infrastruktur/underhåll ansågs reduceringsplaner utgöra en viktig del av krishanteringen för att återställa störningen till det normala. En central del i krishanteringen är de prognoser som entreprenören meddelar sin ledning och Trafikverket. Kommunikationen mellan dessa aktörer ska skötas genom de fyra samtalen, dvs. att: entreprenören är på väg, entreprenören är på plats, entreprenörens prognos om hur lång tid det kommer att ta och att störningen är avhjälpt.

8 7 Det har visat sig att inställelsetiderna varierar kraftigt. Det är också oklart i vilken mån prognoser revideras och hur den initiala prognosen följs upp. Gruppen väckte frågan om det verkligen räcker med de fyra samtalen eller om det krävs ett femte samtal från Trafikverket till järnvägsföretagen. Det kommunikationssystem som används vid felavhjälpning är vanlig mobiltelefon även om tågförarens kommunikationssystem MobiSIR i vissa fall skulle kunna utgöra en alternativ kommunikationslösning. Gruppen Trafik framhöll att det saknas visuella bilder vid störningar. Sådana skulle underlätta bedömningen av störningen. Dessa skulle till exempel kunna förmedlas genom filmkameror eller stillbildskameror som finns antingen i tågen, på stationsområdet eller som tas med av de entreprenörer som ska avhjälpa störningen. Aktörerna inom gruppen Trafik anser också att informationen till Jernhusen måste bli bättre så att öppettiderna på stationerna kan anpassas till behoven vid omfattande störningar. Det ansågs också finnas en betydande okunskap i järnvägssystemet som helhet ifråga om vem som gör vad vid en större störning. Inom gruppen Ledning identifierades en risk för att inställelsetiderna för felavhjälpning kan komma att förlängas beroende på hur prioriteringar sker inom drift- och underhållsverksamheten. Liksom deltagarna i gruppen Trafik har även deltagarna i gruppen Ledning identifierat prognoser som ett viktigt verktyg i störningshanteringen. Sektorn behöver skapa prognoser som går att lita på och som följs upp kontinuerligt. En annan sak som gruppen Ledning vill framhålla är krisinformation på företagsledningsnivå. Vid en mer utdragen störning, som kan karaktäriseras som kris eller början till sådan, måste formerna för vem som pratar med vem ses över. Det är alltså inte bara produktionen som bör hanteras på ledningsnivå. Järnvägsföretagen anser även att de måste få möjlighet att påverka informationen ut till slutkunderna. Gruppen Ledning anser att övningar som innefattar alla aktörer behöver utvecklas och genomföras oftare än idag. Jag har också lämnat ett förslag om regelbundna övningar i mitt betänkande (SOU 2010:69). Måluppfyllnad Övningens målsättning var att deltagarna efter övningen:

9 8 1. redovisat sina nya beslutade åtgärder samt vunnit kännedom om de samlade åtgärder som vidtagits sedan förra vintern och som förväntas få effekter till den kommande vintern; 2. överenskommit om eventuellt ytterligare beredskapshöjande åtgärder som motiveras av det som framkommit under övningen. Deltagarna redovisade sina beslutade åtgärder i samband med inledning av övningen. En kort enkätundersökning utfördes i slutet av övningen där deltagarna värderade övningen som helhet. Deltagarna, värderade sammantaget övningen till sju på en skala från noll till tio. De fick även möjlighet att lämna synpunkter på nyttan av att genomföra denna typ av övning. Resultatet visar att deltagarna genomgående tyckte att det var positivt att ta del av varandras beslutade åtgärder. Övningen har inte inneburit att aktörerna vid övningstillfället överenskommit om några fler konkreta beredskapshöjande åtgärder. Däremot utgör iakttagelserna och slutsatserna i denna rapport underlag för fortsatta initiativ från inblandade aktörer. Slutsatser och rekommendationer Övningen har i stort bekräftat att mina överväganden och åtgärdsförslag är relevanta och efterfrågade. Jag noterar särskilt att aktörerna efterfrågar övning som regelbunden metod för att förbättra samverkan dem emellan och därmed beredskapen i hela järnvägssystemet. Det framkom också att kommunikations- och informationsansvariga bör delta i framtida övningar på grund av den vitala roll som dessa innehar i störningshanteringen. Övningen har visat att det är oklart i vilken utsträckning som hittills vidtagna åtgärder har samordnats mellan aktörerna i tillräcklig utsträckning. Det innebär att det är svårt att avgöra vilka svaga länkar som finns i kedjan från infrastrukturförvaltare till järnvägsföretag och entreprenörer. Planeringen och genomförandet av de olika åtgärder som faktiskt vidtagits eller planeras att vidtas av aktörerna bör därför följas upp. Jag har i betänkandet Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen (SOU 2010:69) föreslagit en sådan ordning. Den innebär att Trafikverket ges i uppdrag att samlat och årligen till regeringen redovisa järnvägens åtgärdsprogram för vinterberedskapen. En utvärdering av åtgärderna inom järnvägssektorn är också viktig för att förmågan att klara påfrestningar långsiktigt ska upprätthållas. Jag har föreslagit en ordning också för det som innebär att det samlade åtgärdsprogrammet utvärderas av oberoende organ med jämna mellanrum.

10 Kommittedirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om störningar i järnvägstrafiken vintern 2009/2010 (N 2010 :04) Dir :83 Beslut vid regeringssammanträde den 2 september 2010 Utvidgning av uppdraget Med stöd av regeringens bemyndigande den 18 mars 2010 har statsrådet Åsa Torstensson tillkallat en särskild utredare med uppdrag att utreda den samlade hanteringen av störningar i järnvägstrafiken vintern 2009/2010 och ge förslag till åtgärder för att förbättra beredskapen inom transportsystemet som helhet vid liknande väderrelaterade situationer (dir :26). Utredaren har i maj 2010 lämnat en delrapport och ska senast den 15 oktober 2010 slutredovisa uppdraget. Regeringen anser att det är av stor vikt att också en övning kan genomföras inför kommande vinter avseende en situation som motsvarar den som rådde vintern 2009/2010. Regeringen utvidgar därför utredarens uppdrag till att även omfatta ett genomförande av en krisövning under hösten Krisövning Utredaren ska med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) planera och genomföra en krisövning som bygger på sådana händelser som utspelade sig under vintern 2009/2010. MSB ska stödja utredaren med kompetens när det gäller övningsmetodik. Övningen bör vara scenariogrundad och interaktiv samt rikta sig till den högsta ledningen för berörda aktörer. Utredaren ska, i samråd med MSB, identifiera och bjuda in de aktörer som bör delta i krisövningen. I förberedelserna av

11 2 övningen är Branschföreningen Tågoperatörernas seminarium om krishantering i september 2010 en viktig del. Resultatet av krisövningen ska redovisas senast den 15 november Enligt de ursprungliga direktiven ska uppdraget redovisas senast den 15 oktober Tiden för redovisning av det ursprungliga uppdraget ligger fast. Genom detta tilläggsdirektiv förlängs emellertid tiden för uppdraget till och med den 15 november 2010 för att ge utrymme att genomföra en krisövning samt lämna en rapport om den. (Näringsdepartementet)

12

13

14

15

16

17

18 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (5) Datum Diarienr Ert datum Er referens Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Övningsenheten Sändlista Deltagande organisationer Kompletterande information övning SPÅRSNÖ Detta dokument innehåller information kring övningen SPÅRSNÖ som ni tidigare fått en inbjudan till. Dokumentet syftar till att underlätta förberedelser för deltagande organisationer. Se under avsnittet förberedelser i slutet. Datum: 11 november, 2010 Tid: , samling från Plats: SJ Service Academy, Telegrafgatan 8A, Solna Deltagare: Den högsta ledningen för inbjudna aktörer (se gruppindelning nedan) Syfte Övningens syfte är att förebygga störningar inom järnvägstrafiken genom att stämma av statusen i järnvägssystemet innan vintern påvisa eventuella behov av beredskapshöjande åtgärder föreslå beredskapshöjande åtgärder främja och utveckla operativ samverkan. Målsättning Efter övningen har övningsdeltagarna redovisat sina nya beslutade åtgärder, samt vunnit kännedom om de övriga övade aktörernas vidtagna åtgärder sedan förra vintern och som förväntas få effekter till den kommande vintern. överenskommit om eventuellt ytterligare beredskapshöjande åtgärder. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB-1.4 Postadress: Karlstad Besöksadress: Stockholm: Kungsgatan 53 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby Telefon: Fax: registrator@msb.se Org nr

19 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 (5) Datum Diarienr Övningsmetod Övningsdagen börjar genom att de övande deltagarna grupperas i tre grupper enligt bilden nedan. Deltagare med namn är redan vidtalade. De tre grupperna är sammansatta för att skapa så bra förutsättningar som det är möjligt för att diskutera frågeställningar från tre perspektiv. Trafik: Utgörs av trafikutövarna och marknads/försäljningsenheten på Trafikverket. Ledning: Utgörs av de som fokuserar på övergripande ledning och samordning inom järnvägssektorn. Chefen för avdelning Järnväg ingår i gruppen. Infra: Utgörs av dem som utför underhåll av infrastrukturen och även tillhandahåller stationer. Chefen för underhåll, upphandlingar och en person från driften medverkar i den gruppen för att ge en så bred diskussion om frågorna som det är möjligt. Övriga är observatörer från Regeringskansliet, Utredningen om störningar i järnvägstrafiken vintern 2009/2010, Transportstyrelsen, Branschföreningen Tågoperatörerna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Även om dessa inledningsvis endast observerar, kommer de att bjudas in att sitta med och lyssna på diskussionerna i grupperna; detta för att de ska få ökade kunskaper inom området.

20 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 (5) Datum Diarienr Tablån: Bilden nedan föreställer den tablå som kommer att användas för att beskriva helheten inom sektorn. Den återfinns på en av väggarna i bilden ovan samt som miniatyr för varje grupp. Längst ner i tablån finns infrastrukturen och trafiken. Gods och resenärer finns i centrum och runt dem några av de förmågor eller resurser som alla måste fungera respektive finnas till hands. Trafikverkets organisation finns i mitten och runt den har vi de olika järnvägsföretagen. Det finns stödlinjer som symboliserar olika nivåer. Övningen är indelad i tre huvudmoment som här beskrivs övergripande Moment 1: BEREDSKAP Då har det snart gått ett år sedan förra vintern. Järnvägssektorn har gjort många förbättringar för att på ett bättre sätt klara en ny vinterperiod. Vi ska nu göra varvet runt där varje organisation under fem minuter berättar vilka nya förberedelser som gjorts. Varje deltagande organisation redovisar med stöd av en PowerPoint-bild. Denna bild eller relevanta punkter ska skickas in före övningen så att den kan läggas in i övningsledningens dator innan övningen, se förberedelser nedan.

21 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 4 (5) Datum Diarienr Moment 2: VARSEBLIVNING INSPEL: En ny kall vinter förutspås. Det kommer sannolikt att börja snöa i slutet av november och vara kallt väder fram till februari. Det snöar redan på många håll. Grupparbete med följande två frågeställningar: 1. När en förvarning av det här slaget kommer, vilka kontakter och förberedelser vidtas då mellan aktörerna. Finns det flera organisatoriska nivåer som arbetar med olika delar i dessa förberedelser? Använd tablån på bordet för att diskutera vilka forum som finns eller bör skapas. Lämna förslag på eventuella framtida lösningar om det inte finns lämpliga forum idag. Flytta runt och rita i tablån för att åskådliggöra era resonemang. 2. Hur förhåller ni er till de administrativa och operativa ansvarsområden som finns inom järnvägssystemet, (Kontraktsgränser med entreprenörer, förvaltningsområde, anläggningsområde, driftledningsområde, driftsområde, stråk, trafikeringssträckor för olika affärer, kommuner, län, regioner, länder etc..)? Finns det behov av att förändra, utveckla, förtydliga etc? Moment 3: KRISHANTERING INSPEL: November kommer och Sverige får ett rikligt snöfall efterföljt av en ihållande kyla. Det uppstår många problem inom järnvägssystemet med bland annat att få resurser att räcka till. Under en av de kallaste nätterna på länge, inträffar en järnvägsolycka på ett otillgängligt spår. I detta moment har grupperna olika frågeställningar och en gemensam fråga. Gruppen LEDNING 1. Hur etableras samverkan mellan de olika aktörerna i en krissituation? Vilken del av organisation A kommunicerar med vilken del inom organisation B? Har alla matchande organisatoriska nivåer och organ inom respektive organisation? 2. Hur kommunicerar järnvägssystemet med kunderna. Vem leder och samordnar denna information? Redovisa i tablån.

22 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 5 (5) Datum Diarienr Gruppen TRAFIK 1. Trafikreduceringsplaner är ett begrepp som förekommer. Har ni samma begrepp och mekanismer inom hela sektorn för att verkställa trafikreducering? Kan detta förbättras? 2. Hur kommunicerar järnvägssystemet med kunderna. Vem leder och samordnar denna information? Redovisa på blädderblock. Gruppen INFRA 1. Kopplat till de olika gränser och avtal som finns, hur kan överföring av resurser ske smidigt mellan olika områden i kriser? Vad måste göras för att underlätta detta? 2. För att lämna rätt information behövs bra prognoser för tidsförhållandena kring de återställnings eller röjningsarbeten som görs. Finns det förbättringsmöjligheter kring hur dessa prognoser görs och hur de lämnas? Redovisa på blädderblock. ALLA GRUPPER Görs det några åtgärder för att öka beredskapen att hantera olyckor ute på linjerna vintertid? Hur kan den beredskapen se ut? Förberedelser 1. Innan övningen (senast 9 november) ska varje deltagande organisation skicka över en punktlista eller PowerPoint-bild med de åtgärder som de vidtagit sedan förra vintern enligt moment 1 ovan. Denna lista kommer klippas in i ett bildspel så att ni får dem presenterade för er när ni redovisar under moment 1. Skicka till fredrik.revelj@combitech.se 2. Eftersom de frågor som kommer att ställas under dagen nu är redovisade är det lämpligt att fundera igenom vilka svar och nya förslag som respektive organisation kan bidra med under övningen. Varmt välkomna På uppdrag av MSB Övningsenheten Fredrik Revelj

23 1 Bilaga 4 Aktörernas redovisning av åtgärder I det följande redovisas respektive aktörs beslutade och vidtagna åtgärder såsom de presenterats. 1. AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) Snökrisövning genomförd Funktionen Tjänsteman i Beredskap (TiB) är införd Krisberedskapsplanen är reviderad Tekniska förbättringar i SL:s digitala system och kanaler Prenumerationstjänst för störningsinformation via digitala medier såsom SMS och Facebook Rutiner för att säkerställa att störningsinformation på ett bättre sätt når redaktionell media såsom radio och TV Trafikoperatörerna har fått i uppdrag att med avseende på ersättningstrafiken fastställa linjesträckningar, etablera hållplatslägen samt dokumentera detta i erforderliga system Uppföljning av trafikoperatörernas förberedelser och beredskap att klara en stor trafikstörning Strategin avseende inomhusuppställning av trafikfordon för alla spårtrafiksystem är inarbetade i de långsiktiga investeringsplanerna Översyn av ansvaret för driftåtgärder som till exempel snöröjning där ansvar och konsekvens hanteras av trafikoperatören. Samråd med trafikoperatören för att uppdatera information om prioriteringsordning avseende rensning av växlar, samt säkerställa rutiner så att dessa är kända av innehavaren av snöröjningsansvaret 2. A-train AB Förutsättning Mätningar av som gjorts avseende nöjd kund har aldrig visat så högt och bra resultat.

24 2 Vidtagna åtgärder Kundserviceprojekt Utrop/trafikstörning Restidsgaranti Avisningsanläggning Planerade åtgärder Fortsätta vidmakthålla den höga nivån Små justeringar, eventuellt beredskap/förstärkning av transportledningen 3. EuroMaint Rail AB Tecknat avtal med flera bemanningsföretag för att kunna avropa förstärkning vid behov Ökat bemanningen för att ha en god fordonsstandard med avseende på skador och löpande underhåll Genomfört ett materialförsörjningsprojekt med syfte att få fram material till skador som uppstått för första gången eller blivit långliggare Ökat materialsaldona för vinterkritiska reservdelar Föreslagit ett nationellt nätverk för proaktiva avisning på 14 orter i landet Erbjuder tjänsten Drift & underhåll av de eventuella proaktiva avisningssystem som byggs i landet Kommer att utföra drift & underhåll på avisningssystem i Luleå för SSAB:s stålpendel Rustat upp avisningsanläggningen i Älvsjö (SL-Pendeln) samt studerar möjligheten att utöka avisningskapaciteten i Bro Utfört vinterförberedande åtgärder på fordonen enligt järnvägsbolagens underhållsplan Levererar specifika tilläggsjobb till SJ AB som definierats som viktiga för att garantera fordonens vintertålighet Tillsammans med SJ AB beslutat om reduceringsplaner för trafiken under kommande vinter Utbyte av alla X2-tågsättens löpaxlar pågår i samarbete med SJ AB Ökat vår svarvkapacitet i Malmö och Hagalund Genomför en förstärkt service på våra undergolvsvarvar under november

25 3 Reparerat och genomfört service på fläkt och klimatslussarna i Hagalunds svarvanläggning Tecknat snöröjningsavtal för våra bangårdar Genomfört en rundresa till alla verkstäder tillsammans med Green Cargo med syfte att förbereda verkstäderna inför vintern samt kontrollera att normala vinterförberedande åtgärder vidtagits 4. Green Cargo AB Genomför en skärpt översyn av fordon och infrastruktur Inför s.k. driftnivåer Uppdaterar spårplaner med lokvärmeposternas placering inom respektive driftområde Ser över rutinerna gällande underhåll och snöröjning tillsammans med Trafikverket och andra infrastrukturhållare Systematisk genomgång av förberedelser hos underhållsverkstäder för lok som vi anlitar Säkerställer resurser för avisning av lok och placerar ut loksand på strategiska platser Tagit fram vinterinstruktioner, Heta tips och kalla fakta som delas ut till våra lokförare En beredskapsgrupp för kundinformation finns beredd 24/7 vilket innebär 24 timmar om dygnet och 7 dagar i veckan vid eventuella störningar 5. Hector Rail AB Vinterförberedelser Åtgärder vagnar Hjulparsförsörjning till godsvagnar har förstärkts Vinterförberedande åtgärder på vagnarna har genomförts Åtgärder lok Avisningskapaciteten utökad Underleverantör fordonsunderhåll har utökad tillgänglighet Transaktionsmotorer har fått förbättrad isolering

26 Riktade vinteråtgärder för vissa loktyper tätning mot snörök 4 Åtgärder operativ ledning Fordonsplaneringsfunktionen har förstärkts Operativa produktionsledningen har förstärkts Nytt telefonsystem Operativ vid ledningscentral införs för bättre tillgänglighet (januari 2011) 6. Infranord AB Åtgärder inför snösäsongen Utvecklat snöförsäkringsprodukt som erbjudits kunderna Diverse extra åtgärder har förhandlats fram i de lokala underhållskontrakten o Extra resurser i form av personal och maskiner 7. Jernhusen AB Stationer H24 Nationell kontaktpunkt och sambandscentral vid behov av ökade öppettider Ökad bevakning och tillsyn av stationer Kvalitetssäkrade avtal avseende snöröjning och halkbekämpning Lokala handlingsplaner på stationerna Successiv kamerainstallation SafeStation Depåer Ny depå, RAUS, invigd Ökad avisningskapacitet genom uppgraderade och utökade anläggningar Samarbete mellan aktörerna i branschen Snöröjning gemensamt upphandlad Jernhusen/Trafikverket Installation av växelvärme Löpande uppföljning av snöröjningsinsatser

27 5 Generellt och långsiktigt Åtgärd Jernhusens strategi är att bygga ut depåkapaciteten med investeringar om 11 miljarder kronor fram till år 2020 Enhetlig ägare av fastighet och spåranläggning Attraktiva Stationer - Samverkan på stationer Färdigställt när? Löpande per projekt fram till år 2020 Styrs av en dialog mellan marknaden och Trafikverket Pågående Vilka effekter? Vem påverkas? När syns effekt? Fler moderna depåer Tågoperatörer, Successivt som kan ta emot nya, Trafikhuvudmän, fram till år långa, tågsätt inklusive 2020 generell underhållsoperatörer avisningskapacitet med vatten. Jernhusens nya depåer lokaliseras optimalt till trafikeringsflödena och för att ligga nära tågtrafiken och minska avstånd till service, inklusive avisning. Jernhusen arbetar för att fastighet och spåranläggning inom en depå eller godsterminal skall ha samma ägare för effektivt underhåll av bangårdar och fastigheter i gemensamma upphandlingar Samordning av alla operatörer/ägare/aktöre r på stationer för att skapa en helhet för resenären Trafikverket, depå- och terminaloperatörer samt tågoperatörer Resenären och alla nyttjare av en station Successivt fram till 2020 Pågående 8. SJ AB Lagt fast och förberett trafikreduktionsplaner för olika svårighetsgrader av väderlekssituationer Implementerat en ny organisation för Trafikledning som omfattar en trafikdel för att avveckla och leda trafiken och en kunddel för information och omhändertagande av kunder Uppgraderat samtliga fordonsslags tekniska prestanda för ökad vintertålighet Utvecklat depå- och verkstadslogistik och bemanning för att säkra vinterproduktion

28 Etablerat SJ-gemensamma planeringsforum för trafik, fordon och tågpersonal på taktisk och operativ nivå Avtalat med Jernhusen och Trafikverket avseende snöröjning, avisning, svarvkapacitet, uppställningsspår samt ställverksfunktioner Utvecklat SJ Beredskapsorganisation strategiskt och operativt i hela organisationen Utvecklat och genomfört omfattande utbildning och träningsprogram 6 9. Strukton Rail AB Tagit fram organisations- och bemanningsplaner för "Worst case scenario Kontrakterat resurser enligt ovan Skapat/förbättrat kontaktnät med beställaren Säkerställt att av beställaren tillhandahållna maskinresurser är kördugliga 10. Svenska Tågkompaniet AB Vinterpunkter påbörjade i så god tid att alla fordon hinner åtgärdas Förbättrade rutiner för informationsspridning (Driftledare 2 fungerar som informatör vid störningar)

29 7 Tydligare rutiner för hur driftledningen ska anpassa sin organisation vid större störningar (Särskild informatör avdelas/kallas in vid mycket stora störningar) 11. Trafikverket För fler detaljer om Trafikverkets åtgärder nedan, se Utveckling av beredskapsplaner Framtagande av nationellt enade driftnivåer, beredskapsnivåer och dess innebörd Framtagande av nationell beredskapsplan som kan revideras och redovisar olika strategier vid olika typer av väder Etablering av snögeneral, nationell koordinering av snöröjning Fastställande av samspelet mellan rollerna operativ chef och snögeneral där båda rollerna finns Fastställande av rätt mängd tåg, förberedda trafikreduceringsplaner Förbättrad ledningsförmåga vid avvikelser Förstärka krisberedskapen för att klara större kriser Driftsprocessprojektet beskriver och inför de operativa processerna med tillhörande rutiner Ny organisation för riksledning införs Övning i krishantering är under genomförande Övning av de operativa ledningsfunktionerna genomförs Krisövningar genomförs med de operativa ledningsfunktionerna samt chefer inom driftområdena Stärkt entreprenadstyrning Genomgång med entreprenören om innehållet i kontraktet vid upphandling (samtliga punkter definieras gällande innehåll och förväntningar) Uppföljning med entreprenörerna i syfte att utvärdera vintern och ta fram förslag till förbättringar. Träning och utbildning. Gemensam kvalitetsnivå för snöröjning, till exempel för samtliga spårägare på Luleå bangård

30 Förändring av kontrakt för att skapa mer flexibel resursökning Separerar Hallsberg bangård från dagens DoU-kontrakt 8 Säkerställa personalens arbetsmiljö och säkerhet Analys av vinterns arbetsplatsolyckor och tillbud där Trafikverkets entreprenörer arbetade med röjning av snö i trafikerat spår Arbetsplatsbesök för att säkerställa att regelverken följs Arbeta för att ingen utan föreskriven kompetens arbetar i spårmiljön Genomgång av föreskrifter som reglerar arbeten i trafikerat spår Förbättrad uppföljning Benchmarking med organisationer som är vana att hantera större störningar och kriser Utveckling av mått och uppföljning av produktionskvalitet i operativa driften Framtagande av rutiner och mallar för statusrapporter som visar hur prognosen ser ut på tillgängligheten framåt, vad som är röjt och behov av ytterligare röjning Förbättrad kommunikation och information Säkerställning av prestanda på Trafikverkets informationssystem Översyn och behovsanpassning av stödsystemen Stärkt kommunikation mellan operativ chef och riksoperativ chef Kommunikationsplan för operativa kundmöten Intern utbildning om vikten av trafikinformation De 4-samtalen ska användas för att säkra bättre prognoser Förbättrad dokumentation och användning av loggbok Program för att utveckla trafikinformationen Uppgradering av prioriterad infrastruktur Utökad maskinpark o Snövagnar inklusive manövervagnar o Snöslungor o Snösopar o Linjeröjningslok Uppgradering av anläggning

31 9 o Uppgradering växlar, växelvärme o Dränering o Mobila snöstaket Höjd ambition i underhållskontrakt o Kortare inställelsetid o Utökad beredskap o Tidsangivelse för när bana ska vara röjd o Identifiera maximal snömängd innan röjning påbörjas Plattformsröjning i särskilt avtal Underleverantörer för röjning Bangårdsprogram o Hallsberg: Värme i räler, stoppbockar o Sävenäs, Nässjö, Helsingborg: värme spiralbromsar Etablering av avisningsstationer Förslag från flera företag om att etablera ett nät av avisningsstationer som på kommersiell grund erbjuder dessa tjänster Vår roll är att hitta bra platser

32 Bilaga 5 Deltagare vid övning Spårsnö torsdagen den 11 november 2010 Förnamn Efternamn Företag Form för deltagande Per Svensson Strukton Rail Övande Johan Eriksson Strukton Rail Övande Eric Thylander Strukton Rail Övande Håkan Jarl Tågkompaniet Övande Mats Gustafsson Tågkompaniet Övande Oscar Leopoldson A-train Övande Jörgen Nordin A-train Övande Christer Färegard Infranord Övande Niclas F Reinikainen Infranord Övande Gabriella Rentsch MSB Observatör Halldor Stolt MSB Observatör Nina Hornewall SJ Övande Claes Broström SJ Övande Håkan Ahl SJ Övande Tommy Jonsson Trafikverket Övande Lena Engstedt Trafikverket Övande Mikael Eriksson Trafikverket Övande Per-Erik Westman Trafikverket Övande Stefan Bratt Trafikverket Redaktör Ragnvald Paulsson Näringsdepartementet Observatör Ola Nordlander Näringsdepartementet Observatör Lars Österberg Näringsdepartementet Observatör Erik Bromander Näringsdepartementet Observatör Roland Bjuremalm Näringsdepartementet Observatör Keijo Ekelund Försvarsdepartementet Observatör Peder Wadman Tågoperatörerna Observatör Bertil Nilsson Green Cargo Övande Jenny Huss Green Cargo Övande Håkan Berndtsson Euromaint Övande Hans-Åke Hjelming Euromaint Övande Bengt Carlsson SL Övande Leif Svensson Jernhusen Övande Lennart Forslin Jernhusen Övande Ulf Kruse Jernhusen Övande Anders Gustad Stockholmståg Övande Leif Gustafsson Hector Rail Övande Hans-Åke Gustavsson Hector Rail Övande Fredrik Revelj Combitech Övningsledning Robert Nilsson Combitech Övningsledning Pär-Erik Westin Vinterutredningen Utredningssekreterare Per Unckel Vinterutredningen Särskild utredare