11 konferensen om lexikografi i Norden Lund maj Sammanfattningar och program. sektionsföredrag och posterpresentationer

Transkript

1 11 konferensen om lexikografi i Norden Lund maj 2011 Sammanfattningar och program sektionsföredrag och posterpresentationer

2 2

3 Ekonomiskt stöd till konferensen har lämnats av Svenska Akademien Nordplus Nordisk kulturfond Letterstedtska föreningen Norstedts Ordbok Wallin & Dalholm 3

4 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sektionsföredrag...11 Leiv Inge Aa Avleggse adverb i Norsk Ordbok?...13 Birger Andersen Strategier for funktionsbaseret betydningsordning...14 Lena Wienecke Andersen Flødeboller og mælkebøtter. En studie i tilgange til ordforrådet med udgangspunkt i Ømålsordbogen...15 Torben Arboe Koordinering i behandlingen af faste ordforbindelser i ordbogsartikler...16 Kristín Bjarnadóttir Breaking away from the tradition: Linking a database of inflection to an electronic dictionary...17 Simon Skovgaard Boeck Nye kilder til den danske leksikografis historie...18 Torbjørg Breivik Nordisk barneordbok...19 Ilse Cantell och Caroline Sandström Hur blir en traditionell tryckt ordbok en webbordbok?...20 Silvie Cinkova Maintaining Consistency of Monolingual Verb Entries with Inter-Annotator Agreement...21 Bengt Dagrin Fula ord finns dom?!...23 Birgit Eaker Ellips ett beskrivningsproblem i en historisk ordbok...24 Jens Erlandsen Mobile ordbøger, nye muligheder og krav...25 Ruth Vatvedt Fjeld, Rune Lain Knutsen och Julie M. Torjusen NorNett og Bokmålsordboka: Ordnett generert fra en ordbok og ordbok rettet ved hjelp av et generert ordnett...26 Asgerd Gudiksen Ømålsordbogens bøjningsbeskrivelse...27 Anna Helga Hannesdóttir, Margunn Rauset och Aldís Sigurðardóttir En-, två- eller flerspråkig ordbok?...28 Carsten Hansen Ordbog over Dansk Talesprog (ODT) præsentation af en ordbogsportal

6 Helgi Haraldsson Islandsk-tsjekkisk / Tsjekkisk-islandsk ordbok...30 Ylva Hellerud Översättaren som lexikograf...31 Petter Henriksen Massive ordbokspalter i transparent presentasjon NAOB på nett: samspillet mellom datastruktur, innhold og brukergrensesnitt...32 Lars Holm Russin i kakan eller Finns det ord i Swedbergs Swensk Ordabok som vore värda att återuppliva?...33 Jon Holmen och Oddrun Grønvik Norsk dialektatlas i digital utgåve og språklege data på kart...34 Louise Holmer SAOL Hist samtliga upplagor av SAOL i en och samma databas...35 Henrik Hovmark Seddelsamling og tekstkorpus forskelle og ligheder i ordbogsarbejdet...36 Gunnlaugur Ingólfsson De første islandske ordbøger...37 Ernst Håkon Jahr Ordet "jordmor"...38 Håkan Jansson Parallellkorpusen som resurs i lexikografiskt arbete...39 Lars-Erik Johansson Bruklighetsuppgifter i ordböcker ett retorikhistoriskt perspektiv...40 Halldóra Jónsdóttir och Þórdis Úlfarsdóttir ISLEX Resultat af nordisk sprogsamarbejde...41 Jón Hilmar Jónsson Adverb og adverbialer: en forsømt ordklasse i ordbøkene...42 Anne Kasén Att föra dialog med ordböcker vid en hermeneutisk begreppsbestämning av begreppet relation...43 Annika Kjellandsson Database Resource Workbench (DBRWB) för lexikografi...44 Sofie Johansson Kokkinakis och Elena Volodina En svensk ordlista för språkinlärning ett korpusbaserat angreppssätt i EU-projektet Kelly...45 Sofie Johansson Kokkinakis och Emma Sköldberg A och O om akademiska ord. Om framtagning av en svensk Akademisk Ordlista (AO)

7 Pirkko Kuutti Äldre skriven finska på nätet material eller ordbok?...47 Guðrún Kvaran Ordbogsmanuskripter og et historiskt ordbogsarbejde...48 Lennart Larsson Om SAOB som normativ ordbok en detaljstudie...49 Hanne Lauvstad Atypiske lemmaer i Det Norske Akademis store ordbok noen betraktninger om deres plass og funksjon i en moderne diakron og deskriptiv ordbok...50 Kaisa Lehtosalo Om utmaningar i ordboksarbete som behandlar gammalt material...51 Patrick Leroyer och Liselotte Kruse Online dansk-fransk ejendomsordbog: en ny type hybridordbog...52 Henrik Lorentzen och Liisa Theilgaard Netordbøger Hvordan finder brugerne frem til dem, og hvad gør de, når de har fundet dem?...53 Carl-Erik Lundbladh Dialektordsdatabas och lexikon...54 Anton Lundqvist Hapax i Olof Verelius Index lingvæ veteris scytho-scandicæ sive gothicæ...55 Jonas Löfström Lexikografisk beskrivning av ortnamn...56 Sven-Göran Malmgren Från Svenska ord (Lexin) 3 till Svenska ord Nina Martola Farväl till en grupp adverb. En lättnad eller en komplikation för lexikografen?...58 Pär Nilsson Språkteoriers avtryck i SAOB...59 Christian-Emil Ore Nettordbøker og Norsk Ordbok...60 Marcin Overgaard Ptaszynski Dansk leksikografi med polsk: past, present and future...61 Daniel Ridings och Oddrun Grønvik Ein korpusbasert metode for å isolera det sentrale ordtilfanget over tid...62 Bodil Rosqvist Ord i kombination. En undersökning av några adjektiv som uttrycker hög grad...63 Klaus Rossenbeck Gapet mellan tvåspråkiga ordböcker och grammatikor ett metalexikografiskt och praktiskt lexikografiskt problem

8 Erika Sausverde Wienerbröd och andra finesser. Den nya svensk-litauiska ordboken...65 Aud Anna Senje Orientering om arbeidet med Norsk-russisk juridisk ordbok...66 Henrik Køhler Simonsen Et metaleksikografisk serviceeftersyn af Medicin.dk...67 Kerstin Sivonen Om att förstå genom begreppslig förståelse...68 Ulla Stroh-Wollin Svordomar som ord, fraser och konstruktioner erfarenheter från arbetet med en svordomsordlista...69 Terje Svardal Norsk Ordbok 2014 Den nye setelapplikasjonen...70 Eva Thelin Folklig dialektlexikografi Lars Trap-Jensen Udtale i netordbøger hvad, hvordan, hvor meget?...72 Andrejs Veisbergs Lexicography of the Three Baltic Nations in the 17th to 20th Century (Parallels and Distinctive Features)...73 Lars S. Vikør To norske tesaurusar...74 Bo-A. Wendt Ordfrekvenser och ordboksutrymme...75 Åse Wetås och Sturla Berg-Olsen Norsk Ordbok på nett: Utfordringar og løysingar...76 Dagfinn Worren och Kjetil Gundersen Ivar Aasen og svensk leksikografi...77 Posterpresentationer...79 Tove Bjørneset och Øystein Reigem LEXIN i Norge. Ordbøker for minoritetsspråklige innvandrere...81 Louis Janus New Multimedia Norwegian Learners Dictionary...82 Annika Karlholm och Eva Thelin Svenskt dialektlexikon på väg

9 Michael Solf The Deutsches Wörterbuch by Jacob and Wilhelm Grimm Evolution and Perspectives...84 Ulla Stroh-Wollin Ordlista över dramernas svordomar...85 Program

10 10

11 Sektionsföredrag 11

12 12

13 Leiv Inge Aa Avleggse adverb i Norsk Ordbok? Sidan det første bandet av Norsk Ordbok (NO) vart trykt i 1966, har det kome endringar i offisiell terminologi og ordklasseinndeling. I utgangspunktet er kanskje det beste for ei ordbok å halde seg til den same terminologien til vegs ende, så brukarane på same måte kan halde seg til eit konsekvent og rigid system frå a til å. Ei vitskapleg ordbok bør likevel ikkje distansere seg fullstendig frå verken rådande språkvitskapar eller skulegrammatikkar, då ein må ta mål av seg å vere ein nyttig reiskap for andre språkforskarar, og ikkje minst å vere eit brukarvenleg oppslagsverk for også unge ikkje-filologar. NO si ordklasseinndeling er dels endra i Norsk referansegrammatikk (NRG) (1997) og i skulegrammatikken. Medan NRG klassifiserer på i (1) som ein transitiv og i (2) som ein intransitiv preposisjon (slik verb varierer), klassifiserer NO på i (1) som preposisjon og i (2) som adverb. (1) Johan tok hatten på hovudet. (2) Johan tok hatten på. Med utgangspunkt i kategorikonflikten vi har i (2), vil eg diskutere kva som er den mest eigna termen for på om dei syntaktiske og semantiske eigenskapane forsvarer NO si ordklassesplitting eller ikkje. I mi eiga forsking på verbpartikkelkonstruksjonar (som i 2) i norske målføre går eg ut frå at på har ein ulik distribusjon i døma over. At på i (2) kan flyttast framfor objektet, men ikkje i (1), syner det, jf. (3). Samstundes er adverbkategorien for (2)-på ikkje med naudsyn god både bøygde adjektiv (4) og fulle preposisjonsfrasar (5) syner same syntaktiske eigenskap: (3) Johan tok på hatten (*hovudet). (4) Johan skava (laust) tapetet (laust). (5) Johan tok (på seg) skoa (på seg). (3 5) talar for at preposisjonskategorien likevel er godt eigna for på i (2) som (1). Derimot vil eg argumentere for at «de retningsangivende preposisjonene inn, ut, opp, ned» (NRG s. 413) ikkje så opplagt er preposisjonar. 13

14 Birger Andersen Strategier for funktionsbaseret betydningsordning I den traditionelle tilgang til spørgsmålet om betydningssrækkefølge for polyseme lemmata har der gennem tiden udkrystalliseret sig en række generelle (eller globale) principper for betydningsordning. 1. Historisk (eller kronologisk) ordning, som regel med den kronologisk ældste betydning som den første. Dette princip anvendes naturligvis som hovedregel i etymologiske ordbøger. 2. Frekventiel ordning med den mest frekvente betydning som den første. Dette princip ses anvendt i f.eks. de engelske monolingvale lørnerordbøger. 3. Logisk ordning, hvor man forsøger at identificere en række kernebetydninger, om hvilke man grupperer heraf afledte betydninger. Selv om der i litteraturen vedr. betydningsordning kan findes spæde forsøg på at gøre betydningsordning afhængig af f.eks. ordbogstype og/eller potentielle ordbogsbrugeres karakteristika og behov (jf. f.eks. Kipfer (1984)), er det først med den leksikografiske funktionsteori, der kan etableres et solidt og videnskabeligt forankret grundlag for udvikling af funktionsbaserede strategier for betydningsordning. Et første forsøg herpå er beskrevet i Lew (2009). Baseret på et projekt til etablering af en database for engelske frasalverber, der skal være i stand til at generere tre monofunktionelle ordbøger (reception, oversættelse og produktion) for dansksprogede ordbogsbrugere, vil det blive demonstreret, hvorledes det elektroniske format giver mulighed for variabel funktionsbaseret betydningsordning, hvor brugerbehov og brugerforudsætninger er centrale kriterier. Kipfer, Barbara Ann Methods of Ordering Senses within Entries. In Harmann, R.R.K. (ed.): Lexeter 83 Proceedings: Papers from International Conference on Lexicography at Exeter, 9-12 Sept. 1983, Lexicographica Series Maior 1. Tübingen: Niemeyer, Lew, Robert Towards Variable Function-Dependent Sense Ordering. In Bergenholtz, H., S. Tarp & S. Nielsen (eds.): Lexicography at a Crossroads. Dictionaries and Encyclopedias Today, Lexicographical Tools Tomorrow. Bern etc.: Peter Lang,

15 Lena Wienecke Andersen Flødeboller og mælkebøtter En studie i tilgange til ordforrådet med udgangspunkt i Ømålsordbogen Hvordan indkredses og afgrænses ords betydning? Og hvilken indflydelse har det på betydningsdefinitionens form i en ordbog? Hvor går grænsen for et ords betydning, hvor går grænsen for en betydningsdefinition, for en ordbog; hvor går grænsen mellem lingvistisk og ekstralingvistisk information? Det er omdrejningspunkterne i mit ph.d.-projekt. Projektet, som jeg påbegyndte 1. marts 2010, har arbejdstitlen "Fra virkelighedens verden til ordbogens. Et studie i datastrukturering med henblik på betydningsdefinitioner i ordbøger". Det placerer sig i krydsfeltet mellem leksikografi og leksikalsk semantik mellem praksis og teori. Det leksikografiske udgangspunkt er Ømålsordbogen. Det teoretiske er formel såvel som kognitiv leksikalsk semantik. I projektet vil jeg bl.a. analysere indsamlingsarbejdet forud for Ømålsordbogen og det leksikografiske arbejde der efterfølgende har fundet sted. Ømålsordbogens emneinddelte materiale er en interessant resurse fordi stoffet er struktureret på en måde som med den sprogteknologiske udvikling igen er kommet til at spille en rolle inden for leksikografi. Men ord og sag-traditionen som ordbogen er inspireret af og er en del af, er praktisk og ikke teoretisk orienteret; således er arbejdet med betydning i Ømålsordbogens regi indtil videre sket uden en eksplicit teoretisk ramme. For at systematisere arbejdet med betydninger i Ømålsordbogen og for at besvare de indledende spørgsmål vil jeg i mit projekt inddrage teorier om leksikalsksemantiske relationer og organiseringen heraf. Jeg vil endvidere prøve at strukturere et af emnerne i Ømålsordbogens emnesamling vha. tankesættet bag det danske digitaliserede begrebsnetværk DanNet. Herudfra vil jeg bl.a. undersøge om der findes en mængde af træk der netop gælder for dette emne, og som kan beskrives formelt og dermed anvendes til automatiseret inddeling i semantiske felter. I min præsentation vil jeg fokusere på fordele og ulemper ved hhv. onomasiologisk og semasiologisk ordnede ordsamlinger og -bøger. 15

16 Torben Arboe Koordinering i behandlingen af faste ordforbindelser i ordbogsartikler Tidligere har jeg ud fra den foreliggende redaktion af Jysk Ordbog undersøgt behandlingen af faste ordforbindelser i artikler vedr. især verber og substantiver med mange underbetydninger, herunder (jf. Nordiska studier i lexikografi 10: 88ff.) indplacering og beskrivelse af tryktabsforbindelser med adverbier og præpositioner (fx holde af). Denne gang vender jeg perspektivet og ser især på de faste ordforbindelsers placering i artikler vedr. adverbier/præpositioner med mange underbetydninger (fx ad, af, efter, fra, imellem), herunder hvilke tryktabsforbindelser der bedst behandles under adverbiet/præpositionen, og hvilke der bedre kan placeres under de relevante verber og substantiver. Dette medfører endvidere vanskelige overvejelser om, hvilke faste ordforbindelser der i det hele taget bør nævnes og forklares i en større dialektordbog som Jysk Ordbog, henholdsvis hvilke der kan forudsættes velkendte fra rigsmålet. Spørgsmål af denne art vil jeg komme nærmere ind på til sidst, idet jeg i foredraget ofte sammenligner med praksis i andre større danske ordbøger. 16

17 Kristín Bjarnadóttir Breaking away from the tradition: Linking a database of inflection to an electronic dictionary The tradition in Icelandic dictionaries is to give the so-called principle parts of words, as indicators of inflectional classes. In print, this is the only feasible method, for the familiar reasons of space, etc. In praxis, however, the principle parts contain insufficient information for the remainder of the paradigm to be predictable. In an online dictionary this problem can be solved by a link to a database of inflection, such as the Database of Modern Icelandic Inflection (DMII), produced and maintained by the Arni Magnusson Institute for Icelandic Studies. This is the method chosen in ISLEX, the Icelandic-Scandinavian online dictionary presently in construction. At present DMII contains 270 thousand paradigms, with approx. 5.8 million wordforms. This format provides a platform for information on usage far exceeding the tradition in Icelandic dictionaries. Icelandic inflection is complex and there is an abundance of variant forms, which are very often changeable according to time and style. The choice of variants within a paradigm does in some cases depend on meaning, context, etc., and the users should ideally be presented with enough information to pick the right form. The break-away from tradition also takes place in the actual production of the paradigms and their linking to usage. Icelandic textbooks and handbooks on morphology describe the system as a whole, i.e., they are constructed 'top-down', with a limited number of examples for each inflectional class. This method is reflected in the traditional lexicographic description of Icelandic which only gives principle parts as an indication of inflectional class. The production of DMII is, in contrast, 'bottomup', as it is based on research on individual words, not inflectional classes. The aim is to include all and only existant variants, with enough information for the user to make an educated choice by himself. 17

18 Simon Skovgaard Boeck Nye kilder til den danske leksikografis historie Når bortses fra Christiern Pedersens pionerarbejde, Vocabularium ad usum dacorum, fra 1510 har Danmarks middelalder - i modsætning til fx Sveriges - ikke efterladt sig større leksikografiske arbejder. Derimod opviser 1500-tallet en righoldig ordbogslitteratur omfattende i alt seks trykte værker (alle udgivet i faksimile ). Dette tal kan imidlertid øges, da vi har vidnesbyrd om andre - nu tabte ordbogsprojekter. Især kan det begrædes at den kendte sprogmand Jacob Madsen Aarhus' ordbog brændte i I det 17. århundrede udkom adskillige ordbøger på tryk; det drejer sig delvis om ordbøger af nye typer (fx en bearbejdning af Comenius' billedordbog) og omhandlende nye sprog (tysk, fransk, italiensk, tysk, engelsk og islandsk). Fra samme århundrede er også overleveret en lang række ordbøger i håndskrift - kronet af Matthias Moths enorme projekt fra omkring I dette foredrag vil jeg kombinere boghistorie med ordbogshistorie og fremlægge en oversigt over de to århundreders tabte og bevarede ordbøger - med mere end 40 numre. Endelig vil jeg redegøre for de forskellige pædagogiske og antikvariske baggrunde for den omfattende og differentierede produktion. 18

19 Torbjørg Breivik Nordisk barneordbok En prosjektgruppe knyttet til nettverket for språknemndene i Norden arbeider med å realisere en gratis, elektronisk ordbok for barn i Norden. Ordboka skal i første omgang inneholde ord på dansk, norsk og svensk. Oppslagsordene får forklaringer etter cobuild-systemet, illustrasjoner til en del av ordene og lyd. Avvikende bøyning blir også mulig å slå opp, og da blir brukeren henvist til hovedoppslaget der forklaringen finnes. Målgruppen er skoleelever år, og ordutvalget vil avspeile målgruppen. Det vil være et basisordforråd som ikke nødvendigvis er forskjellige i dansk, norsk og svensk, fellesord og et rimelig utvalg av samfunnsliv, skole, fritid og faste ord og vendinger. I barnelitteraturen har landene ulike tradisjoner for om og hvordan fiktive navn oversettes, og et utvalg av disse må være med, eksempler er Donald Duck, Peter Pan, Spiderman og Harry Potter. Målet er å vise brukerne hvor like språkene er på noen områder, og at de kan være svært så ulike på andre. Falske venner vil også ha sin plass blant utvalget. Fordi dette er en elektronisk ordbok beregnet for nettbruk, vil brukergrensesnittet være avgjørende for om og hvor mye den blir brukt. Et grensesnitt som er tilpasset målgruppen er nødvendig, og funksjonaliteten må optimalisere læringseffekten og lysten til å bruke ordboka. Muligheter som å høre ordet lest opp, se og høre ordet i en virkelig kontekst ved at man utnytter mulighetene som ligger i lenking på nettet. Ordboka skal være en integrert del av den nordiske språkkampanjen, tilgjengelig på språknemndenes egne nettsteder og på andre relevante nettsteder for språk, språkopplæring og nabospråksforståelse. 19

20 Ilse Cantell och Caroline Sandström ; Hur blir en traditionell tryckt ordbok en webbordbok? Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO) har en historia som sträcker sig ända till talen. År 1959 inleddes redigeringsarbetet och under perioden redigerades och utgavs fyra band inom det alfabetiska avsnittet A Och. De stora finländska ordböckerna, bl.a. FO, som utarbetas på Forskningscentralen för de inhemska språken har under de senaste åren genomgått en utvärderingsprocess. I början av 2010 kom en expertgrupp med ett förslag om att ordböckerna som en del av ett statligt produktivitetsprogram dels måste krympas och utges snabbare, dels publiceras enbart som webbordböcker i fortsättningen. Dessa nya krav och utmaningar innebär att också de tidigare utgivna banden av dessa ordböcker bör göras tillgängliga på webben. Då digitaliseringsprocessen sattes i gång fanns FO:s två första band inte i elektronisk form, utan enbart som tryckta böcker som först måste skannas. Manuskriptet för tredje och fjärde bandet var redigerat i ett ordbehandlingsprogram. Numera utarbetas FO i ett redigeringsprogram. De fyra första banden har konverterats utgående från de strukturindikatorer som finns i ordboksartiklarna. Föredraget handlar om vilka fästpunkter i artiklarna som hjälper till vid överföringen till strukturerad text. Vilka strukturindikatorer är typografiska? När blir man tvungen att se på innehållet i texten för att analyserna ska resultera i rätt taggning? Dessutom kommer vi att ta upp speciella svårigheter som man stöter på då en ordbok som ursprungligen inte varit tänkt som en elektronisk ordbok ska bli en sådan. Målet för FO är en mångsidigt sökbar elektronisk ordbok där alla element i ordboksartiklarna utnyttjats på bästa möjliga sätt. 20

21 Silvie Cinkova Maintaining Consistency of Monolingual Verb Entries with Inter- Annotator Agreement There is no objectively correct way to create a monolingual entry of a polysemous verb. By structuring a verb into readings, we impose our conception onto lexicon users, no matter how big a corpus we use in support. How do we make sure that our structuring is intelligible for others? We are performing an experiment with the validation of the fully corpus-based Pattern Dictionary of English Verbs (Hanks & Pustejovsky, 2005), created according to the lexical theory Corpus Pattern Analysis (CPA). The lexicon is interlinked with a large corpus, in which several hundred randomly selected concordances of each processed verb are manually annotated with numbers of their corresponding lexicon readings ( patterns ). It would be interesting to prove (or falsify) the leading assumption of CPA that, given the patterns are based on a large corpus, individual introspection has been minimized and most people can agree on this particular semantic structuring. We have encoded the guidelines for assigning concordances to patterns and hired annotators to annotate random samples of verbs cotained in the lexicon. Apart from measuring the interannotator agreement, we analyze and adjudicate the disagreements. The outcome is offered to the lexicographer as feedback. The lexicographer revises his entries and the agreement can be measured againg on a different random sample to test whether or not the revision has brought an improvement of the interannotator agreement score. A high interannotator agreement suggests that lexicon users are likely to find a pattern corresponding to a random verb use of which they seek explanation. A low agreement score gives a warning that there are patterns missing or vague. We focus on machine-learning applications, but we believe that this procedure is of interest even for quality management in human lexicography. References: Cinková Silvie, Hanks Patrick Wyndham: Validation of Corpus Pattern Analysis - Assigning pattern numbers to random verb samples. Annotation Guidelines. October URL Cinková Silvie, Holub Martin, Rychlý Pavel, Smejkalová Lenka, Šindlerová Jana: Can Corpus Pattern Analysis Be Used in NLP?, in Lecture Notes in Computer Science, Vol. 6231, Text, Speech and Dialogue. 13th International Conference, 21

22 TSD 2010, Brno, Czech Republic, September 6-10, Berlin / Heidelberg, ISBN , ISSN , pp , Cinková Silvie, Holub Martin, Smejkalová Lenka: The Lexical Population of Semantic Types in Hanks s PDEV, in A Way with Words: Recent Advances in Lexical Theory and Analysis. A Festschrift for Patrick Hanks, Copyright? Menha, Menha Publishers (U) Ltd P.O. Box Kampala (Uganda), ISBN , pp , 384 pp., Jul Hanks Patrick Wyndham, Pustejovsky James: A Pattern Dictionary for Natural Language Processing in Revue française de linguistique appliquée 10 (2)

23 Bengt Dagrin Fula ord finns dom?! Med utgångspunkt i egna barndomsupplevelser från 1940-talet går jag bakåt i ordhistorien för att visa hur fult och fint i språket uppfattats både i tid och rum. Jag resonerar kring vilka känslor och reaktioner de runda orden väcker hos talare och lyssnare och presenterar de äldsta kända beläggen för ett par av våra vanligaste könsord. Vidare beskrivs hur jag efter tjugofem års forskning i ämnet kommit fram till dagens fulaste ord. Exempel ges också på hur man bl a med hjälp av förskönande omskrivningar försöker tvätta smutsiga ord rena. Vi människor är ofta språkets slavar och här introducerar jag en möjlighet till ordfrihet. Föredraget avslutas med mina fem teser som förhoppningsvis också ger svaret på föredragets titel: Fula ord finns dom?! Referenser Dagrin, Bengt G: Fula Ordboken. B. Wahlströms, Sthlm 1985 Oordboken. B. Wahlströms, Sthlm Stora fula ordboken. Baktalade och försummade ord i full frihet. 4:de uppl. Carlssons, Sthlm

24 Birgit Eaker Ellips ett beskrivningsproblem i en historisk ordbok I tal och skrift använder vi ofta ellips. Vi förkortar där det av sammanhanget framgår vad vi menar och utesluter led i ord och ord i satser. Så småningom kan sådana elliptiska användningar bli lexikaliserade och bilda nya ord och uttryck. Den typ av ordförkortning som jag vill ta upp är vanlig i svenskan, nämligen uteslutning av ett av leden i en sammansättning så att bara det ena blir kvar, det första ledet (spark av sparkstötting) eller det sista (konvalj av liljekonvalj) och ibland båda: bolaget och systemet är lexikaliserade benämningar på (försäljningsställe för) systembolaget. I en historisk ordbok som eftersträvar logisk eller kronologisk uppställning av betydelser kan ellips skapa problem. I SAOB liksom i andra liknande ordböcker presenteras sammansättningarna under ett huvudord som består av det första sammansättningsledet. Om sammansättningen sedan förlorar ett av sina led, dvs. om den ger upphov till ett nytt simplex som är identiskt med ett av de ursprungliga orden kan det bli komplicerat, i synnerhet om det är sammansättningens förled (= huvudordet) som blir kvar. Till en ellips av en sammansättning kan det bildas nya sammansättningar och i praktiken kan det vara svårt att veta vad som är en ursprunglig sammansättning och vad som är sammansättning till en ellips. Det kan också vara svårt att avgöra om ett simplex i en viss betydelse egentligen är en ellips av en sammansättning eller det ursprungliga ordet som har fått en ny betydelse, dvs. om vi har att göra med ordbildning eller betydelseutveckling. Att tillämpa logisk eller kronologisk beskrivningsmodell vid ellips kan alltså stöta på svårigheter. Men medan en dator är helt beroende av logisk ordning är vi människor inte lika konsekventa och kan förstå att olika möjligheter kan föreligga. I föredraget utgår jag ifrån presentationen av ellips i SAOB. 24

25 Jens Erlandsen Mobile ordbøger, nye muligheder og krav 2010 var året hvor Apple lancerede ipad og Android tog føringen som den mest solgte smart phone platform. Læseplader og tabletter, smartphones og mini-pc ere står for en sammensmeltning af medier og med en styrke vi ikke har set før og næste skridt med internet-tv og mobilt tv er lige på trapperne. Hvad kommer det til at betyde for fremtidens ordbøger? Først og fremmest er der allerede en udvikling i gang rettet mod internettet, hvor onthe-fly composition og nye præsentationsformer er de dominerende nye aspekter, kombineret med stigende gratis udbud af indhold, der er produceret med offentlig hjælp. Dette kan udnyttes og suppleres på forskellig vis i mobile apper. Samtidig, er det vigtigt at forstå, at de nye muligheder også stiller krav til nye forretningsmodeller og at segmentering er vigtigere end nogensinde. I denne præsentation, vil jeg gennemgå: hvordan markedet ser ud og hvordan det vil udvikle sig de næste par år. hvilke overordnede løsninger og kombinationer af materiale, der findes. et antal typiske udgivelser fra forskellige genrer, hvad er deres indhold, form og funktionalitet. Afslutningsvis vil jeg se på produktionssiden og især på de krav der fremover vil blive stillet til redigering af indhold. 25

26 Ruth Vatvedt Fjeld, Rune Lain Knutsen och Julie M. Torjusen ; ; NorNett og Bokmålsordboka: Ordnett generert fra en ordbok og ordbok rettet ved hjelp av et generert ordnett Ved Universitetet i Oslo har vi laget en første versjon av et norsk ordnett ved automatisk å trekke ut de semantiske relasjonene som er angitt i definisjonene i Bokmålsordboka. Et enkelt analyseprogram klarte å registrere overbegrep og synonymer for alle substantivene (Nygaard 2007), baserte på informasjon om ordklasser og morfologiske trekk. Programmet benyttet seg ikke av videre syntaktisk analyse, men hadde regler som: "om en definisjon bare består av et substantiv eller av flere substantiv skilt med komma, er det sannsynligvis synonymer til lemmaet og om en definisjon består av et substantiv med adjektiv eller annen bestemmelse foran, er substantivet sannsynligvis et hyperonym til lemmaet." Slike regler genererer en mengde feil, som må rettes manuelt. Retteprosessen er interessant i seg selv da rettingene i tillegg til å gjøre ordnettet mer korrekt og konsistent også kan utnyttes i arbeidet med å gjøre Bokmålsordbokas definisjoner bedre og mer konsistent. Arbeidet viser blant annet at en kombinasjon av onomasiologisk og semasiologisk tilnærming til betydningsbeskrivelse er nødvendig for å gi gode definisjoner. I tillegg til å rette de eksisterende oppføringene i ordnettet arbeider vi med å videreutvikle regelsettet for uttrekking av informasjonen fra Bokmålsordboka, samt å utvide ordnettet til å inkludere ordklassene verb og adjektiv. På denne måten vil vi kunne øke den generative delen av konstruksjonen av ordnettet og avgrense det manuelle registrerings- og rettearbeidet til områder som er mindre rutinepreget og mer interessante for leksikografer/lingvister. Vi vil kort presentere metoden for å lage ordnettet, selve databasen som ordnettet er lagt i, og hvordan vi har rettet opp feil og mangler både i ordnettet og i selve ordboka. Adressen for ordnettet på web er Denne websiden er en prototype under fortløpende utvikling og revidering og kan derfor variere i henhold til funksjonalitet og innhold. Referanser Nygaard, Lars 2007: "Frå ordbok til ordnett". Upubl. Hovedoppgave, ILN, UiO 26

27 Asgerd Gudiksen Ømålsordbogens bøjningsbeskrivelse Hvordan beskriver Ømålsordbogen bøjning? Hvordan burde den gøre det? Ømålsordbogen beskriver dialekterne på Sjælland, Lolland-Falster og Fyn med omliggende øer fra o til o. 1945, med tyngdepunkt i perioden 1850 til Den er planlagt til at omfatte 20 bind så der er altså tale om en stor dokumentationsordbog. Grundmaterialet er en seddelsamling hvis oplysninger er excerperet fra optegnelser både ved ordbogens medarbejdere og ved lokale hjælpere. En stor del af materialet indeholder unikke oplysninger der ikke findes andre steder. Materialet er imidlertid ikke let tilgængeligt, men kræver viden både om dialekterne, om de enkelte optegneres optegnerkonventioner og meddelernes kvalitet for at blive forstået rigtigt. Vi føler derfor forpligtelse til at fremlægge dette værdifulde stof så fuldstændigt som muligt for eftertiden. Der er mange detaljer man kan gøre rede for inden for verbalbøjningen med tre svage bøjningsklasser der varierer både i den kronologiske og geografiske dimension foruden alle de stærke verber. Samtidig er vores arbejde er jo nyttesløst hvis brugeren smækker ordbogen i i vrede eller afmagt fordi hun ikke kan overskue oplysningerne. Vi har derfor justeret lidt på vores praksis i de senere år. Resultat er måske nok blevet en klarere fremstilling, men også endnu længere artikler. Spørgsmålet er derfor om det er den rigtige vej at gå eller om vi kunne nå videre ved i højere grad at fokusere på brugerens behov. Men det sidste rejser nye spørgsmål: hvad er behovet hos en bruger af en dokumentationsordbog som Ømålsordbogen? Og hvem er vores brugere i det hele taget? 27

28 Anna Helga Hannesdóttir, Margunn Rauset och Aldís Sigurðardóttir ; ; En-, två- eller flerspråkig ordbok? Inom ramen för ISLEX-projektet framställs nu ordböcker med isländska som källspråk och de skandinaviska språken danska, norska (både bokmål och nynorska) och svenska som målspråk. Ordböckerna kommer att finnas gratis tillgängliga på nätet. Källspråksredaktionen vid Árni Magnússon-institutet för isländska studier tar fram och bearbetar det isländska material som respektive målspråksredaktion förser med ekvivalenter, parafraserade förklaringar och översättningar (se Halldóra Jónsdóttir och Þórdís Úlfarsdóttir 2008). Källspråksmaterialet bygger på en särspråklig analys av isländskan och materialet är avsett att kunna fungera som källspråksmaterial med vilket annat språk som helst som målspråk. En enspråkig redovisning av källspråket är sällan helt oproblematisk ur det kontrastiva perspektiv som tillkommer i kontakten med ett målspråk ännu mindre i kontakten med fyra målspråksvarieteter såsom här är fallet. I ISLEX- projektet aktualiseras kontinuerligt alla de välkända problem som förknippas med den tvåspråkiga lexikografin (se exempelvis Anna Helga Hannesdóttir & Jón Hilmar Jónsson 2001). Eftersom källspråksmaterialet är avsett för flera målspråk samtidigt finns litet utrymme för en kontrastiv analys, vilket leder till att de egenskaper hos ett uppslagsord som redovisas i källspråksmaterialet är olika relevanta för de olika målspråken. Sålunda kan lexemindelningen vara för detaljerad för något av målspråken men adekvat för andra. Språkproven kan vara belysande för själva lemmats konstruktionsmönster, samtidigt som de kan innehålla andra komponenter lexikaliska, syntaktiska eller encyklopediska som är svåra att hantera för något eller några av målspråken. Vidare kan egenskaper hos lemmat som är de mest adekvata ur respektive målspråksperspektiv saknas i källspråksmaterialet. Slutligen kan också olika nationella lexikografiska traditioner råka i konflikt med varandra. I vårt föredrag kommer vi att diskutera några av den tvåspråkiga lexikografins problem med utgångspunkt i en enspråkig källspråksanalys och flera parallella målspråk. Anna Helga Hannesdóttir & Jón Hilmar Jónsson 2001: Að hafa í sig og á. Isländsk fraseologi i ett isländskt-svenskt perspektiv. I: LexicoNordica 8. Halldóra Jónsdóttir & Þórdís Úlfarsdóttir 2008: ISLEX: Islandsk-skandinavisk webordbog. I: Nordiske studier i leksikografi 9. Reykjavík. 28

29 Carsten Hansen Ordbog over Dansk Talesprog (ODT) præsentation af en ordbogsportal På basis af et talesprogskorpus på ca. 6 mio. løbende ortografiske ord, arbejder vi på Danmarks Grundforskningsfonds Center for Sociolingvistiske Sprogforandringsstudier på en Ordbog over Dansk Talesprog (ODT). Korpus består primært af sociolingvistiske interviews optaget Det er designet med henblik på studiet af indflydelsen på talesprogspraksis fra de traditionelle sociolingvistiske variable køn, alder, klasse, men især tid og sted. En refleksion af disse træk hører derfor til ODT s konstituerende træk. ODT insisterer på at en ordbog der konsekvent er baseret på talesprogsdata, på afgørende punkter adskiller sig fra den skriftsprogsbaserede ordbog. Det drejer om lemmabestanden, morfologiske paradigmer, syntaktiske mønstre, betydningsvarianter og om de pragmatiske og diskursive niveauer mm. ODT er sig sin rolle som dataredaktør bevidst. Ud over de redigerede ordbogsartikler vil ordbogsportalen indeholde en række bokse med oversigts- hhv. dybdegående artikler om talesprogsfænomener dokumenteret i korpus og relateret til ordbogsartiklerne. Brugeren kan i den endelige version forhåbentlig gå bag om de redigerede fremstillinger såvel i ordbogsartikler som i bokse ved at foretage direkte søgninger i korpus, men fra starten dokumenteres søgningerne i artiklens dokumentationsdel. ODT er designet som en netbaseret ordbogsportal med mulighed for kontrastive parallelsøgninger i et skriftsprogskorpus og parallelopslag i primært skriftsprogsbaserede ordbogsressourcer sådan som de allerede foreligger. Arbejdet med ODT rummer en række teoretiske og metodiske udfordringer, fx: Kan det forsvares udelukkende at udarbejde ordbogen på basis af en ortografisk transskription eller skal lyd inddrages både i skrivning af artikler og i dokumentationen? Er det rimeligt at overtage det literale lemmabegreb, eller er det nødvendigt at etablere et oralt? I hvor høj grad kan det forsvares i analysen og dokumentationen at nedtone multimodale dimensioner som lyd, gestik mv.? I præsentationen vil de skitserede træk ved ODT blive eksemplificeret og udfordringerne uddybet og udvidet. 29

30 Helgi Haraldsson Islandsk-tsjekkisk / Tsjekkisk-islandsk ordbok Orientering Høsten 2005 kontaktet dr. Marta Bartošková undertegnede med tanke på samarbeid ved utarbeidelse av en islandsk-tsjekkisk / tsjekkisk-islandsk ordbok. I november 2009 undertegnet disse to en bindende avtale med forlaget Leda i Praha om utgivelse av en slik ordbok. Manus skal være forlaget i hende innen utgangen av Dette innlegget tar for seg de viktigste prinsippene og metodologien for verket samt andre relevante opplysninger. 30

31 Ylva Hellerud Översättaren som lexikograf Översättarens behov av referensmaterial och hjälpmedel beror i hög utsträckning på källtextens natur. Översättning av skönlitterära texter kräver precision och fantasi när det gäller konnotativ och pragmatisk ekvivalens, vid översättning av facklitteratur är kunskaper i källtextens ämnesområde av stor vikt. När det gäller de klassiska skolspråken engelska, tyska, franska, spanska är det vanligt att översättaren specialiserar sig, inte bara med avseende på skön- och facklitteratur, utan även inom dessa genrer. I Sverige finns också en lång tradition av översättning från dessa språk, och utbudet av tvåspråkig referenslitteratur är varierat, både vad gäller nivå och ämnesinriktning. Ägnar man sig yrkesmässigt åt översättning av isländska texter inskränks möjligheten till specialisering. Utbudet av relevant referenslitteratur är dessutom högst begränsat. Inom det så kallade ISLEX-projektet är lanseringen av en ny, digital isländsk-svensk ordbok nära förestående. För översättaren vore det naturligtvis önskvärt att en ny isländsk-svensk ordbok blir så allsidig som möjligt. Ett klassiskt problem inom lexikografin är utrymmesbrist, men i och med den digitala tekniken kan det problemet betraktas som eliminerat. Innebär det att den digitala ordboken bör vara av mer encyklopedisk karaktär än den traditionella pappersordboken? Jag kommer i det följade att belysa arbetet med den isländsk-svenska delen av ISLEX-projektet med utgångspunkt i översättarens behov. Jag kommer att visa på situationer då översättaren behöver hjälp av andra resurser än redan förvärvade kunskaper. Jag berör också vilka erfarenheter man som översättare kan ta med sig in i arbetet med en tvåspråkig ordbok och på vilket sätt översättarens krav på en ordbok kan skilja sig från både lexikografens möjligheter och den icke-professionelle användarens behov. 31

32 Petter Henriksen Massive ordbokspalter i transparent presentasjon NAOB på nett: samspillet mellom datastruktur, innhold og brukergrensesnitt Det Norske Akademis store ordbok (NAOB) publiseres digitalt i Omdannelsen av 1900-tallets massive Norsk riksmålsordbok til et brukerorientert storverk på Internett stiller spesielle krav til datastrukturering og presentasjonsteknikk. NAOBprosjektet tar mål av seg til å gi norsk allmennhet og vitenskapelig miljø et lett tilgjengelig og autoritativt leksikografisk standardverk for bokmål og riksmål, men også en hensiktsmessig plattform for fremtidens løpende oppdatering og videreføring. Internett-publisering gir helt andre muligheter for brukervennlige løsninger enn forrige århundres bokformat dersom man gjør riktige valg datastrukturelt. Petter Henriksen vil i sitt foredrag gi en systematisk fremstilling av NAOBprosjektets erfaringer og tilnærmingsmåter, forhåpentlig med relevans for andre omfangsrike nasjonale ordbokprosjekter i fremtiden. 32

33 Lars Holm Russin i kakan eller Finns det ord i Swedbergs Swensk Ordabok som vore värda att återuppliva? Språkvetenskap är numera normalt både objektiv och deskriptiv. För att röra om i grytan lite hade jag tänkt att denna gång närma mig ordskatten i Swedbergs Ordabok i både subjektiv och normativ anda. Varje århundrade sedan stormaktstiden har haft (minst) en hängiven dyrkare av äldre skedens ordförråd: Stiernhielm (1600-talet), Spegel (1700-talet), Rydberg (1800- talet), Collinder (1900-talet). Deras insatser för att berika svenskan med fornord (gärna med isländska rötter) har i stort sett varit resultatlösa, trots ambitiösa ordboksprojekt och revision av egna texter. Om Swedberg ska räknas till dem som ville återuppliva fornord är mera tveksamt, men han visar ofta påverkan från Spegel i valet av uppslagsord. Nu hoppar jag i tiden och betraktar Swensk Ordabok som det fornspråk som kanske skulle kunna berika 2000-talets svenska. Stiernhielm och de andra har vad jag vet inte fått någon efterföljare i vår tid. Så jag kränger på mig ledartröjan. Vilka russin jag funnit avslöjas i Lund i maj

34 Jon Holmen och Oddrun Grønvik Norsk dialektatlas i digital utgåve og språklege data på kart Kart kan nyttast til å heimfesta språklege fenomen frå lågaste nivå, som utbreiing og former av einskildord, til høgaste, som er grenser for og utbreiing av ulike språk eller språkfamiliar. For ordboksverk som byggjer på eller integrerer talemålsdata er kart eit viktig supplement til heimfesting i tekst. Teknologien bak digitale kart er i rask utvikling og gjer visualisering av språklege data på kart til eit fagleg vekstområde. I dette føredraget vil vi sjå på korleis kartfesting av språklege data kan stø opp om talemålsstødd leksikografi, med NO 2014 som døme. Ved Målførearkivet, Universitetet i Oslo finst det om lag 600 målførekart frå tida Dei byggjer på eit systematisk registreringsarbeid ved Målførearkivet, UiO, og skulle bli eit bidrag til Atlas Linguarum Europae (1965 -). Karta er no fotoskanna og ligg i ein søkbar database på nettet (frå juni 2010) ( Sidan 2008 er det arbeidd med ei fulldigitalisering av informasjonen på karta innanfor eit digitalt noregskart. Føremålet er å auka høvet til å søkja i og jamføra dei språkfenomena som karta syner. Med karta i digital versjon kan ein sjå kartlag med ulike egenskaperoppå kvarandre. Det blir såleis mogleg å søkja med fleire og meir samansette søkjeargument enn eit einskild kart kan visa. Den underliggjande modellen for framsyninga er gjord mest mogleg generell. Utgangspunktet er at karta representerer ei samankopling av målføreformer, lokale informantar og stader, som står på lågaste trinn i i kvar sin omgrepsstige. Føremålet med modellutviklinga er å laga eit system som forenklar lagring av språklege data med kopling til stad og informant, og generera meir generell kartinformasjon (områdemerking og isoglossar) frå detaljinformasjonen. Verktyet for digitaliseringsarbeidet er ArcMap. Den digitaliserte kartinformasjonen er lagra i Oracle Spatial. Verktyvalet er relevant for føremålet og vil bli kommentert i føredraget. 34

35 Louise Holmer SAOL Hist samtliga upplagor av SAOL i en och samma databas SAOL, Svenska Akademiens ordlista, har hittills utkommit i tretton upplagor. Den första upplagan från 1874 till och med den femte upplagan är ganska lika varandra med avseende på lemmalistan; alla innehåller ungefär lemman. Från och med den sjätte upplagan (1889) ökar lemmaantalet något för att kulminera i och med nionde upplagan och dess lemman. På senare tid har lemmalistan dock reducerats betydligt till att idag innehålla ungefär lemman. Projektet SAOL Hist syftar bland annat till att samla alla upplagorna i en och samma databas. De senaste upplagorna, nummer 11 13, finns i digitalt format medan de tidigare bara finns i bokform. De tidiga upplagorna har därför skannats in och bearbetats digitalt för att kunna göras sökbara. Tanken är att man, när materialet är färdigbearbetat, ska kunna göra ett antal sökningar som t.ex. vilket år ett visst ord kom in i ordlistan och i vilka upplagor det har funnits med. Med hjälp av SAOL Hist tydliggörs alltså omsättningen av SAOL:s lemman under 140 år. I presentationen ges en vidare introduktion till projektet och exempel på dess användningsområden. 35

36 Henrik Hovmark Seddelsamling og tekstkorpus forskelle og ligheder i ordbogsarbejdet Jeg arbejder til daglig på Ømålsordbogen, en ordbog over dialekterne på Sjælland, Lolland-Falster, Fyn og omliggende øer i perioden Når jeg og mine to kolleger i dag fortæller at det primære grundlag for ordbogen er en seddelsamling, bliver vi ofte mødt med undren. Nogle synes at arbejdet er spændende og fascinerende. Men undertiden kan man også spore en vis tvivl om grundlaget for en sådan ordbog: Er håndskrevne sedler, i visse tilfælde kun en håndfuld eller færre, virkelig tilstrækkelige til at udarbejde en hel ordbogsartikel? Ikke desto mindre har denne arbejdsmetode, dvs. ordbogsredigering baseret på excerpering, været enerådende i leksikografien indtil for ganske få år siden, hvor it-teknologien ændrede datagrundlag og arbejdsmetoder væsentligt. Jeg har selv arbejdet med korpusbaseret leksikografi som redaktør ved Den Danske Ordbog. Jeg vil i dette foredrag tale om forskelle og ligheder i ordbogsarbejdet på basis af henholdsvis seddelsamling og tekstkorpus. Med udgangspunkt i en beskrivelse af praktiske forskelle i det daglige arbejder vil jeg fokusere kritisk på forholdet mellem det empiriske grundlag, de daglige arbejdsprocesser og det færdige produkt: Hvilke konsekvenser har det at grundlaget er kvalitativt udvalgte excerpter? Hvilke fordele og ulemper kan der være forbundet med at arbejde med tekstkorpora og med ordbogsredigering der baserer sig på fast definerede oplysningstyper? Hvilke krav stiller de forskellige arbejdstyper til redaktørerne? Hvordan sikrer man at oplysningerne i de færdige artikler er repræsentative for faktisk sprogbrug? Hvornår er en seddelsamling repræsentativ? Hvornår er et tekstkorpus? Og kan man kalde en seddelsamling for et korpus? 36

37 Gunnlaugur Ingólfsson De første islandske ordbøger Omkring midten af det 17. århundrede udkom der to ordbøger over det islandske sprog. Initiativtageren til begge bøger var sandsynligvis Ole Worm. Den første, Specimen Lexici Runici, blev skrevet af pastor Magnús Ólafsson (d. 1636) provst i Laufás i Eyjafjörður og udgivet i 1650 i København af Ole Worm. Ordbogens hovedindhold er islandsk oldtidslitteratur, islandske sagaer, konge- og jarlesagaer og ældre digtning, drotkvæde såvel som eddadigte. Den anden ordbog, Lexicon Islandicum, blev forfattet af Guðmundur Andrésson (d. 1654) der opholdt sig i København fra 1649 til sin død. Han var Ole Worms elev og protegé og arbejdede på oversættelser af oldtidslitteratur og det har sandsynligvis været på Ole Worms opfordring at han begyndte at skrive ordbogen. Guðmundur Andréssons ordbog blev udgivet i 1683 i København af P.H. Resen. Den er betydelig større end pastor Magnús Ólafssons ordbog og indholdet er mere omfattende. Ordforrådet stammer ganske vist fra ældre litteratur ligesom i Specimen Lexici Runici, men Guðmundur Andrésson henter sit materiale mange flere steder, eftersom han også henter ord fra samtidig digtning og dagligsproget foruden et stort antal ordsprog og talemåder. I foredraget bliver der gjort nærmere rede for disse to værker og de bliver sammenlignet, både hvad angår indhold og form. 37

38 Ernst Håkon Jahr Ordet jordmor Ordet 'jordmor' blir i Norsk ordbok (bd. 5) forklart slik: "av jord av di fødslar tidlegare gjekk føre seg på jordgolv". Denne etymologien finner vi i de fleste oppslagsverk, men den kan vanskelig sies å være særlig tilfredsstillende. For enda om det kanskje kan vises at fødsler virkelig gikk for seg på jordgolv i tidligere tider fordi det stort sett var jordgolv en hadde den gangen kan dette vanskelig i seg sjøl forklare at fødselshjelperen skulle bli knytta spesielt til akkurat det forholdet. Det må jo også da tross alt ha vært andre deler ved fødselen som var viktigere, enn at den foregikk på et jordgolv, fordi en ikke hadde annet slags golv? En variant av denne jordgolv-forklaringa er at jordmora kalles slik fordi ho løfta barnet opp fra jorda da det var født. Også denne forklaringa er lite sannsynlig, for i slike tilfeller er det heller sjølve handlinga som står i fokus (jf. ty. Hebamme), ikke utgangspunktet for løftinga (jordgolvet i denne forklaringa). I foredraget vil jeg diskutere disse og flere andre forklaringer som er blitt presentert for ordet 'jordmor'. Ordet er å betrakte som uforklart, men det bør generelt etterstrebes ei forklaring som er både innholdmessig og språklig-historisk plausibel. 38

39 Håkan Jansson Parallellkorpusen som resurs i lexikografiskt arbete Den lexikografiska litteraturen har sedan ett antal år noterat möjligheterna att använda parallellkorpusar i lexikografiskt arbete, se t.ex. Atkins & Rundell (2008). Atkins & Rundell ger exempel på två tvåspråkiga lexikonprojekt där parallellkorpusar i någon mån varit aktuella, dels The Oxford-Hachette French dictionary (Corréard et al., 2007) och dels den kommande New English-Irish Dictionary senast beskriven i Atkins et al. (2010). Rapporter från dessa projekt ger dock inte besked om hur och i vilken grad parallellkorpusar har använts. Detta bidrag avser att beskriva arbetet med en förhållandevis liten korpus kompilerad av texter på isländska, danska, norska och svenska ur nyhetsbrev från norden.org. Några lemman väljs ut för närmare undersökning med utgångspunkt i de parallella texterna. Särskilt intresse riktas mot återkommande ordsamband. Korpusens parallella texter används för att jämföra de språkval som träffats av översättare med de förslag till ekvivalenter och konstruktioner som lexikografen ger. Atkins, B. T. S., Adam Kilgarriff & Michael Rundell Database of ANalysed Texts of English (DANTE): the NEID database project. I: Dykstra, Anne (red.) Proceedings of the Fourteenth EURALEX International Congress. Leeuwarden: Fryske Akademy. Atkins, B. T. Sue & Michael Rundell The Oxford guide to practical lexicography, Oxford: Oxford University Press. Corréard, Marie-Hélène, Valerie Grundy, Jean-Benoit Ormal-Grenon & Nicholas Rollin Le grand dictionnaire Hachette-Oxford: français-anglais, anglaisfrançais = The Oxford-Hachette French dictionary: French-English, English- French, Oxford; Paris: Oxford University Press; Hachette Livre. 39