Föräldrastöd börjar ge resultat Nyfiken minister i Södertälje Stora hälsoekonomiska vinster i sikte Vad är egentligen Barns bästa?
|
|
- Linnéa Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 magasin Statens folkhälsoinstituts satsning inom den nationella föräldrastödsstrategin nummer 2 våren 2012 Föräldrastöd börjar ge resultat Nyfiken minister i Södertälje Stora hälsoekonomiska vinster i sikte Vad är egentligen Barns bästa? Magasin föräldrastöd nr 2 våren
2 Vi ska inspirera och sprida goda exempel! Vi har under de senaste åren haft en debatt i Sverige kring föräldrastödsprogrammen och hur pass effektiva de egentligen är. Internationella studier har kommit fram till olika resultat, delvis beroende på vad man lägger in i ordet effekter på föräldrar, på barnen, på lång eller kort sikt, för de som har eller inte har problem. I vår roll som nationellt kunskapscentrum kan vi även konstatera att det finns en brist på svenska studier studier som undersöker hur föräldrastödsprogrammen fungerar för svenska familjer. Vi börjar dock få lite mer klarhet i frågan. I detta nummer av Magasin föräldrastöd presenterar vi exempelvis intressanta resultat från den så kallade NJF-studien (Nationell Jämförelse av Föräldrastödsprogram), där fyra föräldrastödsprogram utvärderats. Resultaten är på kort sikt positiva föräldrarna känner sig stärkta i sitt föräldraskap och problembeteenden hos barnen minskar. Vi väntar med spänning på resultaten från långtidsutvärderingen. I ett annat reportage, från ett av föräldrastödsprojekten i Skara, presenterar vi även resultat som visar att kommunen har gjort hälsoekonomiska vinster genom att satsa på föräldrastödsprogrammen och samverkan mellan förvaltningarna. ett reportage från ett av föräldrastödsprojekten i Linköping, utgör ett exempel på en samverkansform och en hälsofrämjande arena för föräldrar och deras barn. Slutligen behövs också djupare reflektion kring föräldrastödet. I artikeln Barns bästa omstritt begrepp får vi möta två av våra föräldrastödsforskare i en mer djuplodande intervju om barns perspektiv på föräldrastöd. Detta nummer av Magasin föräldrastöd är med andra ord fullproppat med goda exempel! Vår förhoppning är att vi kan inspirera er på lokal och regional nivå att fortsätta ert viktiga arbete med föräldrastöd. Trevlig läsning! Sarah Wamala, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut Föräldrastödsprogrammen är dock bara en pusselbit av många i ett väl utvecklat föräldrastöd. Det behövs ett brett utbud av olika former av stöd för att möta föräldrars olika behov. Läs reportaget om Community Readiness Model ett praktiskt verktyg för att undersöka kommuners behov och beredskap för att arbeta med föräldrastöd. Det behövs även strukturer för att genomföra aktiviteterna. Familjecentralen, som är fokus för Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2012 ISBN (pdf) ISBN (print) Redaktion: Johanna Ahnquist, Elsa Rudsby Strandberg, Frida Persson, Anja Bloss Grafisk form: Syre, Östersund Omslagsfoto: Varina och Jay Patel/Photos.com Tryck: Elanders Sverige AB 2012 Fler exemplar av denna tidning kan beställas på Använd gärna innehållet i denna tidning men kom ihåg att ange källan. 2 Magasin föräldrastöd nr 2 våren 2012
3 Är din kommun redo att arbeta med föräldrastöd? För att få svar på den frågan har 19 kommuner i tre föräldrastödsprojekt provat Community Readiness Model (CRM). Modellen beskriver hur medveten och redo en organisation är till att börja arbeta med ett specifikt ämnesområde. Skalan går från ingen medvetenhet till hög nivå av ägande. Text: ANJA BLOSS 9. Hög nivå av ägande 8. Fastställelse 7. Stabilisering 6. Igångsättning 5. Förberedelse För att identifiera förändringsbenägenheten intervjuas nyckelpersoner i organisationen. Dessa personer sitter centralt, har goda kunskaper om hela organisationen och är insatta i det aktuella problemområdet. Alla intervjuer poängbedöms utifrån en niogradig skala för en samlad bedömning av förändringsbenägenhet. Intervjufrågorna är inriktade på sex olika områden: nuvarande insatser inom organisationen, kännedom om insatserna, ledarskap, arbetsklimat, kunskap om ämnesområdet samt resurser förknippade med ämnesområdet (personal, tid, pengar, lokaler). Community Readiness Model (CRM) visar klart var organisationens svagaste länk är och ger förslag på åtgärder för respektive område. Organisationen kan därmed snabbt höja sin beredskap till förändring. Inom ramen för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd har tre projekt testat att använda CRM. Projekten inleddes med en kartläggning av totalt 19 kommuners föräldrastödsarbete med hjälp av CRM. En majoritet av kommunerna befann sig då på steg 4 eller 5. De bedömdes ha en låg kunskapsnivå om föräldrastöd men en högre nivå av resurser och insatser. För att se om eventuella skillnader uppkommit över tid gjorde kommunerna en uppföljande CRM efter 18 månader. Den visade att beredskapen till förändring hade höjts i nio kommuner, låg kvar på samma nivå i åtta kommuner och hade sänkts i två kommuner. En förklaring till att beredskapen till förändring sänkts i två kommuner kan vara att föräldrastödsarbetet stoppades upp av omorganisationer i kommunerna. 1. Ingen medvetenhet 3. Låg medvetenhet 2. Förnekelse Är du intresserad av att använda dig av CRM i din kommun? Kontakta Mårten Åhström, folkhälsovetare, Stockholms läns landsting, telefon: , e-post: marten.ahstrom@sll.se 4. Förplanering Community Readiness Model en niogradig skala för bedömning av förändringsbenägenhet. Källa: Mårten Åhström Projektet Föräldrakraft i Spånga Tensta, är ett projekt som har provat CRM. Projektledare Gerd Lundquist tycker att de har haft nytta av CRM i planeringen av vilka aktiviteter de skulle satsa på i projektet. Att vi satsade på en minimässa där olika verksamheter fick beskriva hur de arbetade med föräldrastöd var en direkt följd av den första CRM-undersökningen i maj Där såg vi att vi behövde jobba mer med organisationens kännedom om insatserna. Gerd berättar vidare att de fick vägledning i att öka kunskapen om ämnesområdet generellt föräldrastöd. Det ledde till föreläsningar och diskussioner vid stadsdelens regelbundna samverkanskonferenser om vad ett generellt föräldrastöd innebär och vilka vinster verksamheterna ser i att erbjuda ett generellt föräldrastöd. Det är kommunernas samverkan med en forskargrupp på Karolinska Institutet och STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) som gjort att CRM provats inom projekten. Forskarna vill ha bättre kunskap om framgångsfaktorer och hinder i det lokala utvecklings- och implementeringsarbetet. Mårten Åhström, folkhälsovetare vid Stockholms läns landsting, har genomfört ett flertal CRM-kartläggningar för kommunernas föräldrastödsarbete och konstaterar: En förklaring till att kommunerna ligger på en hög nivå för insatser och resurser kan vara att det från nationellt och regionalt håll har spridits flera metoder och aktiviteter, samt att det har funnits ekonomiska medel att söka. Resultatet stämmer också väl in på det CRM har visat inom andra ämnesområden att insatser och resurser ofta ligger högt. Mårten har även använt CRM inom t.ex. begränsning av tillgängligheten till alkohol i alla åldrar och säkra skolvägar. Ett nytt ämnesområde som Mårten ska arbeta med framöver är ledarskap i klassrummet. Mårten och hans fyra kollegor arbetar i hela Sverige på uppdrag av olika kommuner. Magasin föräldrastöd nr 2 våren
4 Cope, Komet, De otroliga åren och Connect har alla ingått i en stor landsomfattande forskningsstudie av föräldrastödsprogram. Studien visar att föräldrastödsprogrammen på kort sikt ger goda resultat föräldrarna blir stärkta i sitt föräldraskap och barnens beteendeproblem minskar! Text: JOHANNA AHNQUIST Nationell utvärdering av föräldrastödsprogram I Sverige används i dag ett antal föräldrastödsprogram, eller föräldrakurser, som fokuserar på samspelet mellan förälder och barn. Internationella utvärderingar har visat att föräldrastödsprogrammen, åtminstone på kort sikt, ger föräldrar stöd i att utveckla ett positivt samspel och en tydligare kommunikation med sina barn. Barnen bråkar mindre och konflikterna blir färre. Ny svensk forskningsstudie Få svenska studier har dock prövat hur effektiva dessa är när de ges i ett svenskt sammanhang, och få har jämfört de olika utbildningarna med varandra. Detta har nu en stor svensk forskningsstudie rått bot på. Vi har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera några av de vanligaste föräldrastödsprogrammen i Sverige. De program som ingår i studien riktar sig främst till föräldrar som har barn med uttalade problem, exempelvis beteendeproblem, och som upplever problem i sitt föräldraskap, säger Håkan Stattin, forskare vid Örebro universitet. Håkan är forskningsledare för studien som går under namnet NJF-studien (Nationell Jämförelse av Föräldrastödsprogram), som han genomför tillsammans med Pia Enebrink, forskare vid Karolinska Institutet, och Kjell Hansson, forskare vid Lunds universitet. Syftet är att undersöka hur effektiva föräldrastödsprogram är för att förstärka föräldraskapet och minska barns psykiska ohälsa och sociala problem, förklarar Håkan. I studien har de fyra föräldrastödsprogrammen Connect, COPE (The Community Parent Education Program), De otroliga åren och Komet ingått. För att ge svar på om programmen har effekt har utvärderingen skett i form av en randomiserad kontrollerad studie (RCT). Studien genomfördes på orter som kunde erbjuda föräldrarna två av de fyra program som ingick i utvärderingen. Föräldrarna fördelades slumpmässigt till något av de två program som kunde erbjudas på orten, alternativt att läsa en bok om föräldraskap på egen hand. Under det första året genomfördes 76 föräldragrupper i 25 olika kommuner, där sammanlagt 980 föräldrar deltog. Effekter på kort och lång sikt Forskarna har nu redovisat sina första resultat. Vi har i den första studien koncentrerat oss på att göra jämförelser mellan de fyra föräldrastödsprogrammen, berättar Håkan. Alla de fyra programmen visar på kort sikt (4 5 månader efter programstart) goda resultat. Skillnaderna mellan programmen är ganska små. Det betyder att även om de fyra program som vi studerat närmare skiljer sig åt teoretiskt (vissa är byggda på beteendeteorier medan andra på anknytningsprinciper) så är deras effekter ganska likartade. Även i familjer med krävande barn, t.ex. barn med adhd-diagnos, är förbättringen stor. De preliminära långtidsanalyserna visar att de goda effekter som fanns efter att programmet avslutades håller i sig åtminstone ett år därefter. Håkan avslutar med att tillägga: Vi har idag klart för oss om effekterna över kort sikt och vi kommer att publicera våra studier i vetenskapliga tidskrifter under detta år. Fram till publicering ska man se våra resultat som preliminära. Vill du veta mer, kontakta Håkan Stattin, professor vid Örebro universitet, tel: , e-post: hakan.stattin@oru.se Internationell granskning av föräldrastödsprogram En nyligen publicerad internationell systematisk litteraturöversikt från The Cochrane Collaboration, där en svensk studie av Komet för föräldrar ingår, visar på positiva effekter av föräldrastödsprogram. I denna översikt granskades föräldrastödsprogram för föräldrar med barn i åldrarna 2 12 som har beteendeproblem. Översikten visar att föräldrastödsprogrammen på kort sikt; minskar barnens beteendeproblem stärker föräldrarna i deras föräldraskap minskar föräldrastress, ångest och depression. Översikten pekar dock på att det behövs fortsatt forskning för att kunna uttala sig om effekter på lång sikt. 4 Magasin föräldrastöd nr 2 våren 2012
5 Foto: Jaren Wicklund/Photos.com Effekter av föräldrastödsprogrammen: Stressen minskar bland föräldrarna. Föräldrarna slutar reagera negativt på barnens beteende. De börjar se barnets perspektiv. Bättre relationer. Föräldrarna känner ny glädje i sitt föräldraskap. Föräldrarnas kompetens, tilltro till egen förmåga och tillfredsställelse med föräldraskapet ökar. Barnens beteendeproblem minskar. Slutsatser: När föräldrar har problem med sina barns beteenden tycks föräldrastödsprogrammen förbättra barnens beteenden. När föräldrar har problem i sin egen föräldraroll, tycks strukturerade föräldrastödsprogram reducera föräldrarnas stress och hjälper dem att återfå sin tillfredsställelse att vara förälder. Magasin föräldrastöd nr 2 våren
6 I Skara kan man konsten att implementera föräldra 6 Magasin föräldrastöd nr 2 våren 2012
7 Tajming är oerhört viktigt. I vår kommun fanns sedan tidigare engagemang och ett tydligt politiskt beslut om att skola och socialtjänst gemensamt skulle arbeta förebyggande för barn och unga. När sedan Statens folkhälsoinstituts regeringsuppdrag Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och unga kom 2008, kunde vi konkretisera mål och visioner. Det säger Pia Svensson, projektledare för det framgångsrika projektet Triaden som Skara kommun genomfört i samarbete med Lunds universitet. Text: helena bredberg stöd Foto: ulrica Zwenger De tre förebyggande föräldrastödsprogram man valde att arbeta med var De otroliga åren, Marte meo och samordning (MoS) samt Funktionell familjeterapi. Alla tre bygger på en genomtänkt samverkan och tillsammans täcker de in åldersgrupper från 3 18 år. Pia, som har lång erfarenhet både inom socionomyrket och av Skara, hade redan innan hon anställdes engagerat sig kring forskning och introduktion av Marte meo-metoden. Program som fått stort genomslag De otroliga åren riktar sig till föräldrar med barn som är 3 8 år. Hit söker sig föräldrar som själva tycker att deras barn till exempel aldrig lyssnar, är trotsigt och argt eller att man som förälder ibland är ilsken och högljudd. Programmet går ut på att lära sig att bemöta sina barn på ett nytt sätt genom lek och beröm. Här har föräldrarna tolkningsföreträde, alla som är intresserade får vara med, berättar Pia. Vi vill ha så få avhopp som möjligt. Det har vi lyckats bra med bland annat genom att informera föräldrarna så att de är förberedda på att de får läxor att göra till varje gång. Vi är också måna om att göra ett första hembesök och det är även då vi brukar få med papporna. Vi bjuder på fika och ordnar barnpassning, men är alltid noga med att hålla tiderna så att vi inte håller på för länge. Varje grupp brukar bestå av ungefär sex till åtta barns föräldrar. Programmet omfattar tolv träffar där man arbetar utifrån styrda teman. De leds av två utbildade gruppledare, en från skolan och en från socialtjänsten. Det är ett konkret sätt att samverka genom att tillföra resurser från två håll. I snitt har man haft två grupper per år. För att kunna utvärdera har man bett föräldrarna att svara på ett antal frågor, bland annat hur de upplever att de kan påverka barnets beteende, både före, under och efter genomfört program. De föräldrar som sökt sig hit har ofta hört andra föräldrar som sagt att det är bra, att det fungerar. Vi har även uppmärksammats mycket i lokalpressen genom positiva berättelser och intervjuer med exempelvis utbildningsledare. Vi har också annonserat en del lokalt, säger Pia. > Magasin föräldrastöd nr 2 våren
8 Foto: Alison Trotta-Marshall/Photos.com > Program för bättre samspel Marte meo är det andra föräldrastödsprogrammet som ingått i projektet och omfattar barn mellan 4 och 12 år. Det hjälper föräldrar och pedagoger att samspela bättre med barn och unga. Även här är samverkan den röda tråden både mellan hemmet och skolan och mellan kommunala förvaltningar. Utifrån det faktum att skolan har stor betydelse för den framtida hälsan känner sig Pia nöjd med att man tidigt involverade specialpedagogerna. Det är förskolan och skolan som är arenan här. Barnet behöver stöttas hemifrån att få hjälp att lösa problem som uppstår i situationer och relationer på skolan. Här tar pedagogen initiativet till samordningsträffar på skolan om föräldrarna lämnar sitt samtycke. Min erfarenhet är att föräldrar ofta själva vet när de behöver stöd, och det är inte alltid det behövs hemma. Däremot är föräldrarna alltid med på samordningsträffarna, som är ett forum för de vuxna kring barnet. Vi lägger stor vikt vid att specialpedagogerna är i skolan och att socionomerna arbetar med familjestöd. Båda är utbildade i programmet och det finns alltid en neutral samordnare med, exempelvis en handläggare inom LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) eller någon från barnpsyk, förklarar Pia. Program för hela familjen Det tredje programmet, Funktionell familjeterapi, syftar till att stärka relationer och kommunikationen i familjer där ungdomar hamnat snett. Kursen vänder sig till barn och ungdomar som är år och bygger på en samtalsserie tillsammans med barnet och hans eller hennes familj. Det är en ren familjeterapeutisk metod där vi har två utbildade familjebehandlare. De arbetar i nära samarbete med skolornas högstadier och rektorerna där. Ofta handlar det om barn som visar påtagliga tecken på problem genom hög frånvaro, aggression, att de begår brott eller har ett begynnande missbruk. Eftersom vi riktar in oss på tidiga insatser generellt och att det här kan handla om en 17-åring som får problem, krävs en snabb insats med tydliga ansvarsområden där alla vet vad de ska göra. Det har vi en bra samordning för att klara idag, säger Pia. Resultatet av en bra strategi Vägen till ett väl fungerande arbetssätt bygger på ett enormt informationsarbete, många möten med föräldrar, personal, utbildning av personal i de olika förvaltningarna och inte minst ett kontinuerligt och evidensbaserat forskningsstöd. En annan anledning till att vi lyckats bra och kommer att kunna fortsätta jobba på samma sätt är att vi satsat på fast personal. Det är den ordinarie arbetsstyrkan som utbildats. Annars brukar det vara en svår period när ett projekt ska implementeras i en fast verksamhet. Vi har redan nu fått indikationer på att forskningsresultaten visat att programmen fungerar bra, 8 Magasin föräldrastöd nr 2 våren 2012
9 Foto: Staffan jönsson Foto: Inga hansson Pia Svensson, projektledare för projektet Triaden. Kjell Hansson, forskare vid Lunds universitet. Vad vi helt klart vet är att satsningen på samverkan kring föräldrastöd lett till minskade kostnader motsvarande drygt 14 miljoner, då man bland annat kunnat erbjuda goda alternativ till att placera barn i familjehem och på institutioner. Pia Svensson, projektledare för projektet Triaden berättar Pia, som haft ett finger med även där genom sin halvtidstjänst som forskningsassistent under projekttiden. Vad vi helt klart vet är att satsningen på samverkan kring föräldrastöd lett till minskade kostnader motsvarande drygt 14 miljoner, då man bland annat kunnat erbjuda goda alternativ till att placera barn i familjehem och på institutioner. Genialiskt att förena praktik och forskning De studier som gjorts i Skara riktar sig mot föräldrastöd och samverkan mellan hem och skola. Tidigare studier visar att föräldrakurser har god effekt oavsett vilken metod man använder, jämfört med att inte delta alls. Snart vet vi om så är fallet även i Skara. Kjell Hansson vid Lunds universitet är ansvarig forskare i projektet och har följt utvärderingen av föräldrakurserna. Han är mycket nöjd med projektet så här långt. Det här är en genialisk konstruktion där man förenar praktik och forskning. Det har gått väldigt bra, tack vare att det funnits engagerade, intresserade politiker och chefer. Förutom stöd från Statens folkhälsoinstitut har även Socialstyrelsen varit delaktiga i projektet och bidragit med pengar, berättar Kjell. Lyckad implementering Kjell blev tillfrågad att delta i projektet när politikerna redan fattat beslutet att arbeta förebyggande för barns och ungas hälsa och att samverka inom kommunens förvaltningar. Tillsammans med kommunledningen valde man sedan ut de tre programmen som inkluderar barn i alla åldrar, från små barn upp till 18 år. Implementeringen av programmen får anses lyckad i och med att så många visat intresse för att delta, totalt föräldrar till ca 200 barn, konstaterar Kjell. Det har inneburit ett omfattande arbete där både forskarna och projektledaren Pia Svensson lagt ned mycket tid på diskussioner och möten med alla inblandade för att komma igång. Det är tack vare Pia som det har fungerat, eftersom hon genom sin halvtidstjänst som forskningsassistent kunnat vara med i verksamheten hela tiden. Utvärdering och resultat Just nu befinner man sig i slutskedet av materialinsamlingen. Det är underlag som utgörs av enkäter där man bett barn, ungdomar, föräldrar och pedagoger skatta en rad frågor bland annat om hur man mår och vad man tycker om föräldrakurserna. Skattningen har gjorts före och efter föräldrastödsprogrammet, med uppföljning efter ett år. Insamlingen har gått över förväntan. Nu håller vi på att utvärdera och kommer att avrapportera i början av maj. Då presenterar vi resultaten. Sedan fortsätter forskningsarbetet med uppföljning av Marte meo under ytterligare två års tid, avslutar Kjell Hansson. Magasin föräldrastöd nr 2 våren
10 Det positiva pratets filosofi familjecentralens signum Tjat fungerar inte, men beröm är extremt effektivt! Från familjecentralerna i Linköping sprids ett nytt framgångskoncept för alla slags föräldrar: prata med dina barn! Text: CATARINA BALDO ZAGADOU Så fort ett barn föds i Sverige kommer barnavårdscentralen in i familjens liv. Att man måste väga och mäta små bebisar, det vet alla. Och, så har det varit länge. Men känslolivet, då? Vart vänder man sig för att få hjälp med den viktiga relationen till mamma och pappa? En modell, som många av landets kommuner prövat, är att ta fasta på att barnavårdscentralen är så välkänd och bygga ut den. Det brukar kallas familjecentraler, och där samarbetar barnmorskor och barnsjuksköterskor med förskollärare och socionomer just för att kunna ge ett samlat stöd till barnfamiljer. Föräldrar, barn och experter träffas I Linköping finns i dag sju sådana centraler för barn upp till fem år och deras föräldrar. Där finns barnavårdscentralen, öppna förskolan och socialtjänstens speciella stödfunktion tillgängliga i samma lokaler. Här kan barn träffa andra barn och föräldrar träffa andra föräldrar och om de vill: olika experter. Tanken är att man så tidigt som möjligt i föräldraskapet ska få tillgång till ett brett stöd. Men all verksamhet bygger på frivillighet, berättar Mats Mikiver på kommunens sektion för resurs- och stödverksamhet. Han erkänner att det inte finns några forskningsresultat att peka på eftersom området är svårbeforskat, men tillägger: Det finns inget som talar för att det här inte ska vara bra. Foto: Aira Olsson 10 Magasin föräldrastöd nr 2 våren 2012
11 I Linköping erbjuds kurserna Småbarnsliv, COPE (The Community Parent Edication Program) och Komet som bygger på moderna forskningsrön och handlar om hur man hittar en bra balans mellan att sätta gränser och visa värme och kärlek. Kurserna ges ofta på kvällstid, och kursledarna kan vara personer som jobbar på familjecentralen. Det handlar inte om att gå dit och prata om sig själv och sina tillkortakommanden, utan om att prata rent principiellt om hur det är att vara förälder, och peppa varandra. Föräldrakurserna är stärkande för alla. Både för den som vill diskutera med andra och förbättra sig ytterligare, och för den som upplever att han eller hon har det kämpigt i sin föräldraroll. På kursen inser man snabbt: Jag är inte ensam. Att vara förälder är inte lätt för någon. Berömma barnen Hur gör man då för att hitta den där balansen mellan gränser och värme? Mats Mikivers svar kommer direkt: Fokusera på det positiva! Negligera så mycket som möjligt av det negativa. Tjata inte, sätt bara gränser när du absolut måste, för barnets säkerhet, till exempel. Fungerar det verkligen? Absolut, säger Mats. Nyligen kom ett par, som använt sig av familjecentralens positiva filosofi, tillbaka och berättade hur de för första gången hade nått fram till sitt barn. De hade gett sitt barn beröm, vilket de aldrig hade gjort förut. Barnet hade i sin tur börjat säga hur mycket han tyckte om sin mamma och pappa, och det hade han aldrig gjort förut. Är det detta vi föräldrar missar: att berömma våra barn? Ja. Vi ser ofta bara våra barn när de gör fel. Men när de leker lugnt och stillsamt då säger vi ingenting. Då tänker vi bara skönt, äntligen kan jag ta en kopp kaffe, säger Mats. Istället borde vi se och bekräfta. Säga till barnen: Vad bra att ni leker!. Filosofin genomsyrar allt man gör på familjecentralen. Förstärk ditt barn så fort det gör något bra, så att det inte Mats Mikiver, på sektionen för resurs- och stödverksamhet, Linköpings kommun. Vad är demokrati om inte kommunikation? Jobbigt, ja, men vad är alternativet? måste göra något dumt för att få uppmärksamhet. Allt det här bygger på tanken att kommunikationen mellan barn och föräldrar är a och o. Man måste bygga upp en relation, ett förtroendekonto. Vi måste helt enkelt prata med våra barn och skapa en sådan atmosfär att barnen vill prata med oss. Det är aldrig för sent att lära om, understryker Mats. Men man kan behöva hjälp på vägen, och den erbjuder vi. Positiva pratets filosofi sprids Också bland skolans lärare och på föräldramöten sprids nu det positiva pratets filosofi. Undersökningar visar att mellan 70 och 80 procent av allt som lärare säger till sina elever är just tillsägelser. Inte i varenda klass förstås, men rent generellt. Så hur bra kunskapsflöde blir det då? Nej, jag begriper inte det här trycket på kunskap i skolan, säger Mats Mikiver. Först måste man ju skapa en miljö där det är möjligt att lära sig något. Ny forskning från Linköpings universitet visar att föräldrar som gått en kurs blir mindre stressade och känner sig tryggare i sin föräldraroll. Att föräldrarna själva säger att de är nöjda är minst lika viktigt för oss. Två saker sticker ut i kommunens egna utvärderingar som särskilt positiva: att man får träffa andra i samma situation, och att man får prata om sitt barn. Foto: Björn Bertilsson Brobyggarna sprider budskapet till nyinvandrade Också nyinvandrade föräldrar kommer numera till familjecentralerna i Linköping. Så var det inte i början. Då hade många av kommunens somaliska familjer ingen tradition att gå till öppna förskolan. Men tack vare regeringens föräldrastödssatsning har man kunnat anställa så kallade brobyggare, hemspråkslärare och andra personer med till exempel somalisk bakgrund, som nu sprider konceptet också till allt fler nysvenskar. Föräldrakurser kan ge framtida vinster Budgeten för föräldrakurserna i Linköping är ungefär 1,4 miljoner kronor per år. Det är lika mycket pengar som en enda ungdom på institution kostar under ett år. Kan programmet alltså klara en enda familj har det gått med vinst, rent ekonomiskt. Magasin föräldrastöd nr 2 våren
12 Kan förebyggande föräldrastöd ge framtida vinster? Det är en fråga som Karin Rolf försökt få svar på inom projektet Värme & Ramar i södra Kalmar län. Tillsammans med folkhälsosamordnaren inom landstinget, en av kommunernas samordnare och tre ekonomer deltog hon i en utbildning som anordnades av Skandias Idéer för livet. Kursen leddes av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Gruppen gjorde sedan en socioekonomisk beräkning för att se hur mycket kommunerna kan spara långsiktigt genom att satsa förebyggande på föräldrastöd. Siffror som talar sitt tydliga språk. Text: HELENA BREDBERG Karin Rolf är sedan maj 2010 projektledare för föräldrastödssatsningen Värme & Ramar, som innefattar sju kommuner i södra Kalmar län. Hon är socionom och har arbetat länge både inom socialtjänsten och som länssamordnare för förebyggande insatser på Länsstyrelsen i Stockholms län. Karin kan konstatera att det föräldrastöd man inom projektet nu vidareutvecklat och erbjudit i samarbete med andra aktörer som mödra- och barnhälsovården, kyrkan och olika studieförbund har fallit väl ut. Några av föräldrastödsprogrammen har utvärderats och samtliga kommuner fortsätter att erbjuda föräldrastöd enligt Värme & Ramars koncept efter projekttidens slut. Men vissa kommuner säger sig inte ha råd att erbjuda föräldrastöd i den utsträckning man egentligen Barnen är viktiga därför satsar vi på föräldrarna Hur använder vi våra resurser smartast? Rapporten handlar om de kostnader som olika föräldrastödsinsatser genererar, jämfört med de kostnader som kan följa av att inte ge föräldrar stöd under barnens uppväxt. skulle vilja. Och det är här vi ser den stora paradoxen, förklarar Karin. Kostnaderna kommer ju ändå. Förr eller senare. Det var just den problematiken som man utgick ifrån i arbetet med de socioekonomiska beräkningarna av föräldrastödet och som resulterade i rapporten Barnen är viktiga därför satsar vi på föräldrarna. Hur använder vi våra resurser smartast? Stora vinster genom uteblivna kostnader Vi intervjuade personal inom landstinget, barn- och utbildningsförvaltningarna och socialförvaltningarna i tre av våra kommuner, för att ta reda på vilka kostnader som kan vändas till vinster genom ett stärkt föräldraskap. Insatserna för ett barn som utvecklar problembeteende består exempelvis av 12 Magasin föräldrastöd nr 2 våren 2012
13 Hur använder vi våra resurser smartast? 1 COPE-kurs 36 barn kronor Extra kostnader för stödinsatser för 1 barn kronor Extra kostnader för stödinsatser för 1 barn kronor 33 COPE-kurser barn kronor Foto: håkan lundgren Hur använder vi våra resurser smartast? De extra insatserna för ett barn upp till 15 års ålder uppgick i beräkningen till kr. Vi jämförde det med kostnaden för att nå ut till föräldrar i ett tidigt skede genom föräldrastödsinsatser. Summan motsvarar 33 COPE-kurser som omfattar 1188 barn. Karin Rolf, projektledare för föräldrastödssatsningen Värme & Ramar. extra föräldrasamtal, utredning hos barn- och ungdomspsykiatrin, assistent, skolsköterska, kurator, extra läkarbesök och kontaktfamilj med mera. De extra insatserna för ett barn upp till 15 års ålder uppgick i beräkningen till kr. Vi jämförde det med kostnaden för att nå ut till föräldrar i ett tidigt skede genom insatser i form av föräldrastödsprogram. Summan motsvarar 33 COPE-kurser som omfattar 1188 barn, berättar Karin. COPE (The Community Parent Education Program) vänder sig till föräldrar med barn mellan 3 och 12 år, där man i grupp diskuterar sig fram till lösningar på vardagliga familjeproblem. Man kan snabbt räkna ut vad kommun och landsting tjänar på uteblivna kostnader om man lyckas hjälpa ett barn genom föräldrastödsprogram. Rapporten tar även upp rena fallstudier där föräldrar som deltagit i olika program berättar om sin livssituation och hur de kunnat förändra sitt eget beteende och hur det påverkat barnet i positiv riktning. Nytt sätt att se på ekonomi Rapporten har hittills fungerat som en aha-upplevelse för de kommuner som sett den. De som tidigare sagt att det är bättre att satsa pengarna på dem som behöver det, har mer och mer förstått vikten av att även lägga resurserna på tidiga insatser. Rapporten visar tydligt att vinsten blir större om man satsar på generella insatser som vänder sig till alla föräldrar och erbjuder stöd under hela barnets uppväxt. Enligt preventionsparadoxen får barn inom alla grupper, det vill säga såväl problemgrupp och riskgrupp som normalgrupp, problem som vuxna. De flesta barnen återfinns i normalgruppen, eftersom den är störst. Det är ett nytt sätt för de flesta kommuner att se hur de gemensamma pengarna ska satsas på bästa möjliga sätt, säger Karin. Här handlar det om samhällsekonomi. Ser man på kostnaderna ur ett längre perspektiv, upp till 65 års ålder, är det försäkringskassan som får den största utgiften för utanförskap, säger Karin. På senare år har det satsats allt mer på folkhälsofrågor och förebyggande arbete. Något som är positivt, tycker Karin som samtidigt menar att de socioekonomiska uträkningarna på nyttan av förebyggande och tidiga insatser egentligen inte bara gäller föräldrastöd, utan för allt socialt arbete. Rapporten finns att hämta på Magasin föräldrastöd nr 2 våren
14 14 Magasin föräldrastöd nr 2 våren 2012 Foto: ulrica Zwenger
15 Barns bästa omstritt begrepp Det låter så enkelt: Vi satsar på barnen. Men vad betyder det egentligen? Politiker menar en sak, forskarna en annan. Deras uppgift är att problematisera och ställa frågor: Ska vi värna om det enskilda barnet eller barn som grupp? Och hur långt räcker föräldrastödssatsningen när det fortfarande är fattigdom och utanförskap som är det största problemet för barn? Text: CATARINA BALDO ZAGADOU Bengt Sandin är professor vid Tema barn i Linköping, Sveriges största akademiska centrum för kunskap om barn och barns villkor. Nu försöker han sammanfatta: Jag brukar säga att barn behöver detsamma som vuxna: kärlek, trygghet, och inte minst, materiellt välbefinnande. Vad är bäst för barn? Solen lyser starkt genom fönstren i det trånga, bokfyllda tjänsterummet i Temahuset på universitetsområdet. Professorn har bett fil.dr Disa Bergnéhr sitta med i vårt samtal som snirklar sig runt motsägelsefullheten i allas vår syn på barn. Å ena sidan tycker vi, nästan självklart numera, att barn är kompetenta egna individer. De har ju till och med rättigheter fastlagda i den berömda Barnkonventionen, som Sverige skrev under redan för 23 år sedan. Å andra sidan kan man fråga sig i vilken mån vi följer dess andemening, att också barn har rätt att uttrycka åsikter som ska beaktas. Det som är föräldrars bästa är inte alltid detsamma som barns bästa, påpekar Disa Bergnéhr. Hur hanterar man till exempel en tonåring som tycker att hon kvävs hemma? Många föräldrar tycker att den normala frigörelseprocessen är väldigt jobbig. Fattiga barn, då och nu I mer än trettio år har Bengt Sandin ägnat sig åt den knepiga frågan om barns bästa, ända sedan doktorsavhandlingen 1986; Hemmet, gatan, fabriken eller skolan: Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer Den handlar om gatubarn i Stockholm, barn till samhällets fattigaste. Ofta var de föräldralösa eller barn till ensamstående mödrar. Man kan inte låta bli att sucka: Redan då Ja, för nyligen kom ju siffror från Socialstyrelsen som visar att var fjärde ensamstående mamma i Sverige fick försörjningsstöd under Väldigt mycket har hänt sedan 1600-talet. I dag lever vi i ett helt annat välfärdssamhälle. Men spåren av det förflutna är inte utplånade. Och vi ska nog inte inbilla oss att vi är de första som betraktar barn som barn, undervisar Bengt, som är historiker i botten. Även om det kanske är först nu vi ser barn som individer. Åtminstone i teorin. Den största stötestenen för barn i dag, påpekar han, är ofta densamma som förr i världen: Fattigdom. Och många föräldrars brist på tid. Vissa jobbar så mycket att de inte har tid att vara tillsammans med sina barn. Samtidigt som andra har all tid i världen men inte har råd att glädjas åt den. Vi talar om strukturella faktorer nu, som inte påverkas av regeringens, i och för sig eminenta, föräldrastödssatsning. Så långt är satsningen positiv, medger professorn, att den gör att diskussionen om barns bästa kommer upp på bordet, att vi talar om det, sätter fokus på det. Även om den behöver diskuteras mer just ur ett barnperspektiv. Att se helheten Som forskare är han allt lite kritisk. Det ligger i yrkesrollen. Hans utgångspunkt är helikopterperspektivet, helheten, som han och hans kolleger inte riktigt tycker går ihop. För samtidigt som regeringen nu öronmärkt 140 miljoner kronor för olika föräldrastödsprojekt, har ju det gängse välfärdsstödet till svenska > Magasin föräldrastöd nr 2 våren
16 > barnfamiljer minskat på så många håll. När kommuner, för att spara, dragit in på skolsköterskor och skolpsykologer. På bordet framför oss ligger en pinfärsk rapport som Bengt Sandin och Disa Bergnéhr sammanställt. Det är en vetenskaplig utvärdering av föräldrastödssatsningen i Linköping, gjord av ett forskarteam från Tema barn, under Bengts ledning. En av slutsatserna är att det finns en risk att skuldbelägga föräldrar, att fokus blir på föräldrars brister snarare än på den specifika förälderns förutsättningar att åstadkomma (eller icke åstadkomma) en viss typ av förändring. En vinst för alla? Forskarnas slutsats mynnar ut i en fråga: Titeln på föräldrastödsutredningen från 2008 som föräldrastödssatsningen ju bygger på, (vår anmärkning), lyder: Föräldrastöd en vinst för alla. Men går det självklart att säga så? Stöd till föräldrar kan i vissa sammanhang gynna föräldrars ambitioner och behov men vara negativt för barnet, eller tvärt om. Vi bör således vara försiktiga med att betrakta familjen som utgångspunkten och minsta betydande enhet för insatser. Snarare bör vi se en familj som bestående av individer med olika, ibland motstridiga, behov. På rapportens titelblad har Bengt klottrat några stödord inför vårt möte: Barnperspektivet = föreställningar om barndomen och barns rättigheter som de uttrycks i policydokument och lagtexter, och av olika vuxna som säger sig tala för barn. Barns perspektiv = barns röster och handlande. Deras egna möjligheter att komma till tals i ord och praktik. Det är inte givet att de två utgångspunkterna leder till samma resultat. Ska vi värna om det enskilda barnet eller barn som grupp och deras tillgång till socialt stöd? Det gör stor skillnad och leder till skilda politiska konsekvenser. Fler att prata med Frågar man föräldrarna själva och det har man gjort i Linköping är det just tillgången till det gängse välfärdsstödet de säger att de vill ha. De där skolsköterskorna och skolpsykologerna, samt kortare köer till barn- och ungdomspsykiatrin. Överhuvudtaget fler att tala med, när det behövs, innan situationen blir riktigt svår. Två siffror kan vara på sin plats att lyfta fram i sammanhanget: Det har aldrig varit så många förunnat att ha barn i vårt land. Nästan alla fertila kvinnor och icke-fertila också, för den delen har barn i dag. Att vara förälder har kommit att bli ett tecken på normalitet, konstaterar Bengt Sandin. Och vad innebär då det? Jo, att barns välbefinnande berör oerhört många människor. Vilket givetvis också laddar frågan med stor politisk sprängkraft. Den andra siffran är den här: 98 procent av alla 4 5-åringar i Sverige i dag går i förskolan, enligt Skolverkets statistik. Och 79 procent av alla 1 3-åringar. Det gör förstås förskolan till en utmärkt arena för den som vill nå alla föräldrar. Liksom skolan! utbrister Bengt. Skolan är vårt samhälles största sociala välfärdsinrättning. Den ska både lösa sociala uppgifter och fungera som kunskapsförmedling. Forskarna får inte riktigt ihop bilden. Men det gör kanske inte så mycket? Att barndomen är grundläggande för våra förutsättningar att bli harmoniska vuxna och ansvarstagande samhällsmedborgare är det väl ingen som ifrågasätter i dag. Så alla bäckar små, som kan förbättra barns villkor, är förstås välkomna. Läs mer Barnets bästa. En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering av Bengt Sandin & Gunilla Halldén. Barn behöver detsamma som vuxna kärlek, trygghet och inte minst materiellt välbefinnande Foto: Bo Falck Foto: Leo Bergnéhr Bengt Sandin, professor vid Tema barn i Linköping. Disa Bergnéhr, fil.dr vid Tema barn i Linköping. 16 Magasin föräldrastöd nr 2 våren 2012
17 I bokcirklarna väljer föräldrarna själva vilken bok man ska läsa. Nybros bokcirklar har gett ringar på vattnet Foto: karin rolf Text: HELENA BREDBERG I Nybro startade man en helt egen modell för studiecirklar för föräldrar, en modell som nu spridit sig till de övriga sex kommunerna inom projektet Värme & Ramar i södra Kalmar län. Det började som ett samarbete mellan Vuxenskolan och Barnhälsovården där föräldragrupperna erbjöds att fortsätta träffas genom att starta bokcirklar. Idag kan man konstatera att det varit ett vinnande koncept och att det inom projektet hittills genomförts 228 bokcirklar, där totalt föräldrar deltagit. Det här är ett bra sätt att nå många föräldrar inom Barnhälsovården och erbjuda dem en fortsättning av Barnhälsovårdens föräldragrupper. Rent praktiskt har det fungerat så att föräldrarna fått välja mellan ett antal böcker och därefter utsett en av föräldrarna som cirkelledare, som kvitterat ut böckerna hos Vuxenskolan. Alla har fått eget material och man har utgått ifrån en studieplan med diskussionsfrågor. Föräldrarna kommer själva överens om hur många sidor man ska läsa och var man ska träffas hos varandra, på Barnhälsovården eller annat ställe. Gruppen träffas minst tre gånger och därefter kan man, om man vill, bilda en ny studiecirkel med en ny bok. Bokcirklarna är helt kostnadsfria för föräldrarna. Värme & Ramar har betalat ett bokbidrag på 130 kronor per läst bok. Nu när projektet är avslutat tar kommunerna över den kostnaden, berättar Karin Rolf som är projektledare för Värme & Ramar. Under projektets gång har man även tagit fram bokpaket med samma upplägg för tonårsföräldrar, som spridits via skolan. Dessutom vill flera kommuner utöka utbudet och erbjuda bokcirklar även för föräldrar till förskolebarn, något som är under utveckling. Många föräldrar säger sig känna ett behov av att stanna upp och reflektera. Då är just studiecirklar en bra form, förklarar Karin. Bokcirklarna har följts upp av forskare vid STAD (Stockholm förebygger alkohol och drogproblem) och Karolinska Institutet. Bland annat gjordes en enkätundersökning där 55 föräldrar som deltagit i någon bokcirkel under svarade på ett antal frågor. Tre av fyra var nöjda eller mycket nöjda med bokcirklarna som föräldrastöd. Över hälften kände sig stärkta i sin föräldraroll. Hos närmare 89 procent ökade intresset för att delta i fler föräldrastödsprogram och nästan lika många skulle rekommendera andra föräldrar att delta i bokcirklar. Magasin föräldrastöd nr 2 våren
18 Onlineutbildning för föräldrar Projektet Det goda föräldraskapet i Kronobergs län har i samarbete med Linköpings och Örebros universitet skapat en onlineutbildning för föräldrar med barn i åldrarna 2 12 år. Kursen ger via korta filmer konkreta tips, råd och idéer om samspel mellan förälder och barn, baserat på aktuell forskning. Den teoretiska grunden i utbildningen är Acceptance and commitment therapy (ACT), en modern form av kognitiv beteendeterapi. Nätet har en stor outnyttjad potential! Många föräldrar söker kunskap och handfasta råd på nätet. Våra undersökningar visar att ca 75 procent av föräldrar till barn i åldrarna 0 16 år gör det regelbundet. Dessutom finns det ett behov av att skapa nya former av föräldrastöd i ett mer lättillgängligt format än de traditionella föräldrastödsprogrammen. Vi har därför utvecklat denna onlineutbildning, som vi testat i en pilotomgång, och som nu är tillgänglig för alla föräldrar, säger Nikolaus Koutakis, forskare från Örebro universitet. Vill du veta mer kontakta gärna Carina Moser, samordnare Det goda föräldraskapet, Växjö kommun, tel: mobil: , e-post: carina.moser@vaxjo.se Eller gå in på: Hälsa och föräldraskap en kurs på SFI som engagerar I utvecklingsarbetet av föräldraträffarna ABC Alla Barn i Centrum, som vänder sig till alla föräldrar som har barn mellan 3 och 12 år, har vi varit angelägna om att pröva studiematerialet i många olika sammanhang, berättar Gerd Lundquist, projektledare för Föräldrakraft i Spånga-Tensta. Därför blev vi glada när SFI (Svenska för invandrare) i Spånga och Tensta ville vara med och pröva träffarna i sin verksamhet! Samarbetet har lett till en SFI-kurs på temat Hälsa och föräldraskap som omfattar 34 lektioner, där ABC ingår som en modul tillsammans med mödravårdscentralen, barnavårdscentralen, kommunens friskvård och folktandvården. Verksamheten är nu inne på sin tredje termin. Erfarenheterna visar att föräldrarna uppskattar faktakunskaper och information om ny forskning, som förklaras på lätt svenska. Deltagarna är också mycket nöjda med besöken av personal från de olika professionerna. Föräldrarna prövar ABC-övningarna hemma under kursen och många fortsätter sedan använda dem i det dagliga livet. Deltagarna själva säger att de nu känner sig säkrare i kontakten med hälsovården och andra institutioner, konstaterar Gerd. Vill du veta mer kontakta gärna Gerd Lundquist, projektledare Föräldrakraft i Spånga-Tensta, tel: , e-post: gerd.lundquist@stockholm.se illustration: Cecilia Torudd 18 Magasin föräldrastöd nr 2 våren 2012
19 Att stärka föräldrarelationen genom PREP-kurs Forskning visar att allvarliga konflikter mellan föräldrar är en riskfaktor för barns hälsa. I Ovanåkers kommun har man därför, som en del av satsningarna inom ramen för projektet Med förenade krafter utvecklas föräldrastöd de tre F:en, erbjudit PREP-kurser i samarbete med Sensus studieförbund. PREP (Prevention and Relationship Education Program) är en kurs i hur man bättre kommunicerar i en parrelation för att minska risken för låsta och destruktiva konflikter. PREP handlar om att stärka och utveckla förhållandet och ge enkla och effektiva redskap för bättre kommunikation. PREP-kurserna började tas fram under 1970-talet, när skilsmässotalen var höga. Forskare undersökte kommunikationen mellan par och insåg att hur par kommunicerar betyder mycket för om relationen håller. Kurserna har sitt ursprung i USA men här i Sverige används en version som anpassats för nordiska föräldrar. Sensus studieförbund är huvudman för PREP i Sverige. Natalie Engsheden är forskare vid Uppsala universitet och har följt PREP-kurserna, bl.a. genom att intervjua flera av paren som gått kursen. Mycket av det som sägs på kurserna är sådant vi egentligen vet. Men det kan vara väldigt nyttigt att diskutera det igen, säger hon. Det som verkar stanna kvar länge i medvetandet är tänket, att man tänker mer på hur man är mot varandra, hur man pratar och lyssnar och när man väljer att ta upp sina synpunkter. Vill du veta mer kontakta gärna Ulla-Marie Nilsson, projektledare Med förenade krafter utvecklas föräldrastöd de tre F:en, tel: , , e-post: ulla-marie.nilsson@ovanaker.se Nya lärdomar när yrkesverksamma är medforskare I projektet Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning, har yrkesverksamma i Göteborg, Tjörn och Kungälv genomfört telefonintervjuer för att kartlägga vilket stöd som erbjuds dessa familjer. Syftet är att de yrkesverksamma ska få ta del av föräldrarnas berättelser för att sedan kunna använda erfarenheterna i verksamheten. Projektet samlar även in information från yrkesverksamma genom en webbaserad enkät. Frågorna tar bl.a. upp om föräldrarnas behov av stöd överensstämmer med tillgängliga resurser, samt hur samordningen fungerar mellan olika aktörer som ger stöd. Kartläggningen ska vara klar våren I slutet av april ordnas en arbetskonferens där företrädare för olika grupper av professionella, intresseorganisationer, politiker och forskare ska diskutera idéer för förbättringar av stödet som sedan ska implementeras. Foto: cristian chris/photos.com Foto: Marias of Sweden Vill du veta mer kontakta gärna Malin Broberg, projektledare Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, tel: , e-post: malin.broberg@psy.gu.se Magasin föräldrastöd nr 2 våren
20 TÄNK OM Lagom till valborg, en känd riskhelg när det gäller tonåringar och alkohol, drar informationssatsningen TÄNK OM igång igen med olika aktiviteter runt om i landet. Satsningen riktar sig till tonårsföräldrar och syftar till att motverka langning av alkohol till minderåriga. För 2012 har regeringen gett Statens folkhälsoinstitut 4,6 miljoner kronor att fördela till regionala och lokala informationsaktiviteter, och förhoppningen är att samtliga län i landet väljer att engageras i satsningen. TÄNK OM handlar om att öka kunskapen och ge stöd till tonårsföräldrar när det gäller tonåringar och alkohol. Budskapen fokuserar på hur tillgången till alkohol för minderåriga kan begränsas och att föräldrar är viktiga som gränssättare. Arbetet koncentreras till ett antal risktillfällen valborg, skolavslutning, festivaler, skolstart, halloween/höstlov och nyårsafton då tonåringar ofta gör sin alkoholdebut och berusningsdricker. Var femte tjej i nionde klass har druckit sprit den senaste månaden.* Passa på att prata med din dotter när hon går i åttan. På tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol. Statens folkhälsoinstitut i samarbete med * Skolelevers drogvanor 2011, CAN (20 % av flickorna i åk 9 har druckit sprit de senaste 30 dagarna). Ett exempel på budskap i den aktuella TÄNK OM-kampanjen. Kartläggning av föräldrastödet i Sverige Under hösten 2011 genomförde Statens folkhälsoinstitut en kartläggning av arbetet med föräldrastöd i landets kommuner. Intervjuer med nyckelpersoner från totalt 102 kommuner visade att föräldrastödsarbetet kommit en bra bit på väg när det gäller att prioritera och utveckla det lokala föräldrastödet. I hälften av kommunerna är föräldrastöd en högt till mycket högt prioriterad fråga. Det finns en budget för övergripande/samordnande arbete med föräldrastödsfrågor, och det genomförs kartläggningar av behov och efterfrågan på föräldrastöd. Resultaten visar även att den regionala samordningen, likväl som samverkan mellan olika kommuner, ligger på en hög nivå och bedöms fungera på ett bra sätt. Nära tre fjärdedelar av alla kommuner erbjuder ett strukturerat föräldrastödsprogram. ÖPP (Örebro Preventionsprogram) är det föräldrastödsprogram som har fått överlägset störst spridning. Programmet erbjuds i nära 70 procent av kommunerna, följt av Vägledande samspel (ICDP), COPE, Komet för föräldrar och Familjeverkstan som erbjuds i ungefär 40 procent av kommunerna. I snitt erbjuds fyra olika föräldrastödsprogram. Kartläggningen har även försökt ge svar på om det finns skillnader mellan de kommuner som fått del av regeringens satsning (projektkommuner och samverkanskommuner) och övriga kommuner när det gäller det föräldrastödjande arbetet. Resultaten pekar på att projektkommuner och aktiva samverkanskommuner utmärker sig i positiv bemärkelse med bl.a. högre grad av samverkan och ett bredare utbud av föräldrastödsprogram. Dessa kommuner har även i högre utsträckning en budget avsatt för föräldrastöd för år Läs mer om resultaten på Foto: Millanovic/Photos.com 20 Magasin föräldrastöd nr 2 våren 2012
Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011
2012-04-20 Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011 Sammanfattning Under hösten 2011 genomförde Statens folkhälsoinstitut en kartläggning av arbetet med föräldrastöd i landets
Läs merFöräldrastöd i samverkan
Föräldrastöd i samverkan Johanna Ahnquist & Elsa Rudsby Strandberg Avd. för barns och äldres hälsa Statens folkhälsoinstitut Upplägg Introduktion till nationella föräldrastödsstrategin Är föräldrastödsprogram
Läs merRegeringens föräldrastödssatsning
Regeringens föräldrastödssatsning Elsa Johanna Lisen Frida Anja 1 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de uppgifter som Smittskyddsinstitutet och Statens
Läs merVälkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?
Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Marie Cesares Olsson Utvecklingsledare barn och unga Region Örebro län marie-cesares.olsson@regionorebrolan.se 019-602 63
Läs merFöräldrastöd. Enköpings kommun
Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merModersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet
Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden 1 Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE
FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper
Läs merBilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd
Kommun/ Syfte Pågående och avslutade Måluppfyllelse avseende Nationella strategin* hittills Angereds SDF/ Uppsala Utveckla och pröva ett promotivt och generellt föräldrastödsprogram riktat till föräldrar
Läs merABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merSlutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Läs merMinnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan
Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete
Läs merFöräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige
Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell
Läs merFöräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun
Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som
Läs merFÖRÄLDRASKAPSSTÖDJANDE P R OGRAM OCH I N S ATSER I KRONOBERGS LÄN KOMMUNER
Program och insatser är markerade med fet kursiv text. KOMMUNER sidan 1-4 CIVILSAMHÄLLET sidan 5 REGION KRONOBERG sidan 6-8 KOMMUNER ALVESTA KOMMUN - Connect Ett föräldrastödsprogram som sätter fokus på
Läs merFöräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år
Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans
Läs merNYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.
1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i
Läs merVarför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Läs merSå arbetar kommuner, landsting, kommun- och regionförbund och ideella organisationer med föräldrastöd. Kartläggning 2013
Så arbetar kommuner, landsting, kommun- och regionförbund och ideella organisationer med föräldrastöd Kartläggning 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 8 Syfte... 9 Metod... 10 Datainsamling... 10 Intervjuformulär...
Läs merKompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program
Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,
Läs merMotion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs
MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merFöräldrastöd till utrikesfödda föräldrar
Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000
Läs merFöräldrastödets Röda Tråd. Föräldrastöd - en vinst för alla
Föräldrastödets Röda Tråd Föräldrastödsutredningen betänkande presenterades 22 janauari av Inger Davidsson Föräldrastöd - en vinst för alla Föräldrastöd är ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds
Läs merFolkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2008-12-05
Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Saras hus, Henån, kl. 08.30 12.00 Beslutande Övriga deltagande Ledamöter Lars-Åke Gustavsson Inga Göransson Lisbeth Arff Bo Andersson Veronica Almroth
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merStöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren
Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.
Läs merUtvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?
Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev
Läs merFöräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang
Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to
Läs merAtt vara förberedd om stormen kommer deltagande i
Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merRedovisning av uppdraget att fördela medel för att utveckla riktat föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/5353/FH)
GENERALDIREKTÖREN 2012-05-08 HFÅ 2010/69 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdraget att fördela medel för att utveckla riktat föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/5353/FH) Statens folkhälsoinstitut
Läs merRedovisning av uppdraget att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/3577/FH)
GENERALDIREKTÖREN 2012-06-18 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdraget att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/3577/FH)
Läs merKurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015
Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har
Läs merFoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast
FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat
Läs merFörebygga våld mot barn
Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör:
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merKurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012
Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har
Läs merVad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Läs merFöräldraProgram. 5 program, 3 grupper och 3 råd. Hur jag anmäler mig, sid 2 Uppmärksamhetsprincipen, Att sätta gränser, sid 29
FöräldraProgram och grupper Spånga-Tensta 5 program, 3 grupper och 3 råd Hur jag anmäler mig, sid 2 Uppmärksamhetsprincipen, sid 17 Att sätta gränser, sid 29 FöräldraRådgivningen Spånga-Tensta Stadsdel
Läs merGlädje och utmaningar
Glädje och utmaningar Att vara småbarnsförälder idag - Projektet: Stöd till föräldrar med förskolebarn Angered, Göteborg socionom, med.dr Uppdragsgivare: Angereds SDN (Elly Samuelsson) Projektledare: Christina
Läs merProjektdirektiv delprojektet föräldrastöd
Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merCommunity Readiness Model
Community Readiness Model Samhällsmedicin Gävleborg Jessica Tanzilli Sven Persson 1 Hur modellen fungerar i teori och praktik Community Readiness modellen (CMR) beskriver en organisations eller kommuns
Läs merEffektmätning 2010 Omfattande enkät.
Föräldrastöd Ger det något? Effektmätning Unga föräldrars intention Att skolas till förälder Strategier för integration Barnkonventionen i föräldrastöd Implementering av ny metod Hans Löfgren Jan Hjelte
Läs meramiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg
Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas
Läs merNya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merI det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÅtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby
Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa
Läs merPresentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder
2017 Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder FRÅN KURSER I HÄSTVEDA, VITTSJÖ, HÄSSLEHOLM OCH VINSLÖV Inledning Under höstterminen 2017 erbjöd
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merFörebyggandevecka på Fabriken.
Förebyggandevecka på Fabriken. Välkommen till gratis föreläsningar om socialtjänstens förebyggande arbete i år med fokus på tjejer! 20 24 november bjuder och Familjecentralsenheten in till Fabriksgatan
Läs merFÖRÄLDRASKAPSSTÖDJANDE P R OGRAM OCH I N S ATSER I KRONOBERGS LÄN KOMMUNER
Program och insatser är markerade med fet kursiv text. KOMMUNER sidan 1-5 CIVILSAMHÄLLET sidan 6 REGION KRONOBERG sidan 7-9 KOMMUNER ALVESTA KOMMUN - Connect Ett föräldrastödsprogram som sätter fokus på
Läs merSamhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Läs merFÖRÄLDRASKAPSSTÖDJANDE P R OGRAM OCH I N S ATSER I KRONOBERGS LÄN KOMMUNER
Program och insatser är markerade med fet kursiv text. KOMMUNER sidan 1-5 CIVILSAMHÄLLET sidan 6 REGION KRONOBERG sidan 7-9 KOMMUNER ALVESTA KOMMUN - Connect Ett föräldrastödsprogram som sätter fokus på
Läs merSlutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd. Redovisning för åren 2010-2011
GENERALDIREKTÖREN 2012-07-10 NKC 2009/20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd Redovisning för åren 2010-2011 Statens folkhälsoinstitut
Läs merFramgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten
Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 februari 2011 TALARE Örebro universitet Umeå kommun Jan Brännström Jan Hjelte Uppsala
Läs merFÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Läs merProgramfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se
Programfolder 2015 En resurs för personal som arbetar med barn och unga En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Vårt uppdrag barnens bästa Så här arbetar vi Hälsokällan
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merFörälder i Ängelholm. - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun
Förälder i Ängelholm - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun 1 main_foraldrarstod_10_final.indd 1 2017-08-31 13:18:49 main_foraldrarstod_10_final.indd 2 foto Ataljé Lena 2
Läs merFöräldrastöd är det värt pengarna?
Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Mtrl från Inna Feldman, hälsoekonom, Uppsala universitet 1 Hälsoekonomisk analys Kostnadsberäkningar av 18 av de
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merUppföljande undersökning av föräldraskapsstödjande arbete i kommuner som tilldelades utvecklingsmedel under
Uppföljande undersökning av föräldraskapsstödjande arbete i kommuner som tilldelades utvecklingsmedel under 2009-2014 MFoF avser att initiera en uppföljande undersökning av arbetet i de kommuner som under
Läs merEn samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell
Läs merKurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014
Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har
Läs merHur ska framtidens arbete mot hudcancer se ut?
Hur ska framtidens arbete mot hudcancer se ut? Under 2018 ska Regionala cancercentrum särskilt arbeta med prevention och tidig diagnostik av hudcancer. Uppdraget ingår i årets canceröverenskommelse och
Läs merKommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67
Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild
Läs merAVTAL MELLAN STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT OCH STOCKHOLMS STAD AVSEENDE NATIONELL SAMORDNING OCH FÖRVALTNING AV ALLA BARN I CENTRUM (ABC)
AVTAL MELLAN STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT OCH STOCKHOLMS STAD AVSEENDE NATIONELL SAMORDNING OCH FÖRVALTNING AV ALLA BARN I CENTRUM (ABC) AVTAL OM ALLA BARN I CENTRUM - ABC Detta Avtal ( Avtalet ) har denna
Läs merVår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1
Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
Läs merFöräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merVÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE. Föräldrar spelar roll
VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE Föräldrar spelar roll Innehåll Förord 2 Föräldrar spelar roll 5 Det här är föräldrastöd 7 Behov och önskemål om stöd 11 Olika former av föräldrastöd
Läs merSocioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande
Läs merFöräldrar spelar roll. Handbok i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete
Föräldrar spelar roll Handbok i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete Innehåll 2 Förord 5 Föräldrar spelar roll 7 Det här är föräldrastöd 11 Behov och önskemål om stöd 14 Olika former av föräldrastöd
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merDISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Läs merStöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren
Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.
Läs merRedovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd
GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merVärldsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merBarn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö
Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land
Läs merBarnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen
Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att
Läs merRiktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Läs merFöräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden
Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Förebyggande universellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva
Läs merFörälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation
Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder
Läs merTal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009.
1 Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. Kära vänner! Jag är väldigt glad att få möjlighet att inleda idag. Och låt mig säga det
Läs merLyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund
Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen
Läs merAtt vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.
Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merBarns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011
Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna Visby December 2011 Vad vet vi om barns delaktighet? Vad visar forskning och kartläggningar om barns delaktighet i samhällstödet? (Stenhammar,2010) Lyssna
Läs merRevisionsrapport Stärkt föräldraroll
Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Januari 2013 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns uppdrag att granska arbetet kring målet
Läs mer