Sättra Friluftsområde

Transkript

1 1 Sättra Friluftsområde Projektnr:

2 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Inledning 3. Avgränsningar 5. Förutsättningar 6. Analys 7. Utvecklingsplan 8. Genomförande Medverkande tjänstemän Johanna Dermer Fritidsstrateg, KFK Kultur & Fritidsverksamhet Mats Grufman Anläggningsstrateg, KFK Kultur & Fritidsverksamhet Marie Halldin, Planarkitekt, KSB Stadsutv o hållbar plan Triantafillos Bakiris, Affärsområdesansvarig, KSB Fastighetsenheten Anders Edbom, Naturskolan, MK Magnus Söderlund, Naturskolan, MK Helena Nyman, GIS-samordnare, KSB Kart- och GIS Carin von Köhler, Miljöplanerare, KSB Stadsutv o hållbar plan Ann Storkitt, Trafikplanerare, Civit Medverkande konsulter Johanna Wadhstorp, Tema Susanne Göransson, Tema Information har inhämtats från Anders Sundheden, ordförande Kanotklubben Glid Hans Bärring, ordförande Väsby skidklubb Jan Larsson, ordförande Väsby orienteringsklubb Per-Åke Carlenstam, vice ordförande Väsby orienteringsklubb

3 3 Inledning Syftet med utvecklingsplanen är att ta fram en strategi för hur Upplands Väsby kommun ser på utvecklingen av rekreations- fritids- och friluftsmöjligheterna i området nordvästra Väsby eller Sättraområdet. Utredningen ska utgöra underlag för den vidare utvecklingen och är även ett underlag för kommande budgetarbete. Fokus i rapporten är att ta fram förslag på åtgärder som kan genomföras på kort sikt. Förslaget till framtidsbild är att utveckla friluftsområdet Sättra till ett sammanhållet stråk av upplevelser med något för alla. Sättra ska vara ett självklart utflyktsmål för väsbyborna året runt som är attraktivt nog att locka besökare från regionen. Friluftsområdet ska erbjuda Väsbyborna rekreation, friluftsliv, motion och vara en plats där de kan lära sig mer om områdets natur och kulturhistoria. Målet med utvecklingsplanen är att påbörja den utvecklingen. Rapporten tar inte ställning till prioriteringen av det föreslagna utvecklingsområdet i jämförelse med andra natur- och friluftsområden inom Upplands Väsby. Uppdrag Tanken att utveckla delar av nordvästra Väsby till ett rekreationsområde har funnits länge inom Upplands Väsby kommun. Redan på 1970-talet fanns en uttalad ambition att bilda ett friluftsområde och när naturreservatet Sättra gård bildades var dess syfte rekreation. Under 2000-talet tog kommunen fram planer för en ny stadsdel precis vid Mälaren, i det så kallade Båtbyggartorp. Väsby sjöstad, som projektet kallades, skulle bidra till nya bostäder och arbetsplatser och utveckla de närliggande naturområdena. Projektet utreddes som en fördjupad översiktsplan (FÖP) och tittade på hela nordvästra Upplands Väsby med områdena Väsby Sjöstad, Sättra och Runbyskogens naturreservat skedde en folkomröstning om förslaget till Väsby Sjöstad där resultatet blev ett nej till genomförandet av planen. I kommunfullmäktiges Flerårsplan med budget har kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag att göra en plan för hur man ser på utvecklingen av rekreations- fritids- och friluftsmöjligheterna i området nordvästra Väsby eller Sättraområdet. Den 5 september 2016 fick därför nämnden ett formellt uppdrag av Kommunstyrelsen, samtidigt som en finansiering fastställdes. Planen ska utgå ifrån de resultat som kommit fram i den medborgardialog som hölls vårvintern 2016 och kultur- och fritidsvaneundersökningen från samma år. Då barn- och ungdomsverksamheter är prioriterade av nämnden ska planen ha detta perspektiv som en viktig prioritering. Kultur- och fritidskontorets mål Ur kommunfullmäktiges mål för 2016 så berör punkterna Kunden i fokus, Mångfald, Kunskap och lärande samt Trygghet och hälsa kultur- och fritidskontoret mest. För nämnden är målen specificerade till att Väsbyborna ska uppleva att de tjänster nämnden finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett gott bemötande, Mångfalden av utförare inom kultur- och fritidsområdet ska säkerställas, Nämnden ska skapa förutsättningar för ett livslångt lärande och Nämnden ska tillhandahålla trygga mötesplatser/arenor med prioritering på barn- och ungdom och verka för ökade hälsofrämjande aktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. Ökad jämställdhet och fritidsmöjligheter för alla är viktiga förutsättningar för ett attraktivare Väsby. Processen Utvecklingsplanen har tagits fram med hjälp av en extern konsult från Tema som arbetat som projektledare på uppdrag av Kulturoch fritidskontoret. Arbetet har skett tillsammans med en projektgrupp med representanter från Kultur- och fritidskontoret, Kontoret för samhällsbyggnad och Miljökontoret. Tjänstemannastyrgruppen för större samhällsbyggnadsprojekt har fungerat som styrgrupp för utvecklingsplanen och ett särskilt utskott till kultur- och fritidsnämnden har fungerat som politisk styrgrupp. Mycket material har funnits att hämta i tidigare utredningar som gjorts för området. Flera av dem togs fram som underlag för arbetet med en fördjupad översiktsplan för de nordvästra delarna av Upplands Väsby. De relevanta förslag som de tidigare utredningarna tagit fram har lyfts in i utvecklingsplanen. Utvecklingsplanen är därför en sammanställning av alla de goda idéer som tidigare rapporter redan föreslagit tillsammans med de nya förslag som tagits fram av projektgruppen och den politiska styrgruppen. Under arbetets gång har intervjuer skett med representanter för olika föreningar som är verksamma i området. Syftet med dessa möten var att veta hur de som verkar i området ser på utvecklingen av det och vilka behov föreningarna har för att kunna utvecklas inom området. I arbetet med utvecklingsplanen har vissa ställningstaganden gjorts. En av de första frågorna för planen att ta ställning till var till vilka området vänder sig till. Detta avgör på vilken nivå satsningarna inom området ska hamna på. Frågan ställdes om området i första hand skulle vara en naturlig plats för befintliga Väsbybor och alla de som förväntas flytta till kommunen enligt kommande översiktsplan. Alternativet är att Nordvästra Väsby, med sin tillgänglighet från spårstationen och stora sammanhängande naturområde, vänder sig till besökare från andra delar av länet. Exempel på sådana platser i länet är Bögs gård i Sollentuna kommun, Lida friluftsgård i Botkyrka, eller Tyresta nationalpark i Haninge kommun. I diskussionen med föreningar påpekades att området på vissa sätt redan är en regional målpunkt då intresserade av till exempel orientering och skidåkning kan komma långväga ifrån. Men platsen är inte så känd utom för vissa specialintresserade. Planens inriktning är att området i första hand ska rikta sig till Väsbyborna men att målgruppen är bred och det ska finnas något för alla. För att uppnå målet att skapa en naturlig mötesplats för Väsbyborna ska etappvis. Utvecklingen behöver ske med eftertanke och i dialog med fastighetsägare, boende, verksamma, föreningar och besökare till området. Med tiden när allt fler Väsbybor använder sig av området blir platsen en målpunkt som kan locka besökare även från andra kommuner. Detta innebär att ytor kan komma att behöva reserveras redan nu för att kunna göra de befintliga parkeringarna tillräckligt stora för att hantera en framtida utveckling. Utvecklingsplanen har inte haft möjlighet att hitta en möjlig användning av Trädgårdsmästarbostaden vid Sättra gård. Huset har stått tomt under flera år och för att kunna göra ett ställningstagande om hur det kan användas krävs skicket på huset och kostnaden för att renovera det utreds. I arbetet så har därför en byggnadsantikvarisk utredning påbörjats för att ta fram kostnader för upprustning och föreslå en möjlig användning av byggnaden. Under många år har badplatsens läge i Sättraområdet diskuterats. Kairobadet är väldigt populärt bland Väsbyborna och blir snabbt fullt av människor när vädret är rätt. Ytan för badet är väldigt liten och den är svårt att utöka på grund av läget. Utvecklingsplanen har tagit fram för och nackdelar med två andra platser för badet som har diskuterats genom åren, Tegeludden där Sättrabadet idag ligger och Sättra gård. På grund av de svårigheterna som skulle uppstå vid en flytt av Kairobadet till någon av de föreslagna platserna föreslår Utvecklingsplanen att badet inte flyttar. Möjligheten finns däremot att komplettera Kairobadet med Sättrabadet men att Sättrabadet behåller sin karaktär av ett mer naturliknande bad som inte erbjuder lika många aktiviteter. Kairobadet är en inarbetad plats med historia som dessutom ligger väldigt nära busshållplats och bil- och cykelväg. Badet ligger även en bit ifrån båtklubben vilket gör att konflikter mellan badande och båtar är färre och det finns inte lika höga naturvärden i närheten som vid Sättrabadet. För läget vid Sättra gård krävs att kommunen säger upp kontrakten och tar över de byggnader som idag är uthyrda till privatpersoner. För både läget vid Tegeludden och Sättra gård krävs stora investeringar i bryggor, sandstrand, byggnader och andra faciliteter. Att anlägga en större badplats vid någon av de platserna kräver en prövning mot naturreservatets bestämmelser och strandskyddet. Vid frågan om verksamheter i området som till exempel café, restaurang, vandrarhem eller konferensanläggning så är ställningstagandet att den typen av verksamheter gärna ska drivas av privata aktörer eller föreningar. Kommunen uppmuntrar den sortens initiativ i området och vid ändrade förhållanden i de kommunägda privatbostäderna i Sättra så bör verksamheter i lokalerna premieras. Medborgardialog Under februari - mars 2016 genomfördes en medborgardialog om utvecklingen av Nordvästra Väsby. Frågorna kretsade kring hur man använder sig av området idag, hur man skulle vilja använda sig av området och vilka värden som finns och bör utvecklas vad gäller fritid, rekreation, natur- och kulturmiljö samt rekreation. Dialogen fanns tillgänglig på webben mellan den 20 februari och 14 mars och med stora skyltar i både Runby och Sättra uppmanades besökare att gå in på kommunens hemsida och tycka till. Riktade inbjudningar gick ut till föreningar och andra intressenter och den 20 mars skedde en fysisk dialog i Väsby centrum. Ca 330 svar kom in via den fysiska och webbaserade dialogen. Totalt 230 personer och föreningar engagerade sig varav uppskattningsvis 140 person deltog i den fysiska dialogen. Upplägget på dialogen gör det svårt att veta om yttrandena har inkommit från olika svaranden eller om samma personer har upprepat sina synpunkter. Webbdialogen innebar även att det gick att kommentera andras yttranden vilken också gör det svårt att få ut statistik ur de inkomna yttrandena. Därför är det inte möjligt att sammanställa hur många medborgare som har tyckt till i en viss fråga. Av de yttranden som inkom så handlade en majoritet kortfattat om: - Caféer och restauranger öppna året om - Bättre kommunikationer till området där de allra flesta handlade om tätare busstrafik - Gång- och cykelväg till Sättra från centrala Upplands Väsby - Förbättrade promenadmöjligheter och motionsspår - Utökning av Kairobadet alternativt flytt av badplatsen till Tegeludden eller Sättra gård - Tillgång till strandlinjen och utbyggnad av en strandpromenad - Utveckling av båtklubben där vissa även ville att tillgången för allmänheten skulle öka. - Konferensverksamhet på Sättra gård - Utökat skydd av viktiga natur- och kulturmiljöer - Fler möjligheter till rekreation och friluftsliv med raststuga och informationscentral - Utveckling av motion- och idrottsmöjligheter med faciliteter som omklädningsrum och liknande. - Övernattningsmöjligheter för camping och eller lägerverksamhet - Kairo-Sättra som utflyktsmål Flera av diskussionerna som uppstod i dialogen handlar om möjligheten att bygga bostäder och verksamheter i området antingen enligt förslaget till Väsby sjöstad eller i en lägre exploateringsgrad. Bland de yttranden som kom in fanns röster både för en utökad bostadsexploatering i Båtbyggartorp och emot. Fler av de som är för en exploatering har det som argument för att kunna få liv och

4 4 rörelse i området med café- restaurangverksamhet, bättre kollektivtrafik och en möjlighet att genomföra satsningar på friluftslivet. Frågan om bostadsutveckling inom området kommer inte att tas upp i den här utvecklingsplanen utan behandlas i kommunens översiktsplan. Däremot är utvecklingsplanens förslag inte ett hinder för en eventuell framtida exploatering i området. Utifrån de inkomna synpunkterna sorterades de frågor som ligger under kultur- och fritidskontorets ansvar och som därför ingår i projektets uppdrag. De frågor som inte omfattas av uppdraget är viktiga, inte minst frågan om hur du kan ta dig till området, men de behöver hanteras av den fysiska planeringen via kommunens översiktsplan eller andra planeringsunderlag. Utvecklingsplanen har inte haft i uppdrag att utreda möjligheten till övernattningsmöjligheter i området. Frågan går att dela upp i två olika spår, antingen som vandrarhem och konferensverksamhet eller som mindre övernattningsstugor med möjlighet till lägerverksamhet. Utan att ha utrett frågan så bör eventuella övernattningsstugor placeras på kommunens mark vilket skulle innebära antingen ett läge vid Sättra gård eller borta vid de utarrenderade fälten vid Tegeludden. Kommunen ställer sig positiv till förfrågningar om konferensverksamhet eller vandrarhem i området men det är inget som föreslås drivas i kommunal regi. Kultur- och fritidsundersökning Under våren 2016 genomförde kultur- och fritidskontoret en undersökning om Upplands Väsbybornas fritidsintressen. Syftet var att skapa ett underlag till kontoret för att kunna skapa meningsfulla kultur- och fritidsaktiviteter för alla Väsbybor. Frågorna handlade om vad Väsbyborna gör på sin fritid, vad som är viktigt när det kommer till fritidsaktiviteter och vad invånarna tycker att det borde satsas på när det kommer till kultur- och fritidsområdet. Undersökningen genomfördes genom att en enkät skickades ut till slumpvis utvalda invånare i åldrarna år. Motsvarande 37 % svarade på undersökningen. Undersökningen visade att oavsett kön och åldersgrupp så ansåg de svarande att de fem mest prioriterade områden som kommunen borde satsa på är sporthallar, belysta motionsspår, badplatser, fritidsgårdar samt natur- och strövområden.

5 5 Avgränsningar Geografisk Avgränsningen för planen utgår ifrån samma geografiska avgränsning som för den fördjupade översiktsplanen för Nordvästra Väsby. Det innebär att området avgränsas av kommungränsen i Mälaren i väster, naturreservatet Sättra i norr, Runby i öster och Runsavägen i söder. Området är sammanlagt ca 585 ha stort. Utvecklingsplanens utredningsområde är markerat med vitt i kartan bredvid. RUNSA SIGTUNA KOMMUN Frågor att besvara De frågor som utvecklingsplanen har i uppdrag att behandla är: Utveckling av Sättra Ridanläggning Utveckling av Kairobadet/eventuell flytt av badplatsen Förbättrad skyltning och information om naturvärden och motionsmöjligheter Förbättrade och utökade motions- och skidspår Förbättrade friluftsfaciliteter, grillplatser, bänkar, toaletter och dylikt Möjlig användning av trädgårdsmästarbostaden Behov av ett aktivitetscenter Möjlighet till konferenslokal/festlokal för diverse arrangemang Möjlighet till caféfunktion i området Möjlighet till nya mindre idrottsanläggningar, spontanidrott, idrottsparker och liknande UPPLANDS BRO KOMMUN SÄTTRA UPPDRAGSOMRÅDE RUNBY STORA VÄSBY UPPLANDS VÄSBY STATION NIBBLE BRUNBY VALLENTUNA KOMMUN HARVA ED SMEDBY JÄRFÄLLA KOMMUN BOLLSTANÄS TÄBY KOMMUN ROTEBRO STATION SOLLENTUNA KOMMUN

6 6 Förutsättningar Regionala aspekter En stor del av Upplands Väsby kommun ingår i den regionala grönstrukturen. Två av Stockholmsregionens totalt tio gröna kilar går genom Upplands Väsby kommun, Rörsjökilen i öst och Järvakilen i väst. Järvakilen som berörs i den här rapporten sträcker sig från Djurgården och Lidingö norrut mot Venngarn. En utredning togs fram 2010, Järvakilen prioritering av regionala värden i grönstrukturen, som sätter området i ett regionalt sammanhang. Riksintressen De norra delarna av Runsahalvön är skyddade som riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 miljöbalken (Naturresurslagen 2 kap. 6 ). Utmed stranden gäller ett generellt strandskydd på 100 meter från strandkanten. Från och med Kairobadets fastighet och söderut vid bebgyyelsen i Båtbyggartorp är strandskyddet upphävt eller har aldrig införts. Inom strandskyddade områden behöver dispens sökas för de flesta åtgärder. Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap. 2 MB på grund av sina natur- och kulturvärden och för turismen och friluftslivet Arlanda flygplats utgör ett riksintresse enligt 3 kapitlet 8 MB. Flygplatsen har ett influensområde för buller som påverkar stora delar av Runbyskogen. Inom det området kommer det inte att kunna ske någon utveckling av bostäder och vissa verksamheter då området kan få ljudnivåer över 55 dba FBN och/eller fler än tre bullerhändelser över 70 dba per årsmedeldygn. Kungsängens övnings- och skjutfält i Upplands-Bro kommun är av riksintresse enligt MB 3 kapitlet 9 och berör den västra delen av Runsahalvön avseende säkerhetsaspekter och buller. Genom Runbyskogen går det kraftledningar som är av riksintresse enligt 3 kapitlet 8 MB. Utöver riksintressena så brukar verksamheter med hästar innebära att det inte är möjligt att Översiktsplan Gällande översiktsplan Kommunplanen som antogs 2005 har flera övergripande mål där två är aktuella för utvecklingsplanen för Sättra friluftsområde. De är: Upplev Väsby!, där huvudmålet är en upplevelserik, modern småstad och delmål 3 som talar om Mälaren som ett rekreationsområde. Visionen är att Mälarområdet och Runsahalvön ska utvecklas för att kunna utnyttjas bättre för rekreation och friluftsliv. Strategierna är att Skapa mer sjönära upplevelser och Öka tillgängligheten. De sjönära upplevelserna föreslås utvecklas genom att naturstigar, kanotplatser, båtbryggor och att utveckla badplatsen vid Kairo alternativt flytta den till Sättra. Även under huvudmålet I samklang med Naturen!, talas om att utveckla vattnet som en upplevelse, stränderna ska värnas och utvecklas för rekreation, friluftsliv och biologisk mångfald. Kommunen arbetar just nu med att ta fram en ny översiktsplan för Upplands Väsby som heter ÖP Väsby stad Översiktsplanen är ute på samråd under hösten och vintern Övergripande tar samrådsförslaget till översiktsplanen höjd för en befolkningsökning med nya invånare till år Framtidsvisionen är att kommunen har utvecklats till en modern grön småstad med ett rikligt utbud av bostäder, verksamheter, service, mötesplatser och grönska. I översiktsplanen står att läsa att En utveckling av Sättra Gårds naturreservat och en friluftsgård vid Sättra skulle göra området ännu mer attraktivt och tillgängligt. En av de bärande tankarna i översiktsplanen är att skapa mötesplatser i kommunen. För utvecklingsplanens område finns två mötesplatser utpekade, Kairobadet och Sättra. Enligt planen ska en mötesplats ligga i ett stråk och gärna kombinera flera funktioner, ju fler desto större roll spelar platsen för sin omgivning. Mötesplatserna pekas ut som viktiga för spontana möten mellan människor vilket är en viktig del i att hemkänsla och identitet byggs upp. Mötesplatser ska planeras i samverkan med medborgarna utifrån funktion, kvaliteter och nuvarande brister. Lokaler ska vara flexibla över tid och kunna ändra funktion vid behov. Runby spårcentral är i översiktsplanen inte utpekad som en mötesplats. Anledningen till detta är att platsen ligger för nära det nya området som byggs ut vid stationsområdet i Upplands Väsby. I den här utvecklingsplanen behandlas Runby spårcentral som en viktig mötesplats för Väsbyborna då den uppfyller flera av de kraven som skapar en mötesplats. Dessa är att det finns flera olika anledningar att besöka Runby spårcentral då det finns många olika funktioner och aktiviteter i området, det är en tillgänglig plats både med kollektivtrafik, gång och cykel och för biltrafiken och det är en ickekommersiell plats dit alla är välkomna. I översiktsplanen föreslås en förtätning och komplettering av Båtbyggartorp med villor, radhus och låga flerbostadshus. Den föreslagna bebyggelseutvecklingen ligger som ett smalt band utmed Runsavägen, mellan korsningen med Harvavägen och norrut till gränsen för naturreservatet. Samordning mellan utvecklingen för Sättraområdets friluftsmöjligheter och utvecklingen av bebyggelsen av Båtbyggartorp är därför oerhört viktig. Markägare Inom projektområdet finns flera olika ägare. Kommunen äger i huvudsak området närmast Runby, Kairobadet och Sättra naturreservat, medan stora delar av skogen ägs av större privata fastighetsägare. Kommunen har varit ägare till de hus som ligger inom Sättra gårds naturreservat. Flera av husen har under senare år sålts av kommunen till privatpersoner och mindre privata fastigheter har därför bildats inom den kommunägda marken. De hus som är kvar i kommunens ägo hyrs ut till privatpersoner som bostäder. När det gäller vattenområdena så är ägandeskapet inte helt utrett. Fastigheterna på land sträcker sig ned till strandkanten. Fastighetsgränserna inom området slutar vid strandkanten. Jordbruksmarken som ägs av Väsby kommun arrenderas av en lantbrukare inom området som även hjälper till att vårda marken och sköta vägarna åt kommunen.

7 7 Förutsättningar - geografiska bestämmelser UPPDRAGSGRÄNS NATURRESERVATSGRÄNS BILVÄG RIKSINTRESSEN ARLANDA STRANDSKYDD FÖRSVARSMAKTEN 1:4 MÄLAREN MED ÖAR OCH STRANDOMRÅDE, Skeppartorp GRÄNS EJ FASTSTÄLLD. 200 m 1:6 Sättra gård Tegeludden 1:73 Trädgårdsmästarbostaden LUFTLEDNING HÖGSPÄNNING Vaxmyra kolonilottsområde 1:15 Runbyskogen KULTURMILJÖVÅRD Runby backar Vattentorn 1:1 2:3 Sättra fjärd FASTIGHETER OCH ÄGANDE FASTIGHETSBETECKNING KOMMUNAL FASTIGHET Munkholmen 2:5 PRIVAT FASTIGHET 1:73 KOLONILOTTSOMRÅDE (ARRENDERAS AV KOMMUNEN. 1:1 2:1 Kairobadet 2:1 Harva 200 meter Bergaskogen Båtbyggartorp Runby 1:1 Harvaviken 1:73 1:9 Njurstatorp Ägget Kyle Eds allé m SKYDDSAVSTÅND FRÅN HÄSTVERKSAMTHET

8 8 Förutsättningar - natur och kultur Hela Runsahalvön präglas av ett gammalt odlingslandskap med tillhörande sammanhängande skogsmarker och torp. Det finns i området små områden av värdefulla tallskogar, naturbetesmarker och ädellövskogar. Naturvärden Information om naturvärdena inom utredningsområdet är hämtade från den Naturinventering som togs fram 2008 för hela Upplands Väsby kommun. I den har värdefulla områden identifierats och klassificerats efter om de utpekade värdena är av nationellt, regionalt eller kommunalt intresse. Inom utvecklingsplanens område finns områden som är av regionalt och kommunalt intresse. Enligt inventeringen är de miljöer som är mest värdefulla att skydda i kommunen, områden med gammal skog samt ängs- och betesmark. Inventeringen har även pekat ut större sammanhängande områden som har särskilda ekologiska samband och därför bör bevaras som ett sammanhängande område. Ett av de sammanhängande områdena finns utmed utredningsområdets Mälarstrand. Utmed Mälaren går en remsa med gammal barrblandskog som bitvis har naturskogskaraktär. Skogarna utmed Mälarstranden är talldominerade och bitvis är inslaget av gammal grov tall stort. Även ett mindre parti med almdominerad ädellövskog finns i området. Ett annat av de sammanhängande områdena ligger alldeles intill Runby och omfattar den så kallade Bergaskogen och området precis norr om skogen. Runbyområdet utgörs av ett stråk med gamla barrskogar. Stora delar är relativt grov hällmarkstallskog. Ofta finns det ovanligt mycket död ved i skogen. Enligt en våtmarksinventering finns det i Runbyskogen flera utpekade våtmarksområden. Även strandområdet mellan Tegeludden och Sättra gård är utpekad som våtmark. Våtmarker har ett särskilt skydd och i hela Stockholms län råder markavvattningsförbud. Det innebär att åtgärder som innebär en förändring av våtmarker som till exempel utdikning eller uppfyllnad, måste söka prövning hos Länsstyrelsen innan de kan godkännas. Enligt den Mälarstrandsinventering som genomförts för området så pekas stora delar av Tegeludden ut att ha naturvärden av kommunalt intresse utmed sjöstranden medan delar av landstranden har naturvärden av regionalt intresse. Det föreslås finnas restriktioner för fysisk planering för sjöstranden och att information ska finnas tillgänglig för det rörliga friluftslivet om värdena. För marken närmast strandkanten föreslås området gallras för att vårda värdefulla träd. Vid Kairobadet är naturvärdena bedömda att vara av lokalt intresse. Utmed sträckan från båtklubben och fram till Kairobadet föreslås restriktioner för fysisk exploatering. Medan för landområdena och Kairobadet föreslås inga åtgärder. Vid båtklubben föreslås åtgärder för att minska föroreningar genom dagvattnet. Det ska även finnas en miljöpolicy för hantering av miljöfarliga ämnen. Sättra gårds naturreservat Sättra gårds naturreservat bildades 1970 på kommunens mark. Syftet var att säkra ett naturskönt närströvområde som är värdefullt för allmänhetens friluftsliv. Kommunen hade då planer på att utforma en stor friluftsanläggning på platsen och att i samband med detta göra Sättra Gård till ett naturreservat avsatt för friluftsliv. Planerna på en friluftsanläggning kom aldrig till stånd. Ett skötselprogram för naturreservatet har tagits fram men det har inte fattats ett formellt politiskt beslut att anta programmet. I skötselprogrammet föreslås en rad åtgärder och en prioriteringsordning som ska främja friluftslivet och göra naturreservatet känt för en större allmänhet. Skötselprogrammet föreslår även löpande skötselåtgärder och ett system för dokumentation och uppföljning av de åtgärder som genomförs. Slutligen ges även ett förslag till finansiering av förslaget. Kulturmiljövärden Runsahalvön är rikt på fornlämningar som visar att området varit bebott och av betydelse under åtminstone år. De mest spektakulära lämningarna med Runsa fornborg och en av en av landets största skeppssättningar ligger norr om utvecklingsplanens område. Den rika fornlämningsmiljön med storslagna gravar och befästningen berättar om en framstående plats och ett tusenårigt nyttjande som haft de goda kommunikationerna som en viktig förutsättning. Till stora delar är vägdragningarna på Runsahalvön de samma som under 1700-talet. En kulturhistorisk utredning togs fram 2008 för det fördjupade översiktsplaneområdet. Utredningen ger en bakgrund till bebyggelsen och landskapets utseende utmed Mälaren och riktlinjer för hur områdets karaktär och kvaliteter kan bevaras och utvecklas. Områdets präglas av jordbrukslandskap som har skapat det öppna landskapsrummet med skog på höjderna runt omkring. Sättra gård fick i början av 1900-talet karaktär av en mindre herrgård med flera arbetarbostäder och huvudbyggnaden omgavs av en park. Det växte fram ett tegelbruk som sålde sitt överskott till Stockholm. Tegelbruket låg ute på den udde som idag går under namnet Tegeludden. Kairo pensionat Samtidigt växte friluftslivet fram och ett litet samhälle, badplats, pensionat och småbåtshamn växte fram vid Båtbyggartorp. På 1920-talet uppfördes Kairo pensionat med namn troligtvis taget från en mirakelmedicin. Huset brann ner på 1980-talet och ersattes med den fest- och konferenslokal som ligger där idag. Karta över fornlämningar inom utredningsområdet. FMIS är en förkortning av Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem för fornminnen. Trädgårdsmästarbostaden Sättra gårds trädgårdsmästarbostad ägs av kommunen och står nu oanvänd. Fastighetsenheten har tidigare sökt rivningslov för byggnaden. I samband med det togs ett antikvariskt utlåtande fram år 2013 som sa att den bedöms med relativt små insatser kunna återställas till användbart skick. Detta tillsammans med läget vid vattnet gör att villan kan mycket attraktiv för boende, sommarboende eller verksamhet. Då miljön redan har tagit skada av avrivningar av mindre byggnader och växthus så är trädgårdsmästarbostadens miljöskapande värde som rest av en omfattande kulturmiljö mycket viktigt idag. En rivning skulle innebära en stor skada. Trädgårdsmästarbostaden har ett historiskt värde i området och är omgiven av en klassisk trädgård. Den ligger alldeles vid busshållplatsen Sättra gård i början av Sättra gårds naturreservat. På andra sidan vägen ligger en mindre parkeringsyta som enligt uppgift används av de som vill gå Upplandsleden. Trädgårdsmästarbostaden

9 9 Förutsättningar - natur och kultur UPPDRAGSGRÄNS Mot Runsa fornborg och skeppsättning NATURRESERVATSGRÄNS BILVÄG GC-VÄG PLANERAD GC-VÄG GÅNGVÄG ELLJUSSPÅR VANDRINGSLED NATURVÄRDE REGIONALT INTRESSE NATURVÄRDE KOMMUNALT INTRESSE Skeppartorp VÅTMARK Sättra gård FORNLÄMNINGSOMRÅDE Vaxmyra kolonilottsområde Tegeludden Trädgårdsmästarbostaden Runbyskogen Sättra fjärd FORNLÄMNING Runby backar Vattentorn Långtomta s tig e n Munkholmen Kairobadet Båtbyggartorp Bergaskogen Harva Harvaviken Runby Njurstatorp Ägget Upp la ndsleden Kyle Eds allé m

10 10 Förutsättningar - rekreation och kommunikationer Kommunikationer För att ta sig till Sättraområdet så finns det bara en väg för bilar och kollektivtrafik, Runsavägen som går mellan Mälarvägen och upp mot Runsahalvöns norra punkt. Vägen är statlig och en enklare asfalterad väg. Sträckan mellan Harvaviken och Kairobadet har en utbyggd trottoar och är belyst. Övriga delar av Runsavägen saknar belysning. Busstrafik Det går att nå området med buss och det finns 7 busshållplatser mellan Harvaviken och naturreservatets norra gräns. Från Upplands Väsby station till busshållplats Sättra gård tar det ca 12 min med buss 532 mot Runsa. Busslinjen går med 8 avgångar dagligen och 5 avgångar på lördagar. Detta innebär att från Stockholm central kan du ta dig till Sättraområde på ca 50 min med kollektivtrafik. Detta kan jämföras med det populära friluftsområdet Lida i Botkyrka som det tar ungefär lika lång tid att ta sig till kollektivt men som har färre bussavgångar både på vardagar och lördagar. I medborgardialogen och i diskussion med tjänstemän och föreningar tas bristen på bra bussförbindelser till Sättraområdet upp som en stor anledning till att området inte nyttjas flitigare än det gör idag. Förslag på att kommunen skulle kunna driva en mindre buss till området har kommit upp i medborgardialogen, bland tjänstemän såväl som från politiker. För att nå Runby spårcentral tar det 4 min med buss 562 från Upplands Väsby station västra. Bussarna går med 30 minuterstrafik på vardagar och varje timme på helger förutom mitt på dagen då bussarna går i 30-minuterstrafik. Kollektivt kan du ta dig från T- centralen till Runby spårområde på ca 45 min. Gång- och cykel Mellan Runby och Sättraområdet går Långtomtastigen som är utmärkt på kommunkartan som en cykelväg. Cykelvägen går rakt igenom Runbyskogen och saknar belysning, kan uppfattas som otrygg. Utmed Runsavägen finns en gång- och cykelväg på sträckan mellan Harvaviken och Kairobadet. En föreslagen gångoch cykelväg är planerad från Edsallé bort till harvaviken. I samband med det kommer vägen att få belysning. Under 2018 kommer en fortsättning på gång- och cykelvägen planeras mellan Kairobadet och bort mot Sättra ridstall. Att kunna ta sig säkert till Sättra med cykel är en fråga som flera tagit upp som viktigt i medborgardialogen. Parkering Parkeringsmöjligheter finns på flera ställen inom Sättraområdet. Kairobadet har en bilparkering som har en tendens att bli full varma sommardagar. Både i medborgardialogen och bland tjänstemän berättas det att då Kairobadets parkering är full brukar det bli trafikkaos i området med parkerade bilar utmed Runsavägen som gör att busstrafiken inte kommer fram. En kompletterande parkering finns högst upp vid Mor Olas backe på mark som kommunen arrenderar av en privatperson. Parkeringen är skyltad från Runsavägen men enligt uppgift så är det inte så många som använder parkeringen, inte ens när det är fullt av bilar på Kairobadet. Från denna parkering utgår även Kairospåret och Upplandsleden. Vid busshållplatsen vid Trädgårdsmästarbostaden finns en parkeringsyta på andra sidan Runsavägen från Trädgårdsmästarbostaden sett. Enligt uppgift används den av besökare till Upplandsleden som passerar strax intill. Ridstallet har parkeringsytor för sin verksamhet på den öppna planen framför stallbyggnaderna. I samband med ombyggnation av stallet kommer dessa att ses över. Vid Tegeludden finns en parkering som kan användas av besökare till Sättra naturbad, Skeppartorp eller Upplandsleden. En bom hindrar biltrafik från att åka ända fram till Tegeludden. Vägen fram till Tegeludden passerar igenom Ridstallet vilket ses som ett säkerhetsproblem för ridstallet. Parkering för kanotklubben sker precis på andra sidan Runsavägen vid en mindre parkeringsficka utmed vägen. Här lastas även kanoter på och av som ska tas till kanotklubben. Parkering för båtklubben sker innanför grindarna till klubbens område. Aktivitetsanläggningar Runby spårområde Runby spårområde kallas den plats som ligger mellan Runbyskolan och Bergaskogen. Utifrån platsen utgår elljusspåret som kallas för Kairospåret och det kortare Runbyspåret. Elljuspåren är upplysta till kl varje dag. Spåren är utmärkta med en stor start- och målskylt och en informationstavla med information om spåren. Spåren i Runbyskogen används flitigt av motionärer som löptränar eller åker längdskidor vintertid. Spåren används även som promenadvägar och av de som är ute och rastar sina hundar. Ibland uppstår konflikter mellan de som vill röra sig snabbt utmed spåren och de som använder de mer för promenader. Runby spårcentral är den vanligaste entrén till spåren i Runbyskogen även om det är möjligt att ansluta spåren även på andra ställen. En av de vanligaste synpunkterna i medborgardialogen var önskan att Kairospåret skulle gå i en cirkel med utgångspunkt från Runby spårområde, och inte bara gå fram till parkeringen vid Mor Olas backe. Under hösten 2016 har Kairospåret förlängts så att sträckningen går tillbaka till utgångspunkten i Runby. Mellan skogen och skolan finns ett mindre öppet fält som kallas för startområdet och som används flitigt av skolan och av föreningarna i området vid olika arrangemang. Uppställt på fältet finns en barack som används för förvaring av verktyg och skidor. En bit in i skogen från spårområdet finns en öppen plats med bänkar och en stor Tipi som används av Runbyskolans idrottslärare i undervisningen. Vid Runby spårcentral finns Runbyskolan som är en förskola till klass 9-skola, Runby fritidshem, ungdomsgården, Runby sporthall och Runby bollplan. På den så kallade Bergaplanen som är en grusad större yta, står det sedan 2016 en tillfällig kommunal förskola. Grusplanen har tidigare använts för spontanidrott och som parkeringsplats vid större evenemang. Vid Runbyskolan fanns det tidigare en mindre sporthall som delvis användes av föreningar i området, men den har rivits. Grillplatser I Sättra finns idag grillplatser vid Kairobadet vid Sättra naturbad och två platser vid vindskydd utmed Upplandsleden strax norr om Sättra naturbad. Gata-parkenheten ansvarar för grillplatsen och utejobbare har för vana att på eget initiativ fylla på med ved vid grillplatserna efter röjningar i närliggande skogar. Ridstigar Inom reservatet finns en specialpreparerad väg samt några skogsstigar som fungerar som ridvägar både för både ridskolans ryttare och för andra ryttare i området. Vilka dessa stigar är finns utmarkerat i form av hästskor på kartan över Sättra Gård. Förutom dessa stigar tillåts även ridning på en slinga väster om Runsavägen närmast åkern. Ridning utanför dessa överenskomna stigar är förbjuden. Kairobadet Kairobadet är en kommunal badplats med historia tillbaka till 1920-talets pensionatverksamhet. Badet är den mest använda badplatsen i kommunen och den mest använda mötesplatsen i de västra kommundelarna. Kairobadet har en byggnad från 1980-talet som fungerar delvis för uthyrning för konferenser och fester och delvis för badet med kiosk, café, omklädningsrum och offentliga toaletter. Upplands Väsby kommun äger byggnaden men Väsby simsällskap ansvarar för uthyrningen av lokalerna. Kiosken och caféet är öppet på sommartid och drivs av svensk thailändska kulturföreningen. Själva badplatsen är en mindre sandstrand med flytbryggor och ett minder hopptorn. En bit ut i vattnet finns en flotte som man kan simma till. Badet är tillgängligt då det finns en ramp ned i vattnet med räcken. Ovanför sandstranden finns gräsmattor som sluttar med mot Mälaren. Det finns en gungställning men platsen är inte utmärkt som en lekplats enligt kommunens kartor. Vid badet finns även mindre grillplatser, papperskorgar och några bänkar. Precis vid badet finns busshållplatsen Kairobadet. Badet har en parkeringsplats som snabbt blir full varma sommardagar. På parkeringsytan finns även enklare cykelställ. Sättra naturbad På Tegeludden finns ett så kallat naturbad utmärkt på kommunens kartor som kallas för Sättrabadet. Badplatsen saknar iordningsställda ytor och bryggor. Det finns stockar upplagda som bänkar och en enklare grillplats och papperskorgar. Tidigare år ha tillfälliga toaletter ställts dit under sommartid. Upplandsleden passerar Tegeludden och det finns en parkering i närheten som kan användas både för besökare till Sättrabadet och Upplandsleden. Skeppartorp Skeppartorp är ett torp precis norr om Tegeludden som ägs av Upplands Väsby kommun och där kommunen driver en Naturskola som tar emot ca elever per år. De två ansvariga för Naturskolans verksamhet är anställda på Miljökontoret.

11 11 Förutsättningar - rekreation och upplevelsevärden UPPDRAGSGRÄNS NATURRESERVATSGRÄNS BILVÄG GC-VÄG PLANERAD GC-VÄG GÅNGVÄG ELLJUSSPÅR VANDRINGSLED RIDSTIG P 1 1 Skeppartorp PARKERING BUSSHÅLLSPLATS 2 P GRILLPLATS Vaxmyra kolonilottsområde Sättra gård Sättrabadet Tegeludden Trädgårdsmästarbostaden P VINDSKYDD Runby backar Vattentorn Runbyskogen 2 Sättra fjärd BADPLATS Långtomta s tig e n Munkholmen LEKPLATS Runby spårcentral P GYM TRÄDGÅRDSMÄSTARBOSTADEN BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET 1. SKEPPARTORP Kairobadet 2. RIDSKOLA Bergaskogen Båtbyggartorp Harva Runby 3. TIOKAMPEN 4. TIPI FÖRENINGAR: Harvaviken 1. RIDKLUBB Njurstatorp 2. SÄTTRA BÅTKLUBB 3. KANOTKLUBB Ägget Upp la ndsleden NATURBADPLATS 9 Kyle 4. SIMKLUBB 5.SVENSK THAILÄNDSKA KULTURFÖREININGEN Eds allé 6. VÄSBY SKIDKLUBB 7. VÄSBY IF 8. VÄSBY ORIENTERINGSKLUBB 9. HUNDTRÄNINGSANLÄGGNING m

12 12 Föreningsverksamhet Sättraområdet och Runby används flitigt av en rad olika föreningar och organisationer. Orientering Väsby orienteringsklubb är en aktiv förening som har sin bas i Runbyskogen med föreningslokal i Runby. Klubben har ca 200 medlemmar och driver allt från ungdomsverksamhet till orientering för pensionärer. Orienteringsklubben hjälper skolorna i Upplands Väsby att ta fram kartmaterial och banor för skolelever och deras rundor går även att få tag på för privatpersoner på apoteket i kommunen. De har ett välutvecklat samarbete med orienteringsklubbar i närliggande kommuner och tillsammans anordnar de gemensamma tävlingar. Deras verksamhet saknar idag möjlighet till omklädningsrum med låsbara skåp samt möjlighet till att anordna större orienteringstävlingar med det parkeringsbehov som kommer då. Ridning Väsby ridskola är aktiva i Sättra gårds ladugårdsbyggnad som drivs av den ideella föreningen Väsby ridklubb. Klubben har cirka 600 medlemmar och totalt ett femtiotal hästar, både ridskolehästar och privathästar. Ridanläggningen består av en stallbyggnad och två ridhus i vilka det bedrivs ridlektioner, tävlingar samt andra hästrelaterade aktiviteter. Ridskolan fungerar även som en fritidsgård för Väsbys hästintresserade ungdomar. Väsby skidklubb Väsby skidklubb har sitt ursprung i Väsby idrottsklubb på 1920-talet men blev en egen förening på 1980-talet. De har sin hemmaarena i Runbyskogen och delar klubblokalen i Runby med Orienteringsklubben och tiokampen. Klubben har ca 140 medlemmar där flertalet räknas som aktiva medlemmar. De använder sig av elljusspåret men lägger även ut extra spår på fälten vid Vaxmyra koloniområde. Utöver att lägga spår vintertid så har klubben ett avtal med kommunen som innebär att de gör visst underhåll med röjning av träd och liknande året om. De har en egen hemsida där de informerar om träning, området och spårens status. En bra vinterhelg med mycket snö så kommer människor långväga ifrån för att åka skidor i Runby. Vid de tillfällena så saknas parkeringsplatser i området, särskilt sedan Bergaplanen bebyggdes med en tillfällig förskola. Klubben använde sig tidigare av den idrottshall i Runby som nu rivits, för träning och omklädning. Tiokampen Tiokampen är en serietävling för barn och ungdomar i Upplands Väsby. Mellan januari och oktober varje år tävlar de deltagande i tio olika idrottsgrenar från bollsporter till skridsko och simning. Fokus ligger inte på tävlandet utan på deltagande och Tiokampen ger barn möjlighet att prova på ett antal olika idrotter. Föreningen Tiokampen har sin hemvist i klubblokalen i Runby och grenarna Orientering och Terränglöpning sker med start vid Runby spårcentral. besökande båtar. Kanotklubben Glid Mellan Kairobadet och Båtklubben ligger Kanotklubben Glids kanothus. Klubben bildades 1934 och kanothuset började byggas samma år på mark som arrenderades av baron de Geer. Klubben har idag ca 150 medlemmar och har verksamhet året om. Varje onsdag, så länge isen inte lagt sig arrangeras loppet Munken som innebär ett varv runt Munkholmen. Sommartid tar klubben emot sommarjobbare via kommunen som hjälper till med uthyrning av kanoter. Stockholm hundsportcentrum Stockholm hundsportcentrum ligger inom projektområdet och är Sveriges största inomhushall för hundträning. I byggnaden finns även café Hundkexet som är öppet även för allmänheten i samband med bokningar i hallen. platsen Sättra gård i början av Sättra gårds naturreservat. På andra sidan vägen ligger en mindre parkeringsyta som enligt uppgift används av de som vill gå Upplandsleden. Jakt och fiske Arrendatorn har rättigheterna för jakt inom Sättra naturreservat. I Runbyskogen finns olika jaktlag som äger jakträttigheterna. Fritidsfiske med handredskap är fritt inom hela Mälarregionen. Båtklubb I reservatets södra del ligger en småbåtshamn som drivs av Upplands Väsby båtsällskap. Föreningen har idag drygt 500 medlemmar och närmare 400 båtplatser för båtar som väger mindre än 14 ton. Föreningen anordnar diverse aktiviteter för sina medlemmar och på området finns ett café. Klubben anordnar seglarskola med optimistjollar för barn, ungdomar men även vuxna. Båtklubben arrenderar marken av Upplands Väsby kommun och hyr Sättra gårds Sjöstugan för sin verksamhet. Hamnen har även vissa gästplatser för

13 13

14 14 Analys Landskapet inom utredningsområde präglas av områdets kulturhistoria med stora öppna fält i väster mot Mälaren ci större sammanhängande barrskog mellan Mälaren och bebyggelsen i Runby och centrala Upplands Väsby. Där skogen möter Mälaren stupar branter ned mot vattnet och precis nedanför branterna går Runsavägen i samma dragning sedan 1700-talet. En landskapsanalys togs fram 2010 som underlag till den fördjupade översiktsplanen som identifierade områdets landskapsbild, landskapsrummen, utblickar och landmärken. De övergripande slutsatserna är att Upplands Väsbys västra kommundelar har utomordentligt goda förutsättningar för friluftsliv, rekreation och vistelse i gröna miljöer. Närheten till både vatten och skog ger stor variationsrikedom. I norr finns stora strövområden med tydliga målpunkter som Runsa fornborg. Närmast tätorten finns väl utvecklade stigsystem som upplevs vara välanvända och som skulle kunna användas i ännu större utsträckning. De västra kommundelarna har ett bra nätverk av målpunkter. Många av målpunkterna är kopplade till kulturhistoriskt intressanta platser som Runsa fornborg eller kyrkstenen. Analysen fastställer att en stor del av Upplands Väsbys identitet är kopplad till de stora grönområdena och att landskapet är präglat av närheten till vatten. Mälarens betydelse har även skapat kommunens historiska arv från vikingatiden vilket ger kommunen en identitet och stolthet. De förslag som lyfts i analysen har även legat till grund för utvecklingsplanens förslag. Aktivitetsområden Inom utredningsområdet så finns det inte en tydlig plats som är mittpunkten för ett tänkt friluftsområde. Utmed Mälaren ligger en rad aktiviteter från Mor Olas backe i söder och upp förbi Tegeludden och Upplandsleden i norr. Gemensamt för platserna är att de har närheten till Mälaren. I analysen kallas därför detta aktivitetsområde för Mälarområdet. Styrkan i Mälarområdet är att området kan visa på sådan variation av aktiviteter. Alltifrån motionsspår, badplats, båtklubb och ridklubb till Kulturhistoriska byggnader i en herrgårdsmiljö. Inom området finns platser utmed Upplandsleden där det går att uppfatta det som att platsen ligger mitt i vildmarken och opåverkat av människor. Detta är något som flera tagit upp som en kvalitet i området, att en plats så nära centrala Stockholm kan vara så orörd. Bristerna med Mälarområdet är att det är dåligt förbundet. Det finns inga gång- och cykelvägar mellan de olika målpunkterna och de promenadstråk som finns går antingen i Runbyskogen eller börjar först i höjd med Tegeludden. Det andra aktivitetsområdet som finns inom utredningsområdet är det kluster av föreningar och idrottsaktiviteter som samlats kring Runby spårcentral. Vid Runby spårcentral finns den mer vardagsnära motionen tillgänglig inom en mer begränsad yta där det både är möjligt att idrotta och promenera i den tätortsnära Bergaskogen. Landskapsrum Runbyskogen öppnar upp sig i tre tydliga landskapsrum inom utredningsområdet. Det första landskapsrumet ligger på gränsen till utredningsområdet och fortsätter upp mot Lövsta gård. Rummet är av mer småskalig karaktär och består av öppna fält som avgränsas av Runbyskogen. Kairospåret går alldeles i gränserna för rummet och det öppna fältet används bland annat för skidåkning. I sydöst gränsar fälten till Vaxmyra kolonilottsområde. Det andra större landskapsrummet kring Sättra ridskola brukas än idag för odling. Rummet sluttar ned mot Mälaren och bildar med Runsas och Sättra gårds herrgårdslandskap till områdets karaktär. I utredningsområdets södra delar har landskapsanalysen identifierat ett tredje landskapsrum norr om Edssjön som är en viktig entré till kommunen västerifrån. Landskapsrummet skärs av av Mälarvägen och har minskat i utsträckning vid byggnationen av det nya bostadsområdet Eds allé. Kopplingar Sättraområdet ligger som en enklav i Upplands Väsby kommun med bara en väg att nå området på, Runsavägen. För att skapa en mötesplats är det viktigt att det är lätt att nå platsen från flera håll. Kopplingarna till friluftsområdet behöver därför stärkas så att det blir lättare för fler att komma till området. Till Runby spårcentral är det nära från centrala Upplands Väsby. Det finns gångvägar från stationen men kopplingen kan stärkas med hjälp av tydlig vägvisning. För att nå området från Upplands Väsbys södra delar så finns en naturlig entré till Runbyskogen och spåren via Njurstatorp men denna koppling är svag. Mälarvägen är ett tydligt hinder för att ta sig till Runbyskogen och det är idag inte tydligt att du kommer till skogen via Prästtorpsvägen. Området Eds allé byggs ut alldeles i närheten och möjligheten finns att denna koppling blir tydligare när projektet är färdigbyggt. Sättraområdet skiljs åt från bebyggelsen i Upplands Väsby genom Runbyskogen som många kan uppfatta som en barriär för att ta sig till Mälaren. Det är därför viktigt att stärka de kopplingar som finns genom skogen. Långtomtastigen är en gen koppling mellan bebyggelsen i Upplands Väsby och Sättraområdet, och det är bara 4 km mellan bebyggelsen i Runby till Kairobadet. För de som vill ta sig snabbt till badplatsen kommer den kommande gång- och cykelvägen utmed Runsavägen att vara den snabbaste vägen. För de som däremot vill uppleva naturen är Kairospåret och Långtomtastigen viktiga kopplingar till Mälaren. Utredningsområdets norra avgränsning går i gränsen för naturreservatet. Sättraområdet är dock ett en del av Runsahalvön som har intressant för friluftslivet både ur natur- och kulturhänsyn. De norra delarna är privatägda men det är viktigt att kunna nå fornlämningarna på den norra delen av Runsahalvön. Kopplingen mellan utredningsområdet och fornlämningarna i Runsa är svag och behöver stärkas då fornlämningarna är en attraktiv del av friluftsområdet. Idag leder Runsavägen och Upplandsleden från Sättraområdet mot Runsa men Runsavägen saknar gångväg och det är otydligt skyltat. Utblickar Utsikten mot Mälaren är viktig för attraktionen i området. Landskapsanalysen som togs fram 2010 har pekat ut viktiga utblickar inom området och de platserna kan utvecklas till platsbildningar. Norr om Tegeludden finns två platser utmed Upplandsleden som har tydliga utblickar och där kommunen har anlagt grillplatser och vindskydd. Ett annat läge är vid Sättra ridstall där utsikten är över åkrar och Mälaren. Vid Mor Olas backe öppnar Runbyskogen upp sig och utsikten över Båtbyggartorp och Mälaren är spektakulär. Utblicken är viktig att bevara vid bygglovgivning i området. Strax norr om parkeringen, utmed Upplandsleden på höjden ovanför kanotklubben, finns en annan utsiktspunkt som vandrare på Upplandsleden har hittat till. Barriärer Barriärer i området hindrar människor från att ta sig fram obehindrat i naturen eller mellan olika målpunkter. De kan vara fysiska eller mentala. I den här analysen tas bara barriärer för rekreationen upp och inte barriärer för djur och natur. Till exempel kan en kraftledningsgata för luftburna elledningar vara en barriär för naturlivet men de kan samtidigt underlätta för rekreationen då det kan vara lättare att gå i kraftledningsgatorna. De stora barriärerna i området är Runsavägen och Mälarvägen. Mälarvägen hindrar kopplingen mellan Runbyskogen och området kring Eds kyrka som är populära promenadområden. Runsavägen är en barriär mellan Runbyskogen och Mälaren och hindrar Kairobadet från att utvidgas. För att överbrygga barriären är det viktigt att hitta säkra övergångar i anslutning till stråken som är tydligt utmärkta för gående och bilister. Utmed strandlinje finns barriärer för de som vill röra sig utmed Mälarens strand. Även om det är privata fastigheter som sträcker sig ned till vattnet så skulle det vara möjligt att röra sig utmed vattnet om det inte fanns fysiska hinder i vägen. Mellan Kairobadet och båtklubben är det svårt att röra sig utmed vattnet dels på grund av den branta lutningen men även Kanotklubbens hus och två privata små byggnader gör det svårt omöjligt att komma fram. Runt Kanotklubben finns även ett stängsel för att hindra stöld av kanoterna. Vid naturreservatets början och på kommunens mark är båtklubben en effektiv barriär för att kunna komma nära vattnet. Båtklubben har hägnat in sin arrenderade mark för att hindra obehöriga att komma åt de privata båtarna. Strax norr om båtklubben ligger Sättra Gård med byggnader precis utmed vattnet och då de är uthyrda som privata bostäder uppfattas marken som privat även om det skulle vara fysiskt möjligt att ta sig ned till vattnet. Även naturen kan innebära en barriär för att komma åt vattnet. I viken mellan Tegeludden och Sättra gård är det svårt att gå närmast vattnet då marken är så pass sank och fylld med vass. Då området är utpekat som våtmark behövs det en prövning för att få dika ur marken och det kan vara svårt att få med tanke på att det ligger inom ett naturreservat. Landmärken Inom området finns några byggnader som fungerar som landmärken som det är lätt att orientera sig utefter. I Mälarområdet är det framförallt Kairobadet och Ridhusets stall som sticker upp ur landskapet och underlättar orienteringen. I Runbytrakten är det Runby skola och Vattentornet vid Runby backar som fyller samma funktion.

15 15 Analys UPPDRAGSGRÄNS NATURRESERVATSGRÄNS Svag koppling till Runsa 1 BILVÄG Mot Sigtuna GC-VÄG PLANERAD GC-VÄG GÅNGVÄG/ VANDRINGSLED ELLJUSSPÅR 2 LANDMÄRKE 1. Vattentorn 1 2. Rundby skola 3. Kairobadet U pp la n d sle de n 4. Sättra ridskola Skeppartorp 2 ENTRÉ 1. Skeppartorp Sättra Gård Sättra gård Sättrabadet Mor Olas backe Vaxmyra kolonilottsområde 2 Trädgårdsmästarbostaden 4. Bergaskogen 5. Runby Runby backar Vattentorn 1 Sättra fjärd Långtomta s tig e n Munkholmen MÅLPUNKT För allmänheten: 1 och 2. Vindskydd och grillplats 6 3. Sättrabadet 4. Utsiktsplats Viktig koppling 8 5. Utegym 4 Föreningar och andra verksamheter: Runbyskogen 5 Kairobadet Runby backar Båtbyggartorp Skeppartorp 7. Sättra båtklubb 2 Mot tågstationen Bergaskogen Runby 4 8. Kanotklubb 9. Simklubb 10. Hundträningsanläggning 11. Runby spårcentral 12. Sättra ridskola ENTRÉ TILL VATTNET Harva Harvaviken Oty dlig Njurstatorp LÄNK/KNUTPUNKT Viktig kommunikationspunkt för att komma till och från Sättra friluftsområde. kop p ling Mot Järfälla sl land Upp eden Kyle 10 LANDSKAPSRUM 1. Vaxmyra Kolonilottsområde Eds allé 3 2. Runsa herrgårdslandskap 3. Åkerlandskap vid Edssjön AKTIVITETSOMRÅDE 1. Mälarområdet 0 UTBLICK Ägget m 2. Runby spårcentral BARRIÄR KOPPLING

16 16 Entréer Det finns flera ingångar till friluftsområdet och aktiviteter i anslutning till det. Ingångarna är på vissa ställen tydliga entréer som vid Runby spårcentral medan andra är mer diskreta. För att hjälpa besökare att hitta till området behöver entréerna bli tydligare. De entréer som identifierats är: Tegeludden Tegeludden är en knutpunkt mellan Sättrabadet, Upplandsleden och Skeppartorp och här finns en befintlig parkeringsplats. Båtklubben- Båtklubben är en entré både till Mälaren och in i området från Mälaren för de som kommer till marinans gästhamn. Sättrabadet, Tegeludden Sättrabadet är ett lugnare naturbad som blir en entré till Mälaren för badande. Då Sättrabadet ligger på Tegeludden så har platsen en dubbel roll som entré. Parkeringen vid Sättra Trädgårdsmästarbostad parkeringen ligger vid en busshållplats och parkeringen används enligt uppgift för besökare till Upplandsleden. På sikt om det utvecklas verksamhet vid Trädgårdsmästarbostaden så kommer det här att bli en naturlig entré till området. Parkeringen vid Mor Olas backe Parkeringen är väl tilltagen och rymmer både besökare till Kairobadet eller skogen. Här passerar både Kairospåret och Upplandsleden. Idag finns här informationstavla om spåren. Njurstatorp Vid den gamla handelsträdgården går det att nå Kairospåret direkt och därifrån gå på en belyst väg bort mot Sättra. Detta är även den väg som når skogen från det nya bostadsområdet Eds allé eller från de södra delarna av det centrala Väsby. Idag finns här ett utegym och det finns möjlighet att anlägga en större parkeringsplats. Hänsyn måste dock tas till det öppna, bevarade kulturlandskapet. Runby spårcentral Där motionsspåren börjar är en naturlig entré till hela området för många. Här rör sig många dagtid och det är nära till busshållplatsen Runby skola och bara en kilometer till Upplands Väsby station. Långtomtastigens början vid Lövstavägen här möts en gen cykelväg till Sättra med Kairospåret och bostadsområdet Runby backar. Utmed Mälaren finns även entréer till vattnet, platser där du lätt kan ta dig ut i vattnet. Dessa entréer är: Kairobadet Vid Kairobadet finns mycket av de tillbehör som ska anläggas vid entréerna redan på plats. Däremot behövs en tydlig informationstavla med vägvisning till målpunkter i Sättra-området. Kanotklubben Vid kanotklubben finns bryggor som är anpassade efter att ta sig i och ur Mälaren via kanot. Entrén är privat då den ligger inom klubbens område och är begränsad av stängsel.

17 17 Utvecklingsplan Övergripande Sättra Runby-området har goda möjligheter att utvecklas till ett friluftsområde som kan erbjuda rekreation till besökare med olika preferenser. För vardagsmotionären finns Runby spårcentral med motionsspår och olika idrottsverksamheter på ett bekvämt avstånd från bostäder och centrum. Spårcentralområdet har även intressanta promenadstråk i natur med höga naturvärden för den som efterfrågar en naturupplevelse på nära håll från bostaden. För helgutflykten kan Mälarområdet erbjuda längre utflykter med goda strövområden, intressant kulturhistora och flera olika aktiviteter kopplade till Mälaren och kulturlandskapet. Tillsammans kan de olika delarna av området ge besökare både den mer dagliga motionen som upplevelser som sker mer sällan. Idag finns det möjlighet att utveckla aktiviteter för barn och ungdomar i området. I Runby finns det många barn och ungdomar som rör sig i området med skolan, förskola och fritidsgård med mera. Det finns stora möjligheter att göra Runby till en plats för hela familjen. I Mälarområdet och Sättra lockar badplatserna och Ridstallet barn och ungdomar och även både båt- och kanotklubben har verksamhet som riktar sig till yngre. Även här finns möjligheten att vidare utveckla området för att attrahera fler åldrar och göra friluftsområdet till en attraktiv destination för barnfamiljer. Sättras styrka är läget vid Mälaren och att det idag finns så många olika aktiviteter att utöva i området. Det går inte att peka ut en plats i området utan det viktiga är istället att binda ihop de platser som redan är etablerade, från Kairobadet till Sättra Gård och Tegeludden och ända bort mot de historiska lämningarna i Runsa. Att skapa en helhet av området som är lätt och tillgängligt att röra sig i är därför prioriterat i utvecklingen av friluftsområdet. Under 2018 kommer en gång- och cykelväg att planeras utmed Runsavägen från Kairobadet upp mot Ridstallet i Sättra. Detta är ett bra första steg att knyta ihop området. Även om området är smalt så är det viktigt att stråket får ta plats så att det går att promenera och cykla på ett säkert sätt utmed vägen. Stråket bör även utformas som ett promenadstråk snarare än en vanlig gång- och cykelväg för att erbjuda en upplevelse utmed vägen. Av samma skäl bör stråket placeras väster om Runsavägen, närmast Mälaren. I medborgardialogen är det många som har efterfrågat en strandpromenad. Utmed stranden finns fysiska hinder för att utveckla en promenad, som kanotklubben, privata hus och båtklubben. Möjligheten finns att skapa en promenad som på de ställen där det finns fysiska hinder på stranden, går på bryggor i vattnet. En sådan strandpromenad skulle skapa en attraktion i området som kan locka besökare att komma till Sättra för att vandra utmed Mälaren i en mer iordninggjord miljö. Strandpromenaden skulle på ett effektivt sätt knyta ihop de olika målpunkterna inom friluftsområdet. Vid utformandet av en strandpromenad krävs att hänsyn tas till de befintliga verksamheterna utmed stranden. Kanotklubben har en bred startsträcka i vattnet som de nyttjar till tävlingen Munken som de har varje vecka och båtbryggor skulle kunna vara ett hinder för deras tillgänglighet till vattnet. På samma sätt finns det privata hus vid vattnet som skulle få sin tillgång till Mälaren försämrad av bryggor. För att passera båtklubben utmed stranden skulle det krävas ombyggnationer för att kunna passera inne på området utan att utsätta båtarna i för ökad stödrisk. En strandpromenad är svår att genomföra på kort sikt då det krävs nogrann planering, stora investeringar och överenskommelser med fastighetsägare och arrendetagare. På lång sikt skulle fördelarna med en strandpromenad kunna vara så pass stora att det är motiverat. Attraktionen det skulle kunna ge till området genom att knyta samman dagens målpunkter på ett tilltalande sätt kan ge underlag för andra verksamheter så som ett café. Utveckling av Sättra Ridanläggning Sättra ridanläggning kommer att utvecklas med start under Det finns ett politiskt beslut att bygga ett nytt större och modernt ridhus/stall för verksamheten. Byggnationer kommer att ske under året och invigningen av det nya ridhuset är planerad till hösten Stallet är en väl etablerad verksamhet i Sättra och det finns ungdomar på stallet alla dagar i veckan, ofta tillsammans med sina föräldrar. Stallet är en viktig målpunkt i området som är en naturlig mötesplats för framförallt flickor och kvinnor. Möjligheten finns att bygga vidare på den här mötesplatsen så länge det inte stör kärnverksamheten med ridskolan. På lång sikt så har tankar diskuterats om att bygga på det nya stallet med en våning som kan användas för konferensverksamhet. Utveckling av Kairobadet/eventuell flytt av badplatsen Kairobadet har möjlighet att användas mer frekvent över året. Läget vid Mälaren med busshållplats precis vid badet och platsens historia är något att bygga vidare på. Det går att genomföra mindre förändringar av badplatsen för att ytterligare förbättra den på kort sikt: Utveckla den befintliga lekplatsen. Tydlig avgränsning i vattnet mellan badande och båttrafik. Lågt staket för att hindra kanadagäss från att gå iland. Inköp av livbåt. Se över grillmöjligheterna. Enklare återvinning för sophantering med soptunna för engångsgrillar, glasinsamling med mera för att hjälpa besökare att göra rätt. Se över om det går att skapa en enklare gångväg till Kanotklubben Glid som gör det lätt att hyra kanoter för de som besöker badplatsen. Detta kräver dock en tydlig gräns mot kanotklubben för att undvika skadegörelse. Ytan för badplatsen är begränsad och bra sommardagar blir parkeringen överfull och bilar parkerar utmed gatan. Då det inte finns en möjlighet att utöka parkeringsmöjligheterna på Kairobadet utan att ta yta från den redan begränsade badplatsen är det möjligt att istället minska kairobadets parkering. På så sätt blir det tydligt att den parkeringen inte är den enda utan att den primära parkeringen istället finns vid Mor Olas backe. Ytan som skulle frigöras skulle vara ett tillskott till badplatsen. Utveckla Kairo till en målpunkt året om De år Vikingarännet går på Mälaren plogas en skridskobana i närheten av Kairo. Badet är därför möjligt att utveckla till en naturlig plats att utgå ifrån för skridskoåkning. När isen ligger borde därför isen plogas. omklädningsrum vara öppet och café/kioskverksamheten vara igång. Eftersom långfärdsskridskor är en så pass väderberoende aktivitet så kan Upplands Väsby kommun bidra till att göra Kairo till en skridskodestination genom att hyra ut långfärdsskridskor. Det finns få platser i Stockholmstrakten där möjligheten finns att hyra vintersportutrustning som skridskor och längdåkningsskidor. Med tanke på att det är långt ifrån varje år som det är möjligt att utöva sporten så är det inte säkert att alla har tillgång till rätt utrustning de år då den behövs. Att det är så få platser i Stockholm som erbjuder den här typen av uthyrning innebär att Sättra kan sättas på kartan med ett sådant erbjudande. Detta kräver dock resurser som kan finnas på plats vid Kairo de helger vintertid då det ligger is. Den konferensverksamhet som finns på Kairo idag har visat sig vara svår att driva. Tillgängligheten med kollektivtrafiken är en faktor som ställer till det för anläggningen. Det finns heller ingen naturlig verksamhet vid Kairobadet som finns där på heltid. Samtidigt är lokalerna byggda för att kunna ta emot större sällskap både för konferens och middagar och de används bland annat flitigt för bröllop. Kairobadet har möjlighet att utvecklas till en målpunkt för aktiviteter kopplade till Mälaren, oavsett årstid. Det finns därför en naturlig koppling att satsa på den typen av verksamheter i huset som kan dra nytta av sjöläget. När Kairobadet byggdes avsattes en yta i källaren för att kunna användas för bastu. Att bygga bastun och göra den bokningsbar skulle bidra till att göra anläggningen möjlig att använda året runt. På lång sikt: Kairobadet har begränsningar för att kunna utvecklas. Strandlinjen är ca 160 meter lång och Runsavägen innebär en effektiv avgränsning i öster. Höjdskillnaderna mellan vägen och stranden gör också platsen svåranvänd. Söder om Kairobadet ligger en privat bebyggd villatomt. Fastigheten som ligger precis norr om badet, innan Kanotklubben, är privatägd men obebyggd. Möjligheten att utveckla badet norrut är begränsad då den del av fastigheten som ligger mellan Runsavägen och vattnet är ca 700 kvm stor men bara 17 meter djup på det smalaste stället. Andra platser för ett nytt bad har diskuterats under åren. Det finns ett befintligt naturbad i Sättra som ligger på Tegeludden nedanför stallet, men även Sättra gård har utretts som möjlig badplats. Gemensamt för Tegeludden och Sättra gård är att de ligger inom naturreservatet Sättra gård och inom strandskyddat område. Detta innebär att förändringar av platserna behöver söka dispens från strandskyddet och prövas mot Naturreservatets bestämmelser. Alla tre platserna, inkluderat Kairobadet, omfattas av riksintresse för Mälaren. Tegeludden Fördelar: Kommunen är fastighetsägare och äger hela naturreservatet. Badplatsen begränsas inte av andra fastighetsägare. Sträckan som kan utvecklas för badplats utan att gå in i utpekat våtmarksområde eller nyckelbiotop i nordöst ger en ca 290 meter lång strandlinje. Det finns gator utbyggda till Tegeludden och en mindre parkeringsyta som är möjlig att utveckla på kommunal mark.

18 18 Nackdelar: 500 meter från busshållplats. Ökat antal bilar förbi ridstallet. Ytorna nära den befintliga parkeringen nyttjas som arrende för jordbruk eller för hagar för ridstallet. Ligger inom område för Totalförsvaret förordnande 12:4 (fram till halva våtmarksviken). Formen av en udde ger inte en lika skyddad och överblickbart område som en vik ger. Risken finns att badande i större utsträckning hamnar i konflikt med båtar eftersom udden ligger längre ut i farleden. För att kunna utveckla platsen och framförallt för att kunna bygga hus, bryggor och andra anläggningar krävs en prövning mot både naturreservatets föreskrifter och ansökan om strandskyddsdispens. På kort sikt så är det en stor insats att skapa en badplats vid Tegeludden. För att skapa en badplats behöver kommunen anlägga en sandstrand, bryggor och bygga upp hus för omklädning, duschar, toaletter och café/kiosk. Sättra gård Fördelar: Kommunen äger marken och de byggnader som ligger vid Sättra gård. Byggnaderna är kulturhistorisk intressanta och visar på Sättra gårds historia. De vackra byggnaderna skulle kunna vara intressanta för verksamheter. Det finns stora plana ytor som idag används för trädgård till huvudbyggnaden och som sköts men som inte arrenderas ut för jordbruk. Det finns vid Sättra gård befintliga bryggor som tidigare har varit allmänt tillgängliga. Busshållplatsen ligger ca 300 m bort från badplatsen och det finns en enklare väg som leder till platsen. Parkeringsplats finns utmed Runsavägen vid busshållplatsen och fler parkeringsplatser är möjliga att anlägga på plana ytor närmare stranden. Nackdelar: En badplats vid Sättra gård skulle kunna få en 140 meter lång strandlinje mellan arrendet för båtklubben och den utpekade våtmarken. De befintliga bryggorna behöver kompletteras med en sandstrand och fler bryggor. Området gränsar till båtklubben i söder vars bryggor redan i dag ser ut att gå utanför arrendegränserna. En placering av badplatsen här riskerar att skapa konflikter mellan badande och båtar och det krävs tydliga gränsmarkeringar för att undvika konflikter. Vidare finns det troligtvis markföroreningar på båtklubbens mark och därmed utsläpp via dagvattnet ner i Mälaren. De hus som ligger inom området hyrs idag av privatpersoner som använder dem för privatbostäder. En badplats i det här läget är svår att kombinera med privatbostäderna. Hyresgästerna har besittningsskydd och att säga upp kontrakten kan bli en komplicerad process. Bostadshusen behöver byggas om för att kunna användas för verksamheter. Förbättrad skyltning och information om naturvärden och motionsmöjligheter Informationsinsatser Bland de yttranden som inkom under medborgardialogen så blev det tydligt att en informationsinsats behöver genomföras om vad som finns inom utredningsområdet redan idag. Många är omedvetna om de faciliteter som redan finns som grillplatser och vindskydd med mera. En gemensam skyltning borde genomföras i hela utredningsområdet och bort mot Runsa. Framförallt handlar det om att skyltarna ska informera om stråk och anläggningar som går att nå inom området. Skyltar vid pendeltågsstationen Upplands Väsby bör leda gående och cyklande till Runby spårcentral för att underlätta för människor att hitta ut i naturen och till motionsspår utan att behöva ta bilen. Redan i Runby bör skyltar tala om vilka aktiviteter som finns i Sättra och Båtbyggartorp och vice versa. Det finns ett antal entréer till området där större skyltanordningar bör finnas med hänvisningar. Dessa är vid Runby spårcentral, vid Njurstatorp, korsningen Lövstavägen och Långtomtastigen, vid parkeringsplatsen vid Mor Olas backe, Kairobadet, vid busshållplatsen och parkeringsplatsen vid Trädgårdsmästarbostaden, vid Sättra ridstall och vid parkeringen vid Skeppartorp och Tegeludden. Vid de här platserna bör det även finnas en informationstavla om de natur- och kulturhistoriska värdena i området. Det bör även finnas en länk till kommunens hemsida där det finns kompletterande information och en elektronisk karta. För området bör det tas fram ett gemensamt informationsblad och karta som identifierar de intressanta målpunkterna i området. Det finns en mängd intressanta målpunkter inom programområdet med både naturvärden, upplevelsevärden som utblickarna mot Mälaren, äldre byggnader, spårdragningar och fornlämningar. En samlad information bör finnas vid entréerna men den kan gärna kombineras med mindre informationstavlor vid målpunkter inom området. Fokus i texterna bör vara på att väcka intresse och nyfikenhet snarare än förordningar. Informationen kan med fördel tas fram med Naturskolan som är väl insatta i områdets naturvärden och känner till de mest intressanta platserna. På samma sätt finns det kunniga inom kommunen som kan bidra med kunskap om områdets kulturhistoria. Med fördel kan vikingatemat tas upp som är utpekat som utmärkande för Upplands Väsby. En informationsinsats kan ses både på kort och på lång sikt. På kort sikt tas ett skyltprogram fram som anpassas till områdets karaktär och får utredningsområdet att uppfattas som ett område. För att tydligt visa att kommunen väljer att satsa på området ska omsorg läggas på ett gemensamt skyltprogram som anger riktlinjer för all skyltning i området, från enkla vägvisare och avståndsvisare till större informationstavlor vid entréer. De förändringar och satsningar som sker inom utvecklingsområdet ska presenteras samlat från kommunen för att visa på vad kommunen faktiskt gör inom området. Detta innebär allt från utbyggnationer av spåren, röjning av sly, olika evenemang och arrangemang i området eller planer för kommunens byggnader. Den mobilapp som är planerad att tas fram för Upplandsleden tillsammans med Järfälla bör också samlas in under samma information för området. På sikt kan även ett samlat begrepp användas för området för att ännu tydligare samla informationen om områdets aktiviteter. Kopplat till en sådan informationsinsats bör finnas resurser från kommunens informatörer. För att verkligen skapa en mötesplats och ett friluftsområde det bör finnas en långsiktighet i informationsupplägget så att det inte bara blir en kortsiktig insats. Entréer För att underlätta för besökare i området behöver tydliga entréer pekas ut. Entréerna är föreslagna vid noder där flera stråk eller aktiviteter korsar varandra. Vid dessa entréer ska det finnas en tydlig informationstavla med en övergripande karta som visar på målpunkter inom området. De ska även visa spårdragningar samt information om naturen och kulturen inom området. I anslutning till entréerna är det viktigt att det finns belysning, möjlighet att vila på en parkbänk, låsa fast sin cykel samt en papperskorg. Entréerna är föreslagna på sådana platser där det även finns aktiviteter i närområdet. De kan därför betonas ytterligare med hjälp av aktivitetsutrustning anpassade efter platsen roll i området. De entréer som föreslås är: Runby spårcentral Entrén behöver få en tydlig och välkomnade skyltning som välkomnar till området och informerar om vad som finns i Runbyskogen och Sättraområdet. Entrén kompletteras med en cykelparkering och omklädningsrum med toaletter. Som aktivitetsutrustning anläggs en allaktivitetsplats som är en kombinerad lekplats och utegym som passar för hela familjen. Långtomtastigens början vid Lövstavägen Vid denna entré ligger fokus på vägvisning och informationsskylt men kompletteras med bänk och papperskorg Njurstatorp Idag finns här ett utegym som fungerar som entréns aktivitetsutrustning. Platsen bör kompletteras med belysning, tydlig skyltning, säker cykelparkering, bänk och papperskorg. Möjlighet finns att anlägga en större parkeringsplats men hänsyn måste tas till det öppna, bevarade kulturlandskapet. Parkeringen vid Mor Olas backe Informationsskyltarna på platsen behöver samordnas och snyggas upp och tydlig vägvisning till olika målpunkter sättas upp. Platsen behöver kompletteras med ett cykelställ och på sikt, och i samråd med fastighetsägaren, även toalett och aktivitetsutrustning anpassad efter platsen. Kairobadet Vid Kairobadet finns mycket av de tillbehör som ska anläggas vid entréerna redan på plats. Däremot behövs en tydlig informationstavla med vägvisning till målpunkter i Sättra-området. En ny lekplats blir den nya aktivitetsutrustningen för platsen. Parkeringen vid Sättra Trädgårdsmästarbostad parkeringen ligger vid en busshållplats och parkeringen används enligt uppgift för besökare till Upplandsleden. På sikt om det utvecklas verksamhet vid Trädgårdsmästarbostaden så kommer det här att bli en naturlig entré till området och utrustningen på platsen kopplas till huset. I nuläget bör platsen kompletteras med tydlig skyltning, belysning, bänk och papperskorg. Tegeludden Platsen behöver utvecklas till en entréplats med tydlig skyltning och vägvisning, toalett, belysning, bänkar och papperskorg. En aktivitetsutrustning anläggs med fokus på natur, lek och lärande.

19 19 Även vid de utblickarna som pekas ut i landskapsanalysen mot Mälaren är sådana platser där en bänk skulle bidra till att skapa små platser i området. Förbättrade och utökade motions- och skidspår Att Upplandsleden går genom Upplands Väsby och via natursköna platser utmed Mälaren är en tillgång för kommunen. Leden kan uppmärksammas mer genom att tydligt peka ut de olika entrépunkterna för leden med information om avstånd till grillplats, utsiktspunkter och vindskydd. Att underhålla leden och skylta tydligt kan även underlätta för vandrare att gå utmed de rekommenderade sträckorna så att de inte kommer för nära boningshus eller känsliga naturområden. Där leden korsar andra spår bör skyltar sättas upp som tydligt visar vart de olika spåren leder. Där leden passerar utsiktspunkter, eller platser viktiga ur natur- och/eller kulturhänsyn sätts skyltar upp som informerar om vad det är du ser. På längre sikt kan delar av Upplandsleden bli ett av kommunens Upplevelsestråk som passerar platser intressanta ur natur- och kulturhänsyn. Ett stråk som berättar om områdets historia kan med fördel utgå från Sättra och gå norrut via Sättra gård, Tegeludden och sedan via Upplandsleden och fångstgroparna för varg och bort mot Runsa skeppssättning och fornborg. Informationsmaterial om området tillsammans med värmestuga kan finnas i någon av kommunens byggnader vid Sättra. Motionsspår Under hösten 2016 har det så kallade Kairospåret förlängts genom att fortsätta dragningen från Mor Olas backe söderut och sedan bort till den befintliga dragningen Vid Njurstatorp. Utbyggnationen har inneburit att Kairospåret går i en cirkel och har en sträcka på nära en mil. Att Kairospåret går i en cirkel istället för att du är tvungen att vända och springa tillbaka samma sträcka är något som flera har efterfrågat i medborgardialogen. Bland de yttranden som kommit in under medborgardialogen är det tydligt att många använder motionsspåren i Runbyskogen och leder och stigar i Sättraområdet för promenader. Den nya delen av Kairospåret kommer att skyltas både som motionsspår och för gång- och cykeltrafik. Runbyskogen är välförsedd med tydliga och bra spår och leder det viktiga är att underhålla dem och ge dem en tydlig skyltning och marknadsföring. Vissa mindre justeringar skulle kunna genomföras i samråd med de föreningar och skolan som är verksam i området. För att öka trygghetskänslan och få användarna att känna sig trygga igen krävs extra uppmärksamhet i form av gallring runt spåren och bevakning av att belysningen fungerar. På sikt kommer stolparna till belysningen att komma att behöva bytas ut. Elljusspåret bör även kompletteras med bänkar och papperskorgar för att tillgängliggöra spåren för fler. Bänkar utmed spåren har efterfrågats i medborgardialogen. Den skyltning som finns utmed spåren bör kompletteras med vägvisare som visar vart korsande spår tar vägen. Skyltningen kan även med jämna avstånd tala om hur långt det är kvar av spårslingan för att underlätta orienteringen för motionärer och andra. Vid skyltningen av spåren är det viktigt att förhållningsregler formuleras på ett uppmuntrande sätt. Som det ser ut idag där det bara finns ett upplyst spår finns risk för konflikter mellan olika utövare i spåret. När gång- och cykelvägen utmed Mälarvägen och Runsavägen byggs ut kommer det att finnas alternativa upplysta stråk till Sättra än elljusspåret. Men för den som däremot vill promenera i området så är Kairospåret det enda upplysta alternativet. Ridstigar Enligt den framtagna skötselplanen för Sättra gårds naturreservat finns det spår av ridning på praktiskt taget alla stigar inom reservatet. En av anledningarna till detta kan vara den knapphändiga skyltningen ute i terrängen vilket gör det mycket svårt att avgöra vilka stigar som ska användas till ridning respektive vandring/skidåkning. En ny och tydlig märkning av vilka stigar som är avsedda för ridning samt information om ridvägarnas sträckning på informationstavlor skulle kunna reducera mängden hästtramp på de stigar avsedda för vandring och skidåkning. De opreparerade ridstigarna i reservatet tenderar att breddas på de ställen där de passerar genom fuktstråk. Då trampskador uppkommer rider ryttarna allt längre ut i terrängen för undvika leran och resultatet blir ett stort trampskadat område. Skötselplanen för naturreservatets förslag är att de ställen utmed ridstigarna där trampskador lätt uppstår behöver prepareras så att de håller bättre för ridning, eventuellt kan ridstigarna dras om för att minska uppkomst av markskador Förbättrade friluftsfaciliteter, grillplatser, bänkar, toaletter och dylikt I Sättra finns idag grillplatser vid Kairobadet vid Tegeludden och två platser vid vindskydd utmed Upplandsleden strax norr om Tegeludden. Gata-parkenheten ansvarar för grillplatsen och utejobbare har för vana att på eget initiativ fylla på med ved vid grillplatserna efter röjningar i närliggande skogar. I medborgardialogen har det kommit fram att grillplatserna vid de två badplatserna bör se över och bli mer tydliga. Det finns exempel från andra kommuner där badplatserna har stora gemensamma grillar som dessutom är märkta med vilka som kan användas av de som inte äter kött eller inte äter fläsk. Vindskydd har efterfrågats i medborgardialogen. Det finns idag två vindskydd utmed Upplandsleden strax norr om Tegeludden, men det behöver bättre information om att de finns där för besökare till området. En möjlig plats för ett till vindskydd och eller grillplats skulle vara vid utsiktsplatsen på höjden ovanför kanotklubben. Platsen ligger bara en kort avstickare från Upplandsleden och är en plats som vandrare redan idag hittar till. Offentliga toaletter är något som efterfrågas i medborgardialogen. Toaletter för allmänheten finns i Sättraområdet idag endast vid Kairobadet på sommartid. I Runby saknas offentliga toaletter. Enligt förslaget ska de större entréerna i området få toaletter för att underlätta för fler att besöka området. Undersökningar har visat att framförallt kvinnor efterfrågar offentliga toaletter då de drar sig för att göra sina behov i skogen. Toaletterna ska ge intrycket av att vara permanenta på platsen. I de lägen där det finns vatten och avlopp utbyggt så bör toaletter som byggs vara traditionella vattentoaletter. I vissa lägen som till exempel vid Tegeludden eller Njurstatorp bör moderna, ekologiska lösningar prövas för toaletterna. Det finns exempel på förbränningstoaletter med solenergilösningar som kan användas som offentliga toaletter. Möjlig användning av Trädgårdsmästarbostaden En byggnadsantikvarisk utredning pågår under vårvintern 2017 som ska visa i vilket skick byggnaden är i. I samband med det tas en uppskattad kostnad fram för hur mycket det skulle kosta att rusta byggnaden. Utredningen kommer även föreslå tänkbara användningsområden för byggnaden. Trädgårdsmästarbostaden ligger bra till i Sättraområdet och skulle kunna användas för verksamheter kopplade till friluftslivet. Tankar finns på att den skulle kunna användas som värmestuga och informationscentrum för natur- och kulturlivet på Runsahalvön. Även caféverksamhet har föreslagits i huset. En caféverksamhet har troligen svårt att fungera i nuläget, Sättra behöver etableras bättre som en plats för friluftslivet innan den typen av verksamheter har möjlighet att drivas självständigt. För att verkligen satsa på Sättra friluftsområde som plats så skulle en informationsverksamhet och värmestuga vara bra för området. Det skulle kunna fungera som en enklare variant av naturvårdsverkets Naturum som är centrum för besökare till ett visst naturområde. I Sättra och Runsahalvöns fall så skulle verksamheten även fungera för områdets kulturhistoria. En satsning på ett informationscenter skulle innebära att byggnaden behöver rustas upp och byggas om för att anpassas till verksamheten. Då byggnaden ligger utanför planlagt område krävs troligen ingen ny detaljplan men om det skulle krävas några påbyggnader måste dessa prövas mot naturreservatets bestämmelser. Därefter skulle långsiktiga resurser krävas för att både informera om och bemanna platsen. Trädgårdsmästarbostadens framtid har varit omdiskuterad och möjliga användningar av den har lyfts i bland annat medborgardialogen. Därför vore det intressant att om beslutet blir att rusta upp trädgårdsmästarbostaden, att bjuda in allmänheten att ta del av arbetet. Detta kan ske genom information på hemsidan, platsbesök, föreläsningar eller kurser i renovering av kulturhistoriska byggnader eller liknande. Behov av ett aktivitetscenter Ett aktivitetscenter skulle kunna vara en motionsgård eller friluftsgård vilket är vanligt förekommande i andra kommuner i länet. Ängsjö friluftsgård i Järfälla är ett populärt ställe som lockar besökare året om trots att det ligger oländigt till med 7 km till Kallhäll station och med busstrafik som bara går på helgerna. De föreningar som finns i Runby har påpekat behovet av omklädningsrum och låsbara skåp dels för sina egna klubbar men även för andra motionärer i området. Tidigare har den gymnastiksal som låg i Runby kunnat användas av föreningarna men sedan den revs så har det inte funnits de bekvämligheterna. Tre föreningar i Runby,

20 20 Väsby orienteringsklubb, Väsby skidklubb och Tiokampen delar på en föreningslokal där de har möjlighet till ett varsitt kontor, toaletter och gemensam samlingslokal. Föreningslokalen fungerar bra men den saknar omklädningsmöjligheter och låsbara skåp. Lokalerna är även bara tillgängliga för de som är medlemmar i någon av föreningarna. Önskemålet från föreningarnas sida är en kommunal lokal som kommunen äger och driver men där föreningarna kan hyra in sig för sina verksamheter. Liknande lösningar finns i andra kommuner i länet. Ängsjö friluftsgård har en motionscentral som drivs av kommunen men som sköts av det café som finns i lokalerna. I caféet eller via kommunen kan du köpa poletter som går att användas för att låsa upp omklädningsrummen så att vem som helst kan använda lokalerna. I Täby kommun finns friluftsgårdarna Ensta krog och Skavlötens friluftsanläggning som sköts av kommunens fastighetsbolag via entreprenör. På kommunens hemsida kan du hitta öppettider för anläggningarnas omklädningsrum, dusch och bastu som är öppna för allmänheten varje vardag från morgon till kväll och på helgerna. På kort sikt kan behovet av omklädningsrum och toaletter vid Runby spårcentral lösas med hjälp av tillfälliga byggbodar. Låsbara omklädningsrum med duschar och bastu kan uppmuntra till vardagsmotion i området och underlättar att motionera i området utan att behöva åka dit med bil. På lång sikt så borde underlaget i kommunen vara tillräckligt för att skapa en motionsgård eller friluftsgård vid Runby spårcentral. Lämpligt läge skulle kunna vara där föreningslokalen är idag förutsatt att föreningarna har möjlighet att hyra in sig i friluftsgården. Läget vid Runby spårcentral är väldigt bra för en friluftsgård då det ligger så pass nära bostadsbebyggelse, den nya utvecklingen av centrala Upplands Väsby och spårstationen. Det skulle kunna underlätta en naturnära vardagsmotion för kommunens befintliga och kommande invånare. För föreningarna är läget också bra då de redan är etablerade på platsen. Däremot saknas parkeringsmöjligheter för större arrangemang som föreningarna då och då anordnar. Erfarenheter från andra platser i länet med skidspår, är att de dagar när det kommer snö så blir parkeringarna snabbt fulla. I Runby har en möjlig extraparkering försvunnit i och med förskolebebyggelsen på Bergaplan. Ett förslag som inkommit är därför att en möjlig friluftsgård skulle kunna förläggas vid Njurstatorp som ligger utmed Kairospåret vid platsen för utegymmet. Området är inte möjligt att exploatera för bostadsbebyggelse med tanke på dess läge då det ligger inom skyddsavstånd för riksintresset Arlanda. Kommunen äger en del av marken men om det är möjligt att köpa in delar av den gamla handelsträdgården så skulle den marken också kunna nyttjas. Det finns en väg, Prästtorpsvägen, som går ända fram idag och som inte nyttjas i så stor utsträckning. Möjligheten finns att anlägga större markparkeringar så länge de inte påverkar det gamla öppna kulturlandskapet negativt. Nackdelen med läget är att det inte är en etablerad plats idag, det finns få människor som rör sig i området till vardags och den ligger längre från kollektivtrafik och spårstationen än Runby spårcentral. Möjlighet till konferenslokal/festlokal för diverse arrangemang Kommunen äger anläggningen men det är Väsby simsällskap som ansvarar för uthyrningen av lokalen. Enligt uppgift så används lokalerna oftast för fester som bröllop och liknande och inte så frekvent. Tidigare har Kairobadet drivits i privat regi men det var svårt att få lönsamhet i verksamheten. Svårigheterna som har nämnts med att driva konferensverksamhet på platsen har varit att det ligger för otillgängligt till, att lokalerna har en dyr driftskostnad och att det inte finns någon förening som är mer naturligt i lokalerna året om. Enligt förslaget så bör eventuell konferensverksamhet, restaurang eller café i Sättraområdet drivas av privata aktörer. Kommunen ställer sig positiv till om en sådan verksamhet skulle välja att etablera sig i området och det finns kommunägda lokaler som skulle kunna omvandlas eller byggas till för att inrymma konferensverksamhet. Möjlighet till caféfunktion i området Idag finns det flera tre caféer i Sättraområdet. Ridstallet har ett eget café liksom båtklubben medan caféet och kiosken vid Kairobadet är öppet för allmänheten sommartid och drivs av Svensk Thailändska kulturföreningen i kultur- och fritidskontorets lokaler. Stallets café drivs av ridklubben och bygger på frivilligt engagemang från föräldrar och ungdomar. Caféet vid Kairobadet är väldigt väderberoende och har svårt att få lönsamhet de dagar på sommaren då det är dåligt väder. Det finns med andra ord flera caféverksamheter i området idag men bara en som riktar sig till allmänheten. Det är svårt att få en sådan typ av verksamhet att löna sig i området om man inte samtidigt satsar på att göra en attraktiv mötesplats av området. Samtidigt är ett café en attraktion som bidrar till att göra området till en mötesplats. Vid Runby spårcentral finns idag ingen caféverksamhet. Om man på sikt kan skapa en friluftsgård vid Runby spårcentral som innebär att fler använder området på helger för sin motion så skulle efterfrågan kunna finnas. Ett samarbete borde då ske med föreningsverksamheten i området. Möjlighet till nya mindre idrottsanläggningar, spontanidrott, idrottsparker och liknande Idag finns ett utegym vid Njurstatorp och vid Runby skola finns en konstgräsplan som går att använda för allmänheten. Placeringen för utegymmet är vald för att det ska gå att träna under löprundan. Läget en bit in i skogen gör också att den är mindre utsatt för skadegörelse. Det senaste året så har Upplands Väsby jobbat mycket med trygghetsfrågorna i Runby och därför har frågan kommit upp om placeringen av gymmet är det bästa ur trygghetsaspekt. Vid Njurstatorp finns en entré till elljusspåret Kairospåret och med den nya förlängningen av spåret så har läget hamnat mer centralt. Trots det så kan läget uppfattas som ensligt eftersom det inte finns några andra som rör sig på platsen än de som använder sig av spåret. En tränings- och lekanläggning i Runby kan nyttjas av de som är vardagsmotionärer i området men även av de föreningar som finns aktiva i Runby. En sådan anläggning kan vara en mer renodlat utegym men det skulle även kunna vara en anläggning som kan användas av både barn och vuxna tillsammans. En lekplats eller liknande skulle även kunna vara ett komplement till förskolan och skolan i områdets utelek på dagtid. I Ensta krog friluftsgård i Täby finns en uppskattad lekplats precis vid entrén till motionsspåren som används av familjer där barnen kan leka medan de vuxna kan springa ett varv i motionsspåret under tiden. Det finns även ett naturgym på platsen. Det saknas utpekade lekplatser inom utredningsområdet, de närmaste finns i området Ägget och vid Oxundavägen i Runby. För att skapa ett utflyktsmål av Sättra så är en lockande lekplats, både för barn och vuxna, ett sätt att nå dit. Vid Kairobadet finns möjlighet att utveckla den lekutrustning som redan finns där för att skapa mer aktiviteter vid badet. Ett utegym är möjligt att placera vid badet men med tanke på den begränsade ytan så är det tveksamt om just badplatsen är den mest lämpliga platsen för den typen av aktivitet. Ett utegym kan snarare placeras i närheten av motionsspåren vid Mor Olas backe men svårigheten att placera gymutrusning där är att marken inte ägs av kommunen. En alternativ placering kan vara vid ridstallet för att komplettera den verksamheten och koppla samman med entrén till spåren.

21 21 Utvecklingsplan UPPDRAGSGRÄNS NATURRESERVATSGRÄNS Mot Sigtuna Mot Runsa fornborg och skeppsättning BILVÄG GC-VÄG PLANERAD GC-VÄG GÅNGVÄG/ VANDRINGSLED 1 ELLJUSSPÅR AKTIVITETSOMRÅDE, KAIRO AKTIVITETSOMRÅDE, RUNBY/NJURSTATORP Skeppartorp 2 4 WC é 1 3 Sättrabadet é AKTIVITETSOMRÅDE, SÄTTRA FÖRSLAG PÅ KORT SIKT P Sättra gård Trädgårdsmästarbostaden é P 5 Platsspecifika åtgärder Vaxmyra kolonilottsområde Runbyskogen 1. Utsiktsplats 2. Utsiktsplats Runby backar Vattentorn Båtklubb 3. Sättrabadet 4. Ridskola 5. Trädgårdsmästarbostaden Sättra fjärd 11 Långtomta s tig e n Munkholmen é 6. Utsiktsplats 7. Kairobadet 8. Mor Olas backe 9. Njurstatorp Kanotklubb Runby 8 P 7 Kairobadet WC i é Entré till GC-vägen, Långtomtastigen 10 WC Mot tågstationen é Båtbyggartorp 9 é Bergaskogen Harvaviken WC Njurstatorp Upp la Mot Järfälla Kyle Ny entré med informationtavla Ny vägvisare Ägget ndsleden é Runby P Harva Förbättra tillgänglighet och koppling mellan Kairobadet och Sättra gård. Toalett P Ny parkering P Utvecklad parkering FÖRSLAG PÅ LÅNG SIKT Platsspecifika åtgärder Eds allé Upplevelsestråk längs Mälaren m

22 22 Aktivitetsområde Kairo Tema - vattenaktiviteter för hela familjen BILDER: BAD, VATTENAKTIVITET BRYGGOR MED KANOTPASSAGE LEKPLATS TOALETTER VÄGVISNING INFORMATIONSTAVLA KANOTPADDLING TOALETTER OCH OMKLÄDNINGSRUM SKRIDSKOÅKNING SOPÅTERVINNING

23 23 Aktivitetsområde Runby - Njurstatorp Tema - Lek och motion för hela familjen BILDER: MULTILEKPLATS SKIDÅKNING ORIENTERING OMKLÄDNINGSRUM MED TOALETTER ENTRÉ VÄGVISNING ELEKTRONISK INFORMATION LEK FÖR BARN OCH VUXNA

24 24 Aktivitetsområde Tegeludden Tema - Friluftsliv med natur- och kulturupplevelser BILDER: NATURLEK INFORMATIONSTAVLOR GRILLPLATS VINDSKYDD NATURINFORMATION MILJÖVÄNLIGA TOALETTER STRANDPROMENAD VÄGVISNING TOALETTER