NYA GRANNAR Projektrapport

Transkript

1 NYA GRANNAR Projektrapport Ellen Eklund Frida Hartvigsson Joel Lind Mikael Jonsson Olle Kilström Göteborg 1

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Summary...3 Nya grannar...3 Bakgrund...4 Moskén...4 Uppdrag och mål...5 Metoder...6 Möten...6 Intervjuer...6 Samarbetsplanen...6 Seminariet...6 Arbetsgruppen...7 Resultat...8 Reflektion och slutsats...9 Motgångar...9 Hur problemen hade kunnat undvikas...10 Slutsats...10 Bilagor

3 Inledning Summary New neighbours Nya grannar is a project that aims to create conditions for a lasting cooperation between the Islamic association Sveriges muslimska stiftelse (SMS)1 and the school of education at the University of Gothenburg (GU). The project is run by five students from the culture project managing school, Kulturverkstan. The purpose of the project, in the long run, is for more people to learn about Islam and in this way we hope to reduce prejudices in the society. We believe that student teachers are a good target because in their future careers they will meet a lot of pupils from different cultures and religions and they will also be important role models for young people. We have had one semester to work with this project and since we want the cooperation to last, we have decided to start a working group consisting of enthusiasts. A large part of the project was spent gathering information about GU and ideas on how to set up the cooperation. We organized a seminar during which we were able to get feedback, ideas and recruits for the working group. After the seminar we gathered all the information in a document which we will deliver to the working group during its first meeting in January Nya grannar Islam en av Sveriges största religioner är ett kontroversiellt ämne i Sverige hösten Sverigedemokraterna bygger stora delar av sin valkampanj på islamofobisk propaganda. Debatter om burkaförbud upptar bästa sändningstid i tv. Det finns ett utbrett motstånd mot planerna på att bygga en moské på Hisingen i, vad som är en av Europas mer segregerade städer, Göteborg.2 Med detta samhällsklimat i bakhuvudet går vi, fem studenter från Kulturverkstan3, in i ett projekt som vi döper till Nya grannar. Projektets 1 Sveriges muslimska stiftelse (The Swedish Muslim Foundation) is responsible for building a mosque in Gothenburg. 2 Nils Hammarén i Helena Holgersson mfl (red), Göteborg utforskat, (Glänta produktion, Göteborg), Kulturverkstan är en tvåårig yrkeshögskoleutbildning i internationell kulturprojektledning. 3

4 uppdragsgivare är den förening som står bakom bygget av moskén på Hisingen och vi ser alla en möjlighet att arbeta för ett öppnare samhälle. Projektet handlar om att skapa förutsättningar för ett samarbete mellan Sveriges muslimska stiftelse (SMS) och lärarutbildningen på Göteborgs universitet (GU). SMS är aktörerna bakom moskébygget vid Ramberget på Hisingen. Föreningen består av en rad olika muslimska föreningar i Göteborg. Ändamålet är bland annat att bygga, förvalta och driva moskeér och skolor i Göteborg och på andra orter I Sverige. Verksamheten ska främja muslimernas möjligheter till religiös och kulturell verksamhet.4 Projektet har bestått av tre delar: genomföra ett seminarium, bilda en arbetsgrupp och skriva en samarbetsplan. För att samarbetet ska leva vidare efter att projektets avslutats skapas en arbetsgrupp och för att underlätta för deras framtida arbete skriver vi en samarbetsplan som diskuteras på ett seminarium. Bakgrund Kulturverkstan hade under hösten 2010 kurstemat Det glokala Göteborg. Med det menas ett Göteborg där det lokala och det globala möts. Utifrån detta tema hade Kulturverkstan knutit ett antal uppdragsgivare till kursen. Vårt projekts uppdragsgivare var från början Islamska informationsföreningen (IIF) som i huvudsak arbetar med informationsförmedling om islam. Kontaktperson var Ahmed Al-Mofty, ordförande i föreningen. Al-Mofty önskade att projektet skulle bygga broar mellan människor och minska islamofobin i samhället. Vi fick fria händer att själva utforma en projektidé och utifrån Al-Moftys önskan ville vi att projektet skulle nå ut till så många människor som möjligt och ge långsiktiga resultat. Som målgrupp valdes lärarstudenter på GU som i sin framtida yrkesroll kommer att möta barn, ungdomar och vuxna med olika religiösa- och kulturella bakgrunder. Moskén 1985 offentliggjordes planerna på ett moskébygge vid Ramberget i Göteborg. Sedan dess har ett starkt motstånd mot bygget funnits.5 Utöver att ge muslimer i Göteborg en plats att utöva sin religion på kommer moskén att vara öppen för allmänheten. I maj 2011 när moskén står färdig kommer det där att erbjudas visningar och föreläsningar. 4 SMS stadgar via Skatteverket 5 Exempel är nätverket Bevara Keillers park, och 4

5 Uppdrag och mål Redan i första mötet med Al-Mofty tydliggjordes att vi skulle få fria händer att själva utforma och driva arbetet. Vi utformade en projektidé som sedan godkändes av uppdragsgivaren. I projektets första skede var målet att skapa ett långsiktigt samarbete mellan IIF och lärarutbildningen på GU där ett besök med föreläsning av IIF skulle bli ett inslag i lärarstudenternas utbildning. Efter några veckor i projektet bestämde vi oss för att byta uppdragsgivare från IIF till SMS. Anledningen till detta var att vi under intervjuer uppmärksammades på att IIF endast representerar en bild av islam och att de ofta får tolkningsföreträde framför andra muslimska föreningar. Efter ett möte med utbildningsledningen på Kulturverkstan förstod vi också att deras intention var att vi skulle göra ett projekt med utgångspunkt i moskén. Ahmed Al-Mofty fortsatte vara vår kontaktperson, då han är ordförande i båda föreningarna. I om med bytet kunde projektet fokusera mer på moskén och visa på en bredare bild av islam. Även om målet ändrats, så har syftet varit detsamma genom hela projektet: Nya grannar syftar till att minska fördomarna om, ge bättre förståelse för och avdramatisera bilden av islam. Målet var att skapa förutsättningar för ett långsiktigt samarbete mellan Göteborgs moské och lärarutbildningen på GU. Huvudmålet delades upp i ett antal delmål, att: arbeta fram ett första utkast på en samarbetsplan tillsammans med SMS. revidera utkastet tillsammans med en representant från lärarutbildningen och SMS inför seminariet. tillsammans med SMS hålla ett seminarium där utkastet för samarbetsplanen diskuteras. skapa en arbetsgrupp efter seminariet, vars uppgift blir att förvalta det långsiktiga samarbetet. tillsammans med arbetsgruppen och en representant från lärarutbildningen göra en sista revidering av samarbetsplanen, baserad på de åsikter och tankar som kommer upp på seminariet. 5

6 Metoder Möten Vi har haft regelbundna möten med uppdragsgivare Ahmed Al-Mofty. Syftet med dessa möten har varit att hålla honom uppdaterad om arbetsprocessen och tillsammans diskutera vilka vägar projektet borde ta. Vi har även haft handledning med utbildningsledningen på Kulturverkstan. Intervjuer Intervjuer har varit en viktig del i researcharbetet om GU, IIF och SMS. Vi intervjuade studenter och lektorer från religionsvetenskapliga- och lärarprogrammet samt präster från Svenska kyrkan med erfarenhet från interreligiös dialog. Genom intervjuerna fick vi nya infallsvinklar på projektet Nya Grannar och en vidgad bild av islam i Göteborg. De bidrog även till att vi fick många kontakter inför seminariet. Samarbetsplanen En stor del av projektet var att ta fram en plan för hur samarbetet skulle fortlöpa när projektet avslutats. Samarbetsplanen skrevs av oss, godkändes av Al-Mofty och diskuterades på seminariet. I samarbetsplanen sammanfattade vi den information vi samlat på oss under projektet. Den är tänkt att fungera som ett redskap för att underlätta arbetsgruppens arbete. Samarbetsplanen innehåller förslag på arbetsuppgifter, arbetssätt och kontaktuppgifter till personer som varit betydelsefulla för projektet.6 Seminariet Den 18 november genomfördes ett seminarium där fokus låg på samarbetsplanen samt att knyta intresserade människor till arbetsgruppen. Deltagare på seminariet var styrelsemedlemmar från SMS, lektorer från lärarutbildningen, praktiserande muslimer, lärarstudenter samt personer med kunskap som är relevant för projektet. Nya grannar har marknadsförts via affischer och flyers på GU. För att inbjuda till seminariet gjordes ett besök hos en klass lärarstudenter. Genom kontakter på GU fick vi 6 Se bilaga: Samarbetplan. 6

7 ett flertal människor rekommenderade och till dessa skickades personliga mail. Inbjudan till SMS medlemmar gick via Al-Mofty. Arbetsgruppen Under intervjuerna framkom det att liknande samarbeten mellan olika organisationer ofta runnit ut i sanden när initiativtagarna dragit sig ur. Med detta i åtanke beslutade vi att skapa en arbetsgrupp med uppgift att utveckla samarbetet mellan lärarutbildningen och SMS så att det passar båda parter. Arbetsgruppen ska vara fristående från de olika samarbetsparterna även om den innehåller representanter från den. De som var intresserade av att vara med i gruppen fick anmäla sig under seminariet och ett första möte för arbetsgruppen är planerat till januari

8 Resultat Nya grannar har arrangerat ett seminarium, hittat intresserade till en arbetsgrupp och arbetat fram förslag på hur de kan arbeta. Detta innebär att projektet nått sitt övergripande mål: Att skapa förutsättningar för ett långsiktigt samarbete mellan SMS och lärarutbildningen på GU. Alla delmål, förutom att revidera samarbetsplanen tillsammans med representanter från SMS och lärarutbildningen, har uppfyllts. Vi valde istället att göra detta själva med anteckningar från seminariet som referensmaterial. Förutsättningar för ett samarbete mellan lärarutbildningen och SMS förankrades främst under det seminarium som hölls i november. Seminariet hade ca 30 deltagare och innehöll information om projektet Nya grannar och moskén, diskussion i smågrupper om samarbetsplanen samt en frågestund om islam med tre muslimer i svarspanelen. Det diskuterades även brett om islam och religionens plats i det svenska samhället. Seminariet var ett möte mellan människor med varierande kunskap om islam. Ett urval av vad som sades i diskussionsgrupperna under seminariet:7 Islam borde ses som en naturlig del i svenska samhället. Till exempel att skolklasser besöker moskén när man talar om Sverige, inte när man talar om mellanöstern. Moskén har en kulturell och symbolisk roll i samhället, oavsett aktiviteterna inuti. Religionen har hamnat i ett fack av att vilja frälsa och rekrytera. Man bör istället jobba med vad olika religiösa samfund kan bidra med till samhället. Vissa religionslärare i grundskolan har dåliga kunskaper om islam, men många vill lära sig mer. Ofta lär skolan ut historien om religionen men inte hur den utövas idag. Vi har genom projektet skapat ett kontaktnät med lektorer och studenter främst inom religionsvetenskapliga programmet samt studievägledare på GU som arbetsgruppen kan ha användning av i framtiden. 7 För mer information, se den bifogade samarbetsplanen 8

9 Reflektion och slutsats Motgångar För att underlätta för arbetsgruppen hade vi önskat att etablera en direktkontakt med en kursansvarig från allmänt utbildningsområde på lärarutbildningen.8 Vi lyckades inte med detta då vi, i och med bytet från IIF till SMS, tog kontakt med GU senare än planerat. Det var också svårare än vi trott att få grepp om lärarutbildningens uppbyggnad. Bytet från IIF till SMS gick smidigare än vi trott och i efterhand förstod vi att det berodde på att vår uppdragsgivare inte såg någon större skillnad på de båda. Det i sig gjorde att vi ibland uppfattade att han inte förstått varför vi bytt eftersom han fortsatte prata utifrån IIFs perspektiv. Under ett möte efter seminariet förstod vi att Al-Mofty och vi inte hade samma syn på projektet. Han hade hoppats på ett seminarium med deltagare han inte tidigare haft kontakt med och gärna sett människor med främlingsfientliga åsikter där. Vår plan med seminariet var att få med människor som på olika sätt var berörda av projektet för att kunna vidareutveckla det. Al-Mofty hade också önskat att en person från lärarutbildningen och en person från moskén skulle hålla ihop samarbetet i framtiden. Detta går i linje med projektets första idé men under arbetets gång förstod vi komplexiteten i GUs struktur och införde arbetsgruppen som en viktig del i projektet. Al-Mofty nämnde även att moskén i dagsläget inte har tillräckligt med personal för att ta emot fler besökande grupper än de som själva väljer att kontakta moskén. Mötet slutade inte i konsensus utan snarare i en förståelse mellan bägge parter om var åsikterna om projektet går isär. Att Al-Moftys bild av projektet skiljde sig så mycket från vår kom som en stor överraskning. Då hans kritik kom i slutfasen av arbetet kände vi oss besvikna för att han inte delgett oss detta tidigare. Al-Mofty valde att fortsätta i projektet, dock med en mindre roll än vad vi tidigare hade tänkt. Ett första möte för arbetsgruppen skulle ligga några veckor efter seminariet, men på grund av dålig uppslutning valde vi att senarelägga mötet till januari. Då vi vill medverka på första mötet kommer vi finnas med i projektet längre tid än planerat. 8 Allmänt utbildningsområde är kurser som i dagsläget är obligatoriska för alla som läser lärarutbildingen. 9

10 Hur problemen hade kunnat undvikas Genom större tydlighet och mer diskussion med Al-Mofty hade många av våra motgångar kunnat undvikas. Vi hade gemensamt kunna gå igenom projektidén och försäkrat oss om att vi haft samma syn på projektet. Vi hade kunnat vara mer tydliga om förändringar i projektet och även tagit upp dessa till diskussion istället för att nöja oss med endast ett godkännande från hans sida. Att projektet inte är mer förankrat i lärarutbildningen beror på att vi underprioriterade vikten av att göra förstudier om GUs uppbyggnad. Kontakt med GU skulle ha tagits tidigare. Det är svårt att veta varför så få kunde komma på arbetsgruppens första möte. Att det låg nära inpå jul, då många har fullt upp med annat, kan ha varit en bidragande orsak. Slutsats Seminariet visade sig vara en stimulerande mötesplats, där information om islam blandades med intressanta diskussioner och möten mellan muslimer och icke-muslimer. Mot vilka mål och på vilket sätt arbetsgruppen kommer jobba är upp till dem själva att bestämma, men de kommer att ha stöd av samarbetsplanen. Att projektet inte förankrats i uppdragsgivaren behöver inte enbart vara negativt då arbetsgruppen kan få utrymme att utvecklas till det som passar medlemmarna bäst. Vi vill uppmärksamma vikten av att samtala och samarbeta över kultur- och religionsgränser. Särskilt vill vi uppmuntra utbildningar till detta för att minska fördomar och öka förståelse i samhället. Den respons projekt Nya grannar fått har varit övervägande positiv vilket är ett bevis på att detta samt liknande projekt är betydelsefulla och därmed bör stödjas och uppmuntras. 10

11 Bilagor Bilaga 1 Samarbetsplan Underlag till arbetsgruppen Bakgrund Projektet Nya grannar genomfördes hösten 2010 som ett samarbete mellan en grupp studenter på Kulturverkstan9 och SMS10 som bygger moskén på Hisingen i Göteborg. Projektets mål var att etablera ett långsiktigt samarbete mellan lärarutbildningen på GU# och SMS/moskén. Samarbetet syftade till att främja en nyanserad bild av islam i samhället och utgår från en önskan att nå ut till så många människor som möjligt. Till målgrupp valdes lärarstudenter som i sin framtida yrkesroll kommer att möta barn, ungdomar och vuxna med olika religiösa- och kulturella bakgrunder. I december 2010 avslutades projektet och för att samarbetet skulle ha goda förutsättningar att leva vidare samlades intresseanmälan in till en arbetsgrupp. För att underlätta för arbetsgruppen har det sammanställts en samarbetsplan. Samarbetsplanen har diskuterats på ett seminarie den 18 november med deltagare intresserade av religionsfrågor, SMS och personer från GU. Samarbetsplanen reviderades utefter de tankar och åsikter som kom upp på seminariet. Den är nu färdig att fungera som underlag och stöd i arbetsgruppens framtida arbete. Arbetsgrupp Arbetsgruppens huvudsakliga uppgift är att administrera och utveckla samarbetet mellan lärarutbildningen och Göteborgs moské. Att projektet förankras i en grupp på en rad orsaker. Chansen att samarbetet blir långvarigt ökar om ansvaret ligger på en grupp istället för hos några enskilda personer. Lärarubildningen på GU är positivt inställda till samarbete, men har inte tid eller resurser för att hålla i ett sådant. Moskén har ont om pengar och än så länge ingen anställd, vilket gör det svårt att koordinera olika intressenter när de vill besöka moskén. Arbetsgruppen blir den länk mellan dessa båda parter och ska underlätta samarbetet samt minska arbetsbelastningen hos lärarutbildningen och moskén. Arbetsgruppen är fristående från SMS och GU, även om det ingår representanter från dem i gruppen. Detta innebär att den har stor frihet att själv bestämma hur den bäst ska arbeta för att öka förståelsen för islam. Förslag på hur arbetsgruppen kan fungera Upprätta och upprätthålla kontakt mellan lärarutbildningen och SMS. 9 Kulturverkstan är en tvåårig yrkeshögskoleutbildning i internationell kulturprojektledning Sveriges Muslimska Stiftelse. De är aktörerna bakom moskébygget vid Ramberget på Hisingen. Föreningen består av en rad olika muslimska organisationer i Göteborg. Ändamålet är att bl.a. bygga, förvalta och driva moskeér och skolor i Göteborg och på andra orter I Sverige. Verksamheten ska främja muslimernas möjligheter till religiös och kulturell verksamhet (SMS stadgar via Skatteverket) 11

12 Ha möten minst en gång per termin. Ha en person som är sammankallande till arbetsgruppens möten. Bestå av 5-10 medlemmar, bland annat representanter från SMS och lärarutbildningen. Jobba aktivt med att påvisa islams bredd och ge utrymme för olika tolkningar av religionen. I ett tidigt stadie diskutera fram hur gruppens struktur ska se ut; om det ska finnas ordförande och sekreterare, hur ska folk väljas, hur ska beslut fattas, osv. Kontinuerligt diskutera arbetsgruppens struktur; hur de ska jobba i framtiden, vilka som ska sitta med, hur folk i gruppen ska bytas ut osv. Förslag på vad arbetsgruppen kan arbeta med Anpassa moskébesöken efter vad lärarutbildningen och moskén vill, så att besöken blir bra för alla inblandade. Diskutera vilka studenter man vill rikta samarbetet till. Upprätthålla en kontakt med studievägledare för lärarutbildningen som bland annat ger arbetsgruppen viktig information om strukturförändringar i lärarutbildningen. Bjuda in lärare på grundskolor att ta med sina klasser för besök i moskén. Eventuellt kan man i första hand bjuda in de handledare som lärarstudenterna har under sin praktik. Inbjuda personer från andra religioner och arrangera interreligiösa träffar. Ett tips är att gå via det interreligiösa ungdomsrådet. Utveckla heldagskoncept för företag med föreläsningar, diskussioner och lunch, i anknytning till moskén. Dessa kan bygga på teman med speciell mat. Visa på islams plats i Sverige och övriga Europa, till exempel kan man erbjuda föreläsningar om islams historiska påverkan i Europa. Förmedla kontakter. Exempelvis slussa vidare studenter, som vill ha specifik information om ämnen som anknyter till islam och moskén. Arbetsgruppen kan även fundera över problematiken med att ta betalt för besök i moskén och diskutera detta med moskéansvariga samt fundera på om man vill och i så fall hur man får samarbetet uppmärksammat i media. Förslag på hur besöken i moskén kan gå till Lärarstudenter och deras lärare blir inbjudna av arbetsgruppen till moskén. På plats möts de av en guide som håller i en rundvandring. Det ges även möjlighet att ställa frågor. Öppet hus. Annonseras i förväg på lärarutbildningen och i moskén av arbetsgruppen och ansvariga i moskén. De lärarstudenter och de moskébesökare som är intresserade av att mötas och samtala dyker upp på given tidpunkt. Diskussion i moskén med representanter från olika muslimska föreningar arrangeras och leds av arbetsgruppen. Här ges studenter och lärare en möjlighet att vidga sin bild av islam. Interreligiösa diskussioner med fokus på likheter och olikheter religioner emellan. Föreläsningar om islam där representanter med olika tolkningar av islam finns med. 12

13 Relevant information om GU Hösten 2011 kommer lärarutbildningen på Göteborgs universitet att omstruktureras. Detta leder till att en del av nedanstående information kan komma att bli inaktuell. De lärarutbildningar som startat tidigare kommer att fortsätta enligt deras utbildningsplan. Troligtvis kommer det inom ett år finnas tre olika lärarutbildningar parallellt. ca 4000st elever studerar till lärare, vilket gör det svårt att nå alla. Lärarprogrammets undervisning bygger på akademisk utbildning och beprövad erfarenhet. För att vara behörig lärare på universitetet måste man ha skrivit en avhandling och för att få in obligatoriska besök i utbildningsplanen måste dessa besök ledas av en behörig lärare. Detta innebär att moskébesöken inte kan vara en del av utbildningsplanen i sig, men behöriga lärare kan själva välja att samarbeta med moskén. Genom samtal med kursansvarig för respektive kurs kan besök i moskén läggas in i schemat. Det finns ytterst lite pengar inom lärarutbildningen att lägga på studiebesök. Utbildningsplan innehåller övergripande värden och mål som en utbildning ska genomsyras av. Kursplan innehåller kursbundna mål och krav som ställs på eleven och som är betygsgrundande. Eventuellt kommer rektorsutbildningen som tidigare fanns på GU att återinföras och kan då vara en bra utbildning att ta kontakt med. Förslag på hur man kan sammankoppla moskébesök med lärarutbildningen: Universitetets tredje uppgift är att universitet ska samverka med det omgivande samhället. Korta lärarprogrammet har religionsdidaktiska kurser. På pedagogen finns det kurser i värdegrund där projektet skulle kunna komma in. Kurser inom AUO (allmänt utbildningsområde) täcker idag alla lärarstudenter och vissa av dessa kurser har i sitt mål att diskutera mångkultur eller liknande. Se kurser nedan. Kurser som skulle kunna innehålla moskébesök: LAU680 Allmänt utbildningsområde 3, Lärarprofessionens elevuppdrag, 15 högskolepoäng LAU170, Allmänt utbildningsområde 1, LAU210 Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: ur sociala och samhälleliga... LAU225 Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: ur sociala och samhälleliga perspektiv LAU380, Allmänt utbildningsområde 3, Att möta konflikter. Andra utbildningsområden på GU som kanske vill besöka en moské Globala studier i kursen vad är mellanöstern. Religionsvetenskap 13

14 Åsikter som framkom i seminariediskussionerna Samhället Sverige är ett samhälle med olika människor. Vi borde prata om interkultur som visar på vad vi kan lära av varandra istället för mångkultur som visar på olikheterna. Islam som en naturlig del i svenska samhället. ex att skolklasser borde besöka moskén när man talar om Sverige, inte när man talar om mellanöstern. Om samhället och skolan har större kunskap om islam skulle praktiska saker som halalkött i matsalen och besök i simhallen inte vara ett problem. Skolan Vissa religionslärare i grundskolan har dåliga kunskaper om islam, men många vill lära sig mer. Ofta lär skolan ut historien om religionen men inte hur de utövas idag. När vi växer upp och går i skola i Sverige bör vi lära oss att religion är något samtida, här och nu. Lärare har inte tillräckligt med redskap för att lösa konflikter och ta itu med roller som eleverna får i klassrummet. I England jobbar de med religionundervisning på så vis att representanter från olika religiösa samfund har en dialog med lärare och lärarförbund. Om arbetsgruppen Ett fokus i arbetsgruppen ska ligga på utbildning. Vad lär skolan ut i religionsundervisningen idag? Det är unikt att parterna har olika uppdrag i arbetsgruppen. Lärarutbildningen har ett uppdrag medan religiösa samfund har ett annat. Det är bra med olika uppdrag som främjar varandra. Det kan vara bra att det finns med lektorer från GU (som jobbat länge och inte riskeras att sägas upp när lärarutbildningen omstruktureras) samt att alla som är med i gruppen är intresserade i frågan. Om moskén Arbetsgruppen kan ha olika paket att erbjuda olika grupper. Samtal kan föras med läraren om vad de vill få ut av moskébesöket. För att få en breddad syn på en religion är just besök oslagbart. Det är trevligt att möta folk i sin egen ålder i moskén. Alltså både ungdomar, vuxna. Kul om det är pågående aktiviteter i moskén när man besöker den. En tydlighet i hur man ska bete sig i moskén är bra. Ex. vad man bör och inte bör ha på sig. Moskén har en kulturell och symbolisk roll i samhället, oavsett aktiviteterna inuti. Möten mellan människor överlag är positivt, men det kan också bekräfta fördomar. Vid ett besök i en moské blir det påtagligt för icke-muslimer vad en moské är. Kan detta resultera i att moskén anses främmande för besökaren? Kanske kan muslimer som är bekanta med moskén träffar de framtida moskébesökarna på neutral plats inför moskébesöket så att de får lite förstahandsinformation. Mötena i moskén kan och bör ifrågasätta deltagarnas värderingar. 14

15 Mötena i moskén kan visa på de grupptillhörigheter som muslimer och ickemuslimer delar. Övrigt Religionen har hamnat i ett fack av att vilja frälsa och rekrytera. Man bör istället jobba med vad olika religiösa samfund kan bidra med till samhället. Tolkningsföreträde; behöver inte vara ett problem. Vi är alla olika människor. Vissa saker är gemensamma för alla muslimer; bönen, halalkött m.m. Vikten av att mötas på lika villkor. Exempelvis som seminariet Nya Grannar. Genom möten mellan människor med olika kunskapr kan genom lite vägledning generera spännande idéer. Frågor som väcktes i diskussionerna Är detta samarbete mellan ett universitet och en moské det första i sitt slag? Hur jobbar moskéerna i Stockholm och Göteborg? Hur får man samhället att se lika allvarligt på diskriminering på grund av religion som annan diskriminering? Kan vi lära oss mer av vad skolan enligt lag har för uppdrag att förmedla? Kan vi lära oss något av Englands religionssamarbete mellan skola och religiösa samfund? Länkar Om kyrkan och moskén som planeras att byggas med gemensam foajé: Om moskébygget i New York: Om maktmissbruk, Uppdrag granskning (det som jag kallade burkadokumentären) Om brittiska karriärkvinnor som konverterar: Tove Näckdals uppsats om IIF: 15

16 Bilaga 2 Bilder från Nya grannars seminarium 18 november

17 17