DEN PARADOXALA MEDIEUTVECKLINGEN. av Jesper Strömbäck. MEDIEOMVÄRLDEN Medieutveckling
|
|
- Lars-Olof Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEN PARADOXALA MEDIEUTVECKLINGEN av Jesper Strömbäck MEDIEOMVÄRLDEN Medieutveckling
2 DEN PARADOXALA MEDIEUTVECKLINGEN I oktober 2008, runt fem och ett halvt år efter att USA invaderade Irak med det uttalade syftet att finna och förstöra de massförstörelsevapen som man hävdade att Saddam Hussein hade tillgång till, hade de allierade fortfarande inte lyckats hitta några massförstörelsevapen. Samma månad visade en opinionsmätning att 37 procent av amerikanerna fortfarande trodde att Irak hade haft massförstörelsevapen. 1 I juli 2010 var det nästan två år sedan Barack Obama skrev historia genom att vara den första afro-amerikan som blev vald till president i USA. Samma månad visade en undersökning från Pew Research Center att 18 procent felaktigt trodde att Obama är muslim. Bland konservativa republikaner var det 34 procent som trodde att Obama var muslim. 2 Under mars 2011, nästan ett år senare, pågick de amerikanska primärvalskampanjerna för fullt. Återigen dök frågan om Obamas födelseland upp, trots att påståendet att Obama inte var född i USA hade avfärdats som felaktigt ett flertal gånger tidigare. Ändå visade en studie från Pew Research Center att 23 procent av amerikanerna fortfarande trodde att Obama var född i ett annat land än USA. Bland konservativa republikaner var andelen hela 47 procent. 3 När exempel som dessa lyfts fram häpnar svenskar ofta över hur okunniga många amerikaner tycks vara. Hur är det möjligt att tro att man hittade massförstörelsevapen, att Obama är född i ett annat land än USA eller att han är muslim flera år efter att respektive påståenden hade visat sig vara helt felaktiga? Svaret är både enklare och mer komplicerat än man kan tro, men det handlar inte om att amerikaner skulle vara mindre intelligenta eller verklighetsfrånvända än vad svenskar är. Istället handlar det om hur medieutvecklingen påverkar människors åsikter och uppfattningar om världen. Vi är vad vi äter, för att parafrasera titeln på ett tv-program, och det Medieutveckling 2014 MEDIEUT VECKLINGEN
3 samma gäller vår diet av information. Konsumerar vi medier som ger en ofullständig eller felaktig bild av verkligheten påverkar det oss och våra verklighetsuppfattningar. Det som har mest betydelse för hur vi tänker och agerar är nämligen inte verkligheten. 4 Det är våra bilder av verkligheten, och dessa formar vi i större utsträckning än vad vi kanske inser utifrån den information vi får från olika medier. Medieutvecklingen ingen isolerad branschfråga Att medierna och medieutvecklingen är viktig är det få som ifrågasätter. Samtidigt diskuteras medieutvecklingen oftast som en relativt isolerad branschfråga, avskild från andra centrala samhällsfrågor som rör demokratins, politikens och ekonomins funktionssätt. Därmed bortser man från hur fundamentala medierna är för vår förståelse av oss själva och den värld vi lever i, och hur medierna och den information som förmedlas via medier genomsyrar alla nivåer av samhället. 5 Just därför går det inte att avskilja medierna och medieutvecklingen från samhället i övrigt, och just därför går det inte att avskilja oss själva och vår förståelse av världen från medierna och medieutvecklingen. I moderna samhällen är människor beroende av medierna för information om politik och samhället, och det är ett beroende som inte bara är bildligt. Min utgångspunkt när jag analyserar medieutvecklingen är i första hand demokratin. För att demokratin ska fungera krävs det att människor är åtminstone någorlunda informerade om politik och samhälle. 6 Det är en förutsättning för att människor ska kunna bilda sig åsikter, delta i samhället och rösta på ett någorlunda genomtänkt sätt. Det är också därför mediernas viktigaste uppgift ofta anses vara att tillhandahålla sådan information som människor behöver för att fritt och självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor. Det räcker dock inte att medierna tillhandahåller sådan information. Det krävs också att människor väljer att ta del av sådana medier som tillhandahåller god information om politik och samhälle i vid mening. Om man studerar medieutvecklingen ur det perspektivet är den på flera sätt paradoxal. Å ena sidan har det samlade medieutbudet expanderat kraftigt under de senaste decennierna. Aldrig har tillgången till olika 4 Lippman, 1997/ Silverstone, Dahl, MEDIEUTVECKLINGEN Medieutveckling
4 medier varit lika stor som nu, oavsett om vi syftar på olika typer av medie tekniker eller olika typer av medieinnehåll. Aldrig har tillgången till information från hela världen varit lika stor, och aldrig har det varit lika enkelt att informera sig. Ur det perspektivet är medieutvecklingen på alla sätt positiv och har bidragit till vad som ofta kallas för ett informationssamhälle. Å andra sidan har det aldrig varit lika enkelt som nu att undvika nyhetsmedier inriktade på att tillhandahålla information om politik och samhälle, aldrig har det varit lika enkelt att söka sig till informationskällor som bekräftar de åsikter och verklighetsuppfattningar man redan har, och aldrig har det ställts lika stora krav på människors egen förmåga att orientera sig i det växande informationsutbudet och att vara källkritiska. Och aldrig har tillgången till felaktig och missvisande information varit lika stor. Ur det perspektivet innebär medieutvecklingen flera utmaningar och har bidragit till vad som kan kallas ett desinformationssamhälle. 7 Mot ökade skillnader Ur ett demokratiskt perspektiv rymmer medieutvecklingen därmed båda positiva och negativa sidor. Det gör medieutvecklingen till en genuin utmaning, det vill säga den utgör något som man måste förhålla sig till men utan att det finns några enkla svar på hur man bör förhålla sig. För att förstå vilka utmaningar som medieutvecklingen för med sig behöver man samtidigt förstå de mekanismer som förklarar i vilken utsträckning människor tar del av olika medier och vilka medier de väljer att vända sig till. En utgångspunkt i det sammanhanget är en förklaringsmodell som brukar förkortas OMA, vilket står för Opportunities, Motivations och Abilities. Modellen är utvecklad av bland andra statsvetaren Robert C. Luskin, som i en viktig artikel konstaterade att the conditions that promote any particular behavior can be grouped under the headings of opportunity, ability, and motivation. Bedouins in the Sahara do not become champion swimmers; ordinary people who enjoy music do not compose great symphonies; professors with research assistants do not do their own leg work. They lack the opportunity, the ability, and the motivation, respectively. 8 7 Mohammed, Luskin, Medieutveckling 2014 MEDIEOMVÄRLDEN
5 För att människor ska kunna agera på ett visst sätt exempelvis ta del av nyhetsmedier krävs att det finns nyhetsmedier att ta del av (opportunities). Det i sig räcker dock inte, om människor saknar intresse (motivation) av att följa nyhetsmedier eller förmågan (ability) att använda eller förstå dem. Omvänt innebär teorin att ju större möjligheter människor har att välja och välja bort, desto större betydelse får deras intressen och förmågor för att förklara i vilken grad de tar del av olika medier. 9 Förändringar på makronivån utbudet av olika typer av medier och medieinnehåll innebär därmed att faktorer på mikronivån människors motivationer och förmågor får större betydelse för att förklara deras mediekonsumtion. Utifrån den här teorin kan man förvänta sig att det ökade utbudet av medier under de senaste decennierna ska ha bidragit till två förändringar: dels att människors politiska intresse har blivit viktigare för att förklara i vilken utsträckning de tar del av olika nyhetsmedier, dels att skillnaderna i nyhetskonsumtion har ökat mellan olika grupper. Detta är också precis vad svensk forskning visar. Baserat på de årliga SOM-undersökningarna och ett index som fångar människors samlade konsumtion av nyhetsmedier mellan 1986 och 2010 fann jag tillsammans med Monika Djerf-Pierre och Adam Shehata i en studie dels att det politiska intresset har blivit viktigare för att förklara människors konsumtion av nyhetsmedier, dels att det finns två grupper som har vuxit i storlek. Den ena gruppen kallar vi nyhetssökare, och den utgörs av de som är storkonsumenter av olika nyhetsmedier. Den andra gruppen kallar vi nyhetsundvikare, och den utgörs av de som mycket sällan eller aldrig konsumerar några nyhetsmedier (se diagram 1) Prior, Strömbäck, Djerf-Pierre & Shehata, MEDIEOMVÄRLDEN Medieutveckling
6 Diagram 1 Nyhetssökare och nyhetsundvikare i Sverige % Nyhetssökare Nyhetsundvikare Källa: Strömbäck, Djerf-Pierre & Shehata, Vad detta illustrerar är hur medieutvecklingen har bidragit till att olika sköna nya världar har uppstått för olika grupper av människor. För de som är intresserade av politik och samhälle har medieutvecklingen gjort det enklare än någonsin att hitta och följa olika nyhetsmedier, och över tid är det allt fler som drar nytta av dessa nya möjligheter. För de som inte är särskilt intresserade av politik och samhälle har det samtidigt blivit allt enklare att undvika allt vad nyhetsmedier heter, och över tid är det allt fler som drar nytta av dessa nya möjligheter. Resultatet är växande skillnader i nyhetskonsumtion, men inte bara. Med ökade skillnader i nyhetskonsumtion följer med all sannolikhet ökade skillnader i både kunskaper om politik och samhälle och i politiskt deltagande. Om en form av ökad polarisering handlar om skillnaden i mängden nyhetsmedier människor tar del av handlar en annan form av polarisering samtidigt om att det blivit enklare att söka sig till information som bekräftar de egna åsikterna och verklighetsuppfattningarna. Här finns det mindre svensk forskning, men amerikansk forskning visar tydligt exempelvis att Republikaner söker sig till konservativa medier medan Demo- 20 Medieutveckling 2014 MEDIEUT VECKLINGEN
7 krater söker sig till mer liberala medier. 11 Det är en central förklaring till varför många amerikaner mestadels konservativa tror att Irak hade massförstörelsevapen eller att Obama är muslim eller född utanför USA. Återigen spelar människors motivation en viktig roll. Människan har en psykologisk tendens att söka sig till medier (och människor) som man blir bekräftad av, och i takt med att det blir enklare att hitta medier som bekräftar de egna åsikterna och verklighetsuppfattningarna (opportunities) är det fler som väljer att ta del av sådana medier (motivation), och i den mån dessa medier ger en missvisande bild av verkligheten förstärks människors förutfattade meningar. Medieutvecklingen riskerar därför leda inte bara till ökade kunskapsoch deltagandeklyftor, utan också till ökad åsiktsmässig polarisering och försvagad social sammanhållning. När regeringens Framtidskommission analyserade olika utmaningar som Sverige står inför under de kommande decennierna lyftes detta också fram som centrala samhällsutmaningar. 12 Med sikte på framtiden Med detta vill jag inte ha sagt att medieutvecklingen bara innebär utmaningar och problem. På många sätt är utvecklingen i riktning mot ökad valfrihet, mångfald och möjligheter att uttrycka sig själv oerhört positiv. De positiva sidorna är det dock många som redan ser; färre är det som uppmärksammar de mindre positiva sidorna av medieutvecklingen, samtidigt som dessa understryker att medieutvecklingen inte bara är en branschfråga. Eftersom medierna och vår användning av dem påverkar hela samhällslivet är medieutvecklingen en fråga som förtjänar betydligt större uppmärksamhet och tyngd i diskussionen än den hittills har fått. Lika orimligt som det vore ifall de som bryr sig om samhällsekonomin inte noga följde och diskuterade utvecklingen av olika ekonomiska indikatorer, lika orimligt är det att de som bryr sig om demokratins och samhällets sociala, politiska och kulturella utveckling inte följer och diskuterar medieutvecklingen mycket mer än vad som har skett hittills. 11 Iyengar & Hahn, DS 2013:19. MEDIEUTVECKLINGEN Medieutveckling
8 Jesper Strömbäck Professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap vid forskningscentret DEMICOM vid Mittuniversitetet, Sundsvall. Referenser Dahl, Robert A. (1998). On Democracy. New Haven: Yale University Press. DS 2013:19. Svenska framtidsutmaningar. Slutrapport från regeringens Framtidskommission. Stockholm: Fritzes. Iyengar, Shanto & Hahn, Kyu S. (2009). Red Media, Blue Media: Evidence of Ideological Selectivity in Media Use. Journal of Communication 59(1), Lippman, Walter (1997/1922). Public Opinion. New York: Free Press. Luskin, Robert C. (1990). Explaining Political Sophistication. Political Behavior 12(4), Mohammed, Shaheed Nick (2012). The (Dis)information Age. The Persistence of Ignorance. New York: Peter Lang. Prior, Markus (2007). Post-Broadcast Democracy. How Media Choice Increases Inequality in Political Involvement and Polarizes Elections. New York: Cambridge University Press. Silverstone, Roger (2007). Media and Morality. On the Rise of the Mediapolis. Cambridge: Polity. Strömbäck, Jesper, Djerf-Pierre, Monika & Shehata, Adam (2013). The Dynamics of Political Interest and News Media Consumption: A Longitudinal Perspective. International Journal of Public Opinion Research 25(4), Medieutveckling 2014 MEDIEUT VECKLINGEN
Myndigheten för radio och tv, 08 580 070 00, www.mrtv.se
MYNDIGHETEN FÖR RADIO OCH TV ISSN 1404-2819 ISBN 978-91-980489-3-3 Redaktör Tove de Vries, Grafisk form Martin Zachrisson och Lisbeth Byman Design Distribution Myndigheten för radio och tv, 08 580 070
Läs merProgrampreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken
Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Adam Shehata D e senaste decennierna har omfattande förändringar skett på den svenska mediemarknaden.
Läs merFORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK
FORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK 2017-02-15 Forskning om journalistik: en översikt Faktorer som påverkar mediernas och journalistikens innehåll Mediernas och journalistikens innehåll Effekter
Läs merDemokratin och det förändrade medielandskapet
Demokratin och det förändrade medielandskapet Mot ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor? Jesper Strömbäck 1 Förord 2014 års Demokratiutredning har i uppgift att analysera behovet av och utarbeta
Läs merJesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk
Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk 2010-12- 07 http://www.jesperstromback.wordpress.com För att demokratin ska fungera bör människor vara så informerade som möjligt i olika samhällsfrågor
Läs merValens mobiliserande kraft
Valens mobiliserande kraft Valens mobiliserande kraft Jesper Strömbäck och Bengt Johansson D e allmänna valen brukar ofta kallas för demokratins högtidsstund. Det finns det också goda skäl att göra. Både
Läs merAmerikanerna och evolutionen
KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt
Läs merEventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?
Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av
Läs merVÅGAR JAG VERKLIGEN SÄGA VAD JAG TYCKER? TYSTA OPINIONER OCH FLYKTINGKRISEN BENGT JOHANSSON
VÅGAR JAG VERKLIGEN SÄGA VAD JAG TYCKER? TYSTA OPINIONER OCH FLYKTINGKRISEN BENGT JOHANSSON Tystnadsspiralen Ju mer min åsikt avviker från det som uppfattas vara gruppens åsikt, desto mindre benägen kommer
Läs merInte bara invandring driver väljare till SD. Om upplevelsen av respekt, inflytande och valuta för skatterna En undersökning av Kantar Sifo 2018
Inte bara invandring driver väljare till SD Om upplevelsen av respekt, inflytande och valuta för skatterna En undersökning av Kantar Sifo Inte bara invandring driver väljare till SD Resultat och slutsatser
Läs merUppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin
Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011
Läs merVAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?
VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? MATTHIAS LEHNER, PHD INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS MATTHIAS.LEHNER@IIIEE.LU.S E STRUKTUR AV PRESENTATIONEN 1. Vad är nudging?
Läs merFORSKNING OM JOURNALISTIK I
FORSKNING OM JOURNALISTIK I JOURNALISTIK I TEORI OCH PRAKTIK JESPER STRÖMBÄCK 2016-01-26 http://www.jesperstromback.org/ JOURNALISTIK SOM FORSKNINGSOMRÅDE Journalistikens ideal vad utmärker den goda journalistiken?
Läs merMellan fri television och statstelevision: om nyhetsjournalistiken i public service
Mellan fri television och statstelevision: om nyhetsjournalistiken i public service Jesper Strömbäck Inledning Att konsumera medier är en av människans vanligaste fritidssysselsättningar. Medierna utgör
Läs merUngdomars IT-vanor. Malin Pongolini
Ungdomars IT-vanor Malin Pongolini Huvudsakliga källor Internetstiftelsen i Sverige (IIS) undersökning Svenskarna och internet 2017. (11 år och uppåt) Statens Medieråd undersökning Ungar och medier 2017
Läs merKOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA
SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar
Läs merFramtidens medielandskap, demokratin och den sociala sammanhållningen
Framtidens medielandskap, demokratin och den sociala sammanhållningen För att ett demokratiskt samhälle ska fungera krävs någon form av social sammanhållning som vilar på frivillighetens grund. Det krävs
Läs merHemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merAtt ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering?
Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Anna Bendz D en svenska välfärdsstaten
Läs merMOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR
SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt
Läs merResurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen
Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger
Läs merPresidentval i USA. Mars 2012
! Presidentval i USA Mars 2012 Obama vinner i Europa Föga förvånande skulle Barack Obama vinna i de fyra länder vi undersökt. Dock skiljer sig Storbritannien åt en hel del då de i högre utsträckning skulle
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merKommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88
Kommittédirektiv Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet Dir. 2018:88 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merVarför blir samhällsdebatten sämre när samhället blir bättre? Andreas Bergh, Ekonomihögskolan i Lund & Institutet för näringslivsforskning (IFN)
Varför blir samhällsdebatten sämre när samhället blir bättre? Andreas Bergh, Ekonomihögskolan i Lund & Institutet för näringslivsforskning (IFN) Vilken bild beskriver bäst inkomstfördelningen bland alla
Läs merKlimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012
Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet
Läs merMEDIERNA OCH MÄNNISKORS ORO FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS MONIKA DJERF-PIERRE OCH ADAM SHEHATA
Medierna och människors oro för antibiotikaresistens MEDIERNA OCH MÄNNISKORS ORO FÖR ANTIBIOTIKARESISTENS MONIKA DJERF-PIERRE OCH ADAM SHEHATA Sammanfattning Det här kapitlet studerar vilken betydelse
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merKunskapssamhälle eller kunskapsfientligt samhälle?
Kunskapssamhälle eller kunskapsfientligt samhälle? Arne Jarrick BHV-dag i Östersund 24/10 2018 1 BHV-dag i Östersund 24/10 2018 2 BHV-dag i Östersund 24/10 2018 3 Fortsatt upplägg Vilket kunskapsklimat
Läs merVÄRDERINGSÖVNING med ordpar
VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar
Läs merEtt skridskoskär före. Om vikten av att ligga i framkant på utvecklingen. Håkan Loob
Ett skridskoskär före Om vikten av att ligga i framkant på utvecklingen. Håkan Loob NUTID 80% Hockey 100 % Klubbkänsla Drivkrafter: Organisation Affärsmöjligheter Kundnytta Stimulera omgivningen FRAMTID
Läs merAktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder?
Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder? Parvin Pooremamali Universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin
Läs merÄndring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna
Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det
Läs merALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
Läs merFaktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige
FÖR PUBLICERING DEN 17 MAJ 2018 Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige FÖR MEDIEFÖRFRÅGNINGAR OCH ÖVRIGT: Amy Mitchell, Director, Journalism Research Katie Simmons, Associate Director,
Läs merHemtentamen: Politisk Teori 2
733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket
Läs merEXAMINATIONSUPPGIFT C
EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.
Läs merSkrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne
Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published
Läs merAktiva på sociala medier också mest källkritiska. Endast en femtedel källgranskar nyheter innan de delar på sociala medier
Endast en femtedel källgranskar nyheter innan de delar på sociala medier Den senaste tiden har termen fejknyheter fått stor uppmärksamhet inte minst i politiska sammanhang, både inrikes och utrikes. Fejknyheter
Läs merEXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA
EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:
Läs merSpektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Läs merDigitalisering i välfärdens tjänst
Digitalisering i välfärdens tjänst Katarina L Gidlund professor och digitaliseringsforskare FODI (Forum för digitalisering) ÖPPNINGAR Förändra för att digitalisera Digitalisera för att förändra Skolan
Läs merKritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt
Kritisk läsning David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt 2017-2019 Dagens upplägg Bakgrund Syftet med studien Vår undervisning inom ramarna
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merPolitik för ökad jämlikhet
Politik för ökad jämlikhet Jämlikhetskommissionens uppdrag Göteborgs Stad 18 januari 2019 Jämlikhet kan löna sig 50 års politik för ökad jämställdhet har höjt BNP i de nordiska länderna med 9-20 procent:
Läs merFå ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör
Få ut mer av dina hörapparater Phonaks trådlösa tillbehör Modern hörapparatsteknik gör det bekvämt att lyssna och höra i de flesta situationer. Men när du talar i telefon, ser på TV eller befinner dig
Läs merHandledning för presskommunikation
Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket
Läs mersöker vi enbart ett begrepp. Skriv tydligt och läsbart (om examinatorn inte kan läsa vad du skriver så kan denne inte ge dig poäng).
MKGA02: Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap Tentamen Ansvarig lärare: Johan Lindell Total poäng: 18 Gräns för G: 10 Gräns för VG: 14 Instruktioner: Du får skriva flera svar på samma blad.
Läs merKurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman
Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales att handla tillsammans Magnus Jedenheim-Edling 1. Introduktion överdetermineringsfall utmanar handlingsutilitarismen. Beakta exempelvis
Läs merDemokratins utveckling och medborgarnas förändrade livsförutsättningar behov av nya metoder för att skapa engagemang
Medborgarbudget Kongressbeslut 2015 SKL ska stödja medlemmarnas utveckling av medborgardialog och medskapande som en del i styrning och verksamhetsutveckling för ett demokratiskt och socialt hållbart samhälle.
Läs merFocus on English 9. Teacher s Guide with Projects
Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken
Läs merFaktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merUtdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Läs merOm undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro
Om undersökningen Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel 1.151 intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Man pratar ibland om olika politiska ideologier, vilken beskrivning
Läs merYttrande: Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)
Ku2018/01387/MF Kulturdepartementet Enheten för medier och film Anna-Karin Adolfsson 2018-10-05 Yttrande: Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) DIK är fackförbundet
Läs merInternationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie
Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement
Läs merKvalitetsarbete. Lilla Paletten
Kvalitetsarbete Lilla Paletten 2015-2016 Årets kvalitetsarbete redovisas genom följande områden utifrån Läroplanen för förskolan 1998, reviderad 2010; Förskola och hem Normen och värden Barns inflytande
Läs merEngelska åk 5 höstterminen 2013
gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska
Läs merMönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1
Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda
Läs merPOLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE
POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE SOM-institutet Västsvenska Arenan, Almedalen, 7/7 2017 Annika Bergström, Marie Demker, Daniel Jansson, Jonas Ohlsson & Maria Solevid Den
Läs merSyns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Läs merREAKTIONER OCH STRATEGIER I MÖTET MED MEDIA
REAKTIONER OCH STRATEGIER I MÖTET MED MEDIA Kommunikationskonferens 23 september 2014 Maria Wramsten Wilmar, leg psykolog, Doktorand KTH, adjunkt Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Syfte
Läs merTitel Stabilitet i en föränderlig värld: medieanvändning och social sammanhållning
Titel Stabilitet i en föränderlig värld: medieanvändning och social sammanhållning Författare Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, Göteborgs universitet Jesper forskar
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merVad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i
Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna
Läs merTID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära
Läs merBra, men inte tillräckligt
Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för
Läs merVarför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något?
Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Historia hjälper oss att förstå nutiden Den värld vi lever i idag har uppkommit genom händelser och förändringsprocesser
Läs merKommittédirektiv. En mediepolitik för framtiden. Dir. 2015:26. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv En mediepolitik för framtiden Dir. 2015:26 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera behovet av nya mediepolitiska insatser när
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Historia Ekonomi Politik Jämförelser Reklam Lagar och regler Videoklipp
USA VS. SVERIGE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Historia Ekonomi Politik Jämförelser Reklam Lagar och regler Videoklipp På 1920 talet började man experimentera med tv sändningar i USA Stannade upp i och med andra
Läs merPreprint.
http://www.diva-portal.org Preprint This is the submitted version of a chapter published in Journalistik i förändring: Om Mediestudiers innehållsanalys 2007 och 2014. Citation for the original published
Läs merDemokrati utan utland
Slutsatser och sammanfattning NY RAPPORT FRÅN DEMOKRATIRÅDET Demokrati utan utland SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig
Läs merAgenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är
Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan
Läs merKl Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället
Program Kl. 13.00 Lantrådet Katrin Sjögren hälsar välkommen Kl. 13.10 Forskare Sanna Roos (ÅSUB) och forskningskoordinator Petra Granholm (Ålands fredsinstitut) presenterar resultaten från Tillitsstudien
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merGunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog
Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om
Läs merBIP Allt är möjligt!
Hej! BIP Allt är möjligt! Övergripande frågor Hur planerar du din undervisning så att den blir inkluderande? Hur återkopplar du så att elever utvecklar sitt lärande? Hur organiserar du klassrummet så att
Läs merRektors nyheter. Stå upp för vetenskapen gå med i March for Science 22 april
Du kan även läsa detta utskick på webben News in english Rektors nyheter 20 april 2017 Stå upp för vetenskapen gå med i March for Science 22 april Lördagen den 22 april arrangeras i 500 städer över hela
Läs merEn relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.
En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället
Läs merFaktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se
Läs merPolitisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria
Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade
Läs merÄr demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania
Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania Jonas Ewald Lektor, freds och utvecklingsstudier, Linnéuniversitetet Presentation på seminariet Svenskt bistånd mot nya mål?
Läs merLever vi i parallella informationsvärldar?
Lever vi i parallella informationsvärldar? Politiska preferenser och selektiv exponering i svenska valrörelser Jesper Strömbäck * Under de senaste decennierna har medielandskapen i etablerade demokratier
Läs merThe power of pictures
The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för konstitutionella frågor 31.10.2011 2011/2182(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Zita Gurmai (PE472.270v01-00) om rapporten om EU-medborgarskapet 2010: Att undanröja hindren
Läs merHandikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9
Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9 Handikappförbunden Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande funktionshindersförbund.
Läs merFaktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt
Läs merFrån risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare
Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Ett forskningsprojekt finansierat av Formas Energisession 2010, Uddevalla 4-5 februari. Ulrika Olausson. Docent
Läs merVALÅR I KLASSRUMMET. Det är viktigt att unga förstår vilka beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel och hur det påverkar deras vardag.
dnr 1023/18 VALÅR I KLASSRUMMET Det svenska riksdagsvalet är avslutat och vi har en regering på plats. Men valåret i klassrummet tar inte slut där. I maj är det val till Europaparlamentet och i samband
Läs merKorruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren
Lärarhandledning: Korruption Ett gift i samhällskroppen Författad av Marit Lundgren Artikelnummer: KU49518 Ämnen: Samhällskunskap/Historia/Värdegrund Målgrupp: Grundskola åk 6-9 Speltid: 11 min Produktionsår:
Läs merDå jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig.
Remissyttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2015-06-10 Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra
Läs merNYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON
NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University
Läs merFunktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter
Funktionshinderpolitik - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Grunderna i funktionshinderspolitiken Mille Salomaa Lindström Myndigheten för delaktighet: Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet
Läs merUpptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Läs merRapport: Sverigedemokraterna 2017
Rapport: Sverigedemokraterna 2017 Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ. Undersökningen genomfördes som en webundersökning i Novus Sverigepanel med 1011 intervjuer på ett riksrepresentativt
Läs mer