VA-PLAN HÖGANÄS KOMMUN

Transkript

1 VA-PLAN Fastställd av Kommunfullmäktige

2 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: VA-chefen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar:va-chefen Dokumentet gäller för: Kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggningar Dokumentet gäller till och med: Nästa mandatperiod

3 i Sammanfattning Syftet med VA-planen är att den ska utgöra ett stöd för både fastighetsägare, tjänstemän och politiker, genom att tydliggöra vad som gäller vid drift och utbyggnad av kommunens VAverksamhet och vad som förväntas i områden dit allmänt vatten eller avlopp aldrig når. Planen omfattar vattenförsörjning, spillvatten- samt dagvattenhantering inom såväl som utanför befintligt verksamhetsområde. Dokumentet består av tre huvudkapitel: Kapitel 2 är en nulägesbeskrivning, där nuvarande allmänna VA-anläggningar och förutsättningarna för kommunens VA-verksamhet beskrivs översiktligt. I kapitel 3 beskrivs hur VA-verksamheten ska bedrivas inom kommunens verksamhetsområde för VA. Här presenteras även en utbyggnadsplan, med två geografiska områden där utvidgningar av verksamhetsområdet föreslås. I kapitel 4 ges principer för hur VA-arbetet ska organiseras utanför kommunens verksamhetsområde, där kommunala anläggningar inte är aktuella. Dessutom innehåller VA-planen strategier i väntan på utbyggnad samt en sammanfattning av vilka praktiska och ekonomiska effekter och konsekvenser de föreslagna åtgärderna förväntas medföra. Arbetet med VA-översikten har medfinansierats genom stadsstöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), förmedlat av Länsstyrelsen i Skåne län Höganäs teknikochfastighetsforvaltningen@hoganas.se

4 ii

5 iii Innehållsförteckning Sammanfattning... i 1 Inledning Nulägesbeskrivning Allmänt Allmänna VA-anläggningar Enskild VA-försörjning Plan för den allmänna VA-anläggningen Generella åtgärder Åtgärder på dricksvattensystemet Åtgärder på dagvattensystemet Åtgärder på spillvattensystemet fastställande av verksamhetsområden Exploateringsområden VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde Allmänt VA Enskild VA-försörjning Anslutning till kommunalt VA Avstyckningar Strategi i väntan på utbyggnad Konsekvenser av VA-planens genomförande Dricksvatten Dagvatten Spillvatten Implementering och uppföljning Ordlista Referenser Bilageförteckning... 27

6 iv

7 1 1 INLEDNING Sveriges kommuner står inför stora utmaningar när det gäller vatten- och avloppsförsörjningen. Hälften av landets sjöar och vattendrag klarar inte kraven för god status enligt vattendirektivet. Utsläpp av fosfor och kväve medför övergödning av sjöar och hav. Klimatförändringar ger ökade nederbördsmängder och kraftigare regn. Efterföljande översvämningar kan orsaka utsläpp av avloppsvatten och risk för att bad- och dricksvatten förorenas av virus, bakterier eller parasiter såsom Cryptosporidium och Giardia. Utanför städerna finns det minst enskilda avlopp som behöver åtgärdas av både hälso- och miljöskäl. Sedan lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft 2007 har förväntningarna på att kommunen ska ordna VA-försörjningen genom allmänna anläggningar ökat. Detta beror sannolikt på formuleringen i 6 vattentjänstlagen som säger att kommunen är skyldig att ordna vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang när det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Genom EU:s ramdirektiv för vatten läggs grunden för ett gemensamt regelverk för skyddet av inlandsvatten, kustvatten och grundvatten. Alla grund- och ytvattentäkter som försörjer fler än 50 personer alternativt levererar mer än 10 m³/dygn ska enligt vattendirektivet ha ett godtagbart skydd senast Även de nationellt initierade miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet innehåller krav på vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser. Sammanfattningsvis har behovet av en samlad planering för all VA-försörjning blivit allt tydligare. I en rapport från Svenskt Vatten Utveckling påtalas att VA-planering behövs för hela kommunen inte bara inom verksamhetsområdet (Johansson, 2012). Etappindelning VA-planen har tagits fram i tre steg, enligt en modell som beskrivs i Havs- och vattenmyndighetens Vägledning för kommunal VA-planering (Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 1. VA-översikten är en nulägesinventering, där kommunens översiktsplan och visioner för energi, klimat och VA sammanställts och knutits samman med lagar och regelverk samt praxis inom dessa områden. I VA-översikten identifieras behoven för kommunens VA-verksamhet. (Bilaga 1.) 2. VA-strategin innehåller strategiska vägval baserade på organisationens prioriteringar. (Bilaga 2.) 3. VA-planen utgör en sammanställning av VA-översiktens och VA-strategins behov och strategier. Här finns investerings- och tidplan för de vägval som tidigare beslutats samt utvärderingar av vilka konsekvenser dessa vägval kan få för ekonomi, energi och miljö Höganäs teknikochfastighetsforvaltningen@hoganas.se

8 2 Projektorganisation Detta är första gången som det har tagits ett samlat grepp om kommunens VAplanering. Projektet har genomförts av en arbetsgrupp med representanter från alla berörda verksamheter och med stöd av en extern projektledare. Det har också funnits en ledningsgrupp samt en styrgrupp bestående av de ingående avdelningarnas avdelnings- och förvaltningschefer. Arbete har bedrivits i form av projektmöten och workshops, samt informations- och diskussionsmöten med avdelningschefer och politiker. Arbetsgrupp Fredrik Christensson Fredrik Arthursson Marika Brockie Jacob von Post Joachim Runesson Max Sambergs Richard Åkesson Styrgrupp Fredrik Christensson Fredrik Arthursson Anneli Gille Sverker Tingdal Mila Sladic Kerstin Nilermark Margareta Engkvist-Björkenhall Ledningsgrupp Parlamentarisk grupp Fredrik Arthursson Kerstin Nilermark Margareta Engkvist-Björkenhall Fredrik Christensson Projektledare, WSP VA-chef, VA-avdelningen Bygglovsavdelningen Planavdelningen VA-avdelningen Miljöavdelningen Stadsmiljöavdelningen Projektledare, WSP Avdelningschef, VA-avdelningen Avdelningschef, Miljöavdelningen Avdelningschef, Stadsmiljöavdelningen Avdelningschef, Planavdelningen Förvaltningschef, Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningschef, Teknik och fastighetsförvaltningen Presidierna i berörda nämnder VA-chef Samhällsbyggnadschef Teknik och fastighetsförvaltnings chef Projektledare, WSP

9 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 2.1 ALLMÄNT BEFOLKNINGSUTVECKLING Höganäs kommun växte kraftigt under 1970-talet, med en genomsnittlig ökning på 1,7 procent per år. Därefter bromsades tillväxten in, och under perioden ökade befolkningen endast med 0,1 procent per år. Under 2000-talet har tillväxten åter ökat och legat på i snitt 0,7 procent per år. I början av 2014 hade kommunen invånare, en ökning med 221 personer jämfört med föregående år. Enligt de senaste befolkningsprognoserna från Region Skåne förväntas kommunens folkmängd öka till cirka invånare fram till (Region Skåne, Avdelningen för regional utveckling, 2013) VATTENFÖREKOMSTER Höganäs kommun köper allt vatten som används i den kommunala vattenförsörjningen från Sydvatten AB. Inget av de vattenverk som tidigare funnits i kommunen är i drift. Grundvatten Inom kommunen finns sex stycken större områden med goda grundvattenförekomster. Vattenkvaliteten i dessa anses idag inte vara tillfredsställande vilket har bidragit till att den kommunala vattenförsörjningen numera sker genom leverans från Sydvatten via ledning från Örbyverket i Helsingborg. Även om de utpekade grundvattenförekomsterna inte bedöms vara potentiella resurser för kommunal dricksvattenproduktion inom planens tidshorisont bör de beaktas i framtida samhällsplanering. Inom tre av de sex vattenförekomsterna finns gamla vattenskyddsområden och/eller vattendomar: Hulta vattenverk, här är endast brunnsområdena skyddade. Möllehässle gamla vattenverk, här finns en vattendom. Vikens vattenverk, har både en vattendom och skyddsföreskrifter för de borror som finns i anslutning till vattenverket. Några övriga vattendomar eller skyddsföreskrifter för vattenförekomster, utöver de tre nämnda, finns inte. Upprättande av nya vattenskyddsområden är i dagsläget inte heller aktuellt.

10 4 Vattendrag De största vattendragen i Höganäs kommun är Görslövsån och Oderbäcken. Båda utpekas som vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv, och omfattas därmed av miljökvalitetsnormer. Den ekologiska statusen för Görslövsån bedöms som otillfredsställande, medan Oderbäckens status är något sämre, det vill säga dålig. Den främsta orsaken till de båda vattendragens dåliga tillstånd är att deras avrinningsområden domineras av jordbruksmark och att stora delar av vattendragen består av raka, grävda kanaler, utan skyddszoner eller omgivande vegetation. Enskilda avlopp bidrar uppskattningsvis med % av tillförseln av fosfor till Görslövsån. Kvävetillskottet från enskilda avlopp till samma vattendrag är dock försumbart (2-3 %). Vattenkvaliteten i Görslövsån följs regelbundet genom månatliga provtagningar av bland annat näringsämnen, TOC och BOD. Målet är att både Görslövsån och Oderbäcken ska uppnå god ekologisk status till För att detta verkligen ska kunna ske krävs det omfattande rekonstruktion av vattendragen, främst skyddszoner, skuggplanteringar och kraftig minskning av närsaltutsläppen. Havsvatten Höganäs ligger mellan Öresund och Skälderviken. Båda vattenområdena har en ekologisk status som klassas som måttlig. De delar av Öresund som ligger närmast Höganäs gynnas av att de starka strömmarna i sundet regelbundet för in syrerikt vatten. I praktiken byts bottenvattnet här ut varje vecka. Miljöproblemen är störst i Skälderviken som är en återvändsgränd där vattenomsättningen är långsam. En stor del av Skåne avvattnas dessutom till Skälderviken, genom bland annat de stora vattendragen Rönne å, Vege å, Görslövsån och Oderbäcken, vilket medför stora tillskott av näringsämnen (se ovan). Skälderviken drabbas därför regelbundet av syrebrist och bottendöd på de djupa bottnarna. Utsläpp av dagvatten är ett problem främst i små vattendrag (till exempel Niagarabäcken och Skälebäcken). Under torrperioder med lite vatten i bäckarna kan dagvatten från ett enstaka hushåll, till exempel vid en biltvätt eller backspolning av ett reningsaggregat för dricksvatten, skada faunan i bäcken allvarligt. Exempel på sådana incidenter, som kan bero på utsläpp från hushåll eller verksamheter, är den fiskdöd som vid några tillfällen har uppträtt i Niagarabäcken.

11 KLIMATPÅVERKAN Klimatförändringarna förväntas påverka Höganäs kommun på många olika sätt. Framför allt handlar det om stigande havs- och grundvattennivåer samt att ökad nederbörd medför ökad risk för översvämning (DHI Sverige AB, 2013). Stigande havsnivåer Havsnivån förväntas stiga med cirka en meter de kommande 100 åren. En höjd medelvattennivå är inget omfattande problem för kommunen, men problem uppstår vid extrema händelser när vattenståndet kortvarigt är är högt (Rue Hallén, 2012). Baserat på den senaste forskningen förväntas det ske en ökning av havsnivån med ca en meter till år Med hänsyn till den motverkande landhöjningen innebär detta för Höganäs del en ökning av medelvattenståndet på 85 cm jämfört med dagens nivåer. Om denna ökning läggs till dagens extremnivåer kan framtida vattenstånd vid års återkomsttid varierar mellan 237 och 271 cm. Samtliga kommunens hamnområden och delar av bebyggelsen i Viken, Höganäs och Jonstorp ligger under denna framtida 100-årsnivå. Riktlinjer för markanvändningen och lokalisering av ny bebyggelse hanteras i kommunens översiktsplan. Ökade nederbördsmängder Erfarenheter av extrema regn över Höganäs och Jonstorp har visat att de översvämningar som sker blir relativt små, och att de största vattensamlingarna bildas på ytor där konsekvenserna är begränsade. Trots detta visar beräkningar att närmare byggnader i de nämnda orterna riskerar översvämning i samband med ett 100-årsregn. Några bostadsområden kan pekas ut som extra utsatta. Ett flertal vägar får även begränsad framkomlighet och riskerar att behöva stängas av, däribland väg 111 och 112. I framtiden förväntas situationen kunna förvärras till följd av att regn med höga intensiteter beräknas öka med upp till 30 % till år Beräkningar för framtida 100-årsregn visar på en större översvämningsutbredning och djup, och drygt byggnader riskerar då översvämning. Det uppstår dock få nya kritiska områden jämfört med resultatet för dagens extrema regn. För att studera påverkan på VA-systemet vid en framtida klimatförändring, har en enkel studie av flödet in till avloppsreningsverket gjorts. Under stormarna Simone och Sven senhösten 2013 steg havsnivåerna 1,2 till 1,4 m över normalvattenståndet, vilket gav en väldigt liten påverkan på flödet in till reningsverket. (Figur 1.) Studeras däremot inkommande flöde vid ett kraftigt regn, blir påverkan betydligt större. (Figur 2.) Slutsatsen är att kommunens VA-system i inte kommer att påverkas i någon större utsträckning av en framtida havshöjning, men att nederbördspåverkan är betydligt större. Utredningsbehov De förväntade klimatförändringarna bedöms inte påverka VA-verksamheten i någon större utsträckning inom en närtid, men för de mest utsatta områdena bör specifika lösningar undersökas ytterligare. En detaljstudie bör innefatta en verifiering av ledningsnätsbeskrivningen samt eventuellt flödesmätningar för att verifiera avrinning från hårdgjorda ytor. Även regn med en lägre återkomsttid, t.ex. 10, 20 och 50 år, bör analyseras för att identifiera områden som riskerar översvämning även vid mer måttliga regn.

12 6 Figur 1 Diagram av tillflödet till avloppsreningsverket under stormarna Simone och Sven, senhöst Figur 2 Diagram av tillflödet till avloppsreningsverket i samband med kraftig nederbörd.

13 7 2.2 ALLMÄNNA VA-ANLÄGGNINGAR VA-anläggningen i Höganäs kommun består av ca 130 anläggningsdelar. Anläggningarna beskrivs endast kortfattat nedan. En utförligare beskrivning av VA-systemet finns i VAöversikten, se bilaga DRICKSVATTEN Kommunens dricksvatten levereras av Sydvatten AB, som ägs gemensamt av 16 kommuner i västra Skåne. I kommunen finns sex vattenreservoarer, varav fyra högreservoarer (vattentorn). Det finns även fyra nedlagda vattenverk vilka används som tryckstegringsstationer, samt tio andra tryckstegringsstationer eller andra anläggningar DAGVATTEN Större delen av det dagvatten som uppkommer hanteras lokalt eller leds ut i närbelägna recipienter. Det finns elva pumpstationer för dagvatten. De största recipienterna för dagvattnet är Görslövsån, Skälderviken och Öresund SPILLVATTEN Allt spillavloppsvatten pumpas till kommunens enda avloppsreningsverk, vilket ligger i hamnområdet i Höganäs. Reningsverket är dimensionerat för pe och behandlar i medeltal ca m³ avloppsvatten per dygn. Under 2012 har en ansökan om förnyat tillstånd enligt Miljöbalken lämnats in till Länsstyrelsen, här yrkas bland annat på en ökning av den tillåtna belastningen till pe. Totalt finns det 54 pumpstationer, varav 48 har bräddmöjligheter. När bräddning sker i en pumpstation är det nästan uteslutande beroende på hydraulisk överbelastning i samband med stora nederbördsmängder. Registrering vid bräddning görs vid 36 pumpstationer. Nödavlopp på ledningsnätet finns vid två platser, här görs ingen registrering NÖDVATTEN Höganäs kommun har en nödvattenplan som kommer att aktiveras när det krävs. Nödvattenplanen är av säkerhetsskäl inte en publik handling ANLÄGGNINGSVÄRDE De äldsta delarna i VA-systemet är från tidigt 30-tal och de nyaste endast något år gamla. Nyanskaffningsvärdet av hela VA-anläggningen i Höganäs kommun är ca 2,5 miljarder kronor fördelat enligt nedan. Eftersom många av de tidiga investeringarna i VAanläggningen är direktavskrivna finns det inget riktigt bokfört värde på hela VAanläggningen.

14 8 Tabell 1. Det befintliga VA-systemets anläggningsdelar och nybyggnadsvärden Anläggningsdel Omfattning Nybyggnadsvärde Avloppsreningsverk Dimensionerat för pe 200 Mkr Ledningsnät Anläggningar i ledningsnätet 360 km för dricksvatten 190 km för dagvatten 300 km för spillvatten 10 tryckstegringsstationer och 5 reservoarer för dricksvatten 11 pumpstationer för dagvatten 54 pumpstationer för spillvatten 300 * * * Mkr 400 Mkr Totalt värde Ca 2,5 Miljarder kronor INVESTERING OCH EKONOMI För närvarande investerar och reinvesterar kommunen ca miljoner kronor per år i kommunens VA-anläggningar. Den tekniska livslängden för de olika anläggningsdelarna varierar mellan 40 och 100 år. Anläggningsdelarna utgörs av byggnadsstommar och nedgrävda ledningar. För de övriga komponenterna är livslängden vanligtvis 10 till 25 år. Den ekonomiska avskrivningstiden är oftast bestämd till mellan 25 och 33 år. Vilket innebär att stora delar av VA-anläggningarna och dess komponenter är ekonomiskt avskrivna medan de fortfarande har en teknisk livslängd kvar. VA-avdelningen kommer att börja tillämpa komponentavskrivning för redovisning av VA-anläggningens värde. Detta kommer på sikt medföra att det bokförda värdet på VAanläggningen kommer att överensstämma med det verkliga värdet. VA-avdelningen kommer att följa de rekommendationer som finns i skriften Redovisning av affärsverksamhet mot bakgrund av självkostnadsprincipen utgiven av Rådet för kommunal redovisning 2006.

15 EFFEKTER AV KOMPONENTAVSKRIVNING När komponentavskrivning införs kommer vissa underhållsåtgärder som tidigare redovisats direkt som underhållkostnader i resultaträkningen, att bokföras som investeringar. Dessa investeringar blir därefter bokförda som kapitalkostnad i resultaträkningen. Vid införandet av komponentavskrivning kommer avskrivningstiden för vissa komponenter att justeras jämfört med nuvarande vilket kan ge en lägre avskrivningskostnad per år. Detta kan ge möjlighet att frigöra investeringsutrymme inom ramen för VA-taxan så att investeringstakten kan öka med oförändrad VA-taxa. VA-avdelningen kommer även i fortsättningen att prioritera investeringar som minskar driftoch underhållskostnaderna så att de totala kostnaderna för drift och kapitalkostnaderna inte ökar. Vid en ökad investeringstakt förbättras kvaliteten på VA-anläggningen, vilket på både kort och lång sikt är bra. Detta medför att VA-anläggning uppfyller de mål som VAavdelningen har utan att VA-taxan ökar då det sker en omfördelning av driftkostnad till kapitalkostnad SLUTSATSER I dagen VA-system finns det ett stort ekonomiskt värde, som behöver underhållas för att kunna vidmakthålla dagens i många fall goda tekniska status. I det avseende det finns brister eller okunskap behöver detta åtgärdas. Detta för att kunna fortsätta leverera en god dricksvattenkvalitet på ett säkert sätt samt att kunna rena avloppsvattnet på ett hållbart sätt. Det är även av stor vikt att arbetet med att minska VA-systemets påverkan på kommunens grundvatten- och ytvattenförekomster, samt att förvalta och skydda dessa resurser för kommande generationer fortsätter. VA-systemet står väl rustat för framtida havsvattenhöjningar, men man behöver fortsätta arbetet med prioritering av nederbördspåverkan på spillvattensystemet samt att säkerställa kapaciteten i dagvattensystemen.

16 ENSKILD VA-FÖRSÖRJNING ENSKILT DRICKSVATTEN I miljöavdelningens register över dricksvattenbrunnar vid enskilda fastigheter finns det drygt 300 poster. Små brunnar står inte under miljötillsynsnämndens kontroll, och kontorets register är därför inte komplett. Siffran utgör trots detta en rimlig uppskattning av det totala antalet enskilda dricksvattenbrunnar som används mer eller mindre regelbundet. Erfarenhetsmässigt innehåller många dricksvattenbrunnar i kommunen någon förorening som kräver filter eller desinficering för att vattnet ska vara fullt tjänligt. Det finns t.ex. ett stråk av fluor i berggrunden längs skäldervikskusten, som gör att djupa borror i området kan ha förhöjda fluorhalter. I andra delar av kommunen förekommer förhöjda nitrathalter i grundvattnet. Och nära kusten är förhöjd salthalt ett vanligt problem. För att undvika att framför allt barn utsätts för otjänligt dricksvatten erbjuder därför miljötillsynsnämnden sedan mer än 25 år gratis vattenprovtagning till fastighetsägare som bor utanför verksamhetsområdet och har barn under ett år. Större vattenanläggningar, som används av många människor eller i kommersiell eller annan offentlig verksamhet, omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten (Livsmedelsverket, 2001). Föreskrifterna innebär krav på registrering och regelbunden vattenprovtagning, och att så sker bevakas av miljöavdelningen. Den största registrerade brunnsanläggningen i kommunen är länsstyrelsens anläggning på Kullaberg, som betjänar alla besökande till Fyren och västra Kullaberg ENSKILDA AVLOPP I början av 1990-talet fanns det i kommunen ca fastigheter med enskilda avlopp. Sedan dess har bland annat stora områden i Jonstorp, Farhult och Södåkra anslutits till det allmänna VA-nätet. Även mindre områden och enstaka fastigheter nära befintliga ledningar har i flera fall kunnat anslutas. Det återstår i dagsläget ca 600 fastigheter med enskilda avlopp i kommunen. Ungefär hälften av de 600 avloppen har så stora brister att de beräknas komma att kräva någon form av åtgärd inom den närmaste fem- eller tioårsperioden. De 300 sämsta avloppen prioriteras i miljöavdelningen tillsynsarbete, som bedrivs enligt miljötillsynsnämndens Riktlinjer för enskilda avlopp. (Miljötillsynsnämnden, 2014)

17 11 3 PLAN FÖR DEN ALLMÄNNA VA- ANLÄGGNINGEN Höganäs kommun har i enlighet med lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ordnat vattenförsörjning och avlopp till skydd för människors hälsa och miljön i stora delar av kommunen. Det är VA-avdelningen inom Teknik & fastighetsförvaltningen som har huvudansvaret för att uppfylla detta. För att klara uppdraget idag och i framtiden behöver ett antal åtgärder genomföras. Dessa ågärder har sammanställts i en Åtgärds- och utbyggnadsplan, som baseras på de behov som har framkommit i arbetet med VA-översikten och VA-strategin och omfattar områden både inom och utanför det nuvarande verksamhetsområdet. I Åtgärdsplanen redovisas framförallt de åtgärder och kostnader som föreslås fram till slutet av Tidsintervallet har valts för att det är en period som går att överblicka och som överensstämmer i stort med tiden fram till nästa mandatperiod, då VA-planen bör uppdateras och nya, mer detaljerade, beräkningar kan göras. Nedan följer en kort beskrivning av Åtgärds- och utbyggnadsplanens innehåll. Den kompletta planen presenteras i bilaga GENERELLA ÅTGÄRDER För att genomföra åtgärderna i VA-planen krävs det en organisation med resurser som systematiskt arbetar för att brister åtgärdas och hållbara lösningar införs, både avseende ekonomi, arbetsmiljö och miljöpåverkan. Organisationen måste även känna till i vilken omfattning VA-systemet riskerar att påverka miljön, för att kunna prioritera och genomföra förbättringsåtgärder. Det finns ett behov av att tydliggöra och förankra genomförandet av denna VA-plan, inom organisationen. Detta föreslås ske genom bland annat: Utökning av VA-avdelningens verksamhetsplan Årlig uppföljning och avstämning av Åtgärds- och utbyggnadsplanen. Denna kan uppdateras, för att antas politiskt. Aktualisering av VA-planen - Varje mandatperiod ska en uppföljning av VA-planen genomföras och planen aktualiseras genom ett politiskt beslut. Förutom direkta investeringar och åtgärder i VA-systemet kommer förbättringar av verktyg och arbetssätt att krävas. Hit hör bland annat kompletteringar och förbättringar av befintliga GIS-verktyg. En förbättrad kontroll av närsaltsbelastningen, genom utökade mätningar i de två stora vattendragen Görslövsån och Oderbäcken, föreslås också.

18 ÅTGÄRDER PÅ DRICKSVATTENSYSTEMET Dricksvattenproduktion och leverans av vatten till kommunen ombesörjs av Sydvatten AB. Det är dock kommunens VA-avdelning som har det yttersta ansvaret för att leverera vatten till konsumenterna inom kommunen. De åtgärdsförslag som presenteras är åtgärder som bedöms viktiga för att kunna fortsätta leverera vatten med god kvalitet på ett säkert sätt och i efterfrågad kvantitet även i framtiden, när kommunen växer, ledningssystemen åldras och organisationen förändras. Flera utredningar behövs för att ta reda på behovet av förstärkning av kommunens dricksvattennät. Bland annat föreslås en modellering av flödena i hela nätet. Vattentornet i Lerberget och det gamla vattentornet i Höganäs är exempel på anläggningar som är i behov av renovering, medan de avställda vattenverken i Viken och Hulta bör rivas. Kostnaden för rivning av de två vattenverken har beräknats till cirka 8 miljoner kronor. Arild och Jonstorp är orter där investeringar krävs för att förstärka kapaciteten i dricksvattennätet, för att möjliggöra fortsatt utveckling av orterna SKYDD AV VATTENFÖREKOMSTER Eftersom kommunen inte driver några vattenverk har inte några aktuella vattenskyddsområden eller skyddsföreskrifter tagits fram. Alla vattenresurser ska beaktas i samhällsutvecklingen, även om resurserna inte används idag. Grundvattenförekomsten i Viken är dock redan påverkad av samhällets utbyggnad, varför dess framtida värde som vattenresurs kan vara mindre än de övriga vattenresurserna i kommunen. 3.3 ÅTGÄRDER PÅ DAGVATTENSYSTEMET Dagvattensystemet är företrädesvis utbyggt inom de större tätorterna och i övrigt hanteras det lokalt. På många ställen råder det en hydraulisk kapacitetsbrist, varför riktlinjer för hur dagvattenhanteringen långsiktigt ska kunna säkerställas har tagits fram (VA-avdelningen, 2014) (VA-avdelningen, 2014). (Se bilaga 6.) Vid nybyggnad och utbyggnad av områden ska riktlinjerna i dagvattenpolicyn följas. Detta medför en annan mark- och vattenplanering än tidigare, eftersom särskilda ytor måste avsättas för detta ändamål. En positiv bieffekt är att samhällena tillförs dammar och diken som är bra för både boendemiljön och miljön i stort. Inom vissa orter i kommunen saknas det idag kunskap om de framtida åtgärdsbehoven. Här måste utredningar genomföras så att rätt åtgärder kan genomföras i framtiden, detta gäller framförallt Mölle och Arild. Inom de områden där verksamhetsområde för dagvatten inte finns kan lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) vara en lösning. Det är viktigt att i bygglovsskedet säkerställa att markförhållandena är lämpliga för LOD.

19 ÅTGÄRDER PÅ SPILLVATTENSYSTEMET LEDNINGSNÄTET Flödeskartläggning och andra fördjupade utredningar är nödvändiga för att få bättre kunskap om det befintliga nätet och behovet av sanering av detta. Det är särskilt angeläget att få bättre kunskap om var och när bräddningar uppstår i systemet och hur stor mängd spillvatten som bräddar. Sanerings- och förnyelse av ledningsnätet VA-avdelningen ansvarar för att minska mängden ovidkommande vatten till kommunens avloppsreningsverk och på det sättet även minska mängden fosfor till recipienten från såväl bräddat som nödavlett avloppsvatten genomförde kommunen en saneringsplan med syfte att kartlägga de delar av ledningsnätet som är i störst behov av reinvestering och förnyelse. Sedan saneringsplanen togs fram har de två samhällena Mjöhult och Ingelsträde genomgått sanering av dag- och spillvattennätet med goda resultat AVLOPPSRENINGSVERK Kommunens reningsverk är byggt för att klara dagens och framtidens belastning och har en god teknisk status. Liksom vid andra verk förekommer det dock ibland driftstörningar, ofta till följd av oönskade ämnen i avloppsvattnet. För att kunna hantera sådana situationer har Höganäs en kunnig och engagerad driftpersonal. Vidare krävs det ett kontinuerligt och systematiskt arbete för att behålla och i nödvändig omfattning förbättra prestandan på avloppsreningsverket. Verket är väl dimensionerat för att klara kommunens prognos om befolkningstillväxt fram till 2030 med nuvarande krav på rening. Certifiering av avloppsslam (REVAQ) Rening av avloppsvatten omfattar även produktion av avloppsslam. Slammet används som gödningsmedel på åkermark, och VA-avdelningen ansvarar för att förbättra förutsättningarna för ett fortsatt nyttiggörande av slammets innehåll av näringsämnen. Höganäs avloppsreningsverk är sedan 2010 certifierat enligt REVAQ:s regelverk. Målsättningen är att slam med hög kvalitet ska kunna återföras till produktiv mark så att ett naturligt kretslopp kan upprätthållas. För att kunna åstadkomma detta arbetar vi, genom ett mer aktivt uppströmsarbete, för avlopp med lägre föroreningsinnehåll i enlighet med regelverket i REVAQ.

20 14 Framtida krav Idag finns det en diskussion om att det kan komma nya krav som kan påverka den framtida VA-hanteringen. För närvarande diskuteras att det kan komma att krävas åtgärder för att hygienisera slammet, förändra slamhanteringen samt införa ytterligare rening av läkemedelsrester. Hur och i vilken omfattning detta kommer att ske är naturligtvis svårt att förutsäga. 3.5 FASTSTÄLLANDE AV VERKSAMHETSOMRÅDEN I Höganäs kommun finns det verksamhetsområden för dricksvatten, avloppsvatten och dagvatten. Där ledningsnäten är utbyggda i kommunal regi ingår fastigheterna i de kommunala verksamhetsområdena. I de flesta fall är både vatten och avlopp utbyggt, men det finns mindre områden med enbart kommunalt dricksvatten. Stora delar av de tätbebyggda områdena har kommunalt dagvatten. Beslut om verksamhetsområden fattas av Kommunfullmäktige och det finns i dagsläget inga sådana planer annat än när nya abonnenter tillkommer. 3.6 EXPLOATERINGSOMRÅDEN VA-försörjningen för nya exploateringsområden ska hanteras via detaljplaneprocessen där tekniska lösningar ska redovisas. Kostnaderna för dessa utbyggnader ska bekostas av exploateringen.

21 15 4 VA-FÖRSÖRJNING UTANFÖR NUVARANDE VERKSAMHETSOMRÅDE 4.1 ALLMÄNT VA Enligt 6 i vattentjänstlagen är VA-kollektivet skyldigt att bygga ut allmänt VA där det bedöms behövas med hänsyn till människors hälsa och miljö. Kommunen har genom den behovsanalys som ingår i denna utredning identifierat två områden där utbyggnad är prioriterad De områden som prioriteras i Åtgärds- och utbyggnadsplanen (bilaga 3) är: Krapperups kyrkoväg, etapp 1 och 2. Ett område väster om väg 111 vid Viken. Utöver dessa finns det ett antal mindre områden där kommunal anslutning kan bli aktuell senare - om det t.ex. sker en större övergång från sommarboende till mer permanentboende. Behovsanalysen måste därför uppdateras i samband med att VA-planen aktualiseras. Se bilaga1, VA-översikt. 4.2 ENSKILD VA-FÖRSÖRJNING Inom områden som inte berörs av VA-utbyggnad kommer VA-försörjningen i de flesta fall att baseras på enskilda avlopp och egna dricksvattenbrunnar. Miljötillsynsnämnden har ansvaret för tillsynen av enskilda avloppsanläggningar i kommunen. Tillsynen bedrivs av miljöavdelningen, enligt miljötillsynsnämndens Riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp (Miljötillsynsnämnden 2014). Målet är att alla enskilda avloppsanläggningar i kommunen ska uppfylla miljöbalkens krav. 4.3 ANSLUTNING TILL KOMMUNALT VA En fastighetsägare eller en grupp av fastighetsägare kan efter särskild prövning beviljas tillstånd att ansluta till det kommunala VA-nätet, trots att fastigheten eller fastigheterna ligger utanför kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Grundförutsättningen för att beviljas tillstånd är att det måste vara tekniskt och praktiskt möjligt. Kommunens ledningsnät måste till exempel ha tillräckligt kapacitet. Ansökan om sådan anslutning lämnas till kommunens VA-avdelning, och om ansökan beviljas skrivs ett avtal som reglerar villkoren för anslutningen. Den sökande ansvarar själv för alla kostnader för grävning fram till anslutningspunkten, samt alla övriga kostnader som projektet för med sig. Detta kan vara avgifter för servitut, samfällighetsbildning eller eventuella konsultutredningar. Kommunen tar dessutom ut en särskild anslutningsavgift, enligt dokumentet Avgift för allmänt VA utanför verksamhetsområdet, se bilaga 5.

22 AVSTYCKNINGAR Vid avstyckningar för nya bostäder ska fastighetsägaren utreda och säkerställa en teknisk lösning för dricksvatten och avlopp, antingen genom anslutning till det kommunala ledningsnätet eller genom enskilda anläggningar. Om anslutning inte är möjlig måste fastighetsägaren visa att det går att ordna enskilt vatten och avlopp. Vid svåra förhållanden på tomten krävs en VA-utredning innan ett förhandsbesked kan ges. Hanteringen av dagvatten ska lösas av den enskilda fastighetsägaren.

23 17 5 STRATEGI I VÄNTAN PÅ UTBYGGNAD Den aktuella utbyggnadsplanen innehåller endast två områden där utbyggnad av det allmänna VA-nätet föreslås, och utbyggnaden av dessa förväntas ske relativt snart. Därför bedöms nedanstående punkter vara tillräckliga som strategi för enskilda avloppsanläggningar inom planerade utbyggnadsområden, i väntan på att anslutning kan ske. Punkterna gäller under förutsättning att den enskilda anläggningen inte orsakar föroreningar som medför allvarlig risk för miljö eller hälsa. Miljötillsynsnämnden ska i sin tillsyn undvika att ställa krav på ombyggnad av befintliga enskilda avloppsanläggningar. Om en enskild avloppsanäggning måste repareras, t.ex. vid läckage eller annan felfunktion, kan åtgärderna genomföras på enklaste sätt, d.v.s. den färdiga anläggningen tillåts återställas till ursprungligt skick även om den inte uppfyller samtliga miljökrav enligt gällande allmänna råd för små avlopp. Om en helt ny bostad uppförs inom ett planerat utbyggnadsområde, på en plats där avlopp tidigare inte funnits, ska en enskild avloppsanläggning som uppfyller kraven enligt miljöbalken och gällande allmänna råd för små avlopp utföras. (Sluten tank bör övervägas för både WC- och BDT-vatten.) Enskilda anläggningar bör utföras så att de lätt kan anslutas när anslutning blir aktuell. Det är därför viktigt att VA-avdelningen tillfrågas vid handläggning av enskilda avlopp eller bygglov inom planerade utbyggnadsområden. Alla tillstånd för enskilda avlopp inom områden där kommunalt avlopp planeras, ska vara tidsbegränsade. Tidsbegränsningen anges till cirka två år efter planerad anslutning, eller högst 10 år. Vid varje ändring eller nyanläggning av ett enskilt avlopp ska fastighetsägaren informeras om att kommunal anslutning är beslutad för fastigheten och att ersättning för den enskilda anläggningen inte kommer att lämnas vid anslutning.

24 18

25 19 6 KONSEKVENSER AV VA-PLANENS GENOMFÖRANDE Den totala kostnaden för de åtgärder som föreslås i VA-planen beräknas till över 400 miljoner kronor under perioden 2014 till Nedan redovisas de åtgärder och kostnader som föreslås fram till slutet av Tidsintervallet har valts för att det är en period som går att överblicka och som överensstämmer i stort med tiden fram till nästa mandatperiod, då VA-planen bör uppdateras och nya, mer detaljerade beräkningar kan göras. Föreslagna åtgärder och kostnader, även efter 2018, finns i Åtgärdsmatrisen (bilaga 3:2). 6.1 DRICKSVATTEN Fram till slutet av 2018 föreslås åtgärder i dricksvattennätet för ca 30 miljoner kr. Syftet med de föreslagna åtgärderna är att förbättra leveranssäkerheten och öka kapaciteten där detta behövs. Förbättring av dricksvattnets kvalitet är inte huvudsyftet eftersom vattnet redan idag har god kvalitet. Men när leveranssäkerheten ökar minskar föroreningsrisken. 6.2 DAGVATTEN Fram till slutet av 2018 föreslås åtgärder i dagvattennätet för ca 14 miljoner kr. Eftersom dagvattnets föroreningsbelastning bedöms vara liten är det inte ekonomiskt rimligt att föreslå rening av dagvattnet i tätorterna. Fördelen med ett förstärkt dagvattennät är, som även nämnts i det föregående avsnittet om spillvatten, att belastningen på spillvattennätet och reningsverket minskar. 6.3 SPILLVATTEN Fram till slutet av 2018 föreslås åtgärder i spillvattennätet för totalt ca 60 miljoner kr. Här ingår reinvesteringar för 20 miljoner kr. Genom att spill- och dagvattennäten förbättras och felkopplingar upptäcks och åtgärdas, minskar mängden vatten som leds till det kommunala spillvattennätet. Detta medför att antalet bräddningar och utsläpp av orenat spillvatten minskar. Minskade vattenmängder till reningsverket medför också en effektivare reningsprocess samt att reningsverket håller längre. Ett aktivt uppströmsarbete bidrar även till att mängden tungmetaller som leds till reningsverket minskar och slammets kvalitet förbättras. Minskningen av närsaltsutsläppen blir oftast större vid anslutning till det kommunala avloppsnätet än när ett enskilt avlopp förbättras lokalt. Detta beror på att kommunens reningsverk har bättre reningseffekt än de flesta enskilda lösningar som finns på marknaden.

26 20 Sammanlagt beräknas den föreslagna utbyggnaden av VA-nätet till ca 50 fastigheter inom områdena Krapperups kyrkoväg och Viken, samt miljöavdelningens arbete med att förbättra enskilda avlopp, medföra att utsläppen av fosfor till Skälderviken och Öresund minskar med drygt 400 kg per år. Den årliga minskningen av kväveutsläppen beräknas till knappt kg. Se tabellerna 2 och 3 nedan. Tabell 2. Minskningen av utsläpp av fosfor och kväve från ca 50 enskilda avlopp som föreslås anslutas till det kommunala reningsverket Mängder till recipient, kg/år P-tot N-tot Före anslutning Efter anslutning Minskning Tabell 3. Minskningen av utsläpp av P och N från ca 500 enskilda avlopp som förbättras lokalt Mängder till recipient, kg/år P-tot N-tot Före åtgärd Efter åtgärd Minskning Vid beräkningarna har verkliga utsläppsvärden använts. Det vill säga hänsyn har tagits till vilken avloppsanläggning varje berörd fastighet har idag. Det kommunala reningsverkets reningseffekt avseende fosfor och kväve har antagits vara 97 % respektive 70 %. Motsvarande siffror för en enskild avloppsanläggning efter förbättring till högsta möjliga nivå förutsätts vara 90 % respektive 50 %.

27 21 7 IMPLEMENTERING OCH UPPFÖLJNING VA-planens koppling till VA-avdelningens budgetprocess Genom arbetet med denna VA-plan har ett antal områden identifierats, där det kommer att krävas investeringar och/eller extra arbetsinsatser. Åtgärds- och utbyggnadsplanen har prognostiserat dessa insatsers omfattning inom planens tidshorisont (2030). VA-verksamheten behöver därför årligen aktualisera denna åtgärdsmatris (bilaga 3:2), för att stämma av genomförda åtgärder och de närmast liggande åtgärderna. Detta görs lämpligen i VA-avdelningens budgetprocess. VA-planens koppling till kommunens översiktsplan För att möta Höganäs kommuns långsiktiga fysiska planering behöver VA-planeringen och dess olika delar baseras på kommunens översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram. Det handlar om att identifiera utvecklingsstrategier för den framtida markanvändningen, kommunens befolkningsutveckling och bebyggelsetryck. Detta för att tidigt kunna kartlägga framtida krav på VA-verksamheten. VA-planen bör ingå som ett underlag i översiktsplanen, och bör revideras i samband med aktualitetsförklaringen av översiktsplanen varje mandatperiod. VA-planen är ett viktigt styrdokument i arbetet med översiktsplanen som helhet. Kommunikation med fastighetsägare inom utbyggnadsområden VA-avdelningen ska genom brev informera alla ägare till bostadsfastigheter inom planerade utbyggnadsområden, om att de bor i ett sådant område. Denna information ska sändas ut så snart VA-planen med utbyggnadsplan är antagen, även om exakt år eller datum för utbyggnad inte har bestämts för varje område.

28 22

29 23 Ordlista Förkortning/begrepp 100-årsvärde Avloppsvatten Allmän VA-anläggning BDT-vatten BOD Bräddning Dagvatten Enskild anläggning Enskilt avlopp HaV Huvudman Förklaring Ett 100-årsvärde har en återkomsttid på 100 år. Det uppnås eller överträffas en gång på 100 år, vilket innebär att sannolikheten är 1 % varje enskilt år. Exempel: 100-årsregn. Samlingsbegrepp för spill- och dagvatten. En VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldighet enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Bad-, disk-, tvättvatten. Biokemisk syreförbrukning, indirekt mått hur mycket biokemiskt nedbrytbar substans det finns i vatten. Icke önskad avledning till recipient, på grund av ett fel eller ett överskott av dag- eller spillvatten. Nederbördsvatten, d.v.s. regn- eller smältvatten, som ytligt avrinner från gårdar, tomter, vägar och liknande. En VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän VA-anläggning. En avloppsanläggning som inte ingår i en allmän VAanläggning. Begreppet används oftast för anläggning som betjänar ett hushåll. Havs- och vattenmyndigheten. Den som äger en allmän VA-anläggning. Hydraulisk överbelastning Hydraulisk överbelastning betyder att vattenmängden är större än vad en anlägggningsdel (t.ex. ledning eller reningsverk) klarar av att svälja. Följden blir oftast bräddning. LOD Miljökvalitetsnorm MKN N-tot P-tot Lokalt omhändertagande av dagvatten. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer infördes i samband med att miljöbalken trädde i kraft den 1 januari Miljökvalitetsnorm. Total mängd (både partikelbunden och löst) kväve. Total mängd (både partikelbunden och löst) fosfor.

30 24 PBL Personekvivalent, pe Recipient REVAQ Spillvatten TOC Uppströmsarbete VA Vattendirektivet Vattentjänstlagen, LAV VISS ÖP Plan- och bygglagen. Personekvivalent är ett mått på den mängd syre som går åt för att bryta ner det organiska material som en människa producerar på ett dygn. Indirekt visar personekvivalenten den föroreningsbelastning som en människa ger upphov till. Måttet används vid beräkning av kapaciteten hos reningsverk. Vattenförekomst som tar emot spill- eller dagvatten med eller utan föregående rening. Ett certifieringssystem som används för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk. Spillvatten kommer från bland annat kök, tvätt, toalett, dusch och vaskar. Spillvatten kommer även ifrån industrin. Totalt organiskt kol är ett mått på det totala organiska kolinnehållet i något medium. I avloppssammanhang ett begrepp för ett arbete som går ut på att minska mängden av skadliga ämnen innan de hamnar i avloppsvattnet. T.ex. genom att försöka påverka enskilda eller företag så att de inte använder vissa ämnen eller produkter. Vatten och Avlopp. EU:s ramdirektiv för vatten syftar till att vi ska uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Alla sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten omfattas. Målsättningen är att de vatten som omfattas av direktivet ska ha god ekologisk status till år 2015 eller år En bärande princip är att inget vatten får försämras. Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten. VISS förvaltas idag av Länsstyrelsen i Kalmar. I VISS finns klassningar och kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Översiktsplan.

31 25 Referenser Christensson, F., VA-översikt Höganäs kommun, Höganäs: WSP. DHI Sverige AB, Översiktlig klimatanalys för Höganäs kommun, u.o.: Höganäs kommun. Havs- och vattenmyndigheten, Vägledning för kommunal VA-planering, Rapport 2014:1, Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Johansson, M., Kommunala VA-planer - en kunskapsöversikt, Stockholm: Svenskt Vatten Utveckling. Livsmedelsverket, Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) 0m dricksvatten, Stockholm: Livsmedelsverket. Miljötillsynsnämnden, Riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp i Höganäs kommun, Höganäs: Höganäs kommun. Naturvårdsverket, Små avloppsanläggningar hushållsspillvatten från högst 5 hushåll. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, Allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7), Stockholm: Naturvårdsverket. Region Skåne, Avdelningen för regional utveckling, Skånes befolknigsprognos , Kristianstad: Region Skåne. Rue Hallén, K. e. a., KlimatPM Stigande havsnivåer & erosion i Höganäs kommun, Höganäs kommun: Samhällsbyggnadsförvaltningen. Styrgruppen för REVAQ, Regler för certifieringssystemet Revaq Utgåva 2.2.2, Stockholm: Svenskt Vatten. VA-avdelningen, VA-översikt 2010, u.o.: Höganäs kommun. VA-avdelnngen, Riktlinjer för dagvattenhantering inom Höganäs kommun, Höganäs: Höganäs kommun.

32 26

33 27 Bilagor Bilaga 1 VA-översikt Bilaga 1:1 Karta: Teknisk status för dricksvattensystemet Bilaga 1:2 Karta: Teknisk status för dagvattensystemet Bilaga 1:3 Karta: Teknisk status för spillvattensystemet Bilaga 2 VA-strategi Bilaga 3 Åtgärds- och utbyggnadsplan Bilaga 3:1 Åtgärdskarta Bilaga 3:2 Åtgärdsmatris med tidplan och investeringsbehov Bilaga 4 Riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp Bilaga 5 VA-avgift utanför verksamhetsområdet Bilaga 6 Policy för dagvattenhantering inom Höganäs kommun Bilaga 7 Riktlinjer för dagvattenhantering inom Höganäs kommun