Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
|
|
- Per Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar
2 Diabetescoach från förälder till förälder När ett barn insjuknar i typ 1-diabetes påverkas hela familjen. En diabetescoach som själv är förälder till ett barn med typ 1-diabetes kan då hjälpa andra föräldrar i omställningsprocessen. Metoden med coacher har utvecklats i ett samarbete mellan Diabetesföreningen i Uddevalla med omnejd, Barn- och ungdomsmottagningen i NU-sjukvården på Uddevalla sjukhus och Hushållningssällskapet Väst med stöd av Allmänna arvsfonden. Projektet startade 2012 och när det nu är dags för utvärdering kan man dra slutsaten att Diabetescoach har varit ett värdefullt projekt för de deltagande familjerna. Vi har sett tydliga positiva resultat av det här, förklarar Ragnar Hanås, docent och diabetesspecialist. Tanken har varit att knyta föräldrarna till diabetesteamen på ett mer strukturerat sätt. Vi har tidigare provat olika faddersystem, där vi förmedlat kontakten mellan olika föräldrar. Här tar vi ett större grepp och utbildar föräldrarna. Vi upplever att det är bra att kunna erbjuda ett komplement till den vanliga vården. Det finns områden där vi inte når hela vägen, där föräldrar kan hjälpa andra föräldrar på ett fantastiskt sätt. Det här är en utmärkt hjälp till självhjälp. POSITIVA RESULTAT FÖR FAMILJERNA Allt som kan underlätta för diabetesfamiljerna är positivt. Detta ska ses som ett komplement till den vanliga medicinska vården. Man får något extra, vi känner tydligt att när en familj har haft bra kontakt med sin coachfamilj så är det mycket som landar rätt. Det blir lättare att ta till sig information de som redan har knäckt koden kring hur man hanterar kolhydraträkning och insulindosering är bra på att lära ut till andra också. Jag rekommenderar varmt andra kliniker i Sverige att prova en coachverksamhet det fungerar! RAGNAR HANÅS, DOCENT OCH DIABETESSPECIALIST
3 STÖD I KAOSET INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD NORMALISE- RING PROJEKTFÖRÄLDRARNAS LÄRPROCESS RÅD FÖR ATT STARTA ARBETET MED DIABETESCOACHER STÖD I VARDAGEN Ha en tydlig struktur för hur stödet från föräldrar till föräldrar ska se ut. Ta fram en tydlig checklista. Ge föräldrarna som ska vara coacher information om vad som förväntas av dem och struktur för hur kontakt tas med projektfamiljerna som ska erbjudas stöd. Coachföräldrarna har ofta stor kunskap om hur man behandlar typ 1-diabetes hos sitt eget barn, men de kan behöva träna på att förklara för andra. De behöver också utbildning i hur man möter och talar med människor i den kris som insjuknandet i diabetes kan innebära. Coacherna ersätter inte det stöd som kurator och psykolog ger till den som behöver det. De stöttade föräldrarna har ofta fullt upp med med att få vardagen att fungera. Om de tackar nej till föräldrastöd i början kan det vara värdefullt att erbjuda möjligheten igen senare. UTBILDNING ÄR VIKTIGT Vi har haft ett antal fokusgruppsamtal, både med coachfamiljer och projektfamiljer, förklarar Åse Boman, handledare på Högskolan Väst. Coachfamiljerna hade ofta velat att något sådant här fanns när de var i samma situation. De ville dela med sig av sin kunskap och samtidigt lära sig mer själva. Visst har det funnits svårigheter längs vägen. Språk och kultur, tillgänglighet, olika förväntningar på projektet men det är tydligt att familjerna som har fått en coach har känt en mycket stor trygghet. Många uttrycker att chansen att få utbildning och delta i gruppträffar har varit en viktig del, samtidigt som vissa upplever att det varit tidskrävande. Jag tror att det är viktigt att man försöker hitta en bra balans. Information och utbildning i lagom mängd och tänk på att det är minst lika viktigt att få en chans att prata själva. Gruppdynamik och lärande är genomgående viktiga ingredienser vid föräldrastöd. Det är centralt i lärandet mellan coacher och stöttade föräldrar, inom coachgruppen och som feedback till barn- och ungdomsmottagningen. Även lärande inom coachgruppen respektive projektföräldragruppen har visat sig mycket värdefullt för deltagarna. När en familjemedlem insjuknar i typ 1-diabetes går man igenom olika faser, där coachen kan ha olika roller. Diagrammet ovan visar hur processen kan se ut (se även s 6-7). ÅSE BOMAN, PhD, HÖGSKOLAN VÄST
4 Någon som förstår coachen är ett stöd i alla lägen SUZANNE SÖRQVIST OCH FILIP SUSANNE OCH LARS-GÖRAN OTTOSON MARTINA JOHANSSON CAMILLA PÅHLZON OCH LOTTA BENGTHS Ett projekt som Diabetescoach skapar ringar på vattnet. Effekterna blir kanske annorlunda än man tänkt ofta bättre och mer långvariga. Familjer som kanske aldrig skulle ha träffats annars förenas kring sina barns sjukdom och knyter band för livet. Jag ville bli diabetescoach så fort jag hörde talas om projektet. Det kändes självklart, berättar Lotta Bengths. Jag ville ge något men det fina är ju att det har gett mig som coach så mycket också! Det är massor av saker som jag har behövt fundera igenom och jag har faktiskt lärt mig väldigt mycket själv. EN TRYGGHET I BÖRJAN Det betydde så mycket bara att veta att det fanns någon jag kunde ringa, förklarar Suzanne Sörqvist som är mamma till Filip som nyligen insjuknat. Vi hade tät kontakt i början, och det var en fantastisk trygg- het. Man blir ju starkare och starkare i rollen som diabetesförälder och släpper taget mer med tiden. Nu, när det har gått ett tag sedan Filip insjuknade, känner jag inte att jag har behov av hjälp och stöd på samma sätt längre men jag tänker bli coach själv längre fram! IDAG ÄR COACHERNA ETT SAMMANSVETSAT GÄNG Coacherna träffas då och då ibland i samband med någon av utbildningarna, ibland bara för att ta en fika på stan. På något sätt kan vi prata om saker som ingen annan förstår fullt ut, berättar Susanne Ottoson. Det har hänt mycket under de här åren vi varit diabetesföräldrar, fyller hennes man Lars-Göran i. Vi trodde nog att det skulle vara på ett visst sätt,
5 Diabetescoacherna har haft två olika funktioner. Dels att stötta och hjälpa nyinsjuknade i deras vardag, men också att stötta varandra. De har fått möjlighet att ta del av varandras lösningar på olika problem. Det är tydligt att det finns ett behov av att utbyta kunskap om hur familjerna klarar vardagen när ett barn har en kronisk sjukdom. man får lära sig hur det ska vara teoretiskt men verkligheten ser annorlunda ut. Javisst! Det är klart att man lär sig massor på diabetesmottagningen men man måste ju forma det efter sitt eget liv, menar Camilla Påhlzon. Och där kan ju vi som coacher göra en stor insats för familjerna vi hjälper. Vi kan ju skala av lite av teorin och förklara på ett annat sätt, säger Martina Johansson. någonting på Facebook. Då svarade plötsligt Camilla! Hon höll på med något på sitt håll och där möttes vi, två diabetesföräldrar. Lite knäppt, men ändå bra! Många lyfter också fram att samtalen och utbildningarna som man har haft under projektet har varit både lärorika och stöttande. Frågan är hur man går vidare kommer det att gå lika bra med nästa generation coacher? Ja, det kommer att fungera. Det blir nog en naturlig process, att det fasas in nya i gruppen samtidigt som vissa försvinner, menar Susanne Ottoson. Vi som varit coacher i första omgången kommer helt säkert att fortsätta hålla kontakten. Kanske till och med att vi skulle ha en ny coachgrupp för oss med äldre barn? Vi har ju helt andra frågor att brottas med nu! Jag har varit i samma situation, så jag vet vad föräldrarna går igenom när deras barn fått diabetes GODA ERFARENHETER På många sätt har projektet Diabetescoach varit positivt för föräldrarna som valt att vara coacher. Man förstår att man inte är ensam i det här, menar Lotta. Förra veckan var jag vaken mitt i natten, kollade blodsocker, kunde inte somna om och skrev
6 Ta det vidare Att starta upp ett coachprojekt Ett projekt som Diabetescoach kan fungera var som helst i Sverige. Här är några saker att tänka på om du är intresserad av att starta själv! Projektet Diabetescoach har varit en spännande resa för alla inblandade. Vi har lärt oss mycket längs vägen, inte minst vad som fungerar bäst för familjerna. Kristin Lundqvist är diabetessköterska och har arbetat med att passa ihop coacher och familjer. Jag försöker se vad familjerna kan ha gemensamt. Kanske de har barn i ungefär samma ålder eller att de bor i närheten av varandra. Det bygger naturligtvis på att coacherna vill gå in i projektet och ta sig an en familj. Men vi har upplevt en mycket stark vilja att hjälpa till. Jag tycker ATT STARTA MED DIABETESCOACH Diabetesteamet träffar alla familjer som har barn med typ 1-diabetes redan i samband med diagnosen och möter familjerna kontinuerligt. Av sekretesskäl är det bara sjukvården som har möjlighet att erbjuda alla familjer coachning. Diabetesteamet har huvudansvaret för att: Rekrytera och stötta coacher. Det behövs minst 4-5 föräldrar i coachgruppen. Erbjuda familjer diabetescoach redan vid insjuknandet. Upprepa erbjudandet, gärna både skriftligt och muntligt. Matcha familjer med passande coach. Utbilda familjer tillsammans med coacher, gärna genom föreläsning kombinerat med samtal och erfarenhetsutbyte. Återkoppla och ta upp coachningen vid återbesök med både coach och projektfamiljer. Ta fram en checklista som hjälper coachen att strukturera kontakten med familjen de stöttar. Stödbehovet förändras i olika faser efter insjuknandet och varierar mellan familjer. Diabetesföreningen kan fylla en viktig funktion genom att stötta praktiskt vid utbildningsträffar. Föreningens kontaktnät och kunskaper kan komplettera diabetesteamets. Det här har gett mig som diabetessköterska ett helt nytt verktyg. Kristin Lundqvist, diabetessköterska
7 CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH HANDLEDNING Sätt upp tydliga roller och avgränsningar. Coachfamiljens uppgift ska vara praktisk stöttning med egenvård de har inget medicinskt ansvar. De ska ge social stöttning och bekräftelse men inte krisbearbetning. Det är viktigt att coacher och diabetesteam har samma mål för HbA1c och blodsockernivåer. Vägen dit kan vara olika för olika familjer. att det är talande att så många som har fått den här hjälpen spontant säger att de själva vill bli coacher. FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ARBETET Jag tror att det är viktigt att det är en diabetesmottagning som står för arbetet, som samordnar och är drivande. Vi har den överblick som krävs för att ro det i hamn. För en familj med ett nyinsjuknat barn är den första tiden svårast. Vi vet att det är oerhört mycket information i början, men ett sådant här projekt kan faktiskt bidra till att man kan komma hem fortare från sjukhuset. Så av många skäl inte minst vårdtiden så skulle jag rekommendera andra diabetesteam att testa vår modell. Sedan är det viktigt att kontaktansvaret läggs på coachen inte på projektfamiljen. Även om det är mycket i början är det då man kan göra skillnad. Vi har provat att introducera coacher senare till familjer som av olika anledningar haft problem eller som skulle börja med en ny behandling men då har vi inte alls fått lika bra resultat. Börja redan första veckan, det fungerar! Utbilda coacherna i samtalsmetodik och se till att de vet vilka frågor som skall återkopplas till diabetesteamet. Poängtera tystnadsplikten. Glöm inte återkopplingen. Ta upp coachningen med både coach och projektfamilj vid återbesök. Ha ett tydligt tidsschema. Vad händer när barnet insjuknar och framöver planera 18 månader fram i tiden. Utbilda projektfamiljerna i samtalsgrupper. Korta föreläsningar med efterföljande diskussioner har visat sig vara uppskattat. Försök använda så många som möjligt av det egna diabetesteamets personal som föreläsare och diskussionsledare. Coacherna är viktiga resurspersoner under alla dessa träffar för att ge praktiska exempel från vardagen. Samarbeta gärna med Diabetesföreningen, andra kliniker, sjukvårdpersonal, forskare, företag eller andra som kan tillföra kunskap som kan underlätta behandlingen. Tänkbara teman kan vara Förskola/skola. (Diabetessköterska och skolpersonal) 2. Kris och chock. (Kurator eller psykolog) 3. Mat. (Dietist) 4. Ledighet och semester. (Diabetescoacher) 5. Fysisk aktivitet. (Läkare) 6. Anhörigträffar. (Läkare) Ta vara på spin-off-effekter samtliga familjer på kliniken, anhö riga, skolpersonal, tränare, skolsköterskor kan bjudas in till utbildningar som passar flera olika grupper. Strukturera handledningen av coacher. Utse en handledare eller kurator som inte har någon annan roll i barnets vård och arbeta med fyra teman: 1. förväntningar på coachning 2. första kontakterna med projektfamiljerna 3. uppföljande kontakter och lärdomar 4. blicka framåt
8 OM DIABETESCOACH Projektet Diabetescoach startade i Uddevalla 2012 och riktar sig till föräldrar som har barn med typ 1-diabetes. Syftet är att stötta föräldrar i en omvälvande tid och bidra med kunskap och verktyg som kan användas för att stötta barn och föräldrar när barnet insjuknar. Sjukvårdens stöd och vård kompletteras då med en diabetescoach. FÖR MER INFORMATION, KONTAKTA... Barn- och ungdomsmottagningen på Uddevalla sjukhus kristin.lundqvist@vgregion.se eller ragnar.hanas@vgregion.se / Diabetescoach martinajohan@hotmail.com Projektledare på Hushållningssällskapet cecilia.corin@hushallningssallskapet.se Informationsfolder och annat material finns på diabetes.se samt på hushallningssallskapet.se/vast. En diabetescoach är en förälder som själv har erfarenheter av att leva med barn med diabetes och som erbjuder sitt stöd till andra föräldrar. Stödet ges främst i samband med att barnet insjuknar och tiden därefter eller om barnet börjar med något nytt i behandlingen. I det nätverk som uppstår kan föräldrar utbyta erfarenheter med varandra och därmed stötta och bekräfta varandra såväl socialt som kunskapsmässigt. Nätverket kan bidra till ökad livskvalitet och utveckla hur behandlingen kan fungera i olika praktiska situationer. Metoden innebär att diabetescoacher får utbildning och handledning, stöttar andra föräldrar och att de också blir resurspersoner i de informations- och samtalsträffar som diabetesteamet erbjuder föräldrar med barn med diabetes. Dessa träffar kan genomföras i samarbete med den lokala Diabetesföreningen. Här beskrivs erfarenheter och resultat från projektet Diabetescoach med reflektioner från vårdpersonal och föräldrar, kombinerat med handfasta råd för vad du bör tänka på om du vill använda en liknande metod.
Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Läs merChecklista Diabetescoach Uddevalla
Checklista Diabetescoach Uddevalla Coach: Namn föräldrar: Adress: E-post: Namn föräldrar: Adress: E-post: Barnets namn och ålder: Barnet insjuknande: Syskon: Sprutor, pump + märke osv: Mobil: Mobil: Vid
Läs merRegional försöksstudie för att testa en ny modell - föräldrastödjare till barn med typ 1-diabetes
Till: Arvsfondsdelegationens kansli Kammarkollegiet Box 22 18 103 15 Stockholm Handläggare: Anita Lönnerheden Från: Hushållningssällskapet Väst Edsvägen 1B Box 17, 462 21 Vänersborg Telefonnummer: 0521
Läs merINFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset
INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000
Läs merVad gör vi för att nå HbA1cmålet
Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God
Läs merUtvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Läs merRapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014
Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka Mars 2014 Enkätundersökningen låg uppe på Attentions hemsida november 2013 1182 föräldrar svarade 33 frågor Problemställningar Möjlighet
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merTÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS
Läs merLyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs mer1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?
det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper
Läs merMänniskan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är
Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merAtt stödja och bli stödd
Att stödja och bli stödd Rapport från handledning av föräldrar som stödjer andra föräldrar när ett barn insjuknar i typ 1-diabetes Åse Boman, Universitetslektor vid Högskolan Väst, Trollhättan Sammanfattning
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merErfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merRutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro
Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Elevens namn: Skola: ns namn: Elevens personnummer: Klass:
Läs merSlutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011
Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merBLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?
BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att
Läs merReseberättelse från Danmark
Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merPersonalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.
Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. De oerfarna slutade också, ofta efter kort tid. Majoriteten
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merFamiljecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merUtvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?
Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev
Läs merFöräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999
Sammanställning av utvärderingar från Föräldramöten och, vårterminen 1999 Inledning På uppdrag av hälso- och sjukvårdens folkhälsoenhet i Borås, har nio föräldramöten genomförts på försök under vårterminen
Läs merBillie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)
LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet
Läs merSkrivtolkad version av telefonintervju med Helene Richardsson, avdelningschef, region Dalarna
SKRIVTOLKNING 2019-05-30 1 (5) Ekonomi och Styrning Anders Nordh Skrivtolkad version av telefonintervju med Helene Richardsson, avdelningschef, region Dalarna (drömsk musik) Kjell: Jakten på den perfekta
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merLUNDS KOMMUN/ Socialförvaltningen Kriscentrum i mellersta Skåne.
LUNDS KOMMUN/ Socialförvaltningen Kriscentrum i mellersta Skåne. Kriscentrum i mellersta Skåne har gjort en enkätundersökningen under våren 2014 I samverkan med kommunerna i Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma,
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merAttityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Läs merFöräldragrupper på Mini Maria Göteborg
Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Folkets Hus 2015-05-06 Ingegerd Nilsson Socionom Samordnare Mini Maria Hisingen Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Handledare i psykosocialt
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merHandledning för dig som tar emot elever TOPP TROLLHÄTTAN. Trollhättans PRAO-modell. Ge elever i årskurs 8 och 9 inblick i arbetslivet
Handledning för dig som tar emot elever TOPP TROLLHÄTTAN Trollhättans PRAO-modell Ge elever i årskurs 8 och 9 inblick i arbetslivet Din roll som framtidsguide? För många elever är TOPP den första riktiga
Läs merOCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER
Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.
Läs merUNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER
2O18 NATIONELLA LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER Ystad/Skåne: 29 jun 2 jul (7 17 år), Avesta/Dalarna: 17 2O aug (18 3O år), Örnsköldsvik/Västernorrland 24 27 aug (18 3O år) LÄGER FÖR
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merUtvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014
Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.
Läs merProcent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2
Läs merStudieguide Hej skolan!
Linn Jonsson Linus Torgeby Clara Vennman Studieguide Hej skolan! Innehåll Till ledaren 3 Studiecirkelns upplägg 3 Träff 1: Lära känna varandra och din skoltid 4 Träff 2: Föräldrarollen: Läxor, språk och
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merHuddingetrainee: socionom
Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merVi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder
Vi som presenterar Sofie Karlsson Erfaren förälder Margaretha Tauberman kurator i MS teamet Neurologi och Rehabiliteringskliniken Centralsjukhuset Karlstad/ Samordnare för patient och närståendeutbildning,
Läs merInnehållsförteckning. Kapitel 1
Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Läs merMötesplatser för anhöriga Program hösten 2015
NÄTVERK FÖR ANHÖRIGA Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 taby.se/anhorigstod NÄTVERK HÖSTEN FÖR ANHÖRIGA 2015 Mötesplatser för anhöriga Täby kommun ordnar mötesplatser där du som anhörig får
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merHuddingetrainee: socionom
Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merOm adhd en film om bemötande och förståelse i skolan
Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Frågor och förslag som uppmuntrar till diskussion 1 Inledning Ofta får barn och ungdomar med adhd svårigheter i skolan. I filmen Om adhd en film om
Läs merSammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/10 2007
Sammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/10 2007 1. Fanns det något bra med Hälsodagen? Det var roligt Frukost och priser Ja absolut! Jag tycker att
Läs merProcent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %
Läs merTidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011
Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde
Läs merFöreningsträdet Framtiden. Handledning Aktiva 16 år. Junior- och seniortiden Skola - idrott Framtidens ledare
Föreningsträdet Framtiden Handledning Aktiva 16 år Junior- och seniortiden Skola - idrott Framtidens ledare Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor
Läs merANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE
ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE Studerar till personalvetare på Karlstads Universitet. Omvårdnadsprogrammet gav mig ett stort intresse för människor, deras beteende och relationer. Att lära sig hur man bemöter
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merFöreningsträdet Simning. Framtiden
Föreningsträdet Simning Framtiden Junior- och seniortiden Skola - idrott Framtidens ledare Aktiva 16 år Handledning Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merSammanfattning Tema A 3:3
Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema
Läs merFöräldraskapsstöd för nyanlända föräldrar vad fungerar? Jeanette Olsson, FoU i Väst 13 juni, 2019
Föräldraskapsstöd för nyanlända föräldrar vad fungerar? Jeanette Olsson, FoU i Väst 13 juni, 2019 Kartläggning i Göteborgsregionen Kartläggning i GR-kommunerna rörande situationen för nyanlända barn i
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merNATIONELLA LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER
NATIONELLA LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER Stöd och nya kontakter Varje sommar sedan 2011 hålls anhörigläger utanför Avesta i Dalarna för barn och ungdomar som har en demenssjuk förälder.
Läs merDatum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström
Datum Vårt diarienummer Handläggare 2016-02-25 55/15 Lillemor Fernström Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm S.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Svenska Diabetesförbundets
Läs merSammanställning av kursutvärdering
Umeå universitet Inst för informatik P O Ågren Annakarin Nyberg Sid 1 (7) Sammanställning av kursutvärdering Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer Framtidens IT-miljöer, 7,5 hp,
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merI n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o
I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I broschyren finner du: Information om prao Regler för prao Tips på hur du ordnar egen praoplats Blanketten, Var ska du göra din prao? T i l l h ö r
Läs merMin forskning handlar om:
Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom
Läs merHej Sabine! Med vänliga hälsningar Kristina Westergård. Skickat från min ipad
Från: Kristina Westergård [mailto:kristina.westergard@gmail.com] Skickat: den 28 augusti 2015 09:42 Ämne: Re: Svar - Våra barn - vår framtid Sabine! Tack för svar. Önskar så att vi som uttrycker vår oro
Läs merMASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG
Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merÖppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Alpklyftan Rapport 2017-07-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merUtvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet
Utvärdering av Barnahus Skaraborg 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Syfte Syftet med föreliggande utvärderingsuppdrag var att, med utgångspunkt i medverkande myndigheters
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merPraktikrapport ht 2011
Praktikrapport ht 2011 Praktikant: Sanna Friberg Utbildning: Utvecklingsstudier E-mail: sannafriberg@hotmail.com Praktikplats: Individuell Människohjälp, lokalkontoret i Stockholm Adress: Västgötagränd
Läs merBjörnbärets Kvalitetssäkring Maj-13
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:
Läs merVFU utbildning i samverkan
VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap
Läs merKursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen
Läs merEnkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
Läs merRiksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merBolla Diabetestankar konferens 2015. Katrineholm 1-3 maj En kort rapport
Bolla Diabetestankar konferens 2015 Katrineholm 1-3 maj En kort rapport Arrangörer: Sandra Emanuelsson, Västerås Linda Gustavsson, Katrineholm Josefin Johansson, Flen Konferensens syfte Vi vill tillhandahålla
Läs mer