Kvinnors behov av information i samband med Hysterektomi

Transkript

1 Institutionen för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Termin 6, år 2007 Kvinnors behov av information i samband med Hysterektomi En systematisk litteraturstudie Författare Dåderman Erica Handledare Ewalds Kvist Béatrice Examinator Hillrevik Charlotte

2 Sammanfattning Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av information i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier från modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmänhet och i synnerhet om behandlingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hälsa och dessutom om post-operativ sexualitet. Informationen hade betydelse för kvinnans återhämtning och välmående efter ingreppet. Denna studie ökar vårdpersonalens förståelse för kvinnans behov av information om hysterektomi så att hon kan vara delaktig i beslutet rörande den egna kroppen. Nyckelord: Gynekologiskt ingrepp, Hysterektomi, Omvårdnad, Patientinformation Keywords: Gynecological surgery, Hysterectomy, Nursing, Patient information

3 Department of Health and Social Sciences Essay Course-Nursing Undergraduate level II, 15 ECTS credits Term 6 year 2007 Woman s need for Information Related to Hysterectomy A systematic literature review Author: Dåderman Erica Supervisor: Ewalds Kvist Béatrice Examiner: Hillevik Charlotte

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 Definition... 5 Hysterktomi... 5 Informationens betydelse... 6 Patientinformation... 6 Problemformulering... 7 Syfte... 7 Frågeställning... 7 METOD... 7 Design... 7 Urval av litteratur... 7 Inklusions- och exklusionskriterier... 7 Datainsamlingsmetod... 8 Tillvägagångssätt... 8 Etiska överväganden... 8 RESULTAT Huvudresultat DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultat Resultatdiskussion Metoddiskussion Projektets kliniska betydelse Förslag till vidare forskning Konklusion REFERENSER Litteraturförteckning Elektroniska referenser BILAGA I BILAGA II

5 INLEDNING Hysterektomi är en av världens mest allmänna operationer, bara i USA görs årligen operationer (Baggish, 2005). Hysterektomi är det näst vanligaste gynekologiska ingreppet efter kejsarsnitt hos kvinnor i reproduktiv ålder (Kim & Lee, 2001). Av de hysterektomier som företas i USA görs 55% på kvinnor i åldrarna på benign eller godartad indikation (Gordon & Dionne Sherk, 2007). I Sverige räknar man med att en kvinna av tio genomgår ingreppet, mot en betydligt högre frekvens i England och USA. Hysterektomi är nästan alltid en elektiv operation, det vill säga att man väljer behandlingen när andra metoder inte lindrar symtomen (Flam & Lundberg 2007). Vanligaste tillvägagångssättet vid en livmoderoperation är abdominal hysterektomi, vilket innebär att livmodern avlägsnas genom ett snitt i buken. Ingreppet kan även ske via slidan eller vaginalt alternativt laparaskopiskt, det vill säga med titthålsmetoden (Gordon & Dionne Sherk, 2007). Hysterektomi är ett behandlingsalternativ för olika tillstånd såsom myom (muskelknut) i livmodern som kan orsaka smärta i livmodertappen och i nedre delen av ryggen, vilket även är den vanligaste indikationen för hysterektomi över hela världen (Penketh, Griffiths & Chawathe, 2006). Myom kan även leda till menorragi (onormalt riklig menstruation) och dysmenorrhea (smärtsam menstruation). Endometrios (livmoderslemhinnan finns på orätta ställen) kan förorsaka onormala blödningar (Farquhar, Sadler, Harvey, McDougall, Yazdi, & Meuli, 2002), smärta och infertilitet (NAMS, 2007). Andra orsaker till ingreppet kan vara inflammation i livmodertappen, endometrial hyperplasi (förtjockning av livmoderväggen (En.wikipedia.org, 2007) och livmoderframfall (Ucsf.edu, 2005). Upptill 50% av de kvinnor som genomgått hysterektomi uppgav komplikationer efter ingreppet och då bland annat infektioner, urininkontinens, blödningar, kronisk smärta, depression, oro, svettningar, sömnstörningar samt försämrad sexualitet (Good, Stanton-Hicks, Grass, Anderson, Makii & Geras, 2000; Kim & Lee, 2001). En känsla av att inte känna sig hel samt upplevelsen av att förlora sin kvinnlighet var vanligt förekommande hos hysterektomerade kvinnor (Wu, Yu, Yang & Che, 2005). Definition Hysterktomi Hysterektomi kommer från grekiska hystera (livmoder) och ectome (utskärning) (ETY, 2001). Livmodern är belägen i lilla bäckenet och är ett hålorgan stort som ett päron (Bjålie et al., 1998). Hysterektomi betyder att man opererar bort hela eller delar av livmodern (En.wikipedia.org, 2007) och kan utföras till exempel med tekniken total hysterektomi, där hela livmodern avlägsnas inklusive livmodertappen (cervix uteri), (Healthcentral, 2001). Med Sidan 5 av 24

6 subtotal hysterektomi menas att livmodertappen lämnas kvar och livmoderkroppen (corpus) tas bort (Medicinenet, 1998). I vissa fall kan äggledare och äggstockarna avlägsnas tillsammans med livmodern (Baggish, 2005). Ingreppet leder till att kvinnan förlorar sin möjlighet att bära ett barn (Gordon & Dionne Sherk, 2007). Informationens betydelse Omvårdnaden vid gynekologiska ingrepp är av betydelse för den opererade kvinnans upplevelse och återhämtning efter ingreppet. Sjuksköterskan bör skapa sig en bild av kvinnans livssituation och utifrån det bemöta kvinnan med empati och förståelse så att hon på ett så bra sätt som möjligt kan hantera livmoderoperationen (Almås, 2002). Mingo, Herman och Jasperse (2000) påvisar brister i bemötandet från vårdpersonalens sida och visar att kvinnorna fått kämpa för att få förståelse för att de led av så besvärande symtom att de behövde hysterektomeras. Det fanns en tydlig besvikelse hos kvinnorna över bristande kommunikation mellan patient och läkare. Dessutom var kvinnornas kunskap mycket liten gällande deras gynekologiska och fysiologiska funktioner, vilket bidrog till onödig oro och ångest. God information har kunnat påvisas förbättra kvinnans återhämtning efter ingreppet, eftersom mindre oro och ångest samt en känsla av kontroll var faktorer som bidrog till tillfrisknandet ( Scriven & Tucker, 1997). Persson, Wijma, Hammar och Kjolhede (2006) tydliggör kvinnans av informationen förbättrade generella psykologiska hälsa efter hysterektomin och framförallt mindre ångest och depression. Vidare påvisade man (ibid.) en hög grad av välbefinnande efter hysterektomin då det gällde urinbesvär, mag-tarmfunktion samt sexuella funktioner. Förbättrade sexuella funktioner påvisades även i en studie av Halmesmäki et al., (2007) dessutom var deras partner nöjda efter kvinnans hysterektomi. Det poängterades att berörda positiva följder av hysterektomin bör vårdpersonalen informera patienten om före ingreppet (Weber et al., 1999). Patientinformation Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) har sjukvården en skyldighet att ge patienten stöd vid ställningstaganden genom att bland annat erbjuda kunskap, resurser och information anpassad efter varje enskild individs behov (Wilow, 2003). Patienten har rätt till delaktighet i beslutsfattningen, och eftersom hysterektomi är vanligtvis något som kvinna själv kan välja att genomgå så borde kvinnan kunna påverka behandlingsbeslutet (Skea et al., 2004). Sjuksköterskan kan förväntas ha en förståelse för kvinnans beslutsfattning och för den process hon genomgår samt sörja för att kvinnan får den information hon är i behov av (Wu et al., 2005). Sidan 6 av 24

7 Problemformulering God information har visat sig förbättra kvinnans återhämtning efter en hysterektomi, eftersom information minskar oro och ångest samt ökar en känsla av kontroll över den egna kroppen (Scriven et al., 1997). Bristande information i samband med hysterektomi kan leda till ett onödigt lidande för patienten samt fördröjd återhämtning med risk för komplikationer (Mingo et al., 2000). Sjukvården har till uppgift att kunna ge information anpassad efter varje enskild individs behov (Wilow, 2003). Samt att det ligger inom sjuksköterskans ansvarsområde att vid vård av patient kunna identifiera patientens informationsbehov samt ge stöd och utbildning till egenvård både fysiskt och psykiskt (SOSF, 1995:5). Syfte Syftet med föreliggande studie var att beskriva kvinnors behov av information i samband med hysterektomi. Frågeställning Vilket behov av information finns hos kvinnor i samband med hysterektomi? METOD Design Föreliggande arbete genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Urval av litteratur Via högskolan Dalarnas bibliotek erhölls tillgång till vetenskapliga artiklar från fulltextdatabaser. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar medtogs. De utvalda artiklarna undergick kvalitetsbedömning enligt modifierad granskningsmodell efter Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) i syfte att de skulle godkännas för inkludering i resultatdelen. Sökstrategins tillvägagångssätt gällande använda databaser, sökord, antal träffar, antal lästa artiklar och slutligen antal använda artiklar i resultatet, samt presentation av kvalitetsbedömningen av de valda artiklarna åskådliggörs i figur 1 och 2. Inklusions- och exklusionskriterier Uppsatsförfattarens inklusionskriterier för artiklar till denna litteraturstudie var att kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga studier behandlade ämnet kvinnors behov av information i Sidan 7 av 24

8 samband med hysterektomi med en tydlig beskrivning av detta tema. Författaren till studien valde att endast inkludera hysterektomerade kvinnor med benign gynekologisk indikation. Endast engelskspråkiga fulltextartiklar inkluderades med anledning av att svenskspråkiga vetenskapliga artiklar inom området ej fanns tillgängliga. Dock med ett undantag för en artikel som beställdes från Högskolan Dalarnas bibliotek eftersom artikeln ej fanns åtkomlig i elektronisk form på grund av dess relativt gamla publikationsår. Författaren valde att inkludera denna artikel på grund av att dess författare gjort många stora studier inom ämnet med inriktning på omvårdnaden. Vidare inklusionskriterier var att artiklarna erhållit godkänt enligt granskningsmodellen för kvalitetsbedömning samt att artiklarna utgjorde primärkällor för resultatet. Litteraturstudier samt översiktsartiklar exkluderades. Artiklar skrivna på annat språk än engelska, samt artiklar ej tillgängliga i fulltext uteslöts likaså. Vidare exkluderades de artiklar som ej blev godkända, det vill säga ej uppfyllde ca 60% eller 17 av de 28 kriterier som ingick i den använda granskningsmodellen (BILAGA I, II). Datainsamlingsmetod Figur 1 visar förloppet av sökstrategin för insamlig av data till föreliggande systematiska litteraturstudie. Tillvägagångssätt Ett systematiskt tillvägagångssätt med väl valda sökord i samstämmighet med studiens syfte användes. Först lästes titlar och på basen av dessa lästes abstrakten. Därefter valdes ett antal artiklar för utskrift och författaren erhöll även ett antal artiklar från handledaren. Efter noggrannare genomläsning valdes slutligen 15 artiklar ut för kvalitetsgranskning och bedömning (Figur 1). Etiska överväganden I föreliggande systematiska litteraturstudie var författarens avsikt att förhålla sig objektiv till vald litteratur och studiernas resultat. Valet av artiklarna innebar dock en viss subjektivitet på grund av varje människas enskilda handlande, men resultaten redovisas så sanningsenligt som detta låter sig göras. Sidan 8 av 24

9 Av handledare erhållna: 19 artiklar Antal lästa 19 Högskolan Dalarna Använda i resultatet 4 Sökord: ti: hysterectomy AND abs: information Biblioteket fulltext databas Sökord: ti: Hysterectomy AND abs: experience G=1 VG=1 MVG=2 Antal träffar 73 Antal lästa 7 Använda i resultatet 3 Antal träffar 67 Antal lästa 5 Använda i resultatet 3 G=1 G=1 VG=1 VG=1 Antal träffar 35 Antal lästa 8 Använda i resultatet 5 MVG=1 Antal träffar 28 Antal lästa 2 Använda i resultatet 0 G=0 MVG=1 G=1 VG=0 VG=3 MVG=0 MVG=1 Figur 1. Sökstrategi för erhållandet av 15 artiklar till resultatet där G= godkänd (60%) *, VG= väl godkänd (75%) * samt MVG = mycket väl godkänd (90%) * * % av uppfyllda kvalitetskriterier Sidan 9 av 24

10 Kvantitativa artiklar 8st (54%) Kvalitetsbedömning av artiklar N=15 Bedömningskriterier 28p Kvalitativa artiklar 7st (46%) Introduktion n=8 (100%) Titel, abstrakt n=8 (100%) Titel, abstrakt n=7 (100%) Introduktion n=7 (100%) Frågeställning n=4 (50%) Syfte n=8 (100%) Syfte n=6 (86%) Frågeställning n=1 (14%) Inklusionskriterier n=7 (87,5%%) Urval n=8 (100%) Metod Design n=8 (100%) Exklusionskriterer n=5 (62,5%) Populationen n=8 (100%) Var och när studien är genomförd n=7 (87,5%) Datainsamling N=8 (100%) Mätmetoder n=8 (100%) Data bearbetning n=7 (87,5%) Slutsatser av resultat n=7 (87,5%) Etiska aspekter n=4 (50%) Huvudresultat n=4 (50%) Besvaras frågeställning n=8 (100%) Intern och extern validitet n=6 (75%) Kliniska värde n=7 (87,5%) Metod Design n=7 (100%) Exklusionskriterer n=2 (28,5%) Undersöknings gruppen n=7 (100%) Datainsamling n=5 (75%) Data analys n=7 (100%) Besvaras studiens syfte n=7 (100%) Diskuteras studiens trovärdighet n=5 (71,5%) Kliniska värde n=6 (86%) Inklusionskriterier n=1 (14%) Urval n=7 (100%) Var och när studien är genomförd n=5 (71,5%) Systematiskt insamlad n=5 (71,5%) Resultatets trovärdighet n=7 (100%) Slutsatser av resultat n=7 (100%) Etiska aspekter n=3 (43%) Figur 2. De 28 bedömningskriterier för kvantitativa och kvalitativa artiklar redovisas i antal och procent. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan kvalitativa och kvantitativa studier. Sidan 10 av 24

11 RESULTAT Huvudresultat Tabell 1 visar kvinnors behov av information gällande hysterektomi, där behovet av allmän information [I] var vanligast förekommande, vilket uppges i 10 (60%) artiklar av 15. Allmän information betyder i föreliggande arbete kunskap som är av allmängiltig natur och som ej berör specifika mindre vanliga frågor. Resultatet påvisar att största behoven av specifik information befanns vara om olika behandlingsalternativ som kunde erbjudas [ ] vilket påvisades i 40% (6/15) av artiklarna samt information gällande kvinnors gynekologiska hälsa [ ] även så i 40% (6/15) av det totala antalet artiklar. Tabell 1. Informationsbehov allmän och inom specifika områden hos kvinnor som ska undergå en hysterektomi Symbol Informationsbehov N/15 % I Allmän information Behandlingsalternativ 6 40 Gynekologisk hälsa 6 40 б Sexualitet 5 33 Påverkan i beslutfattning 3 20 Ω Fysiologi 2 13 Ή Hormon- och post-operativ behandling 2 13 Partner och familj 2 13!! Smärta 1 7 Not. = Behandlingsalternativ, Ω= Fysiologi, I= Allmän information, = Gynekologisk hälsa, Ή= Hormonell och post-operativ behandling, = Partner och familj, = Påverkan i beslutfattning, б= Sexualitet och!!= Smärta. Sidan 11 av 24

12 Tabell 2 Litteratursammanställning över kvantitativa och kvalitativa artiklar som berör kvinnors behov av information i samband med hysterektomi. Författare Årtal Land Hysterektomi n: Design Urvals metod Metod Kvalitet Augustus, C E USA 30 Kvalitativ Ej tillgängligt Semistrukturerad intervju G Behovet av Information inför hysterektomi Studien påvisade stor kunskapsbrist hos kvinnorna, både gällande fysiologi och hälsa. Kvinnorna kände rädsla, samt hade en förvrängd bild gällande sexuell symbolik. Många myter och historier från äldre kvinnor bidrog till starka och krävande emotionella upplevelser. Symbol Ω б Bhavnani, V., Clarke, A England 16 Kvalitativ Från väntelista Djup semistrukturerad intervju VG Flertalet av kvinnorna kände sig inadekvat informerade angående sina behandlingsmöjligheter samt om de långvariga risker och fördelar som föreligger vid borttagandet av båda äggstockarna. Kvinnorna uppgav regelbundet under intervjun behovet av mera information rent allmänt. I Bradford, A., Meston, C USA 204 Kvantitativ Webb- baserad annons Tvärsnittsstudie VG Information och utbildning om de negativa sexuella följderna som kunde förekomma förhöjde i slutändan upplevelsen med hysterektomin. Denna upplysning erhölls genom kvinnornas självskattning av positiva och negativa följder av informationen. б Cheung, L H., Callaghan, P., Chang, A M China 96 Kvantitativ Randomiserad process Kontroll- och experiment grupp Frågeformulär/ visuell analog skala (VAS) MVG Denna jämförande studie påvisade att de kvinnor som fick information i samband med kognitiv gruppterapi hade signifikant lägre poäng på visuell analog skala (VAS) gällande ångest, smärta och tillfredställelse efter operationen än den kontrollgrupp som endast fick informationen tilldelad sig i skriftlig form. I Symbolförklaring: = Behandlingsalternativ, Ω= Fysiologi, I= Allmän information, = Gynekologisk hälsa, Ή= Hormonell och post-operativ behandling, = Partner och familj, = Påverkan i beslutfattning, б= Sexualitet,!!= Smärta Sidan 12 av 24

13 Tabell 2 Litteratursammanställning över kvantitativa och kvalitativa artiklar som berör kvinnors behov av information i samband med hysterektomi. Författare Årtal Land Hysterektomi n: Design Urvals metod Metod Kvalitet Behovet av Information inför hysterektomi Entwistle, V., Williams, B., Skae, Z., MacLennan, G., Bhattacharya, S Skottland 104 Kvantitativ/kvalitativ Från väntelista samt ett under urval av en mindre grupp för intervju Strukturerat frågeformulär samt intervju G Studien påvisade att mellan 26 och 65% av kvinnorna hade fått för lite information gällande de valmöjligheter de hade mellan olika typer av hysterektomi. Många kvinnor upplevde sig ha en liten inverkan i beslutsfattandet i valet av metod för hysterektomin. Symbol Ewalds-Kvist, B M., Hirvonen, T., Kvist, M., Lertola, K., Niemelä, P Finland 65 Kvantitativ Konsekutivt urval Psykologiska test, Likertskalor och visuella analoga skalor (VAS) Fleming, V England 1 Kvalitativ Fallstudie Ostrukturerad intervju MVG VG Studien påvisade att de oinformerade patienterna kände en större olustkänsla både före och efter ingreppet. Vidare påvisades att informerade patienter erfor högre grad av sexuell upphetsning efter operationen samt att deras känsla av kvinnlighet blev förbättrad med tiden.. Behovet av allmän information påvisades i denna studie där en kvinna erfor onödigt lidande med rädsla, fientlighet och misstro inför en hysterektomi. Samt med negativa erfarenheter från tidigare gynekologiska ingrepp. I б I Galavotti, C., Richter, D L USA Ej redovisats Kvalitativ Fyra städer med flera etniska tillhörigheter Djup intervju G Alla kvinnor i studien hade en önskan om mera information om ingreppet. Speciellt fanns ett behov av kunskap om behandlingsalternativ och de olika tillvägagångssätten en hysterektomi kan utföras på. Vidare erhölls inte adekvat information om hormonbehandling efter ingreppet. Kvinnorna ansåg att om partnern och familjen hade erhållit mera information om ingreppet så hade de fått mera stöd att hantera situationen. Ή Symbolförklaring: = Behandlingsalternativ, Ω= Fysiologi, I= Allmän information, = Gynekologisk hälsa, Ή= Hormon och post-operativ behandling, = Partner och familj, = Påverkan i beslutfattning, б= Sexualitet,!!= Smärta Sidan 13 av 24

14 Tabell 2 Litteratursammanställning över kvantitativa och kvalitativa artiklar som berör kvinnors behov av information i samband med hysterektomi. Författare Årtal Land Hysterektomi n: Design Urvals metod Metod Kvalitet Behovet av Information vid hysterektomi Lindberg, C E., Nolan, L B USA 10 Kvalitativ Ändamålsenligt urval Semistrukturerad intervju MVG Vikten av god adekvat information påvisades vara en viktig del i beslutsfattningsprocessen. Kvinnorna sökte på egen hand information gällande gynekologiska besvär och valmöjligheter som kunde erbjudas inom sjukvården. God förberedelse visades sig ge en känsla av kontroll över situationen vilket ledde till positiv återhämtning med få komplikationer. Symbol I Rannestad, T., Eikeland, O-J., Helland, H., Qvarnström, U Norge 111 Kvantitativ Ändamålsenligt Kontroll- och experimentgrupp. Frågeformulär för generellt hälsotillstånd VG Det visade sig vara av stor betydelse vilken information och vård kvinnorna erhöll både pre- och postoperativt för deras hälsotillstånd på lång sikt. Det förelåg ingen skillnad i känslan av hälsa hos kvinnor som genomgått hysterektomi med en god och adekvat information jämfört med de kvinnor som ej genomgått något ingrepp. I Wade, J., Pletsch, P K., Morgan, S W., Menting, S A USA 102 Kvantitativ Rekrytering via flygblad, kvinnliga organisationer och tidningsannonser Frågeformulär VG Över hälften av kvinnorna uppgav en känsla av rädsla och oro på grund av bristande information och liten grad av delaktighet i beslutsfattandet. Vidare uppgavs behov av allmän information angående hysterektomin, den egna anatomin och fysiologin samt menopausen. Det framgick önskan om information gällande sexuella och emotionella förändringar. Det önskades information om behandling av posthysterektomi symtom samt hormonbehandling efter hysterektomi. I Ω б Ή Symbolförklaring: = Behandlingsalternativ, Ω= Fysiologi, I= Allmän information, = Gynekologisk hälsa, Ή= Hormon och post-operativ behandling, = Partner och familj, = Påverkan i beslutfattning, б= Sexualitet,!!= Smärta Sidan 14 av 24

15 Tabell 2 Litteratursammanställning över kvantitativa och kvalitativa artiklar som berör kvinnors behov av information i samband med hysterektomi. Författare Årtal Land Hysterektomi n: Design Urvals metod Metod Kvalitet Behovet av Information vid hysterektomi Wagner, L., Carslund, A M., Sørensen, M., Ottesen, B Danmark 10 Kvalitativ I följd valdes 10 kvinnor ut under tre veckors tid. Semistrukturerad intervju MVG Behov av information om smärta efter operation samt dess inverkan på sexualiteten och sexuallivet påvisades. Kvinnorna överraskades av hur smärtfylld återhämtningen av mag- tarm systemet var. Vidare påverkades de av onödig oro över operationens inverkan på deras sexualliv. Kvinnorna kände en saknad efter dialog med vårdpersonalen om känsligare ämnen. Vidare påvisades hur olika kvinnor tog till sig informationen via broschyrer och av vårdpersonal. Symbol!! б I Wang, X Q., Lambert, C E., Lambert, V A China 105 Kvantitativ Ändamålsenligt Skattningsskala Frågeformulär G I studien påvisades att mera information och resurser kunde öka förutsättningarna för att bemästra hysterektomi situationen. En sådan åtgärd sänkte nivån av ångest och oro. Resultatet visade även att de kvinnor som använde sig av skuldkänslor som bemästringsstrategi led största risken att drabbas av ångest och depression. I Symbolförklaring: = Behandlingsalternativ, Ω= Fysiologi, I= Allmän information, = Gynekologisk hälsa, Ή= Hormon och post-operativ behandling, = Partner och familj, = Påverkan i beslutfattning, б= Sexualitet,!!= Smärta Sidan 15 av 24

16 Tabell 2 Litteratursammanställning över kvantitativa och kvalitativa artiklar som berör kvinnors behov av information i samband med hysterektomi. Författare Årtal Land Hysterektomi n: Design Urvals metod Metod Kvalitet Behovet av Information vid hysterektomi Webb, C England 50 (25/25) Kvantitativ Randomiserat urval från ett kirurg team vid ett sjukhus Kontroll grupp/experime ntell grupp Intervju G I studien framkom att samtliga deltagare önskade mer information från hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnor som erhöll information var mindre fientliga men mera kritiska till sjukhusets behandling. Denna grupp upplevde generellt högre nivå av tillfredställelse, hälsa och återupptagande av aktivitet efter ingreppet. Den faktor som kvinnorna ansåg mest otillräcklig var avsaknaden av god och adekvat information från sjukhuspersonal, detta upplevde kvinnorna som stressande och som bristande stöd. Kvinnor som inte arbetade hade färre möjligheter att förse sig med information, vilket innebar att dessa kvinnor var i särskilt stort behov av vårdpersonalens information och stöd. Symbol I Williams, R D., Clark, A j USA 38 Kvalitativ Fokus grupp Afroamerikaner och Kaukasiska kvinnor. Intervju VG Informationsbehov gällande kvinnors gynekologiska hälsa, både för dem själva och för deras partner poängterades. Information angående alternativa behandlingar, samt de olika kirurgiska alternativen saknades, likaså om vad som kunde förväntas efter ingreppet. Kvinnorna saknade även någon form att program som kunde ge männen hälso- information samt kunskap gällande kvinnans reproduktionssystem och sexualiteten relaterad till hysterektomin. Symbolförklaring: = Behandlingsalternativ, Ω= Fysiologi, I= Allmän information, = Gynekologisk hälsa, Ή= Hormon och post-operativ behandling, = Partner och familj, = Påverkan i beslutfattning, б= Sexualitet,!!= Smärta Sidan 16 av 24

17 DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultat Föreliggande studie var ämnad att undersöka behovet av information hos kvinnor i samband med en hysterektomi. Huvudresultatet visade att det förekom hos dessa ett omfattande behov av allmän information gällande ingreppet vilket påpekades i 10 av 15 artiklar. Vidare förekom det behov av information inom vissa specifika områden. Det framkom i en tredjedel av artiklarna (6/15) att kvinnorna hade ett behov av information från sjukvårdspersonalen om de olika typer av behandlingar som stod till buds. Likaså fanns ett specifikt behov av information gällande kvinnors gynekologiska hälsa (till exempel Augustus, 2002; Bhavnani & Clarke, 2003; Entwistle, Williams, Skae, MacLennan & Bhattacharya, 2005; Galavotti & Richter, 2000; Lindberg & Nolan, 2001). En tredjedel av kvinnorna (5/15) önskade information om sexualiteten och sexuallivet efter hysterektomin (bland andra Wade, Pletsch, Morgan, Menting, 2000; Wagner, Carslund, Sørensen & Ottesen, 2005). Vidare förväntades information till partner samt om den egna rätten att delta i beslutsfattningsprocessen om livmodern (Wade et al., 2000; Williams & Clark, 2000). Resultatdiskussion Behovet av god och adekvat allmän information om hysterektomi given av hälso- och sjukvårdspersonal var vanligt förekommande i föreliggande arbete. I studien av Bhavnani och Clarke (2003) uppgav kvinnorna regelbundet under intervjun att de saknade information i allmänhet. Vidare resulterade information som erbjöds kvinnorna i en kognitiv terapigrupp i en lägre nivå av ångest och smärta samt en ökad belåtenhet med hysterektomi ingreppet än vad kvinnor upplevde som erhöll information via broschyrer (Cheung, Callaghan & Chang, 2002). Okunskap om det reproduktiva systemet ledde ofta till oro, ångest och rädsla samt en känsla av olust (Ewalds-Kvist, Hirvonen, Kvist, Lertola & Niemelä, 2005; Fleming, 2003; Wade et al., 2000; Wang, Lambert & Lambert, 2007). I Webbs studie (1986) konstaterades att just bristande information från hälso- och sjukvårdspersonalen var den omständighet, som upplevdes som mest stressfylld i den situationen kvinnorna befann sig i. Information kunde noteras ha en positiv effekt på återhämtningen efter ingreppet och på upplevelsen av hälsa på lång sikt enligt fynd av Lindberg och Nolan, (2000) samt Rannestad, Eikeland, Helland och Qvarnström, (2001). I föreliggande arbete bedöms det att det ligger ett stort ansvar på hälsooch sjukvårdspersonalen att tillgodose patientens behov med information utifrån varje enskild individ och dennes situation (Jämför Wang, et al., 2007). Vidare anser uppsatsförfattaren att Sidan 17 av 24

18 personalen behöver våga föra en mera öppen dialog med patienten gällande de känsliga gynekologiska frågorna och visa en tydlig förståelse för kvinnans känslor och frågor i samband med hysterektomin. Att genomgå en hysterektomi går inte att jämföra med andra kirurgiska ingrepp så som att ta bort blindtarmen eller något liknade. Att som kvinna förlora sin livmoder och möjligheten att bära ett barn, eller känslan av att förlora en del av sin kvinnlighet måste sjuksköterskan kunna tillmötesgå dessa kvinnors behov av information och stöd. I studien av Wagner et al., (2005) påtalas just kvinnornas önskan och behov om en mera öppen dialog med sjukvårdspersonalen om ingreppet. Kvinnors uppfattningar om sin sexualitet förknippad med livmodern kan variera beroende på religion och kultur. Ibland annat studien av Augustus, (2002) påvisades att kvinnor med Afrikansk bakgrund hade en förvrängd bild gällande den sexuella symboliken av livmodern, och grunden till det var okunskap samt myter och historier från äldre. Okunskap om den egna fysiologiska funktionen och hälsan kunde bidra till starka krävande emotionella upplevelser (ibid.). I studien av Williams och Clark, (2000) framgick liknande resultat där information visade sig vara en viktig faktor i beslutsfattningen om hysterektomin. Detta kan jämföras med studien av Ewalds-Kvist et al., (2005) där det framgick att informerade patienterna rapporterade högre grad av sexuell upphetsning än de som ej fick information. Resultatet visar en tydlighet i effekten av informationen och dess betydelse samt att bland annat bristande information ledde till onödig oro över ingreppets inverkan på sexuallivet (Wagner et al., 2005). Resultatet ovan påvisar att vi människor har ett stort behov av information i allmänhet där ovisheten leder till negativa effekter, även om informationen kan vara negativ där risker och komplikationer tas upp så kan den informationen leda till en ökad tillfredställelse efter ingreppet. Delaktighet i beslutsprocessen om hysterektomin är en viktig komponent i att kunna uppnå känslan av kontroll och självbestämmande och bland annat av Entwistle et al., (2005) visade att just den möjligheten varit bristfällig. Forskarna fann att många kvinnor upplevde sig ha en liten inverkan på beslutsfattandet av valet av metod för hysterektomin (ibid.). I en annan studie (Wade et al., 2000) uppgav över hälften av kvinnorna en känsla av rädsla och oro på grund av bristande information och liten grad av delaktighet i beslutsfattandet. Detta kan jämföras med resultatet från Lindberg och Nolan, (2001) som fann att information ledde till god förberedelse som visade sig ge en känsla av kontroll över situationen vilket i sin tur ledde till en positiv återhämtning med få komplikationer (jämför Persson et al., 2006; Scriven et al., Sidan 18 av 24

19 1997). Uppsatsförfattaren menar att just delaktighet i beslutsfattning kring sin egna kropp lätt åsidosätts inom sjukvården. Patienten hamnar lätt i en underposition där vi som sjukvårdspersonal med våran kunskap och yrkesroll tar över och kör över patientens rätt till delaktighet i sin egen vård. Det är viktigt att inte glömma bort att hysterektomi är något kvinnan själv väljer att göra och att sjukvården finns till för att hjälpa och lindra människors lidande. På basen av studiens resultat är det viktigt att poängtera sjuksköterskans förståelse för kvinnans oro och rädsla och att dessa kan grunda sig på bristande information från hälso- och sjukvårdpersonal. Samt att sjuksköterskan med sin erfarenhet och kunskap skall på bästa möjliga sätt kunna tillmötesgå varje enskild kvinnas specifika behov av information i samband med ingreppet. Metoddiskussion Denna studie har genomförts som en systematisk litteraturstudie. De 15 artiklar som ligger till grund för resultatet har erhållits från Högskolan Dalarnas fulltextdatabas Elin och Blackwell Synergy samt ett antal från handledaren. Artiklarna hade både kvantitativ och kvalitativ ansats och granskades utifrån modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström, (2003) samt Willmann et al., (2006). Kvalitetsgranskningen resulterade i ett ganska måttfullt antal artiklar. I föreliggande studie kan författaren se vissa begränsningar i validiteten och reliabiliteten av densamma. Dels har författaren sammanställt redan befintliga resultat utan den erfarenhet en empirisk studie i ämnet skulle ha gett. Artikelsökningen var begränsad till fulltextartiklar. Detta är en svaghet som kunde ha avhjälpts om möjligheten att erhålla artiklar var frikopplad från tidsaspekter och ekonomi. Vidare var artiklarna begränsade till det engelska språket, vilket innebar att om författaren hade haft kunskaper i andra språk, till exempel franska, kunde kanske resultatens giltighet ha stärkts i föreliggande studie. Sistnämnda svaghet uppvägs av att artiklarna samlades från olika länder i tre kontinenter samt baserades på relativt färska studier där flertalet var gjorda på 2000-talet. En viss subjektivitet förelåg i urvalet av den artikel författaren valde att använda i resultatet trots gammalt publikationsår, med motivering att artikelförfattaren var väl insatt i det valda ämnet med flera tidigare studier. Projektets kliniska betydelse Nu vet man på basen av studiens resultat att det förekommer ett behov av allmän informationen till kvinnor i samband med hysterektomi. I synnerhet den postoperativa sexuella följden där Bradford och Mestonet (2006) redogjorde för att även en negativ information är bättre för Sidan 19 av 24

20 kvinnan än ingen information alls. De anger att information och utbildning om de negativa sexuella följderna förhöjde kvinnornas belåtenhet med hysterektomin. Slutsatsen av det kan ses som att all typ av information vanligtvis är till fördel för patienten. Förslag till vidare forskning Författaren till studien anser att det borde göras flera kvalitativa och kvantitativa empiriska studier med syfte att belysa sjukvårdpersonalens brister i informationen till patienten utifrån den enskilda individens behov. Vidare borde sjukvårdspersonalens kunskap om innebörden av god och adekvat information för kvinnans återhämtning efter ett gynekologiskt ingrepp studeras. Fortsatta studier i ämnet kan inbegripa intervjuer och enkäter med sjukvårdspersonalen om deras information till dessa patienter samt uppföljning av tidigare studier om samma tema. Vidare forskning kan öka vårdpersonalens insikt och kunskap och på så sätt leda till förbättrad omvårdnad och därmed minskat lidande för patienten. Konklusion Av artikelurvalet framkom att kvinnorna hade ett behov av allmän information gällande hysterektomi samt specifik information och då i synnerlighet om behandlingsalternativ. Vidare fanns ett behov gällande gynekologisk hälsa och om post-operativ sexualitet. Informationen hade betydelse för kvinnans återhämtning och välmående efter ingreppet samt gav en känsla av kontroll, vilken var en viktig faktor för en positiv återhämtning. Denna studie ökar vårdpersonalens förståelse för kvinnans behov av allmän och specifik information om hysterektomi, så att hon kan ha en känsla av bibehållen kontroll samt möjligheten att kunna vara delaktig i det beslut som rör hennes egna kropp. Sidan 20 av 24

21 REFERENSER Litteraturförteckning * litteratur till resultatet Almås, H. (2002). Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber. *Augustus, C E. (2002). Beliefs and Perceptions of African American Women who have had Hysterectomy. Journal of Transcult Nurs, 13; 296. Baggish, M S. (2005). Total and subtotal abdominal hysterectomy. Best Practice & Research. Clinical Obstetrics and Gynaecology Vol. 19, No. 3, pp *Bhavnani, V. & Clarke, A. (2003). Woman awaiting hysterectomy: a qualitative study of issues involved in decisions about oophorectomy. BJOG: An International Journal of Obstetrics and Gynaecology, Vol. 110, pp Bjålie, J., Haug, E., Sand, O., Sjaastad, O. & Toverud, K. (1998). Människokroppen Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber. *Bradford, A. & Meston, C. (2006). Sexual Outcomes and Satisfaction with Hysterectomy: Influence of Patient Education. Journal of Sex and Medicine, 4: pp *Cheung, L H., Callaghan, P. & Chang, A M. (2002). A controlled trail of psycho-educational interventions in preparing Chinese women for elective hysterectomy. International Journal of Nursing Studies 40, pp *Entwistle, V.,Williams, B., Skae, Z., MacLennan, G. & Bhattacharya, S. (2005). Social Science & Medicine 62, pp *Ewalds-Kvist, B M., Hirvonen, T., Kvist, M., Lertola, K. & Niemelä, P. (2005). Depression, anxiety, hostility and hysterectomy. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynaecology, 26(3): pp Farquhar, CM,. Sadler, L., Harvey, S., McDougall, J., Yazdi, G. & Meuli, K. A prospective study of the short-term outcomes of hysterectomy with and without oophorectomy. Aust N Z Journal of Obstetrics and Gynaecology. 42: 2: pp *Fleming, V. (2003). Hysterectomy: a case study of one woman s experience. Journal of Advanced Nursing 44(6), pp Forsberg, C. & Wengström Y. (2003) Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur. (207 s) ISBN: *Galavotti, C. & Richter, D L. (2000). Talking about Hysterectomy: The Experiences of Woman from Four Cultural Groups. Journal of women s health & gender-based medicine. Vol. 9, sup 2. Sidan 21 av 24

22 Good, M., Stanton-Hicks, M., Grass, J., Anderson, G C., Makii, M. & Geras, J. (2000). Pain After Gynaecologic Surgery. Pain Management Nursing, Vol, 3. pp Halmesmäki, K., Hurskainen, R., Teperi, J., Grenman, S., Kivelä, A., Kujansuu, E., et al. (2007). The effect of hysterectomy or levonorgestrel-relising intrauterine system on sexual functioning among woman with menorrhagia: a 5-year randomised controlled trial. BJOG An International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 114: pp Kim, K H. & Lee, Kathryn A. (2001). Symptom Experience in Woman After Hysterectomy. JOGNN, Vol. 30, No. 5. pp *Lindberg, C E. & Nolan, L B. (2001). Women s Decision Making Regarding Hysterectomy. JOGNN, 30, pp Mingo, C., Herman, C J. & Jasperse, M. (2000). Women s Stories: Ethnic Variations in Woman s Attitudes and Experiences of Menopause, Hysterectomy and Hormone Replacement Therapy. Journal of woman s health & gender-based medicine. Vol. 9, sup 2 pp Penketh, R., Griffiths, A. & Chawathe, S. (2006). A prospective observational study of the safety and acceptability of vaginal hysterectomy performed in a 24-hour day case surgery setting. BJOG: An International Journal of Obstetrics and Gynaecology. 114: pp Persson, P., Wijma, k., Hammar, M. & Hjolhede, P. (2006). Psychological wellbeing after laparoscopic and abdominal hysterectomy-a randomised controlled multicentre study. BJOG: An International Journal of Obstetrics and Gynaecology. 113: pp *Rannestad, T., Eikeland, O-J., Helland, H. & Qvarnström, U. (2000). The general health in woman suffering from gynaecological disorders is improved by means of hysterectomy. Scandinavian Journal of Caring Science; 15; pp Scriven, A. & Tucker, C. (1997). The quality and management of written information presented to woman undergoing hysterectomy. Journal of Clinical Nursing, 6: pp Skea, Z., Harry, V., Bhattacharya, S., Entwistle, V., Williams, B., MacLennan., et al. (2004). Women s perceptions of decision-making about hysterectomy. BJOG: An International Journal of Obstetrics and Gynaecology. Vol. 111, pp *Wade, J., Pletsch, P K., Morgan, S W. & Menting, S A. (2000). Hysterectomy: What Do Woman Need and Want to Know? JOGNN, 29, pp *Wagner, L., Carslund, A M., Sørensen, M. & Ottesen, B. (2005). Women s experiences with short admission in abdominal hysterectomy and their patterns of behaviour. Scandinavian Journal of Caring Science; 19, pp *Wang, X Q., Lambert, C E. & Lambert, V A. (2007). Anxiety, depression and coping strategies in post-hysterectomy Chinese women prior to discharge. International Nursing Review 54, pp *Webb, C. (1986). Professional and lay social support for hysterectomy patients. Journal of Advanced Nursing 11, pp Sidan 22 av 24

23 Weber, A M., Walters, M D., Schover, L R., Church, J M. & Piedmonte, M R. Functional outcomes and satisfaction after abdominal hysterectomy. American Journal of Obstetric and Gynaecology 181: pp *Williams, R D. & Clark, A J. (2000). A Qualitative Study of Women s Hysterectomy Experience. Journal of woman s health & gender-based medicine. Vol. 9, supp 2. Willman, A.., Stoltz B. & Bahtsevani, C. (2006) Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Wilow, K. (2003). Författningshandbok Stockholm: Liber. Wu, S-M., Chao Yu, Y-M., Yang, C-F. & Che, H-L. (2005). Decision-making tree for woman considering hysterectomy. Journal of Advanced Nursing 51(4), pp Elektroniska referenser En.wikipedia.org (2007). Hyperplasia. Åtkomst 18 oktober 2007, från: < ETY (2001). Hysterectomy. Åtkomst 16 oktober 2007, från: < Flam, F., & Lundberg, S. (2000). Vaginala vägen vinner vid hysterektomi. Åtkomst 11 oktober 2007, från: < Gordon, D., & Dionne Sherk, S. (2007). Encyclopedia of surgery, Hysterectomy. Åtkomst 11 oktober 2007, från: < Healthcentral (2001) Uterine Fibroids. Åtkomst 18 oktober 2007, från: < Medicinenet (1998). Subtotal hysterectomy. Åtkomst 18 oktober 2007, från: < NAMS (2007). The North American Menopause Society. Åtkomst 22 oktober 2007, från: < SOSFS 1995:5 (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Åtkomst 16 oktober 2007, från: < Ucsf.edu (2005). About bladder and prolapse problems. Åtkomst 18 oktober 2007, från: < Sidan 23 av 24

24 BILAGA I. GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING Kvantitativa studier Fråga 1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll? 3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är den kvantitativa metoden Beskriven? 8. Är designen relevant utifrån syftet? 9. Finns inklusionskriterier beskrivna? 10. Är inklusionskriterierna relevanta? 11. Finns exklusionkriterier beskrivna? 12. Är exklusionskriterierna relevanta? 13. Är urvalsmetoden beskriven? 14. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 15. Finns populationen beskriven? 16. Är populationen representativ för studiens syfte? 17. Anges var studien genomfördes? 18. Anges när studien genomfördes? 19. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 20. Anges vilka mätmetoder som användes? 21. Beskrivs studiens huvudresultat? 22. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 23. Besvaras studiens frågeställningar? 24. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 25. Diskuterar författarna studiens interna validitet?? 26. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 27. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 28. Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Summa Ja Nej Maxpoäng: 28 Erhållen poäng: Kvalitet: låg medel hög

25 BILAGA II. GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING Kvalitativa studier Fråga 1 Motsvarar titeln studiens innehåll? 2 Återger abstraktet studiens innehåll? 3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5 Är studiens syfte tydligt formulerat? 6 Är frågeställningen tydligt formulerad? 7 Är den kvalitativa metoden beskriven? 8 Är designen relevant utifrån syftet? 9 Finns inklusionskriterier beskrivna? 10 Är inklusionskriterierna relevanta? 11 Finns exklusionkriterier beskrivna? 12 Är exklusionskriterierna relevanta? 13 Är urvalsmetoden beskriven? 14 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 15 Är undersökningsgruppen beskriven? 16 Är undersökningsgruppen relevant för studiens syfte? 17 Anges var studien genomfördes? 18 Anges när studien genomfördes? 19 Anges vald datainsamlingsmetod? 20 Är bakgrunds variablerna för undersökningsgruppen beskrivna? 21 Är data systematiskt insamlade? 22 Presenteras hur data analyserats? 23 Är resultaten trovärdigt beskrivna? 24 Besvaras studiens syfte? 25 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 26 Diskuterar författarna studiens trovärdighet? 27 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 28 Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Summa Ja Nej Maxpoäng: 28 Erhållen poäng: Kvalitet: låg medel hög