Polisens verksamhet i Kävlinge - Michael Rydberg, kommunpolis

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista 1(1) Ersättare för kännedom Kommunstyrelsen Tid , kl. 15:00 Plats Information Kommunhuset i sammanträdesrum Harrie Polisens verksamhet i Kävlinge - Michael Rydberg, kommunpolis Upprop Val av justerare Fastställande av dagordning 1. Återrapportering av intern kontroll för Handlingsplan för intern kontroll för Begäran om sänkt ersättningskrav från tekniska nämnden 4. Försäljning av fastigheten Hög 8:11, Kävlinge (skola i Hög) 5. Revisionsrapport Granskning av upphandlingsprocessen - Yttrande 6. Arbetsmarknad och integration Rapport samt tillsättande av styrgrupp 7. Digital kommunikationsstrategi 8. Start planarbete Furulunds tågstation 9. Näringslivsstrategi, Malmö Stad Yttrande 10. Öresundsvattensamarbetet Gemensamt uttalande om skydd av Öresund 11. Här ska Sydkustleden gå - Yttrande 12. Bevarandeplan för Natura 2000-området Saxåns mynning-järavallen - Yttrande 13. Motion om bostäder till nyanlända 14. Motion om namnändring för Pris för att motverka våld, rasism, nazism och främlingsfientlighet 15. Motion om cykelstölder 16. Återrapportering e-förslag 17. Redovisning av inkomna skrivelser 18. Redovisning av delegationsbeslut Pia Almström Ordförande Ordinarie ledamöter ska meddela kommunkansliet, eller kommunstyrelsen@kavlinge.se vid förhinder. Kansliavdelningen Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se

2 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2016/342 Kommunstyrelsen Återrapportering IK 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Informationen kring återrapportering av intern kontroll för 2016 läggs till handlingarna. Samtliga nämnder och styrelser får i uppdrag att vid förekommande brister vidtaga föreslagna åtgärder. Åtgärder ska hanteras inom beslutade ekonomiska ramar. Kommunkansliet får i uppdrag att arbeta vidare med handlingsplan för telefoni och webbplats, enligt beslutsunderlag bilaga 5. Ärendebeskrivning Den interna kontrollen är en del av kommunens styrsystem. Intern kontroll är ett medel för att uppnå effektivitet och säkerhet. Systemet för intern kontroll ska se till att Kävlinge kommun nyttjar sina resurser väl, skyddar sina tillgångar, levererar tillförlitlig ekonomisk rapportering och efterlever lagstiftning och förordningar. För att det interna kontrollsystemet skall fungera och kunna förändras i takt med verksamhetsoch organisationsförändringar fordras en kontinuerlig uppföljningsprocess. Som en del av den interna kontrollen i syfte att följa upp, utveckla och kvalitetssäkra olika rutiner beslöt Kommunstyrelsen, Ks 2, 2016 att intern kontroll skall genomföras 2016 i enlighet med nämndernas/styrelsens föreslagna handlingsplaner. Styrelse/nämnd återrapporterar enligt handlingsplan 2016 resultatet av genomförda granskningar samt förslag till åtgärder i bilaga Några större avvikelser har inte konstaterats i de genomförda kontrollerna. Samtliga genomförda kontroller har dokumenterats med en rapport utifrån uppdragets omfattning. I de flesta fall omfattar rapporterna åtgärder och förbättringsförslag. Under våren 2017 kommer kommunstyrelsen fortsätta att aktivt att arbeta med uppföljning av de föreslagna åtgärderna. Detta återrapporteras till kommunstyrelsen i september Samtliga uppdrag som beslutades i kontrollplanen för 2016 har genomförts och återrapporterats under året. Uppdragen som genomförts finns nedan under beslutsunderlag. Beslutsunderlag 2 KS IK Återrapportering 2016 Filintegration extern resursfördelning 3 KS IK Återrapportering 2016 Kravpolicy 4 KS IK Återrapportering 2016 Granskning leverantörsfakturor 5 KS IK Återrapportering 2016 Telefoni Kommunstyrelsen Sofia Bärring Sofia.Barring@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

3 2 (2) 6 KS IK Återrapportering 2016 Verkställighet Kommunfullmäktiges beslut 7 KS IK Återrapportering 2016 Granskning av delegationsbeslut 8 KS IK Återrapportering 2016 Avtalstrohet 9 TN IK Återrapportering 2016 Arbetsmiljöplaner 10 TN IK Återrapportering 2016 Egenkontroll för dricksvatten 11 TN IK Återrapportering 2016 Grävningstillstånd 12 MBN IK Återrapportering 2016 Remisshantering 13 MBN IK Återrapportering 2016 Riskklassning av livsmedelsverksamheter 14 BN IK Återraportering 2016 Utbetalning av aktivitetsbidrag till föreningar 15 BN IK Återrapportering 2016 Avtalstrohet inom lärcentrum 16 BN IK Återrapportering 2016 Säkra stöldbegärlig egendom 17 BN IK Återrapportering 2016 Säkra resursfördelning 18 SN IK Återrapportering 2016 HO privata medel 19 SN IK Återrapportering 2016 IFO utredningstid EK bidrag 20 SN IK Återrapportering 2016 HO förbättra avvikelsehantering 21 SN IK Återraportering 2016 Granska märkningslag 22 SN IK Återrapportering 2016 HV inkontinenshjälpmedel 23 SN IK Återrapportering 2016 Basala Hygienrutiner och arbetskläder 24 ÖFN IK Återrapportering 2016 Ansökning av bostadstillägg för huvudman 25 IT IK Återrrapportering 2016 Stickprov behörighet 26 IT IK Återrrapportering 2016 Släckutrustning i datahall kommunhus 1 KS IK Återrapportering 2016 Lönehantering vid nyanställning Kommunkansliet Mikael Persson kommundirektör Victoria Galbe ekonomichef Beslutet ska skickas till För kännedom Miljönämnden Tekniska nämnden Bildningsnämnden Socialnämnden För verkställighet

4 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2016/343 Kommunstyrelsen Intern kontroll handlingsplan 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Den kommungemensamma interna kontrollen godkänns. Gemensam handlingsplan för intern kontroll 2017 godkänns, enligt bilaga Ks 2017/x. Ärendebeskrivning Syftet med den interna kontrollen är att säkra en effektiv förvaltning och att undvika att allvarliga fel begås. Den interna kontrollen ska därmed bidra till att ändamålsenligheten i verksamheten förbättras och att den bedrivs så effektivt och säkert som möjligt med kommuninvånarnas bästa för ögonen. Vidare syftar den interna kontrollen till att skapa trygghet för medarbetarna genom att skydda dem från oberättigade misstankar om oegentligheter. Som en del i den interna kontrollen, i syfte att följa upp, utveckla och kvalitetssäkra olika rutiner, skall årsvis en handlingsplan för intern kontroll tas fram i samband med budgetbeslutet. Den interna kontrollplanen ska baseras på en risk- och väsentlighetsanalys. Av planen skall det framgå vad som skall granskas under året, vilka reglementen, regler och policys som berörs, vem som är ansvarig för granskningen och när granskningen skall rapporteras. Den interna kontrollen består av en kommungemensam del som 2017 kommer att vara inriktad på följande kontroller: En granskning av avtalstrohet En granskning av rutiner migrationsverket En granskning av leverantörsfakturor En granskning av rekryteringsprocess En granskning av verkställighet av kommunfullmäktiges beslut En granskning av delegationsprotokoll Övriga kontrollpunkter i handlingsplanen är nämndspecifika eller riktar sig mot en verksamhet som inte omfattar kommunen som helhet. Nämnderna lämnar förslag till handlingsplaner i respektive nämndsplan. Samtliga föreslagna uppdrag är sammanställda i en handlingsplan för intern kontroll 2017 enligt bilaga. Återrapportering skall ske löpande under året eller senast Beslutsunderlag Bilaga Handlingsplan intern kontroll 2017 Kommunstyrelsen Sofia Bärring Sofia.Barring@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

5 2 (2) Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Victoria Galbe Ekonomichef Beslutet ska skickas till För kännedom Mikael Persson, kommundirektör Victoria Galbe, ekonomichef Mats Svedberg, kanslichef Göran Sandberg, samhällsbyggnadschef Carina Serbinson, bildningschef Christin Johansson, socialchef För verkställighet Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden

6 Bilaga tjänsteskrivelse 1(3) Dnr: KS 2016/343 Bilaga Handlingsplan intern kontroll 2017 Intern kontroll är en viktig del av ekonomi- och verksamhetsstyrningen och syftar bland annat till att säkerställa att de av kommunfullmäktige fastställda målen uppfylls. Intern kontroll är ett arbete som berör all personal i organisationen och handlar om att ha grepp om både ekonomi och verksamhet. styra mot effektivitet ha ordning och reda skapa trygghet En effektiv intern kontroll bygger på att en risk- och väsentlighetsanalys görs och utifrån denna bedöms och prioriteras kontrollernas omfattning och utformning. Nämnderna ska sammanställa de processer, moment och rutiner som anses särskilt kritiska ur följande perspektiv. Omvärldsrisker Finansiella risker Efterlevnad av lagar och föreskrifter It-relaterade risker Verksamhetsrisker Intern kontrollplan KS Granskningen avser Lag, reglemente etc Ansvarig Avtalstrohet Granskning av leverantörsfakturor Lagen om offentlig upphandling Redovisningslag, attestreglemente Ekonomichef Ekonomichef Rutiner migrationsverket Interna rutiner Ekonomichef Rekryteringsprocess Interna rutiner HR-chef Verkställighet av kommunfullmäktiges beslut KFs protokoll Kanslichef Delegationsprotokoll KFs delbeslut Kanslichef Intern kontrollplan TN Granskningen avser Lag, reglemente etc Ansvarig Uppföljning av upprättande av arbetsmiljöplaner i arbetsmoment där så krävs (2016) Arbetsmiljölagen VA-chef respektive Gatuchef Kommunstyrelsen Sofia Bärring Sofia.Barring@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se

7 2 (3) Hantering av kemikalier vid avloppsreningsverket ARV Miljöbalken VA-chef Utlarmning vid halka/snö Interna reglemente Gatuchef Intern kontrollplan MBN Granskningen avser Lag, reglemente etc Ansvarig Kontroll av faktureringsrutiner Redovisningsregler Chef Plan- och bygglov respektive Miljö- och hälsa Intern kontroll BN Granskningen avser Lag, reglemente etc. Ansvarig Hur rutinerna för utlåning av elevdatorer/ipads fungerar Tillämpning av gällande rutiner Administrativ chef Hantering av sekretessbelagda handlingar Efterlevnad av konstpolicy Skolplikt Offentlighets- och sekretesslagen Kävlinge kommuns konstpolicy Skollag, tillämpning av gällande rutiner Administrativ chef Administrativ chef Administrativ chef

8 3 (3) Intern kontroll SN Granskningen avser Lag, reglemente etc. Ansvarig INKA Socialtjänsten att hitta rutiner Följsamhet till riktlinjer Hantering privata medel Följsamhet till Livsmedelsverkets råd inom ÄO SOSFS 2011:9 Socialstyrelsen, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Bostad med särskild service LSS 9 9 Livsmedelsverkets råd Bra mat i Äldreomsorgen IT- samordnare (SN) Verksamhetschef LSS och socialpsykiatri Måltidschef Intern kontrollplan samarbetsnämnd IT Granskningen avser Lag, reglemente etc Ansvarig Backup av verksamhetssystem Antivirus servers I enlighet mes kommande SLA avtal med kund I enlighet med förvändad funktion Dispatcher Instructure/ Business Systems Servicetekniker Intern kontrollplan överförmyndarnämnd Granskningen avser Lag, reglemente etc Ansvarig Arvodering och återsökning av kostnader avseende Godmanskap enligt Lag 2005:429 om god man För ensamkommande barn. Lag 2005 : 425 Överförmyndarhandläggare i Lomma kommun

9 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2016/359 Kommunstyrelsen Begäran om sänkt ersättningskrav från tekniska nämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslut Kommunstyrelsen beslutar att sänka kravet på överskott avseende 2016 för fastighetsavdelningen från 8 mkr till 2 mkr Ärendebeskrivning Med anledning av fuktskador på Tolvåkers förskola har beslut fattats att fastigheten ska utrymmas. Verksamheten kommer bedrivas i moduler som förläggs i anslutning till nuvarande lokaler. Engångskostnaderna för etablering av moduler samt i ordning ställande av utomhusmiljö och parkeringar är kalkylerade till 6 mkr. Vid årsskiftet var ca 2,8 mkr upparbetat och resterande arbeten görs under inledningen av Fastighetsavdelningen föreslår därför att deras överskottskrav för 2016 på 8 mkr sänkt till 2 mkr för att därigenom finansiera engångskostnaderna. Hyres- och driftkostnaderna för modulerna kommer hanteras löpande under nyttjandetiden. Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut 93/2016 Begäran om att nyttja krav på överskott till moduler vid Tolvåkers förskola Kommunkansliet Mikael Persson kommundirektör Victoria Galbe ekonomichef Beslutet ska skickas till För verkställighet Teknisk nämnd Kommunstyrelsen Kävlinge kommun Victoria Galbe Victoria.Galbe@kavlinge.se kommunen@kavlinge.se

10

11

12 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2016/283 Kommunstyrelsen Försäljning Hög 8:11, skolan i Hög Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat köpeavtal jämte bilagor mellan Kävlinge kommun och Maxistans Finans AB för fastigheten Hög 8:11 Ärendebeskrivning Bildningsnämnden har under 2016 omlokaliserat den skolverksamhet som bedrevs inom fastigheten Hög 8:11, skolan i Hög och sagt upp internhyreskontraktet. Förvaltningarna har gemensamt sökt efter annan lämplig verksamhet att bedriva i lokalerna. Lokalerna uppfyller dock ej de krav som motsvarar nuvarande lokalbehov. Kommunkansliet har på uppdrag av kommunstyrelsens presidium i samarbete med KKB Fastigheter AB och Landgrens fastighetsmäklare utannonserat fastigheten till försäljning. Utvärderingen av anbuden har skett med utgångspunkt i högsta anbud. Beslutsunderlag Köpeavtal Hög 8-11 med bilagor Kommunkansliet Mikael Persson kommundirektör Victoria Galbe ekonomichef Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kävlinge kommun Victoria Galbe Victoria.Galbe@kavlinge.se kommunen@kavlinge.se

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2016/293 Kommunstyrelsen Granskning av upphandlingsprocessen - Yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen delar kommunrevisionens bedömning av upphandlingsprocessen. Ärendebeskrivning Kommunrevisionen har låtit granska upphandlingsprocessen i syfte att bedöma om nämnder och styrelser upphandlar i enlighet med LOU, samt kommunens interna styrdokument och riktlinjer för offentlig upphandling. Revisionens sammafattande bedömning är att upphandlingsverksamheten bedrivs på ett tillfredsställande vis. Beslutsunderlag Revisionsrapport - Granskning av upphandlingsprocessen, följebrev Revisionsrapport - Granskning av upphandlingsprocessen, rapport Miljö- och byggnadsnämndens beslut 93/2016 Remiss - Granskning av upphandlingsprocessen Tekniska nämndens beslut 94/2016 Remiss - granskning av upphandlingsprocessen Kommunkansliet Mats Svedberg Kanslichef Helen Axelsson Inköpsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunrevisionen, Helen Axelsson För verkställighet Kommunstyrelsen Mats Svedberg Mats.Svedberg@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2017/17 Kommunstyrelsen Arbetsmarknad och integration Rapport samt tillsättande av styrgrupp Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Politisk styrgrupp bildas och tillsätts enligt kommundirektörens föraslag nedan. Ärendebeskrivning Kommundirektören har utifrån direktiv från kommunstyrelsen presidium beslutat att genomföra organisations sammanslagning av enheterna för ekonomiskt och ensamkommande barn och ungdomar med Lärcentrum under bildningsnämnden enligt bilagan. Politisk styrgrupp För att ta till vara den politiska erfarenhet som socialnämnden har upparbetat under de år som verksamheterna för ensamkommande barn och ekonomiskt bistånd har legat under deras ansvarsområde föreslås att en styrgrupp bildas under kommunstyrelsen. Styrgruppen ska ta fram kommunövergripande mål och indikatorer som ska vara styrande för den samlade verksamheten. Styrgruppen kommer i samband med kvartalsrapporterna att följa upp gentemot de kommunövergripande målen och rapportera till kommunstyrelsen. Under genomförande av utredningen ska kontinuerlig avstämning ske med den politiska styrgruppen och för detta ansvarar kommundirektören. Styrgruppen ska bestå av bildningsnämndens ordförande, bildningsnämndens 2:e viceordförande, socialnämndens ordförande, socialnämndens 2:e viceordförande och kommunens representant i Finsam. Styrgruppen utser ordförande som tillika blir sammankallande. Styrgruppen avslutar sitt uppdrag efter 2018 års utgång om inget annat beslutas. Beslutsunderlag Uppdragsbeskrivning arbetsmarknad och integration Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Kommunstyrelsen Mikael Persson Mikael.Persson@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

53 Beslutet ska skickas till För kännedom Mikael Persson, kommundirektör Representanter i styrgruppen Arbetsmarkand och integration AnnaKarin Johansson, nämndsekreterare, för registrering i Troman 2 (2)

54 Uppdragsbeskrivning 1(3) Direktiv Snabbare till egen försörjning Bakgrund Förvaltningen presenterade i september för kommunstyrelsens presidium ett förslag på att flytta över ansvaret för de ensamkommande barn som fyller 18 år från socialnämnden till bildningsnämnden. Kommunstyrelsens presidium förde då fram förslaget att ta ett större grepp och samordna arbetsmarknad och integration med ansvaret för försörjningsstöd och ensamkommande barn och ungdomar. Förvaltningen fick sedan uppdraget av kommunstyrelsens presidium att genomföra förändringen enligt nedanstående riktlinjer. Den politiska målsättningen Genom att samordna resurser vill vi motverka långvarigt bidragsberoende och målsättningen är att än bättre kunna erbjuda åtgärder som snabbare stödjer människor till arbete och egen försörjning. Det senaste årets stora antal av nyanlända flyktingar till Sverige ställer kommunerna inför stora utmaningar. Det handlar om att ge ett bra mottagande och inleda integrationen i det svenska samhället. För de som är på väg in i det svenska samhället ska Kävlinge ha en tydlig ambition där fokus ligger på eget ansvar till självförsörjning och vi vill förkorta etableringstiden så att man snabbare ska få ett arbete. Vi vill även att de som idag står utanför arbetsmarknaden och är beroende av försörjningsstöd snabbare ska nå självförsörjning. Den politiska styrningen Verksamheten placeras inom bildningsnämnden och under Lärcentrum tillsammans med arbetsmarknad och integration. Politisk styrgrupp För att ta till vara den politiska erfarenhet som socialnämnden har upparbetat under de år som verksamheterna för ensamkommande barn och ekonomiskt bistånd har legat under deras ansvarsområde föreslås att en styrgrupp bildas under kommunstyrelsen. Styrgruppen ska ta fram kommunövergripande mål och indikatorer som ska vara styrande för den samlade verksamheten. Styrgruppen kommer i samband med kvartalsrapporterna att följa upp gentemot de kommunövergripande målen och rapportera till kommunstyrelsen. Under genomförande av utredningen ska kontinuerlig avstämning ske med den politiska styrgruppen och för detta ansvarar kommundirektören. Styrgruppen ska bestå av bildningsnämndens ordförande, bildningsnämndens 2:e viceordförande, socialnämndens ordförande, socialnämndens 2:e viceordförande och kommunens representant i Finsam. Styrgruppen utser ordförande som tillika blir sammankallande. Styrgruppen avslutar sitt uppdrag efter 2018 års utgång om inget annat beslutas. kommunstyrelsen Mikael Persson mikael.persson@kavlinge.se Kansliavdelningen Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se

55 2 (3) Tillvägagångssätt Fokusera våra resurser genom att samorganisera ansvarsområdena, arbetsmarknad och integration, mottagande av ensamkommande barn och ungdomar samt ekonomiskt bistånd. Frågor att besvara eller utreda Struktur - Lagstiftning - Reglemente - Delegationsordning - Gränssnitt mellan nuvarande IFO och arbetsmarknad och integration - Åldersavgränsning - IT-system Samverkansformer - Externa parter, ex Finsam - Interna parten Organisations frågor - Personalansvar och arbetsledning - Organisation - Processer och arbetsrutiner - Lokalisering - Arbetsmiljö och förhållningssätt - Social jour Ekonomi och verksamhet - Mål- och kvalitetsstyrning - Ekonomimodell - Ekonomirapportering Organisation för genomförandet Styrgrupp: Kommundirektör, bildningschef, socialchef Uppdragsledare: Verksamhetschef Lärcentrum Externt stöd till uppdragsledaren kommer att behövas Arbetsgrupp: Utses av uppdragsledaren Uppdragsledaren tillsammans med arbetsgruppen har till uppgift att besvara ovanstående frågeställningar, ta fram lösningsförslag samt genomföra organisationsförändringen. Uppdragsledaren tillsammans arbetsgruppen ska genomdialog involvera medarbetare och fackliga organisationer i arbetet med att ta fram förslag på lösning för att genomföra förändringen. Hänsyn ska tas till tidigare rapporter från EY, PWC och arbetsmiljöverket. Rapportering Uppdragsledaren rapporterar till styrgruppen och ska inledningsvis ske en gång per vecka. Styrgruppen beslutar sedan om rapporteringsfrekvens utifrån beslutad tid och aktivitetsplan.

56 3 (3) Slutrapport med organisation, ekonomi och mål för verksamheten, som ska utgå från det kommunövergripande målet, rapporteras till den politiska styrgruppen som i sin tur informerar kommunstyrelsens beredning. Tidplan Start omgående och organisationen träder i kraft senast under kvartal utredning genomförs i enlighet med uppdragsbeskrivning. Slutrapport till kommunstyrelsens beredning senast maj KOMMUNKANSLIET Mikael Persson

57 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2017/16 Kommunstyrelsen Digital kommunikationsstrategi Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunikationschefen får i uppdrag att utifrån utredningen och idéförslaget på en digital kommunikationsstrategi ta fram en konkret handlingsplan med tidssatta aktiviteter och tydliga KPI:er (mätpunkter). Handlingsplanen ska vara klar Q1. Ärendebeskrivning 2012 fick Kommunkansliet i uppdrag av Kommunstyrelsen att ta fram en strategi för att lyfta fram och vårda varumärket Kävlinge kommun. En förutsättning för uppdraget var att arbetet skedde i samverkan med företag, föreningar och andra ideella krafter i kommunen som gemensamt bidrar till att stärka och lyfta kommunens värden. Utifrån uppdraget startades projektet Bilden av Kävlinge med syftet är att göra en analys av hur kommuninvånarna, politiker och tjänstemän ser på både kommunens verksamhet och platsen Kävlinge kommun. Vilken är bilden idag och vilken är den önskade bilden? Dialogen resulterade i en av kommunfullmäktige antagen varumärkesplattform och senare i en av kommunstyrelsen antagen utvecklingsstrategi. Målgrupperna för den efterföljande kommunikationsstrategin har varit kommuninvånare och företagare. Ett stort utvecklingsarbete har gjorts gällande service och tillgänglighet. Strategin har varit att få alla chefer och medarbetare i organisationen att vara bärare av bilden av Kävlinge och kommunens värdegrund - att signalera 100 % välkommen i alla kontakter. Den årliga medborgarundersökningen visar att invånarna upplever att service, tillgänglighet och kommunikationen har förbättrats och fler tycker också att man kan rekommendera kommunen som plats att bo på. Arbetet kopplat till bilden av Kävlinge har varit en del i att Kävlinge 2015 blev utsedd till Sveriges kvalitetskommun. Hösten 2015 fick Kommunkansliet uppdraget att undersöka hur man kan gå vidare och arbeta med bilden av Kävlinge gentemot målgruppen potentiella kommuninvånare. Med hjälp av en konsult har en kvantitativ och kvalitativ analys av målgruppen, deras kännedom om Kävlinge och var vi ska nå dem för att berätta om möjligheterna i Kävlinge kommun gjorts. Materialet, som har presenterats på strategisk beredning, innehåller förslag och idéer hur intresset för och kännedomen om kommunen ska öka utanför kommungränsen. Arbetet med en digital kommunikationsstrategi är en viktig del i det fortsatta arbetet med att uppnå visionen Skånes bästa boendekommun och att få kommunen att växa till invånare till Bara till Stationsstaden i Kävlinge ska bostäder byggas för invånare. Den digitala Kommunstyrelsen Johanna Davander Johanna.Davander@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

58 2 (2) kommunikationsstratgin syftar till att få invånare i Malmö och Lund att se Kävlinge kommun som en attraktiv boendeort. Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Johanna Davander Kommunikationschef Beslutet ska skickas till För kännedom Marie Göransson, kommunsekreterare, för registrering i beslutsstöd För verkställighet Johanna Davander, kommunikationschef

59 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2017/15 Kommunstyrelsen Begäran om detaljplaneändring för järnvägsstation m m i Furulund Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ansöker till miljö- och byggnadsnämnden om att starta arbetet med revidering av detaljplaner gällande järnvägsstation och dess kringåtgärder i Furulund Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige tecknade ett ramavtal med Trafikverket om plankorsningsåtgärder för Lommabanan i Furulund. Detta avtal följdes av ett medfinansieringsavtal, beslut i Kommunfullmäktige gällande Medfinansieringsavtal, åtgärdspaket för persontrafik på Söderåsbanan och Lommabanan. Kommunfullmäktige har sedan beslutat om investeringsbudget för förekommande kringåtgärder i Furulund. Kävlinge kommun har därefter, tillsammans med Trafikverket, genomfört den utredningsprojektering som är nödvändig för att detaljplanearbetet ska kunna startas upp. Projektet innehåller: byggnation av en ny järnvägsstation inklusive stationsangörning byggnation av pendlarparkeringar stängning av plankorsningar vid Kungsgatan respektive Solgatan byggnation av gång- och cykeltunnlar, med anslutande gång- och cykelvägar, vid järnvägsstationen samt Bryggaregatan byggnation av en ny gata som förlänger Parkgatan mot sydväst för koppling mot Häradsvägen genomförande av trafiksäkerhetsåtgärder i befintlig trafikmiljö Miljö & Teknik Göran Sandberg Samhällsbyggnadschef Kommunstyrelsen Göran Sandberg Goran.Sandberg@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

60 2 (2) Beslutet ska skickas till För kännedom Jimmie Simonsen, detaljplanechef För verkställighet Miljö- och byggnadsnämnden

61 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2016/323 Kommunstyrelsen Yttrande näringslivsstrategi för Malmö stad Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Yttrande över ny näringslivstrategi för Malmö stad, enligt bilaga Ks x/2017, översänds till Malmö stad Ärendebeskrivning Malmö stad har berett kommunerna i MalmöLundregionen yttra sig över nytt förslag till näringslivsstrategi. Malmös roll som motor i den regionala ekonomin involverar Kävlinge och övriga kommuner i ett ömsesidigt förhållande som stödjer företagandet i hela regionen. Beslutsunderlag Näringslivsstrategi för Malmö stad, kommunstyrelsens beslut 315/2016 i Malmö stad Näringslivsstrategi för Malmö stad, förslag till ny näringslivsstrategi Bilaga yttrande näringslivsstrategi för Malmö Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Mats Rosén Näringslivs- och turistchef Beslutet ska skickas till För kännedom Malmö stad Kommunstyrelsen Mats Rosén Mats.Rosen@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

62 Bilaga tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2016/323 Bilaga yttrande näringslivsstrategi för Malmö stad Malmö stad har berett kommunerna i MalmöLundregionen yttra sig över nytt förslag till näringslivsstrategi. Malmös roll som motor i den regionala ekonomin involverar Kävlinge och övriga kommuner i ett ömsesidigt förhållande som stödjer företagandet i hela regionen. Kommunstyrelsen i Kävlinge framhåller det positiva i Malmös förhållningssätt till övriga kommuner i MalmöLundregionen. Vi är delar i en och samma regionala ekonomi där Malmö är ett viktigt nav för många företag i kommunen. Det som sägs i förslaget till näringslivsstrategi att Malmö ska fortsätta vara denna motor i regionens näringslivsutveckling instämmer vi i samtidigt som det är en fortsatt uppfordran själva aktivt medverka till att företagsutvecklingen och tillväxtarbetet fortsätter i Kävlinge kommun. Att hålla sig kvar vid ett mer helikopterperspektiv och se hela MalmöLundregionen som en integrerad ekonomisk region möjliggör ett mer tillväxtorienterat perspektiv hur företag flyttar in, växer till och nyskapas. Kommungränserna ska inte utgöra hinder för företagen och vi har ett gemensamt ansvar att försöka hitta bästa platsen och miljön för nya företag och utifrån kommande nyetableringar. De senaste årens fördjupade samarbete inom näringslivsområdet med bland annat en återkommande Affärsfokus mässa som alla kommuner i MLR är ansvariga för och den gemensamma presentationsfoldern med målgrupp i företag utanför Skåne och landets gränser att erbjuda MLR som en investeringsplats är mycket positivt för företagandet och företagsklimatet i hela MLR. Den växande arbetsmarknadsregion som hela västra Skåne utgör idag innebär att vi totalt sett har en enorm branschbredd vilket underlättar för tillväxt i företagen och för människor att hitta en bra matchande arbetsplats i förhållande till sin kompetens. Pendlingen in och ut mellan kommunerna består inte enbart av anställda utan utgörs även av entreprenörer som bor i en av MLR kommunerna och pendlar in i en annan för där driva sitt företag. Ett tillväxt företag med en växande arbetsplats som anställer människor både från värdkommunen och från omgivande kommuner, är en tillgång för hela regionen. Vi vill betona att detta är en ömsesidig rörelse. Pendling är både in- och utpendling vilket är uttryck för en fungerande arbetsmarknad, goda kommunikationsmöjligheter och en integrerad tillväxtekonomi. Hindren för en fortsatt positiv tillväxt är att infrastrukturen inte hänger med i tillväxten. Att en fortsatt ökande belastning i form av transittrafik på väg och järnväg som trycker bort den inomregionala nyttotrafiken, är ett begynnande hot mot tillväxten i hela MLR. Sådana negativa storstadsfenomen har även uppmärksammats i MalmöLundregionens gemensamma strukturplan. Hindren för en bättre integration med Köpenhamns arbetsmarknadsregion ligger fortsatt på de nationella överenskommelser som staterna råder över. Men det får inte stoppa oss att stödja Malmös strategiska arbete att skapa en gemensam metrolinje med Köpenhamn och redan nu planera för att dra nytta av Fehmarn Bält-förbindelsen. Avslutningsvis vill kommunstyrelsen i Kävlinge instämma i vikten av samverkan mellan näringsliv och kommunens alla delar för att genomföra strategin, som då blir ett viktigt verktyg för att skapa ett gott företagsklimat. Kommunstyrelsen Mats Rosén Mats.Rosen@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se

63 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 Protokollsutdrag Sammanträdestid kl. 13:00 Sluttid: 14:20 Plats Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Sessionssalen, stadshuset Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Ordförande Andréas Schönström (S), Vice ordförande Torbjörn Tegnhammar (M), Andre vice ordförande Märta Stenevi (MP) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Roko Kursar (L) Magnus Olsson (SD) Carina Nilsson (S), Ersättare Anders Rubin (S), Ersättare Mubarik Mohamed Abdirahman (S), Ersättare Anders Skans (V), Ersättare Jörgen Grubb (SD), Ersättare Frida Trollmyr (S) Linda Sofie Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Eva Bertz (L) Rickard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S), kommunalråd Jan-Inge Ahlfridh, stadsdirektör Tomas Bärring, chefsjurist Pia Kanold, sekreterare Claes-Inge Wennström, stadsjurist Karin Ringman Ingvarsson, kanslichef Karin Lindroth, ledningsstrateg Ola Nyberg, finanschef Jan Haak, planeringsdirektör Per-Erik Ebbeståhl, direktör förvaltningsavdelningen Anna Westerling, budgetchef Liselott Nilsson, HR-direktör Torbjörn Tegnhammar Justering Protokollet omfattar 315

64 2 315 Uppdrag budget Ny näringslivsstrategi för Malmö stad STK Sammanfattning Malmö stads nuvarande näringslivspolitiska strategi Näring till näringslivet antogs av kommunfullmäktige I budget 2016 (med plan för ) anger kommunfullmäktige att en ny näringslivsstrategi ska tas fram. Föreligger nu förslag till remissversion av ny strategi som föreslås gå ut på en bred remiss utöver kommunala nämnder och bolag samt fackliga organisationer. Remissvaren ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 30 november Med utgångspunkt från remissinstansernas svar kommer ett slutligt förslag att arbetas fram. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att utan eget ställningstagande sända det av näringslivsberedningen justerade remissförslaget till i ärendet redovisade remissorgan med svar senast den 30 november Beslutsunderlag Beredningsbrev Näringslivsberedningen G-Tjänsteskrivelse STK Uppdrag budget Ny näringslivsstrategi för Malmö stad Justerat förslag till ny näringslivsstrategi (remissversion) utan bild Remissinstanser Förteckning över genomgångna dokument Näringslivspolitisk strategi Malmö stad 2009 Förslag till ny näringslivsstrategi (remissversion)

65 Ett starkt och hållbart näringsliv Ny näringslivsstrategi för ökad tillväxt, fler växande företag och jobb för Malmöbor Stadskontoret [Här kan du infoga ett foto] Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Gunnar Bergström Stadskontoret Näringslivsavdelningen

66 Innehållsförteckning Ett starkt och hållbart näringsliv... 3 Ny strategi för fler och växande företag sätter Malmö i arbete... 3 Syfte med strategin... 3 Övergripande mål... 4 Effektmål... 4 Arbetsmarknads- och näringslivsstruktur i Malmö... 4 Utmaningar och möjligheter... 6 Brist på arbetskraft... 7 Kompetensförsörjning... 7 Migranter... 7 Gränshinder... 8 Bostadsmarknaden... 8 Ekologisk hållbar utveckling... 8 Globalisering... 9 Kreativa näringar... 9 Besöksnäringen... 9 Prioriterade områden Malmö i sin omvärld Globalisering och internationalisering Storstadsregionen Malmö Attraktiva miljöer och tillgänglighet Attraktiv livsmiljö Ett hållbart och effektivt transportsystem Fysisk planering och utveckling samt boende Innovation och företagande Näringslivets innovations- och konkurrenskraft Företagande och entreprenörskap Kulturella och kreativa näringar Besöksnäring Miljödriven näringslivsutveckling Kompetensförsörjning och matchning Matchning på arbetsmarknaden Validering Utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande Samverkan skola, akademi och näringsliv Kommunal service Kommunikation, dialog och service Tillstånd, tillsyn och avgifter tillämpning av lagar och regler.. 24 Upphandling Samverkan och samarbete en förutsättning för att genomföra strategin Uppföljning

67 Ett starkt och hållbart näringsliv Ny strategi för fler och växande företag sätter Malmö i arbete Det ska vara attraktivt och enkelt att starta, utveckla och driva företag i Malmö. Företagen i Malmö ska ges så goda förutsättningar som möjligt att växa och utveckla verksamheten. Att skapa goda förutsättningar handlar bland annat om att tillgången till mark och lokaler och bostäder ska fungera väl, att kommunens tillståndsgivning/hantering av bygglov och planärenden är effektiv och att det finns fungerande mötesplatser där näringsliv, kommun, myndigheter, utbildningsanordnare kan mötas. Det är också viktigt med en väl fungerande kommunikation och marknadsföring av Malmö samt samverkan med andra kommuner. Goda förutsättningar för det lokala näringslivet skapas också genom ett nära samarbete i utbildningsfrågor på alla nivåer. Utbildning av god kvalitet bidrar till att företag kan rekrytera personal och att nya företagare etablerar sig i kommunen. Ett bra företagsklimat skapas av en mängd aktörer. Malmö stads näringslivsstrategi utgår från Malmö i förhållande till omvärlden, där regionala fördjupade samarbeten med såväl Lund som med Köpenhamn förstärker Malmös utveckling. Malmö-Lund är idag Sveriges näst största arbetsmarknadsregion. Utvecklingen av ESS, närheten till Copenhagen International Airport och nya regionala kopplingar genom Fehmarn Bält-förbindelsen gör att Malmö har unika utvecklingsmöjligheter. För att Malmö ytterligare ska kunna stärka sin roll som regional tillväxt- och näringslivsmotor krävs ett tydligt fokus på sysselsättningens centrala roll för att säkerställa skattekraft, välfärd och en hållbar utveckling. Strategin stödjer utvecklingen mot en i alla avseenden hållbar stad. Det innebär bland annat att miljö-, jämställdhets- och integrationsperspektiven på ett tydligt sätt ska integreras i stadens näringslivsarbete. Syfte med strategin Syftet med näringslivsstrategin är att lägga fast en för Malmö stads nämnder och bolag gemensam strategi för arbetet med näringslivsfrågor. Näringslivsstrategin är inriktad på att skapa goda förutsättningar för att etablera och driva företag i Malmö och på så sätt skapa förutsättningar för hållbar tillväxt. Strategin ska också bidra till kommunens mål om ökade skatteintäkter och fler jobb för Malmöborna. Näringslivsstrategin är övergripande och anger mål och verksamhetsinriktning för perioden Den ersätter den tidigare näringslivsstrategin antagen Strategin ska vara vägledande och fungera som ett strategiskt verktyg för att stadens näringslivsarbete ska bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Strategin ska kompletteras med en handlingsplan inklusive indikatorer/ rapporteringspunkter för implementering, vilken konkretiserar inriktningen i strategidokumentet. 3

68 Övergripande mål I budget 2016 anges inriktningen för arbetet med att ta fram en ny näringslivsstrategi: I samarbete med berörda aktörer ska en ny näringslivsstrategi tas fram för ökad tillväxt, fler växande företag och jobb för Malmöbor. Både befintligt näringsliv och nya företag och branscher ska stimuleras och deras behov beaktas när vi bygger och utvecklar staden. Strategin ska stödja utvecklingen mot en i alla avseenden hållbar stad. Inriktningen tillhör kommunfullmäktiges mål om att Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. I budgettexten kring målområdet En stad för arbete och näringsliv specificeras målbilden: Malmö ska fortsätta vara en motor i hela regionens näringslivsutveckling. Vi ska därför arbeta aktivt för och värna om både det näringsliv som finns och för att nya företag och branscher etableras i Malmö. Med förbättrad infrastruktur skapas ytterligare möjligheter att lyfta Skåne och Öresundsregionen som arbetsmarknadsregion. Malmö stad ska, genom samverkan med andra, ge den som står långt från arbetsmarknaden bästa möjliga stöd att bli självförsörjande. Vi ska verka för schysta villkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för arbetslösa. Samarbete med näringslivet och tydliga upphandlingar är viktiga verktyg. Effektmål I kommunstyrelsens direktiv till framtagandet av en ny näringslivsstrategi för Malmö stad anges effektmålen för den nya näringslivsstrategin: 1. En stärkt, gemensam och hållbar inriktning för Malmö stads näringslivsarbete. 2. Ett förbättrat företagsklimat där företag trivs, utvecklas och vill etablera sig. 3. Ökad tillväxt och växande företag i Malmö. 4. Ökade skatteintäkter och fler jobb för Malmöborna. Arbetsmarknads- och näringslivsstruktur i Malmö Malmö är en stad med växande befolkning. Malmö hade invånare vid slutet av 2015 och ett positivt flytt- och födelsenetto. Den senaste befolkningsprognosen förutser att tillväxten kommer att fortsätta och att Malmös befolkning kommer att öka med cirka invånare under perioden Malmö är en ung stad med stor mångfald. År 2015 var nästan halva befolkningen under 35 år. Av stadens invånare är 32 procent födda utomlands. Drygt fyra av tio Malmöbor (43 procent) har utländsk bakgrund. Av befolkningen i Malmö mellan år hade år ,1 procent högst en grundskoleutbildning, 37,3 procent hade högst en utbildning på gymnasienivå, 17,4 procent hade högst en kort högskoleutbildning på mindre än 3 år medan 4

69 27,3 procent hade en lång högskoleutbildning och 1,1 procent hade en forskarutbildning. Malmös arbetsmarknad är i tillväxt och antalet förvärvsarbetande i Malmö ökar stadigt sedan flera år tillbaka bortsett från en nedgång under lågkonjunkturen Antalet förvärvsarbetande från 2007 till 2014 har ökat med drygt Förvärvsarbetandet under samma period har ökat mer för kvinnor än för män, både procentuellt och i antal även om det fortfarande är fler män än kvinnor som förvärvsarbetar förvärvsarbetar i Malmö, vilket är en ökning med 23 procent på 10 år. I Sverige som helhet har antalet förvärvsarbetande ökat med 12 procent under 10-årsperioden. Motsvarande siffra för Stockholm är 25 procent, Göteborg 15 procent och Skåne 13 procent. Inpendlingen från andra kommuner är stor. Endast av antalet förvärvarsarbetande i Malmö är bosatta i Malmö. Det innebär att drygt 38 procent av de som arbetade i Malmö år 2014 var inpendlare. Likt föregående år var det fler kvinnor än män i gruppen som var bosatta och arbetade i Malmö. Både inpendling till Malmö och utpendling till andra svenska kommuner har ökat under flera år. Över personer rör sig över kommungränsen varje dag på väg till och från sitt arbete. Trots att sysselsättningen i Malmö har ökat under de senaste fyra åren, i linje med den ökning som har skett i riket och i de andra storstäderna, är dock arbetslösheten fortsatt jämförelsevis hög. Arbetslösheten uppgår till 15 procent av arbetskraften, dubbelt så hög som i riket i stort. Även om ungdomsarbetslösheten har minskat de två senaste åren, förblir den hög med över 21 procent av arbetskraften i åldern år. Skillnaderna mellan olika grupper, till exempel mellan kvinnor och män, utrikes- och inrikes födda, och mellan ungdomar och övriga, är stora och bestående över tid. Olika faktorer bidrar till att Malmö har en arbetsmarknad i tillväxt samtidigt som arbetslösheten är hög: Malmö är en ung stad och arbetslösheten är i allmänhet högre bland unga kvinnor och män än i den övriga befolkningen. Malmö har en relativt hög andel arbetssökande med en svag ställning på arbetsmarknaden. Tre av tio av Malmös arbetslösa har högst förgymnasial utbildning medan de flesta arbetstillfällen finns inom olika bristyrken som kräver erfarenhet och/eller utbildning. Matchningsproblematiken med obalanser mellan tillgång och efterfrågan av arbetskraft har funnits under flera år. Cirka kvinnor och män arbetspendlar från Malmö till Danmark. De räknas inte in i Arbetsförmedlingens statistik, vilket gör arbetslösheten någon procent högre i jämförelse med andra städer. Malmö har ett blomstrande näringsliv med stark tillväxt och stor framtidstro. Varje dag startas 8 företag i Malmö. Under de senaste 10 åren har det i genom- 5

70 snitt startats nya företag varje år. Under 2015 startades 13,4 företag/1000 invånare i Malmö. Jämfört med Stockholm 17,9 företag, Göteborg 13,0 och Sverige totalt 11,9. Det finns en stor entreprenörsanda i Malmö och staden har under flera år placerat sig högt på rankinglistor över nyföretagande i Sverige. Näringslivet i Malmö är varierat och omfattar många olika branscher, vilket ger staden en bra bredd av arbetstillfällen. Med drygt kvinnor och män som arbetspendlar till Malmö från andra kommuner, fungerar Malmö som en viktig hubb i den regionala ekonomin. Investeringar i infrastruktur, som exempelvis Citytunneln, har förbättrat pendlingsmöjligheterna ytterligare. Investeringar i infrastruktur, lokalt och regionalt, är en viktig faktor och flera nya projekt är under utveckling, så som Malmöringen, metro till Köpenhamn, höghastighetståg och Fehmarn Bält-förbindelsen. Malmö har störst andel förvärvsarbetande inom företagstjänster (15 procent) och handel (15 procent), därefter kommer vård, omsorg och sociala tjänster (14 procent) följt av utbildning (10 procent). Det är framför allt kunskapsintensiva branscher så som företagstjänster, IT och utbildning som visar den största ökningen. Endast 6,5 procent arbetar inom tillverkning. Detta är en lägre siffra än Sverige som helhet där 12 procent arbetar inom tillverkning. Näringslivet står för 70 procent av Malmös arbetstillfällen och offentlig verksamhet för 26 procent (i riket som helhet är motsvarande siffror 68 procent och 27 procent). Fördelningen mellan de olika sektorerna i Malmö liknar fördelningen i riket som helhet. Sedan 2011 har det endast skett mycket små förändringar i denna fördelning. Det finns stora skillnader avseende var kvinnor och män i Sverige och i Malmö arbetar. Malmö har en något mindre könsegregerad arbetsmarknad än riket som helhet men inte desto mindre arbetar 82 procent av alla förvärvsarbetande män inom näringslivet jämfört med 56 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna. Inom den kommunala sektorn är könsfördelningen omvänd med 25 procent av kvinnorna och 7 procent av männen. Utmaningar och möjligheter Det är god fart i svensk ekonomi drivet av den inhemska efterfrågan, och den positiva konjunkturen bedöms fortsätta under Även i Danmark är konjunkturindikatorerna positiva även om tillväxtutsikterna är något svagare än de svenska. Sysselsättningen i Skåne bedöms öka inom de flesta branscher. Branschgrupperna privata tjänster och byggverksamhet står för den största tillväxten på arbetsmarknaden. Också inom industri och offentliga tjänster syns förbättringar vad gäller antalet arbetstillfällen även om dessa är svagare än den allmänna trenden. Det finns många goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling i Malmö, men även en del utmaningar så som till exempel att öka sysselsättning- 6

71 en, matchning på arbetsmarknaden, trygghet, bostadsbyggande samt hög kvalitet på skolor. Näringslivsarbetet ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i Malmö som kan möta samhällsutmaningarna. Utmaningarna skapar även möjligheter som är viktiga att ta tillvara i genomförandet av näringslivsarbetet. Brist på arbetskraft Antalet bristyrken bedöms öka under 2016 enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos. Av totalt 174 yrken kommer det att vara brist på kvalificerad arbetskraft i 107 yrken under fjärde kvartalet Bristyrkena återfinns inom flera olika områden bland annat bygg, hälso-och sjukvård, pedagogiskt arbete, tekniskt arbete, tillverkningsarbete samt installation, drift och underhåll. Samtidigt kommer det att råda överskott på arbetskraft inom 32 yrken. Flertalet av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet medan överskottsyrkena främst utgörs av yrken med kortare utbildning. Långsiktigt går utvecklingen mot fler jobb inom tjänstesektor och färre inom industrin. Utbildningskraven ökar inom alla sektorer, vilket gör att en allt större andel av de arbetslösa inte motsvarar företagens kompetensbehov. Digitaliseringen i kombination med automatiseringen och robotiseringen skapar genomgripande förändringar för både företag och offentliga verksamheter. Digitaliseringen ökar rörligheten och skärper konkurrensen genom möjligheter att effektivisera befintliga verksamheter och att skapa helt nya affärskoncept. Den påverkar också i snabb takt efterfrågan på såväl nya tjänster som på arbetskraft. Kompetensförsörjning Malmö står inför utmaningar när det gäller att säkra en långsiktig kompetensförsörjning som leder till en bra matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft med rätt utbildning och kompetens. Den samlade bilden av arbetsmarknadsläget i Malmö är tudelad. Å ena sidan är konjunkturen god, nya jobb skapas, sysselsättningen ökar och antalet arbetslösa med efterfrågad kompetens och utbildning minskar. Å andra sidan är arbetslösheten fortsatt hög med fler arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden och fler yrken med arbetskraftsbrist. Malmö har större befolkningsandel utan gymnasieutbildning och en betydligt högre andel arbetslösa bland de utan gymnasieutbildning, vilket bidrar till större utmaning än övriga storstadsregioner. Utmaningar med kompetensförsörjningen behöver ses i ett regionalt perspektiv. En fungerande samverkan och dialog avseende strategiska frågor inom kompetensförsörjningsområdet mellan lokal, regional och nationell nivå, liksom mellan berörda politikområden, är avgörande. Ingen enskild nivå eller sektor kommer ensam att kunna lösa utmaningarna på kompetensförsörjningsområdet. Migranter Den stora flyktinginströmningen under 2015 kommer sannolikt att påverka arbetsmarknaden i Malmö under innevarande mandatperiod. Utrikes födda utgör en grupp med svag förankring på arbetsmarknaden och i synnerhet korttidsutbildade utrikes födda kvinnor och män. Att i nuläget göra en detaljerad 7

72 bedömning av flyktingströmmens inverkan på arbetsmarknaden är dock svårt då den bland annat beror på migrationsverkets handläggningstider och effekten av statliga och kommunala arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser. Gränshinder Undanröjandet av gränshinder i Öresundsregionen är viktigt för de medborgare och företag som verkar i regionen. En faktor som bör beaktas är utvecklingen av arbetspendling samt möjliga effekter av de gränskontroller som införts över Öresund. Öresundsinstitutet lyfter fram två möjliga effekter, dels att färre företag är benägna att flytta sina huvudkontor till Malmö, dels att nuvarande och förväntade framtida gränspendlare (som bor i Sverige) väljer att arbeta i Sverige istället för Danmark. Bedömningen av gränskontrollernas inverkan på arbetsmarknaden är svår eftersom den beror på hur lång tid kontrollerna kommer att finnas, hur de påverkar restiden, arbetspendlarnas syn på pendlingen och effekten för bilden av Malmö som attraktiv stad nära en stor internationell flygplats. Bostadsmarknaden En förutsättning för att attrahera och behålla arbetskraft med bred kompetens är att bostadsmarknadens mekanismer fungerar tillfredsställande och att det finns tillgång till bostäder på bostadsmarknaden. Den sammantagna tillväxten av boende, arbetsplatser, handel, industri och besöksnäring i Malmö och regionen ställer vidare krav på att övergripande infrastrukturåtgärder planeras och genomförs i rätt tid och på rätt plats. Inom ramen för arbetet med Sverigeförhandlingen hanteras den nationella satsningen på höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö och dess relation till lokal infrastruktur och bostadsbyggande. En viktig del i förhandlingsuppdraget är att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i de tre storstäderna. Ekologisk hållbar utveckling En av de långsiktigt viktigaste framtidsutmaningarna handlar om att åstadkomma en ekologiskt hållbar utveckling. Den övergripande utmaningen handlar om att hitta vägar att åstadkomma en utveckling och en tillväxt som både ekologiskt och ekonomiskt är hållbar, och att göra det på ett sådant sätt att vi möter de lokala och nationella miljöproblemen samtidigt som vi bidrar till en bättre global miljö. Den ekologiskt hållbara utvecklingen måste gå hand i hand med en ekonomiskt hållbar utveckling. Målet är en hållbar tillväxt och att utvecklas mot en grön ekonomi en ekonomi som förmår fortsätta generera resurser som ökar det ekonomiska välståndet och det mänskliga välbefinnandet samtidigt som miljörisker och förbrukningen av naturkapital och ändliga naturresurser reduceras. Förnybar energi, miljöteknik, energieffektivisering, samhällsplanering och byggande, hållbara transporter och fordon, turism och jordbruk är några exempel på områden där omställning behövs. Klimatfrågan ställer särskilt hårda förändringskrav på trafiken. Effektivare person- och godstransporter och smart logistik är både en nödvändighet och en möjlighet för Malmö och stadens näringsliv. 8

73 Globalisering Skiftet från en internationell ekonomi baserad på handel med färdiga produkter till en ekonomi som i allt högre grad är baserad på globala värdekedjor, innebär även att regioner och företag i olika delar av världen påverkar varandra i större utsträckning än tidigare. Även för mindre företag är det viktigt att exportera och ta del av den globala ekonomin. Globala värdekedjor skapar nya möjligheter för bland annat småföretag på lokal nivå att delta i de globala marknaderna Digitaliseringen i form av bland annat e-handel, elektroniska betalningar och e- förvaltningslösningar gör att även små företag med rätt produkt kan sälja på en global marknad. Dessa behöver stöd i ett tidigt skede av utvecklings- och affärsutvecklingsprocessen för att bli exportörer på lång sikt. Utmaningarna för små och medelstora företag är ofta gemensamma oavsett bransch: tillgång till finansiering, kompetensförsörjning, förenklingsfrågor och digitalisering. En ökad internationalisering ger ökade exportmöjligheter samt företagssamverkan över gränser. Öppenhet mot omvärlden innebär för Malmö att öka samarbete och samverkan med andra städer nationellt och internationellt. Internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöer är en av de allra viktigaste konkurrensfaktorerna i den globala konkurrensen. För små och internationellt beroende länder som Sverige, blir behovet av att fokusera satsningarna på ett antal starka miljöer med internationell lyskraft avgörande för framtida tillväxt. På ett övergripande plan innebär globaliseringen ökad konkurrens om produktion, FoU och kompetens. Mer specifikt handlar den om att kunna skapa ett antal spjutspetsar som syns globalt, för att Malmös företag ska bli attraktiva för investeringar, inte minst inom FoU. Kreativa näringar Nya näringar som växer fram inom den kulturella och kreativa sektorn är viktiga för staden och bidrar till utvecklingen av tjänstesektorn. De omfattar näringar som har sitt ursprung i individuell kreativitet och talang, till exempel inom reklam, arkitektur, hantverk, design, mode, konst, dans, författande, film, video, mjukvara och musik. De kreativa och kulturella näringarna är viktiga för stadens utveckling på flera sätt, till exempel för kulturutveckling, arbetstillfällen, tillväxt, export, handel, turistintäkter, identitetsskapande, en god livsmiljö samt ökat upplevelseinnehåll i traditionella produkter. Därutöver finns konstnärliga högskolor (teater, konst och musik), Malmö högskola, serietecknarutbildningar, folkhögskolor etc. samt närhet till utbildningar i Köpenhamn, Lund mm. Besöksnäringen Besöksnäringen blir allt viktigare för sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige med en exportökning med 18 % under Besöksnäringen är också viktig för bilden av Sverige utomlands, för lokal och regional utveckling och attraktionskraft samt som stöd för övrigt näringsliv. För att öka konkurrenskraften i besöksnäringen och få fler besökare behövs ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer på olika 9

74 nivåer i samhället inom bland annat natur- och kulturmiljö, evenemang, kulturella verksamheter, värdskap, fysisk miljö och infrastruktur. Prioriterade områden För att bidra till att nå kommunens mål och möta samhällsutmaningarna har fem prioriterade insatsområden identifierats för näringslivsarbetet fram till Dessa har identifierats utifrån erfarenheter av genomfört näringslivsarbete, olika kunskaps- och analysunderlag samt i dialog med näringslivsaktörer och andra lokala och regionala aktörer. Respektive prioriterat område innehåller i sin tur förslag på åtgärder som ska vara vägledande i utveckling och genomförandet av näringslivsstrategin. Hållbarhetsdimensionerna ska vara en integrerad del av näringslivsarbetet och ligga till grund för alla prioriteringar. Hela Malmös attraktionskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas tillvara på ett sådant sätt att det bidrar till hållbar lokal tillväxt och utveckling. Det innebär bland annat att miljö-, jämställdhets- och integrationsperspektiven på ett tydligt sätt ska integreras i stadens näringslivsarbete. De fem områden som behöver prioriteras för att förbättra näringslivsklimatet i Malmö är Malmö i sin omvärld, Attraktiva miljöer och tillgänglighet, Innovation och företagande, Kompetensförsörjning, samt Kommunal service. 1. Malmö i sin omvärld Malmös strategiska geografiska läge ger goda möjligheter att ytterligare förstärka samverkan med närliggande städer, regioner och länder. Det är viktigt att Malmö stad även fortsättningsvis aktivt medverkar i och drar nytta av möjligheterna med europeiskt och internationellt samarbete. Den demografiska utvecklingen och den pågående regionförstoringen innebär att invånare, besökare och företag verkar i ett funktionellt storstadsområde som sträcker sig över kommungränserna. Stadens dynamik, utvecklingskraft och innovativa livsmiljöer attraherar ständigt nya invånare, besökare och företag. Genom strategiska gränsöverskridande samarbeten kan staden och lokala aktörer uppnå en kritisk massa och kompletterande kompetenser inom viktiga utvecklingsområden, såsom arbetsmarknad, forskning, utbildning och innovationsmiljöer. Globalisering och internationalisering Produktionen av varor och tjänster är idag tätare sammanlänkad i den internationella konkurrensen, vilket samtidigt innebär att den också har blivit alltmer fragmenterad och utspridd över världen. Det blir allt viktigare för näringslivet att dra nytta av globaliseringens möjligheter och därmed ökar även betydelsen av internationella samarbeten. När företagandet blir mer gränsöverskridande behöver även staden ha ett gränsöverskridande perspektiv. Malmö som stad behöver vara internationellt konkurrenskraftig för att kunna attrahera kompetens, företag och kapital. Konkurrenskraftiga städer står också 10

75 bättre rustade för att möta bland annat konjunktursvängningar och olika samhällsutmaningar. Därför är det viktigt att staden profilerar sig och gör Malmö attraktivt för utländska företag, investerare, forskare, studenter, arbetskraft och besökare. Malmö stads internationella arbete omfattar både den globala och den europeiska arenan. I ett globalt perspektiv har staden upparbetade relationer på den internationella arenan och ingår i internationella nätverk. På den europeiska arenan bedriver staden arbete genom EU-kontoret i Bryssel samt genom medverkan i olika europeiska samarbeten, organisationer och nätverk. Malmö stad ska bedriva ett aktivt internationellt samarbete för att öka förutsättningarna för ett diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv. Malmö stad ska främja gränsöverskridande erfarenhetsutbyte och lärande inom näringslivsutveckling och entreprenörskap. Malmö stad ska utveckla strategiskt samarbete över nationsgränser för att stärka stadens forsknings-, utbildnings- och innovationsmiljöer. Malmö stad ska arbeta aktivt för att erhålla externt finansiellt stöd till insatser för ökad konkurrenskraft och entreprenörskap samt ökad sysselsättning, bostadsbyggande och hållbar infrastruktur. Storstadsregionen Malmö Malmö stads regionala samverkansarenor utgörs bland annat av mellankommunala samarbeten med Köpenhamn och Lund, samverkansorganet MalmöLundregionen och regionala aktörer som till exempel Region Skåne, Greater Copenhagen and Skåne Committee och Kommunförbundet Skåne. Stadens nationella arbete inbegriper de andra storstäderna samt riksdagen, regeringen, departement och myndigheter samt andra organisationer. Det är av stor vikt att ta tillvara möjligheter till kritisk massa och föra samman kompletterande verksamheter och kunskap i en geografisk närhet. Genom strategiska partnerskap mellan bland annat aktörer på regional nivå, innovationsmiljöer och kluster kan samarbetet i närområdet också utvecklas mot att bli en plattform för förbättrad konkurrenskraft på tillväxtmarknader. Såväl spets som mångfald av branscher är styrkor som krävs för att kunna utveckla attraktiva miljöer och starka kluster som kan bli mer synliga och hävda sig i en globalt tilltagande konkurrens. Malmö stad ska förstärka och vitalisera samarbetet inom MalmöLund-regionen för att möjliggöra förbättrad matchning på arbetsmarknaden och för att utveckla samarbetet i etableringsfrågor och stärka innovationsmiljöerna genom att involvera näringsliv och lärosäten i samarbetet. Malmö stad ska stödja utvecklingen av European Spallation Source (ESS) och Max IV, samt främja näringslivets möjligheter av forskningsanläggningarna. 11

76 Malmö stad ska utveckla samarbetet inom Greater Copenhagen and Skåne Commitee och med Köpenhamns kommun kring gemensam marknadsföring för att locka etableringar, investeringar och talanger från internationella företag. Malmö stad ska arbeta aktivt med att undanröja gränshinder i Öresundsregionen samt med påverkansarbete för att få regeringarna i Sverige och Danmark att intensifiera detta arbete. 2. Attraktiva miljöer och tillgänglighet Möjligheten att erbjuda goda livs- och boendemiljöer är avgörande för att attrahera, behålla och utveckla såväl kompetenser som företag och kapital. Tillgång till bland annat utbildning, infrastruktur, arbetsmarknad, service, it, kultur och boende är viktiga förutsättningar för en attraktiv miljö där människor och företag kan verka och växa. Hur attraktiv boende- och levnadsmiljön är i en stad eller stadsdel påverkar var man bosätter sig. Bra infrastruktur i form av goda transportmöjligheter, god kollektivtrafik, god energiförsörjning och digital kommunikation är avgörande för en stads näringslivsattraktivitet. Infrastrukturen påverkar också besöksattraktiviteten. Tillgängligheten till Malmö hamn (CMP), Malmö Airport och Copenhagen International Airport har en avgörande betydelse för att attrahera nya företag till och stärka befintligt näringsliv i Malmö och regionen. Attraktiv livsmiljö En attraktiv urban miljö lockar talanger, företag och investeringar och är därför viktig för stadens konkurrenskraft. Tillgång till arbete, utbildning, samhällsservice och kultur- och fritidsaktiviteter utgör grundläggande förutsättningar för stadens tillväxt och attraktivitet. Med samhällsservice avses den service där kommunen ansvarar för att tillgodose medborgarnas behov, vilket inkluderar exempelvis förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, särskilda boenden för äldre, boenden enligt LSS samt anläggningar för fysisk eller kulturell aktivitet. En skola med hög kvalitet från förskola till gymnasium spelar en viktig roll för ett flyttbeslut både för den som byter bostadsort inom ett land eller flyttar över nationsgränserna. Även ett företags etableringsbeslut påverkas av utbildningsmöjligheter för de anställdas barn och sysselsättning till eventuella partners. Kultur och hela den kulturella och kreativa sektorn har betydelse för att skapa attraktiva samhällen. Ett rikt kulturutbud bidrar till att folk lockas till och vill besöka städer och platser. Aktiviteter inom kultur och fritid som t ex arrangeras av idéburna organisationer och idrottsföreningar, bidrar till social sammanhållning och är betydelsefullt för att livsmiljön och bostadsorten ska upplevas som attraktiv. Tillgången till idrottsanläggningar har också stor betydelse. För att stärka attraktionskraften och öka malmöbornas livskvalitet är arbetet med attraktiva livsmiljöer, jämställdhet och mångfald viktigt. Det krävs ett 12

77 medvetet arbete med öppenhet för att stimulera förmågan till nytänkande och kreativitet. Malmö ska präglas av öppenhet och mångfald som gör det attraktivt för individer från hela världen att arbeta här. Malmö stad ska arbeta aktivt och sammanhållande så att människor vill leva och verka i samt besöka Malmö. Malmö stad ska arbeta aktivt för att det i Malmö ska finnas ett attraktivt utbud av grund- och gymnasieskolor, även internationellt, vuxenutbildning samt högskoleutbildningar. Malmö stad ska skapa förutsättningar för att det ska finnas en god IT-infrastruktur i Malmö för såväl näringsliv, besökare och invånare. Malmö stad ska utveckla samverkan med näringslivet för att förbättra det brottsförebyggande arbetet generellt och särskilt runt allmänna platser samt avseende den organiserade brottsligheten. Ett hållbart och effektivt transportsystem Det är viktigt att Malmös roll som tillväxtmotor för näringsliv och arbetstillfällen, som attraktivt centrum för handel, service och kultur och som attraktiv boendemiljö förstärks genom en effektiv och hållbar infrastruktur. En långsiktigt hållbar transportförsörjning är en förutsättning för näringslivets konkurrenskraft och investeringsvilja. Ett långsiktigt hållbart transportsystem ska vara samhällsekonomiskt effektivt, bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen samt vara tillförlitligt, tryggt och säkert för alla medborgare och för näringslivets transporter. En god tillgänglighet med olika trafikslag inom, till och från Malmö bidrar till att stimulera arbetsmarknadsregionen och är gynnsamt för såväl malmöbor som inpendlare, näringslivet och besöksnäringen i staden. Infrastruktur knyter ihop staden och är en central förutsättning för en växande ekonomi, ökad befolkning, förbättrade möjligheter till pendling, besök och ökad sysselsättning. För att uppnå ett långsiktigt hållbart transportsystem är det nödvändigt med en ökad användning av kollektiva färdmedel tillsammans med bättre förutsättningar för förflyttningar till fots och med cykel. För att Malmö ska kunna växa hållbart måste det ske satsningar på alternativ till ökad framkomlighet för biltrafiken, dvs. med ökad tillgänglighet och framkomlighet för cykel-, gång- och kollektivtrafik. En hållbar godstrafik bidrar till att möjliggöra en mer tät, grön, nära och funktionsblandad stad och bidra till ett mer attraktivt Malmö. Samordnad varudistribution och samlastning är ett sätt att effektivisera godstrafiken vilket leder till minskade körsträckor för tung trafik i staden. Attraktiviteten för centrum ökar om antalet stora fordon på affärsgatorna minimeras. På samma sätt som kommunens egna varuflöden kan samlastas skulle också varuflöden till näringslivet i staden kunna samlastas. 13

78 Malmö stad ska verka för att den kollektivtrafik som försörjer Malmö ska vara av hög kvalitet och att trafiklösningen är dimensionerad efter behov. Malmö stad ska arbeta aktivt för en fungerande mobilitet genom att identifiera och överbrygga fysiska och upplevda barriärer i Malmö. Malmö stad ska särskilt beakta näringslivets behov vid planering och utveckling av infrastruktur. Malmö stad ska arbeta för en hållbar godstrafik i samverkan med näringslivet. Malmö stad ska genomföra projekt för förbättrad lastning/lossning, avfallshantering samt cykellogistik i centrum. Fysisk planering och utveckling samt boende Hur den fysiska miljön utformas har stor betydelse för såväl näringslivets utveckling och konkurrenskraft som för utvecklingen av attraktiva livs- och boendemiljöer. Bostadsförsörjning och tillgång till attraktiva och ändamålsenliga bostäder är en angelägen fråga för staden. Med växande funktionella regioner och förbättrad tillgänglighet ökar dessutom behovet av ett regionalt och regionöverskridande perspektiv i den fysiska planeringen och i planeringen av bostadsförsörjningen. Att skapa goda förutsättningar för näringslivet handlar bland annat om att tillgången till mark, lokaler och bostäder fungerar liksom att hanteringen av planärenden och bygglov är effektiv. Malmö stad ska ha en aktiv markpolitik som är tydligt kopplad till näringslivets etableringsförutsättningar. Det är väsentligt att Malmö kontinuerligt kan tillgodose lokal- och markbehov för företag, såväl för små och medelstora företag som för internationella storföretag som önskar etablera sig i Malmö eller utöka sin verksamhet. Det är angeläget att ett varierat utbud av lokaliseringsmöjligheter kan erbjudas, så att företag kan hitta rätt plats för sin verksamhet. Malmö stad ska ha en väl fungerande intern etableringsprocess och mottagningsservice. Ett viktigt inslag är en dialog med näringslivet såväl för att förmedla stadens långsiktiga visioner som för att lösa konkreta frågor i samband med etableringar och företagslokaliseringar. Malmö stad ska verka för att stadsplaneringen skapar goda urbana lokaliseringsförutsättningar genom att skapa kommersiella förutsättningar i bottenvåningar; att nyttja stationslägen, dess kommersiella hävstång och attraktivitet ur ett etableringsperspektiv; samt planera för fastigheter med blandad funktion och verksamhet. Fördjupad lokal kunskap är centralt för att få till ett framgångsrikt, lokalt näringslivsutvecklande arbete. Samarbete med fastighetsägarna är väldigt viktigt. Det är även viktigt att profilera områden i staden som inte är utpekade som utbyggnads/exploateringsområden. 14

79 Malmö stad ska sträva efter att ha god tillgång till mark, lokaler och bostäder. Malmö stad ska ha en god planberedskap och en process för markhantering som är transparent och effektiv. Malmö stad ska på ett ekonomiskt, rationellt och miljömedvetet sätt förädla och iordningställa kommunens mark för verksamheter. Malmö stad ska tillgodose ett varierat utbud av etableringsmöjligheter för nya arbetsplatser. Det innebär dels att i blandad stadsbebyggelse möjliggöra för attraktiva lägen för stora och små kontorsetableringar, handel och samhällsservice. Malmö stad ska främja en positiv näringslivsutveckling i samtliga områden i staden. Det innebär att staden även ska marknadsföra nya, lokala områden som etableringsplatser. 3. Innovation och företagande Innovations-, företags- och entreprenörskapsklimatet har en avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft. Universitet och högskolor har en viktig roll för utvecklingen av innovationer och ett stärkt samarbete mellan lärosäten, företag och det omgivande samhället är viktigt för att möta den ökande internationella konkurrensen. Av stor betydelse är även att bedriva ett strategiskt arbete för att ta vara den kunskap och entreprenöriella potential som finns hos utrikes födda. Näringslivets innovations- och konkurrenskraft Innovationer är viktiga för att stärka städers förnyelseförmåga och näringslivets konkurrenskraft. Forskning, utveckling och innovation är centrala delar för att skapa tillväxt. För att kunna dra nytta av globaliseringens fördelar ställs krav på ekonomins förmåga till ständig anpassning till nya förutsättningar. Ett innovativt och dynamiskt näringsliv med god anpassningsförmåga är centralt för tillväxt och sysselsättning. Begreppet innovation har breddats från att tidigare omfattat tekniska produkter och processer till att nu även inbegripa tjänster, upplevelser, organisationssätt, marknadsföring och hur man tar sig an sociala utmaningar tillsammans. Innovationssystem består av aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende av varandra i innovationsprocessen. Aktörerna kan bestå av näringsliv, universitet/högskolor, offentlig och ideell sektor som är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk. Att stärka de innovativa miljöerna och främja samverkan inom och mellan innovationssystemen är viktigt för samhällets innovationskraft, näringslivets konkurrenskraft och en hållbar tillväxt i staden. Det är nödvändigt att förutsättningarna för innovation ständigt utvecklas och förbättras, speciellt att öka 15

80 förståelsen för vilka förutsättningar och drivkrafter som driver innovation och förnyelse. För att främja de innovationer som sker löpande i små och medelstora företag är det betydelsefullt att dessa företag kan få stöd i form av t ex nätverk, kompetens, kapital, varu- och tjänsteutveckling utifrån deras unika behov, samt ges möjlighet att använda staden som testbed arena. Här spelar bland annat innovationskontor, forskningsparker och inkubatorsverksamhet en viktig roll för att stimulera framväxten av nya och kunskapsintensiva tillväxtföretag. Malmö stad ska främja innovativa miljöer, entreprenörskap, en mer entreprenöriell miljö samt skapa förutsättningar för fler och växande företag. Malmö stad ska tillgängliggöra och optimera användningen av testoch demonstrationsanläggningar i staden. Malmö stad ska skapa mötesplatser som kan bli attraktiva noder i globala kunskaps- och innovationsnätverk och plattformar. Malmö stad ska utveckla en innovationsarena med kopplingar mellan små och medelstora företags innovationsbehov och högskolans utbildningar, samt mellan studenter och små och medelstora företag. Malmö stad ska ta fram en innovationsstrategi för att bidra till att vidareutveckla forsknings- och innovationssystem samt stärka samarbetet mellan högskola/universitet, forskning, företag, samhälle och den ideella sektorn. Företagande och entreprenörskap Jobbskapandet i ekonomin är allt mer beroende av tillväxt i små och medelstora företag. Malmö behöver ett näringsklimat där många människor, oavsett ålder, kön eller bakgrund, ser möjligheter, satsar och har tillgång till de resurser och stöd de kan behöva i kritiska utvecklingsskeden. Förmågan att förenkla för företagen, att attrahera, behålla och utveckla kompetens, skapa tillgång till kapital och att ta tillvara på nationella och internationella kontakter är av central betydelse för utvecklingskraften i staden. Ett effektivt främjandesystem på lika villkor förutsätter hög kompetens och lärande i berörda organisationer, för att kunna möta behoven även från nya branscher, nya affärsmodeller och olika grupper. Det kan till exempel finnas behov av ökad kunskap om social ekonomi, digitaliserade tjänster och digitalt baserade företag, cirkulära affärsmodeller och kunskap om nya näringars förutsättningar och potential för att anpassa program och kommunikationsinsatser. För att nå ökat genomslag av insatserna är det viktigt att utgå från lokala förutsättningar, att samverka tvärsektoriellt och att kombinera entreprenörskapsoch innovationsåtgärder. 16

81 Kontakter och nätverkande är centralt för att starta nya företag, utveckla företag och för entreprenöriella processer. Enskilda entreprenörer och innovatörer är ofta starkt kopplade till de miljöer de bor och lever i. Samtidigt blir både globala nätverk samt lokala och regionala samarbeten allt viktigare för entreprenörskap och för att öka spridningen av innovationer. Många utlandsfödda malmöbor har sina rötter i två kulturer och behärskar både språk och kulturella/sociala koder och har tillgång till nätverk, som ger många fördelar i utrikeshandel. Viktigt för företag är att de erbjuds stöd i sin internationalisering eller exportsatsning. Regeringens inrättning av regionala exportcentra, varav ett i Malmö, ska underlätta för företagen att få stöd till affärsutveckling och internationalisering. Små och medelstora företag som behöver hjälp med exportsatsningar ska kunna kontakta en exportrådgivare vid det regionala exportcentrat. Malmö stad ska ge god service till befintliga företag, nya företag och personer som vill starta företag. Malmö stad ska tillsammans med näringslivet arbeta för att stimulera nyföretagande och entreprenörskap. Malmö stad ska ta initiativ till och stödja mentorprogram mellan företagare och entreprenörer. Malmö stad ska arbeta strategiskt och systematiskt för att attrahera fler investeringar och etableringar till Malmö. Malmö stad ska vara en aktiv partner i exportfrämjande arbete och vid etableringen och driften av ett regionalt exportcentrum i Malmö. Kulturella och kreativa näringar Kulturella och kreativa näringar innefattar områdena arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism samt upplevelsebaserat lärande. De kulturella och kreativa näringarna är en sektor som växer sig allt starkare i Malmö. Film, design och spelindustrin är branscher som är under stark utveckling och som har potential att bidra med såväl arbetstillfällen som till stadens attraktivitet. Malmö har en mycket stark position gällande de kulturella och kreativa näringarna eftersom flertalet av regionens ledande aktörer och bolag inom näringarna verkar i Malmö. De kulturella och kreativa näringarna skiljer sig från andra för samhällsekonomin viktiga näringar, genom sin fragmentering i många små branscher och småskalighet i företagandet. Potentialen och tilltron till de kulturella och kreativa näringarnas möjligheter gör det viktigt att synliggöra och befästa positionen för kulturella och kreativa näringar i Malmö. 17

82 Malmö stad ska ta tillvara på kreativa företag/idéer och skapa mötesplatser, kartlägga utbildningar och göra analyser av hur man på bästa sätt vidareutvecklar respektive område. Malmö stads arbete med kulturella och kreativa näringar ska främja och utveckla samarbeten, ta plats i nationella och internationella nätverk och projekt. Malmö stad ska utveckla och fördjupa branschkunskapen om kulturella och kreativa näringar genom att erbjuda kunskapsplattformar. Malmö stad ska främja och utveckla nätverk, mötesplatser och miljöer för kulturella och kreativa näringar samt stärka samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan inkubationsmiljöer för kulturella och kreativa näringar. Malmö stad ska arbeta aktivt för att synliggöra Malmös attraktivitet som etableringsort för internationella aktörer inom de kreativa näringarna. Malmö stad ska främja utbildningar inom området kulturella och kreativa näringar Besöksnäring Malmö fortsätter att växa som besöksdestination. Samtidigt ökar konkurrensen om besökarna och det har aldrig varit så viktigt att samverka för att stärka Malmös attraktivitet som nu. Alla möten, konferenser, kongresser, evenemang och den mångfald av aktiviteter som äger rum på Malmös många scener, klubbar, restauranger och arenor året runt gör Malmö till en attraktiv stad att uppleva och skapar tillväxt och sysselsättning. Den totala turistomsättningen i Malmö beräknas uppgå till ca 6,2 miljader och antalet årsverken inom turismen i Malmö till ca Malmö har klara konkurrensfördelar genom ett fördelaktigt geografiskt läge och ett dynamiskt närområde. Tillgängligheten och det geografiska läget är några av huvudanledningarna till att Malmö växer som mötesstad och besöksstad. Flygförbindelser, tågtrafik, färjetrafik, busstransporter osv. måste fungera och stimuleras och arbetet med tillgänglighetsfrågor sak ha en hög prioritet i destinationsutvecklingsarbetet. Malmö ska fortsätta att utvecklas och stärkas som regional handels- och besöksort. Ett attraktivt city, handelsplatserna i staden, kongress- och mässfaciliteter, evenemang och nöjen bidrar till detta. En bra regional samverkan som stärker den totala konkurrensförmågen förutsätter att destinationerna aktivt söker varandra för samarbeten och inkluderar varandra i vars och ens erbjudanden och marknadskommunikation. Malmö stad ska säkerställa att besöksnäringen kan utvecklas utifrån hållbara perspektiv. 18

83 Malmö stad ska utveckla Malmös roll som nav för besök i kringdestinationer. Malmö stad ska göra en målmedveten satsning för att öka antalet evenemang, möten, kongresser och konferenser. Malmö stad ska arbeta aktivt tillsammans med besöksnäringen för att ha en hög klass och hållbara anläggningar och deras kringtjänster. Malmö stad ska främja och stötta etablering av nya besöksmål/reseanläggningar. Miljödriven näringslivsutveckling Malmö stad har högt uppsatta miljömål och ambitionerna för en hållbar stadsutveckling kan ge synergier för näringslivet. Malmö stad ska aktivt verka för en miljödriven näringslivsutveckling. Staden ska stimulera miljö- och energiteknikområdet, dels för att företagare generellt har stora investerings- och utvecklingskostnader, vilket gör behovet av offentligt stöd stort, dels mot bakgrund av att de färdiga produkterna, de tekniska innovationerna, ofta nyttjas i system som tillhandahålls och ägs av offentligt drivna och ägda organisationer och bolag. Ny och miljövänlig teknik efterfrågas i allt högre grad, till exempel när energioch transportsystem ska ställas om för att möta miljö- och klimatutmaningarna. Genom att erbjuda utvalda delar av stadens miljöer för att testa nya innovationer och tillhandahålla den tekniska kompetens som finns är staden en viktig resurs då miljö- och energitekniken ska erövra nya marknader. Miljödriven näringslivsutveckling har potential i alla branscher och kan bidra till ökat företagande, exportmöjligheter och sysselsättning i stadsregionen. Det är därför viktigt att främja utvecklingen av små och medelstora företag som vill utveckla ett mer hållbart företagande. Forsknings- och utvecklingsinsatser vars resultat bidrar till att utveckla och tillämpa nya miljöanpassade lösningar för hållbar produktion och konsumtion är viktiga. För att ta tillvara forskning och utveckling samt främja kunskapsuppbyggnad, nya hållbara affärsmöjligheter och innovationer är det betydelsefullt att främja samverkansprojekt mellan staden, näringslivet, universitet och högskolor, forskningsinstitut och forskningsparker. Malmö ska stärka befintliga cleantech-företag och attrahera nya företagsetableringar. Malmö stad ska ge möjligheter att testa innovativ miljöteknik genom att erbjuda testbed. Malmö stad ska vara pådrivande i arbetet med industriell symbios och verka som facilitator. 19

84 Malmö stad ska stimulera lokala satsningar på kunskaps- och teknikutveckling samt produktion av vindkraft, solel och andra förnybara energislag så att arbetstillfällen kan skapas. Malmö stad ska arrangera internationella kongresser om klimat, energi och miljö tillsammans med näringslivet och andra relevanta aktörer. 4. Kompetensförsörjning och matchning En väl fungerande kompetensförsörjning, som bland annat innebär en god matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, ger möjlighet att möta de utmaningar som följer av den demografiska utvecklingen och urbaniseringen. Tillgång till arbetskraft med relevant kompetens är en förutsättning för att näringslivet i Malmö ska fortsätta att utvecklas. Brist på personer med rätt yrkeserfarenhet, rätt utbildning, och/eller arbetslivserfarenhet är de tre viktigaste orsakerna till att företagen har svårt att rekrytera. En fungerande kompetensförsörjning är en långsiktig grund för att säkra välfärden och för att utveckla en bättre social sammanhållning. Förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning skapas om utbildnings-och arbetsmarknadssystemets olika delar samverkar med varandra och med det omgivande samhället, särskilt med näringslivet. Matchning på arbetsmarknaden Efterfrågan på arbetsmarknaden påverkas av befolkningsutvecklingen. När det gäller de demografidrivna branscherna barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, hälso- och sjukvård och äldreomsorg är utvecklingen direkt kopplad till befolkningsutvecklingen. Andra viktiga faktorer för efterfrågeutvecklingen är antaganden om den ekonomiska utvecklingen, eventuella kompetensförskjutningar inom olika branscher samt antaganden om förändrade utbildningskrav inom olika yrken. Tillgångsutvecklingen påverkas främst av det beräknade antalet som examineras, som flyttar in och ut ur Malmö, som arbetspendlar in och ut ur staden, som vidareutbildar sig och som går i pension. Trots att sysselsättningen i Malmö har ökat under de senaste fyra åren, i linje med den ökning som har skett i riket och i de andra storstäderna, är arbetslösheten fortsatt jämförelsevis hög. Malmö har en relativt hög andel arbetssökande med en svag förankring på arbetsmarknaden. Trots en ökad efterfrågan på arbetskraft står många, särskilt unga, utanför arbetsmarknaden. Tre av tio av Malmös arbetslösa har högst förgymnasial utbildning, medan de flesta arbetstillfällen finns inom olika bristyrken som kräver erfarenhet och/eller utbilning. Givet de demografiska förändringarna, prognosticerat behov av kompetens och hög invandring, kommer det inte att räcka att enbart beakta utbudet av befintlig arbetskraft. För Malmö är det centralt att jobba med ett strukturerat synliggörande och tillvaratagande av kompetens hos utrikes födda och andra grupper som idag inte tas tillvara på arbetsmarknaden. Det behövs också ett strategiskt arbete kring inflyttning och invandring, boende och skola samt mot- 20

85 tagande av enskilda personer och familjer. Ett långsiktigt strategiskt arbete för kompetensförsörjning måste även inkludera planer för förbättrad dags- och veckopendling och därmed bidra till hållbar regionförstoring och regionintegrering. För att finna lösningar på matchningsfrågan krävs ett intensifierat samarbete mellan näringslivet, utbildningsväsendet och de kommunala arbetsmarknadsinsatserna utifrån de behov (nu och i framtiden) som finns i näringslivet i termer av arbetskraft. Validering Validering handlar om att synliggöra, erkänna, värdera och dokumentera människors tidigare kunskaper och kompetenser oavsett hur dessa har förvärvats. Validering kan ge behörighet till utbildning och bidrar till effektivare utbildningsinsatser, ökad anställningsbarhet och snabbare arbetsmarknadsetablering samt en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Detta i sin tur stödjer kompetensförsörjningen i arbets- och näringslivet. Valideringsinsatser är därmed viktiga sett ur både utbildnings-, arbetsmarknads- och näringslivspolitiska perspektiv. Valideringen är värdefull för såväl den enskilde som för samhället. Malmö stad ska ha en nära och kontinuerlig dialog med näringslivet för att tidigt fånga upp kommande kompetensbehov. Malmö stad ska aktivt arbeta för att förbättra valideringssystemet. Malmö stad som arbetsgivare ska verka som föredöme för att alla människors kompetenser, kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara. Malmö stad ska utveckla den öresundsregionala samverkan för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden inom Öresundsregionen. Utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande För att öka arbetskraftsutbudet är det avgörande att inkludera de grupper som idag står utanför arbetsmarknaden, inte minst de människor som har svårt att varaktigt etablera sig på arbetsmarknaden. I denna grupp återfinns exempelvis unga kvinnor och män som saknar en fullföljd gymnasieutbildning, nyanlända och anhöriginvandrare samt personer med olika former av funktionsnedsättningar. Många i dessa grupper behöver få möjlighet att snabbare komplettera och validera sin utbildning och sina yrkeskunskaper. Även en fungerande studie- och yrkesvägledning är viktig eftersom den bidrar till minskade avhopp och förbättrar matchningen genom bättre kunskap om vilka val som ger störst chans på arbetsmarknaden. I allt högre grad är även den kommunala vuxenutbildningen och folkbildningen av betydelse för att ge utrikes födda en möjlighet till utbildning som leder till arbete och tillräckliga kunskaper i svenska språket för att kunna delta i samhällslivet. Språkutbildningen är nyckeln för att individer som invandrat till Sverige ska kunna använda sin fulla kompetens på den svenska arbetsmarknaden. Det finns en stor förbättringspotential i språkutbildningen för dessa grupper. Ett strategiskt arbete för att bättre ta tillvara 21

86 befintlig arbetskraft är att skapa fungerande strukturer för utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande. Utbildningens infrastruktur i form av utbildningsinstitutioner, fysiska eller digitala, där människor kan få tillgång till utbildning, är central. Samråd och nära dialog mellan näringsliv, utbildningsanordnare, myndigheter och organisationer har stor betydelse för kompetensförsörjningen. Det ger ökad kunskap och översikt, samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, och ökad kunskap om utbud och efterfrågan av olika utbildningar. Malmö stad ska, i samverkan med relevanta aktörer, ta fram en strategi för vuxnas lärande som underlättar etableringen på arbetsmarknaden. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna och lärarna inom Sfi ska stärkas och utvecklas. Malmö stad ska aktivt arbeta för att genomföra fler utbildningsalternativ där språkutbildningen inom Sfi skräddarsys för att uppnå en viss yrkeskompetens. Malmö stads studie- och yrkesvägledning ska ha ett aktivt, kontinuerligt och väl fungerande samarbete med näringslivet, arbetsförmedlingen samt andra relevanta aktörer. Samverkan skola, akademi och näringsliv Samverkan mellan utbildningsväsendet och näringslivet är viktigt, inte minst utifrån ett ungdomsperspektiv där det tidiga mötet med företag har visat sig vara centralt för etableringen på arbetsmarknaden. Tidig kontakt gör att eleverna kan få insikt och inspiration inför vad som väntar efter skoltiden. En bra kontakt med näringslivet innebär att eleverna kan få kunskap om de lokala företagen, olika yrkesroller och tydliga kopplingar mellan det de läser i skolan och olika yrken och samhällsfrågor. Företagen kan bidra till inspiration till eleverna och göra att undervisningen känns kopplad till verkligheten. Det kan också stimulera till eget företagande. Samverkan mellan skola och näringsliv ska helst vara en integrerad del av det ordinarie arbetet. I grundskolan kan det handla om att inspirera eleverna och öka kännedomen om olika yrken eller att stärka elevernas beslutsunderlag inför gymnasievalet. Exempel på samverkansformer i grundskolan är prao, studiebesök, gästföreläsningar och fadderföretag. I gymnasieskolans yrkesprogram handlar det framför allt om arbetsplatsförlagt lärande, APL, och att göra eleven anställningsbar efter gymnasieskolan. Med APL och praktik av hög kvalitet och relevans ökar chanserna för eleverna på gymnasiets yrkesprogram att få ett jobb efter examen. Väl fungerande lokala programråd kan vara en avgörande förutsättning för att yrkesutbildningen inom gymnasieskolan ska kunna fun- 22

87 gera och utvecklas. De lokala programråden bör bidra till en organiserad och nära samverkan mellan skola och arbetsliv. Malmö stad, i samverkan mellan skola och näringsliv, ska ta fram ett konkret åtgärdsprogram för att öka samverkan mellan olika nivåer i utbildningssystemet och näringslivet. Malmö stad ska uppmuntra företagen att erbjuda praktikplatser, informera om sin bransch samt engagera sig i undervisning och olika forum. Malmö stad ska stärka programråden på gymnasiets yrkesprogram för att matcha utbildning med näringslivets behov. 5. Kommunal service En viktig del för att främja ett positivt företagsklimat är arbetet med att göra det enkelt att starta och driva företag, vilket syftar till god service och ändamålsenliga regler. Företagen är beroende av kvaliteten i kommunala verksamheter, av den vardagsnära företagsservicen, av upphandlingsförmågan mm. Ett prioriterat område är att förenkla för företag och utgå från företagens behov. En majoritet av alla företag har regelbundna kontakter med Malmö stad i samband med tillämpning av regler. Det är därför angeläget att förenklingsarbetet får ökat genomslag här. Viktiga beståndsdelar är att minska vänte- och handläggningstider, liksom att förbättra service och bemötande. Behovet av rådgivning i frågor om konsumtionsrätt, starta eget och e-handel har ökat. Det är även viktigt att information och rådgivning är tillgängligt för utrikes födda. Malmö stads samtliga nämnder och bolag ska systematiskt och kontinuerligt eftersträva att identifiera och undanröja eventuella hinder för företagande i Malmö. Kommunikation, dialog och service En väl fungerande dialog och samarbete med företag, organisationer och samarbetspartners bidrar till en aktiv och långsiktig näringslivsutveckling. I dialog med företagarna ökar staden sin kunskap om näringslivets behov och utmaningar som påverkar hur staden prioriterar sitt arbete. Malmö stads förvaltningar och tjänstepersoner ska vara lättillgängliga, erbjuda dialog och god service. Malmö stad ska stimulera till dialog och vidareutveckla existerande mötesplatser med näringslivet. Malmö stads kommunikation ska vara anpassad efter företagarnas behov. 23

88 Malmö stad ska erbjuda e-tjänster (digitala tjänster) som underlättar vardagen för företagarna. Tillstånd, tillsyn och avgifter tillämpning av lagar och regler En god service i kommunens myndighetsutövning gör det enklare för företag att uppfylla regelverkens krav. Företagen sparar såväl tid som kostnader. En god service ökar även förtroendet för kommunen och förbättrar det lokala företagsklimatet. Det handlar om frågor om bemötande, effektivitet, kompetens, information, tillgänglighet och rättssäkerhet i kommunens myndighetsutövning. Om myndighetsutövningen (vid bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd) upplevs som rättvis och effektiv av företagarna samtidigt som det finns en ömsesidig respekt för varandras roller etableras ett förtroende mellan företagare och tjänstepersoner. Detta förtroende utgör en grundsten för det lokala företagsklimatet. Malmö stad ska erbjuda enkel, snabb och kundfokuserad myndighetsutövning som möter företagens behov genom att kontinuerligt utveckla och förstärka bemötande, tillgänglighet och kompetens inom de viktigaste myndighetsområdena; erbjuda en förutsägbar, transparent och samordnad ärendeprocess samt erbjuda lättillgänglig och tydlig webbaserad tillstånds- och etableringsguidning. Kortade handläggningstider, tillgänglighet, förbättrad service, bemötande och ett mer vägledande förhållningssätt är framgångsfaktorer i mötet med näringslivet. Ett bra verktyg för att stärka servicen är att införa tjänstegarantier. Tjänstegarantin är ett löfte och en försäkran om att ett ärende ska behandlas inom en viss tid. Malmö stad ska sträva efter att samordna tillsynen av miljöfarlig verksamhet med exempelvis livsmedelskontroller och tillsyn på energiområdet. Att samordna kontrollerna, till exempel att genomföra livsmedelskontroll samtidigt som man kontrollerar serveringstillstånd, läkemedel och tobak innebär tidsmässiga och kostnadsmässiga besparingar för både företag och kommun. Malmö stads hemsida ska innehålla tydlig information om vilka krav som gäller för anmälan och tillsyn. Det ska också finnas kontaktuppgifter till handläggare och information om när de är tillgängliga samt andra relevanta upplysningar, vägledning och råd. Malmö stad ska utveckla arbetet med företagslotsen i syfte att förenkla processen för tillståndsärenden. Malmö stads ska införa tjänstegarantier för att snabba på processerna och stärka servicen. Malmö stad ska göra en översyn av inspektions- och tillståndsfunktioner inom kommunen i syfte att bättre samordna dessa. Malmö stad ska använda digitala verktyg som underlättar och förkortar handläggningsprocesser. 24

89 Malmö stad ska göra information om regler, krav, avgifter och kontaktpersoner lättillgänglig och tydlig via kommunens hemsida samt ge företagen möjlighet att följa ärendet på nätet. Upphandling Ett verktyg som påverkar företagsklimatet är upphandlingar av skattefinansierade varor och tjänster. Den offentliga upphandlingen betyder mycket för både den offentliga verksamheten och de privata företagen. Offentlig sektor och näringsliv kan i samverkan bidra till att utveckla varandra. Malmö stad ska ställa krav på miljöhänsyn och sociala hänsyn vid upphandlingar inom olika områden. Malmö stad ska samverka med näringslivet och organisationer i syfte att stärka upphandlingskompetensen avseende marknaden och värna konkurrensen. För att stimulera marknaden och få in fler anbud är det viktigt att se över upphandlingarna så att även mindre företag har möjlighet att delta i upphandlingarna. Malmö stad ska ligga i framkant när gäller att göra upphandlingar som ställer krav på bra arbetsvillkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för arbetslösa. Malmö stad ska verka för att anpassa kommunens upphandlingar så att även små och medelstora aktörer kan delta då så är lämpligt. Malmö stad ska utforma avtalsvolymerna på ett sådant sätt att små och medelstora företag kan konkurrera även i stadens gemensamma och centrala upphandlingar. Samverkan och samarbete en förutsättning för att genomföra strategin Näringslivsstrategin är kommunövergripande och ska vara grunden för näringslivsarbetet i samtliga nämnder, styrelser och förvaltningar inom Malmö stad. Strategin genomförs genom att kommunens nämnder och bolag tar ett aktivt ansvar för att prioritera och genomföra insatserna inom ramen för den ordinarie verksamheten. Det är också viktigt att samtliga nämnder förankrar och sprider kunskap om näringslivsstrategin på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Näringslivsarbetet ska präglas av långsiktighet och framförhållning. Genomförandet behöver samtidigt vara resultatinriktat. Det ställer krav på ett starkt ledarskap med ansvar för att strategiskt leda och samordna arbetet. Samverkan, samsyn och samhandling kring gemensamma prioriteringar är viktigt för att nå framgång. Samordning, effektiva arbetsformer, en kontinuerlig uppföljning och utvärdering i en lärande process behövs för att nå framgångar. Malmö stads näringslivsstrategi ska följas av en konkret handlingsplan med mål och effekter som bygger på strategins huvudlinjer för att nå de övergripande målen. En sådan konkretisering kräver kommunövergripande, och i vissa fall, extern sam- 25

90 verkan för att med den som äger frågan genomföra aktiviteter samt följa upp och utvärdera dessa. I handlingsplanen bör roller och ansvar för det fortsatta arbetet tydliggöras. Malmö stad ska hålla en hög standard i näringslivsarbetet bland annat genom kompetent personal och effektiv organisation. Det är viktigt att bedriva ett kommuninternt arbete för att öka samsynen på näringslivsutveckling inom Malmö stad, och för att skapa förutsättningar för ett enhetligt och gott bemötande av näringslivet. Alla Malmö stads medarbetare som möter företagare i olika sammanhang ska samlas kring ett gemensamt förhållningssätt till näringslivet. Det är också viktigt att initiera mer kollegialt lärande mellan olika förvaltningar samt sprida kunskapen om goda exempel. Här spelar den interna kommunikationen en stor roll. Viktiga framgångsfaktorer för att lyckas med näringslivsarbetet är att Malmö stads nämnder samverkar, arbetar gränsöverskridande samt skapar relationer baserade på dialog, öppenhet, tillit och förtroende. Arbetet involverar alla förvaltningar och bör koordineras av stadskontoret. Fördjupad lokal kunskap är centralt för att få till ett framgångsrikt, näringslivsutvecklande arbete. För att arbeta framgångsrikt fordras också ett gränsöverskridande arbete med aktörer utanför kommunens organisation som till exempel företag och företagsgrupper, idéburna sektorn, utbildningsinstitutioner, regionala aktörer och statliga myndigheter. Uppföljning Malmö stads genomförande av näringslivsstrategin följs upp genom kommunens styrgrupp för arbete och näringsliv, med stöd från stadskontoret samt andra relevanta förvaltningar. Uppföljning av nämndernas insatser till strategins effektmål samlas in och bereds genom ordinarie ärendeprocess inom Malmö stad. Uppföljning av arbetet sker genom de indikatorer/rapporteringspunkter som anges till varje åtagande i den årliga handlingsplanen. Indikatorer/rapporteringspunkter utgör grunden för bedömning och vidareutveckling av arbetet. Näringslivsstrategin följs upp vid ny mandatperiod, då även en värdering görs ifall det är behov av revidering. 26

91 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2016/318 Kommunstyrelsen Öresundsvattensamarbetet - Gemensam skrivelse om skydd av Öresund Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen har inget att erinra mot att Öresundsvattensamarbetet stödjer Gemensamt uttalande om att skydda Öresund/Faelles erklaering om beskyttelse af Øresund genom upplåtelse av organisationens logotyp. Ärendebeskrivning Öresundsvattensamarbetet har till respektive samarbetsmedlem inkommit med förfrågan om att tillsammans med ett antal NGO:s (icke-statliga organisationer) gemensamt tillskriva och inbjuda det svenska och danska miljöministeriet till att utreda möjligheterna till ett långsiktigt hållbart skydd av Öresunds unika natur. Ett stöd för det gemensamma uttalandet från respektive medlem i Öresundsvattensamarbetet och i förlängningen Öresundsvattensamarbetet gentemot de frågeställande NGO:erna betyder i praktiken endast att Öresundsvattensamarbetets logotyp införlivas i det gemensamma uttalandet. Beslutsunderlag PM-Öresundsvattensamarbetet Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Fredric Palm Strategisk planeringschef Beslutet ska skickas till För kännedom Öresundsvattensamarbetet För verkställighet Kommunstyrelsen Patrik Lund Patrik.Lund@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

92 PM: Öresundsvattensamarbetet 1(4) Öresundsvattensamarbetet och skrivelsen avseende skydd av Öresund Med anledning av Öresundsvattensamarbetets förfrågan till organisationsmedlemmarna om att tillsammans med ett antal NGO:s (icke-statliga organisationer) gemensamt tillskriva och inbjuda det svenska och danska miljöministeriet till att utreda möjligheterna till ett långsiktigt hållbart skydd av Öresunds unika natur anser vi att det finns skäl att närmare utreda Öresundsvattensamarbetets förfrågan och ett eventuellt ställningstagande från Kävlinge kommun. Bakgrund Öresundsvattensamarbetet Historik: Redan under mellankrigsåren påbörjades på såväl dansk som svensk sida undersökningar av föroreningssituationen i Öresund. Ett mer formellt samarbete om frågan blev verklighet 1960 då Danmarks fiskeriministerium och Sveriges jordbruksdepartement undertecknade en överenskommelse om gemensamma undersökningar av Öresunds vattenmiljö. Så etablerades Öresundsvattenkommittén. Denna avlöstes 1974 av Öresundskommissionen då ländernas respektive regeringar slöt en ny överenskommelse om skydd av Öresund mot föroreningar dvs om minskning av utsläpp från avloppsreningsverk och stora industrier. Sammantaget har dessa båda samarbeten resulterat i mängder av betydelsefulla undersökningar och publikationer ansåg respektive stats miljömyndighet att Öresundskommissionen uppfyllt de mål som stipulerats i överenskommelsen från 1974 och kommissionen beslutade att avsluta sin verksamhet i och med 1993 års utgång. Kommissionen föreslog som fortsatt arbete att Danmarks miljöstyrelse och Sveriges naturvårdsverk utredde möjligheterna för ett dansk-svenskt regionalt samarbetsorgan för Öresund föddes så Öresundsvattensamarbetet, ett regionalt samarbete om Öresunds vattenmiljö och en väl utformad fortsättning på mer än tre årtiondens gemensamt arbete. Ingående parter består av danska och svenska offentliga myndigheter som arbetar med vattenmiljöfrågor och Öresunds avrinningsområde. Idag består Öresundsvattensamarbetet av de danska kommunerna Helsingør, Fredensborg, Hørsholm, Rudersdal, Lyngby-Taarbæk, København, Hvidovre, Gentofte, de svenska kommunerna Höganäs, Helsingborg, Landskrona, Kävlinge, Lomma, Burlöv, Malmö, Vellinge samt Länsstyrelsen i Skåne län. Samarbetet organiseras med en styrgrupp, en arbetsgrupp och ett sekretariat. Organisationen har sitt sekretariat hos Københavns kommune och finansieras gemensamt av de ingående medlemmarna utifrån en beslutad fördelningsnyckel baserad på invånarantal. Kävlinge kommun betalar idag DKK / år. Samarbetets totala budget uppgår till DKK / år. Patrik Lund SMS: Klicka här för att ange text. patrik.lund@kavlinge.se Kävlinge kommun, Strategiska avdelningen, Kävlinge Besöksadress: Kullagatan 2, Kävlinge kontakt@kavlinge.se

93 2 (4) Öresundsvattensamarbetets Vision: Öresundsvattensamarbetet ska arbeta aktivt för en gemensam och koordinerad utveckling av ett långsiktigt hållbart Öresund, samt för att bevara Öresunds unika livsmiljöer för framtiden. Detta kan tex ske genom: att identifiera hot mot Öresunds miljö att upprätta förslag till gemensamma miljömål for Öresund att informera om Öresunds aktuella miljötillstånd, dess viktigaste påverkansorsaker, samt trender för dessa att redogöra för möjliga lösningar av miljöproblem, samt upplysa om nya åtgärder och nya tekniska lösningar, som kan förbättra miljön att sörja för dialog / samverkan med brukare och myndigheter att ta initiativ till gemensamma dansk-svenska projekt att förmedla kunskap om det varierade växt- och djurlivet i Öresund Öresundsvattensamarbetets Mål: Alla kustkommuner och regionala myndigheter i Öresundsregionen är medlem i ÖSV ÖSV är ett erkänt och viktigt forum för samordning och utveckling av förslag till gemensamma miljömål för Öresund ÖSV tar initiativ till att samarbeta i frågor av gemensamt intresse avseende Öresund Öresundsvattensamarbetets mål för Öresund Utvecklingen av Öresundsregionen ska ske på ett hållbart sätt så att tillståndet i Öresund förbättras Naturligt förekommande arter och de olika växt- och djursamhällen i Öresund ska bevaras och deras levnadsvillkor ska om behövligt förbättras Tillsäkra att rekreativ användning av Öresund görs med hänsyn till miljön Hållbart resursutnyttjande av Öresund (tex fisk och råvaror) Skrivelsen - Gemensam uttalande om att skydda Öresund Bakgrund: Under hösten 2015 och vintern 2016 hölls två stora konferenser om miljön i Öresund och dess tillstånd. Ett av resultaten med dessa båda konferenser blev att ett stort antal icke-statliga organisationer (NGO:s) tog fram ett gemensamt uttalande om vad som behövs för ett bra och långsiktigt skydd av Öresund. Den genomgående tanken i uttalandet/skrivelsen är att med ett skydd långsiktigt säkra Öresunds unika naturmiljö men att sundet även fortsättningsvis skonsamt och hållbart ska kunna nyttjas av såväl näringsidkare som fritidsanvändare. Då uttalandet berör ett område som även Öresundsvattensamarbetet är verksamt inom önskar NGO:erna gärna att Öresundsvattensamarbetet är en part i det gemensamma uttalandet.

94 3 (4) Vid Öresundsvattensamarbetets styrgruppsmöte i Lyngby 25 okt 2016 lyftes frågan om medlemmarna kunde ställa sig bakom det gemensamma uttalandet om skydd av Öresund. Styrgruppen konstaterade att syftet med uttalandet ligger väl i linje med Öresundsvattensamarbetets visioner och mål såsom de inskrivits i samarbetsavtalet. Respektive styrgruppsrepresentant tar frågan med sig tillbaka till den egna kommunen för politisk behandling. Senast 1 mars 2017 behöver medlemmarna återkomma till sekretariatet med ett ställningstagande i frågan. Innehåll: Den skrivelse, eller gemensamma uttalande som fælles erklæring mer ordagrant betyder, som presenterats av NGO:erna, vad står det i den? I skrivelsen, sid 2-3, beskrivs de värden som det finns goda skäl att säkra för framtiden. Det handlar om en unik natur och vattenmiljö med ett mycket varierat växt- och djurliv, det handlar om extremt höga rekreativa värden för hela regionen och det handlar om ett näringsliv som har sin utkomst från sundet. Dessa värden är de som ligger till grund för det gemensamma uttalandet på första sidan: Följande organisationer inbjuder därför den danska och svenska staten till att ingå ett nytt gemensamt avtal om skydd av Öresund, som tar utgångspunkt i de principer och idéer, som beskrivs på följande sidor, om naturvårdskydd, hållbart nyttjande och utveckling. Resterande sidor beskriver möjliga skyddsåtgärder och skyddsformer. Utvärdering och ställningstagande Öresundsvattensamarbetet konstaterade under styrgruppsmötet i Lyngby 25 okt 2016 att uttalandet är i linje med ÖSV:s visioner, mål och syfte. Även vår egen genomgång av samarbetsavtalet konfirmerar detta. Det ska betonas att det gemensamma uttalandet inte är en uppmaning till danska och svenska staten att genomföra ett skydd av Öresund utan vad som föreslås är bara att få igång en process och att de idéer och principer som beskrivs i uttalandet kan fungera som en katalysator för denna process. Vidare bör även betonas att intentionen inte är att begränsa näringslivsutveckling, friluftsaktiviteter mm i sundet. Bedrivs verksamheterna på ett hållbart sätt är det tvärtom ett sätt att sätta Öresund på kartan och att lyfta fram regionen och dess arbete för hållbar utveckling. Vissa verksamheter/åtgärder som tex kustsäkring, hamnutvidgning, olika utsläpp mfl är utelämnade ur förslaget till skydd då de redan idag regleras i respektive länders lagstiftning. Öresundsvattensamarbetet har kommit fram till en samlad slutsats: Sammanfattningsvis är det vi kommer att stödja genom att ställa oss bakom dokumentet en inbjudan till de två staterna att utreda möjligheterna för att bättre skydda Öresunds natur. Det är upp till de två staterna att tillsammans lösa och ta reda på hur naturen faktiskt kan skyddas och hur ett sådant skydd slutligen utformas. Förslaget på sidan 2-3 i dokumentet bör ses som en idékatalog som staterna kan fortsätta att arbeta från. Strategiska avdelningen delar denna slutsats och vidare även ÖSV:s förslag till politiskt ställningstagande: Öresundsvattensamarbetet stödjer inbjudan till miljöministrarna i Danmark och Sverige att utifrån en idékatalog undersöka möjligheterna till ett bättre skydd av Öresunds natur.

95 4 (4) Ett stöd för det gemensamma uttalandet från respektive medlem i Öresundsvattensamarbetet och i förlängningen Öresundsvattensamarbetet gentemot de frågeställande NGO:erna betyder i praktiken endast att Öresundsvattensamarbetets logotyp införlivas i det gemensamma uttalandet. Öresundsvattensamarbetet behöver senast 1 mars 2017 få besked från respektive styrgruppsmedlem hur man ställer sig till förfrågan att stödja uttalandet. För att organisationen ska ställa sig bakom uttalandet behöver alla styrgruppsmedlemmar ställa sig positiva till detta eftersom Öresundsvattensamarbetet bygger på konsensus. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen har inget att erinra mot att Öresundsvattensamarbetet stödjer Gemensamt uttalande om att skydda Öresund/Faelles erklaering om beskyttelse af Øresund genom upplåtelse av organisationens logotyp. Fredric Palm Strategisk planeringschef Patrik Lund Naturvårdsstrateg Bilagor: Fælles erklæring om beskyttelse af Øresund Gemensamt uttalande om att skydda Öresund (svensk översättning av ovan förutom sid 5 och bilag 1) Öresundsvattensamarbetets Forslag till fælles politisk indstilling Aftale om Øresundsvattensamarbejdet for perioden 2015 og frem

96 Dato: 10. oktober 2016 UDKAST Masnedøgade København Ø Telefon: Mail: Fælles erklæring om beskyttelse af Øresund Baggrund En bred gruppe af NGO er har som opfølgning på to konferencer om miljøet i Øresund (Øresundsvandsamarbejdet d. 20/ og DN, WWF m.fl. d. 3/2 2016) lavet en fælles fortælling om, hvad der skal til for at lave en god og fremadrettet beskyttelse af Øresund. Formål Følgende organisationer DN, WWF, Oceana, Greenpeace, Øresundsakvariet, Friluftsrådet, Danmarks Sportsfiskerforbund, Fishing Zealand, Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri, Öresundsfonden, Sea-U, Naturskyddsföreningen Skåne og Øresundsvandsamarbejdet, har derfor deltaget i en række workshops og møder for at finde frem til hvad der skal til for at indføre en bredere og mere langsigtet beskyttelse af den helt enestående natur i Øresund. Overordnet er det gruppens ønske at præsentere et forslag til fremtidig beskyttelse og skånsom, bæredygtig brug af Øresunds havmiljø. Forslaget skal samtidigt give optimale muligheder for at brande Øresundsregionen som en ambitiøs og troværdig forvalter af sit blå miljø og udnytte de formidlingsmæssige, rekreative og turismemæssige potentialer, der ligger i et suverænt havmiljø i en tætbefolket region. Opfordring Følgende organisationer opfordrer derfor den danske og svenske stat til at indgå en ny fælles aftale om beskyttelse af Øresund, som tager udgangspunkt i de principper og ideer om naturbeskyttelse, bæredygtig benyttelse og udvikling, som er beskrevet på de følgende sider.

97 Forslag til beskyttelse af Øresund: Alt det positive, som er værd af beskytte og bevare Formålet med en beskyttelse af Øresund er primært at langtidssikre den helt unikke og meget varierede natur, som findes i sundet. Øresund skal stadig kunne benyttes af både erhvervs- og fritidsbrugere, men de enkelte aktiviteter skal foregå på en skånsom og bæredygtig måde. En fremtidig og mere effektiv beskyttelse af Øresund skal således sikre at både nuværende og kommende generationer får størst mulig glæde af den rene og varierede natur vi har i et meget tætbefolket og kraftigt benyttet område. Denne kombination udgør samtidigt et kæmpepotentiale for formidling af viden om havmiljøet og et stort potentiale for turisme. Der er flere forskellige plante- og dyresamfund samlet på et relativt lille område i Øresund, end i andre eller danske og svenske farvande. Der er således alt fra lavvandede bugter og vige med ålegræs og havgræs, over blød mudderbund med sjældne dyresamfund, til stenrev og klippekyster med frodig algevegetation. Disse mange forskellige typer af levesteder giver rigtig gode leve- og opvækststeder for fiskeyngel, bunddyr og mange forskellige alger. Det giver samlet set et meget alsidigt plante- og dyreliv. Der er fx omkring 140 forskellige arter af fisk i sundet med alt fra små kutlinger og nålefisk, over ål, sild og makrel, til store torsk, ørred og laks. Derudover er der vigtige fugleområder og små lokale bestande af sæler. Man kan også se marsvin, delfiner og store hvaler i Øresund. Øresund er kun delvis beskyttet i dag Der findes både danske og svenske NATURA2000- områder, samt svenske kommunale og statslige naturreservater som Knähaken og Grolle Grund. Disse områder beskytter imidlertid kun udvalgte arter og visse habitater, men ikke det samlede område. Øresund har i mere end 80 år været forskånet for trawling og byder derfor i dag på nogle helt unikke naturforhold. Dermed har vi fået foræret et unikt stykke havnatur, hvis kvaliteter fortjener en særstatus. Det er enestående, at vi har et havområde, hvor der ikke har været trawlet i så mange år, og hvor man samtidig kan dokumentere den gavnlige effekt heraf på fiskebestanden, især torsk. Samtidig har der gennem årene været et erhvervsfiskeri med garn og et betydeligt rekreativt fiskeri, som tilsammen ser ud til at være bæredygtigt. En beskyttelse der indebærer et trawlingforbud af hensyn til dyrelivet og som er forudsætningen for et bæredygtigt fiskeri, er et enestående eksempel, som bør bevares for kommende generationer. For at holde budskabet om beskyttelse af Øresunds natur klart og enkelt er det bevidst valgt at udelade kommentarer om f.eks. udledning af olie og spildevand fra skibstrafik m.m., da disse problemstillinger alle er og forsat skal være reguleret gennem anden lovgivning. Øresundstorsken Øresundstorsken er en lokal torskebestand, som i dag er den vigtigste kilde til rekrutteringen af torsk i Kattegat og Skagerrak og bidrager, ifølge nye undersøgelser, alene med næsten halvdelen (46%) af de torskelarver der hvert år slår sig ned i Kattegat og Skagerrak. Derudover svømmer voksne torsk fra Øresund og ud i fx Kattegat (Jonsson et al. 2016). En sund bestand af torsk i Øresund er derfor vigtigt for bevarelsen af det lokale rekreative og kommercielle fiskeri, men også for de omkringliggende havområder. 2

98 Rekreativ benyttelse Øresund har kolossal betydning, som rekreativt område for hele regionen. Både lokale beboere og turister bader, sejler, fisker, dykker og surfer i hele Øresund. Rent vand og en rig natur har meget stor værdi for alle disse rekreative interesser og giver mulighed for en omfattende formidling. Afgrænsning/definition af Øresund Øresund går fra Kullen-Gilleleje (Gilbjerg Hoved) til Stevns-Falsterbo og omfatter Øresundstragten (Kullen-Gilleleje til Helsingør-Helsingborg), Nordlige Øresund (ned til broen), Sydlige Øresund (syd for broen / Drogden-tærsklen) og Køge Bugt (vest for linjen Avedøre til Stevns). Område som bør beskyttes Det beskyttede område bør omfatte hele Øresund, samt de Natura2000-områder, der findes ved Kullen, Gilleleje (marsvin), Stevns (stenrev) og Falsterbo (sæler). Beskyttelsen skal starte ved kysten (normal vandstandslinje) og omfatte både den dansk og svenske del af Øresund. Afgrænsning/definition af det beskyttede område i Øresund (tyk blå linje): Gilleleje-Kullen til Stevns-Falsterbo, inklusiv Natura2000-områderne ved Gilleleje, Kullen, Stevns og Falsterbo. De røde og blå skraverede områder er eksisterende danske og svenske Natura2000-områder. 3

99 Hvordan skal Øresund i praksis beskyttes? Trawlfiskeri Trawlforbuddet fra 1932 skal opretholdes - med det udvidede og specifikke formål at beskytte truede og sårbare habitater i Øresund. Trawlforbuddet skal gælde hele året og i hele området fra Kullen-Gilleleje til Stevns-Falsterbo. Området skal desuden overvåges og der skal være en effektiv fiskerikontrol. Andet fiskeri Øresund skal have et bæredygtigt lokalt fiskeri. Der er i dag både et lokalt erhvervsmæssigt kystfiskeri og et betydeligt rekreativt fiskeri både fra kysten og fra småbåde. Sådant fiskeri kan stadig finde sted, skånsomt og bæredygtigt. Sandsugning Sandsugning skal stoppes i Øresund, i første omgang nord for broen. Anden benyttelse Det er ikke formålet med beskyttelsen af Øresund, at lægge begrænsninger på erhvervs- og fritidsaktiviteter i sundet, men de enkelte aktiviteter skal foregå på en bæredygtig måde. En sund, rig og frodig natur kommer alle brugerne til gavn og glæde. Havne, moler o.l. Det er ikke hensigten at begrænse kommunerne i forhold til fx udvidelser af havne og moler, samt kystsikring og klimasikring af havne og kyster. Kommunale projekter ud fra kysten skal dog forsat konsekvensvurderes i henhold til gældende love (fx VVM) for at sikre at naturen ikke bliver negativt påvirket. Formidling Formidling om Øresunds store værdier er vigtig. En bred forståelse for hvilken rig og unik natur og kultur der findes i Øresund, vil være med til at borgerne selv ønsker at beskytte de store natur- og kulturværdier og deres gode muligheder for fritidsinteresser. Formidling af Øresunds værdier bør foregå ved flere Blå Støttepunkter eller Naturum (efter svensk forbillede) ved kysterne. Andre påvirkninger Der er mange forskellige trusler mod miljøet i Øresund, men mange af disse er reguleret gennem anden lovgivning. For at holde budskabet om beskyttelse af Øresunds natur enkelt har vi derfor valgt at udelade fx udledning af kvælstof og fosfor, olie og spildevand fra skibstrafik, spredning af invasive arter og forurening med tungmetaller fra klapning, da alle disse påvirkninger er og fortsat skal være reguleret gennem anden lovgivning. Affald på kysterne, plast i vandet og spøgelsesgarn på bunden er også potentielt store trusler mod havmiljøet, som bør håndteres gennem anden lovgivning. 4

100 Hvordan kan Øresundbeskyttes? Nedenfor er der foretaget en gennemgang af de forskellige muligheder for beskyttelse. For hver type er der fremført fordele og ulemper ved den enkelte type af beskyttelse. I de efterfølgende noter er hver type forklaret lidt mere. Opsummering af muligheder gennemgået i tabellen Opsummering - Natura 2000 er ikke egnet, da det kun beskytter bestemte natur-typer og udvalgte arter (bl.a. ikke blødbund og fisk generelt). - IMO PSSA er ikke egnet, da disse aftaler omhandler regulering af international søfart og ikke generel naturbeskyttelse - Fredning. Flere mindre danske marine områder er omfattet af en egentlig fredningskendelse. Det gælder fx Hirsholmene, Ertholmene, Æbelø, Stavns fjord, Romsø, Tipperne m. fl. Der er ikke i mange år rejst eller gennemført marine fredninger. Formelt er det således stadig et muligt redskab, men formentligt vanskeligt at få rejst en sag. NGO er kan ikke rejse fredningssager på havet, det kan kun staten. Fredningen vil kun kunne rejses, hvis der er en andel landområde med. - Nationalpark er umiddelbart ikke brugbar, da den danske version ikke yder nogen form for ekstra beskyttelse. Men da det er staten der er eneste lodsejer på dansk side er det måske en farbar vej der skal udforskes, set fra dansk side. Den største udfordring bliver nok at harmonisere beskyttelsesniveauet med svenskerne, for hvem en nationalpark har højeste beskyttelsesniveau - Biosfære er en mulighed, men det vil ikke i sig selv medføre en øget beskyttelse. Det skal derfor suppleres med andre tiltag - Naturpark kræver accept / dispensation fra fx 50% af området ikke allerede er beskyttet vi af fx Natura MPA-begrebet fx under Havstrategidirektivet eller HELCOM kan benyttes, da det er meget fleksibelt, men det er svært at formidle og gøre folkeligt det skal således suppleres af et andet begreb Egnethed Ikke egnet Måske - Naturreservat som en dansk-svensk statslig aftale er en mulighed. Man kan tage udgangspunkt i den eksisterende aftale om trawlforbud og fælles fiskeri inden for området. - Et naturreservat kan også være en mulighed med udgangspunkt i Havstrategi-direktivet og kan give beskyttelse på flere niveauer, f.eks. sådan at kerneområder helt friholdes for fiskeri og andre væsentlige forstyrrende aktiviteter, mens bufferzoner har færre restriktioner. Mulige løsninger Mulige navne: Naturreservat Øresund / Havnaturpark Øresund /Marin naturpark Øresund 5

101 Bilag 1. Oversigt over forskellige muligheder for beskyttelse med fordele og ulemper: Ikke prioriteret rækkefølge: Type af beskyttelse Natura 2000 NB. Se yderlige Beskrivelser af typer i noter. DK fordele DK ulemper SV fordele SV ulemper EU-beskyttelse, Er meget arts og biotop specifik, men alle habitattyper er ikke med. Bredt respekteret af både stat og kommuner Beskytter typisk kun relativt små og afgrænsede områder og udpeges på et meget specifikt grundlag (omfatter ikke fisk og blød bund). Natura2000 findes både i DK og SV så det er fælles lovgivning. Beskytter kun relativt små og afgrænsede områder. Ikke alle arter og habitater kan beskyttes(fx ikke fisk og blødbund) Havstrategidirektivet Nationalpark Biosfære område, UNESCO Naturpark Via Friluftsrådet Udpeges sammenhængende områder inkl. N2000. Dette kan bl.a. være blødbund. Kan bruges til at oprette HELCOM eller OSPAR MPA er National lovgivning findes, dog ingen fælles dansksvensk lovgivning. Kun staten er ejer på dansk side dermed ikke lodsejer konflikter 3 typer zoner: - Kerneområder - Udviklingszoner - Overgangszoner Findes allerede ved Naturpark Amager Øresund er pt. ikke udpeget som havstrategi MPA, men det er en (oplagt?) mulighed Ingen reel beskyttelse i den danske udgave. Alene baseret på frivillige aftaler Findes pt. ikke i DK (Møn på vej). Kræver ny lovgivning? Kan ikke i sig selv benyttes til at beskytte områderne yderligere. Kræver minimum at 50% skal være beskyttet natur Udpeges sammenhængende områder inkl. N2000. Dette kan bl.a. være blødbund. Kan bruges til at oprette HELCOM eller OSPAR MPA er Højeste niveau af beskyttelse i Sverige Findes allerede i SV, som har et biosfærekontor Findes ikke i Sverige Øresund er pt. ikke udpeget som havstrategi MPA, men det er en (oplagt?) mulighed Harmonerer ikke med DK lovgivning Baserer sig udelukkende på allerede eksisterende beskyttelse og kan derfor ikke i sig selv benyttes til at beskytte områderne yderligere. Findes ikke i Sverige

102 Naturreservat Et antal reservater findes i DK til beskyttelse af yngleområder for fugle og sæler især, herunder Hirsholmene Hesselø Ringkøbing Fjord Der findes et antal naturreservater Sverige: Vellinge Kommunes havsområde, Södra Lommabukten, Knähaken, Grolle Grund og Kullaberg. Svenske reservater holder ikke de danske fiskere ude Forslag fra Miljöpartiet til alle Øresundskommunerne om at udpege Øresund som naturreservat Fredning Naturfredningslov Giver høj beskyttelse. Det ældste og mest vidtgående instrument til beskyttelse af natur og landskaber i DK. Å-mundingsfredning 500 m på hver side. DN kan ikke rejse fredninger på havet, det kan kun staten. Fredningen vil kun kunne rejses hvis der er en del landjord med. Findes udfor å-mundinger Ofte ikke så store områder MPA (generelt) Marine Protected Area Fleksibelt begreb, som kan lokalt tilpasses efter behov Ikke særlig anvendt i de nordiske områder. Svært at formidle begrebet MPA. Dansk-svensk aftale Findes allerede for trawlforbud og fiskeriaftale for DK- SV. Kan laves som en gensidig Dk-Sv aftale som implementeres i de nationale love Kan kræve international accept af EU/ICES såfremt fiskeri begrænses Findes allerede for trawlforbud og fiskeriaftale for DK- SV. Kan laves som en gensidig Dk-Sv aftale som implementeres i de nationale love Kan kræve international accept af EU/ICES såfremt fiskeri begrænses MPA: Baltic Sea Protected Area, BSPA, HELCOM Giver teoretisk en god international beskyttelse. Tages ikke synderligt alvorligt i DK. Ingen sanktioner. Giver teoretisk en god international beskyttelse. Tages ikke synderligt alvorligt i Sverige. Ingen sanktioner. MPA: IMO PSSA Particular Sensitive Sea Area. Beskyttelseszoner vedtaget af IMO (international maritim org.) som så gælder alle skibe og fx forhindrer inter- Giver international beskyttelse, men tages ikke synderligt alvorlig. Kan ikke bruges til lokal biologisk beskyttelse af biotoper Beskyttelseszoner vedtaget af IMO (international maritim org.) som så gælder alle skibe og fx forhindrer inter- Giver international beskyttelse, men tages ikke synderligt alvorlig. Kan ikke bruges til lokal biologisk beskyttelse af biotoper 7

103 national udledning af spildevand og olierester til 12 sømil national udledning af spildevand og olierester til 12 sømil Verdensarv via UNESCO Indebærer ikke i sig selv en beskyttelse, men er et efterfølgende "tilvalg" Kræver UNESCO accept Indebærer ikke i sig selv en beskyttelse, men er et efterfølgende "tilvalg" Kræver UNESCO accept (se noter længere nede) Vandrammedirektivet Stiller generelle krav til ålegræs og kemisk tilstand Kan ikke bruges specifikt som beskyttelseskrav til habitattyper Stiller generelle krav til ålegræs og kemisk tilstand Kan ikke bruges specifikt som beskyttelseskrav til habitattyper 8

104 NOTER til Bilag 1: Natura 2000 Udpeger truede, sårbare eller karakteristiske dyr, fugle, planter og naturtyper, men kan kun bruges for disse på forhånd udvalgte arter og naturtyper. Godkendes af EU. Natura 2000-områderne omfatter Habitat- og Fuglebeskyttelses- og Ramsarområder, og de er udpeget for at beskytte udvalgte arter og naturtyper. Udpegningen af habitatområder koordineres af EU. Bilag IV arter er en række arter, som er omfattet af en særlig beskyttelse i henhold til habitatdirektivet. Disse arters levesteder og yngle/rastepladser skal beskyttes mod ødelæggelse. Beskyttelsen er generelt og gælder således ikke kun i udpegede områder, men alle de steder hvor arterne forekommer. Blødbund: Forslaget fra den tidligere regering om at beskytte/frede den bløde bund i Kattegat er baseret på Havstrategidirektivets 10, jfr. regeringens høringsforslag fra Jeg kan ikke se noget om at Habitatdirektivets habitat-liste skulle være blevet udvidet med den bløde bund. Udpegningsgrundlaget for Natura 2000 områderne Saltholm og Vestamager: Begge steder er udpegningsgrundlaget naturtyper og fugle, og for Saltholm også spættet sæl og gråsæl. Intet om marint dyreliv i øvrigt. Havstrategidirektivet Havstrategidirektivet (direktiv 2008/56/EF) har som mål at opnå god miljøtilstand i de europæiske havområder i Det er et rammedirektiv, som skal bevare de marine økosystemer og omfatte beskyttede områder og alle menneskelige aktiviteter, der påvirker havmiljøet (præampel 5)). Udpegningen af et netværk af beskyttede områder er central for opnåelse af målene om at stoppe nedgangen i klodens biodiversitet og udpegningen af Natura2000-områder udgør et vigtigt bidrag hertil (præampel 18)). Det indebærer at Natura2000-udpegningen udgør et vigtigt element, men ikke kan udgøre det eneste element i udpegningen af et geografisk netværk af beskyttede områder. Det må suppleres med yderligere udpegninger, som f.eks. kan inddrage naturtyper, som ikke er omfattet af habitatdirektivet og områder egnede til at binde Natura2000-områder sammen i større sammenhængende enheder (MPAer). Nationalparker Dansk Nationalpark er umiddelbart ikke brugbar, da den danske version ikke yder nogen form for ekstra beskyttelse. Men da det er staten der er eneste lodsejer i de danske havområder, er det måske en farbar vej der bør udforskes, set fra dansk side. Den største udfordring bliver formentlig at harmonisere beskyttelsesniveauet med svenskerne, for hvem en nationalpark udgør det højeste beskyttelsesniveau. Desuden hører en del af de kystnære svenske farvande også under kommunernes administration, og der kan også være privatejede områder. Der er til gengæld ingen tvivl om at en nationalpark vil have en stor PR-værdi, i alt fald i de nordiske lande. Internationalt vækker ordet nogle helt andre forventninger. I DK har vi nu 5 nationalparker: Vadehavet, Skjoldungelandet, Mols Bjerge, Kongernes Nordsjælland, og Thy. Heraf er Vadehavet i sagens natur mest marin.

105 Biosfære-områder Et biosfære-område skal tjene som et modelområde, hvor indsatser fokuserer på at fremme naturværdi og samfundsudvikling. Lokalt samarbejde er fundamentet! Et biosfære-område er formet af lokale forhold, netop derfor er hvert biosfæreområde unikt. Udpegningen er en del af UNESCO-programmet: "Man and Biosphere" (forkortet MAB) betyder mennesket og biosfæren. UNESCO samler i biosfære-programmet verden rundt steder af unik natur, som ønsker at udvikle sig på en måde, hvor naturen og kulturen bevares, og menneskerne samtidig udvikler samfundet og erhverv. UNESCO arbejder efter tre kerneprincipper, som lyder: Bevarelse af landskaber og økosystemer med deres arter og genetisk mangfoldighed Udvikling af samfundet efter bæredygtige principper. Bæredygtighed omfatter både økonomisk, social, etisk og økologisk bæredygtighed. Support igennem forskning, uddannelse og læring Hvert biosfære-område består af: - kerneområder (beskyttede arealer, med overvågning og lav anvendelse), - udviklingszoner (der udvikles til ikke at ødelægge biodiversiteten, men samtidig skaber nye erhverv og udfoldelsesmuligheder for beboerne) og - overgangszoner (landbrug, landsbyer, byer og anden kulturel aktivitet). Ud fra kerneprincipperne og områderne vil biosfære-området Møn blive udviklet. Kontakt: Annette Tenberg, Biosfære-koordinator, Vordingborg Kommune Telefon , anrg@vordingborg.dk I den kontekst, der spørges til her er det væsentligt at understrege, at Biosfære-programmet ikke arbejder med yderligere beskyttelse af områderne. Det baserer sig udelukkende på allerede eksisterende beskyttelse, som dem Annette skriver om. Biosfære-programmet kan derfor ikke i sig selv benyttes til at beskytte områderne yderligere. Ole Hampenberg Andersen, Chef for Afdeling for Strategi og Implementering Naturparker Danske Naturparker er en mærkningsordning for større sammenhængende naturområder, der sætter fokus på at benytte og beskytte naturen i Danmark. Mærkningsordningen Danske Naturparker åbnede i sommeren 2013 og skal mærke områder med natur af særlig regional eller lokal betydning og gode rekreative friluftsmuligheder. Mærkningsordningen er udviklet af Friluftsrådet på baggrund af erfaringer fra syv pilotprojekter i Grundlaget for danske naturparker er en enestående natur, men også kulturmiljø, rekreative muligheder, formidling og erhverv er vigtige elementer i en naturpark. Naturparker defineres således: Danske naturparker er større sammenhængende landskaber af regional betydning. De vil ofte indeholde naturområder af national og international betydning. De er velafgrænsede med stor 10

106 landskabelig skønhed, naturrigdom og kulturhistorisk værdi. De repræsenterer landskaber karakteristiske for landets forskellige egne, som bør nyde særlig beskyttelse af hensyn til nuværende og kommende generationer. Etablering af naturparker i Danmark skal give naturen et løft og give befolkningen bedre muligheder for friluftsoplevelser tæt på, hvor de bor. Naturparkerne skal sætte fokus på kommunernes naturperler og bidrage til en koordineret planlægning og udvikling, der tager hensyn til at forbedre naturkvaliteten og de rekreative behov. NB. Minimum 50% skal ifølge kriterierne være beskyttet natur LINK: Se kriterier og rammer for Danske Naturparker Kontakt Naturparker: Maria-Louise Lindgaard-Galamba, Danske Naturparker, Tlf Naturreservater Et Naturreservat er ligesom et vildtreservat, et beskyttet naturområde, hvor dyrene sikres rolige levesteder til at yngle, raste og søge føde. Der er i Danmark over hundrede natur- og vildtreservater på i alt ca hektar, men mere end 90% heraf er vådområder. Et reservat kan være beskyttet på flere niveauer, f.eks. sådan at kerneområder helt friholdes for jagt og andre væsentlige forstyrrende aktiviteter, mens bufferzoner har færre restriktioner. Naturreservater bliver i Danmark oprettet i henhold til naturbeskyttelsesloven, på statsejede arealer og i danske farvande, for at beskytte bestande af vilde dyr og planter og deres levesteder. Formålet kan også være at beskytte særlige naturtyper, fortidsminder og kulturspor. LINK: Oversigt over danske naturreservater på naturstyrelsen.dk Fredning Fredning er det ældste og mest vidtgående instrument til beskyttelse af natur og landskaber. I dag er cirka fem procent af landets areal fredet. Siden 1917 har fredning været et centralt værktøj i naturbeskyttelsen i Danmark. Fredning af et stykke natur er en effektiv måde at beskytte dyr, planter, kulturspor og landskab på. Desuden kan en fredning være med til at sikre folk adgang til det fredede område. Siden Naturfredningsloven trådte i kraft i 1917, har fredninger været et centralt værktøj i naturbeskyttelsen. Fredninger er det ældste og mest vidtgående instrument til beskyttelse af flora og fauna, landskaber, kulturspor, naturvidenskabelige og undervisningsmæssige værdier, og i dag er cirka fem procent af Danmarks landareal fredet. I 1917 blev den første Naturfredningslov vedtaget i Danmark, og loven har siden været et centralt instrument i naturbeskyttelsen i Danmark. I dag findes bestemmelserne om fredning i naturbeskyttelsesloven. Kun staten kan rejse fredningssager på søterritoriet. Flere mindre danske marine områder er omfattet af en egentlig fredningskendelse. Det gælder fx Hirsholmene, Ertholmene, Æbelø, Stavns fjord, Romsø, Tipperne m. fl. Der er ikke i mange år rejst eller gennemført marine fredninger. Formelt er det således stadig et muligt redskab, men formentligt vanskeligt at få rejst en sag. HELCOM MPAs The first 62 HELCOM MPAs were established in 1994, and today there are 174 HELCOM MPAs. They cover a total area of km2, which includes both coastal and marine areas. The marine fraction of this area is 90% ( km2, excluding coast and islands). Most HELCOM MPAs are situated near the shores of the Baltic Sea, and only km2 is situated in the 11

107 open water (or the Exclusive Economic Zone). The marine area covered by HELCOM MPAs has risen from 3.9% in 2004 to 11.7% in HELCOM Recommendation 15/5 was renewed in 2014 and is now superseded by the HELCOM Recommendation 35/1 "System of coastal and marine Baltic Sea protected areas (HELCOM MPAs)". The main focus of the new recommendation is on improving the management and ecological coherence of the network of MPAs in the Baltic Sea. The new recommendation also emphasizes the importance of modernizing the HELCOM MPA database and introduces the new acronym HELCOM MPAs (previously known as BSPAs). * former BSPAs Dansk-Svensk aftale Der eksisterer allerede i dag en dansk-svensk aftale om trawlforbud i Øresund af hensyn til den intensive sejlads i Øresund. Der passerer årligt omkring større skibe igennem sundet. Der er også en dansk-svensk aftale om fælles fiskeri i Øresund således af svenskere må fiske i den danske del og danskere i den svenske del. Verdensarv UNESCOs Verdensarvsområder er bestemte steder (f.eks. skove, bjergkæder, søområder, ørkener, koralrev, gletsjere, bygninger, kvarterer eller hele byer), som er blevet erklæret bevaringsværdige under det internationale verdensarvsprogram, der bliver administreret af UNE- SCO. Programmets mål er at optegne, benævne og beskytte steder, som har enestående betydning. Det kan både være naturområder og kulturskabte værdier, der betragtes som menneskehedens fælles arvegods. (Se de præcise kriterier for optagelse på listen). Områder, der bliver optaget på Verdensarvslisten kan modtage midler fra World Heritage Fund på bestemte betingelser. Programmet bygger på konventionen om beskyttelse af verdens kulturelle og naturmæssige arvegods), som blev vedtaget på UNESCOs generalforsamling I juli 2015 var i alt 1022 steder optaget på listen, hvoraf 793 er kulturværdier, 197 naturområder og 32 blandede natur- og kulturværdier i 163 lande. [1] I alt 191 lande har ratificeret World Heritage Convention. 12

108 Kriterier for Verdensarv, se tabel. Frem til og med 2004 var kriterierne for udvælgelse af verdensarven delt i to lister én liste med seks kulturarv-kriterier og én med fire naturarv-kriterier. Fra og med 2005 er disse slået sammen til en fælles liste bestående af ti punkter. For at et sted skal listeføres som verdensarv må det opfylde mindst et af disse kriterier, med en undtagelse for kriterium (vi), som ikke alene kvalificerer for verdensarvsstatus selv om det er opfyldt. Eksempel på kriterier: VII. indeholder fantastiske naturfænomener eller områder med sjælden naturskønhed og æstetisk betydning. IX. er et fremragende eksempel som repræsenterer betydningsfulde pågående økologiske eller biologiske processer i fremvæksten og udviklingen af økosystem og samfund af planter og dyr på landjorden, i ferskvand, ved kysten eller i havet. X. Indeholder de vigtigste og mest betydningsfulde naturlige leveområder for stedsegen bevarelse af biologisk mangfoldighed, inklusive områder som indeholder truede arter som har særlig universel værdi fra et videnskabeligt eller bevaringsmæssigt ståsted. Vandrammedirektivet Vandrammedirektivet (direktiv 2000/60/EF) dækker kystvande i EU med målet at opnå god økologisk tilstand (indenfor 1 sømil fra kyst/basislinie) og god kemisk tilstand (ud til 12 sømil). Direktivet beskæftiger sig imidlertid ikke specifikt med biotoper og har som virkemiddel derfor ikke arealbeskyttelse. 13

109 Gemensam uttalande om att skydda Öresund Bakgrund En bred grupp av NGO:er har, som en uppföljning av två konferenser (20. oktober 2015, Öresundsvattensamarbetet och 3. februari 2016, med Danmarks Naturfredningsforening, WWF m.fl.) tagit fram en gemensam skrivelse om vad som behövs för ett bra och långsiktigt skydd av Öresund. Syfte Följande organisationer - Danmarks Naturfredningsforening, WWF, Greenpeace, Öresundsakvariet, Friluftsrådet, Danmarks Sportsfiskerforbund, Fishing Zealand, Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri, Öresundsfonden, SEA-U, Naturskyddsföreningen Skåne och Öresundsvattensamarbetet - har därför deltagit i en rad möten, för att ta reda på vad som ska till för att inrätta ett bredare och mer långsiktigt skydd av Öresunds helt enastående natur. Gruppens övergripande önskan är att kunna presentera ett förslag till ett framtida skydd och skonsamt, hållbart nyttjande av Öresunds havsmiljö. Förslaget ska samtidigt ge optimala möjligheter för marknadsföring / branding af Öresundsregionen som en ambitiös och trovärdig förvaltare av sin blåa miljö, samt utnyttja de stora potentialer som ett suverænt havsmiljø i en tätbefolkad region erbjuder för undervisning, rekreation och turism. Inbjudan Följande organisationer inbjuder därför den danska och svenska staten till att ingå ett nytt gemensamt avtal om skydd av Öresund, som tar utgångspunkt i de principer och idéer, som beskrivs på följande sidor, om naturvårdskydd, hållbart nyttjande och utveckling. OCEANA Marinbiolog.se Øresundsakvariet WWF Friluftsrådet DK Danmarks Naturfredningsforening SEA-U Greenpeace Fishing Zealand Öresundsfonden Den Blå Planet Naturskyddsföreningen Skåne Øresundsvandsamarbejdet? Danmarks Sportsfiskerforbund

110 Förslag till skydd av Öresund: Allt det som är positiv och värt att skydda och bevara Syftet med ett skydd av Öresund är, i första hand, att på lång sikt säkra den helt unika och mycket varierade natur som finns i sundet. Öresund ska kunna nyttjas på ett skonsamt och hållbart sätt av både företag och fritidsanvändare. Ett framtida och mer effektivt skydd av Öresund ska således säkra, att både nuvarande och kommande generationer, får största möjliga glädje av den rena och varierande natur vi har, trots ett tätbefolkat och starkt utnyttjat område. Dessa kombinationer utgör en enorm potential för att kommunicera kunskapen om havsmiljön och en stor potential för turism. I Öresund finns det fler olika växt- och djursamhällen samlade på ett relativt litet område än det finns i andra danska och svenska vatten. Det är allt, från grunda bukter och vikar med ålgräs, till mjukbottnar med sällsynta djursamhällen, till stenrev och klippkuster med frodig algvegetation. Alla dessa olika naturtyper ger utrymme för riktigt bra levnads- och uppväxtmiljöer för fiskyngel, bottendjur och många algarter. Sammanfattningsvis har Öresund ett mycket allsidigt växt- och djurliv. Det finns t ex 140 olika fiskarter i sundet allt från små smörbultar, kantnålar, ål, sill och makrill, till större torsk, örring och lax. Utöver fiskarna finns viktiga fågelområden och små lokala bestånd av sälar. Även tumlare, delfiner och valar uppehåller sig i Öresund. Skyddade områden i Öresund idag Idag finns både danska och svenska Natura2000-områden, statliga och kommunala naturreservat som Knähaken och Grollegrund. Dessa områden skyddar dock endast utvalda arter och vissa habitat, men inte hela området. Öresund har varit skyddat från trålning i mer än 80 år, och har därför unika naturförhållanden. Därför har vi ärvt ett unikt stykke havsnatur med kvaliteter som förtjänar särställning. Det är enastående att vi har ett havsområde där det inte har trålats i så många år, och där man samtidigt kan dokumentera den gynnsamma effekten på beståndet af fisk, speciellt torsk. I samma period har här försiggått både ett näringsfiske med nät och ett betydande rekreativt fiske / fritidsfiske, som sammantaget ser ut at vara hållbart. Ett skydd som innebär ett trålningsförbud med hensyn til djurlivet, och som är förutsättningen för det hållbara fisket, är ett unikt eksempel som bör bevaras til kommande generationer. För att låta budskapet om skyddet av Öresunds natur stå klart och enkelt, är det medvetet valt att inte beröra ämnen som utsläpp av olja och spillvatten från fartygstrafiken mm, eftersom dessa påverkningar är och fortsat bör vara regulerade genom annan lagstiftning. Öresundstorsken Öresundstorsken är ett lokalt bestånd, som är den viktigaste källan till rekryteringen av torsk i Kattegat och Skagerrak, och nya undersökningar visar att den bidrager själv med nästan hälften (46%) av de torsklarver som varje år slår sig ner i Kattegatt och Skagerrak. Härutöver simmar vuxen torsk från Øresund och ut t ex i Kattegatt (Jonsson et al. 2016). Därför är ett sunt bestånd i Öresund viktigt för att bevara både det lokala fritidsfisket och näringsfisket, men det är också viktigt för omgivande havsområden.

111 Rekreativ funktion Öresund har kolossal betydelse som rekreativt område för hela regionen. Både lokala invånare och turister badar, seglar, fiskar, dyker och surfar i hela Öresund. Rent vantten och en rik natur har mycket stort värde för alla dessa rekreativa interessen, och ger god möjlighet för en omfattande förmedling och undervisning. Avgränsning/definition av Öresund Öresund sträcker sig från Kullen-Gilleleje (Gilbjerg Hoved) till Stevns-Falsterbo och omfattar Öresundstratten (Kullen-Gilleleje til Helsingør-Helsingborg), Norra Öresund (ner till bron), Södra Öresund (syd för bron / Drogden-tröskeln) och Køge Bugt (väster om linjen Avedøre - Stevns). Området som bör skyddas Skyddsområdet bör omfatta hela Öresund, samt Natura2000-områdena vid Kullen, Gilleleje (marsvin), Stevns (stenrev) och Falsterbo (sälar). Skyddet skall starta vid kysten (normal vattenståndslinje) och omfatta både de danska och svenska delarna av Öresund. Avgränsning/definition av skyddsområdet i Öresund (fet blå linje): Gilleleje-Kullen till Stevns-Falsterbo, inklusive Natura2000-områdena vid Gilleleje, Kullen, Stevns och Falsterbo. De röda och blå streckade områdena är eksisterande danska och svenske Natura2000-områden.

112 Hur ska Öresund skyddas i praktiken? Trålfiske Trålförbudet från 1932 skall fasthållas - med ett vidgat och specifikt ändamål att skydda hotade och sårbara habitat i Öresund. Trålförbudet ska gälla hela året och i området från Kullen-Gilleleje til Stevns-Falsterbo. Området skall också övervakas och det skall finnas en effektiv fiskekontroll. Annat fiske Öresund ska ha ett hållbart lokalt fiske. Det finns idag både ett lokalt kommerciellt kustfiske och ett betydande rekreativt fiske från både kusten och småbåtar. Ett sådant fiske kan fortsatt ske, skonsamt och hållbart. Sandsugning Sandsugning skall stoppas i Öresund, i första omgång norr om bron. Annan användning Ändamålet med skyddet av Öresund är inte att lägga begränsningar på närings- och fritidsaktiviteter i sundet men att säkra att de enskilda aktiviteterna sker på ett hållbart sätt. En sund, rik och frodig natur bliver till nytta och nöje för alla. Hamnar, pirar mm. Avsikten är inte att begränsa kommunernas möjligheter till f.ex. att utvidga hamnar och pirar, eller att företa kustsäkring och klimatskydd vid hamnar och kuster. Kommunala projekt ut från kusten ska dock fortfarande konsekvensbedömmas efter gällande lag (fx VVM) för at undgå negativa påverkningar av naturen. Kommunikation Att förmedla Öresunds stora värden är viktigt. En bred förståelse för vilken rik, unik natur och kultur som förekommer i Öresund kommer att hjälpa medborgarna att själva vilja skydda de stora natur- och kulturvärdena och områdets goda förutsättningar för fritidsintressen. Information och förmedling om Öresunds värden bör ske vid flera Blå Støttepunkter eller Naturum vid kusterna. Annan påverkan Det finns många olika hot mot naturmiljön i Öresund varav en stor del regleras genom olika lagstiftningar. För att hålla budskapet om skydd av Öresund natur enkelt har vi valt att utelämna t ex utsläpp av kväve och fosfor, olja och spillvatten från fartygstrafiken, spridning av invasiva arter och förorening med tungmetaller från muddring då dessa påverkningar är och ska fortsättningsvis regleras genom annan lagstiftning. Avfall längs kusterna, plast i vattnet och spöknät på bottnen är också potentiellt stora hot mot havsmiljön, som bör tagas omhand via annan lagstiftning. NB. Tabellen på sida 5 och i Bilag 1 i danska versionen är inte översat, eftersom Øresundsvandsamarbejdet låter utföra en konsulentanalys i december 2016 av olika möjligheter för skydd av Öresund.

113 Öresundsvattensamarbetet Øresundsvandsamarbejdet BILAG 1. Forslag til fælles politisk indstilling: Det indstilles til politisk beslutning: - At Øresundsvandsamarbejdet tilslutter sig opfordringen til de to miljøministre i Danmark og Sverige om ud fra et ideoplæg, at se nærmere på mulighederne for en bedre beskyttelse af Øresunds natur. Baggrund I forbindelse med Øresundsvandsamarbejdets styregruppemøde 25/ i Lyngby blev styregruppen bedt om, at tage stilling til en fælles erklæring fra en række NGO er med en opfordring til, at beskytte naturen i Øresund bedre. Øresundsvandsamarbejdets styregruppe har på mødet 25/10 vurderet, at opfordringen er i tråd med Øresundsvandsamarbejdet formål, men vil gerne have politisk opbakning fra de parter, hvor dette er nødvendigt. NGO ernes (DN, WWF, Oceana, Sea-U m.fl.) fælles erklæring er en opfordring til at beskytte Øresunds rige natur bedre i fremtiden (bilag 1). Oplægget er lavet som en direkte opfølgning på de to konferencer, der blev afholdt om naturen i Øresund i Kulturhuset Islands Brygge i 2015 og NGO erne vil meget gerne have, at hele Øresundsvandsamarbejdet er med på den fælles opfordring. Erklæringen opfordrer de to miljøministre i Danmark og Sverige til ud fra et ideoplæg, at se nærmere på mulighederne for en bedre beskyttelse af Øresunds natur. Forvaltningen mener, at oplægget er i tråd med den vision og de mål, der er i aftalen om Øresundsvandsamarbejdet. Af Øresundsvandsamarbejdets vision fremgår bl.a. at samarbejdet skal identificere trusler, opstille forslag til fælles miljømål, skabe dialog og tage initiativ til fælles løsninger. Mål for samarbejdet er bl.a. at koordinere forslag til fælles mål, at livsbetingelserne for planter og dyr i sundet forbedres og at Øresund benyttes på en bæredygtig måde. Fordele Øresund har en helt unik natur, som bør beskyttes af både lokale og regionale interesser, som et fælles gode, der giver rent badevand, en sund og rig natur - og alle de fritidsaktiviteter der følger heraf. En samlet beskyttelse af naturen i Øresund vil give Øresundsregionen en bedre miljøprofil og vil betyde at alle kommuner kommer til at ligger lige ud til et beskyttet havområde, som vil medvirke til bedre rekreative muligheder og kan tiltrække flere turister. Ideen om en beskyttelse af Øresund er også i tråd med de drøftelser, der i mange kommuner har været i forbindelse med at få begrænset sandsugningen ved Lappegrund og Disken. En beskyttelse af naturen i Øresund passer også fint sammen med udvikling af Nationalpark Kongernes Nordsjælland og Naturpark Amager, da et beskyttet Øresund vil støde direkte op til disse områder. Eventuelle ulemper Den fælles erklæring opfordrer til at reducere sandsugning i nordlige Øresund. Det kan på dansk side give bygherrer en merudgift på anslået 12. mio. kr. til råstoffer. Udgiften skal dog ses i forhold til de samlede byggeudgifter på 37 mia. kr i Region Hovedstaden (2013) og svarer kun til 0,03 % (Niras 2016). En eventuel udvidelse af trawlforbuddet til hele Øresund (inklusiv Kilen i Øresundstragten) vil reducere erhvervsfiskernes muligheder i Kilen, men generelt har de store trawlere ingen Sekretariatet for Øresundsvandsamarbejdet, c/o Center for Bydækkende Strategier, Njalsgade 13, 4. sal, 2300 København S Tlf: lanker@tmf.kk.dk

114 Öresundsvattensamarbetet Øresundsvandsamarbejdet interesser i Øresund pga. det nuværende trawlforbud fra Af den fælles erklæring fremgår det at det ikke er hensigten at begrænse kommunerne i forhold til fx udvidelser af havne og moler, samt kystsikring. Erklæringen forholder sig heller ikke til fx udledninger af kvælstof og fosfor, olie og spildevand fra skibstrafik, spredning af invasive arter og forurening med tungmetaller fra klapninger, da alle disse påvirkninger er og forsat skal være reguleret gennem anden lovgivning. Samlet vurdering Samlet set finder forvaltningen, at det vigtigste argument for at tilslutte sig erklæringen, er at passe bedre på den rige natur, som vi har lige uden for døren i Øresund, til glæde for regionens indbyggere. En konkret beslutning om beskyttelse og de kommende regler vil skulle udarbejdes og aftales af de to statslige parter. Den vedlagte opfordring er således kun en opfordring til de to stater om at se nærmere på mulighederne for at passe bedre på den fine lokale natur, samt at bevare den for kommende generationer. NB. Øresundsvandsamarbejdet skal stå samlet i denne sag for at tilslutte sig erklæringen, da samarbejdet bygger på konsensus. Øresundsvandsamarbejdet har bedt om en tilbagemelding inden 1/ Sekretariatet for Øresundsvandsamarbejdet, c/o Center for Bydækkende Strategier, Njalsgade 13, 4. sal, 2300 København S Tlf: lanker@tmf.kk.dk

115 Öresundsvattensamarbetet Øresundsvandsamarbejdet Aftale om Øresundsvandsamarbejdet for perioden 2015 og frem Forord Et regionalt samarbejde om Øresunds vandmiljø har fundet sted siden 1996 på grundlag af en aftale mellem de danske og svenske amter, kommuner og len med opland til Øresund. I forbindelse med gennemførelsen af strukturreformen i Danmark skete der med udgangen af 2006 en række vigtige administrative og organisatoriske ændringer på miljøområdet i Danmark. Amterne blev nedlagt, der blev oprettet 5 regioner, antallet af kommuner blev mere end halveret. En række tidligere amtslige opgaver på miljøområdet blev overført til de nye statslige miljøcentre, medens andre opgaver overgik til de nye kommuner. Hos både den danske stat og hos Øresundsvandsamarbejdets hidtidige parter var der dog et stærkt ønske om, at Øresundsvandsamarbejdet blev videreført. Dette førte i 2006 til en aftale om, at Miljøcenter Roskilde (Miljøministeriet) indtrådte i Øresundsvandsamarbejdet som erstatning for de amter, der hidtil havde deltaget. Aftalen var en forlængelse af den aftale der blev indgået i 2002 og omfattede perioden Den blev igen i 2010 forlænget for perioden Denne nye aftalen afløser tidligere aftaler fra 1995, 1998, 2002, 2006 og 2010 og gælder for perioden fra 1. januar 2015 og indtil de enkelte parter eventuelt melder sig ud. Øresundsvandsamarbejdets parter Samarbejdets parter omfatter danske og svenske offentlige myndigheder, der arbejder med vandmiljø og hvis administrationsområder dækker oplande til Øresund. De parter der indgår i den nuværende aftale fremgår af side 4, samt bilag 1 om betaling. Øresundsvandsamarbejdet udvikling og historie fremgår af bilag 2. Vision for Øresundsvandsamarbejdet Øresundsvandsamarbejdet skal arbejde aktivt for en fælles og koordineret udvikling af et bæredygtig Øresund, samt for at bevare Øresunds unikke livsmiljøer for fremtiden. Dette kan for eksempel ske gennem: at identificere trusler mod Øresunds miljø at opstille forslag til fælles miljømål for Øresund at informere om Øresunds aktuelle miljøtilstand og de væsentligste påvirkninger, samt udviklingstendenser for disse at redegøre for mulige løsninger af miljøproblemer, samt at oplyse om nye tiltag og nye tekniske løsninger, som kan forbedre miljøet at sørge for dialog / samverke med brugerne og myndigheder at tage initiativ til fælles dansk-svenske projekter at formidle viden om det varierede plante- og dyreliv i Øresund. 1

116 Mål for Øresundsvandsamarbejdet Alle kystkommuner samt regionale myndigheder i Øresundsområdet er medlem af ØSV ØSV er et anerkendt og vigtigt forum for koordinering og udvikling af forslag til fælles miljømål for Øresund. ØSV tager initiativ til samarbejde om emner af fælles interesse på tværs af Øresund. Øresundsvandsamarbejdets mål for Øresund Udviklingen i Øresundsregionen skal ske på et bæredygtigt grundlag så tilstanden i Øresund forbedres Naturligt forekommende arter og de forskellige plante- og dyresamfund i Øresund skal bevares og deres livsbetingelser skal om nødvendigt forbedres Sikre at den rekreative udnyttelse af Øresund sker under hensyn til Øresunds miljø Bæredygtig udnyttelse af Øresunds ressourcer (f.eks. fisk og råstoffer). Principper og organisation for Øresundsvandsamarbejdet Samarbejdet organiseres med en styregruppe, en arbejdsgruppe og et sekretariat: Styregruppen Hver part i Øresundsvandsamarbejdet udpeger en embedsmandsrepræsentant. Disse repræsentanter udgør til sammen samarbejdets styregruppe. Styregruppen kan indbyde andre parter som observatører i samarbejdet. Nye parter kan med styregruppens godkendelse slutte sig til samarbejdet mod at betale et årligt medlemsbidrag, hvis størrelse fastsættes af styregruppen. Styregruppen vælger en formand. Formandskabet går på skift mellem Danmark og Sverige. Formandsperioden er 2-årig. Styregruppen vælger en næstformand fra det land, der ikke har formandskabet i perioden. Styregruppen træffer sine beslutninger ved konsensus. Styregruppen mødes 1-2 gange årligt (normalt i marts og oktober). Styregruppen træffer beslutning om samarbejdets budget og arbejdsprogram samt godkender arbejdsgruppens regnskab. Styregruppen kan efter behov etablere faglige arbejdsgrupper/udvalg. Arbejdsgruppen Styregruppen nedsætter en arbejdsgruppe, som sammensættes af lige mange embedsmænd fra de deltagende danske og svenske myndigheder. Arbejdsgruppen skal have repræsentanter fra hver af de typer af administrative enheder eller offentlige myndigheder, der deltager i Øresundsvandsamarbejdet. Arbejdsgruppen kan inddrage andre i arbejdet. Arbejdsgruppen refererer til Øresundsvandsamarbejdets styregruppe. Arbejdsgruppen kan nedsætte mindre udvalg og fastsætter i øvrigt selv sin forretningsorden. Arbejdsgruppen udarbejder forslag til arbejdsprogram og budget samt en årlig beretning om resultaterne af og fremdriften i arbejdet. Arbejdsgruppen udarbejder til hvert møde i styregruppen en status for arbejdet. Arbejdsgruppen vælger en formand. Formandskabet går på skift mellem Danmark og Sverige. Perioden er 2-årig. Formandskabet for styregruppen og arbejdsgruppen kan i samme formandsperiode ikke varetages af samme land. Arbejdsgruppen vælger en næstformand fra det land, der ikke har formandskabet i pågældende periode Sekretariatet Sekretariatet sørger for, at det faglige arbejde kan varetages i overensstemmelse med de beslutninger, der træffes herom i arbejds- og styregruppen. Som led heri indkalder Sekretariatet til 2

117 møder i arbejds- og styregrupper, udarbejder i samarbejde med styre- og arbejdsgruppernes formænd dagsordenforslag til møder, udarbejder beslutningsreferater fra møder, sørger for de praktiske foranstaltninger i forbindelse med konferencer, udarbejder regnskab for samarbejdet og står for de ind- og udbetalinger, der skal ske i forbindelse med samarbejdet, og udarbejder udkast til arbejdsgruppens budget. Desuden administrerer sekretariatet samarbejdets hjemmeside. Sekretariatet skal primært være en servicefunktion for arbejdsgruppen. Derudover skal sekretariatet varetage de nødvendige funktioner for styregruppen. Sekretariatsfunktionen varetages indtil videre af Center for Bydækkende Strategier i Københavns Kommune, Serviceområde Byens Udvikling. Styregruppen træffer inden for aftaleperiodens 1. år afgørelse om det faglige sekretariatets administrative placering (hvem der påtager sig værtskabet for sekretariatet) og om sekretariatets størrelse (timemæssige ressourcer). Værten for sekretariatet, har som den ansættende myndighed det personalepolitiske og administrative ansvar for sekretariatets medarbejdere, hvilket udøves under hensyntagen til de til enhver tid gældende regler for denne myndigheds personale. I det daglige udøves den administrative funktion i et tæt samarbejde mellem værtsmyndigheden og den til enhver tid siddende formand for Øresundsvandsamarbejdets arbejdsgruppe. Udkast til stillingsbeskrivelse for sekretær og øvrigt personale udarbejdes i fællesskab mellem formanden for samarbejdets arbejdsgruppe og værtsmyndigheden. Stillingsbeskrivelsen godkendes af formanden for samarbejdets styregruppe. ØSV s sekretariat udsender årligt opkrævninger til parterne for deres bidrag det pågældende år. Øresundsvandsamarbejdet er et fagligt samarbejde, og udtaler sig udelukkende om faglige emner på et objektivt fagligt grundlag og samarbejdet er upolitisk i sit virke. Øresundsvandsamarbejdet varetager ikke myndighedsopgaver. Kontaktperson for Øresundsvandsamarbejdet sekretariat er (2014- ): Lars Anker Angantyr, Center for Bydækkende Strategier, Københavns Kommune, Njalsgade 13, 2300 København S. Mail: lanker@tmf.kk.dk Finansiering af Øresundsvandsamarbejdet Samarbejdet finansieres af de danske og svenske parter efter den fordelingsnøgle, som findes i bilag 1 til nærværende aftale. Sekretariatet ligger ud for det løbende forbrug indtil bidrag fra parterne er opkrævet. Opsigelse af aftalen Hvilken som helst af parterne kan opsige nærværende aftale med 1 års varsel til udgangen af et kalenderår. Hvis en part opsiger aftalen, skal de øvrige parter forsøge at skabe et nyt finansieringsgrundlag. Hvis dette ikke er muligt og styregruppen finder, at samarbejdet ikke kan videreføres inden for de tilgængelige økonomiske rammer, så bortfalder aftalen. Styregruppen revurderer om nødvendigt samarbejdet i forbindelse med væsentlige organisatoriske ændringer på vandmiljøområdet i Danmark eller Sverige. Aftalens ikrafttræden Denne aftale træder i kraft 1. januar 2015, når sekretariatetet har modtaget parternes underskrevne originaleksemplarer af aftalen eller en scannet kopi via mail. Disse eksemplarer opbevares i sekretariatet. Aftalen om Øresundsvandsamarbejdet af oktober 2010 bortfalder fra 1/

118 Accept af samarbejdsaftale om et Øresundsvandsamarbejdet fra 2015 og frem Undertegnede parter underskriver hermed denne aftale om Øresundsvandsamarbejdet fra Det årlige bidrag til Øresundsvandsamarbejdet fra 2015 og frem fremgår af bilag 1. For Gribskov Kommune Dato: Ikke medlem For Helsingør Kommune Dato 3/9 2014, Centerchef Regin Nordentoft For Fredensborg Kommune Dato: 1/ Centerchef Chr. P. Ibsen For Hørsholm Kommune Dato: 22/9 2014, Miljøchef Frank Steen For Rudersdal Kommune Dato: 20/ Maria-Cathrine Nielsen For Lyngby-Taarbæk Kommune Dato: 26/ Anja Aalling Hansen For Gentofte Kommune Dato: 21/10. Miljøchef Anja W. Dalberg For Københavns Kommune Dato: 22/9 2014, Centerchef Brian Hansen For Hvidovre Kommune Dato: Jesper Thyme, HOFOR, kun for 2015 För Höganäs Kommun Datum: 20/ Richard Åkesson, Miljösakkunnig//Ekolog För Helsingborgs Stad Datum: 22/ Miljödirektör Agneta Sander För Landskrona Kommun Datum: 25/ Miljöchef Jörgen Hanak. För Kävlinge Kommun Datum: 20/ Planeringschef Fredric Palm. För Lomma Kommun Datum: Helena Björn. Protokol af 29/ För Burlövs Kommun Datum: 21/10. Miljö- och bychef Michael Horn För Malmö Stad Datum: 14/ Miljödirektör Kerstin Åkerwall För Vellinge Kommun Datum: 22/ Miljöchef Ola Gustafsson För Länsstyrelsen i Skåne Län Datum: Avdelningschef Annelie Johansson Dragør og Tårnby kommuner Dato: Ikke medlem 4

119 Bilag 1 til Aftale om Øresundsvandsamarbejdet af oktober 2014 Fordelingsnøgle for de danske og svenske parters bidrag til finansieringen af Øresundsvandsamarbejdets udgifter og faglige sekretariat. Københavns Kommune bidrager både med et kontant beløb og stiller sekretariatsbistand, samt kontor, telefon og PC-faciliteter til rådighed. Parterne bidrager årligt efter følgende fordelingsnøgle, baseret på indbyggertallene i kommunen / området: < indbyggere = kr, = kr, = kr, = kr, = kr, > = kr: De danske parter bidrager hvert år med: *: Gribskov Kommune (tidligere Græsted-Gilleleje og Helsinge) DKK Helsingør Kommune DKK Fredensborg (tidligere Fredensborg-Humlebæk og Karlebo) DKK Hørsholm Kommune DKK Rudersdal (tidligere Søllerød og Birkerød) DKK Lyngby-Tårbæk Kommune DKK Gentofte Kommune DKK Københavns Kommune DKK Dragør og Tårnby kommuner DKK Hvidovre Kommune DKK I alt fra dansk side, op til De svenske parter bidrager hvert år med: Länsstyrelsen i Skåne län Malmö stad Helsingborgs stad Landskrona kommun Vellinge kommun Burlövs kommun Lomma kommun Kävlinge kommun Höganâs kommun I alt fra svensk side, op til Samlet kontant årligt bidrag fra danske og svenske parter, op til DKK DKK DKK DKK DKK DKK DKK DKK DKK DKK DKK DKK * Ovennævnte beløb gælder foreløbig for perioden , hvorefter de skal reguleres. Hvis der sker større ændringer i samarbejdet skal bidragene dog genforhandles. Af ovennævnte beløb går størstedelen til aflønning og drift af det fælles sekretariat (ca ). Resten udgør arbejdsgruppens rådighedsbeløb. 5

120 Bilag 2. Øresundsvandsamarbejdets baggrund Undersøgelser af forureningsforholdene i Øresund begyndte allerede i mellemkrigsårene. Et formelt dansk-svensk samarbejde om forureningsforholdene blev etableret, da det danske Fiskeriministerium og det svenske Jordbrugsdepartement underskrev en protokol, om fælles vandmiljøundersøgelser i 1960 og Øresundsvandkomiteen blev etableret. Den afløstes af Øresundskommissionen efter, at den danske og svenske regering i 1974 indgik en overenskomst om "beskyttelse af Øresund mod forurening" dvs. om reduktion af udledningerne fra renseanlæg og større industrier. I de 2 formelle samarbejders regi er gennemført og publiceret en række undersøgelser. Øresundskommissionen udarbejdede en årlig rapport om tilstanden i Øresund inkl. en oversigt over udledninger af forurenende stoffer. Der blev i 1992 fra de svenske og de danske statslige miljømyndigheders side taget initiativ til at opsige regeringsoverenskomsten fra 1974, da overenskomstens mål i det væsentligste blev anset for opfyldt. På Øresundskommissionens møde i Stockholm den 19. marts 1992 besluttede kommissionen at indstille sin virksomhed med udløbet af I forbindelse med indstillingen af kommissionens virksomhed udpegede kommissionen endvidere direktørerne for Miljøstyrelsen og Naturvårdsverket til at undersøge forudsætningerne for at opbygge et dansk-svensk regionalt samarbejdsorgan for Øresund til fortsættelse af arbejdet. På den baggrund henvendte Miljøstyrelsen i Danmark sig til de 5 regionale danske enheder. Af henvendelsen fra Miljøstyrelsen fremgik det, at begge lande havde vurderet at der formentligt fortsat var behov for samarbejde tværs over Øresund. Københavns Kommune påtog sig på de fem danske enheders vegne at udsende et konkret forslag til samarbejdsmodel og afholdelse af møder. Der blev afholdt en række møder med Länsstyrelsen i Malmø og de svenske kommuner beliggende ved Øresund samt Nordvästra og Sydvästra Skånes Kommunalförbund. På dansk side blev der udover kontakt med Frederiksborg Amt, Roskilde Amt og Københavns Amt, taget kontakt til Gentofte, Græsted-Gilleleje, Køge kommune og Helsingør kommuner, som alle er havnekommuner. Der var enighed om at samarbejdet primært skulle være af faglig karakter og Øresundskomitéen støttede, at Øresundsvandsamarbejdet blev organiseret som foreslået. Det var med denne baggrund, at der i 1995 blev etableret et regionalt samarbejde om Øresunds vandmiljø, som kunne videreføre det samarbejde, som havde eksisteret i mere end 3 årtier. De oprindelig 12 parter blev i 1996 suppleret med yderligere fire (Græsted-Gilleleje, Helsingør, Køge og Lomma kommuner), og samarbejdet omfattede dermed 16 parter, idet Gentofte Kommune valgte at følge samarbejdet som observatør. Höganäs Kommune udtrådte af samarbejdet ved udgangen af Gentofte indtrådte i aftalen fra I 2012 udtrådte Gribskov og fra 2014 Gentofte Kommune og Naturstyrelsen (tidligere Miljøcenter Roskilde). Sekretariatet, som fra starten blev finansieret af Københavns Kommune, har siden 1999 været finansieret i fællesskab af samarbejdets parter, men er stadig placeret i København Kommune. 6

121 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2016/344 Kommunstyrelsen Yttrande över Region Skånes diskussionsunderlag Här ska Sydkustleden gå Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att yttrande över Sydkustleden skickas till Region Skåne Ärendebeskrivning Kävlinge kommun har fått ett diskussionsunderlag från Region Skåne med förslag till sträckning för Sydkustleden en ny cykelled för rekreation och turism. Sydkustleden ska binda samman de cykelturismleder som redan finns i Skåne - Kattegattleden och Sydostleden - och tillsammans bilda en sammanhängande cykelled av internationell standard mellan Göteborg och Växjö. Sydkustleden väntas öppna i juni 2019 och de sista permanenta sträckorna vara klara Kommunen kommer att behöva ingå avtal med Region Skåne om skyltning på kommunal mark samt i vissa delar avtala med enskilda väghållare och markägare om ledens dragning och skyltning. Sammanfattning av Kävlinge kommuns synpunkter: - Sydkustleden bör gå enligt Region Skånes föreslagna sträckning längs Kustvägen - I väntan på permanent sträckning längs Kustvägen föreslår kommunen en tillfällig sträckning genom Hofterup, Ålstorp och Ålstorp 5 - Kommunen anser att Region Skånes föreslagna tillfälliga sträckning i inlandet inte är lämplig då den går för långt från kusten och missar viktiga målpunkter Kommunen förordar sträckningen längs Kustvägen enligt Region Skånes förslag. Sträckningen passerar flera viktiga målpunkter för turism och rekreation som Barsebäckshamn, Barsebäcks saltsjöbad (Sjöbobadet), Barsebäcks Golf & Country Club, Järavallens strövområde och naturreservat och Järavallens badsjö. Den är utpekad som prioriterad ny cykelväg i förslaget till kommunens cykelvägsplan, vilken väntas antas under våren Sträckningen är även utpekad som prioriterat objekt i Region Skånes Cykelvägsplan för Skåne Kommunstyrelsen Johanna Kaaman Johanna.Kaaman@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

122 2 (2) Region Skåne och Trafikverket bör inleda arbetet med föreslagen stäckning längs Kustvägen så snart som möjligt. Här finns flera svårigheter utöver de som tas upp i diskussionsunderlaget: - Kustvägen är omledningsväg för E6 - Sträckningen passerar genom Järavallens naturreservat och förslaget till nytt reservat (Lundåkrabuktens naturreservat). I kommunikation med Länsstyrelsen har kommunen inte fått gehör för att justera reservatgränser för att dra cykelväg längs Kustvägen. - Om cykelväg ska dras utanför reservatsgränsen öster om Kustvägen (mellan Sjövägen och Lundåkravägen) går den över privatägd mark och förhandling med markägaren krävs. Här finns även en nivåskillnad mellan vägbana och mark öster om vägen. Kommunen ser inte Region Skånes förslag till alternativ sträckning som en lämplig tillfällig lösning. Sträckningen går genom bland annat Lund, Kävlinge och Dösjebro. Den är inte kustnära och missar flera viktiga målpunkter. Kävlinge kommun föreslår därför en tillfällig sträckning genom Hofterup, Ålstorp och Ålstorp 5. Sträckningen behöver undersökas vidare med tanke på enskilda markägare och väghållare. Övriga kommentarer: > Sträckning förbi Lödde centrum bör gå väster om centrumet. Beslutsunderlag Remiss - Var ska Sydkustleden gå?, följebrev Remiss - Var ska Sydkustleden gå?, remissutgåva karta_sydkustleden förslag till sträckning genom Kävlinge kommun Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Fredric Palm Strategisk planeringschef Beslutet ska skickas till För kännedom Region Skåne jonas.hedlund@skane.se

123 Från: Marie Göransson Till: ksplatina Ärende: Remiss - Var ska Sydkustleden gå? Datum: :25:55 Från: Hedlund Jonas [mailto:jonas.hedlund@skane.se] Skickat: den 23 november :51 Till: linda.a.larsson@simrishamn.se; Landefjord Agnes; almir.hodzic@landskrona.se; Ann.Nystrom2@malmo.se; Annette Bengtsson; caroline.hyrenius-forsnor@trelleborg.se; cecilia.hellke@helsingborg.se; cecilia.larsson@trelleborg.se; emma.hakansson@helsingborg.se; henrik.alven@simrishamn.se; Urde Ie; jenny.sahlstrom@skane.com; Jesper Bergnordh; jessica.vanrooyen@trelleborg.se; johan.ekstrom@trafikverket.se; johan.osterberg@ystad.se; Johan Stein; Hedlund Jonas; jonas.nilsson@landskrona.se; karolina.jensen@lomma.se; kristina.johansson@lomma.se; liselotte.persson@trelleborg.se; magdalena.hellstrom@skurup.se; magdalena.hellstrom@skurup.se; malin.klasson@vellinge.se; maria.heinesson.grynge@lomma.se; maria.r.nilsson@simrishamn.se; maria.raberg@simrishamn.se; marie.holmstrom@ystad.se; mats.astrand@trelleborg.se; Mats Rosén; petra.strandberg@trelleborg.se; sara.palo@vellinge.se; sofie.bredahl@simrishamn.se; Norrby Sofie; thorsten.karlen@landskrona.se; tobias.gustafsson@ystad.se; tom.sorensson@landskrona.se Ämne: Var ska Sydkustleden gå? Hej Nu är rapporten Här ska Sydkustleden gå klar. Det är ett diskussionsunderlag för att fastställa den exakta sträckningen av leden. I rapporten har vi lagt ett förslag men för också ett resonemang om alternativa sträckningar och vi önskar nu att ni i kommunen tittar noga på förslaget och funderar på om ni har bättre alternativ eller funderingar. Det är ju ändå ni som har bäst lokalkännedom. Vi vill också reservera oss för att vi kan ha missat någon brist eller enskild väghållare i rapporten så tänk på det när ni läser den. Sträckningen finns också som zoombar karta här: fjlcyp3o1rqpk3u4efbmxffpdi&usp=sharing. Den kartan är i de flesta fall enklare att titta på än kartorna i den bifogade pdfrapporten. Ni kan lämna era kommentarer i ett mail till jonas.hedlund@skane.se, som en nål i googlekartan eller så kan vi ta det per telefon. Mina kontaktuppgifter finns i mailfoten. Vi skulle vilja ha era kommentarer senast den 1 februari nästa år. Om ni vill ändra sträckningen i er kommun med anledning av att ett besöksmål annars missas så får ni gärna ta upp det. Vi kommer annars att ta upp vilka intressepunkter som ska vara med eller inte med vid ett senare skede i projektet. I februari kommer vi att sammanställa de inkomna förslagen och efter det beslutar vi sträckningen och ni i kommunerna kontaktar berörda enskilda väghållare för att skriva avtal om att få dra leden på deras väg. Om ni tror att det är bra att föra ett samtal med väghållarna tidigare så går det givetvis bra. Är ni intresserade av nationella leder och vilka regler som kringgärdar dem se Trafikverkets rapport Cykelleder för rekreation och turism. Vill vi också påminna om Sydkustledenmötet den 1 december kl i Malmö. Se information och anmälan här för er som inte har anmält er. På det mötet kommer jag att presentera rapporten och hur vi har tänkt med sträckningen. Översiktlig tidsplan för Sydkustledenprojektet: 1 december Kommunmöte med Sydkustleden 1 februari Sista dag att lämna kommentarer på sträckningsförslaget 1 mars Kontakt med enskilda väghållare 1 januari Alla avtal med väghållarna klara och ansökan till Trafikverket kan lämnas in Juni Leden öppnar Parallellt med denna tidsplan inleds även arbetet kring destinationsutveckling och marknadsföring. Med vänliga hälsningar nytt dokument(47696) (0)_TMP.html[ :42:11]

124 Jonas Hedlund Strateg hållbart resande Enheten för samhällsplanering Koncernkontoret, Regional utveckling Region Skåne Postadress: Kristianstad Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Tfn/mobil: sms: Telväxel: E-post: Region Skåne ansvarar för vården i Skåne och har dessutom ett ansvar för utvecklingen av näringsliv, kommunikationer, kultur och samarbete med andra regioner i och utanför Sverige. Region Skånes högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs direkt av invånarna i Skåne. nytt dokument(47696) (0)_TMP.html[ :42:11]

125 Här ska Sydkustleden gå - Diskussionsunderlag för att fastställa ledens sträckning Jonas Hedlund Agnes Landefjord

126 Innehåll Innehåll Sammanfattning...4 Bakgrund...6 Syfte...6 Nationella leder...6 Trafiksäkerhetskrav...7 Avväganden...8 De felande länkarna...9 Att tänka på...9 Helsingborgs stad Landskrona stad Kävlinge kommun Alternativ 1. Via Barsebäcksvägen/Kustvägen Alternativ 2. Via Grand prix-vägen Lomma Burlövs kommun Malmö stad Vellinge kommun Trelleborgs kommun Skurups kommun Ystads kommun Alternativ 1: Via Borrby Alternativ 2: Småvägarna Simrishamns kommun Slutsatser

127 Innehåll 3

128 Sammanfattning Sammanfattning Genom att knyta samman Kattegattleden och Sydostleden är det möjligt att skapa en sammanhängande högkvalitativ cykelled på närmare 90 mil. För att nå dit måste en rad brister i infrastrukturen göras och ett antal avtal med enskilda markägare slutas. Detta beskrivs i denna rapport medsammanställning. Nedan är en kommunvis sammanfattande lista över punkter, sträckor och avtal som behöver åtgärdas. Läs mer om dessa under respektive kapitel. Rapportförfattarna vill reservera sig för missar. Helsingborg - HE1. Kopplingen till Fortunavägen - HE2. Trafiksäkerhets-/attraktivitetsöversyn på Fortunavägen - HE3. Enskilda väghållare på Fortunavägen Landskrona - LA1. Enskilda väghållare på Fortunavägen (Se även HE2, HE3) - LA2. Enskild väghållare på Sjögången - LA3. Om slingan förbi Ålabodarna väljs tillkommer fler punkter att åtgärda. Alt1: Huvudförslaget via Barsebäcksvägen/Kustvägen - LA4. Planera för cykelväg på Barsebäcksvägen - LA5. Enskild väghållare på vägen vid golfklubben - LA6. Trafiksäkerhetsproblem på Barsebäcksvägen (Alt 2: Via Grand prix-vägen - LA7. Planera för cykelväg som knyter till Hofterup - LA8. Osäker dragning i östra Häljarp - LA9. Enskild väghållare på Scoutvägen - LA10. Enskild väghållare på Stora Byvägen) Kävlinge Alt1: Huvudförslaget via Barsebäcksvägen/Kustvägen - KÄ1. Trafiksäkerhetsproblem på Kustvägen - KÄ2. Enskilda väghållare i Sandskogen - KÄ3. Trafiksäkerhets-/attraktivitetsöversyn på Barsebäcksvägen i Löddeköpinge (Alt2: Via Grand prix-vägen - KÄ4. Planera för cykelväg som knyter till Häljarp - KÄ5. Hastighetssänkning krävs - KÄ6. Enskilda väghållare på snuttar i Hofterup - KÄ7. Enskild väghållare på Lundåkravägen - KÄ8. Trafiksäkerhets-/attraktivitetsöversyn på Barsebäcksvägen i Löddeköpinge) Lomma - LO1: Enskilda väghållare i Bjärred på Tegelbruksvägen - LO2: Enskilda väghållare i Bjärred på Västanvägen - LO3: Oklar passage i parken norr om Långa bryggan. 4

129 Sammanfattning Burlöv - LO4: Bommar som försvårar framkomlighet. Bör ses över. - LO5: Enskilda väghållare på väg ut till Lomma Beach. Malmö (Alt 2. Södra hamnen - LO6: Osäker kvalitet på underlaget) - BU1. Enskild väghållare i Spillepengen (se MA1) - MA1. Enskild väghållare i Spillepengen (Se BU1) - MA2. Passagen till Lagunens camping måste åtgärdas (om sträckningen väljs) - MA3. Enskild väghållare på Järnolofs väg - MA4. Enskild väghållare på Badvägen - MA5. Enskild väghållare/oklar passage på Gads väg Vellinge - VE1. Enskild väghållare i Gessie - VE2. Enskild väghållare i Hököpinge - VE3. Enskild väghållare söder om Ängavägen - VE4. Enskild väghållare i Rängs sand Trelleborg - TR1. Enskild väghållare i Gislövs läge - TR2. Enskild väghållare i Böste - TR3. Enskild väghållare i Beddinge strand - TR4. Enskild väghållare i Skateholm Skurup Ystad - Inget att åtgärda - YS1. Hastighetssänkning eller annan åtgärd krävs på Östra kustvägen. Alt 1. Huvudförslaget via Borrby - YS2. Enskild väghållare på Nybyggarevägen - YS3. Enskild väghållare på Rännegatan - YS4. Trafiksäkerhets-/attraktivitetsöversyn på Österlenvägen Alt 2. - YS5. Bestämma sträckning och avtala med enskilda väghållare Simrishamn - SI1. Möjliga alternativa sträckningar mellan Örnahusen och Skillinge - SI2. Leden föreslås gå igenom ett bostadsområde. 5

130 Bakgrund Bakgrund Att skapa en högkvalitativ cykelled utmed den skånska kusten har ett högt värde ur ett besökarperspektiv och har mycket goda förutsättningar att attrahera både inhemska och internationella turister. Den tänkta leden, som går under arbetsnamnet Sydkustleden, kommer att knyta samman Kattegattleden och Sydostleden och tillsammans bilda en närmare 90 mil sammanhängande cykelled av internationell standard som kommer att gå från Göteborg till Växjö via den skånska kusten. Ungefär halva sträckan går genom Skåne. Sydkustleden kommer att passera elva kommuner varav åtta med sina kommunhuvudorter. Ytterligare en rad samhällen passeras där boende, restauranger och upplevelser redan finns på plats eller får nya möjligheter att utvecklas. De infrastrukturella förutsättningarna för att knyta ihop Kattegattleden och Sydostleden är i det stora hela goda, vilket förenklar arbetet med att skapa leden avsevärt. Drygt tre fjärdedelar av ledens föreslagna sträcka är idag antingen på cykelväg eller går på lågtrafikerat blandtrafikvägnät med acceptabla hastighetsbegränsningar. Det finns tyvärr också delar av sträckan som är olämpliga eller mycket olämpliga att cykla på. Dessa sträckor måste åtgärdas eller undvikas. Bristerna är i huvudsak fördelade på tre sträckor som samtliga ligger i den gällande cykelvägsplanen för att åtgärdas. Det är passagen mellan Landskrona och Löddeköpinge, mellan Höllviken och Trelleborg samt mellan Ystad och Simrishamn. Utöver dessa finns det kortare delar som måste ses över. Formellt sett är det inte beslutat om Sydkustleden kommer att vara en egen led, antingen med sitt arbetsnamn som lednamn eller om det blir ett annat namn. Det kan också bli så att det bli en förlängning av antingen Kattegattleden eller Sydostleden så att lederna möts. Oavsett måste sträckan fastställas. Leden har i ett tidigare skede utretts i Förstudie Förutsättningar för Sydkustleden. I Här ska Sydkustleden gå tas arbetet vidare. Sträckningen är mer exakt dragen, delvis annorlunda och de turistiska avvägningarna är tydligare. Syfte Syftet med denna rapport är att presentera avväganden i sträckningsval och vara ett underlag för att fastställa den exakta stäckningen av leden med sikte på att leden öppnar redan innan de större cykelvägsinvesteringarna utmed sträckan är färdiga. Nationella leder Det är numera möjligt att av Trafikverket få cykelleder för rekreation och turism klassade som nationella leder. För att klassas som sådana måste de uppfylla en rad krav kring infrastrukturens kvalitet, upplevelsevärden och förvaltning. I Skåne finns två leder som gör det, Kattegattleden som når Helsingborg via västkusten från Göteborg och Sydostleden som når Simrishamn på östsidan med andra ändpunkten i Växjö. Mer läsning om kraven som Trafikverket ställer på nationella cykelleder finns i Cykelleder för rekreation och turism Klassificering, kvalitetskritierier och utmärkning. 6

131 Trafiksäkerhetskrav Beslutgrundande kvalitetskriterier är: - Förankring. Leden ska ha en utpekad ledhuvudman (i Sydkustledens fall Region Skåne) samt var förankrad med berörda kommuner och Trafikverket - Trafiksäkerhet. Leden får inte gå på trafikfarliga vägar. Mer om det nedan - Tillgänglighet. Detta innebär bland annat att leden ska vara minst 200 km lång, kunna cykla bekvämt under säsong, vara bred nog för cykel med släp, vara av helst asfalt eller grus om den är av god kvalitet, inte ha för mycket lutning, inte ha cykelfållor. - Tillstånd. Det ska finnas tillstånd från berörda väghållare för utmärkning. Detta ska regleras i avtal mellan kommunen och väghållaren. Icke beslutsgrundande kritierier: - Attraktivitet. Leden ska vara attraktiv ur ett besökarperspektiv. Det ska finnas övernattningsmöjligheter med rimliga avstånd och leden ska inte upplevas allt för ogen. - Kommunikation. Leden ska ha bra informationsmaterial och marknadsföras - Kvalitetssäkring. Leden ska ha en långsiktig plan och budget. Trafiksäkerhetskrav Trafikverket har tagit fram gränsvärden för hastighet och trafikmängd och utifrån dessa gjort trafiksäkerhetsklassificeringar. Trafiksäkerheten bedöms i klasserna grön, gul, röd och lila trafiksäkerhetsstandard. - Grön standard: Cyklister upplever att det utan problem går bra att cykla med barn under 12 år på sträckan - Gul standard: Vägen upplevs som så pass lugn att två vuxna ofta kan cykla i bredd utan att störas av trafik. - Röd standard: Vägen upplevs som osäker. - Lila standard: Vägen upplevs som mycket trafikfarlig. Klassificeringarna baseras på kraven på sommardygnstrafik och hastighetsbegränsningar enligt tabell 1 nedan. Tabellen visar klassificering utanför tätbebyggt område och för tätbebyggda områden är kraven något andra. Utöver denna kategorisering är det även viktigt att ta ställning till om vägen, utöver hastighet och trafikmängd, är lämplig att lägga en cykelled i världsklass på. Andra faktorer som spelar in kan vara väggrenens bredd, sikt eller underlagets kvalitet. 7

132 Avväganden Tabell1. Klassificering av sträckor utanför tätbebyggt område. Källa: Trafikverket. För att en led ska godkännas för utmärkning bör den till övervägande del uppfylla kraven för grön standard. Delar av leden får vara av röd standard för att knyta ihop leden men av den totala längden på leden får inte mer än 10 procent utgöras av vägar av röd standard och det måste vara uppdelat på flera delsträckor. Leden får inte ta större omvägar för att undvika röda sträckor om det är uppenbart att cyklisterna kommer välja den röda sträckan trots skyltning. Sträckor med trafiksäkerhetsklassning lila kan aldrig ingå i nationella cykelleder. Avväganden Denna rapport tar i huvudsak sin utgångspunkt i avväganden mellan kvalitetskriterierna trafiksäkerhet, tillstånd och attraktivitet. Sydkustledens sträckning ska vara trafiksäker, markägarna ska tillåta stäckningen och leden ska passera så höga besöksmässiga värden som möjligt. Från Region Skånes håll finns en önskan om att leden inte bara ska knyta samman Kattegatt- och Sydostlederna utan även att den ska gå utmed kusten i den mån det är möjligt. Sträckningen ska beslutas i överenskommelse mellan kommuner som passeras och Region Skåne. Sträckningen kommer sedan att godkännas av Trafikverket. Till stora delar är det i det närmaste självklart var leden ska gå, men i andra delar, som i besvärliga passager, i tätorterna eller där två likvärdiga alternativ finns blir det desto viktigare att fundera på alternativen utifrån lokalkännedom och med en tanke på hur besökare kommer att uppleva leden. I de fall där det finns viktiga målpunkter som leden inte passerar finns två alternativ. Det ena är att flytta leden dit trots att det kan vara en omväg. Det andra alternativet är att skylta en avstickare dit. Vilket som väljs kan vara olika beroende av förutsättningarna. Det är också möjligt att knyta slingor 8

133 Bygget påbörjat Vägplan påbörjad Finansiering klar Åtgärdsvalsstudie gjord Med i Cykelvägsplanen De felande länkarna till leden som möjliggör att besökaren kan övernatta på samma boende under två nätter. Dessa slingor behandlas inte i denna rapport. De felande länkarna Det tre felande länkarna som nämns ovan är med i gällande cykelvägsplan för Skåne. Tabell 2 nedan visar status för de felande länkarna. Tabell 2. Statusen för de längre felande sträckorna Planerat att Sträcka vara klar Landskrona och Löddeköpinge* Del- Delvis Ca 2025 vis Höllviken och Trelleborg X X 2021 Ystad och Simrishamn X X X X 2021 * För sträckan mellan Landskrona och Löddeköpinge utmed Barsebäcksvägen/Kustvägen finns sträckan bara med i Cykelvägsplanen för de delar som ligger i Kävlinge kommun, det vill säga söder om Saxtorpsskogen. Tabell 2 ovan visar att ledens slutgiltiga sträckning kommer att dröja fler år. Utgångspunkten i denna rapport är att öppna leden innan dess fast på alternativa sträckningar. I takt med att de saknade länkarna blir klara flytta leden dit istället. Enligt Trafikverkets kriterier är detta tillåtet under förutsättningar att omledningen inte blir för konstlad. Förslagen på omledningar förklaras mer ingående i kommunkapitlen nedan. Att tänka på Denna rapport går kommunvis igenom ledens tänkta sträckning från Helsingborg till Simrishamn och presenterar det förslag och de avväganden som finns utmed sträckan. Rapporten kommer att gå på remiss till alla kommuner som ombeds att noga fundera igenom förslaget eller förslagen och lämna kommentarer. Som i så många andra processer är det i början som felen är enklast att åtgärda. Det är besvärligare flytta leden en gata norrut eller lägga den vid ett annat hotell när ansökan har skickats in och sedan ytterligare besvärligare när skyltarna har satts upp. Det är därför vi redan i detta skede vill bestämma ledens sträckning så när som på metern. För alla kommuner finns en del punkter att tänka på utmed sträckan: 1. Företräden: Utmed sträckan är det skyltat att både cyklister och bilister har väjningsplikt. Cykelvägen bör inte ha väjningsplikt mot korsande gator om den parallella bilvägen är huvudled. Det förekommer dessutom att cyklister förväntas lämna företräde för bilister som 9

134 Att tänka på kommer från parkeringar. De målade varningstrianglarna på vägbanan är även ofta placerade så väntande bilar blockerar cykelbanan. 2. Se till att det inte förekommer bommar eller liknande som försvårar för cyklister, speciellt för dem med cykelvagn. Vid behov bör andra trafiksäkerhetsåtgärder väljas. 3. Det kommer att vara upp till kommunerna att skriva avtal med markägarna utmed leden. Det är viktigt att detta är i ordning. Vägavsnitt där varken kommunen eller staten är väghållare är markerat på kartorna kommunvis. 4. Många kommuner har egen vägvisning för cyklister. Sydkustledens skyltning kan upplevas överflödig i stadsrummet, men det är nödvändigt med enhetlig skyltning utmed hela leden, även i tätorterna. 10

135 Helsingborgs stad Helsingborgs stad HE3. Markägaravtal HE1. Koppling till fortunavägen otydlig HE2. Cykelväg saknas. 11

136 Helsingborgs stad Utpekade intressepunkter: Helsingborgs vandrarhem centrum, STF Vandrarhem Helsingborg Miatorp, Trivas på Råå, Råå Museum för fiske och sjöfart, Råå Vallar Resort, Helsingborg Lodge, Fortuna Badstrand, Stranden I Helsingborg, utanför knutpunkten, börjar Kattegattleden. Det är även här som Sydkustleden börjar. Förslaget är att Sydkustleden följer redan befintligt stråk, det så kallade blå stråket från stationen till Rydebäck. Det är en redan etablerad sträcka, kustnära och den passerar bland annat Småbåtshamnen i Råå, sandstranden och Fortuna. Trafiksäkerhetsmässigt skulle det vara fördelaktigt att gå öster om Fortuna även om Fortuna är vackert. Antingen väljs sträckan på cykelvägen mellan Rydebäck och Fortuna eller den cykelväg som går diagonalt genom Rydebäck. Så länge Fortunavägen går längs med Rydebäck finns det en parallell cykelväg som bör användas. Denna kan komma att behöva en bättre koppling till Fortunavägen i östra Rydebäck (HE1)men det är denna sträckning som är vårt förslag. Vill man till Fortuna så är det enkelt att vika av för den som vill. Mellan Rydebäck och Landskronavägen saknas cykelväg under 1,3 kilometer (HE2). Vägen har en hastighetsbegränsning på 70 km/h och smala väggrenar. Här krävs även avtal med markägaren(he3). Fortunavägen på väg till Landskronavägen. Foto: Google streetview 12

137 Landskrona stad Landskrona stad LA1. Markägaravtal (LA3. Flera markägaravtal) LA2. Markägaravtal LA7-10. Flera åtgärder krävs vis denna sträckning LA5. Markägaravtal LA4. Sträckan måste in i planering LA6. Trafiksäkerhetsproblem 13

138 Landskrona stad Utpekade intressepunkter: Borstahusen, Pumphuset Borstahusen, Mötesplats Borstahusen, Ålabodarna, Örenäs slott, Glumslövs backar, Landskrona museum, Landskrona konsthall, Citadellet, Sofia Albertina, Ön Ven, Saxtorpsskogen, Borstahusen camping, Restaurang clubhouse Sydkustleden kommer in i Landskrona i svängen på Fortunavägen när leden har lämnat Rydebäck. Som nämnt i föregående kapitel saknas cykelväg och det är en enskild markägare (LA1). Vårt förslag är att leden passerar genom Glumslöv med en avstickare för den som vill ner till Ålabodarna. Vår bedömning är att den omvägen, även om den kan vara är värd det, bör vara lite mer frivillig. Det är en dessutom ganska stor höjdskillnad. En del markägaravtal skulle behövas (LA3) för denna omväg ner till Ålabodarna. Slingan går sedan på den vackra vägen till Sundvik och i blandtrafik tillbaka till Glumslöv eller vidare utmed kusten även om vår bedömning är att stigen, märkt som cykelväg, som går mellan Sundvik och Hildesborgsvägen inte är tillräckligt bra i dagsläget. Det är en stäcka på ca 600 meter men området är naturreservat så en breddning bedöms inte vara aktuell även om det kan vara värt att utreda det. Skåneleden går där idag. Stigen mellan Sundvik Hildesborgsvägen. Utmärkt idag som kombinerad gång- och cykelväg. Foto: Google streetview Även fortsättningen utmed stranden till Borstahusen skulle vara möjlig. Det är grusväg och mycket vackert. De båda alternativen möts vid Borstahusens camping då huvudalternativet kommer från Erikstorpsvägen. Borstahusen är en självklar plats att passera med sin hamn, strand, mataffär och restauranger. 14

139 Landskrona stad Landskrona stadskärna med huvudförslaget och alternativ. Kopplingen till Ven är viktig i båda alternativen. Förslaget är sedan att cykla vidare in i Landskrona via kusten, på grusvägen som går fram till Lindeshamns Båtklubb. Sedan vidare på Citadellsvägen förbi Citadellet och sedan Österleden ut ur Landskrona, men med tydlig möjlighet att vika av till Venfärjan. Ett alternativ skulle kunna vara att leden har en lite längre sträckning i Landskrona via hamnen. Från Österleden och Varvsvägen föreslås leden gå på cykelvägen till Häljarp. 15

140 Landskrona stad Sträckningen genom Häljarp som delar sig i huvudförslaget respektive alternativet via Grand prix-vägen i Kävlige. I Häljarp delar sig leden i två förslag, varav Barsebäcksvägen/Kustsvägen föredras. Som beskrivits tidigare är sträckan Landskrona Löddeköpinge en av de mer problematiska sträckorna utmed leden. Alternativen beskrivs i nästa kapitel, det om Kävlinge kommun, eftersom huvuddelen av stäckningen går i den kommunen. De delar som ligger i Landskrona stad är inte med i Cykelvägsplanen i dagsläget (LA4, LA7). Detta måste åtgärdas. Det finns även andra åtgärder i Landskrona stad som beskrivs i nästa kapitel. 16

141 Kävlinge kommun Kävlinge kommun KÄ1. Trafiksäkerh etsproblem KÄ4-8. Flera åtgärder krävs för denna sträckning KÄ2. Markägaravtal KÄ3. Trafiksäkerhetsöversyn 17

142 Kävlinge kommun Utpekade intressepunkter: Järavallens naturreservat, Barsebäcksstrand, Center Syd, Vikingatider, Barsebäckshamn Strax söder om Saxtorpsskogen kommer leden in i Kävlinge kommun. Detta via något av två befintliga alternativen, varav inget av dem är riktigt bra i dagsläget. - Alternativ 1. Via Barsebäcksvägen/Kustvägen - Alternativ 2. Via Grand prix-vägen Som nämnts i föregående kapitel föreslår vi att leden gå på Barsebäcksvägen/Kustvägen. Båda alternativen är delvis med i Cykelvägsplanen för Skåne, men bara förslaget utmed Kustvägen är med i kommunernas respektive cykelplaner. Båda kommunerna föreslår även åtgärder som vore fördelaktiga för alternativ 2, men inte som knyter ihop hela stråket. Utsnitt från Cykelplan 2015 Landskrona stad. Utsnitt från Cykelvägsplan Kävlinge kommun Landskrona stads respektive Kävlinge kommuns cykelvägsplaner. Båda föreslår att bygga cykelväg på Kustvägen, något som i Kävlinge kommun även är utrett i Förenklad åtgärdsvalsstudierapport Tillgänglighet för cyklister i Kävlinge kommun. Alternativ 1. Via Barsebäcksvägen/Kustvägen De befintliga cykellederna mellan Landskrona och Löddeköpinge: Skåneleden, Cykelspåret och Fjärilsleden, går alla på Kustvägen. Åtgärdsvalsstudien för sträckan konstaterar att relationen är viktig för rekreation och turism. Årsdygnstrafiken är cirka 1100 fordon per dygn med en beräknad sommardygnstrafik på ca 1700 fordon per dygn. Antalet fordon sjunker succesivt ju längre söderut man är på sträckan till en sommardygnstrafik på 1500 fordon per dygn där vägen närmar sig Barsebäckshamn. Trafikmängderna klassar sträckan som osäker, så kallad röd standard, om en nationell led ska dras där. (LA4, LA6, KÄ1) 18

143 Kävlinge kommun Barsebäcksvägen som sedan övergår till Kustvägen. Foto: Google streetview För hela Sydkustleden får andelen röda sträckor inte överstiga 10 procent. De röda sträckorna får heller inte vara sammanhängande, vilket gör valet högst tveksamt. Denna sträcka är lite över 10 km. Till dess fördel, utöver den strikta klassningen, är att Kustvägen är relativt rak med mycket god sikt, vilket gör den säker för att vara en 70-väg med 1500 bilar per dygn. Sträckan har inte heller många trafikolyckor rapporterade. Om försöket med Bygdevägar öster om Helsingborg faller väl ut skulle det kunna vara ett alternativ även för denna väg. Med den parallella E6 finns det goda alternativ för bilister vilket skulle kunna motivera att Kustvägen görs mer cykelvänlig, att förbjuda genomfartstrafik för motorfordon kan övervägas på hela eller en del av sträckan. Leden kommer sedan in till Barsebäcksvägen via golfklubben där ett avtal måste slutas. (LA5) Besöksmålsmässigt är denna sträcka att föredra framför Grand Prix-vägen. Det är kustnära (om än inte badvänligt), Järavallens strövområde passeras, liksom Barsebäcks stora golfanläggning och Barsebäcksstrands camping. Kustvägen slutar strax öster om Barsebäcks hamn som man kan skylta till. In till Löddeköpinge finns sedan en cykelväg. Förslaget är att ta cykelbron över E6 och sedan snedda igenom bostadsbebyggelsen och komma ut i Lödde centrum och vidare till Malmövägen via Barsebäcksvägen. Här krävs markägaravtal, både för enskild väg med och utan stadsbidrag (KÄ2). Som kartan visar kan även en annan sträckning till Löddeköpinge vara aktuell. I Löddeköpinge saknas cykelväg under 200 meter, vilket ska åtgärdas enligt kommunens cykelvägsplan (KÄ3). En omledning i bostadsområdet söder om vägen är möjlig, men eftersom hastigheterna är så låga borde det inte vara nödvändigt. Alternativ 2. Via Grand prix-vägen. Det andra sättet att cykla emellan Landskrona och Löddeköpinge är att ta den genare vägen via Landskronavägen, genom Saxtorpsskogen, Gran Prix-vägen igenom Ålstorp och på cykelväg genom Hofterup. Denna väg innehåller inte lika sammanhängande röda sträckor. Genom Häljarp går det utmärkt att cykla på en parallellgata utmed Landskronavägen. Om det är möjligt, vilket inte är utrett kan leden sedan gå söderut genom det nybyggda bostadsområdet. Vägen skulle sedan gå på Scoutvägen och sedan Stora byvägen öster ut till Gran Prix-vägen. Denna omväg för att slippa Landskronavägen och väg 110. Gran Prix-vägen har en hastighetsbegränsning på 70 km/h samt smal eller obefintlig väggren. Med sina 3500 bilar per dygn under sommaren klassas vägen som lila, det vill säga oacceptabel. 19

144 Kävlinge kommun Hastigheten måste sänkas till 60 km/h för att denna dragning ska vara möjlig. Vägen sluttar också märkbart vilket kan göra cyklingen extra vinglig i den smala väggrenen om den sker söderifrån. I höjd med Skönadalsskolan, efter 2,7 km på Grand prix-vägen, är det möjligt att ta sig in i bostadsområdet och cykla på en ganska trevlig gång- och cykelväg som genom hela Hofterup. Sen är det möjligt att relativt säkert ta sig ut till Landskronavägens cykelväg där leden fortsätter till Löddeköpinge. I Löddeköpinge är det möjligt att ta sig fram öster om Landskronavägen genom bostadsområdet, men innan rondellen måste leden komma ut på Landskronavägen några hundra meter. En bra sträckning för både norr och södergående cyklister där bör utredas (KÄ8). Det föreslagna alternativet är att komma nästan ända fram till Barsebäcks strand och sedan svänga av österut mot Löddeköpinge. Det alternativa förslaget är något genare och trafiksäkrare men missar Barsebäcks hamn. Från Löddeköpinge skulle det även vara möjligt att göra en alternativ slinga via Kävlinge och Lund för att sedan möte leden igen i Lomma. Den sträckan håller vid en preliminär bedömning en relativt hög kvalitet utan behov av större åtgärder. Men det bör undersökas om det blir aktuellt. 20

145 Lomma Lomma LO1. Markägaravtal LO2. Markägaravtal LO3. Oklar passage LO4. Bommar LO5. Markägaravtal (LO6. Oklar kvalitet på underlaget) 21

146 Lomma Utpekade intressepunkter: Långa Bryggan med kallbadhuset, Habo Ljung, Habo Ljung camping, Lomma Strandbad, Lomma hamn, Lomma strandstad, Borgeby slott När leden passerar Lödde å, passeras även kommungränsen till Lomma. Förslaget är att leden går ut till kusten i Bjärred eftersom badstränderna och Bjärreds Saltsjöbad är målpunkter. Det är inte ett självklart val då detta istället kunde skyltas från den mer gena sträckningen. Att gå via kusten i Bjärred innebär också en del gruspartier och en del markägaravtal som måste slutas. (LO1, LO2). Passagen igenom parken norr om Långa bryggan är inte undersökt (LO3). Från Bjärred fortsätter Sydkustleden söderut på Södra Västkustvägen. Först utmed vägen och sedan på den parallella cykelvägen med ängar och hästhagar invid cykelvägen. Det finns här en del hinder som bör ersättas med andra trafiksäkerhetsåtgärder, några som inte hindrar cyklister med vagn eller stor packning. (LO4) Ett av fler hinder för cyklister. Speciellt besvärligt för dem med vagn. Foto: Google street view. Leden kommer sedan fram till Lomma Beach. Här krävs markägaravtal eller en annan sträckning. (LO5) Om underlaget och nybyggnationerna tillåter det föreslås leden att komma igenom och ut på Sjögatan och Strandpromenaden fram till kajen med sina restauranger och butiker. Kartan visar även ett alternativt förslag på grus men närmare stranden söder om hamnen (LO6). Förslaget är sedan att lämna Lomma via Centrumgatan och Strandvägen för att sedan komma ut på Malmövägen med sina betande kor på höger hand. 22

147 Lomma Sträckningsförslaget inne i tätorten Lomma. 23

148 Burlövs kommun Burlövs kommun BU1. Markägaravtal Leden kommer in i Burlövs kommun innan Malmövägen når den stora cirkulationsplatsen. Förslaget är att låta leden gå igenom Spillepengens friluftsområde och komma ut på Arlövsvägen. Idag är endast behörig trafik tillåten i friluftsområdet, vilket måste åtgärdas (BU1). Halvvägs in i friluftsområdet passeras kommungränsen till Malmö stad. 24

149 Malmö stad Malmö stad (MA2. Passagen måste åtgärdas om sträckan väljs) MA1. Markägaravtal MA3. Markägaravtal MA4. Markägaravtal MA5. Oklar passage 25

150 Malmö stad Utpekade intressepunkter: Klagshamn, S:t Petri kyrka, Malmö museer, Västra Hamnen, Turning Torso, Ribersborg, Stapelbäddsparken, Cykelköket, Cycle Loft Hotel, Scaniabadet, Brofästet, Lagunen Småbåtshamn, First Camp Malmö, Sibbarp bad Malmö, en av världens främsta cykelstäder och redan idag en besökarmagnet med stort utbud. Inledningsvis krävs markägaravtal inne i Spillepengens friluftsområde (MA1), vilket bör samordnas med Burlövs kommun. Förslaget är sedan att komma in i Malmö via cykelvägen vid Segevång, förbi Värnhem och Entré och raka vägen till Malmö c norr om kanalen. Sen är förlaget att gå ut i västra hamnen förbi Stapelbädden med Cykelköket och det kommande hotellet Cycle loft hotel som vänder sig till cyklister. Sen vidare ut till havet vid Scaniabadet, förbi Turning Torso och givetvis vidare till Ribersborgsstranden. Efter stranden skulle det med vissa åtgärder bli möjligt att komma till småbåtshamnen Lagunen (MA2), alternativt att nå vattnet via Vaktgatan och sedan passera igenom det nya bostadsområdet Limhamns sjöstad. Efter det föreslås leden fortsätta till Sibbarp med restaurang, kallbadhus, skateanläggning och camping. Förslaget är sedan att fortsätta genom det kulliga landskapet under bron till Bunkeflostrand. Sedan är förslaget att cykla på cykelvägen utmed Klagshamnsvägen, men det skulle även vara möjligt att välja grusvägen mer utmed vattnet om man upplever att det ger ett mervärde. De två huvudsakliga alternativen att komma igenom Klagshamn. På Klagshamnsvägen kommer leden fram till Klagshamn där två alternativ finns. Huvudförslaget är väster om sjön i Klagshamn om det är möjligt att komma igenom till Gads väg. Markägaravtal krävs här. Det finns sedan en passage där, men den är inte i Nationella vägdatabasen)(ma3-5), men det är även möjligt att cykla öster om sjön på befintliga cykelvägar. Ett förslag är även att ha en avstickare söderut från Hyllie tågstation för att underlätta marknadsföringen av sträckan Köpenhamn Bornholm. Söderut går leden vidare på Gessievägen, som är i blandtrafik men med bara cirka 400 fordon per dygn under sommaren. Vägen passerar fårhagar och snart passeras kommungränsen till Vellinge. 26

151 Vellinge kommun Vellinge kommun VE1. Markägaravtal VE2. Markägaravtal VE3. Markägaravtal VE4. Markägaravtal 27

152 Vellinge kommun Utpekade intressepunkter: Vellinge Gästis, Fotevikens museum, Skanör Falsterbo, Skåre hamn, Bärnstensmuseet I Vellinge kommun kommer leden fram till Gessie Villastad och på en nybyggd cykelväg måste leden lämna kusten. Här kommer lite av en transportsträcka till Vellinge och sedan vidare till Höllviken. Några markägaravtal krävs utmed vägen (VE1-3) I Höllviken föreslås en skyltad avstickare till Skanör Falsterbo, men att huvudsträckningen av leden inte går ut dit utan viker av mot Trelleborg. Här hade det varit önskvärt att cykelvägen utmed Trelleborgsvägen mellan Höllviken och Trelleborg hade varit klar, men det kommer den inte att vara förrän tidigast Först då flyttas leden dit. Den föreslagna omledningen är dock acceptabel, om än inte kustnära. Ett markägaravtal krävs i Rängs sand (VE4)Läs mer om denna i nästa kapitel eftersom de största delarna är i Trelleborgs kommun. Avstickare till Skanör Falsterbo. Var den slutar är inte undersökt. 28

153 Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun TR1. Markägaravtal TR2. Markägaravtal TR3. Markägaravtal TR4. Markägaravtal Utpekade intressepunkter: Beddingestrand, Granhyddans camping, Skateholm, Trelleborgs museum, Trelleborgen, Velodromen, Axel Ebbes konsthall, Dalabadets camping, Gislövs Läge, Böste, Smygehuk, STF Vandrarhem Smygehuk, Köpmansmagasinet, Smygehus havsbad, Smyge fiskrökeri Som nämnts i föregående kapitel kommer det att byggas en cykelväg utmed kusten mellan Höllviken och Trelleborg. Till dess är förslaget på omledning en bit inåt land. Den går igenom ett vackert åkerlandskap med låg årsdygnstrafik. Lyckebovägen. Foto: Google streetview 29

154 Trelleborgs kommun Huvudförslaget är att följa Lyckebovägen ända fram till Maglarp och där gå söderut över cykelbron till Kurland och därifrån utmed kusten in till Trelleborg. Den föreslagna sträckningen genom Trelleborg Förslaget är sedan att gå på Stavstensvägen in till hamnen och fortsätta ganska rakt fram igenom Trelleborg. Sydkustleden fortsätter sedan österut utmed gängse dragning med havet till höger och väg 9 till vänster. I tätorterna utmed kusten där cykelväg saknas måste markägaravtal skrivas för att skylta upp leden på det parallella vägnätet. 30

155 Skurups kommun Skurups kommun Utpekade intressepunkter: Abbekås, Abbekås Hamnkrog & Hotell, Abbekås Bed & Breakfast, Bingsmarkens camping, Mossby Kaffestuga, Hotell Mossbylund, Hörte brygga, Mossbystrand Leden fortsätter på befintlig cykelväg genom Skurup. Utmed vägen passeras bland annat vackra stränder, campingar, restaurangen Hörte brygga och Abbekås. I Abbekås föreslås att hamnen skyltas, men att leden i sig inte gör omvägen förbi där. 31

156 Ystads kommun Ystads kommun YS1. Trafiksäker heten måste förvbättras YS2. Markägaravtal YS3. Markägaravtal YS4. Flera markägaravtal Utpekade intressepunkter: Borgeby slott, Olof Viktors, Hammars Backar, Ales stenar, Kåseberga, Löderups strandbad, Löderups strandbads camping, Hagestads naturreservat, Dag Hammarskjölds Backåkra, STF Vandrarhem Backåkra, Sandhammaren, Sandhammarens räddningsstation, Sandhammarens Kiosk & Café, Nybrostrands Camping & bad, Charlottenlunds slott, Ruuthsbo Slott, Mariakyrkan, Klostret, Ystad konstmuseum, Cineteket, Ystad Militärmuseum, Ystad Saltsjöbad, Ystad Sandskog, Ystad Camping, Svarte strand, Solhällan Löderup Cykelvägen fortsätter vidare in i Ystads kommun ända in till Ystad där den föreslagna sträckningen går kustnära. Det finns sedan cykelväg utmed kusten nästan ända fram till Hammar. Där börjar som sagt en av de mer komplicerade omledningarna i väntan på att cykelvägen till Örnahusen och Skillige i Simrishamns kommun är färdig. 32

157 Ystads kommun Sträckningsförslaget genom Ystad. I Cykelvägsplanen finns sträckan mellan Hammar och Skillinge med för att åtgärdas. Cykelvägen föreslås att gå längs Östra Kustvägen och arbetet med vägplan har påbörjats. Nedan presenteras de främsta alternativen för en tillfällig sträckning. För- och nackdelar diskuteras utifrån trafiksäkerhet, tillgänglighet, tillstånd och attraktivitet. Sommardygnstrafik på de olika aktuella vägarna fordon per dygn är gränsen för oacceptabelt. 33

158 Ystads kommun Som kartan ovan visar är varken Östra kustvägen eller Österlenvägen, de gängse bilvägarna i relationen acceptabla på grund av hög sommardygnstrafik och höga hastigheter. Om hastigheten skulle sänkas till 60 km/h skulle klassningen gå från oacceptabel till osäker. Det bedöms inte som ett bra eller genomförbart alternativ och är därför inte heller med som något alternativen nedan. Att ansluta till Österlenvägen är dessutom extra problematisk eftersom väg 9 är än mer trafikerad än Österlenvägen och Östra kustvägen. Slutet av cykelbanan längs Östra kustvägen. Bild: Google Streetview. De båda alternativen nedan förutsätter båda att leden går på det saknade avsnittet mellan cykelvägens slut och Hammarsvägen. En sträcka på 850 meter som är klassad som lila, det vill säga occeptabel. Om inte detta går att lösa, enklaste genom en hastighetssänkning till 60 km/h, kommer det inte att bli möjligt att öppna leden. Omvägen för att undvika sträckan är inte riktigt bra, men bör såklart utredas vidare om det inte är möjligt att lösa trafiksäkerheten på den saknade länken. Ytterligare ett möjligt alternativ skulle kunna vara att dra leden via Tomelilla istället, men eftersom de besöksmässiga värdena i geografin missas så förordnas inte detta alternativ. Korsningen Hammarsvägen. Bild: Google Streetview. Leden viker av norrut på Hammarsvägen och sedan österut på Nybyggarevägen och sedan Rännegatan genom åkerlandskapet. En nackdel med denna omledningen bort från Östra kustvägen är att det innebär en omväg och att det därför finns risk att cyklister trots skyltning väljer Östra kustvägen. Leden kommer från den mindre Nybyggarevägen ut på Peppingevägen som får en avstickare till Kåseberga. Leden fortsätter sedan på småvägar fram till Norra strandbadsvägen. Där föreslås ytterligare en avstickare. Denna gång till Lödderups strandbad. På Norra strandbadsvägen väljer de 34

159 Ystads kommun två föreslagna sträckningsalternativen två olika passager. Det via Borrby och det fortsatt via småvägar. Alternativ 1: Via Borrby Huvudförslaget är att här tyvärr vika av norrut och komma längre från havet och komma fram till Österlenvägen. Här kommer en kort passage österut och sedan fortsätter leden norrut på en cykelväg till Lödderup. Därifrån vidare genom Hörup på Hörupsvägen fram till Borrby. Detta alternativ är mindre trafikerat än Österlenvägen till Borrby, ett alternativ andra cykelleder har valt. Dessutom passeras Lödderup, vilket kan vara ett besökarmässigt mervärde. Från Borrby föreslås leden gå ner mot kusten på Kyhlsvägen och komma fram till korsningen innan Örnahusen. Fortsättning följer i kapitlet om Simrishamns kommun. Alternativ 2: Småvägarna Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det bästa alternativet att dra leden på det lågtrafikerade vägnätet mellan Österlenvägen och Östra Kustvägen. Den här sträckan är i huvudsak av trafiksäkerhetsstandard grön. Alternativ 2 innebär att fortsätta på småvägar österut när huvudalternativet tar Norra strandbadsvägen norrut. På det sättet håller sig leden mer kustnära än huvudalternativet, men de besöksmässiga värdena bedöms ändå lägre. Småvägarna är idag av tveksam kvalitet och det är osäkert om de är öppna för allmän trafik. Det finns i vissa fall olika alternativ att välja mellan och bör utredas mer noggrant och samtal med markägarna för att hitta en framkomlig väg. På Kyhls väg möter detta alternativ upp huvudalternativet och vidare till Örnahusen och den fortsatta leden presenteras i kapitlet om Simrishamns kommun. Enskild väg mellan Norra Strandbadsvägen och Hagestadborgsvägen. Bild: Google Streetview. 35

160 Simrishamns kommun Simrishamns kommun S2. Markägaravtal SI1. Utreda alternativet utmed kusten Utpekade intressepunkter: Mälarhusens strandbad, Borrbystrands camping, Borrby strandbad, Kyhls strandbad, Killahusets trädgård, Domaine Sånana, Skillinges Vingård, Branteviks Maritima Museum - Stiftelsen Hoppet, Branteviks Bed & Breakfast, Gislövshammar, Hällristningar, Nordic Sea Winery, Autoseum, Apotekarns Trädgård, Österlens museum, Konstmuseet Gösta Werner & havet, S:t Nicolai kyrka, Skillinge Sjöfartsmuseum, Skillinge Hamnkrog, Hörups kyrka, Hos brita För omledningsförslagen mellan Hammar och Örnahusen, se föregående kapitel, det om Ystads kommun. Mellan sydvästra delen av Örnahusen och Skillinge kan leden gå på Borrbyvägen, Hävdavvägen, Örnahusvägen eller på en stig utmed kusten i väntan på att cykelvägen ska blir klar. Det föreslagna förslaget är Borrbyvägen som har lägst trafikflöden av de asfalterade alternativen. Det är tyvärr det alternativ som är längst från vattnet. Det är möjligt att alternativen går att kombinera, men underlagsmaterialet är otydligt. Det kan vara värt att undersöka (SI1). 36

161 Simrishamns kommun Tabell 3. Huvudalternativen mellan Kyls strandbad och Skillinge. Väg Hastighet SDT Väghållare Anmärkning Borrbyvägen 50 och Statlig Längst från vattnet Hävdavägen 70 (i praktiken 30) Låg Enskild Grus. Oklar kvalitet. Örnahusvägen Statlig Utmed kusten - Inga bilar Enskild Oklart. Enligt NVDB asfalt, men på bilder sand och grus. Borrbyvägen respektive stigen utmed kusten. Foto: Google streetview och Mapillary. Från Skillinge till Simrishamn finns det en befintlig cykelväg som leden föreslås gå på, men också igenom ett bostadsområde med oklar markägare (SI2). Vid järnvägsstationen i Simrishamn möter sedan leden Sydostleden och ytterligare 274 kilometer cykelled tar vid för den som vill fortsätta. Det är skälet till varför förslaget är att Sydkustleden kommer in till stationen från väster. 37

162 Slutsatser Slutsatser Genom att metodiskt gå igenom hela den kommande sydkustleden från kartor, foton och i verkligheten blir det tydligare och tydligare att detta kommer att bli en riktigt bra cykelled. Det finns delar som blir lite mer av transportsträckor, men över lag är det tät mellan sevärdheter, boenden och upplevelser. Det vackraste och mest typiska för Skåne kommer att vara med utmed leden och på cykelsadeln kommer besökaren närmare den skånska myllan och saltstänken än från kupén i bilen. Som rapporten visar finns det en hel del åtgärder som måste lösas i infrastrukturen och en hel del avtal måste skrivas med enskilda väghållare, men det är på det hela taget görbart och i allra högsta grad önskvärt. För genom att göra dessa åtgärder och genom att satsa på bra drift och underhåll, tydlig skyltning, destinationsutveckling och sen inte minst marknadsföring kan Skåne utan tvekan bli en av de främsta cykeldestinationerna. 38

163 Sydkustleden förslag till sträckning genom Kävlinge kommun Föreslagen sträckning Kustvägen (Region Skåne) Alternativ sträckning (Kävlinge kommun) Alternativ sträckning (Region Skåne)

164 c : ; < = > 9 = 8. & ( ). ) + & / & ( 3 + A B C D : ; < = > 9 = 8 9 E = 9 > 7 : F G : ; < = > 9 = 8 H I J 8 = 9 K L < 9 > M N : O > > < = P O Q = < M Q E = P M < M 8 Q = R > M 8 K L < S M : 7 < M T U U U V 5 6 < J Q = : H M W J ; 8 8 O 8 N VX G < M P M > > = 8 > G 6 8 M 9 7 : M 8 = < O 8 < M 8 Y Z [ C B 4 G P > O 8 N = I \ M < N OP O: 9 6 L ] > O N \ = : M : : O 8 I M 6 = Q 9 ; 8 R 7 8 I : = < M P 9 = = 8 Q = K L < 9 > M N : O > > E = P M < M 8 Q = R > M 8 K L < S M : 7 < M T U U U V 5 6 < J Q = : H M W J ; 8 8 O 8 N VX G < M P M > > = 8 Y ^ = 9 : L < 9 : M K L < G 8 Q < O 8 N M < 8 M O Q = 8 < = P O Q = < M Q = R > M 8 = 8 O K L < \ J > > M 8 Q = : O > > Q = 8 K < J 8 T U U _ N G > > M 8 Q = G < K < G 6 9 : M : : E = P M < M 8 Q = 6 J > ` \ 5 : E O > Q = < 5 a \ E = P M < M 8 Q = J : N G < Q = < \ M < 7 R R Q M : = < M : 9 5 a \ M : : E = P M < M 8 Q = P G < Q = > = N M : 7 : M 8 K L < 5 6 < J Q = : : M N O: 9 E 5 < : Y b D D [ A B = 6 O 9 9 E < = P V d = P M < M 8 Q = R > M 8 K L < S M : 7 < M T U U U V 5 6 < J Q = : H M W J ; 8 8 O 8 N VX G < M P M > > = 8 d = P M < M 8 Q = R > M 8 K L < S M : 7 < M T U U U V 5 6 < J Q = : H M W J ; 8 8 O 8 N VX G < M P M > > = 8 e f g g h i j k i l m n o p q O I M = > r = < s < = Q < O a r M > Q O < = I : L < H : < M : = N O 9 I R > M 8 = < O 8 N 9 a \ = K t o l m h p o p l j k l j n u j k l p n m m v w x y z { { } ~ F G : ; < = > 9 = 8 H I J 8 = v w x x y z ƒ ƒ! " # $! " % $ & ' ( ) * +, & & & # % $ # $ $

165 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2016/257 Kommunstyrelsen Motion om bostäder till nyanlända Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Motionärens förslag avslås. Kommunstyrelsen får i uppdrag att verka för ett ökat bostadsbyggande spritt över kommunen och att tillskriva regeringen med begäran om de vidtar åtgärder för att underlätta byggandet och förenklar regelverket kring byggprocess Ärendebeskrivning Catrin Tufvesson (S) föreslår i motion att planer för att verkställa tillfälliga boenden eller motsvarande tas fram snarast då behoven är akuta. Kävlinge kommun får tilldelningstal för hur många flyktingar vi ska ta emot per år. För 2016 har tilldelningstalet varit 116 och för 2017 är det 150 st. Det är höga tal för Kävlinge kommun och vi konstaterade redan före tilldelningstalens tillkomst att bristen på bostäder var ett stort problem för vårt mottagande. Detta är inte unikt för Kävlinge. 94 % av Sveriges kommuner har uppgett att de har ett underskott på bostäder för nyanlända. F n utreder Migrationsverket om tilldelningstalen ska ändras för 2017 p g a en lägre tillströmning av flyktingar. Det kan ge oss bättre förutsättningar liksom det faktum att man ställt sig positiva till att tilldelningen för 2017 huvudsakligen kommer att förläggas till andra halvåret Men vi har ett åtagande och det ska vi lösa efter bästa förmåga. Hittills har vi gjort det bra. Vi ligger i toppen i Skåne för 2016 vad gäller antal mottagna och kommunplacerade i förhållande till tilldelningstalet. Ett bra mottagande innebär för mig en naturlig integration i samhället. Dvs inte tillfälliga lösningar med moduler e d. Nej, vi måste planera för ett ökat byggande i stort och sedan sprida mottagandet över kommunen Ska vi klara det krävs insatser och nytänkande av oss, men framförallt att regering och riksdag ger oss verktyg och förutsättningar för att klara vårt uppdrag, Ser över vilka lagar och regler som måste anpassas och funderar på riksintressenas omfattning i förhållande till behovet av bostäder. I dag är halva landets yta riksintresse och belagt med restriktioner. Processerna kan också med lagändring göras snabbare och enklare. Kommunstyrelsen Pia Almström Mats.Svedberg@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

166 2 (2) Vi i de politiska partierna har ett stort ansvar för att öka bostadsbyggandet. Det är den enda hållbara lösningen för alla i vårt samhälle och vi har ansvar för alla. Planering pågår och ska så göra för att hitta lösningar för att öka bostadsbyggandet. I detta arbete måste vi alla hjälpas åt. Ompröva gamla ställningstaganden, ompröva gamla detaljplaner och därtill ha en stor portion nytänkande. Men jag ser en stor fara i att skapa tillfälliga lösningar utan naturliga kopplingar till samhället i övrigt. Det motverkar integration och belastar våra verksamheter snett. Därför föreslår jag att motionärens förslag avslås och istället att kommunstyrelsen får i uppdrag att verka för ett ökat bostadsbyggande och tillskriva regeringen om åtgärder för att underlätta bostadsbyggandet och förenkla regelverket kring detta. Beslutsunderlag Motion om bostäder till nyanlända Kommunkansliet Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige, därefter Catrin Tufvesson För verkställighet

167

168 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2016/262 Kommunstyrelsen Motion om namnbyte på Pris för att motverka våld, rasism, nazism och främlingsfientlighet Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Motionen bifalls. Priset för att motverka våld, rasism, nazism och främlingsfientlighet byter namn till Pris för att motverka våldsbejakande extremism Ärendebeskrivning Henrik Ekberg (Sd) m fl föreslår i motion att priset för att motverka våld, rasism, nazism och främlingsfientlighet ändras till pris för att motverka våldsbejakande extremism. Nuvarande pris inrättades efter förslag i motion. Avsikten med inrättandet var att kommunen skulle kunna uppmärksamma initiativ och insatser som motverkar hot och våld av olika slag i samhället. Prisets nuvarande namn kan vara begränsande i fråga om vilka som kan tänkas söka och få ta del av priset. På det nationella planet har det tillsatts en samordnare mot våldsbejakande extremism och detta begrepp har blivit vedertaget och anses vittomfattande. Jag delar därför motionärernas bedömning och föreslår att priset byter namn till Pris för att motverka våldsbejakande extremism. Beslutsunderlag Motion om namnändring på "Pris för att motverka våld, rasism, nazism och främlingsfientlighet" Kommunkansliet Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen Pia Almström Mats.Svedberg@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

169 Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige därefter, Henrik Ekberg, Lars Andersson och Christoffer Jönsson För verkställighet 2 (2)

170

171 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2016/189 Kommunstyrelsen Motion om cykelstölder Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Motionen anses besvarad. Rådet för trygghet och hälsa får i uppdrag att utvärdera försöket vid stationerna under hösten Ärendebeskrivning Gert Nilsson (s) föreslår i motion Kävlinge kommun ser över vad man som kommun skulle kunna göra för att minska/eliminera cykelstölder inom kommunen. Motionären föreslår att motionen överlämnas till projektet Rent, Snyggt och Tryggt. I vår målsättning att bli Skånes bästa boendekommun är tryggheten en viktig faktor. Att få ha sina ägodelar i fred är en betydande trygghetsaspekt. Redan idag vidtas åtgärder i samarbete mellan kommun och Polis. Kameraövervakning som motionären nämner själv är en viktig kugge. Idag finns kameraövervakning bl a vid stationen i Kävlinge. Vi håller även på och installerar kameraövervakning vid stationen i Dösjebro. En ansökan har skickats till länsstyrelsen och har godkänts där. Kameraövervakningen har både preventiv inverkan och är ett bra hjälpmedel för polisen för att utreda begångna brott. Som en del i satsningen rent, snyggt och tryggt testas nu även nya cykelställ vid stationerna i Kävlinge och Dösjebro. Vilket är i linje med motionärens förslag. De nya cykelställen är utformade så att själva ramen på cykeln låses fast i cykelstället, något som gör det svårare att stjäla cykeln. I samband med förändringen har det även byggts ett väderskydd för cyklar vid Kävlinge station. Jag föreslår att motionen härmed anses besvarad och att utfallet av försöket utvärderas av RTH Beslutsunderlag Motion angående cykelstölder, motion Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen Pia Almström Mats.Svedberg@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se

172 Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige, därefter Gert Nilsson, Per Nordén För verkställighet 2 (2)

173 KÄVLINGE SOCIALDEMOKRATISKA ARBETAREKOMMUN Box 119, Kävlinge E-post: Motion angående cykelstölder. Kävlinge Dagligen kan man läsa om bland annat cykelstölder inom Kävlinge kommun. Tex. vid järnvägsstationen i Kävlinge sker minst en om dagen. Detta trots kameraövervakning. Polisen verkar inte lägga ner speciellt stora resurser på att klara upp dessa stölder trots att det rör sig om, sammanlagt, stora summer pengar. För de som drabbas innebär det också förlust av stora summor pengar då självrisker och nedskrivningar av värde, som försäkringsbolagen gör, är betydande rent pengamässigt. Detta drabbar även andra försäkringstagare då premierna för försäkringarna också höjs. Stölderna sker för det mesta dagtid och det verkar kvitta hur många godkända lås som cykeln är försedd med. Kanske dags för Kävlinge kommun att se över vad man som kommun skulle kunna göra för att minska/eliminera cykelstölder inom kommunen. Jag föreslår därför Kävlinge kommunfullmäktige; - att motionen hänförs till objektet RENT, SNYGGT och TRYGGT för vidare behandling. Dag som ovan Gert Nilsson Fullmäktigeledamot för Socialdemokraterna i Kävlinge kommun SOCIALDEMOKRATERNA Av ALLA efter förmåga, till ALLA efter behov.

174 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2017/8 Kommunstyrelsen Återrapportering av E-förslag Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Redovisning av återrapporterad e-förslag godkänns. Ärendebeskrivning Under 2014 införde Kävlinge kommun möjligheten att via hemsidan lämna E-förslag. Inlämnat E- förslag som får minst 100 röster under 90 dagar ska lyftas för politisikt beslut. Företagare på Handelsplats Center Syd anser att det finns ett stort behov av en gång- och cykelväg längs med Transportvägen i Löddeköpinge. Tekniska nämnden har behandlat E- förslaget och ställer sig positiva till det. Förslag på cykelväg läggs, enligt beslut, i prioriteringsgrupp 3 i cykelvägsplanen. Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut 108/2016 Angående e-förslag om gång- och cykelväg vid Transportvägen i Löddeköpinge Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Mats Svedberg Kanslichef Beslutet ska skickas till För kännedom Tomas Persson Kommunfullmäktige Tekniska nämnden Kommunstyrelsen Kävlinge kommun Marie Göransson Marie.Goransson@kavlinge.se kommunen@kavlinge.se

175

176