Energimyndigheten som aktör inom utbildningssektorn

Transkript

1 Energimyndigheten som aktör inom utbildningssektorn Morgan Dahlman Projektledare Avdelningen för energieffektivisering Enheten samhälle och transporter

2 Innehåll: 1. Energieffektivisering, styrmedel, information, målgrupper Uppdraget barn och ungdom, utbildning. Relevans för Energimyndigheten 2. Processer inom området-vad gör vi? Förankring i styrdokument Lgr 11- grundläggande förutsättning. Referensgrupp Utveckling av Energikunskap.se Informationsspridning av Lgr 11 Kunskapsmätning Projektverksamheten 3. Framtid Utmaningar- skola-samhälle-arbetsliv

3 Energieffektivisering

4 Hur fattas beslut? Omedvetet - vanor Medvetet attityder och normer

5 Vanor Jag dricker alltid morgonkaffe

6 Attityder och normer Jag dricker te Det är nyttigt att dricka kaffe Vi på avdelningen dricker kaffe Gratis kaffe är en anställningsförmån Jag går över till kaffe

7 Att isolera vinden eller inte, det är frågan

8 The Power Aware Cord

9 TOTAL TILLFÖRSEL ENERGI OMVANDLING DISTRIBUTION SLUTLIG ANVÄNDNING I SVERIGE FÖRNYBART Sol KRAFTVÄRMEVERK KONDENSKRAFTVERK Vind Nederbörd/vatten VÄRMEVERK ELEKTRICITET Lokalnät Regionnät Stamnät INDUSTRIN Biobränslen, Avfall VINDKRAFTVERK VATTENKRAFTVERK Torv SOLVÄRME SOLCELLER FOSSILA BRÄNSLEN Kol Olja Naturgas FRÅN MARK BRÄNSLEFÖRÄDLING Raffinaderi Bensin Diesel Eldningsolja Etanol m.m Biogasanläggning Biogas FJÄRRVÄRME Ledningar FJÄRRKYLA Ledningar BOSTÄDER & SERVICE Värme (från luft & mark) Förädling av biobränsle Pellets/Briketter TRANSPORT Kyla (från luft & mark) KÄRNBRÄNSLE VÄRMEPUMP BRÄNSLEN Tankbil/båt/tåg/ lastbil/gasledningar Uran KÄRNKRAFTVERK EXPORT AV EL IMPORT AV EL OMVANDLINGS- & DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER EXPORT AV BRÄNSLEN

10 Verksamheten utifrån ett styrmedelsperspektiv Ekonomiska styrmedel: Energikartläggningscheckar, Energieffektiviseringsstöd till offentlig sektor, Projektmedel, Stöd till energi & klimatrådgivare, länsstyrelser Information- Information kan genom upplysningar om effekter åstadkomma attityd- och beteendeförändringar. Information skiljer sig från regleringar och ekonomiska styrmedel eftersom mottagaren inte är tvingad och inte är utsatt för ekonomiskt kostnadstryck utan den eventuella förändringen är frivillig. Direktiv och lagstiftning: Ekodesigndirektivet, Energimärkningsdirektivet, Byggnaders energiprestanda, Energitjänstedirektivet, Däckförordningen, Energy star, Förnybarhetsdirektivet, Program för energieffektivisering, Miljöbalken, Kommunal energiplanering

11 Uppdraget- barn och ungdom,utbildning - Sedan år 2008 har myndighetens regleringsbrev särskilt omnämnt målgruppen barn och ungdomar. - Av vikt att insikter och kunskaper om energi- och klimatfrågor ökar hos barn och ungdomar. - En inriktning och strategi utifrån RB har under åren följts vid beslut av stöd till projekt och studier. - Skolväsendet, Skolverket, Lärarna primär målgrupp. - Inriktning mellan-högstadiet årskurs Kunskapsbärare, Kunskapsöverföring.

12 Relevans för Energimyndigheten - Med ökade kunskaper och insikter kan målgruppen spela en konstruktiv roll i dagens samt framtidens förhållningssätt till energi och klimat ; - Medvetenhet - Beteendeförändring - Sambandet kunskapsnivå- medvetenhet- beteende centralt.

13 2. Processer- vad gör vi? - Förankring i styrdokument Lgr 11- grundläggande förutsättning. - Insatser i linje med Skolverkets införda läroplan, kursplaner år 2011 ( Lgr 11). Utgår exempelvis ifrån ett lärande för hållbar utveckling vilket är ett förhållningssätt som syftar till att ge elever och vuxna handfasta redskap för att kunna göra medvetna val som är hållbara för vår framtid. Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av: Demokratiska arbetssätt. Kritiska förhållningssätt. Ämnesövergripande samarbeten. Mångfald av pedagogiska metoder. Delaktighet och inflytande.

14 Under våren 2013 har granskning samt analys av kursplanerna skett med fokus på energi- och klimatrelaterat kunskapsinnehåll. Granskningen jämförde även tidigare läroplan, kursplaner ( år ). Resultatet visar att energi- och klimatfrågorna på bred front stärkt sin ställning i skolans kursplaner. -De naturorienterande ämnena Teknik, Biologi, Fysik, Kemi tilldelas ett stort ansvar i energirelaterade frågor. - Tvärvetenskapliga ämnet Geografi spelar central roll inom klimatfrågorna. - Praktiska ämnen som Hem- och konsumentkunskap samt Slöjd breddar perspektiven på energi- och klimatfrågorna. - Den röda tråden är framtidsinriktad, syftar till att väcka frågeställningar om komplexitet, ansvarstagande samt olika val av färdvägar på såväl individ- som samhällelig nivå nu och i framtiden.

15 - Exempel, utdrag ur kursplan Fysik årskurs 9 Lgr 11; Undervisningen i fysik skall behandla följande; - Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter i framtiden. Eleverna skall ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Informationsspridning av nya förutsättningar för energi- och klimatfrågan genom Lgr11 genom exempelvis ett nyproducerat faktablad- medverkande på Skolforum, utställning, föreläsning. - Nationella prov finns sedan 2010 i naturorienterande ämnen.

16 Referensgrupp - Vad kan EM göra för att stimulera undervisningen i energi- och klimatrelaterade frågor? - Hur upplevs utbudet av undervisningsmaterial i frågorna bland verksamma lärare? Vad efterfrågas/inte? Utveckling av Energikunskap.se - Besöksrekord, snitt 430 besök/dag. - Länkning andra relevanta aktörer.

17 Kunskapsmätning elever årskurs 9. - Kunskaper, insikter, medvetenhet, beteende i fokus frågor, 500 elever, geografisk spridning. - Hur faller ambitionshöjningen i kursplanerna ut i praktiken?

18 Projektverksamheten Ca inkomna ansökningar de senaste åren, 5-7 st av dessa beviljas medel. Dessa kompletterar varandra genom exempelvis olika arbetssätt och stimulerar bredd samt mångfald. Energifallet, Energiutmaningen, Smart, Förnybart-några olika exempel på projekt. Exemplet KNUT; är ett projekt som består av en mängd delprojekt som genomförs i stora geografiska områden. KNUT formades som en "knutpunkt" av ett flertal olika projekt och detta har gett projektet stor genomslagskraft samt positiva spridningseffekter. KNUT är inne på sin tredje fas 1,2, 3. I projektet har organisationen initierat en bred samverkan och många pågående skolutvecklingsprojekt samverkar och tar lärdom från KNUT vilket visar på en betydelse för arbetet på området. Projektet har även upparbetade kontakter med Världsnaturfonden, Naturskyddsförening, Den globala skolan, Naturskolorna och Håll Sverige Rent. KNUT arbetar kvalitativt genom att göra besök ute i landets skolor och aktivt leda läraren i sitt arbete.

19 Exempel på resultat, KNUT; Indikatorer Mål Uppnått Antal unika vuxna kvinnor som deltar i projektprocesser* Antal unika vuxna män som deltar i projektprocesser* Antal unika vuxna kvinnor som deltagit i enstaka projektaktiviteter** Antal unika vuxna män som deltagit i enstaka projektaktiviteter** Antal unika barn och ungdomar som deltar i projektprocesser* Antal unika barn och ungdomar som tagit del av en enstaka projektaktivitet** Antal träffar i media (tidningar, tidskrifter, TV, Radio) Antal nätverk som projektet kommer verka inom Antal kommuner som är delaktiga i projektet Antal organisationer och föreningar som är delaktiga i projektet Antal internationella samarbeten som startat som en följd av projektets 4 2 insatser. Antal inledda samarbeten mellan skolor, universitet/högskolor och 4 23 forskningsinstitutioner. Antal riktade aktiviteter för att stimulera barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi- klimat och resursfrågor Antal riktade aktiviteter för att stimulera barns och ungdomars innovativa och entreprenöriella förmågor Antal deltagande företag i projektaktiviteter Antal deltagande skolor i projektaktiviteter Antal pedagoger som erhållit fortbildning relaterat till projektets syften och mål

20 * Fortlöpande aktiviteter under en längre period. **Enstaka aktivitet som informationsträffar, seminariedagar, temadagar etc. KNUT 2 utvärderades under våren 2012 av företaget Markör. Resultat från enkäter och djupintervjuer av lärare som deltagit i olika aktiviteter ger en indikation på måluppfyllelsen av projektet. Hela utvärderingen finns att ta del av på hemsidan

21 3. Framtid Utmaningar - Gymnasiet söktryck, intresse energi, unga vuxna- gråzon. Signaler skickas på ett växande behov av kompetens i framtiden; Det finns olika former av yrkesutbildningsprogram i offentlig och privat regi för energiexperter. Det kan finnas skäl att kartlägga och analysera tillgången på sådana program liksom antalet personer som utbildas och vilket söktryck dessa program har. På lite längre sikt (4-10 år) har bland annat energibranschen uppmärksammat ett mycket stort kommande behov av utbildad arbetskraft, särskilt av tekniker och ingenjörer. Det torde även gälla för yrkeskategorin energikartläggare/energiexperter.

22 Den så kallade Teknikdelegationen lämnade sitt betänkande i april 2010 med förslag på hur samhället kan öka barns och ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap. Delegationen menade bland annat att det finns en klyfta mellan vad samhället behöver och vad samhället levererar genom skolsystemet. Alltför få elever inriktar sig på naturvetenskapliga och tekniska ämnen, vilket i sin tur enligt delegationen leder till att rekryteringsbasen till spetskompetens blir alltför liten.

23 Frågor.?