Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Transkript

1 Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB UFOS-rapporter ( ) Steg för steg, om systematiskt energiarbete Något att deklarera Lokalbyggnader som passivhus Energirelaterade godhetstal, BEBO - Nyproduktion - Ombyggnation Övriga rapporter,

2 ATON Teknikkonsult AB Föreningen Sveriges Regionala Energikontor (FSEK) IVL Svenska Milöinstitutet AB Lunds Universitet Lunds kommun Malmö Kommun Passivhuscentrum Västerås Stad Göteborgs Energi Senaste nytt:

3 Omvärlden förändras Motiv: Miljömål och Kostnadsjakt Nya regler Effektivisering kostar inget - spar pengar!..men stora investeringar, långsiktighet, genomtänkta beslut, energiledning, etc.

4 Omvärldsfrågor Direktivet om Nästan Nollenergihus Boverket skriver föreskrifter om större renovering (remiss) = BBR-nivå Nationell strategi (STEM): Mycket energieffektivt klimatskal Mycket energieffektiva installationer En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar

5 Nationella strategin Målnivå nya byggnader 2021 (kwh/m2) Icke elvärmda Elvärmda Zon I II III I II III Bostäder Renovering Etappmålet för 2015 innebär att 25 % av alla nya byggnader ska uppfylla ovanstående krav och 40% vid större renovering. BBR 2011 Remiss Icke elvärmda Elvärmda Zon I II III I II III Bostäder U m 0,4 ingen skärpning

6 Nästan nollenergihus 2021 Vad innebär det? Nationell strategin: Mycket energieffektivt klimatskal Mycket energieffektiva installationer Fönster Täthet Köldbryggor Isolering Värmeåtervinning En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar - fjärrvärme om tillgängligt Nollenergi är inte bara hushållning även egen produktion!

7 Planera för solceller redan nu! Kv Holmen Be arkitekten utforma taket med tanke på kommande solcellsinstallationer, samt kalkylera framtida montagearea. Förbered för kablagedragningen.

8 Att bygga för framtiden. Komfort Kvalitet Låg driftkostnad = framtidssäker 1) 1) Elpriset har ökat 100% på 7 år Förskola Åkersberga

9 Plusenergihus Nollenergihus Nästan nollenergihus Passivhus Minienergihus BBR 2019 BBR 2015 BBR 2011 BBR 2008 Green buildning Energiklass A-C

10 Är all energi lika mycket värd? (BBR)

11 Energiresurs från källa till slutanvändare Primärenergi Energiformsfaktor Energiresursindex

12 BBR = köpt kwh inget systemperspektiv för fjv. hus Effektbehov SPETSLAST MELLANLAST Värmepump hela baslasten BASLAST M Timmar 8765 h

13 Passivhus tar bort en större andel av SPETSLAST spets och mellanlasten BASLAST M

14 Börje Göransson, Vd Finnvedsbostäder - väljer passivhus för framtida byggande

15 Erfarenheter kv Oxtorget Värme Beräknat: 13 kwh/m2 Utfall: 9 kwh/m2 Varmvatten: 25 kwh/m2 Bra värmekomfort Dragfri ventilation Tysta lägenheter Lagom soljus både vinter och sommar

16 Invigning Blå Jungfrun 3 dec -09 Projektekonomi: samma hyreskostnad som övrig nyproduktion

17 Kv Kulla Gulla. Svenska Bostäder Förlusteffekt Luftläckage + obalans Ventilation Golv Dubbla roterande växlare Tak Fönster + dörr Köldbryggor 21 % fönster/boa Yttervägg 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Två byggnader a 15 lgh. Vägg: betongelement, ca 25 cm isolering

18 Förskola Driftstart aug 2010 Skogslunden, Åkersberga. 17 kwh/m2 elenergi

19

20 Gemensamt Mycket bra klimatskal U medel : 0,15 0,2 W/m 2,K Mycket bra fönster: 0,65 0,90 W/m 2,K Täta konstruktioner: < 0,3 l/s,m 2 Behovsstyrd belysning (närvarodämpning) Behovsstyrd ventilation (VAV) Luftvärme (men inte skolor) Avstängd ventilation natt och helg

21 Slutsatser Teknik finns Kunskap finns, men är inte spridd Ekonomiskt i LCC ekonomi Det finns fortfarande utv.potential = än bättre prestanda, än lägre kostnader Skapa kunskap och skapa marknad börja bygg passivhus redan nu! BBR är en olönsam nivå!

22 Vad är Passivhus? 1. En byggnad med så låga värmeförluster att värmen kan transporteras med hygienluftflödet. 2. Inbesparad kostnad för värmeradiatorer, mm ger bra ekonomi 3. Ett paradigmskifte i husbyggandet!

23 Effektkrav för värme (W/m2) - säkrar en byggnad med små förluster Effektbehovet för den kallaste perioden beräknas. FEBYs kriterier för passivhus (zon II) Krav effekt: < 11 W/m 2 >200m 2 Rek energi: < 54 kwh/m 2 (fjärrvärme) FEBY beräkningsmetodik: Persontäthet Spillvärme Kriterier för passivhus Varmvattenbehov, etc

24 Inledande enkel effektkalkyl Avser dimensionerande utetemperatur Omedelbar återkoppling i tidigt skisskede

25 Många konstruktionslösningar Lättbalk, lösull + diffusionsöppen folie Betongelement med EPS-isolering EPS-block ( legobitar )

26 Lättbalk + stålreglar

27 Bra isolering, bra tätskikt och minimerade köldbryggor U-värde 0,65

28 Typiska resultat: 0,2 0,3 l/s,m2 Nu finns stort utbud på bra hjälpmedel för tätning Provtryck i byggskedet

29 Högeffektiva vent.aggregat! (80-90% verkningsgrad) Plattväxlare av polykarbonat. 90%. Avspolningsbar. Behovsstyd ventilation i lokaler.

30 Välisolerade fönster Foto: NorDan Igår: U-värde 1,3 Idag : U-värde 0,7-0,8 W/m2,K

31 Hur påverkar formen resultatet? Byggnadens formfaktor : A omsl /A temp Enplans småhus: 3,0 Tvåplans småhus: 2,3 Tvåplans radhus: 1,9 5-plans punkthus: 1,0 Formfaktorn avgör isoleringsnivån!

32 Kritiska moment.. Köldbryggor Allt större del av totala värmeförlusterna 2-plans småhus. 12 W/m2 värmeeffektbehov. Källa: Demo, Energihuskalkyl ( 32

33 Torr grundläggning med 30 cm isolering: foamglas. Alternativ till torpargrund? Längre tidskonstant. Prefabricerade väggsektioner. Uppförande 3-4 dagar. Byggmästare: MRD AB, Åke Hård i Sundsvall

34 Rita från grunden! Många fönster Stor fönsterarea totalt Inga solskydd Enplanshus problematisk pga formfaktorn A omg /A temp detta ex U-värde tak: 0,056 Formfaktor, fönsterareor, solskydd. Våtgruppernas placering, kanaldragningar (FTX)

35 Täthet, formfaktor, köldbryggor Undvik en plottrig arkitektur med burspråk, in- och utskjutande partier, många småfönster Samla våtgrupper närmre varandra Planera kök och tvättstuga, så att kanaldragning underlättas Inga kanaldragningar på utsidan av tätskiktet (enplanshus) Samla alla genomföringar (el, VVS) på få besiktningsbara punkter. Ha en plan för var dessa läggs, hur de tätas och kontrolleras

36 Men ROT då?? FTX i ROT. kv Signalisten i Solna

37 Paketerade åtgärder Täthet (fönster, genomföringar etc) Isolering, fönster Se över alla köldbryggor Värmeåtervinning : FTX > 80%

38 Enhetsaggregat Flaktwoods REC Indovent AB Östbergs

39 Ställ energikrav i programskede 5.2 Rörisolering Isolering av ledningar i värmesystem: lägst serie 43 (VVS AMA 98) Isolering av varmvatten och VVC lägst serie 43 Isolering av varmvatten och VVC samisolering kall- och varmvattenledningar ska inte läggas oisolerade i samma rör i rör - ledning Syfte: Som vägledning för anlitade konsulter Checklista på möjliga åtgärder Enkelt kunna lista energieffektiva val Ge underlag för energikalkyler

40 Ambition i programskede Dokumentation i projekteringssked Belysning Area (m 2 ) Belysning styrka P inst. Effekt, W/m2 Styrning typ Årlig drifttid Rumstyp Lux W/m 2 h/år Trapphus, Trapphusentré, inne Trapphuskorridorer Källarkorridor Årsenergi kwh/

41 Energiberäkningar - en staffetpinne genom processen! Projekteringsfas Byggfas Driftfas Effekt- och energikalkyl Kvalitetsdokument Byggstartsbesked Kontroller Mätning och Avläsning för: - Effekt -Energi E-kalkyler Dokumentation om indata. Reviderad Effekt- och energikalkyl Reviderad Effekt- och energikalkyl Avvikelsehantering Uppfylls BBRs Minimikrav? Energideklaration Systemhandling Energikrav kan beskrivas med delsystem och hur dessa ska samverka. Bygghandling Uppdateras med eventuella avvikelser under utförandet. Verkligt utförande (relationshandling) Resultat från egenkontroller, besiktning, vinter- och sommarfallprovningar. Grund för avvikelsehantering.

42 Uppföljning av energikrav i Västerås 150 småhus Minienergihuskrav < 20 W/m 2 vid DUT E el < 40 kwh/m 2 (enligt FEBY metodik) Redovisning: Energihuskalkyl 1. Energikalkyl före 2. Besiktningsprotokoll Täthetsprovning, injusteringsprotokoll, avvikelser, A-klass på belysning, vitvaror, mätare för varmvatten och elvärmare, etc 3. Effektförlustmätning 4. Årsenergimätning, normaliserad jfr + Energideklarationsvärden

43 Erfarenheter från Västerås för enplans småhus krävs mer genomtänkta lösningar (bättre klimatskal och fönster) För att klara energikraven väljs även en värmepump om inte fjärrvärme finns Byggherrarna/tomtköparna: positiva till den support de fått: information, beräkningsprogram, kunskapsstöd, uppföljningsrutiner. Husleverantörer, installatörer har låg kunskapsnivå för installationer: - golvvärme som inte upplevs, sämre reglering - elvärmare på som inte ska vara där - fabriksinställningar på VP - passar ej lågenergihus

44 Krav- och uppföljningsprocess Avtal, som villkoras: - Energikalkyl - Kontrollprogram - Avtalat med underleverantörer (kraven förts vidare) Annars gäller inte avtalet, senast inför samrådsmötet Mät- och uppföljningsprogram: Avvikelser ska in i reviderad energiberäkning Årsenergiuppföljning + energideklaration: i paketet?

45 Konstruktionsintyg bygg Klimatskal U-värde Byggnadsdel Yttervägg Vägg mot mark Tak mot uteluft Golv mot mark Golv mot uteluft Fönster Köldbryggor Fönster och dörrar Bottenbjälkslag Mellanbjälkslag Takbjälklag Balkonginfästningar Ytterhörn W/(m²K) W/(mK) Referenser Referenser Eventuell bilaga Eventuell bilaga För dessa uppgifter ansvarar: Ort och datum Namnförtydligande

46 Utdrag ur besiktningsprotokoll

47 Beräkningsstöd för lågenergihus Utvecklingsprojekt: ATON, Västerås, Linköping

48 Följ upp genom hela kedjan! Projekteringsfas Byggfas Driftfas Effekt- och energikalkyl Kvalitetsdokument Byggstartsbesked Kontroller Mätningar E-kalkyler Ljudberäkning Fuktskyddsbeskrivning Solskyddsanalys Kontroll- och mätplan Dokumentation om indata. Verifikationsplan Besiktningspunkter vad vem när hur? - Fönster U-värde - Fukt utförande (besiktningspunkter) Mätpunkter byggfas -Fukt -Täthet - Ventilation (ljud, SFP, systemverkn.) Mätning driftfas - Effektförluster - Årsenergi (normaliserad) - Inneklimat (mätning, enkäter) Ta fram en verifikationsplan från start Läs mer: SVEBY Energiverifikat09

49 Steg 1 ta pulsen Självdiagnostiskt test indikatormodell A. Finns systematiska sammanställningar av byggnadernas status, mm? (3 frågor) B. Finns målkriterier och ledningsdokument, handlingsplaner, rutiner för etc (10 frågor) C. Finns resurser och verktyg (generella programkrav energi, LCC-stöd) etc (15 frågor) D. Finns kompetent och engagerad personal, är de utbildade, etc? (8 frågor) E. Finns finansiella medel/resurser? (3 frågor) F. Resultatuppföljning, blir det bättre, får brukarna ta del av resultaten? (5 frågor)

50 Kartlägg nuläget Nuläget för beståndet (energi, inneklimat) - energistatistik (objekt, bestånd) - energideklarationsarbetet Sätt upp mål och budgetera. Vad är hindren? Personal, organisation, otydlighet i mål, kompetens, pengar????? Vad är det största hindret?

51 Vem ska driva effektiviseringsprocessen? Ex. drift- och underhållsprocesserna:

52 Framgångsfaktor nr 1. Av 125 kontorsbyggnader jämfördes två av de sämsta med två av de bästa. Vad förklarar skillnaden? Office buildings total energy kwh/m number of buildings I de två bästa hade man en kunnig eldsjäl!

53 Skapa förutsättningar för effektiv drift WEB-baserad övervakning ökar tillgänglighet till information och underlättar drift. Programkrav:Anslutningsbar till styr- och övervakningssystem(sö) öppet system

54 Varför händer inget? Organisation och ansvar Anta en energipolicy Kartlägg nuläget Ställ upp målen och följ upp dom! Ta fram rutiner för de olika delprocesserna Planer för utveckling och utbildning Rutiner för hantering och kommunikation Inför ett energiledningssystem Svensk standard för energiledning är SS och för miljöledningssystem ISO 14001

55 Edgard Tack för att ni lyssnat!