Styrdokument Unga Örnars Riksförbund Verksamhet
|
|
- Viktor Arvidsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Styrdokument Unga Örnars Riksförbund Verksamhet Läger Likabehandling Krishantering och säkerhet Alkohol- drogpolicy Trygg verksamhet Utbildning - lokalt Miljö och socialt ansvar Kommunikation En policy är en åsikt eller riktlinjer som ska styra verksamheten i en organisation. Här hittar du de styrdokument som rör Unga Örnars verksamhet. Här finns vår lägerpolicy, likabehandlingsplan, kris- och säkerhetsplan, policy för trygg verksamhet, alkohol- och drogpolicy, utbildningspolicy, miljöpolicy och kommunikationspolicy. Använd dokumenten som vägledning i planering och genomförande av ledarutbildningar, läger eller verksamhet. Varje år gör förbundsstyrelsen en genomgång av styrdokumenten och gör då eventuella förändringar samt antar styrdokumenten för det kommande verksamhetsåret. Lenita Karlsson Förbundssekreterare Unga Örnar 1
2 LÄGER Organisation på ett läger Checklista för lägerorganisationen Vi som är ledare Lägerdeltagare LIKABEHANDLING Diskriminering Checklista inför aktiviteter och läger KRISHANTERING OCH SÄKERHET Allmänt Media Försäkringar Hur hanterar vi allvarliga kriser? Organisatoriska kriser ALKOHOL OCH DROGER Handlingsplan vid aktiviteter Förebyggande arbete TRYGG VERKSAMHET Handlingsplan för trygg verksamhet UTBILDNING OCH LEDARSKAP Regionala- och lokala utbildningar Samarbete med ABF
3 Bokning av kursgårdar/lokaler inom Unga Örnar 14 MILJÖ OCH SOCIALT ANSVAR Handlingsplan KOMMUNIKATION Minderåriga Delegationsordning Malldokument Bemötande Kampanjer
4 Läger I Unga Örnar ordnar vi olika typer av läger och kollon. Det gemensamma för alla dem är att vi vill erbjuda barn och unga en meningsfull fritid och att vi ska jobba med demokrati och inflytande i praktiken. Genom vår lägerverksamhet vill vi komma till bukt med den låtsasdemokrati som många barn och unga upplever i övriga samhället. På våra läger är det barn och unga som är i centrum och vi jobbar alltid utifrån barnets perspektiv. Med det menar vi att det är barn och unga ska påverka beslut om sina egna aktiviteter, exempelvis vara delaktiga i lägerplaneringen. Alla ska få vara med på våra läger och ingen ska heller känna sig utanför. Enda kravet för att delta är att man är medlem eller blir medlem. Organisation på ett läger Ett läger eller ett kollo anordnas av ett distrikt eller en avdelning. Många distrikt och avdelningar anordnar också läger tillsammans. Oavsett vem som anordnar läger är det viktigt att ha en lägerorganisation. I lägerorganisationen bestämmer ni vem av ledarna som är ansvarig för vad och har en plan för saker som kan hända. Checklista för lägerorganisationen Här är en checklista att använda inför lägret. Lägg till punkter om ni kommer fler! Se även checklista för likabehandling.! Ordna en eller flera träffar inför lägret för att skapa en bra lägerorganisation! Lägerorganisationer ska bestå av en ansvarig person över 18 år. Dela upp övriga ansvar mellan ledarna för arbetet på lägret.! Brandkåren och polis är kontaktade och informerade om lägret.! Brandkåren har inspekterat tältområdet och lokalerna.! Brandsläckare och fungerande brandvarnare och annan brandutrustning finns på plats samt är uppmärkta.! Framtagna deltagarlistor med kontaktuppgifter till anhöriga och noteringar vid särskilda behov.! En plan för eventuella kriser finns i lägerorganisationen.! Prata igenom er roll som ledare inför lägret och hur ni hanterar olika situationer.! Ni har gått igenom checklistan för likabehandling. Vi som är ledare Vi som är ledare i Unga Örnar vill se barn och unga växa och trivs med att organisera och leda. Ingen ledare är färdiglärd och därför är det viktigt att ni är flera personer som kan olika saker. Distrikt eller avdelningar som anordnar läger bör erbjuda sina lägerledare någon form av ledarutbildning. Stöd för ledarutbildningar finns på Ersättning för ledare behöver inte vara pengar utan kan också vara en referens att använda när du söker jobb, ett intyg att du varit ledare eller en ledarutbildning. Ledarna ska träffas innan och under lägret för att diskutera ledarrollen, vad som fungerar bra och mindre bra samt vilket agerande som en ledare bör ha i olika situationer. Det är viktigt att ledarna känner sig bekväma med lägrets syfte och att alla vet vem som är ytterst ansvarig på lägret. Alla ledare bör ha tagit del av de här styrdokumenten. 4
5 Lägerdeltagare Lägerdeltagarna är anledningen till att vi ordnar läger och de ska vara i fokus under hela lägret. För att åka på läger måste deltagaren vara medlem i Unga Örnar eller Unga Örnars Vänner. Deltagarnas målsmän ska informeras om lägret i det fall deltagaren är under arton år. Ambitionen med vår verksamhet är att så många som möjligt ska kunna delta och att vi ska kunna erbjuda en gratis fritid. Våra läger ska vara gratis eller ha en låg avgift. Likabehandling Jämlikhet är viktigt för Unga Örnar och i vår verksamhet ska alla kunna delta. Vi ska ta hänsyn till speciella omständigheter och möta den personen utifrån det. Diskriminering och utanförskap ska inte accepteras och inkludering är huvudmålet. Syftet med Unga Örnars likabehandlingspolicy är att ge alla medlemmar samma rättigheter och likvärdiga möjligheter i organisationen. Diskriminering Diskriminering av andra människor är förbjudet i lag. Nedan förklarar vi sju diskrimineringsgrunder som är kärnan i vår syn på diskriminering men det finns ytterligare faktorer som vi måste ta hänsyn till. Att känna sig diskriminerad är en upplevelse som kan ha med andra orsaker att göra och behöver inte handla om det som står nedan. Ålder - att bli annorlunda eller orättvist behandlad pga. sin ålder. Exempelvis kan det handla om att barn och unga inte alltid får komma till tals. Etnicitet - att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin hudfärg eller sitt etniska eller nationella ursprung. Religion eller annan trosuppfattning - att bli annorlunda eller orättvist behandlad pga. sin religion eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning - att bli annorlunda eller orättvist behandlad för att man har varaktiga begränsningar i sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga förmåga. Funktionshinder uppkommer då samhället inte är anpassat för personer med funktionsnedsättningar. Kön - att bli annorlunda eller orättvist behandlad pga. sin könstillhörighet. Sexuell läggning - att bli annorlunda eller orättvist behandlad pga. att man har en sexuell läggning, t ex är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Könsidentitet och könsuttryck - att bli annorlunda eller orättvist behandlad pga. hur någon uppfattar sitt kön eller hur någon uttrycker sig eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, d.v.s. hur någon beter sig eller ser ut, innefattar transpersoner, både 5
6 transsexuella och transvestiter men också personer som söker olika könsuttryck utan att tillhöra någon av dessa grupper. Checklista inför aktiviteter och läger Planering! När ni bestämmer datum för aktiviteten, tänk på att det finns andra helgdagar än de kristna. Studieförbundet Sensus tar fram en mångkulturell almanacka som går att beställa på Att välja ut en specifik åldersgrupp är helt ok men kom ihåg att en viss grupp då exkluderas. Att inte välja en specifik åldersgrupp kan också exkludera. Tänk på att barn många gånger behöver andra förutsättningar än vuxna för att vara inkluderande i exempelvis beslutsfattande.! Är lokalen/aktiviteten tillgänglig? Kan en person med rullstol vara med? Kan hörselskadade och synskadade delta? Personer med allergi, intolerans eller specialkost? Gör en säkerhetsanalys. Kan deltagare som exempelvis inte ser eller hör komma ut ur lokalen i händelse av brand eller annan krissituation?! Hur hanterar ni ledare olika situationer kopplat till diskriminering som kan uppstå? Diskutera diskrimineringsgrunderna ovan och prata om hur ni hanterar om ni upplever eller någon deltagare upplever utanförskap.! Diskutera hur olika aktiviteter på lägret stänger ute eller inkluderar vissa grupper. Finns det någon som på grund av etnicitet eller kön inte känner sig bekväma med att delta? Hur hanterar ni det? Exempelvis: hur ser det ut med omklädningsrum, dela sovrum/tält, maten, lekarna?! Fundera på: Vilka har vi på beslutsfattande positioner? Vilka får tillgång till våra utbildningar och läger? Utskick! När ni gör ett utskick om exempelvis aktiviteter är det viktigt att så många som möjligt kan ta del av informationen. Tänk också på att använda ett språk som både barn och vuxna förstår.! Om ni har möjlighet kan ni även skicka ut information på engelsk eller annat språk så att den som inte pratar svenska kan läsa.! Genom att ha utskicket på hemsidan når ni även ut till personer med synnedsättning. Detta eftersom personer med synnedsättning kan ha datorhjälpmedel och på så sätt kan ta del av informationen. Läs mer om detta på För att alla ska kunna delta oavsett behov, kan ni betona detta, exempelvis: Vi vill att just du ska kunna delta under aktiviteten och därför behöver vi veta hur vi gör det så bra som möjligt för dig. Låt oss veta detta i anmälan.! Fundera på: Vilka nås av utskicket? Vilka grupper exkluderas? Finns det något annat sätt som vi kan nå ut till dem? Under aktiviteten! När ni vet vilka som kommer är det viktigt att ni ser till gruppens utgångspunkter och försöker ordna så att alla som sagt till i förväg får hjälp med sina behov.! Välj ut en person som är ansvarig för att se till att alla deltagare deltar på likvärdiga villkor. Denna person har också ansvar att agera om någon blir illa behandlad och diskriminerad på något sätt. Unga Örnar har nolltolerans mot mobbning men vi kan inte utgå ifrån att det efterlevs av sig själv.! Diskutera trygghetsregler med gruppen. Hur skapar vi en bra stämning? Hur ser vi till att alla känner sig delaktiga? Hur undviker vi konflikter och utanförskap?! Beröm och synliggör olikheter som något positivt. 6
7 ! Om mikrofon eller hörslingor används, tänk på att prata en i taget.! Om PowerPoint används är det bra att läsa upp det som står och beskriva bilder och skriva ut åhörarkopior. Använd hellre svart än röd penna på en whiteboardtavla.! Var tydlig med vad all mat och dryck innehåller så att ingen känner sig osäker.! Om det behövs en tolk för döva, dövblinda, vuxendöva eller hörselskadade kan man kontakta en av tolkcentralerna som finns i Sverige, vilket är Landstingens tolktjänst. Se mer information på Var noga med att ange hur lång tid som tolken ska närvara.! Hörselslingor kan oftast lånas av kommun eller landsting till föreningar. Lättast är att du kontaktar dem! Hörselskadades riksförbund (HRF) har också på många orter en hörselslinga. I Stockholmsområdet lånar även Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) ut deras hörselslinga till medlemsorganisationer.! Om det behövs en språktolk finns det en söktjänst på där ni kan söka efter tolkar för 35 olika språk i hela Sverige. Det är inte gratis men där kan ni få en bra översikt.! Gör en utvärdering med deltagarna. Det kan vara en enkät, en handuppräckning eller på post- it- lappar.! Fundera kring hur ni förstärker eller utjämnar skillnader mellan tjejer och killar. Kan ni jobba med att förstärka jämställdhet alltså att tjejer och killar får förutsättningar att utvecklas utifrån deras intressen och inte utifrån deras kön?! Fundera kring hur ni kan jobba med era egna normer kring sexualitet. Många gånger utgår vi från att alla har samma sexuella läggning. Hur pratar ni kring detta på era aktiviteter? Hur kan ni få alla att känna att de kan vara sig själva? Efter aktiviteten! Gör en egen utvärdering där ni frågar er själva hur aktiviteten gick, både allmänt och utifrån ett inkluderingsperspektiv. Utgå gärna från deltagarnas utvärderingar och checklistor ovan för att se vad vi uppnådde.! Tänk på att det tar lång tid att förändra strukturer. Så bli inte besvikna om ni inte uppnår alla mål. Fokusera istället på det som vi har gjort bra och att det bara kan bli bättre. Krishantering och säkerhet Situationer som vi kallar för kris kan vara många. Hur vi upplever en kris är beroende av vem vi är och vilka tidigare erfarenheter vi har i livet. Den här policyn är för att hantera kriser som kan uppstå i vår verksamhet. Det viktigaste arbetet för att förebygga kriser handlar om att gå igenom olika situationer som kan uppstå. Det kan handla om brandsäkerhet, stöld, sjukdom, dödsfall, sexuella övergrepp, psykisk ohälsa, sjukdomar eller allergier, konflikter mellan deltagare eller organisatoriska kriser. Läs mer i lägerpolicy, alkohol- och drogpolicy samt likabehandlingsplan om det förebyggande arbetet. Allmänt Den person som är ansvarig för en Unga Örnar- aktivitet ska ge deltagare sitt mobilnummer för att i högsta möjliga mån vara nåbar i fall av kris. Anhöriga ska också ha ett telefonnummer till kontaktperson. 7
8 Ha deltagarlistor inför läger och längre aktiviteter där kontaktuppgifter till anhöriga finns, detta gäller även för de som är myndiga. Förbundssekreterare/ordförande ska omedelbart kontaktas vid allvarlig kris. Ansvarig avgör om krisen är mindre allvarlig och kontakten kan vänta till följande vardag. Om ni inte når förbundssekreteraren ska ni kontakta ordförande eller annan person på Unga Örnars Riksförbund. Innan verksamheten börjar ska den ytterst ansvariga upprätta en lista på viktiga telefonnummer som kan behövas under kris, ex. lokala sjukhus, giftinformation, jourhavande präst och kontaktperson till kommunens Posom- grupp (Psykologiskt och socialt omhändertagande). Posom- grupperna nås alltid genom 112. Ansvarig ska se till att ha fått information om alla eventuella allergier eller sjukdomar. Att veta var mediciner finns kan rädda liv. Vid anmälan till utbildningar med övernattning ska deltagare ange minst en anhörigs namn och telefonnummer. I början av verksamhet ska en säkerhetsgenomgång göras där det ingår: - information om brandsäkerhet, nödutgångar och uppsamlingsplats - utdelning av telefonnummer till ansvarig på plats samt övriga nummer - genomgång av förbandslådan - instruktioner om att vara aktsam om de egna värdesakerna. Media Då en kris inträffar ska all kontakt med media skötas av ledningen på plats. Vid extra ordinära händelser, exempelvis personskador, ska även Unga Örnars förbundssekreterare kontaktas för att kunna sköta kontakten med media. Som allmän regel ska inga namn lämnas ut till media, men i övrigt ska vi sakligt redogöra för fakta. Försäkringar Unga Örnar har egendomsförsäkring för utrustning som Unga Örnar äger. Den försäkringen gäller för all verksamhet i Norden. Alla medlemmar är dessutom olycksfallsförsäkrade i Unga Örnars verksamhet. Varje deltagare bör dock ha en egen försäkring som täcker kostnader för t.ex. stöld eller om personlig egendom går sönder. Hur hanterar vi allvarliga kriser? Oavsett om en kris handlar om en konflikt mellan deltagare eller en allvarlig kris såsom dödsfall, sjukdom eller sexuella övergrepp finns det vissa saker som alltid behöver göras. Tänk på att alltid inför ett arrangemang diskutera igenom tänkbara situationer och en rollfördelning om något händer, vem gör vad? Mer information finns i Lägerpolicyn! Det första handlar om att inhämta information. Vad har faktiskt hänt? Är någon skadad? I så fall vem? Behöver ni kontakta någon utifrån? Deltagare som hamnar i en konflikt eller av någon anledning mår psykiskt dålig ska kunna prata med ledare och få stöd. Det andra handlar om att utvärdera läget. Vad kan vi göra? Vad bör vi göra? Vad ska vi undvika? Finns det stöd till anhöriga? Hur ser kompetensen ut på plats? Ge tydliga instruktioner om hur situationen ska hanteras. Nedan följer några situationer som kan uppstå. 8
9 Dödsfall deltagare Larma 112. Direkt berörda personer samlas och informeras. Ansvarig meddelar polisen som i sin tur meddelar anhöriga. Posom- gruppen nås genom 112 och blir inkopplad vid behov. Samla berörda för gemensam bearbetning. Kontakta Förbundssekreteraren som i sin tur meddelar ordförande. Om inte Förbundssekreteraren går att få tag på, kontakta ordföranden. Förbundssekreteraren sköter efterarbete och följer upp att de berörda som behöver hjälp att hantera vardagen får det. Dödsfall anhörig Om anhörig till deltagare avlider ska den berörde erbjudas att resa hem. Ansvarig ska se till att någon gör sällskap med den berörde på vägen hem. Tänk på uppföljning och kontakt efteråt. Våldtäkt eller sexuella övergrepp Ansvarig ser till att personerna som det berör får omvårdnad och sällskap. Ring 112. Posom- gruppen nås genom 112 och blir inkopplad vid behov och de avgör hanteringen av ärendet. Det är viktigt att hantering och bedömning sker av utomstående part. Berörda parter blir hemskickade och får professionell hjälp och en utomstående utredning tar vid eftersom vi inte har den kompetensen eller befogenheten själva. Informera Förbundssekreteraren. Förbundssekreteraren följer upp ärendet. Läs mer i Policyn för Trygg verksamhet. Allvarlig sjukdom eller olycksfall Första hjälpen. Ta reda på om det handlar om sjukdomar eller allergier som kräver mediciner. Larma 112. Ansvarig ger den drabbade stöd i att meddela sina anhöriga eller ser till så att läkare kontaktar anhöriga. Någon från Unga Örnar ska vara med den drabbade tills anhöriga kommer. Informera Förbundssekreteraren direkt om nödvändigt, annars i efterhand. Psykisk ohälsa Om en deltagare mår så psykiskt dåligt att ansvarig misstänker att personen kan vara en fara för sig själv eller andra bör ansvarig samtala med personen och erbjuda sig att förmedla kontakt till utbildad personal. Ledare på Unga Örnars verksamhet bör vara uppmärksam på deltagare som har psykiska besvär. Tar personen mediciner bör ledare inför verksamhet vara informerade om detta. Tänk på att alltid vara lugn och lyssnande. En person som mår dåligt vill inte alltid prata men kan däremot behöva stöd ändå. Är situationen allvarlig ring
10 Kränkningar och missförhållanden utanför vår verksamhet Vid misstanke om att någon av våra medlemmar utsätts för kränkningar utanför vår verksamhet, exempelvis övergrepp hemma, så är man personligt skyldig att rapportera detta till kommunens socialförvaltning eller distriktsstyrelsen. Vid rapportering till distriktsstyrelsen ska de rapporter det vidare till kommunens socialförvaltning. Mobbing och konflikter i vår verksamhet Vid misstanke om att någon deltagare känner sig utanför i gruppen eller att det finns konflikter behöver ledare agera direkt. Vi har nolltolerans mot mobbing men det sköter sig inte själv. Ta reda på information om vad som har hänt. Avgör om samtalet ska vara individuellt eller i grupp. Utgå ifrån att gruppen vill skapa en bra stämning. Avgör om samtalet ska handla om den specifika situationen som har inträffat eller allmänt om stämningen i gruppen. Prata med berörda personer. Ställ öppna frågor om hur de har hanterat situationen och hur de skulle vilja hantera situationen? Hur kommer det sig att de agerade som de gjorde? Hur kändes det? Hur skulle de vilja agera framöver? Följ upp med följdfrågor som är öppna och inte anklagande. Stötta och hjälp personerna att förstå de andras känslor och perspektiv, det är så vi kan förändra värderingar och attityder. Rådgör med deltagarna, hur ska vi förhålla oss nästa gång det här händer? Stöld Stöld av Unga Örnars egendom ska polisanmälas. Vid stöld av deltagares egendom ska ansvarig hjälpa till vid en eventuell anmälan. Brand Följ lokal brand- och utrymningsplan. Rädda om möjligt nödställda. Larma 112. Försök om möjligt släcka. Vid behov: evakuera och räkna in alla deltagande personer med hjälp av deltagarlistan. Meddela brandkåren om det finns personer, som exempelvis pga. ett funktionshinder kan ha svårt att ta sig ut ur byggnaden. Informera Förbundssekreteraren direkt om nödvändigt, annars i efterhand. Säkerhet för förbundsexpeditionen och anställda i landet Nyanställda ska: Ange närmast anhörig och ev. sjukdom, allergi eller medicin till arbetsgivaren. Få information om brandsäkerhet, nödutgångar och brandsläckare. Genomgång av Handlingsplan vid kris. 10
11 Organisatoriska kriser Denna krisplan är upprättad för att hantera kriser av mindre allvarlig karaktär och som berör vår organisation. Avsikten är att ge stöd i situationer som upplevs som kaotiska och minimera skador för organisationen. Exempel på den här typen av kriser kan vara: - Skadande uppgifter eller uttalanden mot Unga Örnar i media - Brott som begåtts av medlem i Unga Örnar - Plötsliga avbrott i verksamheten, exempelvis när en avdelning får problem med ekonomin. - Konflikt inom organisationen. Handlingsplan vid organisatorisk kris 1. Upprätta en krisledning. En krisledning är en grupp som består av personer med tydlig inblick i organisationen. Ofta funktionärer, som ombudsmän, ordförande och sekreterare. Gruppen bör bestå av 3-5 personer men inte fler. Krisledningen hanterar information, ger råd och har det yttersta ansvaret för vad som förmedlas ut. 2. Inhämta information från så många källor som möjligt. Skaffa en bild från olika sidor av situationen. I de fall krisen innebär en konflikt mellan olika personer, lyssna noga på båda sidor. 3. Säkerställ involverade personers säkerhet och välbefinnande genom stöd och samtal. Om det förekommit hot om våld bör åtgärder för att utreda situationen vidtas. Kontakta myndigheterna. Tänk dock på att all information som lämnas till myndigheter kan komma att bli offentliga. 4. Säkerställ kontakten med media nationellt och lokalt. Skaffa en tydlig inblick i vad som sägs och håll kontakten med de berörda. Gör alltid försiktiga uttalanden och ge inte information som du är osäker på. Lämna aldrig ut namn eller personuppgifter. Lämna besked om vad ni vet övrigt skall besvaras med att ni antingen arbetar på att få reda på det, utreder det eller att ni faktiskt inte vet. Ljug inte. 5. Utvärdera situationen kontinuerligt för att eventuellt ändra planen. Utvärderingsprocessen ska ges tid. Konkretisera i vilken riktning situationen utvecklas och hur ni kan ta oss vidare ur krisen. 6. Fortsätt att genom steg 3-5 fram till dess att krisen anses vara över. 7. Utvärdera krisarbetet. Utvärderingsarbetet består i att dels förstå vad som har hänt, dels att undersöka vad som fungerade i arbetet och vad som kan utvecklas. Börja med att gå igenom den dokumentation som gjorts under krisarbetet. Vad hände egentligen? Även de minsta faktorer kan ha betydelse. Till skillnad från kriser med personskador är de organisatoriska kriserna ofta sociala. Det innebär att historierna lever kvar och att bilden av vad som hänt kan komma att skifta över tid. Därför är det viktigt att det finns dokumenterade och enhetliga bilder från centralt håll. Utvärderingen bör sammanställas i någon typ av dokument för att kunna bidra till utvecklingen av krisarbetet. 11
12 Alkohol och droger Inom Unga Örnar råder strikt alkoholförbud på våra arrangemang. Självklart är även narkotikaklassade preparat förbjudna. Vår alkohol- och drogpolicy är något att vara stolt över, det behövs fler drogfria platser i samhället. Detta ska respekteras även då det bara är myndiga personer eller personal som deltar. Vår verksamhet ska präglas av öppenhet och även personer som tillämpar ett nyktert liv ska ha möjlighet att delta utan att känna sig utpekade. Alla arrangemang som bekostas av Unga Örnar det vill säga resor, vistelser, kurser, läger eller annan verksamhet, ska vara alkohol- och drogfria. Det är viktigt att den informationen är tydlig före aktiviteter och i det fall någon påträffas påverkad. Tobak och nikotin Som ledare eller vuxen har vi ett ansvar att motverka nikotinberoende bland våra medlemmar. Handlingsplan vid aktiviteter I den händelse att någon upptäcks påverkad eller med alkohol ska den eller de personerna att uppmanas lämna arrangemanget, uppföljande samtal bör ske. I de fall det är en verksamhet som är betald av Unga Örnar riskerar personen att bli betalningsskyldig för resekostnader. Förbundssekreterare ska kontaktas om det finns verksamhet i Unga Örnars regi som inte är alkohol- och drogfri. Skulle minderåriga upptäckas i berusat tillstånd eller med alkohol på sig, ska vårdnadshavare kontaktas och ledningen för arrangemanget. Förbundssekreteraren ska kontaktas. Förebyggande arbete Den viktigaste delen i det förebyggande arbetet är nolltolerans och att tydligt visa att våra aktiviteter alltid är fria från droger och alkohol. Här krävs det att ledare och vuxna är tydliga i sin kommunikation. Det ska inte finnas några tveksamheter för deltagare om vad som gäller på våra arrangemang och varför. När medlemmar deltar i våra aktiviteter är de under vårt ansvar. Vi som ledare har ett ansvar för att barn och unga har det bra både i vår verksamhet och utanför den. Upptäcker vi riskbeteenden så bör vi lyfta frågan tillsammans med den enskilda personen och se till att följa upp de mötena. Trygg verksamhet Unga Örnar ska vara en trygg mötesplats för medlemmar i alla åldrar. Men det menar vi att all vår verksamhet ska vara trygg för barn och fri från sexuella, fysiska och psykiska övergrepp. Risker för övergrepp finns överallt i samhället, även inom ideell verksamhet. För att säkerhetsställa att vår egen verksamhet är trygg har vi tagit fram denna policy som ett stöd för ledare och deltagare. 12
13 Handlingsplan för trygg verksamhet Enligt lag ska den som erbjuds anställning, uppdrag eller praktik i föreningslivet på begäran visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Unga Örnar kan inte själva fråga efter utdrag, men vi är enligt lag ålagda att begära det. Den som inte kan lämna utdrag ut belastningsregistret får inte vara ledare i verksamheten. Alla ideella ledare som engagerar sig i Unga Örnar bör genomgå kursen Ledarörn eller likvärdig ledarutbildning. Alla kurser- och arrangemang skall ha ett moment i sin planering som handlar om att förebygga och hantera övergrepp. Vilka situationer är otrygga för barn? Hur kan vi minska risken för övergrepp? Hur hanterar vi om vi upptäcker oegentligheter? Scouterna har tagit fram en webbaserad utbildning för att stärka ledare i föreningslivet att våga agera i situationer där övergrepp misstänkts. Utbildningen hittar ni på: All personal på Unga Örnar skall aktivt arbeta för en trygg verksamhet. Vuxna ska inte sova ensam med barn på läger och kurser, om det inte är barnets förälder. Detta handlar om att minska situationer för sexuella övergrepp. Finns det andra situationer eller platser som är otrygga för barn? Vid misstanke om att ett barn utsatts för övergrepp i vår verksamhet är det vår skyldighet mot barnet att se till att den misstänkte stängs av och en polisanmälan görs. Så länge vi är osäkra på om anklagelser stämmer ska den misstänkte inte delta i Unga Örnars verksamhet. Detta handlar om barnets bästa. Unga Örnars krishanteringsplan innehåller särskild handlingsplan om hur man agerar vid misstanke om att en medlem utsatts för någon form av övergrepp eller vid konstaterat övergrepp. Utbildning och ledarskap Ledare i Unga Örnar ska erbjudas både nationella och regionala/lokala utbildningar vilket specificeras i denna policy. Här klargörs också förhållningsregler kring bokning av kursgårdar och resor som vi i Unga Örnar ska följa. Regionala- och lokala utbildningar Vilka utbildningsmöjligheter som finns skiljer sig beror på avdelning, krets eller distrikt. I Unga Örnar ska distrikten eftersträva att erbjuda Grund- och Ledarörn till ledare och om möjligt även specialutbildningar som efterfrågas. Avdelningar och distrikt kan ta hjälp av ABF och Unga Örnars Riksförbund i detta arbete. Alla Unga Örnars regionala och lokala utbildningsunderlag finns samlade på Grundörn Grundörn är Unga Örnars grundutbildning. Den kan användas för både stora som små och nya medlemmar. Grundörn kan göras som studiecirkel, helgkurs, eller en del av en 13
14 lägervecka beroende vad som passar bäst. I Grundörn ingår Unga Örnars historia, vad vi tycker och vad vi har för verksamhet. Ledarörn Ledarörn är Unga Örnars fortsättningsutbildning som riktar sig till ledare som vill utveckla sitt ledarskap och Unga Örnars verksamhet. I Ledarörn behandlas ledarskap, värderingsgrund och ansvar som ledare, både i teorin och i praktiken. Samarbete med ABF Unga Örnar är en medlemsorganisation i ABF Arbetarnas bildningsförbund. All utbildningsverksamhet inom Unga Örnar bör ske i samarbete med ABF, som studiecirkel eller kulturarrangemang. Bokning av kursgårdar/lokaler inom Unga Örnar Vid bokning av kursgårdar och lokaler är det viktigt att se till att de är fackligt anslutna och följer ett kollektivavtal. I största möjliga mån ska leverantörerna vara miljömedvetna och använda sig av Fairtrade och ekologiska produkter. Inom arbetarrörelsen finns det många kursgårdar och lokaler, se därför till att kontakta LO, Byggnads, ABF, Hyresgästföreningen, IF Metall m.fl. då kurser ska anordnas. Miljö och socialt ansvar Unga Örnar arbetar för solidaritet och jämlikhet för barn i Sverige och världen. Medlemmarna i Unga Örnars systerorganisationer i världen är ofta samma barn som drabbas hårt av klimatförändringar samt miljökatastrofer. Även Västvärldens barn drabbas eftersom de är framtidens vuxna. Det är naturligt och självklart att Unga Örnar tar ansvar för vår miljöpåverkan. Vi anser att alla barn har rätt till en hållbar framtid och det är vårt ansvar att lämna en jord efter oss till våra framtida örnkompisar. Vi ska sträva efter att göra det miljöanpassade beteendet självklart vid varje beslut, stort som smått, hos alla anställda, förtroendevalda, distrikt, kretsar och avdelningar. Vi ska alltid följa relevant miljölagstiftning. Handlingsplan Hushålla med resurser såsom el, förbrukningsvaror, papper och elektronisk utrustning. Planera verksamheten (lokalanvändning, bokning av kursgårdar, inköp och restprodukthantering) utifrån miljöperspektiv och minimera resandet genom samordning och alternativa mötesformer (epost, telefon, internet). Minimera klimatpåverkan från resor genom att välja miljöanpassade färdsätt (ex tåg, buss, samåkning) och vid utlandsflyg klimatkompensera om det är möjligt. Vid inköp prioritera produkter som är resurssnåla vid produktion, leverans och användning, har låg andel miljöfarligt innehåll, lång livslängd och god möjlighet till återanvändning. Detta är särskilt viktigt vid inköp av material till webshopen. Uppmuntra samarbetspartners att vara medvetna om och arbeta med miljöfrågor i sin verksamhet och stödja de strävanden som redan finns. Samarbete med miljöorganisationer uppmuntras i verksamheten eller i samband med politiska utspel. 14
15 Hantera restprodukter enligt prioriteringen: 1) återanvändning 2) material- återvinning (ex glas blir nytt glas) 3) energiåtervinning (förbränning) 4) deponering. Vid inköp av varor ser vi till att det i möjligaste mån är kravmärkt och Fairtrade. Lokalproducerat ska premieras om möjligt. Vi lägger också vikt på hur vi som organisation kan motverka klimatförändringen. Det ska finnas kollektivavtal när vi anlitar ett företag, går på en restaurang eller bokar en kursgård. I samband med val enligt ovan är det nödvändigt med en rimlig sammanvägning mellan miljömässiga, sociala, ekonomiska, tekniska och praktisk hänsyn. Kommunikation Bra kommunikation gör att vi kan visa vilka vi är, vad vi gör och vad vi tycker. Vår verksamhet är ett barnrättsarbete i praktiken och det ska också framgå i vårt sätt att kommunicera. Vi bör i största möjliga mån undvika dolda sidor/intranät på webbplatser och sträva efter att tillgängliggöra information som är av allmänt intresse. Minderåriga Särskild hänsyn ska tas vid användande av bilder på minderåriga. Därför är det viktigt att vårdnadshavare till de under 18 år skriver på ett medgivande om att bilder får användas. Delegationsordning I text ska det tydligt framgå att det är Unga Örnar som förmedlar budskapet. Vanligt är att det finns delegationsordningar för uttalanden i organisationens namn och det är klokt att dessa följs så att det inte uppstår några missförstånd om vem som ska uttalas sig i media. Med en ökad användning av sociala medier så bör organisationen kontinuerligt se över kommunikationen och dess användare. Brukligt är att ordförande får uttala sig i hela organisationens namn, medan exempelvis styrelseledamöter eller medlemmar tydligt anger vilken del av organisationen de representerar och eventuell titel. Malldokument När vi skriver e- post, brev eller gör en PowerPointpresentation i Unga Örnars namn bör enhetlig layout tillämpas med logga, kontaktuppgifter, roll och en kort version av vår ändamålsparagraf. Detta för att vi ska kunna ge en så enhetlig bild som möjligt av Unga Örnar. Samtliga mallar finns på Bemötande Vi som ledare ska alltid sträva efter att vara bärare av våra värderingar, både på lägret och i sociala medier Vårt sätt att agera och prata har stor betydelse för hur Unga Örnar uppfattas. 15
16 Frågor till organisationen bör besvaras så snabbt som möjligt och om det inte går att finna ett svar omgående bör svaret alltid vara att det ska vi ta reda på. Eftersom Unga Örnar är en folkrörelse innebär det att vi vill dela med oss av den kunskap vi har och att vi också är intresserade av medlemmars åsikter. Kampanjer Unga Örnar är en folkrörelse och det innebär att vi uppmuntrar så många olika typer av kommunikation som möjligt. Att ta fram eget kampanjmaterial är därför bara positivt. Kampanjmaterialets utseende måste däremot innehålla Unga Örnars logotyp och får inte kopplas till något som går emot organisationens syfte och mål. Logotyper hittar du på 16
Styrdokument för Unga Örnar Väst
Styrdokument för Unga Örnar Väst Antaget av distriktsstyrelsen den 8 oktober 2013 Läger Likabehandling Krishantering och säkerhet Alkohol och droger Trygg verksamhet Resor och utbildning Miljö Kommunikation
Plan för krishantering och säkerhetsföreskrifter för Föreningen Bakom krönet
2014 08 06, giltig tillsvidare Plan för krishantering och säkerhetsföreskrifter för Föreningen Bakom krönet Inledning En kris kan uppstå oväntat. Därför har vi tagit fram det här dokumentet som ett stöd
Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola
SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet
Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019
Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling Åsle förskola Läsåret 2018/2019 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsfördelning 4 Utvärdering och revidering 5 Främjande arbete 5 Kartläggning
Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Marierovägens Förskola Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill
Fryshusets Volontärpolicy
Fryshusets Volontärpolicy Fastställd av ledningsgruppen den 2 juni 2010 Volontärpolicy Volontär verksamheten på Fryshuset drivs i enlighet med Fryshusets vision, värdegrund och policydokument. I denna
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Vår barngrupp består
Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan
Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga
Krisplan. antagen Svenska Hästars Värn Hassle Bösarp Skurup Plusgiro Bankgiro
Svenska Hästars Värn Hassle Bösarp 108 274 93 Skurup info@shv.org www.shv.org Plusgiro 90 04 41-7 Bankgiro 900-4417 Krisplan antagen 2017-05-07 Svenska Hästars Värn Organisationsnummer: 872800-5151 Ideell
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet
Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017
Skarsjö förskola Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Vision Vårt viktigaste uppdrag är att värna om människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Där alla
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja
En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.
En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och
för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja
Likabehandlingsplanen
1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring
Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015
Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för verksamhetsåret 2016-17 Arlandagymnasiet Enligt diskrimineringslagen ska varje skola bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika
Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011
Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter
Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande
Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Om oss På vår förskola finns det 18 barn i åldrarna 1-4 år. Vår förskola ligger mitt i samhället Boliden. Vi är 6 personer
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Yllestad förskola Verksamhetsåret 2018-2019 1 Innehållsförteckning 1. Vision 2 2. Mål 2 3. Inledning 2 4. Ansvarsfördelning 3 5. Utvärdering av föregående
Årlig plan för likabehandling 2014/ 2015. Öxnered förskola
Årlig plan för likabehandling 2014/ 2015 Öxnered förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och kränkande
S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan
S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan -mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling 2019-04-16 Inledning Denna handlingsplan avser att vara ett stöd för alla den drabbade, den
Förebyggande arbete mot diskriminering
Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det
Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Junibackens förskola och fritidshem 2018-2019 ALLA MÄNNISKOR HAR LIKA VÄRDE 1. Vår vision På vår förskola ska inget
Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.
Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015
Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med
Hemgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hemgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Likabehandlingsplan. för trygghet och trivsel
Likabehandlingsplan för trygghet och trivsel Innehåll Innehåll Lagar och styrdokument... Värdegrund... Mål för likabehandlingsarbete... Vad är diskriminering och trakasserier?... Kränkande behandling...
Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid
Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2016 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2016/ 2017 Hallebergs förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Förskolan Klippan Utdrag ur Lpfö-98 (reviderad 2016) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4
Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING
100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA
LIKABEHANLDINGSPLAN 2014 NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Förskolans värdegrund och uppdrag: Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2017/18. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2017/18 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid Verksamhet som
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet Reviderad 30 november 2017 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling,
Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen
Bilaga 2b Likabehandlingsplan 2017-02-11 Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen Inledning Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,
KRISPLAN. för EQUMENIA FRISTAD. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada våra medlemmar, vår verksamhet och vårt varumärke.
KRISPLAN för EQUMENIA FRISTAD En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada våra medlemmar, vår verksamhet och vårt varumärke. Antagen av ungdomsrådet 2014 10 15 1 Innehåll Mål och Syfte... 3 När
Likabehandlingsplan Borås folkhögskola
Likabehandlingsplan Borås folkhögskola Likabehandlingsplan och handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Skolans mål Alla ska känna sig trygga på Borås folkhögskola; ingen skall
Likabehandlingsplan. Bakgrund. Snösätraskolan. Definition
Snösätraskolan 2012 Likabehandlingsplan Bakgrund Denna likabehandlingsplan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2015/2016 Vad du vill att andra ska göra mot dig, ska du göra mot dem. Vision Lyckorna ska vara
Plan mot diskriminering och för lika rättigheter. Förskolorna i Område Centrum
Plan mot diskriminering och för lika rättigheter Förskolorna i Område Centrum På förskolorna Linnéa & Nejlikan arbetar vi aktivt för att alla barn ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt.
Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA
Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna
Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Policy och handlingsregler för Lidingö simklubb
Policy och handlingsregler för Lidingö simklubb Lidingö simklubb ( simklubben ) har antagit en värdegrund som bland annat syftar till att erbjuda sina medlemmar och anställda en trygg social miljö. För
Trygghetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Trygghetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.
Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Enavdelningsförskola, 1-5 år Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs
Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga
Tryde Friskolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015
s Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015 Alla elever på skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad
PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.
100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,
Skolledningens ställningstagande
Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot
Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra
Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.
Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.
1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna
Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling
1(10) Balltorps förskolor 20130419 Annette Kimmehed Förskolechef Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018...
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Prästgårdslidens förskola Läsåret 17/18 Innehållsförteckning Medverkande av personal, vårdnadshavare och barn... 3 Främjande arbete... 4 Förebyggande
Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan Fagerhults förskola 2014-2015 1 Innehåll 1.Inledning....3 2. Vision... 4 3. Kartläggning och nulägesanalys...4 3.1 Kartläggning...4 3.2 Nulägesanalys...5 4. Mål utifrån kartläggning
Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17
Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De
Förskolan i Surahammars Kommun
Förskolan i Surahammars Kommun Förskolans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling. 2015/2016 Innehållsförteckning Vision, syfte, policy och ansvar 3 Definitioner
Policy för likabehandling
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...
Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet
Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö
Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet
Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 20131101-20141031 Stockslycke förskola avdelning Månskenet 1 Innehåll Inledning 2 Mål 2 Syfte 2 Förskolans mål enligt Lpfö
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga
Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare
Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018
Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018 Vallastadens skola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter.
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan
April 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje
Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken
2017-2018 Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola
Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress
Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför
LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018 Förskolan Klippan Utdrag ur Lpfö-98 (reviderad 2016) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018 Om oss Metallen är en-avdelningsförskola med barn i åldern 1-4 år. Vi finns mitt i Bolidens samhälle och har nära till
Krisplan för Vårby Gårds Scoutkår Antagen: och godkänd av Kårstyrelsen Reviderad: aldrig och godkänd av
Inledning Vad är en kris? En kris är en oväntad händelse som riskerar skada våra medlemmar, vår verksamhet och vårt varumärke. Kriser av olika slag kräver olika typer av åtgärder. I vissa fall omedelbart
Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Månsarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Ansvarig för planen Förskolechefen och
Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12
Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elsborgs förskoleenhet Förskolan Glashyttan År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef Lars Hökpers Linda Alamo, Anna-Karin
BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER
LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA
Direktiv för krishantering och avbrutet förtroendeuppdrag
1 (5) Direktiv för krishantering och avbrutet förtroendeuppdrag 1. Formalia 1.1 Sammanfattning Detta direktiv reglerar vad som gäller vid kris, eller avbrutet förtroendeuppdrag, inom LinTek. 1.2 Syfte
och likabehandlingsplan läsåret 2014-15
Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolan Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter Vi vill att just du: Ska komma till skolan och känna dig glad. Ska lära
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan.. År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Marit Pedagoger:Rosita, Anna-Karin,Sanna,Linnea, Josephine,Lisa,
Nystads förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017
Nystads förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning Förebyggande
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR
SID 1 (12) 2012-10-29 2018-03-21 FÖRSKOLAN GÖKBOET 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR Förskolan Gökboet Göksholmsbacken 45 SID 2 (12) Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om
Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan
Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Nysäters förskola HT2018-HT2019 Förskolans verksamhetsidé: Nysäters förskola- Barnens arena. Ansvarig: Förskolechef Elisabeth Wallberg
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet