Ulrika Liljeberg (C), ordförande Anne-Lie Stenberg (M), 1:e vice ordförande Kenneth Dahlström (C) Ingrid Rönnblad (S)

Transkript

1 1(2) Plats och tid Kommunhuset, Torget 5, Leksand kl Beslutande Ledamöter Ulrika Liljeberg (C), ordförande Anne-Lie Stenberg (M), 1:e vice ordförande Kenneth Dahlström (C) Ingrid Rönnblad (S) Tjänstgörande ersättare Ulrica Granberg (M) för Tintin Löfdahl (KD) Krister Ellström (S) för Viktor Zakrisson (S) Mats Blomqvist (BP) för Eric Böwes (MP) Övriga närvarande Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Kommundirektör Göran Wigert Administrativ chef Andriette Ivarsson Justeringens plats och tid Onsdagen den 26 april kl Underskrifter Paragrafer Ordförande Ulrika Liljeberg (C) Justerare Ingrid Rönnblad (S) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Administrativ service Underskrift Maria Skalk 1

2 2(2) Ärendelista 50 Ekonomisk månadsrapport 51 Erbjudande om delägarskap i Inera AB 52 Kostpolicy 2016 offentlig gastronomi i Leksands kommun 53 Svar på motion om konsumentvägledning i Leksands kommun 54 Svar på medborgarförslag om att ställa krav vid upplåtelse av mark och förbjuda cirkusar med vilda djur 55 Markanvisning Åkerö brofäste 56 De enskilda vägarna i Leksands kommun - delbeslut om projekt "Våra vägar i Leksand" - bidrag till lantmäteriförrättning 57 De enskilda vägarna i Leksands kommun - delbeslut om projekt "Våra vägar i Leksand" - avtal om kommunal skötsel av enskild väg 58 Samfinansiering av genomförande av detaljplan Gärde 35:2 m.fl. - Leksands Knäckebröd AB 59 Ansökningar om medel från fonder för bygdeavgifter (bygdemedel) 60 Förlängning av medborgarlöften 61 Departementspromemorian "Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds. 2017:7) 62 Österdalälvens och Siljans reglering - förlikningsförhandling 63 Informationshanteringsplan för kundtjänstavdelningen 64 Remiss - Region Dalarna Remiss - Kollektivtrafiken 66 Fördjupad räddningstjänstsamverkan 67 Fastigheten Hjulbäck 80:2 (Flottarnäsudden) 68 Information 2

3 1(1) 50 Dnr 2017/334 Ekonomisk månadsrapport Resultatprognos för kommunen är +22,3 miljoner kronor, mot budgeterat resultat +2,1 miljoner kronor. Avvikelse prognos mot budget är därmed +20,2 miljoner kronor. Resultatet motsvarar ett överskott om 2,6 % av skatter och generella statliga bidrag, mot budget 0,2 %. Verksamheternas (driftens) prognosticerade årsnettoavvikelse mot budget uppgår totalt sett till 14,6 miljoner kronor. Beslutsunderlag Ekonomisk månadsrapport per den 31 mars, daterad s beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen 3

4 1(2) 51 Dnr 2017/557 Erbjudande om delägarskap i Inera AB Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankringsoch beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). 4

5 2(2) Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Finansiering Utgiften hanteras som en finansiell investering. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat Aktieöverlåtelseavtal, bilaga 1 Anslutningsavtal, bilaga 2 Aktieägaravtal, bilaga 3 Bolagsordning, bilaga 4 Ägardirektiv, bilaga 5 Årsredovisning Inera AB 2015, bilaga 6 s förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 5

6 1(1) 52 Dnr 2016/512 Kostpolicy offentlig gastronomi i Leksands kommun Kostavdelningen har reviderat kommunens kostpolicy med utgång i Livsmedelsverkets råd för förskola, skola och äldreomsorg samt de Nordiska näringsrekommendationerna och Socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg. Kostpolicyn tydliggör hur kommunen övergripande ska arbeta i kostfrågan, från upphandling av livsmedel till hur maten ska serveras. I revideringen har bland annat hänsyn tagits till kommunens ambition med: Nöjdare gäster Ökad användning av ekologiska/miljömärkta livsmedel Ökad nöjdhet i måltidsmiljön Upphandlingsmyndigheten (UHM), håller på att utarbeta ett nytt förslag eftersom det första rekommenderade kravförslaget för hållbara upphandlingar, där man använder Bas, Avancerad och Spjutspets, är alldeles för komplicerat och inte användarvänligt. UHM har därför valt att utarbeta ett nytt förslag, där Leksands kommun är erbjuden att delta i ett pilotprojekt. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kostchef Tullie Sundberg, daterat Kostpolicy, offentlig gastronomi i Leksands kommun s förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Anta kostpolicyn. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 6

7 1(2) 53 Dnr 2017/363 Svar på motion om konsumentvägledning i Leksands kommun Vänsterpartiet har inkommit med en motion med ett önskemål om att Leksands kommun ska ha en konsumentvägledare som kan hjälpa kommunens medborgare. Sektorns/avdelningens bedömning Konsumentvägledare är inte en obligatorisk verksamhet/tjänst för kommunerna, utan en frivillig service. Kommunen har tidigare haft en konsumentvägledare på 25 %-tjänst fram till då den personen slutade Det har sedan funnits svårigheter med att placera dessa 25 % hos någon lämplig medarbetare då alla redan har en 100 %-ig. Det har inte heller varit möjligt att anställa en person på 25 %. Formellt idag tillhör konsumentvägledning (25 %) vår nystartade kundtjänst som startade den 4 april Sen dess pågår det en uppbyggnad och strukturering av hela verksamheten för att kunna hjälpa våra medborgare på bästa möjliga sätt. Konsumentverket har en service både på telefon och på internet som heter Hallå konsument dit man kan vända sig och dit har vi även kunnat hänvisa personer som ringer och behöver hjälp av den karaktären. Idag är det ca 2-3 samtal i månaden till kundtjänst som avser konsumentrådgivning. I några fall har vi kunnat hjälpa våra medborgare direkt i telefon eller vid receptionsdisken. Med tanke på att efterfrågan på en konsumentvägledare inte var så stor vid kundtjänstens uppstart prioriterades andra områden. Kundtjänst planerar att från år 2018 ha en person som har dessa 25 % konsumentrådgivning i sin tjänst. Arbetet med att stärka vår kunskap angående konsumentvägledning har redan startat. Kundtjänstchef Emmi Enoksson kommer att i maj 2017 delta vid Konsumentverkets kurs angående konsumentvägledning för att skaffa sig en bättre överblick av detta område. Hon kommer även att delta vid Konsumentdagarna 2017 i Sundsvall. I maj kommer kundtjänst att utökas med ytterligare en medarbetare (rekryteringen är klar) och vi räknar med att denne person kommer att med hjälp av kundtjänstchefen kunna sätta sig in i detta arbete. 7

8 2(2) Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kundtjänstchef Emmi Enoksson, daterat Motion från Vänsterpartiet, daterad s förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till sektorns bedömning anse motionen besvarad. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 8

9 1(1) 54 Dnr 2016/1526 Svar på medborgarförslag om att ställa krav vid upplåtelse av mark och förbjuda cirkusar med vilda djur Ett medborgarförslag har inkommit att kommunen, i form av markägare, ska ställa krav för upplåtelse av kommunens mark och förbjuda cirkusar som har vilda djur. Medborgarförslaget hänvisar till att andra kommuner har tagit fram en sådan policy samt att Sveriges veterinärförbund förordar ett sådant förbud. Sektorns/avdelningens bedömning Det finns i dag ingen policy om kommunens upplåtelser av mark som reglerar evenemang med vilda djur. Sektorn bedömer att möjligheterna till att erbjuda cirkus i Leksands kommun minskar om vilda djur skulle förbjudas. Sektorn bedömer att ett cirkusevenemang i kommunen under sommarsäsongen lockar boende i närområdet samt turister som befinner sig i kommunen. Om en cirkusarrangör inte väljer Leksand som spelplats skulle det inte ha någon större påverkan ur ett besöksnäringsperspektiv. Djurskyddslagstiftningen är en nationell fråga och Leksands kommun följer den gällande lagstiftningen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från fritidschef Torkel Holst, daterat Medborgarförslag, daterat s förslag för beslut i kommunstyrelsen Avslå medborgarförslaget. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 9

10 1(3) 55 Dnr 2017/219 Markanvisning Åkerö brofäste Leksands kommun äger mark vid Åkerö brofäste som förvärvades under år 2013 och 2014 i syfte att utveckla området för exploatering och byggnation av flerbostadshus. Under 2015 godkändes planprogram för området och arbetet med en detaljplan påbörjades. För att göra detaljplanen så genomförbar som möjligt bedömde näringslivsavdelningen att det var lämpligt att knyta upp en eller flera byggherrar i markanvisningsavtal parallellt med arbetet med detaljplanen, för att planen skulle kunna utformas tillsammans med byggherren/byggherrar. Under våren 2016 inleddes därför en dialogprocess där byggherrar bjöds in via direktkontakt samt annonsering på hemsidan och i tidningen Samhällsbyggaren. Dialogprocessen hölls öppen, byggherrarna fick möjligheten att själva presentera sitt förslag till byggnation i området, med beskrivning av upplåtelseform (hyresrätter/bostadsrätter), gestaltning, exploateringsgrad, parkeringslösning och pris. Uppdraget var att presentera Snygga moderna hus som knyter an till Leksands karaktär och småstadskänsla samt att i övrigt hålla sig till antaget planprogram avseende till exempel våningsantal, och vissa riktlinjer kring fasadmaterial och färger. Kommunen träffade ett antal byggherrar i dialogmöten under försommaren 2016 varefter fem bolag visade intresse för projektet. Av dessa inkom under sensommaren fyra förslag till byggnation vilka presenterades i mötesform. De inkomna förslagen uppvisade en variation i upplåtelseform, gestaltning, exploateringsgrad, parkeringslösning och pris. Vissa kompletteringar begärdes in för att göra förslagen så jämförbara som möjligt. Utifrån en sammanvägd bedömning av ovan nämnda parametrar (upplåtelseform mm) framstod ett förslag som mest lämpat för exploatering vid Åkerö brofäste och förordades för markanvisning. Det förordade förslaget presenterades och förankrades i ledningsgrupp för politik och förvaltning, där även övriga inkomna förslag redovisades. I samband med detta beslöts även att exploateringen och planområdet i detta skede skulle begränsas till att omfatta den norra delen av programområdet för att uppnå en lämplig utbyggnadstakt. Under senhösten fördjupades dialogen med vald byggherre, ett markanvisningsavtal arbetades fram och byggherren utvecklade sitt förslag. 10

11 2(3) Under början av 2017 har ett slutligt markanvisningsavtal upprättats mellan parterna med tillhörande illustrationer. Markanvisningsavtalet innebär att Bolaget, fram till och med , har rätt att ensam förhandla med Kommunen om att genomföra ett köp av Området enligt de villkor som anges i detta markanvisningsavtal. Avsikten med avtalet är Bolaget och Kommunen tillsammans ska verka för att ta fram en ny detaljplan för området vilken ska möjliggöra bebyggelse i huvudsaklig överensstämmelse med illustrationer och beskrivningar i Bolagets förslag till bebyggelse av området. Målet är att Parterna ska, innan Detaljplanen antagits, senast teckna ett köpeavtal för att slutligen reglera köpet och Bolagets tillträde till Området. Kommunen ska till Bolaget med äganderätt överlåta Området när villkoren i detta markanvisningsavtal och de villkor för tillträde som kommer att specificeras i kommande köpeavtal har uppfyllts. Avtalet är giltigt under förutsättning att kommunstyrelsen i Leksands kommun senast beslutar om att godkänna detta markanvisningsavtal och att detta beslut vinner laga kraft. Tidigare beslut avseende Åkerö brofäste: Beslut om förvärv KF Dnr 2013/160 Beslut om planbesked SBU Dnr 2013/1046 Planprogram godkänt KS Dnr 2013/1046 Förnyat planbesked SBU Dnr 2013/1046 Sektorns/avdelningens bedömning Näringslivsavdelningen har bedömt byggherren Lillskär och projektet som trovärdigt och genomförbart med en lämplig exploateringsgrad och bra ekonomi. Detta projekt avser Lillskär att genomföra tillsammans med HMB Construction AB i ett gemensamt ägt bolag. Markanvisningen sker i linje med av kommunfullmäktige antagen bostadsförsörjningsplan, översiktsplan, kommunens vision samt tidigare beslut om förvärv av fastigheter i området för bostadsexploatering, och överensstämmer med godkänt planprogram. Markanvisningen är att betrakta som en direktanvisning enligt antagna riktlinjer för markanvisningar i Leksands kommun. Markanvisningen ska beslutas och tilldelas av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Markanvisningsavtal samt bilagor 11

12 3(3) s förslag för beslut i kommunstyrelsen 1. Godkänna markanvisningsavtal mellan Leksands kommun och Lillskär Invest 4 AB. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 12

13 1(3) 56 Dnr 2016/716 De enskilda vägarna i Leksands kommun - delbeslut om projekt "Våra vägar i Leksand" - bidrag till lantmäteriförrättning Under genomförandeprocessen av projekt Våra vägar i Leksand kommer ett antal princip- och inriktningsbeslut av olika karaktär att behöva tas. Där vi nu befinner oss i denna genomförandeprocess behöver beslut tas om kommunalt bidrag ska kunna ges till fastighetsägare för kostnader som uppstår då väghållningsorganisationer återupprättas. Detta görs genom att nya gemensamsamhetsanläggningar bildas och samfällighetsföreningar nyeller ombildas vid en lantmäteriförrättning. Ett övergripande mål för kommunen är att få sovande väghållningsorganisationer (såsom vägförening, samfällighetsförening) att bli aktiva. En aktiv väghållningsorganisation kallar sina medlemmar till föreningsstämma (årsmöte). På stämman kan till exempel beslut tas om uttaxering. 13

14 2(3) Väghållningsorganisation Kategorisering av väghållningsorganisationer (tex vägförening, samfällighetsförening) För en aktiv väghållningsorganisation finns följande möjlighet till uttaxering: efter andelstal som fastställts av Lantmäteriet. efter egen beräkningsgrund (ej andelstal - är inte rättsenligt). ingen uttaxering görs, till exempel om årliga utgifter finansieras med hjälp av statligt och/eller kommunalt bidrag. Merparten av de enskilda vägar som idag är intagna för kommunal skötsel saknar andelstal. För dessa behöver man därför göra en lantmäteriförrättning för att kunna göra uttaxering på ett rättsenligt sätt. Kommunen kan välja att bidra till kostnader som uppstår vid en lantmäteriförrättning då väghållningsorganisationer återupprättas genom att nya gemensamsamhetsanläggningar bildas och samfällighetsföreningar ny- eller ombildas. Ett bidrag för förrättning föreslås ges för fastigheter med fastboende. För en rationell hantering av ett sådant bidrag föreslås att respektive gemensamhetsanläggning eller samfällighetsförening ansöker om ett bidrag som avser samtliga bidragsberättigade fastigheter som ingått i förrättningen. De kan sedan besluta om hur bidraget ska hanteras, till exempel om utbetalning till respektive fastighetsägare, kvittas mot kommande uttaxeringar eller om bidraget ska ligga var i en kassa. Ekonomi Lantmäteriet har uppgett att kronor kan ses som en indikation på en normal förrättningskostnad för en bostadsfastighet. Bidrag föreslås ges med 50 % av förrättningskostnad upp till ett maxbelopp om kronor per bidragsberättigad fastighet. Om fastigheter är bidragsberättigade kan kommunens kostnad då bli 6,5 miljoner kronor. Nedanstående tabell visar kostnader för olika antal fastigheter och bidragsnivåer. 14

15 3(3) Fastigheter Bidragsnivå kr kr kr kr Fastboende st 5,0 Mkr 6,0 Mkr 6,5 Mkr 7,5 Mkr Fritidshus st 2,9 Mkr 3,4 Mkr 3,7 Mkr 4,3 Mkr Summa 7,9 Mkr 9,4 Mkr 10,2 Mkr 11,8 Mkr Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande med bilagor, daterat s förslag för beslut i kommunstyrelsen 1. Kommunen kan bevilja bidrag till lantmäteriförrättning (anläggningsförrättning) för att bilda en gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening. 2. Bidrag kan beviljas fastigheter som: ingår i väghållningsorganisation som tecknat avtal om kommunal vägskötsel med Leksands kommun och som ansökt om förrättning före år ligger efter en vägsträcka som senast under 2017 var intagen för kommunal skötsel. är taxerade som bostadshus (med fastboende). 3. Bidrag inte betalas ut till enskilda fastigheter utan till en gemensamhetsanläggning eller samfällighetsförening som en sammanräknad klumpsumma för alla bidragsberättigade fastigheter. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 15

16 1(4) 57 Dnr 2016/716 De enskilda vägarna i Leksands kommun - delbeslut om projekt "Våra vägar i Leksand" - avtal om kommunal skötsel av enskild väg Under genomförandeprocessen av projekt Våra vägar i Leksand kommer ett antal princip- och inriktningsbeslut av olika karaktär att behöva tas. Där vi nu befinner oss i denna genomförandeprocess behöver beslut tas som ger tydlighet i kommunens ansvar, åtagande, mm gentemot vägs ägare. Därför föreslås att kommunen ska teckna avtal med respektive väghållningsorganisation för de enskilda vägar som fortsatt ska kunna erhålla kommunal skötsel. Avtalet ska förtydliga och reglera frågor gällande: Ansvar, rättigheter och skyldigheter Omfattning (vilka vägar ska skötas, sommar och eller vinter skötsel mm) Investeringar såsom upprustning, förstärkning mm Hantering av statsbidrag. 16

17 2(4) För att denna process inte onödigtvis ska dra ut på tiden föreslås även ett slutdatum fastställs som innebär att: De väghållningsorganisationer som tecknat avtal med kommunen erhåller fortsatt kommunalt bidrag i form av skötsel för de enskilda vägar de ansvarar för. De väghållningsorganisationer som inte tecknat avtal med kommunen erhåller inte fortsatt kommunalt bidrag i form av skötsel. Väghållningsorganisation/föreningar kan kategoriseras utifrån aktivitet i förvaltningen samt uttaxering/avgift enligt följande: Aktiv förening Förening som kallar medlemmar till föreningsstämma. Inaktiv förening Förening som inte kallar medlemmar till föreningsstämma. Sovande förening Förvaltningen av den enskilda vägen har tagits över av annan part (kommunen, företag, privatperson etc.) än föreningen. Väghållningsorganisation Kategorisering av väghållninsorganisation (tex vägföreningar, samfällighetsförening) Med ett stort antal inaktiva väghållningsorganisationer och sovande vägföreningar kan det uppstå bekymmer att få en motpart att teckna avtal med. Motpart kan till exempel vara styrelsen i en gemensamhetsanläggning, väg- eller samfällighetsförening (som kan förvalta en eller flera gemensamhetsanläggningar). Ett övergripande mål för kommunen är att få sovande väghållningsorganisationer (såsom vägförening, samfällighetsförening) att bli aktiva. 17

18 3(4) Alternativ för att väcka en sovande vägförening/väghållningsorganisation kan vara att: Utlysa årsmöte och tillsätta en ny styrelse för föreningen. o Kan ske genom byalag, bystugeförening, bysamfällighet eller annan aktiv organisation inom byn. I samverkan med Kommunbygderådet finns goda förutsättningar att hitta lämpliga alternativ för olika byområden. Ansökan hos Länsstyrelsen att tillsätta syssloman för föreningen. Ansökan hos Lantmäteriet om förrättning. Vilket alternativ av ovanstående som är att föredra kan skilja från fall till fall. I nuläget bedöms samverkan och samråd med kommunbygderådet vara ett vägvinnande alternativ. I ett senare skede kan det vara aktuellt att kommunen ansöker om lantmäteriförrättning. Ekonomi Beslut om avtal bedöms inte påverka kommunens nuvarande kostnad för drift och underhåll av vägar. Målsättningen är heller inte en förändring av driftskostnad utan att kommunen inte ska ta på sig kostnader för investeringar i enskild väg (till exempel upprustning, förstärkning, m.m.) Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat

19 4(4) s förslag för beslut i kommunstyrelsen 1. Avtal ska tecknas mellan respektive väghållningsorganisation och Leksands kommun gällande skötsel av enskilda vägar. Avtalet ska förtydliga och reglera frågor gällande: Ansvar, rättigheter och skyldigheter Omfattning (vilka vägar ska skötas, sommar och/eller vinterskötsel m.m.) Investeringar såsom upprustning, förstärkning m.m. Hantering av statsbidrag 2. Kommunen erbjuder skötsel av enskilda vägar till fast boende där avtal har tecknats med väghållningsorganisation före år Kommunen upphör med skötsel av enskilda vägar där avtal inte har tecknats med väghållningsorganisation före år Uppdra till förvaltningen att utforma och upprätta avtal. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 19

20 1(3) 58 Dnr 2017/573 Medfinansiering av genomförande av detaljplan Gärde 35:2 m.fl. - Leksands Knäckebröd AB Leksands knäckebröd AB har planer på att utöka verksamheten under de kommande 30 åren. Det ställer krav på mer utrymme för företaget. Mark har köpts in för att säkerställa framtida utveckling och utbyggnad. Dessutom behöver trafiklösningarna i området ses över och förbättras. Dels med hänsyn till Leksand knäckebröds transporter och dels med hänsyn till intresset att avlasta Häradsvägen, där Gärde skola ligger. Gärde skola är en F-6 skola med 92 elever och ett fritidshem med 43 elever. I omedelbar närhet till Gärde skola ligger den föräldradrivna förskolan Grankotten med 19 barn och den privata skolan Banérskolan med ca 60 elever och ett fritidshem med 36 barn. Nuvarande trafik med leveranser till Leksands knäckebröd AB beräknas 2017 till ca 510 fordon per dygn, varav 21 tunga. Till år 2025, som är det senaste år för vilket trafikprognoser finns, beräknas en ökning till 550 fordon per dygn, varav 26 tunga. För att lösa dessa frågor har en detaljplan utarbetats, Detaljplan för Leksands knäckebröd (Gärde 35.2 m.fl.) som har vunnit laga kraft. Förutom utökade möjligheter till byggnation för Leksands knäckebröd innehåller planen bättre trafiklösningar inom företagets eget område också en ny infart från riksväg 70. Förutom trafik för Leksands knäckebröds egna behov, finns en omfattande fabriksförsäljning, öppen samtliga dagar i veckan. Butiken har ca kunder under ett år. En ny väg med infart från riksväg 70 börjar där nuvarande infart finns men får en ny sträckning längre norrut. Den nya vägen blir ca 380 meter och blir bredare än nuvarande väg. Vägen får en anslutning till Häradsvägen ca 150 meter längre norrut än nuvarande väg. Den antagna detaljplanen förutsätter också en ny järnvägsövergång som håller på att färdigställas. Den kommer att vara klar vecka 38 år Den nya infarten ger möjligheter för tung trafik att komma ut på riksväg 70 utan att passera skolor, fritidshem och närboende i området. 20

21 2(3) Trafikverket har konstaterat att de ska prioritera en vänstersvängsficka som en fysisk åtgärd vid anslutningen till riksväg 70 och Jon Ollas väg för att underlätta för infart till Leksands knäckebröd och Häradsvägen för norrgående trafik. Kostnaden för genomförandet med att anlägga en ny trafiklösning har av SWECO beräknats till ca 3,7 miljoner kronor exklusive moms i kostnadsläge februari I kostnaderna ingår förutom anläggande av den nya vägen inklusive belysning, också kostnader för lantmäteriförrättning, vilka uppgår till totalt kronor. För dessa kostnader utgår inte moms. Eftersom den nya infarten, enligt Leksands knäckebröd, är av betydande intresse för både dem och Leksands kommun vill Leksands knäckebröd att en överenskommelse om finansiering av trafiklösningen görs mellan oss och dem. Sektorns/avdelningens bedömning I genomförandeplanen till detaljplanen för Leksands knäckebröd (Gärde 35:2 m.fl.) anges att kommunen ska vara med och medverka ekonomiskt till trafiklösningen för vid Leksands knäckebröd. Något belopp eller procenttal anges inte. Med den nya trafiklösningen vid Leksands knäckebröd kan man undvika att göra ytterligare trafiksäkerhetsåtgärder vid Gärde skola och Banérskolan med anledning av ökad trafikmängd till Leksands knäckebröd. Den nya vägen till Leksands knäckebröd är enskild väg som kommunen inte är delägare i vilket betyder att kommunen inte kan investera i någon annans väg. Den medfinansiering som kommunen gör i trafiklösningen vid Leksands knäckebröd kommer således att belasta driftbudgeten. Kommunen kan sköta enskilda vägar där det finns fast boende. Eftersom det inte finns några fast boende längs med den nya vägen till Leksands knäckebröd kommer kommunen inte att ta hand om skötseln av denna väg. Pengar för medfinansiering av denna väg finns inte med i budget vilket gör att den totala medfinansieringen, max 1 miljon kronor, hanteras i ordinarie budgetprocess för Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat Underlag för diskussion om samfinansiering av genomförande av detaljplan (Gärde 35:2) inklusive kalkyl från Leksands knäckebröd AB 21

22 3(3) s förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Medfinansiera trafiklösningen med ny sträckning av Jon Ollas väg, 380 meter, till Leksands knäckebröd med 25 % av kostnaden, dock max 1 miljon kronor. 2. Uppdra till kommundirektör Göran Wigert att utarbeta och teckna avtal med Leksands knäckebröd AB gällande medfinansieringen. 3. Pengarna för medfinansieringen, max 1 miljon kronor, hanteras i ordinarie budgetprocess för Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 22

23 1(1) 59 Dnr 2017/478 Ansökningar om medel från fonder för bygdeavgifter (bygdemedel) Länsstyrelsens enhet för landsbygd och tillväxt delar ut bidragen som tidigare avsåg skadereglering på grund av vattenkraftutbyggnad. Numera kallas detta bidrag Bygdemedel och kan sökas av var och en för insatser som förbättrar den allmänna livsmiljön för medborgarna i de kommuner som berörd av vattenregleringspåverkan i sjösystemet. Efter samtal med Länsstyrelsens handläggare Michel Persson har vi fått klarlagt att det tillgängliga bidragsbeloppet 2017 för Leksands kommun är ca kronor. Sektorns/avdelningens bedömning Eftersom det tidigare kommit in ansökningar som inte kan relateras till vattenregleringsskador, har beredningsgruppen (naturvårdare, fritidschef och näringslivsutvecklare) genom åren, konsekvent sållat bort dessa, trots att syftet med bygdemedel är relevant i ansökningarna. Hittills har detta förfaringssätt varit aktuellt, eftersom det funnits projekt som syftat till att kompensera objekt som tagit skada av gällande vattendomar. I år har det endast kommit in en ansökan att ta ställning till. Efter samråd med Michel Persson på Länsstyrelsen har vi fått klartecken att kommunen kan begära reservation av medel till kommande års ansökningar. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat Begäran om yttrande från Länsstyrelsen i Dalarna, daterat s beslut 1. Förorda maximalt belopp (< kronor) till Insjöns båtklubb. 2. Begära att överskjutande belopp 2017 reserveras till 2018 års fördelning. Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Dalarna, Michel Persson 23

24 1(1) 60 Dnr 2016/1031 Förlängning av medborgarlöften Kommunstyrelsen beslutade att teckna överenskommelse med polismyndigheten. I överenskommelsen ingår medborgarlöften som gäller för perioden Efter en samlad bedömning av det arbete som hittills gjorts med medborgarlöftena kan det konstateras att det redan efter ett halvår är svårt att se någon mätbar effekt. För att kunna göra en rättvis uppföljning krävs mer uthållighet. Flera andra kommuner har dragit samma slutsatser. Ett önskemål från polisen är att förlänga medborgarlöftena till Därefter ska en ny bedömning göras. Förvaltningen ser inga problem med att förlänga medborgarlöftena. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från sektorschef Lennart Ljungemo, daterat Medborgarlöften s beslut 1. Medborgarlöftena förlängs till Därefter ska en ny bedömning göras. Beslutet skickas till Kommunpolis Anders Modén Biträdande kommundirektör Lennart Ljungemo 24

25 1(4) 61 Dnr 2017/325 Departementspromemorian "Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds. 2017:7) Aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar har idag påtagliga och ökande behov av ett tillförlitligt system för mobil datakommunikation. Det gäller såväl i det vardagliga arbetet som för kommunikation, samverkan och ledning i krisberedskap och för hantering av olyckor och mer omfattande händelser i hela hotskalan. Det nuvarande samhällsnätet för Rakel-systemet avser främst talkommunikation och har alltför begränsad kapacitet för mobil dataöverföring. Rakel behöver därför kompletteras och på sikt helt ersättas med ett modernare system som kan hantera även realtidsöverföring av data och rörliga bilder. Samhällsutveckling och förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar ökar kraven på att utveckla en lämplig mobil och säker lösning. Utredningens överväganden och förslag i punktform: Utredningen kan på mer övergripande nivå konstatera att En säker och tillgänglig mobil kommunikationslösning förutsätter betydande statlig kontroll och rådighet, en robust, dedikerad samhällslösning med avsatt spektrum ger basal kapacitet för aktörernas datakommunikation, på sikt även för talkommunikation, ett utökat samhällsnät kan ge ökade förutsättningar att nå regeringens bredbandsmål i glesbygd, kompletterande samverkan med kommersiella operatörer kan ge ökad redundans, täckning och kapacitet, 25

26 2(4) ett utökat samhällsnät innebär initialt mer omfattande kostnader än kommersiella alternativ, men ger långsiktigt samhällsnytta, där en lösning kan utvecklas etappvis med löpande värdering och successiva beslut. Det ger möjligheter att balansera kraven på samhällskontroll, funktionalitet och ekonomi. Konsekvenser för kommuner och landsting Kraven på fungerande krisberedskap och samordning mellan aktörer på olika förvaltningsnivåer förutsätter väl fungerande och säkra kommunikationsstöd. Utredningens förslag skapar förutsättningar för detta och ger kommunerna tillgång till en normerad, nationellt utvecklad och säker lösning till ett rimligt pris. Kostnader för upphandling och utveckling kan i betydande utsträckning effektiviseras och samordnas. Utredningens kontakter med kommuner och landsting visar att det för Räddningstjänstens del i princip genomgående sker en komplettering av Rakelabonnemang med mobila telefon- och dataabonnemang. SKL gör bedömningen att detta är giltigt även för ambulanssjukvård. Utvecklingen av ett säkert kommunikationssystem erbjuder därför på sikt en samlad totallösning som innebär att aktörerna inte behöver ha kompletterande abonnemang eller system för att tillgodose behoven av säker mobil kommunikation och lösa sina krisberedskapsoch samordningsuppgifter. Tillkommande behov finns då endast för de övriga verksamheter som lösningen inte avses omfatta och som inte regleras i detta sammanhang. Kommunernas kostnader för abonnemang inom den nya lösningen föreslås motsvara samma nivå som gäller för Rakel, d.v.s kronor per år och abonnemang. Efter en kortare övergångsperiod då övriga system avvecklas, kan detta sammantaget innebära kostnadsmässig effektivisering för kommunerna. Lösningen kan bära det samlade behovet av säker tal- och datakommunikation, inom definierade verksamheter som lösningen omfattar. Utredningen förutser på sikt ett ökat antal abonnemang, jämfört med dagens Rakel. Det gäller även andra användare än inom kommunerna. En sådan ökning ska inte ses som en fördyring, utan som en effektivisering. Utvecklingen ska ses som tecken på att nya arbetssätt och verksamhetsuppgifter kan hanteras med stöd av lösningen. Utredningens bedömning är därför att lösningen inte ger anledning att öka statens finansiella åtaganden gentemot kommunerna. Konsekvenser för det kommunala självstyret Utredningens förslag om att tydligt normera nyttjandet av kommunikationslösningen för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar blir i viss utsträckning tvingande för kommunala aktörer och användare. Redan idag används Rakel-systemet för röstkommunikation och viss datakommunikation inom alla landets 290 kommuner. 26

27 3(4) Användningen rymmer dock betydande frihetsgrader och är enligt utredningens bedömning eftersatt i vissa kommuner då det gäller samhällsviktiga verksamheter och användare. De lokala skälen för detta kan vara kostnads- och/eller verksamhetsbetonade. Dagens användning av Rakel i kommuner och landsting gäller främst räddningstjänsten, men även ambulanssjukvården, social och teknisk förvaltning samt länstrafik nyttjar Rakel. Användningen omfattar närmare abonnemang för talkommunikation, vartill kommer ett mindre antal särskilda abonnemang för telematik m.m. MSB utfärdar licenser för användningen och godkänner terminaler och applikationer. Kommunernas abonnemangsavgifter har reglerats i en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och MSB. En ny kommunikationslösning bedöms bli ett viktigt verktyg med betydande nyttoeffekter för samhällets förmåga inom krisberedskap, hantering av kriser och oväntade händelser samt vid höjd beredskap och krigstillstånd. Det motiverar en bred användning inom berörda aktörsgrupper. En tydligare styrning krävs därför, enligt utredningens bedömning, för att lokalt, regionalt och nationellt få det genomslag som krävs för en gemensam kommunikationslösning. Den inskränkning detta innebär för den kommunala självstyrelsen blir begränsad och väl motiverad. Gränsöverskridande samordning vid ledning av insatser och utbyte av lägesinformation gör det t.ex. nödvändigt att enhetliga, säkra och nationellt tillgängliga kommunikationslösningar används. Utredningen har i förslagen om finansieringslösning även beskrivit de ekonomiska förutsättningar som avses gälla för kommuner och landsting. Sammantaget innebär dessa att staten tar ett betydande ekonomiskt ansvar för lösningen för att hålla ner kommunernas kostnader till en rimlig nivå. Givet dagens kostnader för Rakel och kommersiella mobila abonnemang, bedöms utredningens förslag inte medföra påtagliga fördyringar för kommunerna. De verksamhetsmässiga fördelar som systemet ger bedöms på sikt däremot leda till samhällsvinster. Leksands kommuns yttrande Leksands kommun ser nyttan av en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar och avser inte ha några avvikande slutsatser eller åsikter än de som redovisas i Justitiedepartementets slutrapport. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från utredare Maria Skalk, daterat Remiss från Justitiedepartementet, daterad s förslag för beslut i kommunstyrelsen 1. Sända yttrandet till Justitiedepartementet. 27

28 4(4) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 28

29 1(2) 62 Dnr 2017/415 Österdalälvens och Siljans reglering förlikningsförhandling Leksands kommun har fått en begäran från en representant för Siljansbygdens Fiskevårdsförbund om att vi ska stå bakom en juridisk process kring Siljans fiskbestånd. Sektorns/avdelningens bedömning Näringslivschef Per Strid har varit i kontakt med advokat Nils Rinander som företräder flera intressenter (fiskevårdsföreningar och kommunerna runt Siljan samt Älvdalens kommun) i förhandlingarna där motparten är kraftbolaget Fortum. Ärendet som det handlar om för Leksands kommuns del är en dom från 1993 där det fastställdes att kraftbolaget årligen ska sätta ut kg Siljansöring. Dom har inte efterlevts samtidigt som ytterligare en process startats mot kraftbolagen gällande harrbeståndet. I förhandlingen gällande harrbeståndet har det framkommit att domen från 1993 står i konflikt med en möjlig lösning för att tryga harrbeståndet. Begäran om att ge advokat Nils Rinander fullmakt att företräda Leksands kommun avser endast den del som rör Siljansöringen och domen från 1993 och att denna inte efterlevs. Kraftbolaget Fortum har tagit på sig ansvaret för advokat Nils Rinanders kostnader vilket innebär att Leksands kommun inte tar någon ekonomisk risk. Beslutsunderlag Förklaring av ärendet från näringslivschef Per Strid, daterad Skrivelse från representant för Siljansbygdens Fiskevårdsförbund, daterad PM från advokat Nils Rinander med bilagor, daterad s beslut 1. Lämna fullmakt till advokat Nils Rinander att föra Leksands kommuns talan i målet Österdalälvens samlingsmål samt omprövning av dom rörande Siljansöring och därmed sammanhängande frågor. 29

30 2(2) Beslutet skickas till Advokat Nils Rinander Representant för Siljansbygdens Fiskevårdsförbund Näringslivschef Per Strid 30

31 1(1) 63 Dnr 2017/480 Informationshanteringsplan (dokumenthanteringsplan) för kundtjänstavdelningen Med hänvisning till arkivlagen 6 1p är kommunen förpliktigad att upprätta dokumenthanteringsplaner. En beslutad informationshanteringsplan är likställd ett gallringsbeslut. Det är alltså inte tillåtet att gallra allmänna handlingar utan en beslutad informationshanteringsplan. En informationshanteringsplan innebär en kartläggning av avdelningars samtliga handlingstyper samt en analys över lämplig hantering av dessa. Utifrån industrinormer (Sveriges Kommuner och Landstings skriftserie Bevara eller Gallra), tvingande lagstiftning och avdelningens egna behov upprättas regler kring bevarande och gallring (samt gallringsfrister) av dessa handlingar. Beslutsunderlag Informationshanteringsplan för kundtjänstavdelningen s förslag för beslut i kommunstyrelsen Anta informationshanteringsplan för kundtjänstavdelningen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 31

32 1(1) 64 Dnr 2017/617 Remiss - Region Dalarna 2019 Vi har fått en remiss från Landstinget Dalarna när det gäller att bilda regionkommun i Dalarna Region Dalarna Landstinget Dalarna planerar att på landstingsfullmäktige den 25 september 2017 pröva frågan om att ansöka att från den 1 januari 2019 få överta det regionala utvecklingsansvaret i Dalarna enligt Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) samt att det därmed bildas en region med ett direktvalt fullmäktige. I ansökan vill regeringskansliet ha en redovisning av hur kommunerna och Region Dalarna ställer sig till den. Landstinget har valt att remittera frågan till oss som kommun för att vi ska kunna redovisa hur vi ställer oss i frågan. Remisstiden för oss sträcker sig fram till den 30 juni Beslutsunderlag Remiss från Landstinget Dalarna, daterad Kunskapsunderlag om bildande av regionkommun i Dalarna s beslut Lägga informationen till handlingarna. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 32

33 1(1) 65 Dnr 2017/618 Remiss - Kollektivtrafiken s ordförande Ulrika Liljeberg (C) informerar om att ett förslag gällande finansiering av kollektivtrafiken är på väg fram. I dagsläget har inte någon remiss inkommit om detta till Leksands kommun. s beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 33

34 1(1) 66 Dnr 2017/735 Fördjupad räddningstjänstsamverkan Vid dagens sammanträde informerar Anne-Lie Stenberg (M) om att en förstudie om fördjupad räddningstjänstsamverkan för kommunerna Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand, Vansbro och Malung-Sälen arbetats fram. En föredragning av räddningschef Krister Ejeros önskas vid kommunstyrelsens sammanträde den 12 juni. s beslut Lägga informationen till handlingarna. 34

35 1(1) 67 Dnr 2017/736 Fastigheten Hjulbäck 80:2 (Flottarnäsudden) Ingrid Rönnblad (S) funderar kring fastigheten Hjulbäck 80:2 och utskottet för en dialog kring hanteringen av fastigheten. s beslut 1. Uppdra till förvaltningen att skriva en sammanställning när det gäller bakgrund och beskrivning kring fastigheten Hjulbäck 80:2. Beslutet skickas till Kommundirektör Göran Wigert 35

36 1(1) 68 Information Under denna punkt informerar kommundirektören om vad som är på gång inom sektorn verksamhetsstöd. Även utskottsordföranden kan nyttja denna punkt för att informera. s ordförande informerar om: Vi har haft besök av landshövdingen och länsrådet i Dalarna. Kommundirektör Göran Wigert informerar om: Kommunals avtal är klart och gäller till år Läraravtalen är klara och landade på 2,8 %. Bemanningsenheten meddelar att det ser bra ut med vikarier för sommaren. Stort tryck på upphandlingsenheten för tillfället. Bl.a. är livsmedelsupphandling på gång. Ny leverantör av telefoni i Dalarnas kommuner. Från Telia till Telenor. Planering pågår för den nationella krisberedskapsveckan den 8-14 maj. Införandet av nytt e-postsystem (Outlook)har fungerat bra. s beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. 36