Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Vårterminen 2016

Transkript

1 Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Vårterminen 2016 Sex och sexualitet - Ett arbetsområde för arbetsterapeuten? - En litteraturstudie Sex and sexuality - a field of work of the occupational therapist? - A Literature Review Författare: Josefine Glansk Hannele Kamf

2 Förord If occupational therapists wish to provide holistic treatment then they cannot exclude integral identity components, such as sexuality, from therapy - Sakellariou och Simó Algado

3 Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi C Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Sex och sexualitet - Ett arbetsområde för arbetsterapeuten? Engelsk titel: Sex and sexuality - a field of work of the occupational therapist? Författare: Josefine Glansk och Hannele Kamf Datum: Antal ord: 8499 Sammanfattning: Bakgrund: Sexualitet är en integrerad del av människans liv. En fysisk, psykisk, kognitiv eller intellektuell funktionsnedsättning kan leda till begränsade sexuella förmågor vilket i sin tur kan påverka individens välmående och samliv. Inom arbetsterapi är sexualitet en omdiskuterad fråga. Det råder skilda åsikter om sexualitet är en aktivitet och vidare ett arbetsområde för arbetsterapeuten. Syfte: Syftet är att beskriva arbetsterapeutens roll i relation till området sexualitet utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet besvaras med fyra frågeställningar. Metod: Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar som har blivit systematiskt granskade. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Plus with Full Text, AMED, PubMed och PsycINFO. Artiklarnas analyserades induktivt utifrån studiens frågeställningar för att sedan presenteras i tre teman med underkategorier. Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeuter arbetar med patienters sexualitet i varierande utsträckning. Detta beror på kunskapsbrist, både kring fysiska och emotionella aspekter. De upplever svårigheter att hantera patientens och sina egna känslor då de ska hantera patienters sexualitet. Vidare leder detta till att arbetsterapeuterna upplever att de inte har den kompetens som krävs för att hantera patienters sexualitet. Utöver detta påverkas hanteringen även av arbetsterapeutens egen inställning och bristande riktlinjer. Slutsats: Det råder oro över vårdens bristfälliga hantering av patienters sexualitet. Resultatet visar att den arbetsterapeutiska professionen hanterar patienters sexualitet i varierande utsträckning. Detta kan leda till att patienter inte får den vård de behöver och har rätt till. För att undvika detta behövs utbildning, klara riktlinjer och bedömningsinstrument som hanterar patienters sexualitet. Även samverkan mellan vårdprofessionerna anses kunna vara fördelaktigt. Sökord: Sex, sexualitet, arbetsterapi, holistiskt omvårdnad, yrkesroll

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Människans sexualitet Fysiska funktionsnedsättningar och sexualitet Psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar och sexualitet Patienters och vårdgivares perspektiv på hanteringen av sexualitet Arbetsterapi Problemformulering Syfte Metod Datainsamling Urval Artikelschema Urvalsprocessen Manuella sökningar Värdering av artiklarnas kvalitet Dataanalys Etiskt ställningstagande Resultat Det kliniska arbetet Arbetsterapeutens kliniska hantering av patienters sexualitet Arbetsterapeutens upplevelser kring hanteringen av patienters sexualitet Arbetsterapeuten upplever kunskapsbrist De emotionella aspekterna upplevs svåra att hantera Arbetsterapeutens personliga inställning påverkar Arbetsterapeuten vill tillgodose patientens behov Yttre faktorer som påverkar arbetsterapeuten Arbetsterapeutens uppfattning om vårdens ansvar för patienters sexualitet Patientens sexualitet kan hanteras av arbetsterapeuten Patientens sexualitet kan hanteras av andra vårdprofessioner Patientens sexualitet kan hanteras i samverkan med olika vårdprofessioner Diskussion Metoddiskussion... 15

5 6.2 Resultatdiskussion Generaliserbarhet Tillförlitlighet Slutsats och förslag till vidare forskning Referenslista Bilaga 1 - Sökmatris Bilaga 2 - Artikelmatris Bilaga 3 - Kvalitetsbedömning av kvantitativa studier Bilaga 4 - Kvalitetsbedömning av kvalitativa studier Bilaga 5 - Analysmatris

6 1. Inledning Sexualitet är en integrerad del i människans liv [1]. Sex och intimitet ger människan möjlighet att uppleva tillfredsställelse och bekräftelse [2]. Utöver sex och intimitet är sexualiteten även en del av den personliga utvecklingen och identiteten [1]. Fysisk, kognitiv och intellektuell funktionsnedsättning kan skapa aktivitetsbegränsningar som hindrar människan från att leva sitt liv på ett tillfredsställande sätt. När det gäller sexualitet kan funktionsnedsättningen begränsa individens förmåga och möjlighet att utveckla och uttrycka sin sexualitet [1, 3-5]. Exempelvis kan förvärvad fysisk funktionsnedsättning leda till att individen upplever svårigheter att genomföra samlag eller upprätthålla en relation [6-10]. Personer inom autismspektrumtillstånd eller intellektuell funktionsnedsättning kan även få svårigheter att förstå de sociala koderna, att hantera sin sexualitet samt förstå vad sex innebär [4, 5]. Dessa svårigheter kan även påverka eller inverka på individens välmående och samliv [1, 3-10]. Arbetsterapins roll i hanteringen av patienters sexualitet är en omdiskuterad fråga. Det råder skilda åsikter om sexualitet är en aktivitet och vidare ett ansvarsområde för arbetsterapeuten. Sakellariou och Simó Algado menar att sexualitet kan definieras som en aktivitet och att den kan uttryckas på ett flertal sätt såsom att dejta och ha samlag. Däremot menar de inte att patientens sexualitet är ett givet arbetsområde för arbetsterapeuten: Occupational therapists are not experts in sexuality. They are experts in occupation and they must be very clear about this. Dessutom menar de att professionens hantering av sexualitet kan bli både olämplig och oetiskt om arbetsterapeuten inte innehar den kompetens som krävs [11]. Couldrick anser dock att arbetsterapeuter har kompetensen att bemöta sexualitet om sexualiteten hanteras inom professionens ramar [12]. Sexualiteten uppmärksammas även utifrån ett holistiskt perspektiv. En av arbetsterapins grunder är att arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv, vilket innebär att arbetsterapeuten tar hänsyn till hela människan. Vidare uppmärksammas sexualiteten som en integrerad del i människan. Följden blir att om arbetsterapeuter menar att arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv kan de inte exkludera människans sexualitet [11, 13, 14]. 2

7 2. Bakgrund 2.1 Människans sexualitet Människans sexualitet är av både fysisk och själslig betydelse. För att förstå sexualitet och hur den påverkar människan finns olika definitioner och förklaringar. Nationalencyklopedin definierar sexualitet som en del av den biologiska driften och behovet av närhet enligt följande: Den mänskliga sexualiteten innefattar olika behov och handlingsmönster, vilka kommer till uttryck i fortplantningsbeteende, tillfredsställandet av biologiska drifter, intima och emotionella relationer, sexuell njutning och rekreation [15]. World Association for Sexual Health (WAS) utgår i sin definition av människans sexualitet från ett helhetsperspektiv som även inkluderar det själsliga fenomenet: Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet Sexualitet är inte synonymt med samlag, det handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa (WAS, 1999, Löfgren-Mårtensons egen översättning) [16]. WAS:s definition beskriver sexualitetens komplexitet och dess betydelse för hälsan. Utifrån definitionerna utgörs människans sexualitet av den fysiska akten men även som en integrerad del av hela människan. Människans sexualitet påverkas av det biologiska könet, egna värderingar och av samhället. Alla människor föds med ett fysiskt kön vilket medför fysiska och biologiska egenskaper. Människans sexualitet och sexuella behov varierar under hela livet men finns alltid där. De biologiska egenskaperna tillsammans med individens egen värdering och samhällets prägel på individen påverkar människans sexuella identitet och rollbildning. Att födas som kvinna ger exempelvis medfödda fysiska egenskaper som gör det möjligt att föda barn, vidare ger detta en roll som mamma [2, 17]. Samhällets traditionella uppfostran påverkar också människan att ta en viss roll under sitt liv. Inom samhällets struktur finns normer och värderingar, biologiska förväntningar, emotionella inställningar och trosuppfattningar. Dessa faktorer skapar uppfattningar över vad som är normalt och accepterat. Vidare påverkar detta individens möjligheter att uttrycka sin sexualitet, vilket i sin tur kan påverka individens sexuella utveckling [18]. Sexualiteten finns även i relationer till andra människor. I den sexuella relationen får människan möjlighet att uttrycka sig själv och komma nära en annan människa. Att leva i en relation med en annan människa ger också en roll och en identitet. Vidare kan relationen ge sexuella förväntningar både på sig själv och på sin partner. Att exempelvis kunna tillfredställa sin partner eller att upprätthålla sin roll i ett äktenskap [2]. Med utgångspunkt i att sexualiteten är en integrerad del i människans liv har den inkluderas i de mänskliga rättigheterna [19]. Organisationen International Planned Parenthood Federation (IPPF) 3

8 kämpar för alla människors sexuella rättigheter - de mänskliga rättigheterna. Organisationen beskriver sexualitet enligt följande: Sexuality is a natural and precious aspect of life, an essential and fundamental part of our humanity. For people to attain the highest standard of health, they must first be empowered to exercise choice in their sexual and reproductive lives; they must feel confident and safe in expressing their own sexual identity [20]. 2.2 Fysiska funktionsnedsättningar och sexualitet Förvärvad fysisk funktionsnedsättning kan påverka människans sexualitet och sexuella funktion. En sjukdom eller olycka kan leda till en förändrad livssituation där både den fysiska och psykiska hälsan påverkas [21]. Skador och sjukdomar kan förändra individens möjligheter att uttrycka sin sexualitet. Faktorer såsom nedsatt känsel, förlamning eller spasticitet kan exempelvis leda till sexuella svårigheter såsom att uppnå erektion, ejakulation, lubrikation och orgasm [1]. Den nedsatta sexuella förmågan kan påverka den psykiska hälsan då livssituationen förändras [1, 17]. Exempelvis kan personen uppleva en försämrad självkänsla och självförtroende kring sin sexualitet. Ytterligare kan existentiella funderingar uppstå, samt funderingar kring relationer, förmågan att ha sex, skaffa barn och att ta hand om familjen [1]. Vidare leder det till att personen kan behöva förändra sin identitet och sina roller [1, 17]. Forskning inom sexualitet bekräftar att patienter med förvärvade funktionsnedsättningar upplever en förändring i sin sexualitet efter en skada eller sjukdom [8-10]. Kvinnor med ryggmärgsskador anger att nedsättningar såsom smärta, förlorad eller förändrad känsel samt trötthet påverkar deras sexualitet [9, 10]. Utöver dessa faktorer upplever kvinnorna även svårigheter att positionera sig vid samlag. Dåligt självförtroende, att inte känna sig attraktiv och att ha svårigheter att hitta en partner uppges också påverka sexualiteten [10]. Personer som drabbats av stroke uppger att rörelseinskränkning, spasticitet, hemipares, känselnedsättning, smärta och afasi påverkar deras sexualitet. Vidare uppger de att ovannämnda faktorer i sin tur påverkar deras relationer, rollbildning, identitet och självkänsla [8]. Även medfödd fysisk funktionsnedsättning kan påverka människans sexualitet och sexuella funktion. Medfödda skador kan ge samma funktionssvårigheter som personer med förvärvade skador men upplever sexualiteten på ett annorlunda sätt. De har ingen egen tidigare erfarenhet av sex och har få människor som förebilder. De upplever att samhället inte ser dem som sexuella individer, att de inte får samma möjlighet till information om sex och sexualitet samt att de får inte stöd av samhället. Vidare upplevs detta begränsa deras möjligheter att utveckla och uttrycka sin sexualitet [1]. Forskning visar att det är viktigt att lyfta den sexuella aspekten för personer med medfödda fysiska skador. Föräldrar till barn med medfödda fysiska skador har ofta frågor kring hur barnets nedsättning kommer påverka de sexuella förmågorna. Exempelvis erektionsmöjligheter och möjligheter att skaffa barn [22]. 2.3 Psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar och sexualitet Personer med psykiska eller kognitiva funktionsnedsättningar kan på grund av sin funktionsnedsättning uppleva svårigheter som påverkar sexualiteten och personens förmåga till sexuellt umgänge. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få svårt med olika kognitiva förmågor såsom att kommunicera med andra, ångest och oro, trötthet och ta initiativ. Vidare kan dessa påverka 4

9 aktivitetsförmågan [23]. Exempelvis är bipolär sjukdom en psykisk sjukdom, som på grund av de två olika stämningslägen - mani och depression - ger påverkan på personens aktivitetsförmåga. Under de maniska perioderna får personerna ökad aktivitet och ökad sexlust medan de under depressionen får minskad aktivitet och minskad sexlust. Sjukdomen ger även påverkan på personens sociala samspel och relationer till andra. Under de maniska perioderna är personerna för sociala medan under depressionen har dem svårt att upprätthålla sina sociala relationer [3]. I en studie uppgav personer med djup depression att sjukdomen påverkade deras relation till sin partner negativt. De uppgav även att depressionen hindrade deras sexuella umgänge och att det ledde till oro över att inte tillfredställa sin partner och över att partnern skulle söka sig till någon annan [24]. Även demens är en sjukdom med påverkan på sexualiteten. Demens kan leda till förändrat sexuellt beteende, exempelvis kan sjukdomen ge ökad sexuell lust och minska hämningarna [25]. En ytterligare påverkansfaktor är biverkningar från läkemedel som kan ge både positiv och negativ inverkan på den sexuella lusten och förmågan [24, 26]. Personer inom autismspektrumtillstånd kan också ha svårigheter med sex och sexualitet eftersom de har svårt att förstå det sociala samspelet, de sociala koderna och att förstå sex. Exempelvis kan svårigheterna innefatta kommunikation, sociala samspelet samt att hantera egna känslor och förstå andras känslor [3]. De kan även få svårigheter att hantera sin sexualitet och utvecklar ibland onaturliga sexuella beteenden. Exempelvis kan de ha sex som specialintresse som går till överdrift såsom att ha vardaglig sex med olika personer och att ofreda andra. De kan även blotta sig offentligt och ha svårt att förstå vad sex är och vad det innebär [4]. Intellektuella funktionsnedsättningar begränsar individen att förstå sex och att hantera sin sexualitet [2, 5]. De har ofta svårt att förstå och hantera kroppen i relation till sexuella funktioner [5]. Personerna har bland annat svårt att förstå innebörden av sex, ta till sig relevant kunskap och tillgodogöra sig kunskapen. Vidare leder detta till att personen har svårt att förstå sin egen sexualitet, att uttrycka sin sexualitet på ett lämpligt sätt och att förstå andras sexualitet [2]. De har svårt att förstå de sexuella normerna, exempelvis att kommunicera med det motsatta könet, hur man klär sig och hur man flirtar. De får även mindre sexualundervisning i särskolan och är i behov av stöd från omgivningen [5]. I en studie uppger personer med intellektuell funktionsnedsättning att de upplever sig vara överbeskyddade, att samhället ser dem som asexuella och de inte ges utrymme att uttrycka sin sexualitet. De upplever att folk pratar med dem om sex i reproduktivt syfte men inte som en sexuell akt för enbart njutnings skull samt upplever sig sakna stöd från samhället för att kunna träffa en partner. De anser att samhället borde utbildas i intellektuella funktionsnedsattas rättigheter att ha partnerrelationer och att de behöver få möjligheter att träffa andra jämnåriga och inte bara umgås med sin familj [27]. 2.4 Patienters och vårdgivares perspektiv på hanteringen av sexualitet Patienter har länge efterfrågat professionell hjälp från vården kring sin sexualitet [6-9]. I en studie från 1995 undersöks ryggmärgsskadade patienters perspektiv på rehabilitering och sexualitet. Studien visar att vårdens sexuella rådgivning var bristfällig och att deltagarna efterfrågade mer sexuell rådgivning [7]. Forskning från och 2010-talet visar att patienter fortsätter att efterfråga professionell hjälp. I den nyare forskningen deltog patienter med olika funktionsnedsättningar. Resultatet visar att deltagarna uppger att sexualiteten är en viktig del i deras liv. Samtidigt uppger de 5

10 att vården inte tillhandahåller den professionella hjälp de önskar [6, 8, 9]. Även personer med djup depression upplever att vården brister kring hanteringen av sex och sexualitet. De uppger att de har fått information om läkemedels påverkan på sexualitet men utöver detta gavs ingen tid till att prata om sex. De uppfattar att psykiatrin upplever ämnet som tabu eller att ingen bryr sig om att samtala om det. De upplevde att de själva var de som skulle lyfta frågan om de ville prata om det. Detta ledde till att personerna kände sig övergivna [24]. Föräldrar till barn med medfödda fysisk funktionsnedsättning upplever att det är pinsamt att samtala kring barnens sexualitet, vidare är det viktigt att vården ställer frågor kring sexualitet som en del av habiliteringen [22]. Utöver patienters perspektiv har även vårdprofessioners perspektiv på sexualitet studerats. Forskningen visar att personer inom vården i likhet med patienterna anser att sexualitet är en viktig fråga, men att vården hanterar patienters sexualitet på olika sätt [28, 29]. I en studie kring sjuksköterskors hantering av patienters sexualitet uppgav sjuksköterskorna att patienterna hade behov av att prata om sexualitet. Vidare uppgav de att de gärna ville hjälpa dem men att de inte visste hur patienternas sexualitet skulle hanteras. Att ha kunskap inom området och att sexualitet fanns inkluderat i journalsystemet angavs vara faktorer som bidrog till att det var lättare att hantera patienters sexualitet. Barriärer uppgavs vara tidsbrist, brist på stöd och rutiner och begränsade möjligheter att diskutera frågan med patienterna i enrum. Sexualiteten upplevdes även vara tabubelagt och känsligt att prata om vilket, medförde att vissa sjuksköterskor inte tog upp ämnet med patienterna [29]. I en annan studie undersöktes vårdprofessioners hantering av cancerpatienters sexualitet. För denna patientgrupp ansågs sexualiteten vara ett viktigt område och vårdprofessionerna upplevde att patienterna var i behov av rådgivning. Även i denna studie beskrevs sexualiteten vara svårt att samtala kring. Sexualitet ansågs vara en privat angelägenhet och därmed en känslig fråga. Deltagarna uppgav att de var medvetna om att frågan kring patienters sexualitet inte alltid hanterades inom vården. Vidare uttryckte de oro över att detta medförde att frågor som berörde patientens sexualitet föll mellan stolarna. I syfte att minimera denna risk valde vårdgivarna att på eget initiativ ställa frågor kring sexualitet i sitt kliniska arbete. De vårdgivare som inte hanterade sexualitet uppgav att det berodde på faktorer såsom kunskapsbrist, brist på självförtroende samt att det var obekvämt och olustigt att beröra patienters sexualitet. Även tidsbrist och bristande möjligheter att diskutera frågan i enrum uppgavs försvåra hanteringen av patienters sexualitet [28]. Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens kartläggning från 2014 visade på brister inom vården vid hanteringen av sexualitet för personer med funktionsnedsättning. Vidare uttryckte de oro över att vårdens bristfälliga hantering av denna fråga kunde medföra att patienter undviker att söka hjälp. I syfte att åtgärda de brister som finns, gavs förslag på att uppmärksamma relationen mellan sexualitet och funktionsnedsättning samt höja vårdens kompetens inom området [30]. 2.5 Arbetsterapi Aktivitet utgör grunden inom arbetsterapi [31]. För att en aktivitet ska klassificeras som en aktivitet ska den enligt Carlson et al. vara; meningsfull, målinriktad och utföras med medvetenhet. Aktiviteten ska även ha en avsikt och vara tidsbunden, med en början och ett slut. Ytterligare ska aktiviteten vara bunden till historiska-, sociokulturella- eller kontextbundna sammanhang [32]. Inom arbetsterapi används aktivitet som medel, i syfte att främja patientens hälsa och välbefinnande [33, 34]. 6

11 Arbetsterapi fokuserar på att skapa möjligheter till aktivitetsutförande trots svårigheter för att upprätthålla eller förbättra patientens livssituation [35]. Inom arbetsterapi ses människan utifrån ett holistiskt perspektiv. Det holistiska perspektivet innebär att människan ses som en helhet, där kropp och själ påverkar varandra och inte kan skiljas åt [36]. Därför är ambitionen att bemöta varje patient utifrån dennes behov, vilja och förutsättningar [35] och arbeta med aktiviteter som är meningsfulla för patienten [34]. Arbetsterapeuten kan få fram information om patienten genom att intervjua, observera eller använda standardiserade instrument. Under den arbetsterapeutiska bedömningen är det viktigt att arbeta patientcentrerat. Bedömningen ska baseras på patientens vilja och önskemål. Viktigt är även att patienten är redo för förändring [37]. 2.6 Problemformulering Sexualitet anses vara en integrerad del i människans liv. Litteratur och forskning beskriver sex och sexualitet och vårdens hantering av patienters sexualitet. Den samlade bilden visar att sexualitet är en betydelsefull del i människans liv och att patienters sexualitet är ett område som hanteras av olika vårdprofessioner. Dock framkommer det att vårdens hantering av patienters sexualitet inte sker på ett konsekvent sätt; att vården inte alltid hanterar patienters sexualitet. Vårdens inkonsekventa arbetssätt beror på olika faktorer såsom kunskapsbrist, brist på självförtroende, att det är obekvämt att prata om sexualitet, att sexualitet inte anses vara professionens ansvar samt brist på stöd och rutiner. Följden av vårdens inkonsekventa och bristfälliga hantering av sexualiteten blir därmed att patienter riskerar att inte får den hjälpen de har rätt till. Även verksamma inom arbetsterapi har uppmärksammat betydelsen av patienters sexualitet och diskuterat professionens ansvar i frågan. Det finns skilda åsikter om sexualitet är en aktivitet och vidare om patienters sexualitet då bör hanteras av arbetsterapeuter. Utifrån definitionerna på sexualitet är det tydligt att sexualiteten är en del av människan. Det är även tydligt att arbetsterapi ska se på människan utifrån en helhetssyn. Trots dessa klara kopplingar råder det oklarheter om patienters sexualitet ska ingå i professionens arbetsområde. Utifrån detta resonemang anses det vara viktigt att undersöka hur arbetsterapeuter hanterar patienters sexualitet i det kliniska arbetet samt deras inställning till patienters sexualitet. Det anses även vara viktigt att undersöka hur arbetsterapeuten uppfattar sin egen profession och andra vårdprofessioners roll i relation till patienters sexualitet. Med denna motivering väljer vi att genom en litteraturstudie undersöka sexualitet utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv, med mål att uppmärksamma arbetsterapeutens roll inom området. 3. Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva arbetsterapeutens roll i relation till området sexualitet utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: Hur arbetar arbetsterapeuten kring sexualitet i det kliniska arbetet med personer med funktionsnedsättning? Hur är arbetsterapeutens inställning till patienters sexualitet? Hur upplever arbetsterapeuten sin egen profession i relation till patienters sexualitet? 7

12 Hur uppfattar arbetsterapeuten andra vårdprofessioners roll i relation till patienters sexualitet? 4. Metod För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie genomförts, där både kvalitativa och kvantitativa studier har inkluderats. Litteraturstudier är ett sätt att sammanställa relevant kunskap som sedan kan omsättas i praktiken [38, 39]. För en litteraturstudie inom hälsoområdet kan både kvalitativa och kvantitativa artiklar vara användbara då sammanställningen kan skapa bättre förståelse för verkligheten [39]. 4.1 Datainsamling I litteraturstudien användes databaserna Cinahl Plus with Full Text, AMED, PsycINFO och PubMed. Samtliga databaser berör omvårdnadsvetenskap och de två förstnämnda databaser berör även arbetsterapi [40-42]. Inledningsvis genomfördes pilotsökningar för att undersöka området samt identifiera relevanta sökord tills den slutgiltiga sökstrategin täckte det största området i respektive databas. Under pilotsökningen ska närliggande synonymer till sökordet prövas i syfte att utöka artikelträffar [38]. I samtliga databaser användes enbart fritextsökning för att utöka sökträffarna. Sökningar med MeSHtermer ökar risken att de nyaste studierna exkluderas [39]. Under pilotsökningarna framkom olika benämningar inom sexualitet så som sexuality disabilities och sexuality dysfunktion. Den asteriska symbolen (*), så kallad trunkering, medför utökning av träffar då sökordet kan avslutas med olika ändelser [43]. För att skapa det största relevanta sökområdet användes sökordet sexual i PubMed medan sökordet trunkerades i övriga databaserna (sexual*). Med citationstecken ( ), så kallad frassökning, kring flera sökord sammanfogas sökordet till ett, vilket medför avgränsning samt ökad relevans av träffar [44]. För att inkludera både arbetsterapi och arbetsterapeuter användes occupational therap* som det andra sökordet. I PubMed och AMED användes däremot Occupational therapy OR Occupational therapist då sökordskombinationen medförde fler träffar. Sökningar med Booleska sökoperatörer innebär möjligheter att kombinera sökorden med AND, OR och NOT. Användningen av sökoperanderna OR och AND medför mer precisa artikelträffar [Kristensson, s. 161]. Sammanfattningsvis användes sökorden sexual, occupational therapy och occupational therapist med eller utan trunkering och/eller frassökning (se bilaga 1). Den slutgiltiga sökningen resulterade i 501 artiklar. I AMED och PubMed användes avgränsningen engelskspråkiga artiklar, dock var avgränsningen Peer Reviewed inte tillgängligt. I Cinahl och PsycINFO avgränsades sökningen till engelskspråkiga artiklar samt Peer Reviewed. Kristensson menar att en välgjord litteraturstudie ska bestå av aktuell forskning men även att det är viktigt att ta ställning till syftet [38]. I denna litteratursökning gjordes ingen avgränsning till åren eftersom forskning inom området är begränsad. Den slutgiltiga sökningen tillsammans med avgränsningarna medförde 444 artiklar och redovisas i tabell 1 (se bilaga 1). 8

13 4.2 Urval Enligt Kristensson skapar syftet och frågeställningarna litteraturstudiens inklusion- och exklusionskriterier [38]. Studiens inklusionskriterier var artiklar som undersökte sexualitet utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv och att arbetsterapeuterna skulle arbeta med patienter med funktionsnedsättning. Studiens exklusionskriterier var artiklar som inte svarade på syftet samt inte var vetenskapligt utformade. Att en artikel är vetenskaplig innebär att den utgår från ett vetenskapligt mönster. En vetenskaplig artikel följer ofta en likande struktur med rubrikerna abstrakt, introduktion, metod, resultat och diskussion [38] Artikelschema Genom att utgå från en struktur och dokumentera sitt arbete kan det systematiska arbetet främjas [38]. För att skapa struktur i litteraturstudiens urvalsprocess skapades ett schema över artiklarna som användes under urvalsprocessen. Detta artikelschema användes för att exkludera artiklar på ett systematiskt sätt och minskade risken för systematiska fel Urvalsprocessen Vi genomförde hela urvalsprocessen tillsammans. I första urvalet läste vi artiklarnas titlar. De artiklar som ansågs fullständigt irrelevanta till syftet exkluderades. Dessa artiklar innehöll forskning om övergrepp, barn och ungdomar, genusperspektiv, mätinstrument och sexuellt överförbara sjukdomar. Efter detta urval återstod 239 artiklar. I andra urvalet läste vi artiklarnas abstrakt. Många av de relevanta artiklar var äldre och fick magasinbeställas då dessa inte fanns tillgängliga elektroniskt. I detta urval exkluderades artiklar som inte berörde funktionsnedsättning i relation till sexualitet och det arbetsterapeutiska perspektivet. Enligt Axelsson ska en systematisk litteratur baseras på data från primärkällor och sekundärkällor ska undvikas, vilket litteraturstudier utgörs av [39]. Därför exkluderades även många litteraturstudier vid detta urval. Efter detta urval återstod 147 artiklar. I tredje urvalet läste vi artiklarna i fulltext. Artiklarna nåddes via databaserna eller via Google, Google Scholar, fjärrlån samt magasinbeställningar. I detta steg exkluderades artiklar som inte var vetenskapligt utformade samt artiklar vars arbetsterapeutiska perspektiv inte gick att utläsa enskilt. Många av de 147 artiklarna var dubbletter. Efter dubblettgenomgången kvarstod åtta artiklar (se bilaga 1) Manuella sökningar En manuell sökning innebär en genomgång av artiklarnas referenslistor för att finna relevanta artiklar till litteraturstudien [39]. Manuell sökning medför möjligheter att finna annan forskning som saknas i databaserna [38]. För att kartlägga området ytterligare genomfördes manuella sökningar utifrån de invalda artiklarnas referenslistor. Utifrån de manuella sökningarna inkluderades ytterligare en artikel till litteraturstudien [45]. Sökningarna från databaserna och de manuella sökningarna resulterade i nio relevanta artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Dessa presenteras i en artikelmatris (se bilaga 2). 9

14 4.3 Värdering av artiklarnas kvalitet En kvalitetsbedömning innebär att artikeln bedöms utifrån syfte, frågeställningar, design, urval, mätinstrument samt analys och tolkning [46]. Kvalitetsgranskningen underlättar för läsaren att bedöma artikelns relevans och trovärdighet i litteraturstudiens slutsatser [39]. Till hjälp finns bedömningsmallar som hjälper att systematiskt granska studierna. Mallarna är olika beroende på vilken ansats som använts [46]. För kvantitativa studier bedöms validiteten och för kvalitativa studier bedöms trovärdigheten [38]. En kvalitetsbedömning av artiklarna har utförts med en modifierad kvalitetsgranskning (se bilaga 3, 4). Den modifierade kvalitetsgranskningen grundar sig på Friberg [47]. Kvalitetsgranskningen besvarades med följande svarsalternativ ja, nej, oklart och ej tillämpad. Studiens kvalité bedöms utifrån frågor och beroende på hur dessa frågor besvaras får studien hög, medelhög eller låg kvalitet [48]. Helheten av artiklarnas kvalité bedöms som medel. 4.4 Dataanalys Resultatet har analyserats utifrån en induktiv ansats. En induktiv ansats innebär att texten studeras förutsättningslöst [49]. För att få en överblick och för att finna det material som ska analyseras är det viktigt att börja med att skapa en sammanställning av materialet [47]. Sammanställningen bidrar även till att dataanalysen blir strukturerad. Detta kan göras med hjälp av en matris [39]. Genom att bearbeta text på ett strukturerat sätt kan mönster, likheter och skillnader upptäckas [38]. Dataanalysen genomfördes inledningsvis med att artiklarnas resultat lästes grundligt. Därefter skapades en analysmatris som utgörs av frågeställningarna (se bilaga 5). Detta gav oss ett sammanställt material att arbeta utifrån. Frågeställningarna möjliggjorde att ett första mönster kunde urskiljas för att senare kunna finna likheter och skillnader i materialet. Vidare skapades teman och underkategorier som presenteras i resultatet. 4.5 Etiskt ställningstagande Litteraturstudier vid grundläggande och avancerad nivå behöver inget etiskt godkännande [38]. Dock är det viktigt att litteraturstudier baseras på artiklar som är etiskt godkända eller artiklar som tar hänsyn till etiska aspekter [46]. I denna litteraturstudie var två av de inkluderade artiklarna [50, 51] etiskt godkända av Helsingforsdeklarationen. De resterande artiklarna [45, 52-57] saknade etiskt godkännande men forskarna hade bejakat och tagit hänsyn till de etiska aspekterna på andra sätt. Vid publicering i tidskrifterna har artiklarna genomgått en granskning utifrån tidsskrifternas publiceringskriterier [38]. Samtliga invalda artiklar i denna litteraturstudie är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. För att forskning ska uppnå god kvalitet är det viktigt att arbetet följer de etiska aspekterna. Detta innebär bland annat att arbeta med god struktur och att skapa ny kunskap som utvecklar forskningsområdet[46]. Det innebär även att inkludera artiklar som har blivit etiskt godkända eller där etiska överväganden har gjorts samt att presentera resultatet på ett välgrundat och opartiskt sätt [46]. I denna litteraturstudie har vi tagit hänsyn till ovanstående genom att etiskt granska artiklarna och att presentera resultatet på ett opartiskt sätt genom att presentera artiklarnas olika nyanser. 10

15 5. Resultat Resultatet utgörs av två kvalitativa studier [51, 57] och sju kvantitativa studier [45, 50, 52-56]. Studierna berörde arbetsterapeuter som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättning [53], äldre personer [51], personer med schizofreni [56], personer med ryggmärgsskada [55], personer med reumatism [54], personer med fysisk funktionsnedsättning [45, 52, 57] samt arbetsterapeuter som arbetar inom specialistmottagningar [50] (se bilaga 2). Samtliga studier visar att arbetsterapeuter uppfattar sexualitet som en viktig fråga [45, 50-57]. Åtta studier visar att patienters sexualitet främst hanteras genom samtal och instruktioner [45, 50-56]. Fyra studier visar att arbetsterapeuterna även utför praktiska interventioner [51-54]. Arbetsterapeuter uppger även olika orsaker som hindrar dem från att hantera patienters sexualitet [45, 50-57]. Resultatet visar att arbetsterapeuter upplever att det är oklart vilken vårdprofession som ska hantera sexualiteten och att det även råder oklarheter över professionens ansvar [50]. Det finns åsikter om att ansvaret ska ligga på den arbetsterapeutiska professionen [45, 50, 52, 53, 56, 57] eller på andra vårdprofessioner [45, 50-53, 55-57]. En ytterligare åsikt är att patientens sexualitet ska hanteras i samverkan med andra vårdprofessioner [51-53]. Dessa faktorer visar att frågan om patienters sexualitet hanteras på olika sätt och i varierande utsträckning. Resultatet förklaras mer genomgående utifrån tre huvudteman med tillhörande underkategorier. Frågeställning ett besvaras under det kliniska arbetet, frågeställning två och tre besvaras under arbetsterapeuters åsikter kring hanteringen av patienters sexualitet och frågeställning fyra besvaras under arbetsterapeuters uppfattning om vårdens ansvar för patienters sexualitet. 5.1 Det kliniska arbetet Arbetsterapeutens kliniska hantering av patienters sexualitet Resultatet visar att arbetsterapeuter hanterar patienters sexualitet i sitt kliniska arbete [45, 50-56]. Arbetsterapeuterna hanterar patienters sexualitet genom att inkludera sexualiteten i ADLbedömningen [52, 53] och i uppföljningen [55]. Sexualiteten inkluderas även genom samtal med patienterna. Samtalen innehåller information [45, 52, 53, 56], sexuell rådgivning [45, 52, 55, 56] och att diskutera sexualitet med sina patienter [45, 50, 51, 54]. Samtalen berör bland annat hjälpmedel [45, 54], personlig vård och hygien [45, 52, 53], lämpliga positioner vid sexuell aktivitet och samlag [45, 52], att hjälpa patienten utveckla sin identitet och lämpliga beteenden vid sociala interaktioner [53] samt att samtala kring hur patienternas funktionsnedsättning kommer att påverka deras sexualitet samt välmående och relationer [45, 53, 54]. Arbetsterapeuter utför även praktiska åtgärder [51-54]. Dessa kan vara att anpassa miljön [52] genom att exempelvis förskriva en bredare säng [51]. Andra praktiska åtgärder är att träna patienter med fysiska funktionsnedsättningar och deras respektive att hantera patientens personliga vård och hygien. De instruerar även patienterna i att hantera olika utrustningar vid sexuella aktiviteter som exempelvis kateter [52]. Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar får instruktioner och träning kring att lära sig lämpliga sociala beteenden och att interagera med det motsatta könet. Arbetsterapeuter hjälper även patientgruppen att hantera den personliga vården och hygienen samt att kontrollera fysisk och sensorisk problematik i relation till intimitet [53]. 11

16 Arbetsterapeuter hanterar patienters sexualitet i varierande utsträckning [45, 50, 51, 55]. I en studie uppger 35 % av arbetsterapeuter som arbetar inom akutvård och på universitetssjukhus att de ger information kring sexualitet till patienter med fysiska funktionsnedsättningar [45]. I en annan studie inom rehabilitering av ryggmärgsskadade patienter uppger 58 % av arbetsterapeuterna att de konsekvent utför sexuell rådgivning [55]. En annan studie visar att endast 1.7 %, det vill säga 1 av 58 arbetsterapeuter, alltid diskuterar sexualitet med sina patienter [50]. Arbetsterapeuter inom äldreomsorgen uppger att de sällan hanterar frågor kring äldres sexualitet [51]. I en annan studie uppger 24.1 % av arbetsterapeuterna att de avsätter tid att diskutera sexualitet med sina patienter i det vardagliga arbetet [50]. 5.2 Arbetsterapeutens upplevelser kring hanteringen av patienters sexualitet Arbetsterapeuten upplever kunskapsbrist Arbetsterapeuter upplever att de har bristande kunskap kring sexualitet i relation till funktionsnedsättning [45, 50-54, 56, 57]. Exempelvis visar en studie att 81 % av arbetsterapeuterna upplever bristande kunskap inom sexualitet och att de därför inte bör hantera patienters sexualitet [50]. I en annan studie uppger endast 17.8 % av terapeuterna att deras medicinska aspekter inom sexualitet i relation till vuxna med funktionsnedsättning är adekvat [45]. Vidare skapar denna kunskapsbrist osäkerhet hos arbetsterapeuterna i hanteringen av patienters sexualitet [50, 51]. Exempelvis uppger arbetsterapeuterna att de är oroliga över att inte inneha den kompetens som krävs för att hantera dessa frågor [51]. Den bristande kunskapen leder även till sämre tro på den egna förmågan att hantera patienters sexualitet [50]. Arbetsterapeuter upplever även brist på utbildning inom sexualitet [45, 50-52, 54]. I flera studier uppger arbetsterapeuterna att de inte har fått någon utbildning kring sexualitet, varken under utbildningen [54] eller i det kliniska arbetet [52]. Brist på utbildning och praktisk träning upplevs skapa otrygghet att påbörja ett samtal om sexualitet [51] och upplevs även vara ett hinder för att genomföra relevanta interventioner [50]. De anser att klinisk erfarenhet [penna] och utbildning behövs för att kunna hantera patienters sexualitet [51]. Dock upplever 51 % av terapeuterna i en annan studie att de har tillräckligt med kunskap samt att de har fått utbildning inom sexualitet och funktionsnedsättning [45] De emotionella aspekterna upplevs svåra att hantera Arbetsterapeuter har svårt att hantera patienters känslor kring deras sexualitet. I en studie uppger arbetsterapeuterna att de emotionella aspekterna är komplexa och därmed svårare att hantera än de fysiska [51]. Patienters sexualitet uppfattas även vara privat och därmed ett känsligt område [50-52, 54, 56]. Exempelvis upplever arbetsterapeuter att de skulle göra sina patienter förlägna genom att diskutera sexualitet [45] och att det skulle kunna bli en pinsam situation för dem båda [51]. Arbetsterapeuterna upplever även att deras egna känslor inför att bemöta och hantera patients sexualitet och sexuella behov påverkar. I en studie uppger 66 % av arbetsterapeuterna att de är obekväma att prata om sexualitet. Anledningar till att de inte är bekväma i hanteringen av frågan uppges vara åldersskillnaden mellan patient och arbetsterapeut, att patienten är av det motsatta könet samt rädsla för att kränka patienten eller göra patienten obekväm [50]. Att hantera patienters sexualitet kan även leda till olika arbetsuppgifter som väcker obehag. Exempelvis upplevs det 12

17 obehagligt att utföra en insats som syftar till att möjliggöra för en patient att kunna onanera. Att utföra denna insats upplevs inte ingå i arbetsterapeutens profession [57]. Det finns även arbetsterapeuter som är trygga med att hantera patienters sexualitet [51, 57]. I en studie uppger arbetsterapeuterna att de känner sig trygga att hantera patienters fysiska begränsningar i relation till sexualitet [51]. Interventioner som endast krävde allmän kunskap och som inte upplevdes vara privata uppgavs vara lättare att genomföra, exempelvis tvättråd vid inkontinens. Att ge rådgivning inom detta område upplevs vara inom den arbetsterapeutiska professionen då de innefattar praktiska interventioner [57] Arbetsterapeutens personliga inställning påverkar Det finns arbetsterapeuter som anser att sexualitet är en viktig dimension inom vården [54] och även en viktig fråga inom rehabilitering [55] och arbetsterapi [45, 53]. Arbetsterapeuter upplever att deras personliga inställning till sexualitet påverkar hanteringen av patienters sexualitet [51, 52, 56, 57]. De uppger själva att deras värderingar och åsikter är faktorer som påverkar hanteringen av patienternas sexualitet. Exempelvis upplevde en arbetsterapeut under ett tillfälle att hennes trosuppfattning om att samlag inte ska genomföras före äktenskap påverkade patientens vård och valde därför att remittera patienten till annan arbetsterapeut [57]. Ytterligare en studie bekräftar att värderingar och åsikter kan påverka. Arbetsterapeuterna i den studien menar att om arbetsterapeuter upplever att det är pinsamt att prata om sexualitet kan det påverka hanteringen av patientens sexualitet [52]. Hanteringen av patientens sexualitet påverkas även av vem patienten är och vidare, arbetsterapeutens bedömning av patientens behov [50, 51, 53, 56]. Exempelvis kan arbetsterapeuten bedöma att det inte är relevant att hantera den sexuella aspekten på grund av att patienten är för sjuk [50], har för stora kognitiva nedsättningar, att patienten är för ung [53], för gammal [50, 51] eller att det inte är aktuellt för patientgruppen [53, 56]. Exempelvis anser några arbetsterapeuter att patienter med schizofreni inte har förmåga att ha ett aktivt sexliv. Det finns också åsikter om att denna patientgrupp bör uppmuntras till att vara sexuellt aktiva [56]. Arbetsterapeuter uppger att det finns behov att utforska både sin egen attityd till sexualitet och sin förmåga att kunna hantera patienters sexualitet [51]. I en studie uppger tre arbetsterapeuter att de inte tidigare uppfattat sexualitetens betydelse för individen men efter deltagandet i studien har de förstått hur förbisedd sexualiteten är och vilken betydelse den har för patienten [56] Arbetsterapeuten vill tillgodose patientens behov Arbetsterapeuters hantering av patienters sexualitet påverkas av patientens inställning till sin egen sexualitet och sexuella behov. Arbetsterapeuter vill tillgodose patientens behov och tycker att det är viktigt att arbeta patientcentrerat [51-53]. I en studie uppmärksammar arbetsterapeuter att de ser sin profession som anpassningsbar och att fokus är att tillgodose patientens behov [53]. De anser att om det finns behov av sexuell rehabilitering bör frågan bemötas och hanteras [52]. Arbetsterapeuter upplever att patienter har behov av att prata om sin sexualitet. I studien uppger 96 % av arbetsterapeuterna att deras patienter har frågor kring sexualitet i relation till sin funktionsnedsättning [52]. 97 % av arbetsterapeuterna från studien inom habiliteringen anser att den sexuella utvecklingen och nyfikenheten kring sex finns trots att patienterna innehar funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom [53]. Vissa arbetsterapeuter uppger att de bemöter patienters sexualitet när patienten själv tar initiativet [56]. Vissa arbetsterapeuter förväntar sig att 13

18 deras patienter inte vill prata om sexualitet med en arbetsterapeut [50] och att patienten skulle vara obekväm kring att prata om sin sexuallitet med sin arbetsterapeut [45, 50, 52]. Arbetsterapeuter anser att det är viktigt att vid bedömning utgå från den kontext patienten befinner sig i [52]. Arbetsterapeuterna som arbetar med personer med schizofreni anser att patienterna ska behandlas som individer och inte utifrån sin diagnos [56]. Arbetsterapeuter uppger att hanteringen av patienters sexualitet är känsligt och att det är viktigt att hantera patientens sexualitet på ett respektfullt och diskret sätt. Detta kan göras genom att lyssna till patientens behov att uttrycka sin sexualitet och att tillgodose se detta utan att öppet påtala det. Exempelvis att förskriva en bredare säng utan att öppet ange orsaken till förskrivningen. Vidare menar en arbetsterapeut att arbetsterapeuter hanterar patienters sexualitet men att det görs på ett indirekt sätt och att det därför inte märks [51] Yttre faktorer som påverkar arbetsterapeuten Arbetsterapeuter uppger att det saknas klara riktlinjer inom den arbetsterapeutiska professionen [45, 50, 51] och instrument som inkluderar sexualitet [50, 52]. Exempelvis anser 54 % av terapeuterna att en policy skulle behövas [45] och i ytterligare två studier anser arbetsterapeuterna att riktlinjerna brister [50, 51]. I en av studierna efterfrågar arbetsterapeuterna klara riktlinjer som klargör professionens ansvar i frågan [50]. Utöver bristande riktlinjer påverkar även arbetsplatsens inställning hanteringen. Arbetsplatsen prioriterar inte patienters sexualitet [50, 51] och det ingår inte i arbetsplatsens policy [56]. Inom akutvården riktas insatserna mot de grundläggande behoven och att bli utskriven från sjukhuset [51]. Vidare upplever arbetsterapeuterna att det råder tidsbrist [50, 51, 55], vidare begränsar detta arbetsterapeutens möjlighet att ge patienten vård utifrån ett holistiskt perspektiv [51]. Det upplevs vara orealistiskt att utöver de andra insatserna även hinna med att hantera patienters sexualitet [51]. Ytterligare anledningar till att arbetsterapeuter inte hanterade patienters sexualitet är på grund av att någon annan i teamet hanterar det [56] eller att de anser att det är någon annans uppgift [51, 55]. Även brister på möjlighet att komma undan och kunna prata avskilt anges vara en faktor som försvårar hanteringen av patienters sexualitet [50, 54]. 5.3 Arbetsterapeutens uppfattning om vårdens ansvar för patienters sexualitet Resultatet visar att arbetsterapeuter har olika åsikter i frågan kring arbetsterapeutens ansvar i hanteringen av patienters sexualitet [45, 50-57] Patientens sexualitet kan hanteras av arbetsterapeuten Det finns arbetsterapeuter som anser att sexualitet är ett område för den arbetsterapeutiska professionen [45, 50, 52, 53, 56, 57]. Att sexualitet är inom professionens ramar eftersom man hanterar en funktionell del efter en skada [57]. I två studier [45, 57] anser samtliga arbetsterapeuter och i en annan studie [50] anser 88.1 % av arbetsterapeuterna att arbetsterapeutprofessionen har en roll i hanteringen av patienters sexualitet [45, 50, 57]. Arbetsterapeuter anser att sexualiteten bör ses som en del av aktiviteter i det dagliga livet [53]. Att exempelvis ge råd om lämpliga positioner vid sexuell aktivitet, att ge råd kring personlig vård och hygien i samband med sexuella aktiviteter samt att hantera utrustning så som kateter vid samlag [52]. Sexualiteten ses som en viktig faktor och arbetsterapeuter anser att den borde inkluderas som en del av ADL-bedömningen eller andra bedömningar [50, 52]. I en studie inom barn- och ungdomshabiliteringen uppger 61 % av arbetsterapeuterna att de är mest lämpade att ge information och genomföra interventioner för att hantera fysiska och sensoriska nedsättningar som kan ha inverkan på patienternas intimitet. 45 % av 14

19 arbetsterapeuterna i samma studie tyckte även att det är deras profession som ska hjälpa unga kvinnor att hantera sin egenvård vid utredning av ADL-förmåga och andra rutinmässiga utvärderingar [53]. I en annan studie anser 38 % av arbetsterapeuterna att deras profession kan träna patienterna i personlig vård och hygien relaterad till sexuella aktiviteter. 35 % av arbetsterapeuterna anser att professionen kan informera kring fysiska svårigheter och lämpliga positioner vid sexuell aktivitet och samlag [52] Patientens sexualitet kan hanteras av andra vårdprofessioner Det finns även arbetsterapeuter som anser att sexualitet kan hanteras av andra vårdprofessioner [45, 50-53, 55-57]. I två studier uppger 12 % [52] respektive 13 % [53] av arbetsterapeuterna att patienters sexualitet bör lämnas över till andra kollegor i arbetslaget. Ytterligare studier bekräftar åsikten. Detta på grund av att de anser att andra professioner har bättre kunskap inom området [50, 52, 53], eller att arbetsterapeuterna uppfattar att patienters sexualitet är utanför deras profession [57]. Ytterligare en studie visar att arbetsterapeuter anser att de inte har den kompetens som krävs för att hantera patienters sexualitet [51]. Arbetsterapeuter har identifierat andra vårdprofessioner som kan hantera patienters sexualitet [53, 55, 57]. I en studie som berör ryggmärgsskadade patienter har arbetsterapeuterna identifierat socionomer, rehabiliteringssjuksköterskor, psykolog, rehabiliteringsrådgivare, läkare, arbetsterapeuter, psykiatriker och fysioterapeuter som professioner som lämpade att hantera patienters sexualitet [55]. I en annan studie som berör barn och ungdomar med funktionsnedsättning har arbetsterapeuter identifierat föräldrar, sjuksköterskor, doktorer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och lärare som lämpliga att hantera patientgruppens sexualitet [53]. Även sexterapeuter anses vara lämpliga att hantera patienters sexualitet [57] Patientens sexualitet kan hanteras i samverkan med olika vårdprofessioner Arbetsterapeuter anser att patienters sexualitet ska hanteras i samverkan med andra vårdprofessioner [51-53] och att det bör diskuteras i den tvärprofessionella arbetsgruppen [52, 53]. Arbetsterapeuter som arbetar med äldre anser att det är viktigt att arbeta i samverkan med andra vårdprofessioner för att kunna arbeta på ett omfattande och effektivt sätt. Vidare menar de att olika professioner är lämpade att hantera olika delar av patienters sexualitet. Exempelvis kan sjuksköterskor och annan medicinskt kunnig personal hantera patientens medicinska behov [51]. Dock visar en studie att arbetsterapeuterna är osäkra på vilken profession i teamarbetet som är mest lämpad att hantera patientens sexualitet [52]. 6. Diskussion 6.1 Metoddiskussion Genom att göra en litteraturstudie möjliggjordes en bredare bild av patienters sexualitet i relation till arbetsterapeuterna än vad en empirisk studie hade gjort. Litteraturstudien medförde även möjligheter att belysa problemet utifrån flera olika synvinklar och även finna gemensamma synvinklar. Dock är forskningen inom området arbetsterapi i relation till sexualitet begränsad. I denna studie medförde detta att äldre forskning fick inkluderas resultatet består därför av både äldre och ny forskning. En empirisk forskning hade gett en uppdaterad bild av dagsläget. Att utgå från en tydlig frågeställning och relevant forskningsfråga för forskningsområdet är viktigt vid 15